Så tycker Sveriges Ingenjörer inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så tycker Sveriges Ingenjörer inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen 2012"

Transkript

1 PM 1 (13) Forskningspolitisk skrift inför 2012 års forskningsoch innovationspolitiska proposition Laila Abdallah, Kjell Sehlstedt och Johan Sittenfeld Så tycker Sveriges Ingenjörer inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen 2012 Sveriges Ingenjörer är det största fackförbundet för högskoleingenjörer och civilingenjörer i Sverige. Våra medlemmar arbetar brett över arbetsmarknaden, men med en stor andel inom privata sektorn. Många ingenjörer arbetar med forskning och utveckling både inom näringslivet och inom akademin. Oavsett var ingenjörer arbetar, har de genom sina tekniska landvinningar och innovativa framsteg en avgörande betydelse för svensk tillväxt och för den svenska välfärden i stort. Ingenjörer spelar också en viktig roll i många av de samhällsutmaningar som vi i Sverige och globalt står inför, till exempel när det gäller miljö- och klimatproblemen. Ingenjörer utgör på sätt och vis samhällets mest lågmälda hjältar. Denna skrift avser att lägga fram Sveriges Ingenjörers syn på vilka satsningar som bör göras de närmaste åren inför regeringens forsknings- och innovationsproposition senare i år. Sammanfattning av Sveriges Ingenjörer föreslag Möjliggör för unga teknikforskare att göra forskningskarriär genom att till exempel skapa fler mellannivåer i tjänstestrukturen och bättre anställningsvillkor med kortare tid till tillsvidareanställning. Ställ tydligare krav i regleringsbreven att återrapporteringen till de statliga forskningsfinansiärerna FORMAS, FAS, VINNOVA och Vetenskapsrådet behandlar användandet av forskningsmedlen på lärosätena vad gäller exempelvis personaltillsättning i forskningsprojekten. Sveriges Ingenjörers forskningspolitiska skrift inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition (slutversion)

2 Meritvärderingssystemet måste vidgas så att det inkluderar erfarenheter utanför akademin. Tillsätt representanter från näringslivet i tjänstetillsättningskommittéerna. Samverkan mellan universiteten måste förbättras. Avsätt särskilda statliga medel för att stimulera gästforskarutbyten, särskilt för yngre forskare, som kan skapa större rörlighet mellan forskningsinstitutioner. En kraftfull statlig satsning på strategiska innovationsområden är nödvändig för utveckling och konkurrenskraft. Få internationellt framgångsrika forskningsledare vill bli ledare för groddföretag. Tillför därför öronmärkta innovationsresurser till de strategiska forskningsprogrammen, avsedda främst för anställning av erfarna innovatörer från små och stora företag. Samverkansprogrammen ska drivas av akademi, industri och forskningsinstitut i samverkan och ge forskningsresultat som kan användas av industrin. Ställ högre krav på samfinansiering mellan stat och företag som instrument för att stimulera ökad samverkan. Premiera forsknings-, industri- och utbildningskluster vid universitet för att främja rörligheten och samverkansformerna mellan parterna. Kunskapstrianglar möjliggör att utbildning, forskning och industri kommer närmare varandra. Industriforskningsinstitutens roll i forsknings- och innovationssystemet bör tydliggöras. Den statliga basfinansieringen bör vara i nivå med institut i andra europeiska länder (dvs. statsbidragen ska utgöra ca 30 procent av institutens basfinansiering). Disputerade forskare vid instituten ska utökas. Ett prioriterat område som bör stärkas är tekniköverföringen från instituten till framförallt små och medelstora företag. 2

3 Viktigt att se till helheten i forsknings- och innovationssverige Den uppdelning som ofta görs i den forskningspolitiska debatten mellan den forskning som bedrivs på landets universitet och andra offentliga forskningsinstitutioner och den forskning och utveckling som drivs inom industrin anser vi väldigt olycklig. Mycket forskning sker i samverkan mellan universiteten och näringsliv och det finns många lyckade exempel. På Högskolan i Skövde arbetar forskare i nära samarbete med den regionala industrin för att ta fram nya simuleringsprogram inom datateknik för framställning av till exempel krockkuddar till Autoliv AB eller att utveckla titthålskirurgin inom sjukvården. Olika science park och liknande kunskapstrianglar fungerar som viktiga mötesplatser för akademi och näringsliv en utveckling som dock fortfarande är i sin linda. Sveriges Ingenjörer anser därför att det av ytterst stor betydelse att man ser till helheten och alla de olika delar som utgör forskning och innovation när regeringen nu lägger upp forskningspolitiken de kommande fyra åren. OECD konstaterade för ett par år sedan att Sverige brister i förmåga att kommersialisera de innovationer och forskningsframsteg som vi lyckas göra. Längre fram i denna skrift presenterar vi våra visioner om hur man får bukt med den svenska paradoxen, dvs. att vi är duktiga på att ta fram ny teknik men inte lyckats få en infrastruktur som kan omvandla denna till varor och tjänster för samhället. De senaste årens satsningar på strategiska forskningsområden har varit ett viktigt framsteg i att möta de samhällsutmaningar som Sverige står inför. Nu måste klivet tas för att förbättra förutsättningarna att ta till vara på forskningens resultat i vad vi kallar strategiska innovationsprogram. Detta skulle kunna göras genom bland annat större FoU-satsningar i små och medelstora företag, en ökad samfinansiering mellan stat och företag och att, likt så andra länder har gjort, tydliggöra industriforskningsinstitutens roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet i Sverige. EU:s forskningsprogram har över tiden blivit mer omfattande och ökar i betydelse för Sverige och den svenska forskningspolitiken. Nu har EU:s forskningsbudget nått en sådan omfattning så att Horizon 2020 kommer att bli en av de viktigaste externa finansiärerna av svensk forskning. I Horizon 2020 samlas finansieringen av forskning och innovation i ett program som består av 8:e ramprogrammet, delar av det så kallade Competitiveness and Innovation 3

4 Framwork Programme (CIP) och European Institute of Innovation & Technology (EIT). Förslaget till det nya utvidgade ramprogrammet för forskning och innovation har en omslutning på 80 miljarder euro, en ökning från det 7:e ramprogrammet med ca 30 miljarder euro. Nu föreslås att en prioritering görs av resurserna på tre områden. De prioriterade områdena är hög vetenskaplig kvalitet (24,5 miljarder euro), industriellt ledarskap (17,9 miljarder euro) och samhälleliga utmaningar(31,7 miljarder euro). Osäkerheten och turbulensen i alltför många medlemsländers ekonomier gör naturligtvis att osäkerheten är stor kring var nivån på EU:s forskningsbudget kommer att hamna när EU:s budget är färdigförhandlad Det är Sveriges Ingenjörers uppfattning att vad som i dag än mer behövs, även på forskningsområdet, är en politik för utveckling och tillväxt. Konkret innebär det att vi anser att forskningsbudgeten bör stärkas på bekostnad av till exempel jordbruksbudgeten. Eventuella bantningar inom den föreslagna budgeten för Horizon 2020 ska ske så att tillväxtpotentialen tas tillvara. Sverige måste koordinera sin forsknings och innovationspolitik med EU:s dito för att få en större utväxling i form av jobb, utveckling och tillväxt. Horizon 2020 har en stark fokus på samhällsutmaningar och innovation och ger möjligheter till synergier med nationella innovationsstrategier. För att bidra till lösningar på stora samhällsutmaningar är det också nödvändigt att kunskap och erfarenheter från olika områden tas till vara och integreras. Vi förordar därför ytterligare satsningar såväl på nationell som på EU-nivå för att stimulera ett brett deltagande från akademi, näringsliv, forskningsinstitut och andra offentliga aktörer i syfte att finna lösningar som har stor effekt på global nivå. Samarbeten är motorn och nationell medfinansiering är smörjmedlet. Den tekniska forskningens särdrag och villkor Sveriges Ingenjörer har ungefär 5300 medlemmar som är anställda på landets tekniska högskolor. Dessa medlemmar är fördelade på bland annat Chalmers, Kungliga Tekniska Högskolan, Linköpings universitet, Luleå Tekniska Universitet, Lunds Tekniska Högskola, Uppsala universitet och Umeå universitet. Utöver dessa lärosäten finns en jämn spridning över de flesta tekniska fakulteter över hela landet. Inom industrin och fristående 4

5 industriforskningsinstitut har förbundet uppskattningsvis 9100 medlemmar som sysslar med forskning och utveckling. Tillsammans utgör det ca medlemmar, ungefär 10 procent av totala antalet medlemmar i förbundet, som är direkt berörda av Sveriges forsknings- och innovationspolitik. Om resurser och kvalitet Den tekniska forskningens finansieringsvillkor ser annorlunda ut än vid andra vetenskapsområden, eftersom en större andel är externfinansierad. Den externfinansierade forskningen utgör ungefär två tredjedelar av den totala finansieringsvolymen vid de tekniska lärosätena. Endast drygt en tredjedel av forskningsmedlen inom det tekniska vetenskapsområdet är finansierade av direkta statsanslag (Vetenskapsrådets rapport 1:2008). Det innebär att forskare och forskningsgrupper inom teknikområdet i högre grad än andra forskare forskar på externa medel (dvs bidragsintäkter från både statliga forskningsfinansiärer och uppdragsforskning från industrin). En annan högaktuell fråga handlar om fördelningen av basresurserna mellan forskning och forskningens administration. Otydligheter i hur man betecknar olika drifts och OH-kostnader har gjort det svårt att sätta fingret på hur stora de administrativa kostnaderna egentligen är vid lärosätena, något som SUHFmodellen har försökt klargöra. Den springande punkten i detta består ändå i vad basresurserna egentligen ska gå till. Om målet är forskning borde budgetplaneringen vid lärosätena utgå från behov och inte, som idag, vara resursstyrt. Att vara finansierad med externa medel har andra förutsättningar än om man är finansierad med universitetsmedel. Externa anslag, framförallt de som kommer från statliga forskningsfinansiärer, innebär forskarnas planeringshorisont begränsas till ungefär tre år. Det innebär att en forskare måste ha uppnått intressanta resultat att redovisa efter ca två år för att kunna få nya medel. Med externfinansieringen framtvingas därför relativt kortsiktiga resultat och säkra projekt. med extern finansiering resonerar tydligare och gör bedömningar av forskningens framtidsutsikter och understryker mer den samhällsnyttiga aspekten i forskningsprojekten än vad forskare gör som är finansierad på universitetsmedel (KVA FFSKs rapport 2012). 5

6 En invändning mot externfinansieringen torde därför vara att förutsättningen för långsiktiga och mer riskabla projekt försvåras genom externa medel. Många teknikforskare ser dock en tillfredställelse i att ett utökat finansieringsutrymme skapar samarbeten med näringslivet. De tekniska lärosätena är också mindre benägna att samla forskningsmedel på hög än andra lärosäten, konstaterar Rikrevisionen i en rapport (Riksrevisionen 2011). En förklaring kan vara att det finns fler finansieringsmöjligheter för teknikforskarna och att man därför inte behöver trygga forskningsförsörjningen på samma sätt som forskare inom andra vetenskapsområden. I forskningspropositionen 2008 Ett lyft för forskning och innovation klargjorde regeringen att man tydligare ville koppla resurstilldelningen till forskningens kvalitet och att en omfördelning av resurserna mellan lärosätena bör ske i konkurrens och baserat på utvärderingar av forskningen. Redan då aviserades två komponenter som viktiga - externa medel och vetenskaplig produktion och citeringar. Nyligen har utredningen Prestationsbaserad resurstilldelning av universitet och högskolor (U2011/7356/UH) lagts fram som föreslår en ny modell där samverkan med omvärlden och nyttiggörande av forskningens resultat utgör ny indikator. Även om det fortfarande finns en del att klara ut hur man praktiskt ska gå tillväga för att mäta kvaliteten och tilldela resurserna efter prestation, så välkomnar förbundet regeringens avsikter med detta införande. Om teknikforskarens vardag villkor, meriteringsstrukturer och karriärvägar Ett problem som forskare ständigt brottas med är balansen mellan forskning, utbildning och administration. Forskare inom teknikvetenskap har dock bättre möjligheter att ägna mer tid till forskning än undervisning jämfört med andra vetenskapsområden (Högskoleverkets rapport 2010:4 R). En anledning kan vara att lärosätenas uppdrag skiljer sig åt, där ett tekniskt lärosätes uppdrag tydligare betonar forskningsuppdraget, men också att externfinansieringen skapar detta utrymme. Särskilt teknikprofessorer kan forska mer än inom andra vetenskapsområden. Lektorer i teknik undervisar också något mindre än inom andra vetenskapsområden, enligt samma rapport från Högskoleverket. 6

7 Samtidigt har teknikvetenskapen bland den högst meriterade personalen i undervisningen, 9 procent av den undervisande personalen är professorer. Endast naturvetenskapen har fler professorer som undervisar på grundutbildningen med 14 procent. Den nuvarande tjänstestrukturen för forskare i Sverige brukar generellt anses platt. Organisationsstrukturer medger få större forskningskluster som ger akademisk auktoritet jämfört med exempelvis USA. Detta lämnar lite utrymme till akademiskt ledarskap och försvårar möjligheten att ligga i den internationella forskningsfronten annat än i smala spetsområden. Samma strukturproblem finns alltså inom teknik som för forskare inom andra vetenskapsområden och leder till ineffektivt resursutnyttjande. I det rådande befordringssystemet i Sverige har den öppna konkurrensen delvis satts ur spel eftersom det är mycket liten rörlighet mellan universitet och dagens forskningsinstitutioner är relativt slutna forskningsmiljöer. Ingången till en forskningskarriär efter doktorsexamen är särskilt känslig. Oftast är vägen in till en forskningskarriär via post dok eller en tidsbegränsad anställning i ett forskningsprojekt. Vidare meriteringstjänster är forskarassistent eller biträdande lektor, men dessa tjänster finns i ringa omfattning. Vanligast är att man efter två år som post dok erbjuds en tidsbegränsad forskningstjänst. För att universiteten ska kunna rekrytera goda forskare och lärare bör man ha ett fungerande system för rekrytering, lönesättning, karriär och befordran, frågor som måste prioriteras eftersom det påverkar hela forskningssystemens uppbyggnad och påverkar effekterna av forskningen. Sveriges Ingenjörer skulle därför gärna vilja se en mer differentierad tjänstestruktur med fler mellannivåer som bättre fångade upp unga forskare i början av deras karriärer. Högskolorna måste utveckla sin förmåga att tidigare bedöma vilka forskare som lämpar sig för en akademisk karriär, och inom ett par år efter doktorsexamen erbjuda dessa tillsvidareanställningar. Detta är avgörande för akademins konkurrenskraft och är sannolikt av betydelse också för en mer jämställd rekrytering. 7

8 Om samverkan och rörlighet mellan akademi och näringsliv En ökad personrörlighet mellan akademi, näringsliv och industriforskningsinstitut är gynnsam för alla parter. Det leder till en ökad förståelse för de olika förutsättningar som råder i näringslivet och akademien, vilket i sin tur underlättar samverkan. Det är genom en större rörlighet på människor som dynamik uppstår när idéer och kunskap med olika infallsvinklar får nötas mot varandra, vilket också ökar chanserna till kreativa möten. Och ju vidare ett kontaktnät är desto bredare erfarenhets- och kunskapsbas får man. Detta är gott för alla parter. Rörligheten är låg mellan olika högskolor. Ett mått på det är att knappt var fjärde disputerad högskoleanställd arbetar på ett annat lärosäte än där de doktorerade. Den rörlighet som trots allt finns mellan högskolor är i första hand inom regionen. Det antyder att det är personens bundenhet till en viss region som avgör, snarare än en högskolas attraktivitet. Externa medel från det lokala näringslivet kan också innebära en inlåsningseffekt på rörligheten, eftersom forskare med specialistkompetens knyts hårt till det närmaste lärosätet. Inom teknik finns en initial rörlighet från högskolan i form av att drygt hälften av de tekniska doktorerna återfinns i näringslivet fem år efter disputation. Motsvarande siffra för övriga vetenskapsområden tillsammans är var sjätte individ. Därefter är dock rörligheten låg och det är särskilt svårt att gå från näringslivet till akademien. Högskolans meritvärderingssystem har svårt att hantera kunskaper förvärvade utanför universitetsmiljön. Det är nödvändigt att värderingssystemen ändras så att personer med gedigen forskningserfarenhet från näringslivet får möjlighet att konkurrera med dem som har större vetenskapliga meriter. Högskolorna har stor möjlighet inom nuvarande regelverk att värdera meriter utanför högskolan högre, men det skulle underlätta om statsmakterna gav tydliga signaler om att det är en önskvärd riktning att gå i. Adjungerade tjänster och företagsdoktorander är instrument för att åstadkomma rörlighet utan att personen behöver ändra sin formella anställning. I ett längre tidsperspektiv har antalet adjungerade professorer inte ökat men under de senaste åren märks en tydlig förändring på de största tekniska högskolorna att 8

9 värdera detta inslag högre. Antalet har också ökat dessa år och den utvecklingen bör fortsätta och spridas till fler lärosäten. Det är främst inom teknikvetenskapen det finns företagsdoktorander, vilka bidrar till att skapa kunskap som är värdefull för såväl näringslivet som akademien och dessutom själva blir attraktiva att anställa i båda miljöerna. Antalet företagsdoktorander bör därför öka. Ett sätt att öka möjligheten för disputerade att meritera sig för anställning i såväl akademien som näringslivet är att erbjuda postdoctjänster inom näringslivet, med samma vetenskapliga krav som för postdoc på lärosäten men inom för företaget relevant område. Forskningsfinansiärerna bör således stimulera framväxten av kombinationstjänster genom att inrätta program. Efter strategiska forskningsområden satsa på strategiska innovationsprogram När SFO (Strategiska forskningsområden) lanserades i senaste forsknings- och innovationspropositionen var en av poängerna att de skulle resultera i samverkan mellan universitet och högskola, företag och andra aktörer. Samverkan var också ett viktigt kriterium för bedömningar av SFOansökningarna. VINNOVA har på regeringens uppdrag utvärderat SFOsatsningen och slutsatsen är att den inte kommer att bidra till innovationer i någon högre grad. Satsningen har inte medfört nya, utökade eller fördjupade samverkansrelationer mellan universitet och högskolor, företag och andra aktörer. SFO har därför många likheter med konventionell universitetsforskning, inte minst när det gäller kommersialisering av forskningsresultaten. Den sker enligt den modell för nyttiggörande av forskningsresultat som alla universitet och högskolor har byggt upp och som oftast bygger på att framgångsrika forskare ska lämna sin forskning för att bli entreprenörer. Detta kan bara fungera undantagsvis. Näringslivet måste på ett helt annat sätt involveras i innovationsprocessen. 9

10 Vår slutsats är att det behövs andra typer av satsningar för att stärka svenskt näringslivs innovationskraft. För Sveriges internationella attraktivitet för lokalisering av forskningsbaserad innovationsverksamhet i företag är det avgörande att samverkansrelationerna är väl utvecklade vid svenska universitet och högskolor. Sveriges Ingenjörer föreslår därför att det inom områden som svarar mot viktiga samhällsutmaningar formuleras strategiska innovationsprogram, som kan generera kraftsamling för ökad innovationskraft och stärkta drivkrafter för ökat nyttiggörande av all forskning. Dessa ska vara utformade av akademi, företag och forskningsinstitut i samverkan. Näringsliv och samhällsaktörer bör få huvudroller i forskningsprioriteringarna för de strategiska innovationsprogrammen på motsvarande sätt som universitetsforskare har huvudroller i SFO-prioriteringarna. Satsningar på strategiska innovationsområden måste göras med utgångspunkt i industrins och samhällets behov av ny kunskap. Målet är att forskningsresultaten på sikt ska kunna nyttiggöras i form av varor och tjänster. De statliga FoU-satsningarna måste i högre utsträckning än idag syfta till att öka utbytet mellan de akademiska och industriella FoU-systemen. De måste säkra och utveckla tillgången till kompetens och kunskap inom industrirelevanta områden där Sverige är eller kan bli internationellt konkurrenskraftiga. Företag och samhälle behöver i större utsträckning än i dag involveras i vilka forskningssatsningar som görs. Det är därför avgörande att en kraftfull satsning på strategiska innovationsområden genomförs, där statligt finansierad forskning samordnas med satsningar på implementering och införande av ny teknik och nya metoder. En sådan gemensam satsning från staten och näringslivet ger avkastning i form av utveckling, tillväxt och arbetstillfällen. Industriforskningsinstituten De svenska forskningsinstituten utgör en liten del av det svenska forskningslandskapet. Kompetensen hos de anställda är hög, 33% är disputerade, men kan bli ännu högre. Att institutssektorn är underfinansierad innebär att det finns en outnyttjad potential där instituten skulle kunna arbeta 10

11 med att stärka små- och medelstora företags utveckling. I flera av Sveriges konkurrentländer spelar instituten en viktig roll i innovationssystemen, inte minst för de mindre företagens behov av forskning. En uppgift för instituten är att de kan vara en viktig länk för kunskapsöverföring mellan akademisk forskning och industrins behov av forskningsresultat. Speciellt för små- och medelstora företag är implementering av forskningsresultat ofta en övermäktig uppgift. En annan uppgift för instituten är att vara en kontakt mot viktig europeisk forskning. Det kan innebära allt från att vara koordinator för projekt till att stärka EIT:s arbete med kunskapstrianglar. Av största vikt ur ett svenskt perspektiv är att instituten, universitet och högskolor och företag kan göra gemensamma satsningar som ökar möjligheten till nyttiggörande av svenska forskningsresultat som främjar utveckling och tillväxt. Fler innovationer i små- och medelstora företag (SME) De svenska företagens FoU-satsningar som andel av BNP ligger i den internationella toppen. Men endast 18 % av dessa görs i små- och medelstora företag. Brister i kompetens, tid och finansiering är några av de största hindren för investeringar i FoU. Nya och växande företag skapar nya arbetstillfällen och bidrar till förnyelse av näringslivet. För det lilla företaget är utvecklingen av en ny produkt eller process så osäker att företag ofta avstår från att utveckla idéer även när de har en potential. Det är därför viktigt att skapa bra förutsättningar att satsa på innovationer för små och medelstora företag som kan och vill växa. Om samhället kan bidra till att mindre företag utvecklar fler innovationer leder det till ökad sysselsättning och snabbare ekonomisk tillväxt. Få småföretag har samarbeten med andra företag (annat än som underleverantör) och mycket sällan med forskningsinstitut, universitet och högskolor. De saknar viktiga nätverk och har oftast inte heller en grundläggande beställarkompetens. En nyckelfaktor för att fler SME ska öka sitt innovationsarbete är att de finns effektiva länkar in i forskning som bedrivs vid institut, högskolor och universitet. Regionala aktörer med nära kontakt med företagen kan spela en viktig roll i detta. 11

12 Ingenjören är med sin kompetens en nyckelperson för utveckling av företag. Ingenjören är bärare av ingenjörskompetens, men i många olika roller, tex som anställd, som konsult, forskare på högskolan och i industriforskningsinstituten. Samarbetet mellan det lilla företaget och relevant industriforskningsinstitut underlättas av att ingenjören samarbetar med en annan ingenjör. Industriforskningsinstituten är en resurs med såväl specialist- som generalistkompetens och som kan leda komplexa projekt. Det är viktigt för mindre företag som måste kunna förlita sig på instituten som kunskapsresurs. Sveriges Ingenjörers fokus är framförallt på att ny teknik och nya forskningsresultat i högre grad ska komma till användning i de mindre företagens utvecklingsarbete. Kopplat till dessa frågor är hur olika insatser lättare ska nå fram till de mindre företagen. Det handlar om att utforma insatserna så att de matchar de mindre företagens särskilda förutsättningar. Insatser för att stödja innovationer i SME måste vara lokalt och regionalt förankrade. För att nå in i företagen med externa insatser måste det finnas någon som med goda kunskaper om företaget kan bidra till att bygga förtroendefulla samarbeten. Ett nationellt innovationssystem måste omfatta både erfarna aktörer som arbetar nära företagen och kvalificerade resurser på nationell nivå. Industriella utvecklingscentra (IUC) är exempel på regionala resurser, medan industriforskningsinstituten och universiteten finns som nationella resurser. Statens fokus har ofta legat på innovationer som ha ett ursprung inom högskolans forskning. Det är här man antagit att den viktigaste potentialen funnits och det har också avspeglats i att de insatser som gjorts fått sin bas i universitetsvärlden. Exempel på sådana åtgärder är de innovationskontor som nyligen upprättats vid ett antal universitet, samt de kapitaltillskott till universitetens holdingbolag som beslutats. Vår utgångspunkt är att befintliga företag som regel har en betydligt större potential i att lyckas med innovationer, dvs. att knoppa av idéer att utvecklas och introduceras på marknaden. Vi kan konstatera att denna uppfattning även har betydande stöd inom forskningen om innovationer. Inom bland annat IUC-programmet lyftes denna typ av avknoppningar fram genom utveckling av verktyg för att effektivisera processen vid avknoppningar 12

13 från befintliga företag. Det ena står inte nödvändigtvis i motsättning till det andra, men för närvarande är inte resursfördelningen mellan dessa insatser rimlig. Potentialen för avknoppningar från befintliga företag kan utvecklas mer än som sker idag. Ett uppdrag bör ges till industriforskningsinstituten att i samverkan med andra lämpliga aktörer utveckla fler avknoppningar. Sveriges Ingenjörer föreslår således att utveckla modeller för att underlätta anställandet av ingenjörer i SME. Vidare bör man förbättra möjligheterna till små och medelstora företags finansiering av innovationer och tillföra ytterligare medel till Forska & Väx (VINNOVAs program). Man bör också stimulera små och medelstora företags deltagande i kunskapsnätverk. Industriforskningsinstituten ska också stimuleras att utveckla fler avknoppningar. Slutligen bör man använda innovationsupphandlingar för att öka företags innovativitet. 13

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Lägesrapport 2008 Agneta Dreber 081124 2005 2006 2007 2008 Industriforskningsinstitut Teknikcollege Ingenjörsutbildning Dialog

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Universitets- och högskolepolitiskt program

Universitets- och högskolepolitiskt program Universitets- och högskolepolitiskt program Innehållsförteckning Sveriges Ingenjörers forskningspolitik för universitet och högskola 3 Varför en politik för forskning? 3 Finansiering och kvalitet 4 Fri

Läs mer

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Naturvetarnas inspel inför regeringens forskningspolitiska proposition

Naturvetarnas inspel inför regeringens forskningspolitiska proposition 2011 11 30 Utbildningsdepartementet Registrator Naturvetarnas inspel inför regeringens forskningspolitiska proposition Med denna skrivelse vill Naturvetarna lägga fram sina synpunkter och rekommendationer

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige Vad betyder utvärderingen för utvecklingen inför åttonde ramprogrammet? Arbetet inför FP8 Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige tillfört

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt

Läs mer

Veta mer, Kunna mer, Göra mer. Ingenjörernas förslag till regeringens kommande proposition om forskning, innovation och högre utbildning

Veta mer, Kunna mer, Göra mer. Ingenjörernas förslag till regeringens kommande proposition om forskning, innovation och högre utbildning Veta mer, Kunna mer, Göra mer Ingenjörernas förslag till regeringens kommande proposition om forskning, innovation och högre utbildning FÖRFATTARE: SAMHÄLLSPOLITISKA AVDELNINGEN REDAKTÖR: LAILA ABDALLAH,

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Forskning för konkurrenskraft. industrins offert till Sverige

Forskning för konkurrenskraft. industrins offert till Sverige Forskning för konkurrenskraft industrins offert till Sverige BAKGRUND En konkurrenskraftig svensk industri ställer krav på ständig utveckling och förnyelse. Forskning, utbildning och insatser som stöder

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

4. Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation

4. Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation Remissvar från Örebro universitet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet, SOU 2016:72 ORU 1.6-04722/2016 4. Samhällsutmaningar måste mötas med entreprenörskap och innovation 4. 2 Samhällsutmaning

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 Regionstyrelsen Björn Lagnevik Näringslivsutvecklare 040-675 34 13 Bjorn.Lagnevik@skane.se YTTRANDE Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 1 (7 ) Remiss. Slutbetänkande av innovationsstödsutredningen - Innovationsstödjande

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden Gruv- och mineralforskning och innovation då, nu och i framtiden Margareta Groth VINNOVA Bild 1 Bild 2 Då: Strategiskt gruvforskningsprogram - effekter? FoU med internationell konkurrenskraft Överträffar

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Investeringar för Sverige Utbildningsdepartementet Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige håller ihop Investeringar för bättre mottagande & snabbare etablering

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning 24 mars 2015 Rebecka Engström Lars-Gunnar Larsson VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Koppla

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora Dnr: 2013/39-2.2.4 Strategisk plan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-01 Innehåll Inledning 3 1. Kompetensförsörjning 5 2. Utmanande utbildningar 5 3. Framstående

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Forskning och utbildning för konkurrenskraft

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industridagen 2009 Forskning och utbildning för konkurrenskraft Lägesrapport oktober 2009 innehåll Bakgrund...3 Konkurrenskraftiga industriforskningsinstitut...4 Ökad rörlighet mellan industri, lärosäten

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning

Läs mer

Utdrag ur underlag till fakultetsnämnden Strategisk satsning på meriteringsanställningar

Utdrag ur underlag till fakultetsnämnden Strategisk satsning på meriteringsanställningar Utdrag ur underlag till fakultetsnämnden 2015-03-03 SLU ua 2015.1.1.1-1090 Strategisk satsning på meriteringsanställningar Fakultetsnämnden uppdrog 2014-12-10 till prodekanus Pär Forslund och forskningssekreteraren

Läs mer

Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Finansiering av forskning och utveckling vilka möjligheter för företag? Susanna Kindberg Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Industri 4.0 Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH Bidrag för utbyte mellan industri och akademi 2 Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap,

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

Sammanfattning Stärk forskningsinstitut och innovationskluster Utveckla kompetens genom samverkan Satsa på strategiska innovationsområden

Sammanfattning Stärk forskningsinstitut och innovationskluster Utveckla kompetens genom samverkan Satsa på strategiska innovationsområden Sammanfattning Industrirådet samlar företrädare för företag och anställda i den svenska industrin. Medlemmar är ett 20-tal fackliga och arbetsgivarorganisationer (se faktaruta till höger). Dessa står för

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Så stärker vi forskningen

Så stärker vi forskningen Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Industrirådets syn på forskning och innovation

Industrirådets syn på forskning och innovation Industrirådets syn på forskning och innovation 2014 www.industriradet.se Sid 1 (31) Forskning och innovation för tillväxt Innehållsförteckning Forskning och innovation för tillväxt... 1 Sammanfattning...

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

IQ Samhällsbyggnads lunchseminarium Inspel den till forskningspolitiska propositionen

IQ Samhällsbyggnads lunchseminarium Inspel den till forskningspolitiska propositionen Svensk byggforskning och -utbildning i samverkan IQ Samhällsbyggnads lunchseminarium 2016-02-02 Inspel den till forskningspolitiska propositionen Martin Nilsson, LTU, koordinator Johan Silfwerbrand, KTH,

Läs mer

Svenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 %

Svenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 % Peter Holmstedt VD Svenska staten 100 % 60 % 42 % 29 % Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! Automation och industriella processer Bioraffinaderi, bioenergi och nya biomaterial Samhällsbyggnad

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Forskning och utbildning för konkurrenskraft

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industridagen 2008 Forskning och utbildning för konkurrenskraft Lägesrapport november 2008 innehåll Bakgrund...3 Konkurrenskraftiga industriforskningsinstitut...4 Ökad rörlighet mellan industri, lärosäten

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor YTTRANDE 2012-06-19 AD 411-2012/1081 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer