Så tycker Sveriges Ingenjörer inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så tycker Sveriges Ingenjörer inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen 2012"

Transkript

1 PM 1 (13) Forskningspolitisk skrift inför 2012 års forskningsoch innovationspolitiska proposition Laila Abdallah, Kjell Sehlstedt och Johan Sittenfeld Så tycker Sveriges Ingenjörer inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen 2012 Sveriges Ingenjörer är det största fackförbundet för högskoleingenjörer och civilingenjörer i Sverige. Våra medlemmar arbetar brett över arbetsmarknaden, men med en stor andel inom privata sektorn. Många ingenjörer arbetar med forskning och utveckling både inom näringslivet och inom akademin. Oavsett var ingenjörer arbetar, har de genom sina tekniska landvinningar och innovativa framsteg en avgörande betydelse för svensk tillväxt och för den svenska välfärden i stort. Ingenjörer spelar också en viktig roll i många av de samhällsutmaningar som vi i Sverige och globalt står inför, till exempel när det gäller miljö- och klimatproblemen. Ingenjörer utgör på sätt och vis samhällets mest lågmälda hjältar. Denna skrift avser att lägga fram Sveriges Ingenjörers syn på vilka satsningar som bör göras de närmaste åren inför regeringens forsknings- och innovationsproposition senare i år. Sammanfattning av Sveriges Ingenjörer föreslag Möjliggör för unga teknikforskare att göra forskningskarriär genom att till exempel skapa fler mellannivåer i tjänstestrukturen och bättre anställningsvillkor med kortare tid till tillsvidareanställning. Ställ tydligare krav i regleringsbreven att återrapporteringen till de statliga forskningsfinansiärerna FORMAS, FAS, VINNOVA och Vetenskapsrådet behandlar användandet av forskningsmedlen på lärosätena vad gäller exempelvis personaltillsättning i forskningsprojekten. Sveriges Ingenjörers forskningspolitiska skrift inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition (slutversion)

2 Meritvärderingssystemet måste vidgas så att det inkluderar erfarenheter utanför akademin. Tillsätt representanter från näringslivet i tjänstetillsättningskommittéerna. Samverkan mellan universiteten måste förbättras. Avsätt särskilda statliga medel för att stimulera gästforskarutbyten, särskilt för yngre forskare, som kan skapa större rörlighet mellan forskningsinstitutioner. En kraftfull statlig satsning på strategiska innovationsområden är nödvändig för utveckling och konkurrenskraft. Få internationellt framgångsrika forskningsledare vill bli ledare för groddföretag. Tillför därför öronmärkta innovationsresurser till de strategiska forskningsprogrammen, avsedda främst för anställning av erfarna innovatörer från små och stora företag. Samverkansprogrammen ska drivas av akademi, industri och forskningsinstitut i samverkan och ge forskningsresultat som kan användas av industrin. Ställ högre krav på samfinansiering mellan stat och företag som instrument för att stimulera ökad samverkan. Premiera forsknings-, industri- och utbildningskluster vid universitet för att främja rörligheten och samverkansformerna mellan parterna. Kunskapstrianglar möjliggör att utbildning, forskning och industri kommer närmare varandra. Industriforskningsinstitutens roll i forsknings- och innovationssystemet bör tydliggöras. Den statliga basfinansieringen bör vara i nivå med institut i andra europeiska länder (dvs. statsbidragen ska utgöra ca 30 procent av institutens basfinansiering). Disputerade forskare vid instituten ska utökas. Ett prioriterat område som bör stärkas är tekniköverföringen från instituten till framförallt små och medelstora företag. 2

3 Viktigt att se till helheten i forsknings- och innovationssverige Den uppdelning som ofta görs i den forskningspolitiska debatten mellan den forskning som bedrivs på landets universitet och andra offentliga forskningsinstitutioner och den forskning och utveckling som drivs inom industrin anser vi väldigt olycklig. Mycket forskning sker i samverkan mellan universiteten och näringsliv och det finns många lyckade exempel. På Högskolan i Skövde arbetar forskare i nära samarbete med den regionala industrin för att ta fram nya simuleringsprogram inom datateknik för framställning av till exempel krockkuddar till Autoliv AB eller att utveckla titthålskirurgin inom sjukvården. Olika science park och liknande kunskapstrianglar fungerar som viktiga mötesplatser för akademi och näringsliv en utveckling som dock fortfarande är i sin linda. Sveriges Ingenjörer anser därför att det av ytterst stor betydelse att man ser till helheten och alla de olika delar som utgör forskning och innovation när regeringen nu lägger upp forskningspolitiken de kommande fyra åren. OECD konstaterade för ett par år sedan att Sverige brister i förmåga att kommersialisera de innovationer och forskningsframsteg som vi lyckas göra. Längre fram i denna skrift presenterar vi våra visioner om hur man får bukt med den svenska paradoxen, dvs. att vi är duktiga på att ta fram ny teknik men inte lyckats få en infrastruktur som kan omvandla denna till varor och tjänster för samhället. De senaste årens satsningar på strategiska forskningsområden har varit ett viktigt framsteg i att möta de samhällsutmaningar som Sverige står inför. Nu måste klivet tas för att förbättra förutsättningarna att ta till vara på forskningens resultat i vad vi kallar strategiska innovationsprogram. Detta skulle kunna göras genom bland annat större FoU-satsningar i små och medelstora företag, en ökad samfinansiering mellan stat och företag och att, likt så andra länder har gjort, tydliggöra industriforskningsinstitutens roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i Sverige. EU:s forskningsprogram har över tiden blivit mer omfattande och ökar i betydelse för Sverige och den svenska forskningspolitiken. Nu har EU:s forskningsbudget nått en sådan omfattning så att Horizon 2020 kommer att bli en av de viktigaste externa finansiärerna av svensk forskning. I Horizon 2020 samlas finansieringen av forskning och innovation i ett program som består av 8:e ramprogrammet, delar av det så kallade Competitiveness and Innovation 3

4 Framwork Programme (CIP) och European Institute of Innovation & Technology (EIT). Förslaget till det nya utvidgade ramprogrammet för forskning och innovation har en omslutning på 80 miljarder euro, en ökning från det 7:e ramprogrammet med ca 30 miljarder euro. Nu föreslås att en prioritering görs av resurserna på tre områden. De prioriterade områdena är hög vetenskaplig kvalitet (24,5 miljarder euro), industriellt ledarskap (17,9 miljarder euro) och samhälleliga utmaningar(31,7 miljarder euro). Osäkerheten och turbulensen i alltför många medlemsländers ekonomier gör naturligtvis att osäkerheten är stor kring var nivån på EU:s forskningsbudget kommer att hamna när EU:s budget är färdigförhandlad Det är Sveriges Ingenjörers uppfattning att vad som i dag än mer behövs, även på forskningsområdet, är en politik för utveckling och tillväxt. Konkret innebär det att vi anser att forskningsbudgeten bör stärkas på bekostnad av till exempel jordbruksbudgeten. Eventuella bantningar inom den föreslagna budgeten för Horizon 2020 ska ske så att tillväxtpotentialen tas tillvara. Sverige måste koordinera sin forsknings och innovationspolitik med EU:s dito för att få en större utväxling i form av jobb, utveckling och tillväxt. Horizon 2020 har en stark fokus på samhällsutmaningar och innovation och ger möjligheter till synergier med nationella innovationsstrategier. För att bidra till lösningar på stora samhällsutmaningar är det också nödvändigt att kunskap och erfarenheter från olika områden tas till vara och integreras. Vi förordar därför ytterligare satsningar såväl på nationell som på EU-nivå för att stimulera ett brett deltagande från akademi, näringsliv, forskningsinstitut och andra offentliga aktörer i syfte att finna lösningar som har stor effekt på global nivå. Samarbeten är motorn och nationell medfinansiering är smörjmedlet. Den tekniska forskningens särdrag och villkor Sveriges Ingenjörer har ungefär 5300 medlemmar som är anställda på landets tekniska högskolor. Dessa medlemmar är fördelade på bland annat Chalmers, Kungliga Tekniska Högskolan, Linköpings universitet, Luleå Tekniska Universitet, Lunds Tekniska Högskola, Uppsala universitet och Umeå universitet. Utöver dessa lärosäten finns en jämn spridning över de flesta tekniska fakulteter över hela landet. Inom industrin och fristående 4

5 industriforskningsinstitut har förbundet uppskattningsvis 9100 medlemmar som sysslar med forskning och utveckling. Tillsammans utgör det ca medlemmar, ungefär 10 procent av totala antalet medlemmar i förbundet, som är direkt berörda av Sveriges forsknings- och innovationspolitik. Om resurser och kvalitet Den tekniska forskningens finansieringsvillkor ser annorlunda ut än vid andra vetenskapsområden, eftersom en större andel är externfinansierad. Den externfinansierade forskningen utgör ungefär två tredjedelar av den totala finansieringsvolymen vid de tekniska lärosätena. Endast drygt en tredjedel av forskningsmedlen inom det tekniska vetenskapsområdet är finansierade av direkta statsanslag (Vetenskapsrådets rapport 1:2008). Det innebär att forskare och forskningsgrupper inom teknikområdet i högre grad än andra forskare forskar på externa medel (dvs bidragsintäkter från både statliga forskningsfinansiärer och uppdragsforskning från industrin). En annan högaktuell fråga handlar om fördelningen av basresurserna mellan forskning och forskningens administration. Otydligheter i hur man betecknar olika drifts och OH-kostnader har gjort det svårt att sätta fingret på hur stora de administrativa kostnaderna egentligen är vid lärosätena, något som SUHFmodellen har försökt klargöra. Den springande punkten i detta består ändå i vad basresurserna egentligen ska gå till. Om målet är forskning borde budgetplaneringen vid lärosätena utgå från behov och inte, som idag, vara resursstyrt. Att vara finansierad med externa medel har andra förutsättningar än om man är finansierad med universitetsmedel. Externa anslag, framförallt de som kommer från statliga forskningsfinansiärer, innebär forskarnas planeringshorisont begränsas till ungefär tre år. Det innebär att en forskare måste ha uppnått intressanta resultat att redovisa efter ca två år för att kunna få nya medel. Med externfinansieringen framtvingas därför relativt kortsiktiga resultat och säkra projekt. med extern finansiering resonerar tydligare och gör bedömningar av forskningens framtidsutsikter och understryker mer den samhällsnyttiga aspekten i forskningsprojekten än vad forskare gör som är finansierad på universitetsmedel (KVA FFSKs rapport 2012). 5

6 En invändning mot externfinansieringen torde därför vara att förutsättningen för långsiktiga och mer riskabla projekt försvåras genom externa medel. Många teknikforskare ser dock en tillfredställelse i att ett utökat finansieringsutrymme skapar samarbeten med näringslivet. De tekniska lärosätena är också mindre benägna att samla forskningsmedel på hög än andra lärosäten, konstaterar Rikrevisionen i en rapport (Riksrevisionen 2011). En förklaring kan vara att det finns fler finansieringsmöjligheter för teknikforskarna och att man därför inte behöver trygga forskningsförsörjningen på samma sätt som forskare inom andra vetenskapsområden. I forskningspropositionen 2008 Ett lyft för forskning och innovation klargjorde regeringen att man tydligare ville koppla resurstilldelningen till forskningens kvalitet och att en omfördelning av resurserna mellan lärosätena bör ske i konkurrens och baserat på utvärderingar av forskningen. Redan då aviserades två komponenter som viktiga - externa medel och vetenskaplig produktion och citeringar. Nyligen har utredningen Prestationsbaserad resurstilldelning av universitet och högskolor (U2011/7356/UH) lagts fram som föreslår en ny modell där samverkan med omvärlden och nyttiggörande av forskningens resultat utgör ny indikator. Även om det fortfarande finns en del att klara ut hur man praktiskt ska gå tillväga för att mäta kvaliteten och tilldela resurserna efter prestation, så välkomnar förbundet regeringens avsikter med detta införande. Om teknikforskarens vardag villkor, meriteringsstrukturer och karriärvägar Ett problem som forskare ständigt brottas med är balansen mellan forskning, utbildning och administration. Forskare inom teknikvetenskap har dock bättre möjligheter att ägna mer tid till forskning än undervisning jämfört med andra vetenskapsområden (Högskoleverkets rapport 2010:4 R). En anledning kan vara att lärosätenas uppdrag skiljer sig åt, där ett tekniskt lärosätes uppdrag tydligare betonar forskningsuppdraget, men också att externfinansieringen skapar detta utrymme. Särskilt teknikprofessorer kan forska mer än inom andra vetenskapsområden. Lektorer i teknik undervisar också något mindre än inom andra vetenskapsområden, enligt samma rapport från Högskoleverket. 6

7 Samtidigt har teknikvetenskapen bland den högst meriterade personalen i undervisningen, 9 procent av den undervisande personalen är professorer. Endast naturvetenskapen har fler professorer som undervisar på grundutbildningen med 14 procent. Den nuvarande tjänstestrukturen för forskare i Sverige brukar generellt anses platt. Organisationsstrukturer medger få större forskningskluster som ger akademisk auktoritet jämfört med exempelvis USA. Detta lämnar lite utrymme till akademiskt ledarskap och försvårar möjligheten att ligga i den internationella forskningsfronten annat än i smala spetsområden. Samma strukturproblem finns alltså inom teknik som för forskare inom andra vetenskapsområden och leder till ineffektivt resursutnyttjande. I det rådande befordringssystemet i Sverige har den öppna konkurrensen delvis satts ur spel eftersom det är mycket liten rörlighet mellan universitet och dagens forskningsinstitutioner är relativt slutna forskningsmiljöer. Ingången till en forskningskarriär efter doktorsexamen är särskilt känslig. Oftast är vägen in till en forskningskarriär via post dok eller en tidsbegränsad anställning i ett forskningsprojekt. Vidare meriteringstjänster är forskarassistent eller biträdande lektor, men dessa tjänster finns i ringa omfattning. Vanligast är att man efter två år som post dok erbjuds en tidsbegränsad forskningstjänst. För att universiteten ska kunna rekrytera goda forskare och lärare bör man ha ett fungerande system för rekrytering, lönesättning, karriär och befordran, frågor som måste prioriteras eftersom det påverkar hela forskningssystemens uppbyggnad och påverkar effekterna av forskningen. Sveriges Ingenjörer skulle därför gärna vilja se en mer differentierad tjänstestruktur med fler mellannivåer som bättre fångade upp unga forskare i början av deras karriärer. Högskolorna måste utveckla sin förmåga att tidigare bedöma vilka forskare som lämpar sig för en akademisk karriär, och inom ett par år efter doktorsexamen erbjuda dessa tillsvidareanställningar. Detta är avgörande för akademins konkurrenskraft och är sannolikt av betydelse också för en mer jämställd rekrytering. 7

8 Om samverkan och rörlighet mellan akademi och näringsliv En ökad personrörlighet mellan akademi, näringsliv och industriforskningsinstitut är gynnsam för alla parter. Det leder till en ökad förståelse för de olika förutsättningar som råder i näringslivet och akademien, vilket i sin tur underlättar samverkan. Det är genom en större rörlighet på människor som dynamik uppstår när idéer och kunskap med olika infallsvinklar får nötas mot varandra, vilket också ökar chanserna till kreativa möten. Och ju vidare ett kontaktnät är desto bredare erfarenhets- och kunskapsbas får man. Detta är gott för alla parter. Rörligheten är låg mellan olika högskolor. Ett mått på det är att knappt var fjärde disputerad högskoleanställd arbetar på ett annat lärosäte än där de doktorerade. Den rörlighet som trots allt finns mellan högskolor är i första hand inom regionen. Det antyder att det är personens bundenhet till en viss region som avgör, snarare än en högskolas attraktivitet. Externa medel från det lokala näringslivet kan också innebära en inlåsningseffekt på rörligheten, eftersom forskare med specialistkompetens knyts hårt till det närmaste lärosätet. Inom teknik finns en initial rörlighet från högskolan i form av att drygt hälften av de tekniska doktorerna återfinns i näringslivet fem år efter disputation. Motsvarande siffra för övriga vetenskapsområden tillsammans är var sjätte individ. Därefter är dock rörligheten låg och det är särskilt svårt att gå från näringslivet till akademien. Högskolans meritvärderingssystem har svårt att hantera kunskaper förvärvade utanför universitetsmiljön. Det är nödvändigt att värderingssystemen ändras så att personer med gedigen forskningserfarenhet från näringslivet får möjlighet att konkurrera med dem som har större vetenskapliga meriter. Högskolorna har stor möjlighet inom nuvarande regelverk att värdera meriter utanför högskolan högre, men det skulle underlätta om statsmakterna gav tydliga signaler om att det är en önskvärd riktning att gå i. Adjungerade tjänster och företagsdoktorander är instrument för att åstadkomma rörlighet utan att personen behöver ändra sin formella anställning. I ett längre tidsperspektiv har antalet adjungerade professorer inte ökat men under de senaste åren märks en tydlig förändring på de största tekniska högskolorna att 8

9 värdera detta inslag högre. Antalet har också ökat dessa år och den utvecklingen bör fortsätta och spridas till fler lärosäten. Det är främst inom teknikvetenskapen det finns företagsdoktorander, vilka bidrar till att skapa kunskap som är värdefull för såväl näringslivet som akademien och dessutom själva blir attraktiva att anställa i båda miljöerna. Antalet företagsdoktorander bör därför öka. Ett sätt att öka möjligheten för disputerade att meritera sig för anställning i såväl akademien som näringslivet är att erbjuda postdoctjänster inom näringslivet, med samma vetenskapliga krav som för postdoc på lärosäten men inom för företaget relevant område. Forskningsfinansiärerna bör således stimulera framväxten av kombinationstjänster genom att inrätta program. Efter strategiska forskningsområden satsa på strategiska innovationsprogram När SFO (Strategiska forskningsområden) lanserades i senaste forsknings- och innovationspropositionen var en av poängerna att de skulle resultera i samverkan mellan universitet och högskola, företag och andra aktörer. Samverkan var också ett viktigt kriterium för bedömningar av SFOansökningarna. VINNOVA har på regeringens uppdrag utvärderat SFOsatsningen och slutsatsen är att den inte kommer att bidra till innovationer i någon högre grad. Satsningen har inte medfört nya, utökade eller fördjupade samverkansrelationer mellan universitet och högskolor, företag och andra aktörer. SFO har därför många likheter med konventionell universitetsforskning, inte minst när det gäller kommersialisering av forskningsresultaten. Den sker enligt den modell för nyttiggörande av forskningsresultat som alla universitet och högskolor har byggt upp och som oftast bygger på att framgångsrika forskare ska lämna sin forskning för att bli entreprenörer. Detta kan bara fungera undantagsvis. Näringslivet måste på ett helt annat sätt involveras i innovationsprocessen. 9

10 Vår slutsats är att det behövs andra typer av satsningar för att stärka svenskt näringslivs innovationskraft. För Sveriges internationella attraktivitet för lokalisering av forskningsbaserad innovationsverksamhet i företag är det avgörande att samverkansrelationerna är väl utvecklade vid svenska universitet och högskolor. Sveriges Ingenjörer föreslår därför att det inom områden som svarar mot viktiga samhällsutmaningar formuleras strategiska innovationsprogram, som kan generera kraftsamling för ökad innovationskraft och stärkta drivkrafter för ökat nyttiggörande av all forskning. Dessa ska vara utformade av akademi, företag och forskningsinstitut i samverkan. Näringsliv och samhällsaktörer bör få huvudroller i forskningsprioriteringarna för de strategiska innovationsprogrammen på motsvarande sätt som universitetsforskare har huvudroller i SFO-prioriteringarna. Satsningar på strategiska innovationsområden måste göras med utgångspunkt i industrins och samhällets behov av ny kunskap. Målet är att forskningsresultaten på sikt ska kunna nyttiggöras i form av varor och tjänster. De statliga FoU-satsningarna måste i högre utsträckning än idag syfta till att öka utbytet mellan de akademiska och industriella FoU-systemen. De måste säkra och utveckla tillgången till kompetens och kunskap inom industrirelevanta områden där Sverige är eller kan bli internationellt konkurrenskraftiga. Företag och samhälle behöver i större utsträckning än i dag involveras i vilka forskningssatsningar som görs. Det är därför avgörande att en kraftfull satsning på strategiska innovationsområden genomförs, där statligt finansierad forskning samordnas med satsningar på implementering och införande av ny teknik och nya metoder. En sådan gemensam satsning från staten och näringslivet ger avkastning i form av utveckling, tillväxt och arbetstillfällen. Industriforskningsinstituten De svenska forskningsinstituten utgör en liten del av det svenska forskningslandskapet. Kompetensen hos de anställda är hög, 33% är disputerade, men kan bli ännu högre. Att institutssektorn är underfinansierad innebär att det finns en outnyttjad potential där instituten skulle kunna arbeta 10

11 med att stärka små- och medelstora företags utveckling. I flera av Sveriges konkurrentländer spelar instituten en viktig roll i innovationssystemen, inte minst för de mindre företagens behov av forskning. En uppgift för instituten är att de kan vara en viktig länk för kunskapsöverföring mellan akademisk forskning och industrins behov av forskningsresultat. Speciellt för små- och medelstora företag är implementering av forskningsresultat ofta en övermäktig uppgift. En annan uppgift för instituten är att vara en kontakt mot viktig europeisk forskning. Det kan innebära allt från att vara koordinator för projekt till att stärka EIT:s arbete med kunskapstrianglar. Av största vikt ur ett svenskt perspektiv är att instituten, universitet och högskolor och företag kan göra gemensamma satsningar som ökar möjligheten till nyttiggörande av svenska forskningsresultat som främjar utveckling och tillväxt. Fler innovationer i små- och medelstora företag (SME) De svenska företagens FoU-satsningar som andel av BNP ligger i den internationella toppen. Men endast 18 % av dessa görs i små- och medelstora företag. Brister i kompetens, tid och finansiering är några av de största hindren för investeringar i FoU. Nya och växande företag skapar nya arbetstillfällen och bidrar till förnyelse av näringslivet. För det lilla företaget är utvecklingen av en ny produkt eller process så osäker att företag ofta avstår från att utveckla idéer även när de har en potential. Det är därför viktigt att skapa bra förutsättningar att satsa på innovationer för små och medelstora företag som kan och vill växa. Om samhället kan bidra till att mindre företag utvecklar fler innovationer leder det till ökad sysselsättning och snabbare ekonomisk tillväxt. Få småföretag har samarbeten med andra företag (annat än som underleverantör) och mycket sällan med forskningsinstitut, universitet och högskolor. De saknar viktiga nätverk och har oftast inte heller en grundläggande beställarkompetens. En nyckelfaktor för att fler SME ska öka sitt innovationsarbete är att de finns effektiva länkar in i forskning som bedrivs vid institut, högskolor och universitet. Regionala aktörer med nära kontakt med företagen kan spela en viktig roll i detta. 11

12 Ingenjören är med sin kompetens en nyckelperson för utveckling av företag. Ingenjören är bärare av ingenjörskompetens, men i många olika roller, tex som anställd, som konsult, forskare på högskolan och i industriforskningsinstituten. Samarbetet mellan det lilla företaget och relevant industriforskningsinstitut underlättas av att ingenjören samarbetar med en annan ingenjör. Industriforskningsinstituten är en resurs med såväl specialist- som generalistkompetens och som kan leda komplexa projekt. Det är viktigt för mindre företag som måste kunna förlita sig på instituten som kunskapsresurs. Sveriges Ingenjörers fokus är framförallt på att ny teknik och nya forskningsresultat i högre grad ska komma till användning i de mindre företagens utvecklingsarbete. Kopplat till dessa frågor är hur olika insatser lättare ska nå fram till de mindre företagen. Det handlar om att utforma insatserna så att de matchar de mindre företagens särskilda förutsättningar. Insatser för att stödja innovationer i SME måste vara lokalt och regionalt förankrade. För att nå in i företagen med externa insatser måste det finnas någon som med goda kunskaper om företaget kan bidra till att bygga förtroendefulla samarbeten. Ett nationellt innovationssystem måste omfatta både erfarna aktörer som arbetar nära företagen och kvalificerade resurser på nationell nivå. Industriella utvecklingscentra (IUC) är exempel på regionala resurser, medan industriforskningsinstituten och universiteten finns som nationella resurser. Statens fokus har ofta legat på innovationer som ha ett ursprung inom högskolans forskning. Det är här man antagit att den viktigaste potentialen funnits och det har också avspeglats i att de insatser som gjorts fått sin bas i universitetsvärlden. Exempel på sådana åtgärder är de innovationskontor som nyligen upprättats vid ett antal universitet, samt de kapitaltillskott till universitetens holdingbolag som beslutats. Vår utgångspunkt är att befintliga företag som regel har en betydligt större potential i att lyckas med innovationer, dvs. att knoppa av idéer att utvecklas och introduceras på marknaden. Vi kan konstatera att denna uppfattning även har betydande stöd inom forskningen om innovationer. Inom bland annat IUC-programmet lyftes denna typ av avknoppningar fram genom utveckling av verktyg för att effektivisera processen vid avknoppningar 12

13 från befintliga företag. Det ena står inte nödvändigtvis i motsättning till det andra, men för närvarande är inte resursfördelningen mellan dessa insatser rimlig. Potentialen för avknoppningar från befintliga företag kan utvecklas mer än som sker idag. Ett uppdrag bör ges till industriforskningsinstituten att i samverkan med andra lämpliga aktörer utveckla fler avknoppningar. Sveriges Ingenjörer föreslår således att utveckla modeller för att underlätta anställandet av ingenjörer i SME. Vidare bör man förbättra möjligheterna till små och medelstora företags finansiering av innovationer och tillföra ytterligare medel till Forska & Väx (VINNOVAs program). Man bör också stimulera små och medelstora företags deltagande i kunskapsnätverk. Industriforskningsinstituten ska också stimuleras att utveckla fler avknoppningar. Slutligen bör man använda innovationsupphandlingar för att öka företags innovativitet. 13

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Universitets- och högskolepolitiskt program

Universitets- och högskolepolitiskt program Universitets- och högskolepolitiskt program Innehållsförteckning Sveriges Ingenjörers forskningspolitik för universitet och högskola 3 Varför en politik för forskning? 3 Finansiering och kvalitet 4 Fri

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden Gruv- och mineralforskning och innovation då, nu och i framtiden Margareta Groth VINNOVA Bild 1 Bild 2 Då: Strategiskt gruvforskningsprogram - effekter? FoU med internationell konkurrenskraft Överträffar

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor YTTRANDE 2012-06-19 AD 411-2012/1081 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012

2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012 2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012 Rolf Nilsson & Staffan Håkansson Sammanfattning Sverige har sedan början av 1980-talet tillhört de länder i världen där staten, som andel av BNP, satsat

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Teknikföretagens policy för högre utbildning

Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagen står för nära hälften av den svenska varuexporten. Därtill är ungefär en tredjedel av tjänsteexporten

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Agenda för Smart Specialisering i Dalarna

Agenda för Smart Specialisering i Dalarna Agenda för Smart Specialisering i Dalarna Förord Dalarnas framtida välstånd beror är beroende av att det finns en god jordmån för företag att växa i. Dalarnas näringsliv har byggts upp utifrån ett stort

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential. Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Svenskt Näringsliv Juli 2011

Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential. Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Svenskt Näringsliv Juli 2011 Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Juli 0 Dags för förnyelse av svensk forskningspolitik Dags för förnyelse av svensk

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik Fackförbundet ST ST om forskningspolitik ST 2011. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet ST Fackförbundet ST om forskningspolitik I denna skrift behandlas, utifrån ett fackligt

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

En nationell strategi för högre utbildning, forskning och innovation

En nationell strategi för högre utbildning, forskning och innovation En nationell strategi för högre utbildning, forskning och innovation Stockholm 2003-10-29 Gemensam skrivelse från Vetenskapsrådet, FAS, Formas, Vinnova, SUHF, KVA, IVA Stockholm 2003-10-29 Gemensam skrivelse

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Swedish Incubators & Science Parks. Inspel till Forsknings- och Innovationspolitiska propositionen respektive Den Nationella Innovationsstrategin

Swedish Incubators & Science Parks. Inspel till Forsknings- och Innovationspolitiska propositionen respektive Den Nationella Innovationsstrategin Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges kunskapsintensiva innovationsmiljöer Inspel till Forsknings- och Innovationspolitiska propositionen respektive Den

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Svenska Uppfinnareföreningen samlar uppfinnare, utbyter erfarenheter och ger uppfinnarna en röst vad gör politiken? Lobby 2014 och framåt Beslutad

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet Institutet för innovation och samhällsförändring YTTRANDE 1 / 5 2015-09-14 dnr VR 2015/73 Näringsdeparementet Enheten för Kapitalförsörjning Henrik Levin Ert Dnr:N2015/4705/KF Yttrande över betänkandet

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG 2016 1 Dnr 2015 00597 Innehållsförteckning Följebrev 2 Investeringar i forskning och innovation 3 Budgetförslag för budgetåren 2016-2018 4 Regelförteckning 4 Investeringar

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) 2013-02-26 KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD Utbildningsförvaltningens arbete med att utveckla karriärvägar för lärare utgår från mål

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

VINN Verifiering höst 2015

VINN Verifiering höst 2015 UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 2015-06-16 2013-05653 Reviderad VINN Verifiering höst 2015 VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: VINNOVA, SE-101 58

Läs mer

Forskning, Innovation och den Svenska Paradoxen

Forskning, Innovation och den Svenska Paradoxen Forskning, Innovation och den Svenska Paradoxen Thomas Hedner, Christian Sandström och Stefan Fölster Innovationer har under de senaste 100 åren haft avgörande betydelse för utvecklingen av Sverige som

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION

FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION Professor Staffan Edén Vicerektor för forskningsfrågor BAKGRUNDSMATERIAL 2013-10-07 FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION Styrelsen 2013-10-15 Syfte Syftet med diskussionen i styrelsen är att beskriva den pågående

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 1 2012-03-21 Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 2 2012-03-21 Högskolornas forskningsfinansiär KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges nya universitet och

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Nyckelaktörsprogrammet

Nyckelaktörsprogrammet Nyckelaktörsprogrammet Nr 1, Sept 2008 VINNOVA lanserade Nyckelaktörsprogrammet 2006. Programmet syftar till att stärka högskolans roll som motor för förnyelse och utveckling av näringsliv och samhälle

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 1 (6) Sammanfattning av arbetsprogram för samarbete mellan VINNOVA och SKL om: STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 Antagen av styrgruppen VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL

Läs mer

En halländsk innovationsstrategi

En halländsk innovationsstrategi 1(11) Ärende 4 01054 Datum Diarienummer Regionkontoret 2012-05-11 RS120203 Jörgen Britzén, personaldirektör HR 035-134884 Regionstyrelsen En halländsk innovationsstrategi Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Aktuella frågor 150602 Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Utbildningsminister Gustav Fridolin Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark

Läs mer

Rapport. - Uppdrag att utreda enheten för externa relationer

Rapport. - Uppdrag att utreda enheten för externa relationer Rapport - Uppdrag att utreda enheten för externa relationer Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 REKTORS UTREDNINGSDIREKTIV... 3 1.2 REFERENSGRUPPER... 3 1.3 SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGET TILL ORGANISATORISKA

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer