Ärendets beredning Ärendet har beretts av särskolan i samarbete med ekonomichef Elisabeth Österdahl.

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Telefon +46 (0) E-post Diarienr BUN Datum Tjänsteskrivelse Expediering till: BUN au Bilaga: 1 Särskolans kostnader Förslag till beslut Förvaltningen föreslår arbetsutskottet besluta Att godkänna rapporten Bakgrund och ärendebeskrivning Förvaltningen fick av arbetsutskottet den 9 november 2011 uppdraget att titta på särskolans kostnader. Återkoppling till arbetsutskottet skulle ske under våren Uppdraget fastställdes i BUN 23 november Vid granskning av SCB:s statistik 2008 till 2010 upptäcktes stora felaktigheter i sammanställningen. Felaktigheterna bestod bland annat i att kostnader hade redovisats under fel verksamhet och felaktiga elevtal. Förvaltningen har därför valt att ta fram ett underlag för särskolans kostnader 2012 och jämfört dessa med det senast sammanställda rikssnittet från Ärendets beredning Ärendet har beretts av särskolan i samarbete med ekonomichef Elisabeth Österdahl. Konsekvenser Utfört Ja x Nej Ekonomiska konsekvenser: Ja Nej x Barnkonsekvenser: se checklista för barnkonsekvensanalys Ja Nej x Jämställdhetskonsekvenser: se checklista för Jämställdhetskonsekvenser Handläggare Håkan Edlund Förvaltningschef Ann-Chatrin Norrevik Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

2 Särskolans kostnader - BUN Förvaltningen fick av arbetsutskottet den 9 november uppdraget att titta på särskolans kostnader. Återkoppling till arbetsutskottet skulle ske under våren Verksamheten inom särskolan Gotland är idag uppbyggd i enheter utifrån elevens ålder samt den behovsnivå den specifika elevens funktionshinder kräver. Detta innebär att enheterna ser väldigt olika ut. Elevens funktionsnedsättning påverkar sådana saker som personaltäthet, extra stödinsatser, hjälpmedel, men även vilken gruppsammansättning som är mest lämpad för just den eleven. I uppdraget att ta fram underlag kring kostnader för en samlad särskoleorganisation Gotland bör två aspekter beaktas, dels den behovsprövade organisatoriska uppbyggnaden per enhet samt dels de tre skolformerna, grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild undervisning för vuxna. Den totala kostnadsbilden påverkas av det sätt vi valt att arbeta. Arbetssättet avser att ge eleven de absolut bästa förutsättningarna för en så utvecklande skoltid som möjligt. Hur särskolan på Gotland är organiserad idag har historiska rötter från kommunsammanslagningen 1971, då särskolan blev en del av Gotland kommuns verksamhet. Det var en tidig kommunalisering på samma sätt som i Malmö och Göteborg. Men dåvarande organisation med rektor och studierektor var kopplad till omsorgsförvaltningen/omsorgsnämnden. Runt 1980 flyttades skolverksamheten till dåvarande skolorganisation under skolstyrelsen, och en särskolchef tillsattes. År 1983 blev Desideriabyggnaden klar och Gotland fick en egen gymnasiesärskola. Särvux, som då fortfarande var en försöksverksamhet, var lokalmässigt nära kopplad till Daglig verksamhet vid omsorgsförvaltningen. Efterhand som verksamheterna utvecklades skapades ett eget resursteam i första hand med skolkurator, skolpsykolog och yrkesvals lärare/syv. Vid omorganisationen av SIH, Statens Institut för Handikappfrågor, kompletterades resursteamet med konsulenter för syn, hörsel, rörelsehinder och autism eftersom då kommunerna skulle ta ett ansvar för dessa kompetenser. Jämfört med andra kommuner är det tämligen unikt att ha en sådan samlad organisation som på Gotland, även om det nu åter börjar ske sammanslagningar av uppdelade särskoleenheter i några kommuner, t ex i Hässleholm, Vimmerby och Kalmar. Särskolans verksamhet är med andra ord olika uppbyggd i olika kommuner. Av den anledningen är det näst intill ogörligt att rakt av jämföra hur särskolans kostnader ser ut i skilda kommuner. Nedan redovisas kostnaderna per elev, dels per enhet, dels per verksamhet/skolform räknade på 2012 års budget här på Gotland. Kostnad per ENHET inom Särskolans verksamheter I tabellen nedan redovisas enbart lönekostnad pedagogisk personal samt läromedel knutet till enheten. Enhet inom verksamheterna i Särskolan Personallön samt LM Eleverna i gruppen behovsnivå Elevantal/heltid Undervisning/ elev Läromedel/elev/år Antal personal Helårsarbetare Total lön per enhet Norrbacka grundsär 1,2, kr , kr Solberga grundsär 1,2,3, kr , kr Samundervisning grundsär 1, kr kr Syrsan grundsär * kr , kr Spec 5 grundsär år 1 gymnasiesär * kr , kr Pegasus 6 grundsär 5 gymnasiesär * kr , kr DIA 2 grundsär 4 gymnasiesär * kr , kr Melonen gymnasiesär * kr , kr Gysär 64 elever gymnasiesär 1,2,3, kr , kr Särvux 55 elever 1,2,3, kr , kr Utomlänselever 2 elever gymnasiesär 4, kr kr *specialverksamheter 68, kr

3 Förtydligande Behovsgrupper: 1. Elever med lindrig utvecklingsstörning utan ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter. 2. Elever med lindrig utvecklingsstörning med lindriga ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter, samt elever med måttlig utvecklingsstörning utan eller med lindriga ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter. 3. Elever med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning med måttliga ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter, samt elever med grav utvecklingsstörning. 4. Elever med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning med tillägg av en eller flera grava funktionsnedsättningar eller svårigheter. 5. Elever med grav utvecklingsstörning med tillägg av grava funktionsnedsättningar. 6. En numerärt mycket liten sjätte behovsgrupp utgörs av elever med extraordinärt komplicerade svårigheter p.g.a. tillkommande funktionsnedsättningar och andra svårigheter. I denna grupp kan exempelvis elev ingå, som av annan myndighet placeras i en särskild undervisningsmiljö utifrån ovanstående och med hänsyn tagen till en familjesituation. Under gjordes ett arbete för att kategorisera elever i olika behovsgrupper utifrån modeller som finns i ett antal fastlandskommuner där man har elevpeng och inte rambudget. I det arbetet sattes inga belopp här på Gotland. Arbetet riktades mer in på att kategorisera elever utifrån komplexiteten i funktionsnedsättningen. Eleverna i specialverksamheter har svårigheter att klara av att ingå i ordinarie klasser inom särskolan. Detta på grund av olika tilläggsfunktionsnedsättningar och/eller av socialpsykologiska skäl. Samtliga elever har i grunden en utvecklingsstörning med olika tilläggsdiagnoser såsom autismspektrumstörning, ADHD, Tourettes syndrom, syndrom med kromosomförändringar, epilepsi, Cerebral pares etc. Därtill kommer också i vissa fall olika psykiatriska tillstånd såsom ångest och social fobi. Eleverna har ofta stort behov av en till en undervisning, för vissa elever krävs det i nuläget två t o m tre personal. Komplexiteten och även kostnadsbilden runt dessa elever har lyfts i BUF:s ledningsgrupp och skoldirektören har fått ett underlag som ska delges Barnsam. Utifrån tidigare politiska beslut finns idag samundervisningsgrupper på 5 grundskolor; Solklint, Högby, Gråbo, Södervärn och Solberga. Hypotetiskt skulle flera av grundsärskolans elever i dessa grupper, utifrån ett rent kostnadsperspektiv, kunna ingå i befintliga grundsärskolklasser. Gällande skollag ger föräldrar rätt att vara delaktiga i sina barns skolgång. Via samundervisning ger vi, de elever som klarar det, goda möjligheter till större pedagogiska utmaningar. Övriga kostnader särskolan - I tabellerna nedan presenteras samtliga kostnader per verksamhet utom pedagogisk personal och läromedel knutet till enheten, vilket redovisats i tabellen ovan. Personal Central verksamhet Särskolan 452 GRS 463 GYS 475 SÄRV Personal - Admin, Resurs och Skolledning Egen praktikverksamhet Café Snitt per elev Övriga kostnader Skolskjuts per elev Kompetensutveckling per elev Läromedel, IT, Admin, Inackordering, Vikarier per elev

4 Lokal, Städ, Måltider betalas Centalt BUF 452 GRS 463 GYS 475 SÄRV Lokal Städ Måltider 29 kr x 180 dgr x elever Lokal Städ per elev Måltid per elev Källa: Elevunderlag LÅ 11/12, Budgetprognos 2012, Löneläge 2011 med 1,5 % generellt lönepåslag Genomsnittskostnad totalt per elev på Gotland - Nedan presenteras totalbilden av ovanstående tabeller redovisat per verksamhet per elev Särskolan per verksamhet 452 Grundsär 463 Gymnasiesär 475 SÄRV Elevantal * Totalkostnad per verks/år Totalkostnad exkl. skolskjuts/år Totalkostnad exkl. skolskjuts, lokal, måltid/år Totalkostnader enbart undervisning/år (Personal) *Särvux Gotland har hög undervisningstid 7,0 timmar/elev/vecka i förhållande till riksnittet som ligger på 3,1 timmar. Genomsnittskostnad per elev Riket Total- därav Förskoleverksamhet och kostnad Undervisning Lokaler Skolmål- Läromedel/ Elevvård Övrigt Skolskjutsar skolbarnsomsorg/ och tider utrustning/ och rese- Skolform inventarier skolbibliotek ersättning Obligatorisk särskola Totalt, tkr Kostnad per elev, kr Gymnasiesärskola Totalt, tkr Kostnad per elev, kr Särvux Totalt, tkr Kostnad per elev, kr Källa Sveriges officiella statistik Riksnivå Tabell 1: Kostnader för samtliga verksamheter inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Eftersom det här jämförs siffror från olika år får man beakta att det har skett en löne- och kostnadsutveckling mellan år 2010 och I jämförelse med genomsnittskostnaden per elev riket 2010 är Gotland dyrare 2012 när det gäller totalkostnaden i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Däremot är särvux billigare än rikssnittet Något senare rikssnitt finns inte att tillgå. Gotlands kostnader ligger lägre än snittet när det gäller skolmåltider och skolskjutsar. På följande sida redovisas särskolans rambudget från 2005 och fram till 2011.

5 Ovan redovisas Särskolans egen rambudget, i denna ingår ej lokal-, måltids- och centrala overheadkostnader vilka hanteras centralt på BUF. Särskolan har under denna 7 års period gjort ett positivt resultat utifrån den budgetram som tilldelats. Genom åren har ett par elever bedrivit sina studier på fastlandet i olika specialverksamheter. Besluten för dessa placeringar fattas utanför särskolan vilket gör att budgeten alltid måste innehålla en post för sådan placering. Särskolan Gotland försöker självfallet undvika detta genom att själva driva specialverksamheter som möter de elever som har utökat behov av stöd. Skolkostnaden för en elev som gör sina studier på fastlandet ligger idag på ca kr per år för den pedagogiska delen därtill kommer kostnader för boende och övriga sociala insatser som krävs. Förvaltningen ser att särskolans elevtal följer rikets siffror gällande minskande årskullar. En markant minskning av elevtalet inom grundsärskolan skedde också 2011 i och med att den nya skollagen trädde i kraft och det 10:e skolåret försvann. Man ser även att efterfrågan på elevplatser inom Särvux ökar då de stora elevkullarna från slutet av 80-talet samt början av 90-talet nu söker särskild undervisning för vuxna för fortsatta studier. Förvaltningen noterar att även om elevkullarna minskar föreligger ett ökat behov av utökat stöd och att efterfrågan av elevplatser inom våra personaltätare verksamheter ökar. Trots allt kan dock detta ses som

6 en besparande placering i jämförelse med de kostnader som likvärdig plats kostar på fastlandet för förvaltning och region. Bilaga 1