Så tycker Sveriges Ingenjörer inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen 2012
|
|
- Mats Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PM 1 (13) Forskningspolitisk skrift inför 2012 års forskningsoch innovationspolitiska proposition Laila Abdallah, Kjell Sehlstedt och Johan Sittenfeld Så tycker Sveriges Ingenjörer inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen 2012 Sveriges Ingenjörer är det största fackförbundet för högskoleingenjörer och civilingenjörer i Sverige. Våra medlemmar arbetar brett över arbetsmarknaden, men med en stor andel inom privata sektorn. Många ingenjörer arbetar med forskning och utveckling både inom näringslivet och inom akademin. Oavsett var ingenjörer arbetar, har de genom sina tekniska landvinningar och innovativa framsteg en avgörande betydelse för svensk tillväxt och för den svenska välfärden i stort. Ingenjörer spelar också en viktig roll i många av de samhällsutmaningar som vi i Sverige och globalt står inför, till exempel när det gäller miljö- och klimatproblemen. Ingenjörer utgör på sätt och vis samhällets mest lågmälda hjältar. Denna skrift avser att lägga fram Sveriges Ingenjörers syn på vilka satsningar som bör göras de närmaste åren inför regeringens forsknings- och innovationsproposition senare i år. Sammanfattning av Sveriges Ingenjörer föreslag Möjliggör för unga teknikforskare att göra forskningskarriär genom att till exempel skapa fler mellannivåer i tjänstestrukturen och bättre anställningsvillkor med kortare tid till tillsvidareanställning. Ställ tydligare krav i regleringsbreven att återrapporteringen till de statliga forskningsfinansiärerna FORMAS, FAS, VINNOVA och Vetenskapsrådet behandlar användandet av forskningsmedlen på lärosätena vad gäller exempelvis personaltillsättning i forskningsprojekten. Sveriges Ingenjörers forskningspolitiska skrift inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition (slutversion)
2 Meritvärderingssystemet måste vidgas så att det inkluderar erfarenheter utanför akademin. Tillsätt representanter från näringslivet i tjänstetillsättningskommittéerna. Samverkan mellan universiteten måste förbättras. Avsätt särskilda statliga medel för att stimulera gästforskarutbyten, särskilt för yngre forskare, som kan skapa större rörlighet mellan forskningsinstitutioner. En kraftfull statlig satsning på strategiska innovationsområden är nödvändig för utveckling och konkurrenskraft. Få internationellt framgångsrika forskningsledare vill bli ledare för groddföretag. Tillför därför öronmärkta innovationsresurser till de strategiska forskningsprogrammen, avsedda främst för anställning av erfarna innovatörer från små och stora företag. Samverkansprogrammen ska drivas av akademi, industri och forskningsinstitut i samverkan och ge forskningsresultat som kan användas av industrin. Ställ högre krav på samfinansiering mellan stat och företag som instrument för att stimulera ökad samverkan. Premiera forsknings-, industri- och utbildningskluster vid universitet för att främja rörligheten och samverkansformerna mellan parterna. Kunskapstrianglar möjliggör att utbildning, forskning och industri kommer närmare varandra. Industriforskningsinstitutens roll i forsknings- och innovationssystemet bör tydliggöras. Den statliga basfinansieringen bör vara i nivå med institut i andra europeiska länder (dvs. statsbidragen ska utgöra ca 30 procent av institutens basfinansiering). Disputerade forskare vid instituten ska utökas. Ett prioriterat område som bör stärkas är tekniköverföringen från instituten till framförallt små och medelstora företag. 2
3 Viktigt att se till helheten i forsknings- och innovationssverige Den uppdelning som ofta görs i den forskningspolitiska debatten mellan den forskning som bedrivs på landets universitet och andra offentliga forskningsinstitutioner och den forskning och utveckling som drivs inom industrin anser vi väldigt olycklig. Mycket forskning sker i samverkan mellan universiteten och näringsliv och det finns många lyckade exempel. På Högskolan i Skövde arbetar forskare i nära samarbete med den regionala industrin för att ta fram nya simuleringsprogram inom datateknik för framställning av till exempel krockkuddar till Autoliv AB eller att utveckla titthålskirurgin inom sjukvården. Olika science park och liknande kunskapstrianglar fungerar som viktiga mötesplatser för akademi och näringsliv en utveckling som dock fortfarande är i sin linda. Sveriges Ingenjörer anser därför att det av ytterst stor betydelse att man ser till helheten och alla de olika delar som utgör forskning och innovation när regeringen nu lägger upp forskningspolitiken de kommande fyra åren. OECD konstaterade för ett par år sedan att Sverige brister i förmåga att kommersialisera de innovationer och forskningsframsteg som vi lyckas göra. Längre fram i denna skrift presenterar vi våra visioner om hur man får bukt med den svenska paradoxen, dvs. att vi är duktiga på att ta fram ny teknik men inte lyckats få en infrastruktur som kan omvandla denna till varor och tjänster för samhället. De senaste årens satsningar på strategiska forskningsområden har varit ett viktigt framsteg i att möta de samhällsutmaningar som Sverige står inför. Nu måste klivet tas för att förbättra förutsättningarna att ta till vara på forskningens resultat i vad vi kallar strategiska innovationsprogram. Detta skulle kunna göras genom bland annat större FoU-satsningar i små och medelstora företag, en ökad samfinansiering mellan stat och företag och att, likt så andra länder har gjort, tydliggöra industriforskningsinstitutens roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i Sverige. EU:s forskningsprogram har över tiden blivit mer omfattande och ökar i betydelse för Sverige och den svenska forskningspolitiken. Nu har EU:s forskningsbudget nått en sådan omfattning så att Horizon 2020 kommer att bli en av de viktigaste externa finansiärerna av svensk forskning. I Horizon 2020 samlas finansieringen av forskning och innovation i ett program som består av 8:e ramprogrammet, delar av det så kallade Competitiveness and Innovation 3
4 Framwork Programme (CIP) och European Institute of Innovation & Technology (EIT). Förslaget till det nya utvidgade ramprogrammet för forskning och innovation har en omslutning på 80 miljarder euro, en ökning från det 7:e ramprogrammet med ca 30 miljarder euro. Nu föreslås att en prioritering görs av resurserna på tre områden. De prioriterade områdena är hög vetenskaplig kvalitet (24,5 miljarder euro), industriellt ledarskap (17,9 miljarder euro) och samhälleliga utmaningar(31,7 miljarder euro). Osäkerheten och turbulensen i alltför många medlemsländers ekonomier gör naturligtvis att osäkerheten är stor kring var nivån på EU:s forskningsbudget kommer att hamna när EU:s budget är färdigförhandlad Det är Sveriges Ingenjörers uppfattning att vad som i dag än mer behövs, även på forskningsområdet, är en politik för utveckling och tillväxt. Konkret innebär det att vi anser att forskningsbudgeten bör stärkas på bekostnad av till exempel jordbruksbudgeten. Eventuella bantningar inom den föreslagna budgeten för Horizon 2020 ska ske så att tillväxtpotentialen tas tillvara. Sverige måste koordinera sin forsknings och innovationspolitik med EU:s dito för att få en större utväxling i form av jobb, utveckling och tillväxt. Horizon 2020 har en stark fokus på samhällsutmaningar och innovation och ger möjligheter till synergier med nationella innovationsstrategier. För att bidra till lösningar på stora samhällsutmaningar är det också nödvändigt att kunskap och erfarenheter från olika områden tas till vara och integreras. Vi förordar därför ytterligare satsningar såväl på nationell som på EU-nivå för att stimulera ett brett deltagande från akademi, näringsliv, forskningsinstitut och andra offentliga aktörer i syfte att finna lösningar som har stor effekt på global nivå. Samarbeten är motorn och nationell medfinansiering är smörjmedlet. Den tekniska forskningens särdrag och villkor Sveriges Ingenjörer har ungefär 5300 medlemmar som är anställda på landets tekniska högskolor. Dessa medlemmar är fördelade på bland annat Chalmers, Kungliga Tekniska Högskolan, Linköpings universitet, Luleå Tekniska Universitet, Lunds Tekniska Högskola, Uppsala universitet och Umeå universitet. Utöver dessa lärosäten finns en jämn spridning över de flesta tekniska fakulteter över hela landet. Inom industrin och fristående 4
5 industriforskningsinstitut har förbundet uppskattningsvis 9100 medlemmar som sysslar med forskning och utveckling. Tillsammans utgör det ca medlemmar, ungefär 10 procent av totala antalet medlemmar i förbundet, som är direkt berörda av Sveriges forsknings- och innovationspolitik. Om resurser och kvalitet Den tekniska forskningens finansieringsvillkor ser annorlunda ut än vid andra vetenskapsområden, eftersom en större andel är externfinansierad. Den externfinansierade forskningen utgör ungefär två tredjedelar av den totala finansieringsvolymen vid de tekniska lärosätena. Endast drygt en tredjedel av forskningsmedlen inom det tekniska vetenskapsområdet är finansierade av direkta statsanslag (Vetenskapsrådets rapport 1:2008). Det innebär att forskare och forskningsgrupper inom teknikområdet i högre grad än andra forskare forskar på externa medel (dvs bidragsintäkter från både statliga forskningsfinansiärer och uppdragsforskning från industrin). En annan högaktuell fråga handlar om fördelningen av basresurserna mellan forskning och forskningens administration. Otydligheter i hur man betecknar olika drifts och OH-kostnader har gjort det svårt att sätta fingret på hur stora de administrativa kostnaderna egentligen är vid lärosätena, något som SUHFmodellen har försökt klargöra. Den springande punkten i detta består ändå i vad basresurserna egentligen ska gå till. Om målet är forskning borde budgetplaneringen vid lärosätena utgå från behov och inte, som idag, vara resursstyrt. Att vara finansierad med externa medel har andra förutsättningar än om man är finansierad med universitetsmedel. Externa anslag, framförallt de som kommer från statliga forskningsfinansiärer, innebär forskarnas planeringshorisont begränsas till ungefär tre år. Det innebär att en forskare måste ha uppnått intressanta resultat att redovisa efter ca två år för att kunna få nya medel. Med externfinansieringen framtvingas därför relativt kortsiktiga resultat och säkra projekt. med extern finansiering resonerar tydligare och gör bedömningar av forskningens framtidsutsikter och understryker mer den samhällsnyttiga aspekten i forskningsprojekten än vad forskare gör som är finansierad på universitetsmedel (KVA FFSKs rapport 2012). 5
6 En invändning mot externfinansieringen torde därför vara att förutsättningen för långsiktiga och mer riskabla projekt försvåras genom externa medel. Många teknikforskare ser dock en tillfredställelse i att ett utökat finansieringsutrymme skapar samarbeten med näringslivet. De tekniska lärosätena är också mindre benägna att samla forskningsmedel på hög än andra lärosäten, konstaterar Rikrevisionen i en rapport (Riksrevisionen 2011). En förklaring kan vara att det finns fler finansieringsmöjligheter för teknikforskarna och att man därför inte behöver trygga forskningsförsörjningen på samma sätt som forskare inom andra vetenskapsområden. I forskningspropositionen 2008 Ett lyft för forskning och innovation klargjorde regeringen att man tydligare ville koppla resurstilldelningen till forskningens kvalitet och att en omfördelning av resurserna mellan lärosätena bör ske i konkurrens och baserat på utvärderingar av forskningen. Redan då aviserades två komponenter som viktiga - externa medel och vetenskaplig produktion och citeringar. Nyligen har utredningen Prestationsbaserad resurstilldelning av universitet och högskolor (U2011/7356/UH) lagts fram som föreslår en ny modell där samverkan med omvärlden och nyttiggörande av forskningens resultat utgör ny indikator. Även om det fortfarande finns en del att klara ut hur man praktiskt ska gå tillväga för att mäta kvaliteten och tilldela resurserna efter prestation, så välkomnar förbundet regeringens avsikter med detta införande. Om teknikforskarens vardag villkor, meriteringsstrukturer och karriärvägar Ett problem som forskare ständigt brottas med är balansen mellan forskning, utbildning och administration. Forskare inom teknikvetenskap har dock bättre möjligheter att ägna mer tid till forskning än undervisning jämfört med andra vetenskapsområden (Högskoleverkets rapport 2010:4 R). En anledning kan vara att lärosätenas uppdrag skiljer sig åt, där ett tekniskt lärosätes uppdrag tydligare betonar forskningsuppdraget, men också att externfinansieringen skapar detta utrymme. Särskilt teknikprofessorer kan forska mer än inom andra vetenskapsområden. Lektorer i teknik undervisar också något mindre än inom andra vetenskapsområden, enligt samma rapport från Högskoleverket. 6
7 Samtidigt har teknikvetenskapen bland den högst meriterade personalen i undervisningen, 9 procent av den undervisande personalen är professorer. Endast naturvetenskapen har fler professorer som undervisar på grundutbildningen med 14 procent. Den nuvarande tjänstestrukturen för forskare i Sverige brukar generellt anses platt. Organisationsstrukturer medger få större forskningskluster som ger akademisk auktoritet jämfört med exempelvis USA. Detta lämnar lite utrymme till akademiskt ledarskap och försvårar möjligheten att ligga i den internationella forskningsfronten annat än i smala spetsområden. Samma strukturproblem finns alltså inom teknik som för forskare inom andra vetenskapsområden och leder till ineffektivt resursutnyttjande. I det rådande befordringssystemet i Sverige har den öppna konkurrensen delvis satts ur spel eftersom det är mycket liten rörlighet mellan universitet och dagens forskningsinstitutioner är relativt slutna forskningsmiljöer. Ingången till en forskningskarriär efter doktorsexamen är särskilt känslig. Oftast är vägen in till en forskningskarriär via post dok eller en tidsbegränsad anställning i ett forskningsprojekt. Vidare meriteringstjänster är forskarassistent eller biträdande lektor, men dessa tjänster finns i ringa omfattning. Vanligast är att man efter två år som post dok erbjuds en tidsbegränsad forskningstjänst. För att universiteten ska kunna rekrytera goda forskare och lärare bör man ha ett fungerande system för rekrytering, lönesättning, karriär och befordran, frågor som måste prioriteras eftersom det påverkar hela forskningssystemens uppbyggnad och påverkar effekterna av forskningen. Sveriges Ingenjörer skulle därför gärna vilja se en mer differentierad tjänstestruktur med fler mellannivåer som bättre fångade upp unga forskare i början av deras karriärer. Högskolorna måste utveckla sin förmåga att tidigare bedöma vilka forskare som lämpar sig för en akademisk karriär, och inom ett par år efter doktorsexamen erbjuda dessa tillsvidareanställningar. Detta är avgörande för akademins konkurrenskraft och är sannolikt av betydelse också för en mer jämställd rekrytering. 7
8 Om samverkan och rörlighet mellan akademi och näringsliv En ökad personrörlighet mellan akademi, näringsliv och industriforskningsinstitut är gynnsam för alla parter. Det leder till en ökad förståelse för de olika förutsättningar som råder i näringslivet och akademien, vilket i sin tur underlättar samverkan. Det är genom en större rörlighet på människor som dynamik uppstår när idéer och kunskap med olika infallsvinklar får nötas mot varandra, vilket också ökar chanserna till kreativa möten. Och ju vidare ett kontaktnät är desto bredare erfarenhets- och kunskapsbas får man. Detta är gott för alla parter. Rörligheten är låg mellan olika högskolor. Ett mått på det är att knappt var fjärde disputerad högskoleanställd arbetar på ett annat lärosäte än där de doktorerade. Den rörlighet som trots allt finns mellan högskolor är i första hand inom regionen. Det antyder att det är personens bundenhet till en viss region som avgör, snarare än en högskolas attraktivitet. Externa medel från det lokala näringslivet kan också innebära en inlåsningseffekt på rörligheten, eftersom forskare med specialistkompetens knyts hårt till det närmaste lärosätet. Inom teknik finns en initial rörlighet från högskolan i form av att drygt hälften av de tekniska doktorerna återfinns i näringslivet fem år efter disputation. Motsvarande siffra för övriga vetenskapsområden tillsammans är var sjätte individ. Därefter är dock rörligheten låg och det är särskilt svårt att gå från näringslivet till akademien. Högskolans meritvärderingssystem har svårt att hantera kunskaper förvärvade utanför universitetsmiljön. Det är nödvändigt att värderingssystemen ändras så att personer med gedigen forskningserfarenhet från näringslivet får möjlighet att konkurrera med dem som har större vetenskapliga meriter. Högskolorna har stor möjlighet inom nuvarande regelverk att värdera meriter utanför högskolan högre, men det skulle underlätta om statsmakterna gav tydliga signaler om att det är en önskvärd riktning att gå i. Adjungerade tjänster och företagsdoktorander är instrument för att åstadkomma rörlighet utan att personen behöver ändra sin formella anställning. I ett längre tidsperspektiv har antalet adjungerade professorer inte ökat men under de senaste åren märks en tydlig förändring på de största tekniska högskolorna att 8
9 värdera detta inslag högre. Antalet har också ökat dessa år och den utvecklingen bör fortsätta och spridas till fler lärosäten. Det är främst inom teknikvetenskapen det finns företagsdoktorander, vilka bidrar till att skapa kunskap som är värdefull för såväl näringslivet som akademien och dessutom själva blir attraktiva att anställa i båda miljöerna. Antalet företagsdoktorander bör därför öka. Ett sätt att öka möjligheten för disputerade att meritera sig för anställning i såväl akademien som näringslivet är att erbjuda postdoctjänster inom näringslivet, med samma vetenskapliga krav som för postdoc på lärosäten men inom för företaget relevant område. Forskningsfinansiärerna bör således stimulera framväxten av kombinationstjänster genom att inrätta program. Efter strategiska forskningsområden satsa på strategiska innovationsprogram När SFO (Strategiska forskningsområden) lanserades i senaste forsknings- och innovationspropositionen var en av poängerna att de skulle resultera i samverkan mellan universitet och högskola, företag och andra aktörer. Samverkan var också ett viktigt kriterium för bedömningar av SFOansökningarna. VINNOVA har på regeringens uppdrag utvärderat SFOsatsningen och slutsatsen är att den inte kommer att bidra till innovationer i någon högre grad. Satsningen har inte medfört nya, utökade eller fördjupade samverkansrelationer mellan universitet och högskolor, företag och andra aktörer. SFO har därför många likheter med konventionell universitetsforskning, inte minst när det gäller kommersialisering av forskningsresultaten. Den sker enligt den modell för nyttiggörande av forskningsresultat som alla universitet och högskolor har byggt upp och som oftast bygger på att framgångsrika forskare ska lämna sin forskning för att bli entreprenörer. Detta kan bara fungera undantagsvis. Näringslivet måste på ett helt annat sätt involveras i innovationsprocessen. 9
10 Vår slutsats är att det behövs andra typer av satsningar för att stärka svenskt näringslivs innovationskraft. För Sveriges internationella attraktivitet för lokalisering av forskningsbaserad innovationsverksamhet i företag är det avgörande att samverkansrelationerna är väl utvecklade vid svenska universitet och högskolor. Sveriges Ingenjörer föreslår därför att det inom områden som svarar mot viktiga samhällsutmaningar formuleras strategiska innovationsprogram, som kan generera kraftsamling för ökad innovationskraft och stärkta drivkrafter för ökat nyttiggörande av all forskning. Dessa ska vara utformade av akademi, företag och forskningsinstitut i samverkan. Näringsliv och samhällsaktörer bör få huvudroller i forskningsprioriteringarna för de strategiska innovationsprogrammen på motsvarande sätt som universitetsforskare har huvudroller i SFO-prioriteringarna. Satsningar på strategiska innovationsområden måste göras med utgångspunkt i industrins och samhällets behov av ny kunskap. Målet är att forskningsresultaten på sikt ska kunna nyttiggöras i form av varor och tjänster. De statliga FoU-satsningarna måste i högre utsträckning än idag syfta till att öka utbytet mellan de akademiska och industriella FoU-systemen. De måste säkra och utveckla tillgången till kompetens och kunskap inom industrirelevanta områden där Sverige är eller kan bli internationellt konkurrenskraftiga. Företag och samhälle behöver i större utsträckning än i dag involveras i vilka forskningssatsningar som görs. Det är därför avgörande att en kraftfull satsning på strategiska innovationsområden genomförs, där statligt finansierad forskning samordnas med satsningar på implementering och införande av ny teknik och nya metoder. En sådan gemensam satsning från staten och näringslivet ger avkastning i form av utveckling, tillväxt och arbetstillfällen. Industriforskningsinstituten De svenska forskningsinstituten utgör en liten del av det svenska forskningslandskapet. Kompetensen hos de anställda är hög, 33% är disputerade, men kan bli ännu högre. Att institutssektorn är underfinansierad innebär att det finns en outnyttjad potential där instituten skulle kunna arbeta 10
11 med att stärka små- och medelstora företags utveckling. I flera av Sveriges konkurrentländer spelar instituten en viktig roll i innovationssystemen, inte minst för de mindre företagens behov av forskning. En uppgift för instituten är att de kan vara en viktig länk för kunskapsöverföring mellan akademisk forskning och industrins behov av forskningsresultat. Speciellt för små- och medelstora företag är implementering av forskningsresultat ofta en övermäktig uppgift. En annan uppgift för instituten är att vara en kontakt mot viktig europeisk forskning. Det kan innebära allt från att vara koordinator för projekt till att stärka EIT:s arbete med kunskapstrianglar. Av största vikt ur ett svenskt perspektiv är att instituten, universitet och högskolor och företag kan göra gemensamma satsningar som ökar möjligheten till nyttiggörande av svenska forskningsresultat som främjar utveckling och tillväxt. Fler innovationer i små- och medelstora företag (SME) De svenska företagens FoU-satsningar som andel av BNP ligger i den internationella toppen. Men endast 18 % av dessa görs i små- och medelstora företag. Brister i kompetens, tid och finansiering är några av de största hindren för investeringar i FoU. Nya och växande företag skapar nya arbetstillfällen och bidrar till förnyelse av näringslivet. För det lilla företaget är utvecklingen av en ny produkt eller process så osäker att företag ofta avstår från att utveckla idéer även när de har en potential. Det är därför viktigt att skapa bra förutsättningar att satsa på innovationer för små och medelstora företag som kan och vill växa. Om samhället kan bidra till att mindre företag utvecklar fler innovationer leder det till ökad sysselsättning och snabbare ekonomisk tillväxt. Få småföretag har samarbeten med andra företag (annat än som underleverantör) och mycket sällan med forskningsinstitut, universitet och högskolor. De saknar viktiga nätverk och har oftast inte heller en grundläggande beställarkompetens. En nyckelfaktor för att fler SME ska öka sitt innovationsarbete är att de finns effektiva länkar in i forskning som bedrivs vid institut, högskolor och universitet. Regionala aktörer med nära kontakt med företagen kan spela en viktig roll i detta. 11
12 Ingenjören är med sin kompetens en nyckelperson för utveckling av företag. Ingenjören är bärare av ingenjörskompetens, men i många olika roller, tex som anställd, som konsult, forskare på högskolan och i industriforskningsinstituten. Samarbetet mellan det lilla företaget och relevant industriforskningsinstitut underlättas av att ingenjören samarbetar med en annan ingenjör. Industriforskningsinstituten är en resurs med såväl specialist- som generalistkompetens och som kan leda komplexa projekt. Det är viktigt för mindre företag som måste kunna förlita sig på instituten som kunskapsresurs. Sveriges Ingenjörers fokus är framförallt på att ny teknik och nya forskningsresultat i högre grad ska komma till användning i de mindre företagens utvecklingsarbete. Kopplat till dessa frågor är hur olika insatser lättare ska nå fram till de mindre företagen. Det handlar om att utforma insatserna så att de matchar de mindre företagens särskilda förutsättningar. Insatser för att stödja innovationer i SME måste vara lokalt och regionalt förankrade. För att nå in i företagen med externa insatser måste det finnas någon som med goda kunskaper om företaget kan bidra till att bygga förtroendefulla samarbeten. Ett nationellt innovationssystem måste omfatta både erfarna aktörer som arbetar nära företagen och kvalificerade resurser på nationell nivå. Industriella utvecklingscentra (IUC) är exempel på regionala resurser, medan industriforskningsinstituten och universiteten finns som nationella resurser. Statens fokus har ofta legat på innovationer som ha ett ursprung inom högskolans forskning. Det är här man antagit att den viktigaste potentialen funnits och det har också avspeglats i att de insatser som gjorts fått sin bas i universitetsvärlden. Exempel på sådana åtgärder är de innovationskontor som nyligen upprättats vid ett antal universitet, samt de kapitaltillskott till universitetens holdingbolag som beslutats. Vår utgångspunkt är att befintliga företag som regel har en betydligt större potential i att lyckas med innovationer, dvs. att knoppa av idéer att utvecklas och introduceras på marknaden. Vi kan konstatera att denna uppfattning även har betydande stöd inom forskningen om innovationer. Inom bland annat IUC-programmet lyftes denna typ av avknoppningar fram genom utveckling av verktyg för att effektivisera processen vid avknoppningar 12
13 från befintliga företag. Det ena står inte nödvändigtvis i motsättning till det andra, men för närvarande är inte resursfördelningen mellan dessa insatser rimlig. Potentialen för avknoppningar från befintliga företag kan utvecklas mer än som sker idag. Ett uppdrag bör ges till industriforskningsinstituten att i samverkan med andra lämpliga aktörer utveckla fler avknoppningar. Sveriges Ingenjörer föreslår således att utveckla modeller för att underlätta anställandet av ingenjörer i SME. Vidare bör man förbättra möjligheterna till små och medelstora företags finansiering av innovationer och tillföra ytterligare medel till Forska & Väx (VINNOVAs program). Man bör också stimulera små och medelstora företags deltagande i kunskapsnätverk. Industriforskningsinstituten ska också stimuleras att utveckla fler avknoppningar. Slutligen bör man använda innovationsupphandlingar för att öka företags innovativitet. 13
Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige
Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Lägesrapport 2008 Agneta Dreber 081124 2005 2006 2007 2008 Industriforskningsinstitut Teknikcollege Ingenjörsutbildning Dialog
Läs merMiljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet
Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet Sammanfattning 2016-09-21 I budgetpropositionen för 2017 har regeringen aviserat stora satsningar på forskning och innovation inom samhällsbyggandet. I november
Läs mer250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA
250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till
Läs merTeknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS.
Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Mats Johnsson 2016-01-05 Lena Heldén lena.helden@teknikforetagen.se 08-782 08 31 Remiss av rapporten Research quality evaluation in Sweden FOKUS rörande
Läs merInnovation för ett attraktivare Sverige
VINNOVA INFORMATION VI 2016:06 Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning Här presenterar vi en sammanfattning av Vinnovas förslag inför regeringens kommande proposition för forskning, innovation
Läs mer4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området
Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen
Läs mer1 Remissvar: Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Föredragande: Per Larsson
PROTOKOLL LINKÖPINGS UNIVERSITET Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten Dekanus Närvarande: Ulf Nilsson dekanus Per Larsson föredragande Maria Boberg sekr 1 Remissvar: Stödsystem för hantering av innovationer
Läs merLuleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
Läs merVi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation
vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika
Läs merNationella kluster konferensen
Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen
Läs merForskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)
Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE
Läs merUniversitets- och högskolepolitiskt program
Universitets- och högskolepolitiskt program Innehållsförteckning Sveriges Ingenjörers forskningspolitik för universitet och högskola 3 Varför en politik för forskning? 3 Finansiering och kvalitet 4 Fri
Läs merDen innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men
Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena
Läs merÄr färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Läs merForskning och utbildning inom ITS-området
Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete
Läs merdin väg in till Högskolan i Skövde
Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa
Läs merFakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs mer250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU
250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första
Läs merKunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft. Utbildningsdepartementet 1
Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Utbildningsdepartementet 1 Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Läs merForskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan
Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig
Läs merKunskap i samverkan. Helene Hellmark Knutsson Minister för högre utbildning och forskning. Utbildningsdepartementet 1
Kunskap i samverkan Helene Hellmark Knutsson Minister för högre utbildning och forskning Utbildningsdepartementet 1 En seminarieserie om samhällsutmaningarna Dialog om forskningspropositionen och dess
Läs merRapport från expertgruppen för forskningspolitik
Rapport från expertgruppen för forskningspolitik Expertgruppen för forskningspolitik tillsattes av DIK:s styrelse årsskiftet 2011/2012. I gruppen har ingått: Jenny Johannisson, lektor och vicerektor vid
Läs merKunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program. Motions- och propositionsdialogen
Proposition Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program Motions- och propositionsdialogen Föreliggande dokument är ett utkast avsett att ge förbundsstyrelsen möjligheten att inför kongressen kunna
Läs merYttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet
Yttrande Dnr 16-0096 12 januari 2017 TCO Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående slutbetänkandet från Entreprenörskapsutredningen
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merUtmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar
Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Peter Eriksson Chefsstrateg VINNOVA VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Bild 2 1 Varför ny strategi Sverige i världen
Läs merKommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn
Läs merVINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07
VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.
Läs merInnovationspolitik, teknik och tillväxt
Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder
Läs merUTBILDNING OCH JOBB I ETT HÖGTEKNOLOGISKT SVERIGE
UTBILDNING OCH JOBB I ETT HÖGTEKNOLOGISKT SVERIGE Nya teknologier nya krav på kompetens Artificiell intelligens, virtuell verklighet och andra banbrytande teknologier är på väg att bli vardagsmat i näringslivet.
Läs merNaturvetarnas inspel inför regeringens forskningspolitiska proposition
2011 11 30 Utbildningsdepartementet Registrator Naturvetarnas inspel inför regeringens forskningspolitiska proposition Med denna skrivelse vill Naturvetarna lägga fram sina synpunkter och rekommendationer
Läs merPresentation of Uppsala University as employer for young researchers (in Swedish) Mats Larhed,
Presentation of Uppsala University as employer for young researchers (in Swedish) Mats Larhed, 2017-03-22 UU är ett brett universitet Stora skillnader mellan verksamheter (små ämnen utan externmedel, stora
Läs merKunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft
Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige
Läs merSTRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Läs merYttrande över regeringens betänkande Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29).
Yttrande Dnr 20160056 TCO Yttrande över regeringens betänkande Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29). har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående betänkandet Trygghet
Läs merINDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND
INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND Peter Bökmark peter.bokmark@ri.se 27 Mars 2019 Research Institutes of Sweden Material and Production RISE IVF 2 Ägarens uppdrag till RISE Industriforskningsinstituten
Läs merForskning för konkurrenskraft. industrins offert till Sverige
Forskning för konkurrenskraft industrins offert till Sverige BAKGRUND En konkurrenskraftig svensk industri ställer krav på ständig utveckling och förnyelse. Forskning, utbildning och insatser som stöder
Läs mer- ett västsvenskt perspektiv
Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på
Läs merStrategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning
PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merKarriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer
Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer INNEHÅLL SAMMANFATTNING...3 VARFÖR EN RAPPORT OM FORSKANDE OCH UNDERVISANDE INGENJÖRERS KARRIÄRVÄGAR?...5 RESULTATET...6 RESPONDENTERNAS BAKGRUND...6
Läs mer2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga
Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,
Läs mer4. Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation
Remissvar från Örebro universitet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet, SOU 2016:72 ORU 1.6-04722/2016 4. Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation 4. 2 Samhällsutmaning
Läs meren halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
Läs merForskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan
Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan IQS 2016-12-14 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig
Läs merVision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/
Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De 15 år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från
Läs merSmart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Läs merTidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige
Vad betyder utvärderingen för utvecklingen inför åttonde ramprogrammet? Arbetet inför FP8 Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige tillfört
Läs merVästra Götalandsregionens program för internationella forsknings- och innovationssamarbeten
Beslutat av Regionutvecklingsnämnden 2016-12-14 Diarienummer: RUN 2016-02097 Västra Götalandsregionens program för internationella forsknings- och innovationssamarbeten 2017-2020 Innehållsansvar: Koncernstab
Läs merAnteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014
Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar
Läs merAgenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering
Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten
Läs merLTH:s strategiska forskningssatsningar
LTH:s strategiska forskningssatsningar 1 2014-11-25 Dnr Anders Axelsson Rektor LTH LTH:s strategiska forskningssatsningar 1. Inledning I samband med budgetarbete sammanställs de strategiska satsningarna
Läs merKunskapens krona SULF:s lönepolitiska. program. SULF:s kongress 2018 Bilaga 17. Förbundsstyrelsens proposition
SULF:s kongress 2018 Bilaga 17 Förbundsstyrelsens proposition Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska program SULF:s lönepolitiska program vänder sig både inåt, som en samlande kraft för organisationen,
Läs meridentifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella
Läs merPROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Läs mersvenska NordForsk Strategi
svenska NordForsk Strategi 2011-2014 Miljömärket Svanen etablerades i 1989 av konsumentsektorn under Nordiska ministerrådet. side 2 Övergripande mål side 3 Huvudfrågor och strategiska ageranden på den
Läs merRemiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2
Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och
Läs merEtt innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012
Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar
Läs merAnsökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland
Läs merUppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet
Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska
Läs merSamverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor
Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor Direktör, avdelningschef Bild 2 Sveriges innovationsmyndighet Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar
Läs merUniversitet som drivkraft för utveckling och tillväxt
Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt
Läs merInspel frå n Vetenskåpsrå det
Datum Diarienummer 20 februari 2018 3.3-2018-176 U 2017:05 Styr- och resursutredningen Inspel frå n Vetenskåpsrå det Avseende Styr- och resursutredningens modellförslag (daterat 4 januari 2018) Sverige
Läs merMotions- och propositionsdialogen
Proposition Verksamhetsinriktning Motions- och propositionsdialogen Föreliggande dokument är ett utkast avsett att ge förbundsstyrelsen möjligheten att inför kongressen kunna arbeta in inkomna synpunkter.
Läs merYttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning
Läs merVeta mer, Kunna mer, Göra mer. Ingenjörernas förslag till regeringens kommande proposition om forskning, innovation och högre utbildning
Veta mer, Kunna mer, Göra mer Ingenjörernas förslag till regeringens kommande proposition om forskning, innovation och högre utbildning FÖRFATTARE: SAMHÄLLSPOLITISKA AVDELNINGEN REDAKTÖR: LAILA ABDALLAH,
Läs merStatliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess
Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt
Läs merUppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik
Regeringsbeslut IV:2 2015-03-12 S2015/1856/SAM Socialdepartementet Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Box 894 101 37 Stockholm Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens
Läs merDen attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten
Styrdokument Dnr A 2 5587/8 Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten 29-213 Publicerad Beslutsfattare http://www.science.gu.se/fakulteten/namnden/policies Naturvetenskapliga
Läs meren rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus
en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5
Läs merForskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel
Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel Formas ansvarsområden Miljö Areella näringar Samhällsbyggande Formas uppdrag Främja och stödja grund- och behovsmotiverad
Läs merVerksamhetsinriktning SULF:s kongress 2018 Bilaga 19. Förbundsstyrelsens proposition
SULF:s kongress 2018 Bilaga 19 Förbundsstyrelsens proposition Verksamhetsinriktning 2019-2021 Utgångspunkten för verksamhetsinriktningen för kongressperioden är SULF:s vision I mänsklighetens tjänst: Högre
Läs merFler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning
STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets
Läs merFuture Faculty enkät januari 2011
Future Faculty enkät januari 2011 Om yngre forskares förhållande vid medicinska fakultetens Majoriteten av de som svarade på enkäten var i 30-45 års åldern (Fig 1) och lite mer än hälften var kvinnor (Fig
Läs merStrategisk plan för fakulteten för konst och humaniora
Dnr: 2013/39-2.2.4 Strategisk plan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-01 Innehåll Inledning 3 1. Kompetensförsörjning 5 2. Utmanande utbildningar 5 3. Framstående
Läs merInformationsmöte VINNVÄXT skissutlysning
Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning 24 mars 2015 Rebecka Engström Lars-Gunnar Larsson VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Koppla
Läs merGruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden
Gruv- och mineralforskning och innovation då, nu och i framtiden Margareta Groth VINNOVA Bild 1 Bild 2 Då: Strategiskt gruvforskningsprogram - effekter? FoU med internationell konkurrenskraft Överträffar
Läs merFinansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center
Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora
Läs merEn skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Läs merVinnovas samverkansuppdrag. Universitet och högskolor rustade för framtiden Mårten Berg
Vinnovas samverkansuppdrag Universitet och högskolor rustade för framtiden Mårten Berg 27-10-2016 Stärka Sveriges konkurrenskraft i den globala kunskapsekonomin Tre roller Investeringar i forskning och
Läs merUtlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet
Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18
Läs merForskning och utbildning för konkurrenskraft
Industridagen 2009 Forskning och utbildning för konkurrenskraft Lägesrapport oktober 2009 innehåll Bakgrund...3 Konkurrenskraftiga industriforskningsinstitut...4 Ökad rörlighet mellan industri, lärosäten
Läs merAvsiktsförklaring. Bakgrund
Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med
Läs merUppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Läs merSammanfattning av regeringens budgetproposition 2010
Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis
Läs merUppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige
Regeringen Proj. n r VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM A k 2017-05- 1 2 Regeringsbeslut I 3 2017-05-04 N2017/03280/IFK Näringsdepartementet D/Dnr 2QIT-02nt-l Verket för innovationssystem 101 58 Stockholm Uppdrag
Läs merRemiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor
YTTRANDE 2012-06-19 AD 411-2012/1081 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor
Läs merRemissvar En långsiktig och samordnad dialogbaserad styrning av högskolan SOU 2019:6
1 (5) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning FoU, Mats G Karlsson 2019-06-11 19RS2110 Utbildningsdepartementet Remissvar En långsiktig och samordnad dialogbaserad styrning av högskolan SOU 2019:6
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merStärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut
2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende
Läs merUtgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merSmart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Läs merPropositionen En akademi i tiden (Prop. 2009/10:149) som riksdagen beslutade om den 15 juni 2010 innebär ökad frihet och självbestämmande
Propositionen En akademi i tiden (Prop. 2009/10:149) som riksdagen beslutade om den 15 juni 2010 innebär ökad frihet och självbestämmande TRE huvudskäl till förändringen: Det är en viktig principfråga
Läs merInvesteringar för Sverige
Investeringar för Sverige Utbildningsdepartementet Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige håller ihop Investeringar för bättre mottagande & snabbare etablering
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merSUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering
SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering Vetenskapsrådets organisation Vetenskapsrådet styrs av lag och förordning 1 Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande
Läs merYttrande över remiss om prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor
Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Ingrid Pettersson 08-563 087 62 Ingrid.pettersson@hsv.se
Läs merMälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012
Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH
Läs mer