Socialfondsprojekt: Kompetens för företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialfondsprojekt: Kompetens för företag"

Transkript

1 KOMMUNERS OCH REGIONERS BETYDELSE SOM ÄGARE AV SOCIALFONDSPROJEKT RIKTADE TILL NÄRINGSLIVET 1

2 Förord Ungefär vart tredje företag uppger att brist på lämplig arbetskraft är ett hinder för tillväxt. Frustration finns, men det finns också många lokala och regionala initiativ för att lösa kompetensförsörjnings- och matchningsproblem. Initiativen kommer från olika håll, både privata och offentliga aktörer. Med denna rapport vill vi visa omfattningen av kommuners och regioners insatser för att möta näringslivets behov av kompetensförsörjning, som projektägare inom Socialfonden Rapporten är skriven av Carl Magnus Tunevall, Amko AB, som gått igenom och analyserat ESF-rådets projektbank för att ta reda på omfattningen av kommuners och regioners projektägarskap. Ansvarig för rapporten på SKL är Lena Lundström, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad. Det är vår förhoppning att rapporten ger ökad kunskap och bidrar med perspektiv för alla som ser Socialfonden som ett möjligt verktyg. Inför den nya programperioden finns här fakta, projektlistor och kartor, som kan användas som avstamp för egna strategier och initiativ. Stockholm i juni 2014 Christer Östlund, sektionschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Karta näringslivsinriktade projekt... 6 Inledning... 7 Bakgrund och syfte... 7 Avgränsning av projekt som ingår i rapporten... 7 Projektperspektiv... 8 Socialfonden Allmänt om programmets finansiering, organisation och inriktning... 9 Den finansiella ramen... 9 Svenska ESF-rådet och de regionala strukturfondspartnerskapen... 9 Programkriterier, transnationellt samarbete m.m Programområde 1: Kompetensförsörjning Utlysningar och ansökningar inom Socialfondens programområde Utlysningar/ansökningsomgångar Ansökare och ansökningar Utfall för inkomna ansökningar Beviljade projekt PO1-projekt i de åtta Nuts 2-regionerna Projektägare Näringslivsinriktade projekt Kompetensutveckling inom olika sektorer Näringslivsinriktade projekt fördelat över landet Företagsinterna respektive flerföretagsprojekt Kommun- och regionägda projekt med näringslivsinriktning Överblick Fördelning över landet Projektens inriktning och geografi Lokala projekt Mellankommunala projekt Regionala projekt Projektens mål och syften Mål i förhållande till företag och enskilda deltagare Långsiktiga mål/effekter Samverkanspartner och samverkansmål Transnationellt samarbete och utbyte Tvärsektoriella projekt med näringslivsinriktning Deltagande företag och medarbetare/chefer Deltagande individer Deltagande företag

4 Avslutande kommentarer Kommuner och regioner som näringslivsinriktade projektägare Varför så stora regionala skillnader? Vilka har motiven varit för kommunerna att gå in som projektägare? Resultat och effekter Bilagor Projektlista Lokala projekt (riktade till företag inom kommunens gränser) Mellankommunala projekt (närliggande kommuner) Regionala projekt (inkl län, läns-/regiondelar) Tvärsektoriella projekt Kartor Underlagstabeller Socialfonden Kompetensförsörjning Allmänt om nya socialfondsprogrammet

5 Sammanfattning För åren avsattes 3,6 miljarder till Socialfondens programområde 1, dvs. till projekt för kompetensförsörjning. En genomgång och analys av över sexhundra projekt i ESF-rådets projektbank visar att kommuner och regioner som projektägare har stor betydelse för näringslivet. Kommuner och regioner är framgångsrika som projektansökare. De har varit projektägare för ungefär hälften av socialfondsmedlen, och ansvarat för projekt som gällt både den egna och den privata sektorn. Företagens behov av kompetensförsörjning är viktigt för kommuner och regioner: o Kommun- och regionägda projekt för drygt 500 miljoner riktas till anställda och chefer i företag. Det motsvarar en tredjedel av de medel som går till företagsinriktade projekt. o Dessutom ingår näringslivet som målgrupp i ytterligare ett antal tvärsektoriella kommun- och regionägda projekt för nära 150 miljoner. Privat sektor är mindre framgångsrik som ansökare, med flest ansökningar, men också högst andel icke-godkända projekt i den s.k. laglighetsprövningen. Däremot går drygt 40 procent av socialfondsmedlen inom programområdet kompetensförsörjning till insatser för företag som målgrupp. 30 procent har gått till kommuner och regioner som målgrupp. Över hundra kommuner är projektägare för projekt som gäller företag, enskilt eller tillsammans med andra kommuner. Detsamma gäller elva regionförbund, regioner och landsting. o Projekt i den egna kommunen eller med grannkommuner är oftast till för lokala mikro- och småföretag i olika branscher. Geografiskt och ekonomiskt större projekt riktas oftare till en viss bransch, till exempel industri eller besöksnäring. o Det finns en variation över landet både vad gäller andelen näringslivsinriktade projekt och andelen sådana som är kommun- och regionägda. Det finns flera kommuner och regioner som är återkommande och konkurrenskraftiga ansökare. 5

6 Karta näringslivsinriktade projekt Kartan nedan visar var kommuner, regioner och/eller landsting i Sverige varit projektägare för helt eller delvis näringslivsinriktade genomförandeprojekt inom Socialfondens programområde kompetensförsörjning För enskilda projekt och uppdelade kartor, se bilagor. 6

7 KAPITEL 1 Inledning Bakgrund och syfte Kommuner och regioner spelar en framträdande roll som projektägare, samverkanspartner och medfinansiärer i den projektverksamhet som finansierats genom Socialfonden Detta gäller såväl programområde 1 (PO1) med huvudinriktning på kompetensförsörjning och kompetensutveckling för redan anställda, som programområde 2 (PO2) där stöd ges till projekt som vänder sig till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Syftet med denna rapport är att bidra till ökad kunskap om hur kommuner och regioner, som projektägare inom Socialfonden, medverkat till att möta näringslivets behov av kompetensförsörjning. De aktuella projektens omfattning (antal och budget) och inriktning, fördelning över landet m.m. beskrivs i kommenterade tabeller och diagram. Redovisningen bygger i första hand på sådana uppgifter om beviljade projekt som kunnat hämtas från ESF-rådets projektbank 1 och ärendehanteringssystem 2. Kompletterande information har samlats in från utvärderings- och slutrapporter, nyhetsbrev och hemsidor m.m. Det har inte legat inom ramen för denna genomgång att försöka belysa projektens kort- och långsiktiga effekter. Frågor kring utvärdering berörs dock kortfattat i avslutningskapitlet. 3 Avgränsning av projekt som ingår i rapporten Tyngdpunkten i redovisningen ligger på kommun- eller regionägda projekt inom PO1 som är näringslivsinriktade. Att de är kommun- eller regionägda innebär, med de avgränsningar som gjorts för denna rapport, att projektägarna utgörs av kommuner, kommunförbund, kommunalförbund, kommunala samverkansorgan (vanligen kallade regionförbund), regioner och landsting eller av dem helägda bolag. Kommuner och regioner används genomgående som samlingsbegrepp i denna rapport. (Vilka de enskilda projektägarna är framgår av projektförteckningen i bilagan.) När projekten beskrivs som näringslivsinriktade avses att deras primära målgrupper utgjorts av företag och anställda inom den privata sektorn De uppgifter som kunnat hämtas från dessa datakällor bygger i huvudsak på vad som redovisats i de beviljade ansökningarna. 3 Övergripande analyser återfinns bland annat i slutrapporten från den oberoende utvärderingen av Socialfondsprogrammet (Ramböll, 2013) samt i ett flertal rapporter från den nationella Temagruppen A&O (arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet) och SpeL (processtöd för strategisk påverkan och lärande). 7

8 Genomförandeprojekt respektive förprojekteringar Redovisningen i denna rapport omfattar endast (ansökningar om) genomförandeprojekt. Det bör ändå nämnas att närmare hälften av samtliga registrerade ansökningar och beviljade projekt inom PO1 avser förprojekteringar syftande till att förbereda genomförandeprojekt. ESF-stödet till dessa förprojekteringar motsvarar drygt 6% av de ESF-medel som beviljats inom programområde 1. Av samtliga ansökningar om stöd till förprojektering gjordes 80% redan under år Under 2010 införde alla regioner utom Övre och Mellersta Norrland en ny projektmodell kallad genomförandeprojekt med mobiliseringsfas vilket inneburit få förprojekteringar sedan dess. Avslutade respektive pågående projekt Vid tidpunkten för insamling av underlag till denna sammanställning (december 2013) har ca av totalt 649 genomförandeprojekt inom PO1 hunnit avslutas medan ca 250 fortfarande pågår i några fall så länge som till oktober Underlag för en fullständig redovisning av genomförandeprojekten inom Socialfonden kommer att vara tillgängligt först under år En möjlighet som övervägts är att begränsa genomgången till redan avslutade och slutredovisade projekt. Detta skulle dock ge en inte bara begränsad utan också sned bild av insatserna inom Socialfonden eftersom projektens sammansättning förändrats i olika avseenden under programperiodens gång. Därför har valet gjorts att låta denna sammanställning omfatta såväl avslutade som pågående projekt. Projektperspektiv Sammanställningarna i denna rapport har främst ett projekt- och programperspektiv eftersom huvudintresset är riktat mot kommuners och regioners roll som ägare av näringslivsinriktade projekt inom Socialfonden. För en detaljerad beskrivning av projektverksamheten ur ett individ-/deltagarperspektiv hänvisas till skriften Socialfonden i siffror, Jämförelser med övriga projekt Jämförelser görs med övriga PO1-projekt, bl.a. för att ge en uppfattning om den relativa storleken av kommuners och regioners bidrag till de samlade, näringslivsinriktade insatserna inom Socialfonden. Även mer kvalitativt betonade jämförelser redovisas. De bygger på en genomgång och klassificering av samtliga beviljade PO1-projekt, bl.a. med avseende på typ av projektägande organisation, bransch/sektor där projektinsatserna genomförts samt primära målgrupper för projektens insatser (medverkande företag och deltagare). 4 Inklusive det fåtal projekt som avbrutits eller fått sina beslut om ESF-finansiering helt eller delvis hävda. 5 Den statistiska beskrivning av deltagare i socialfondsprojekt som där ges av SCB bygger på projektens löpande inrapportering av uppgifter om registrerade deltagare (t o m mars 2013). Bl.a. lämnas uppgifter om deltagarnas personnummer, antal timmar de deltagit per månad och eventuella avbrottsorsaker. Med hjälp av personnumren kan SCB hämta information från andra register och sedan rapportera resultat och indikatorer. ESF-rådet får ingen information som går att spåra till enskilda personer, utan endast aggregerade uppgifter. 8

9 KAPITEL 2 Socialfonden Allmänt om programmets finansiering, organisation och inriktning Den finansiella ramen Europeiska socialfonden brukar beskrivas som EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. För programperioden har Socialfondens budget uppgått till ungefär 750 mdkr varav Sverige tilldelats 6,2 mdkr. Till detta har kommit lika mycket i svensk offentlig medfinansiering. Totalramen för Socialfonden i Sverige har därmed uppgått till 12,4 mdkr. Ramen för projektverksamhet inom programområde 1 har varit 3,6 mdkr, som fördelats utan medfinansieringskrav för projektägarna. 6 Svenska ESF-rådet och de regionala strukturfondspartnerskapen Socialfonden i Sverige förvaltas av Svenska ESF-rådet, en statlig myndighet med huvudkontor i Stockholm och åtta regionkontor. Socialfondens regionala indelning är densamma som för Regionalfonden, och följer Sveriges indelning i s.k. Nuts 2-regioner. 7 ESF-rådets regionkontor har bl.a. ansvar för att besluta om utlysningar av medel, bereda inkomna ansökningar och lämna över projektförslag till de regionala strukturfondspartnerskapen. Dessa partnerskap, vars ledamöter utses av regeringen, ska yttra sig över vilka av de ansökningar som godkänts av ESFrådet som ska prioriteras. Partnerskapens yttranden är bindande för ESF-rådets fortsatta handläggning och beslut. 8 6 Nationell offentlig medfinansiering sker inom programområde 1 med medel som särskilt anvisas av regeringen i regleringsbrev till Svenska ESF-rådet. ESF-rådet utbetalar både stödet från EU och denna svenska medfinansiering. Lönekostnader för deltagare i kompetensutveckling är ej ersättningsberättigad kostnad. 7 Nuts är en indelning baserad på befolkningsstatistik som EU använder. ESF-rådets regionkontor finns i Luleå, Östersund, Gävle, Örebro, Stockholm, Jönköping, Göteborg och Malmö. 8 Dessa partnerskap verkar både för Socialfonden och Regionalfonden. De är sammansatta av förtroendevalda representanter för kommuner och landsting, i vissa fall sametinget, företrädare för arbetsmarknadens organisationer och för berörda länsstyrelser, länsarbetsnämnder, intresseorganisationer och föreningar. 9

10 Programmedlens fördelning mellan Nuts 2-regionerna styrs utifrån en fastlagd fördelningsmodell som bl.a. innebär att 10% av medlen är reserverade för nationella projekt. För programområde 1 bygger fördelningsmodellen på SCB:s länsvisa uppgifter om antal sysselsatta kvinnor och män i åldern år samt andel därav med högst grundskola. Programkriterier, transnationellt samarbete m.m. Alla projekt med stöd från Socialfonden förutsätts arbeta jämställdhetsintegrerat och med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Förutom dessa s.k. horisontella kriterier finns fyra programkriterier: innovativ verksamhet, lärande miljöer, samverkan och strategisk påverkan. Dessa är tänkta att fungera som utgångspunkter vid projektens planering och genomförande och därigenom bidra till projektens mervärde i förhållande till ordinarie verksamhet. I de enskilda utlysningarna har i allmänhet något eller några av dessa kriterier lyfts fram särskilt och ansökarna har uppmanats beskriva hur de planerar att arbeta med dem. Under programperioden har de enskilda utlysningarna i ökande utsträckning framhållit projektens möjligheter till transnationellt samarbete, i vissa fall även angivit detta som ett krav eller en prioriteringsgrund. Programområde 1: Kompetensförsörjning Inom Socialfondens programområde 1 (PO 1) finansieras projekt som underlättar för anställda kvinnor och män (även egna företagare) att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Det beskrivs i första hand som insatser för kompetensutveckling som bidrar till att individen har den kompetens som efterfrågas vid förändringar på arbetsmarknaden, och därmed löper mindre risk för arbetslöshet ( Mål 1 ). Inom programområdet stöds även kompetensutveckling som bidrar till ökade kunskaper om hur man motverkar diskriminering och främjar likabehandling ( Mål 2 ) samt hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas ( Mål 3 ). 9 Utlysningar och ansökningar inom Socialfondens programområde 1 Utlysningar/ansökningsomgångar Under har genomförts sammanlagt 118 regionala och 5 nationella ansökningsomgångar för genomförandeprojekt inom programområde De utlysta beloppen har varierat mellan 3 och 230 mnkr. En mindre del av utlysningarna har uteslutande avsett projekt inom Mål 2 och/eller Mål 3 alternativt särskilt efterfrågat ansökningar inriktade mot regionalt och/eller nationellt prioriterade områden som t.ex. entreprenörskap, social innovation, storstadsintegration och kompetensutveckling för offentliganställda. Under slutet av 2008 och våren 2009 hade flera utlysningar en inriktning mot företag och anställda som var särskilt utsatta för finanskrisens verkningar. 9 Det nationella programdokumentet ger även utrymme för projekt med särskild inriktning inom programområde 1. Sådana projekt kan vara processtödjande och, i syfte att bidra till ökad kvalitet i förberedelser och genomförande av projekt inom PO1 och PO2, erbjuda kunskap /stöd till aktörer som arbetar med potentiella och pågående ESF-projekt. 10 Utlysningarna avseende de tidigare nämnda processtöden ingår inte i denna siffra. 10

11 Ansökare och ansökningar Utlysningarna har resulterat i registrerade ansökningar från drygt företag, myndigheter och andra organisationer. (Ytterligare drygt 200 ansökningar har lämnats in men återtagits innan ESF-rådet slutfört sin handläggning.) Det största antalet ansökningar (860 av totalt 2 121) har lämnats av privata företag 11, därnäst av enskilda kommuner vilka tillsammans med regioner, kommunalförbund m.fl. svarat för en tredjedel ( ) av samtliga ansökningar. Figur 2.1: Samtliga registrerade ansökningar för genomförandeprojekt inom PO1, kompetensförsörjning, fördelade efter typ av ansökande organisation. (N=2121) Utfall för inkomna ansökningar Figur 2.2 beskriver utfallet för de registrerade PO1-ansökningarna. Där framgår att 31% blivit beviljade ESF-finansiering medan 43% fått avslag efter ESF-rådets prövning och ytterligare 26% fallit bort vid strukturfondspartnerskapens prioriteringar oftast med hänvisning till att de inte rymts inom medelsramen för den aktuella ansökningsomgången. Figur 2.2: Utfall vid ESF-rådets bedömning och SFPs prioritering av genomförandeprojekt inom PO1 ( ). Bakom denna totalbild ligger betydande förändringar över tid och skillnader mellan enskilda Nuts 2-regioner. 11 I kategorin privata företag ingår, förutom företag inom industri/tillverkning, detaljhandel och service, bygg och transport etc., även ett betydande antal näringslivsbolag, företagarföreningar, IUC m.m.vilka drivs i aktiebolagsform. 12 I denna siffra ingår 10 kommun/regionägda bolag. 11

12 Förändringar över tid Från 2008 till 2011 har det skett en halvering, från 63% till 31%, av andelen ansökningar inom PO1 som underkänts vid ESF-rådets prövning. Den största minskningen skedde redan mellan 2008 och En delförklaring är att inslaget av ansökare utan tidigare socialfondserfarenhet eller med otillräckliga kunskaper om de förändringar av krav och prioriteringar som skett jämfört med föregående programperiod var som störst under programperiodens inledning. Till bilden hör också att ansökarna först från våren 2009 hade möjlighet att anlita de fyra processtöd som upphandlats av ESF-rådet eller drivits i projektform. Som framgår av figur 2.3 har denna utveckling inneburit att en över åren ökande andel av ansökningarna har gått vidare till strukturfondspartnerskapen vars prioriteringar därmed blivit mer utslagsgivande. Figur 2.3: Utfall av ESF-rådets prövning och SFPs prioriteringar. Jämförelse mellan samtliga registrerade genomförandeansökningar inom ansökningsomgångar avslutade åren 2008, 2009, 2010 och 2011, PO1. En annan förändring gäller ansökningarnas storlek. I de ansökningar som lämnades in under år 2011 låg det genomsnittligt sökta ESF-stödet på en mer än dubbelt så hög nivå (6,3 mnkr) som i ansökningar inlämnade under år 2008 (2,7 mnkr). Det kan antas till en del vara ett resultat av att man i flertalet Nuts 2- regioner, med en under programperiodens gång ökad tydlighet, efterfrågat och prioriterat projekt av strategisk karaktär i praktiken ofta liktydigt med större projekt och ett flertal samverkande aktörer (partnerskap). Skillnader mellan Nuts 2-regionerna Andelen beviljade ansökningar varierar avsevärt mellan regionerna från 25% i Västsverige till 42% i Östra Mellansverige. Det finns även tydliga skillnader när det gäller hur stor andel av ansökningarna som fått avslag vid ESF-rådets prövning respektive fallit bort efter strukturfondspartnerskapets prioriteringar. Störst är skillnaderna mellan Övre Norrland och Stockholm där andelen avslag vid ESF-rådets prövning varit 26% respektive 58% medan förhållandet varit ungefär det omvända när det gäller den andel som fallit bort efter strukturfondspartnerskapets prioritering 47% i Övre Norrland och 13% i Stockholm Ansökningsomgångarna inom Socialfonden har i huvudsak varit regionala, dvs. omfattat en specifik region, men det har även förekommit interregionala och nationella ansökningsomgångar.det begränsade antal ansökningar/projekt som här och i senare sammanställningar redovisas som nationella/interregionala hör i huvudsak till dessa ansökningsomgångar och har redovisat att projektinsatserna ska omfatta flera eller samtliga Nuts 2-regioner. 12

13 Figur 2.4: Utfall för samtliga registrerade ansökningar om ESF-finansiering av genomförandeprojekt inom PO1. Jämförelse mellan Nuts 2-regionerna. ((N=2121. Inom parentes anges antal registrerade ansökningar) Det finns en rad tänkbara, bidragande orsaker till att utfallet av ESF-rådets bedömning sett olika ut i regionerna. Skillnader ifråga om utlysningarnas utformning, inslag av oerfarna ansökare och otillräckligt underbyggda ansökningar samt hur högt ESF-rådet ställt kraven i förhållande till aktuella programkriterier, är några exempel. Även processen från inlämnad ansökan till beslut om avslag har kunnat se olika ut, bl.a. när det gäller återkopplingen till ansökare om behov av kompletteringar alternativt grundläggande brister (signaler som kunnat leda till att svaga ansökningar återtagits). Skillnader mellan olika kategorier av ansökare Andelen bifall har varit lägst (23%) för de ansökningar som lämnats av privata företag. Hälften har fallit bort redan vid ESF-rådets laglighetsbedömning. En viktig förklaring är att det bland ansökarna från den privata sektorn funnits ett inslag av engångsansökare med otillräckliga kunskaper om Socialfonden och aktuella, regionala prioriteringar. Främst under programperiodens inledning gjordes ett betydande antal små ansökningar (under 1 mnkr) varav den större delen (67%) föll bort redan vid ESF-rådets prövning. Högst (43%) har andelen bifall varit för regioner, kommunalförbund m.fl. vars ansökningar i jämförelsevis stor utsträckning blivit prioriterade av strukturfondspartnerskapen. En förklaring kan vara att de regionägda projekten vanligen involverat ett flertal nyckelaktörer och haft en tydlig långsiktig, strategisk inriktning. Figur 2.5: Andel beviljade genomförandeansökningar inom PO1. Jämförelse mellan ansökarkategorier. (Inom parentes anges antal registrerade ansökningar) 13

14 Beviljade projekt PO1-projekt i de åtta Nuts 2-regionerna Av de 649 PO1-projekt som beviljats har (okt 2013) ett begränsat antal (18) avbrutits alternativt fått sina beslut om ESF-finansiering helt eller delvis hävda. Dessa projekt ingår inte i den fortsatta redovisningen som därmed omfattar 631 genomförandeprojekt vilka sammanlagt beviljats ca 3,5 mdkr från Socialfonden. Stockholm och Västsverige är de två regioner som, utifrån den på sidan 10 beskrivna fördelningsmodellen, fått störst tilldelning av programmedel. Stockholmsregionen skiljer ut sig genom att ha ett i förhållande till regionens storlek begränsat antal projekt vars genomsnittliga budget i gengäld är mer än tre gånger så hög som för projekten i övriga regioner. Tabell 2:1 PO1-projekt i de åtta Nuts 2-regionerna. Antal och beviljade ESF-medel. (Exkl avbrutna/hävda, N=631) Region Tot bevilj. ESF-medel (mnkr)* Andel av tot bevilj. ESFmedel Antal beviljade projekt* Genomsn per projekt (mnkr) Övre Norrland 163 5% 68 2,4 Mellersta Norrland 114 3% 43 2,7 Norra Mellansverige 263 8% 66 4,0 Östra Mellansverige % 122 4,3 Stockholm % 47 16,1 Småland och Öarna 286 8% 72 4,0 Västsverige % 116 5,8 Sydsverige % 76 6,2 Nat/interreg 239 7% 21 11,4 Totalt % 631 5,5 Utöver vad som framgår av Tabell 2.1, kan nämnas att de tre budgetmässigt största PO1-projekten svarar för en större del (154 mnkr) av beviljade ESFmedel än de 150 budgetmässigt minsta (149 mnkr). 14 Rättvisande jämförelser mellan t.ex. Nuts 2-regioner eller olika kategorier av projektägare kräver därför att hänsyn tas till både antal projekt och storleken av beviljade ESF-medel. De beviljade projektens planerade genomförandetid är i genomsnitt cirka 22 månader 15. Projekt för vilka ansökningarna lämnades under åren då man i flertalet Nuts 2-regioner helt övergått till utlysningar inkluderande en s.k. mobiliseringsfas har en planerad genomförandetid som i genomsnitt är ungefär 4 månader längre (24 månader) än för de projekt där ansökningarna gjordes under åren Projektägare Bland de 439 olika projektägare som står bakom de 631 projekten återfinns, förutom kommuner och regioner, allt från lokala företag och ideella föreningar till storföretag och nationella myndigheter som Försäkringskassan och 14 De tre största PO1-projekten är VästKraft (Göteborgsregionens kommunalförbund, GR/49,9 mnkr), Kompetenslyftet ehälsa i primärvården (Landstinget Stockholms län/47,2 mnkr) och SOL-projektet kopplat till Scania (Länsstyrelsen i Stockholm/56,8 mnkr). 15 Projekt med särskild inriktning inom PO1 ingår inte i denna siffra. 14

15 Arbetsförmedlingen. Figur 2.6 beskriver PO1-projektens fördelning mellan olika typer av projektägande organisationer. 16 Figur 2.6: Beviljade PO1-projekt fördelade mellan olika typer av projektägande organisationer. (N=631) Ca 200 projekt, dvs en knapp tredjedel av samtliga, har (168 olika) privata företag som ägare. 17 Den genomsnittliga budgeten är lägre (4,4 mnkr) än för samtliga projekt (5,5 mnkr). 187 kommunägda projekt fördelar sig mellan 100 olika kommuner och fyra kommunägda bolag. Nio kommuner står som ägare i fyra projekt eller fler dock ofta genom olika förvaltningar/stadsdelar. 18 Den genomsnittliga budgeten (5,6 mnkr) ligger på ungefär samma nivå som för samtliga projekt. Ett 40-tal regioner, kommunalförbund m. fl. svarar för sammanlagt 86 projekt och finns med som ägare till tre projekt eller fler i var och en av Nuts 2- regionerna. Även här finns ett antal återkommande projektägare, främst Göteborgsregionens kommunalförbund (9), Västra Götalandsregionen (8), Regionförbundet i Kalmar län (7) samt Region Skåne (4). Projektens genomsnittliga budget är 7,6 mnkr, dvs. högre än totalgenomsnittet. Tillsammans svarar kommuner och regioner för 43% (273) av samtliga genomförandeprojekt inom PO1 och närmare hälften av de ESF-medel som beviljats dessa projekt (jämför bilagetabell B1). Kommuner och regioner som projektägare i de åtta Nuts 2-regionerna Flertalet av de kommun- och regionägda projekten återfinns i de Nuts 2- regioner som haft den största tilldelningen av ESF-medel, dvs. Västsverige, Stockholm, Sydsverige och Östra Mellansverige. Kommunernas och regionernas relativa betydelse som projektägare varierar dock påtagligt mellan enskilda regioner. I t.ex. Norra Mellansverige svarar de för närmare hälften av samtliga projekt och två tredjedelar av totalt beviljade ESF-medel för PO1-projekt. För Stockholmsregionen är motsvarande andelar 16 Kategoriseringen av organisationstyper utgår från de ansökande organisationernas juridiska form med undantag för ett begränsat antal, av kommuner eller regioner helägda bolag vilka i den följande redovisningen förts till kategorierna kommuner/regioner. 17 Näringslivsbolag, företagarföreningar, IUC m.m.svarar för en tredjedel av de beviljade projekten inom denna kategori. 18 De kommuner som är projektägare i flest projekt är i tur och ordning Örebro (11), Göteborg (10), Kristianstad (8), Stockholm (6), Sundsvall (5), Gävle (5), Karlskoga (5), Uppsala (5) och Malmö (4). 15

16 betydligt lägre, 30% respektive 34%. Skillnaderna återspeglar både att kommuner och regioner varit mindre aktiva som ansökare i vissa Nuts 2- regioner än i andra och att de varit olika framgångsrika i att få ansökningar beviljade. 19 I följande figur beskrivs hur stor del av de beviljade PO1-medlen i enskilda Nuts 2-regioner som gått till projekt med kommuner eller regioner som ägare. Figur 2:7: Beviljade ESF-medel till PO1-projekt ägda av kommuner och regioner respektive övriga ägarkategorier. Fördelning inom Nuts 2-regionerna och totalt. (mnkr) Näringslivsinriktade projekt Kompetensutveckling inom olika sektorer Ungefär en fjärdedel av de kommunägda (28%) och regionägda (25%) projekten är helt näringslivsinriktade, dvs. företag och anställda inom den privata sektorn har utgjort de primära målgrupperna för insatserna. Förutom de projekt vars insatser tydligt avser verksamheter och deltagare inom en sektor finns närmare ett 100-tal projekt som omfattar aktiviteter för verksamheter och anställda/medarbetare inom flera olika sektorer. Det kan då t.ex. vara fråga om projekt riktade mot frontlinjebyråkrater eller andra nyckelaktörer inom områden som förutsätter eller främjas av samverkan över sektorsgränser. Integration av nyanlända, rehabilitering, övergången skola/arbetsliv, antidiskriminering/likabehandling och utveckling av regionala strategier för kompetensförsörjning är några exempel på sådana områden. (I senare avsnitt beskrivs ytterligare några typer av tvärsektoriella projekt.) Av de 43 tvärsektoriella projekt som ägs av kommuner eller regioner är 23 delvis näringslivsinriktade och ingår därför i den fortsatta redovisningen. Tabell 2.2 beskriver, för samtliga kategorier av projektägare, inom vilka sektorer projektens kompetensutvecklande insatser har genomförts. Längst ned i tabellen redovisas hur ESF-medlen inom programområdet kompetensförsörjning, PO1, är fördelade mellan projekt med olika inriktning. Där kan bl.a. utläsas att närmare hälften av samtliga genomförandeprojekt är helt näringslivsinriktade och tillsammans svarar för 43% av totalt beviljade ESF-medel inom PO1. 19 Jämför bilagetabell B2. 16

17 Tabell 2.2 Beviljade genomförandeprojekt inom PO1. Fördelade efter kategori av projektägare och sektor inom vilken verksamheten bedrivits. Projektägare Sektor inom vilken projektet bedrivits Privat sektor Kommuner, landsting/ regioner Statl my, univ o högsk samt övriga(2) Ideell sektor Tvärsektoriella Privata företag Kommuner Regioner, kommunalförbund m fl Statliga myndigheter, univ/ högsk Ek för Ideella för. o stiftelser, kyrkl församl mm Totalt antal projekt Totalt Andel av samtliga projekt 49% 27% 1% 7% 16% 100% Andel av tot bevilj ESF-medel 43% 30% 1% 5% 20% 100% Näringslivsinriktade projekt fördelat över landet Figur 2.8 beskriver hur beviljade ESF-medel inom de enskilda Nuts 2- regionerna fördelar sig mellan olika sektorer. Regionerna redovisas i fallande ordning efter storleken av det stöd som utgått till helt näringslivsinriktade projekt (genomförda inom den privata sektorn). Inslaget av helt näringslivsinriktade projekt med kommuner/regioner som ägare är relativt sett störst i Norra Mellansverige och Östra Mellansverige, minst i Stockholm. Stockholmsregionen och de projekt som beviljats inom nationella utlysningar ligger på motsvarande sätt högst när det gäller projektverksamhet inom den ideella sektorn. 20 Östra Mellansverige och Västsverige är de regioner där helt näringslivsinriktade projekt beviljats det i absoluta tal största ESF-stödet, ca 300 mnkr vardera. När det gäller projekt inriktade mot verksamheter och anställda inom kommuner och regioner ligger Stockholm, Västsverige och Sydsverige högst, både i absoluta och relativa tal. Figur 2.8: Beviljade ESF-medel till genomförandeprojekt inom PO1 i de åtta Nuts 2- regionerna. Fördelning efter sektorsinriktning. (Underlaget till detta diagram återfinns i bilagetabell B3) 20 Jämför bilagetabell B3. 17

18 Företagsinterna respektive flerföretagsprojekt En mindre del (ca 20%) av de helt näringslivsinriktade projekten kan beskrivas som företagsinterna, dvs. insatserna har uteslutande riktas till chefer/ medarbetare inom projektägarens egen verksamhet, t.ex. vid ett eller flera arbetsställen inom företaget, butikskedjan, koncernen. Totalt rör det sig om 66, ofta budgetmässigt små, projekt som sammanlagt beviljats drygt 80 mnkr i ESF-finansiering. Vanligen har dock projekten omfattat flera företag i varierande antal. De helt näringslivsinriktade projekt som ägs av kommuner eller regioner hör givetvis till denna kategori. Vilka företag/verksamheter som deltagit i dessa flerföretagsprojekt har oftast styrts av geografiska gränser, branschtillhörighet och/eller företagsstorlek. Även medlemskap eller annan koppling till lokala/regionala företagarföreningar, företagskluster, nätverk etc. har kunnat vara en förutsättning för deltagande. Flerföretagsprojekten ägs i de flesta fall av näringslivs- och servicebolag, branschorganisationer, företagarföreningar och olika former av företagsnätverk (inklusive IUC, handelskamrar, arbetsgivarringar etc.) samt studieförbund och folkhögskolor. I den följande redovisningen återfinns dessa projektägare uppdelade på ekonomiska föreningar, ideella föreningar respektive kategorin privata företag. Kommuner och regioner är projektägare i 75 av totalt 241 (31%) flerföretagsprojekt och har beviljats drygt 500 mnkr (34%) av de totalt 1,5 mdkr som utgått till näringslivsinriktade projekt. Ägarbilden i övrigt framgår av följande tabell. Tab 2.3: Antal näringslivsinriktade projekt inom PO1 och beviljat ESF-stöd. Fördelning efter typ av projektägare. Projektägare (organisationstyp) Antal projekt (%) Tot beviljat ESF-stöd (mnkr) (%) Genomsn. ESF-stöd/proj. (mnkr) Ekonomisk förening 27 9% 104 7% 3,8 Ideella föreningar, stiftelser, kyrkl. församl. m fl (inkl fackl. org.) 40 13% % 4,7 Kommuner 54 17% % 5,0 Regioner, kommunalförbund m fl 21 7% % 11,6 Privata företag och org % % 3,9 Statliga myndigheter, univ o högsk 2 1% 66 4% 33,2 Totalt % % 4,9 18

19 KAPITEL 3 Kommun- och regionägda projekt med näringslivsinriktning Överblick Kommuner och regioner 21 står bakom ett knappt 100-tal helt eller delvis näringslivsinriktade projekt. Variationen är stor vad gäller omfattning, insatsernas utformning, samverkande aktörer m.m. Projektens budget varierar mellan 0,5 mnkr och ca 50 mnkr, planerat antal deltagare mellan ett trettiotal och En del av projekten är inriktade på individinriktad kompetensutveckling med ett standardbetonat upplägg. Andra har en sammansatt målbild och inrymmer aktiviteter av flera olika slag. För att trots mångformigheten kunna ge en någorlunda överskådlig bild av denna projektmassa beskrivs de helt näringslivsinriktade projekten respektive de som arbetat tvärsektoriellt, var för sig. En inledande överblick ges av nedanstående tabell. Tabell 3.1:Helt respektive delvis näringslivsinriktade projekt inom PO1. Antal projekt Tot. ESFmedel (mnkr) Helt näringslivsinriktade projekt varav kommun/regionägda - % av samtliga näringslivsinriktade 75 24% Tvärsektoriella/delvis näringslivsinriktade projekt varav kommun/regionägda - % av samtliga tvärsektoriella, delvis näringslivsinriktade 23 36% % % Fördelning över landet De sammanlagt 75 kommun- eller regionägda näringslivsprojekten är ojämnt fördelade över landet och saknas helt i två Nuts 2-regioner där det i gengäld finns andra stora projektägare. Den ena regionen är Mellersta Norrland där IF 21 Se inledande definition sidan 7. 19

20 Metall är ägare i sex av sammanlagt nio projekt. (Detfinns dock ett par tvärsektoriella projekt som inkluderar näringslivet.) Den andra är Stockholm där fyra av totalt åtta flerföretagsprojekt är branschorganiserade, ett är inriktat på den tunga fordonsindustrin medan tre projekt med bredare inriktning har genomförts av IF Metall (ca 30 mnkr) och Företagsakademin AB (två projekt, totalt 80 mnkr). Tabell 3.2: Näringslivsinriktade projekt inom PO1, regionfördelat. Antal och beviljade ESFmedel. Samtliga respektive kommun/regionägda. Samtliga näringslivsprojekt varav kommun- eller regionägda Region Antal Beviljade ESFmedel (mnkr) Antal % av tot Beviljade ESF-medel (mnkr) % av tot Övre Norrland % 22 25% Mellersta Norrland % 0 0% Norra Mellansverige % % Östra Mellansverige % % Stockholm % 0 0% Småland och Öarna % 32 19% Västsverige % % Sydsverige % % Nat/interreg % 12 38% Totalt % % Projektens inriktning och geografi I tabell 3.3 är de kommun- eller regionägda näringslivsprojekten grupperade utifrån geografisk avgränsning och de branscher/verksamhetsområden som insatserna riktats till. Här finns ett tydligt mönster. De, oftast relativt små, projekt som genomförts i en eller några närliggande kommuner har främst vänt sig till det lokala näringslivets mikro- och småföretag, oberoende av bransch. Projekt som arbetat med en vidare geografisk avgränsning, t.ex. en region eller ett län, har i allmänhet varit betydligt större och i de flesta fall riktats till företag inom en viss sektor eller bransch. Tabell 3.3: Kommun-/regionägda näringslivsprojekt fördelade efter bransch/verksamhetsområde och geografisk avgränsning. Geografisk avgränsning Bransch/verksamhetsområde Industri/ tillverkn Annan inriktning Antal projekt, totalt ESF-stöd totalt (mnkr) Branschmix ESFstöd % av tot. Lokala projekt ( inom kommunens gränser ) % Mellankommunala projekt (närliggande kommuner) % Regionala projekt (inkl län, läns-/regiondelar) % Totalt % ESF-stöd totalt (mnkr) % 41% 47% 12% 20

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-02-13 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2010-04-12 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Entreprenörskap.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-17 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Kort om Europeiska socialfonden 2014-2020 samt inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur och erfarenhet från

Läs mer

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet Workshop om det nya Socialfondsprogrammet Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013 Stärkt fokus på resultat och

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(5) Beslut 2008-09-15 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

92 miljoner i EU-stöd med fokus på tillverkningsindustrin i Västsverige

92 miljoner i EU-stöd med fokus på tillverkningsindustrin i Västsverige 92 miljoner i EU-stöd med fokus på tillverkningsindustrin i Västsverige Kompetensutveckling, flexicurity och förbättrad integration. Det är några av satsningarna som strukturfondspartnerskapet i Västsverige

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-10-30 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-11-03 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Mellersta Norrland Namn på utlysning: Förprojektering,

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (7) Beslutsdatum 2008-10-07 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: PO2 Förprojektering

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(6) Beslut 2009-02-05 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensutveckling

Läs mer

Sida 2009-03-23 1 (18)

Sida 2009-03-23 1 (18) 2009-03-23 1 (18) Tid Måndagen den 23 mars kl 9.00 11.00 Beslutande Ledamöter Övriga deltagande Utses att justera Justering Underskrifter Marie-Louise Hilmersson, ordförande (ej 12) Leif Larsson (ordförande

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Från EU 2020 till fondsamordning i Västsverige. Reglab, Jobbregionen, Lena Andreasson och Cecilia Nilsson

Från EU 2020 till fondsamordning i Västsverige. Reglab, Jobbregionen, Lena Andreasson och Cecilia Nilsson Från EU 2020 till fondsamordning i Västsverige Reglab, Jobbregionen, 2016-03-10 Lena Andreasson och Cecilia Nilsson Strukturfondspartnerskapet Västsverige Lag om Strukturfondspartnerskap Prioritera bland

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Robert Nyholm Internationella Staben Enheten EU fondsamordning 1 EU-fonderna Verktyg för att uppnå Europa 2020-strategin Europeiska socialfonden

Läs mer

Hård konkurrens om 175 miljoner från Europeiska socialfonden

Hård konkurrens om 175 miljoner från Europeiska socialfonden Hård konkurrens om 175 miljoner från Europeiska socialfonden Av 117 sökande får 24 projekt sammanlagt 175 miljoner kronor i EU-stöd från Europeiska socialfonden. Det blev resultatet efter det västsvenska

Läs mer

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål

Läs mer

2 Finansiering, genomförande och utvärdering

2 Finansiering, genomförande och utvärdering 2 Finansiering, genomförande och utvärdering 2.1 FINANSIERING Diagram 4. Finansiering av tillväxtavtal i 15 län (totalt 1 933 miljoner kronor), procentuell andel per kategori Diagram 5. Statlig finansiering

Läs mer

Redovisning av fysiska och finansiella indikatorer i Socialfondsprogrammet

Redovisning av fysiska och finansiella indikatorer i Socialfondsprogrammet 1(19) Promemoria 2012-11-12 Lennart Thörn Diarienummer Redovisning av fysiska och finansiella indikatorer i Socialfondsprogrammet Inledning Svenska ESF-rådet ska enligt regleringsbrevet senast 15 november

Läs mer

Socialfonden i siffror 2014 Projektens deltagare och nytta

Socialfonden i siffror 2014 Projektens deltagare och nytta Socialfonden i siffror 2014 Projektens deltagare och nytta SOCIALFONDEN I SIFFROR 2014 Denna rapport är framtagen av Svenska ESF-rådet med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) och Apel. Kapitel 1 har

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige

PRESSMEDDELANDE. Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige PRESSMEDDELANDE Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige Efter s prioriteringar tar nu Svenska ESF-rådet beslut om ekonomiskt stöd för att bemöta varsel i norra

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012. Elisabeth Kastman Krantz

Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012. Elisabeth Kastman Krantz Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012 Tid att skörda! Elisabeth Kastman Krantz Information 19 december 2012 Uppgraderingar Aktiviteter i Västsverige Fokus 2013 Resultat, erfarenheter

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020

TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020 VÄLKOMMEN TILL TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020 16 maj 2014 PROGRAM 8.00 8.30 Registrering och kaffe med smörgås 8.30 Välkommen och inledning Mats Hedenström - Länsstyrelsen 9.20 Paneldialog

Läs mer

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2 Välkommen! Program 13.10 Resultat av förstudierna, en axplock Urban Innovation/Länsstyrelsen FIA Funktionsnedsatta i anställning genom CSR/Social Venture Network Sweden Yrkesinriktning av vuxna invandrares

Läs mer

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt Kompetensutveckling i relation till samhällsorientering och etablering av

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Guide till EU-stöd i Skåne

Guide till EU-stöd i Skåne Guide till EU-stöd i Skåne Öka din konkurrenskraft EU och offentliga organisationer satsar cirka 3 miljarder kronor i Skåne-Blekinge 2007-2013 för att motverka social utslagning, få fler människor i arbete

Läs mer

Utlysning för Sydsverige

Utlysning för Sydsverige 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet

Läs mer

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 INNEHÅLL INLEDNING...5 Strukturfonderna i Sverige 2007-2013...5 Organisation och

Läs mer

Regionalfonden Småland och Öarna Aktuellt programgenomförande Oskarshamn. Henrik Blomberg

Regionalfonden Småland och Öarna Aktuellt programgenomförande Oskarshamn. Henrik Blomberg Regionalfonden Småland och Öarna 2014-2020 Aktuellt programgenomförande 2017-03-23 Oskarshamn Henrik Blomberg Resultat Utlysning 2017:1 Utlysningsperiod 12 december 2017 13 mars 2017 Samtliga insatsområden

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Klimatsynk. Nationellt samarbete för energi och klimat

Klimatsynk. Nationellt samarbete för energi och klimat Klimatsynk Nationellt samarbete för energi och klimat Sverigebilden kräver regionala nyanser 21 län, 290 kommuner, 73 LA-regioner Stort och smått Stora skillnader mellan och inom regioner avseende demografi,

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-03-15 Dnr:17-626 1(8) Avdelningen för samhällsfrågor 08-678 55 00 Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

Förstudie Europeiska socialfonden 2014

Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Strukturfondpartnerskapet Småland och Öarna Åza Rydén

Strukturfondpartnerskapet Småland och Öarna Åza Rydén Strukturfondpartnerskapet Småland och Öarna 2017-03-23 Åza Rydén Halvvägs in i programmet 7 utlysningar 71 ansökningar 3 återtagna 5 under prio idag 6 nya inkomna i beredning 18 avslag ESF 13 avslag efter

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt

Läs mer

Vivi Jacobson-Libietis. Enheten för tillväxt och regional utveckling

Vivi Jacobson-Libietis. Enheten för tillväxt och regional utveckling Cirkulärnr: 2000:89 Diarienr: 2000/1973 P-cirknr: 2000:20 Nyckelord: Växtkraft mål 3 Handläggare: Sektion/Enhet: Hans Granqvist Vivi Jacobson-Libietis Datum: 2000-08-18 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt av genomförandeprojekt med inriktning "Strategisk satsning för effektivare

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Frågeformulär Skickades ut till 576 respondenter med två påminnelser. Har fått in 289 genomförda och avslutade enkäter vilket ger 50% svarsfrekvens.

Frågeformulär Skickades ut till 576 respondenter med två påminnelser. Har fått in 289 genomförda och avslutade enkäter vilket ger 50% svarsfrekvens. Webbenkät resultat Frågeformulär Skickades ut till 576 respondenter med två påminnelser. Har fått in 89 genomförda och avslutade enkäter vilket ger 5% svarsfrekvens. Programområde Frequency Percent Valid

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer

Bilaga 1. Fastighetsbranschens efterfrågan på arbetskraft. En bilaga till huvudrapport genomförd av Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd.

Bilaga 1. Fastighetsbranschens efterfrågan på arbetskraft. En bilaga till huvudrapport genomförd av Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd. Fastighetsbranschens efterfrågan på arbetskraft Bilaga 1 En bilaga till huvudrapport genomförd av Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd. Stockholm i September 2009 www.utbildningsnamnden.se Bilaga 1 uppdelning

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Östra Mellansverige "Stärka kompetensen för sysselsatta och arbetslösa i ÖMS" Nu kan ni

Läs mer

Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige Falun

Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige Falun Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2015-06-15--16 Falun Utlysning och ansökningar i NMS PO1 PO2-2.1 PO2-2.3 Utlyst belopp 33 mkr 42 mkr 22 mkr Ansökt ESF-stöd 50 mkr 128 mkr 65 mkr Antal ansökningar

Läs mer

Ansökningsomgången öppnar 1 juni Sista ansökningsdag är 15 September 2010 kl

Ansökningsomgången öppnar 1 juni Sista ansökningsdag är 15 September 2010 kl 1 Innovativa insatser för långtidsarbetslösa Genomförande med mobiliseringsfas Programområde 2, Mål 1 Beskrivning i korthet Nu ges möjlighet att söka stöd från Europeiska socialfonden Norra Mellansverige

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Svar på uppdrag i regleringsbrev 2015 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF)

Svar på uppdrag i regleringsbrev 2015 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på uppdrag i regleringsbrev 2015 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF) 2014-2020 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

Årsplanering 2016 för regionalfondsprogrammet i Östra Mellansverige

Årsplanering 2016 för regionalfondsprogrammet i Östra Mellansverige Dokumentnamn Datum Årsplan 2016 ERUF 2015-08-20 Upprättad av Godkänd av Per Folkeson Strukturfondspartnerskapet Årsplanering 2016 för regionalfondsprogrammet i Östra Mellansverige Fastställd av Strukturfondspartnerskapet

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

Finansieringsgruppen Möte inom Bredbandsforum Stockholm

Finansieringsgruppen Möte inom Bredbandsforum Stockholm Finansieringsgruppen Möte inom Bredbandsforum Stockholm 211 1 11 21-12-9; patrik.sandgren@pts.se Bredbandsforum - statusuppdatering IT-ministern formellt tagit ordförandeskapet Nästa möte med styrgruppen

Läs mer

Utlysning för Västsverige - Förstudieprojekt för unga med tema spel och spelutveckling

Utlysning för Västsverige - Förstudieprojekt för unga med tema spel och spelutveckling Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige - Förstudieprojekt för unga med tema spel och spelutveckling Nu kan ni söka stöd

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Preliminärt förslag Strukturfonderna 2014-2020 Socialfonden (ESF) och regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Västerås den 3 mars 2015 1 Från Arjeplog till Malmö Nationell myndighet Finns på 9 orter Cirka 370 medarbetare Intensiv global konkurrens

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Regionalt utvecklingskapital Vad består vårt utvecklingskapital av och hur ser det ut i andra regioner?

Regionalt utvecklingskapital Vad består vårt utvecklingskapital av och hur ser det ut i andra regioner? Regionalt utvecklingskapital Vad består vårt utvecklingskapital av och hur ser det ut i andra regioner? Utbildningsdag 20 oktober 2016 Hans Nylund Avdelningen för regional utveckling Norrbottens läns landsting

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer