Socialfondsprojekt: Kompetens för företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialfondsprojekt: Kompetens för företag"

Transkript

1 KOMMUNERS OCH REGIONERS BETYDELSE SOM ÄGARE AV SOCIALFONDSPROJEKT RIKTADE TILL NÄRINGSLIVET 1

2 Förord Ungefär vart tredje företag uppger att brist på lämplig arbetskraft är ett hinder för tillväxt. Frustration finns, men det finns också många lokala och regionala initiativ för att lösa kompetensförsörjnings- och matchningsproblem. Initiativen kommer från olika håll, både privata och offentliga aktörer. Med denna rapport vill vi visa omfattningen av kommuners och regioners insatser för att möta näringslivets behov av kompetensförsörjning, som projektägare inom Socialfonden Rapporten är skriven av Carl Magnus Tunevall, Amko AB, som gått igenom och analyserat ESF-rådets projektbank för att ta reda på omfattningen av kommuners och regioners projektägarskap. Ansvarig för rapporten på SKL är Lena Lundström, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad. Det är vår förhoppning att rapporten ger ökad kunskap och bidrar med perspektiv för alla som ser Socialfonden som ett möjligt verktyg. Inför den nya programperioden finns här fakta, projektlistor och kartor, som kan användas som avstamp för egna strategier och initiativ. Stockholm i juni 2014 Christer Östlund, sektionschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Karta näringslivsinriktade projekt... 6 Inledning... 7 Bakgrund och syfte... 7 Avgränsning av projekt som ingår i rapporten... 7 Projektperspektiv... 8 Socialfonden Allmänt om programmets finansiering, organisation och inriktning... 9 Den finansiella ramen... 9 Svenska ESF-rådet och de regionala strukturfondspartnerskapen... 9 Programkriterier, transnationellt samarbete m.m Programområde 1: Kompetensförsörjning Utlysningar och ansökningar inom Socialfondens programområde Utlysningar/ansökningsomgångar Ansökare och ansökningar Utfall för inkomna ansökningar Beviljade projekt PO1-projekt i de åtta Nuts 2-regionerna Projektägare Näringslivsinriktade projekt Kompetensutveckling inom olika sektorer Näringslivsinriktade projekt fördelat över landet Företagsinterna respektive flerföretagsprojekt Kommun- och regionägda projekt med näringslivsinriktning Överblick Fördelning över landet Projektens inriktning och geografi Lokala projekt Mellankommunala projekt Regionala projekt Projektens mål och syften Mål i förhållande till företag och enskilda deltagare Långsiktiga mål/effekter Samverkanspartner och samverkansmål Transnationellt samarbete och utbyte Tvärsektoriella projekt med näringslivsinriktning Deltagande företag och medarbetare/chefer Deltagande individer Deltagande företag

4 Avslutande kommentarer Kommuner och regioner som näringslivsinriktade projektägare Varför så stora regionala skillnader? Vilka har motiven varit för kommunerna att gå in som projektägare? Resultat och effekter Bilagor Projektlista Lokala projekt (riktade till företag inom kommunens gränser) Mellankommunala projekt (närliggande kommuner) Regionala projekt (inkl län, läns-/regiondelar) Tvärsektoriella projekt Kartor Underlagstabeller Socialfonden Kompetensförsörjning Allmänt om nya socialfondsprogrammet

5 Sammanfattning För åren avsattes 3,6 miljarder till Socialfondens programområde 1, dvs. till projekt för kompetensförsörjning. En genomgång och analys av över sexhundra projekt i ESF-rådets projektbank visar att kommuner och regioner som projektägare har stor betydelse för näringslivet. Kommuner och regioner är framgångsrika som projektansökare. De har varit projektägare för ungefär hälften av socialfondsmedlen, och ansvarat för projekt som gällt både den egna och den privata sektorn. Företagens behov av kompetensförsörjning är viktigt för kommuner och regioner: o Kommun- och regionägda projekt för drygt 500 miljoner riktas till anställda och chefer i företag. Det motsvarar en tredjedel av de medel som går till företagsinriktade projekt. o Dessutom ingår näringslivet som målgrupp i ytterligare ett antal tvärsektoriella kommun- och regionägda projekt för nära 150 miljoner. Privat sektor är mindre framgångsrik som ansökare, med flest ansökningar, men också högst andel icke-godkända projekt i den s.k. laglighetsprövningen. Däremot går drygt 40 procent av socialfondsmedlen inom programområdet kompetensförsörjning till insatser för företag som målgrupp. 30 procent har gått till kommuner och regioner som målgrupp. Över hundra kommuner är projektägare för projekt som gäller företag, enskilt eller tillsammans med andra kommuner. Detsamma gäller elva regionförbund, regioner och landsting. o Projekt i den egna kommunen eller med grannkommuner är oftast till för lokala mikro- och småföretag i olika branscher. Geografiskt och ekonomiskt större projekt riktas oftare till en viss bransch, till exempel industri eller besöksnäring. o Det finns en variation över landet både vad gäller andelen näringslivsinriktade projekt och andelen sådana som är kommun- och regionägda. Det finns flera kommuner och regioner som är återkommande och konkurrenskraftiga ansökare. 5

6 Karta näringslivsinriktade projekt Kartan nedan visar var kommuner, regioner och/eller landsting i Sverige varit projektägare för helt eller delvis näringslivsinriktade genomförandeprojekt inom Socialfondens programområde kompetensförsörjning För enskilda projekt och uppdelade kartor, se bilagor. 6

7 KAPITEL 1 Inledning Bakgrund och syfte Kommuner och regioner spelar en framträdande roll som projektägare, samverkanspartner och medfinansiärer i den projektverksamhet som finansierats genom Socialfonden Detta gäller såväl programområde 1 (PO1) med huvudinriktning på kompetensförsörjning och kompetensutveckling för redan anställda, som programområde 2 (PO2) där stöd ges till projekt som vänder sig till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Syftet med denna rapport är att bidra till ökad kunskap om hur kommuner och regioner, som projektägare inom Socialfonden, medverkat till att möta näringslivets behov av kompetensförsörjning. De aktuella projektens omfattning (antal och budget) och inriktning, fördelning över landet m.m. beskrivs i kommenterade tabeller och diagram. Redovisningen bygger i första hand på sådana uppgifter om beviljade projekt som kunnat hämtas från ESF-rådets projektbank 1 och ärendehanteringssystem 2. Kompletterande information har samlats in från utvärderings- och slutrapporter, nyhetsbrev och hemsidor m.m. Det har inte legat inom ramen för denna genomgång att försöka belysa projektens kort- och långsiktiga effekter. Frågor kring utvärdering berörs dock kortfattat i avslutningskapitlet. 3 Avgränsning av projekt som ingår i rapporten Tyngdpunkten i redovisningen ligger på kommun- eller regionägda projekt inom PO1 som är näringslivsinriktade. Att de är kommun- eller regionägda innebär, med de avgränsningar som gjorts för denna rapport, att projektägarna utgörs av kommuner, kommunförbund, kommunalförbund, kommunala samverkansorgan (vanligen kallade regionförbund), regioner och landsting eller av dem helägda bolag. Kommuner och regioner används genomgående som samlingsbegrepp i denna rapport. (Vilka de enskilda projektägarna är framgår av projektförteckningen i bilagan.) När projekten beskrivs som näringslivsinriktade avses att deras primära målgrupper utgjorts av företag och anställda inom den privata sektorn De uppgifter som kunnat hämtas från dessa datakällor bygger i huvudsak på vad som redovisats i de beviljade ansökningarna. 3 Övergripande analyser återfinns bland annat i slutrapporten från den oberoende utvärderingen av Socialfondsprogrammet (Ramböll, 2013) samt i ett flertal rapporter från den nationella Temagruppen A&O (arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet) och SpeL (processtöd för strategisk påverkan och lärande). 7

8 Genomförandeprojekt respektive förprojekteringar Redovisningen i denna rapport omfattar endast (ansökningar om) genomförandeprojekt. Det bör ändå nämnas att närmare hälften av samtliga registrerade ansökningar och beviljade projekt inom PO1 avser förprojekteringar syftande till att förbereda genomförandeprojekt. ESF-stödet till dessa förprojekteringar motsvarar drygt 6% av de ESF-medel som beviljats inom programområde 1. Av samtliga ansökningar om stöd till förprojektering gjordes 80% redan under år Under 2010 införde alla regioner utom Övre och Mellersta Norrland en ny projektmodell kallad genomförandeprojekt med mobiliseringsfas vilket inneburit få förprojekteringar sedan dess. Avslutade respektive pågående projekt Vid tidpunkten för insamling av underlag till denna sammanställning (december 2013) har ca av totalt 649 genomförandeprojekt inom PO1 hunnit avslutas medan ca 250 fortfarande pågår i några fall så länge som till oktober Underlag för en fullständig redovisning av genomförandeprojekten inom Socialfonden kommer att vara tillgängligt först under år En möjlighet som övervägts är att begränsa genomgången till redan avslutade och slutredovisade projekt. Detta skulle dock ge en inte bara begränsad utan också sned bild av insatserna inom Socialfonden eftersom projektens sammansättning förändrats i olika avseenden under programperiodens gång. Därför har valet gjorts att låta denna sammanställning omfatta såväl avslutade som pågående projekt. Projektperspektiv Sammanställningarna i denna rapport har främst ett projekt- och programperspektiv eftersom huvudintresset är riktat mot kommuners och regioners roll som ägare av näringslivsinriktade projekt inom Socialfonden. För en detaljerad beskrivning av projektverksamheten ur ett individ-/deltagarperspektiv hänvisas till skriften Socialfonden i siffror, Jämförelser med övriga projekt Jämförelser görs med övriga PO1-projekt, bl.a. för att ge en uppfattning om den relativa storleken av kommuners och regioners bidrag till de samlade, näringslivsinriktade insatserna inom Socialfonden. Även mer kvalitativt betonade jämförelser redovisas. De bygger på en genomgång och klassificering av samtliga beviljade PO1-projekt, bl.a. med avseende på typ av projektägande organisation, bransch/sektor där projektinsatserna genomförts samt primära målgrupper för projektens insatser (medverkande företag och deltagare). 4 Inklusive det fåtal projekt som avbrutits eller fått sina beslut om ESF-finansiering helt eller delvis hävda. 5 Den statistiska beskrivning av deltagare i socialfondsprojekt som där ges av SCB bygger på projektens löpande inrapportering av uppgifter om registrerade deltagare (t o m mars 2013). Bl.a. lämnas uppgifter om deltagarnas personnummer, antal timmar de deltagit per månad och eventuella avbrottsorsaker. Med hjälp av personnumren kan SCB hämta information från andra register och sedan rapportera resultat och indikatorer. ESF-rådet får ingen information som går att spåra till enskilda personer, utan endast aggregerade uppgifter. 8

9 KAPITEL 2 Socialfonden Allmänt om programmets finansiering, organisation och inriktning Den finansiella ramen Europeiska socialfonden brukar beskrivas som EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. För programperioden har Socialfondens budget uppgått till ungefär 750 mdkr varav Sverige tilldelats 6,2 mdkr. Till detta har kommit lika mycket i svensk offentlig medfinansiering. Totalramen för Socialfonden i Sverige har därmed uppgått till 12,4 mdkr. Ramen för projektverksamhet inom programområde 1 har varit 3,6 mdkr, som fördelats utan medfinansieringskrav för projektägarna. 6 Svenska ESF-rådet och de regionala strukturfondspartnerskapen Socialfonden i Sverige förvaltas av Svenska ESF-rådet, en statlig myndighet med huvudkontor i Stockholm och åtta regionkontor. Socialfondens regionala indelning är densamma som för Regionalfonden, och följer Sveriges indelning i s.k. Nuts 2-regioner. 7 ESF-rådets regionkontor har bl.a. ansvar för att besluta om utlysningar av medel, bereda inkomna ansökningar och lämna över projektförslag till de regionala strukturfondspartnerskapen. Dessa partnerskap, vars ledamöter utses av regeringen, ska yttra sig över vilka av de ansökningar som godkänts av ESFrådet som ska prioriteras. Partnerskapens yttranden är bindande för ESF-rådets fortsatta handläggning och beslut. 8 6 Nationell offentlig medfinansiering sker inom programområde 1 med medel som särskilt anvisas av regeringen i regleringsbrev till Svenska ESF-rådet. ESF-rådet utbetalar både stödet från EU och denna svenska medfinansiering. Lönekostnader för deltagare i kompetensutveckling är ej ersättningsberättigad kostnad. 7 Nuts är en indelning baserad på befolkningsstatistik som EU använder. ESF-rådets regionkontor finns i Luleå, Östersund, Gävle, Örebro, Stockholm, Jönköping, Göteborg och Malmö. 8 Dessa partnerskap verkar både för Socialfonden och Regionalfonden. De är sammansatta av förtroendevalda representanter för kommuner och landsting, i vissa fall sametinget, företrädare för arbetsmarknadens organisationer och för berörda länsstyrelser, länsarbetsnämnder, intresseorganisationer och föreningar. 9

10 Programmedlens fördelning mellan Nuts 2-regionerna styrs utifrån en fastlagd fördelningsmodell som bl.a. innebär att 10% av medlen är reserverade för nationella projekt. För programområde 1 bygger fördelningsmodellen på SCB:s länsvisa uppgifter om antal sysselsatta kvinnor och män i åldern år samt andel därav med högst grundskola. Programkriterier, transnationellt samarbete m.m. Alla projekt med stöd från Socialfonden förutsätts arbeta jämställdhetsintegrerat och med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Förutom dessa s.k. horisontella kriterier finns fyra programkriterier: innovativ verksamhet, lärande miljöer, samverkan och strategisk påverkan. Dessa är tänkta att fungera som utgångspunkter vid projektens planering och genomförande och därigenom bidra till projektens mervärde i förhållande till ordinarie verksamhet. I de enskilda utlysningarna har i allmänhet något eller några av dessa kriterier lyfts fram särskilt och ansökarna har uppmanats beskriva hur de planerar att arbeta med dem. Under programperioden har de enskilda utlysningarna i ökande utsträckning framhållit projektens möjligheter till transnationellt samarbete, i vissa fall även angivit detta som ett krav eller en prioriteringsgrund. Programområde 1: Kompetensförsörjning Inom Socialfondens programområde 1 (PO 1) finansieras projekt som underlättar för anställda kvinnor och män (även egna företagare) att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Det beskrivs i första hand som insatser för kompetensutveckling som bidrar till att individen har den kompetens som efterfrågas vid förändringar på arbetsmarknaden, och därmed löper mindre risk för arbetslöshet ( Mål 1 ). Inom programområdet stöds även kompetensutveckling som bidrar till ökade kunskaper om hur man motverkar diskriminering och främjar likabehandling ( Mål 2 ) samt hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas ( Mål 3 ). 9 Utlysningar och ansökningar inom Socialfondens programområde 1 Utlysningar/ansökningsomgångar Under har genomförts sammanlagt 118 regionala och 5 nationella ansökningsomgångar för genomförandeprojekt inom programområde De utlysta beloppen har varierat mellan 3 och 230 mnkr. En mindre del av utlysningarna har uteslutande avsett projekt inom Mål 2 och/eller Mål 3 alternativt särskilt efterfrågat ansökningar inriktade mot regionalt och/eller nationellt prioriterade områden som t.ex. entreprenörskap, social innovation, storstadsintegration och kompetensutveckling för offentliganställda. Under slutet av 2008 och våren 2009 hade flera utlysningar en inriktning mot företag och anställda som var särskilt utsatta för finanskrisens verkningar. 9 Det nationella programdokumentet ger även utrymme för projekt med särskild inriktning inom programområde 1. Sådana projekt kan vara processtödjande och, i syfte att bidra till ökad kvalitet i förberedelser och genomförande av projekt inom PO1 och PO2, erbjuda kunskap /stöd till aktörer som arbetar med potentiella och pågående ESF-projekt. 10 Utlysningarna avseende de tidigare nämnda processtöden ingår inte i denna siffra. 10

11 Ansökare och ansökningar Utlysningarna har resulterat i registrerade ansökningar från drygt företag, myndigheter och andra organisationer. (Ytterligare drygt 200 ansökningar har lämnats in men återtagits innan ESF-rådet slutfört sin handläggning.) Det största antalet ansökningar (860 av totalt 2 121) har lämnats av privata företag 11, därnäst av enskilda kommuner vilka tillsammans med regioner, kommunalförbund m.fl. svarat för en tredjedel ( ) av samtliga ansökningar. Figur 2.1: Samtliga registrerade ansökningar för genomförandeprojekt inom PO1, kompetensförsörjning, fördelade efter typ av ansökande organisation. (N=2121) Utfall för inkomna ansökningar Figur 2.2 beskriver utfallet för de registrerade PO1-ansökningarna. Där framgår att 31% blivit beviljade ESF-finansiering medan 43% fått avslag efter ESF-rådets prövning och ytterligare 26% fallit bort vid strukturfondspartnerskapens prioriteringar oftast med hänvisning till att de inte rymts inom medelsramen för den aktuella ansökningsomgången. Figur 2.2: Utfall vid ESF-rådets bedömning och SFPs prioritering av genomförandeprojekt inom PO1 ( ). Bakom denna totalbild ligger betydande förändringar över tid och skillnader mellan enskilda Nuts 2-regioner. 11 I kategorin privata företag ingår, förutom företag inom industri/tillverkning, detaljhandel och service, bygg och transport etc., även ett betydande antal näringslivsbolag, företagarföreningar, IUC m.m.vilka drivs i aktiebolagsform. 12 I denna siffra ingår 10 kommun/regionägda bolag. 11

12 Förändringar över tid Från 2008 till 2011 har det skett en halvering, från 63% till 31%, av andelen ansökningar inom PO1 som underkänts vid ESF-rådets prövning. Den största minskningen skedde redan mellan 2008 och En delförklaring är att inslaget av ansökare utan tidigare socialfondserfarenhet eller med otillräckliga kunskaper om de förändringar av krav och prioriteringar som skett jämfört med föregående programperiod var som störst under programperiodens inledning. Till bilden hör också att ansökarna först från våren 2009 hade möjlighet att anlita de fyra processtöd som upphandlats av ESF-rådet eller drivits i projektform. Som framgår av figur 2.3 har denna utveckling inneburit att en över åren ökande andel av ansökningarna har gått vidare till strukturfondspartnerskapen vars prioriteringar därmed blivit mer utslagsgivande. Figur 2.3: Utfall av ESF-rådets prövning och SFPs prioriteringar. Jämförelse mellan samtliga registrerade genomförandeansökningar inom ansökningsomgångar avslutade åren 2008, 2009, 2010 och 2011, PO1. En annan förändring gäller ansökningarnas storlek. I de ansökningar som lämnades in under år 2011 låg det genomsnittligt sökta ESF-stödet på en mer än dubbelt så hög nivå (6,3 mnkr) som i ansökningar inlämnade under år 2008 (2,7 mnkr). Det kan antas till en del vara ett resultat av att man i flertalet Nuts 2- regioner, med en under programperiodens gång ökad tydlighet, efterfrågat och prioriterat projekt av strategisk karaktär i praktiken ofta liktydigt med större projekt och ett flertal samverkande aktörer (partnerskap). Skillnader mellan Nuts 2-regionerna Andelen beviljade ansökningar varierar avsevärt mellan regionerna från 25% i Västsverige till 42% i Östra Mellansverige. Det finns även tydliga skillnader när det gäller hur stor andel av ansökningarna som fått avslag vid ESF-rådets prövning respektive fallit bort efter strukturfondspartnerskapets prioriteringar. Störst är skillnaderna mellan Övre Norrland och Stockholm där andelen avslag vid ESF-rådets prövning varit 26% respektive 58% medan förhållandet varit ungefär det omvända när det gäller den andel som fallit bort efter strukturfondspartnerskapets prioritering 47% i Övre Norrland och 13% i Stockholm Ansökningsomgångarna inom Socialfonden har i huvudsak varit regionala, dvs. omfattat en specifik region, men det har även förekommit interregionala och nationella ansökningsomgångar.det begränsade antal ansökningar/projekt som här och i senare sammanställningar redovisas som nationella/interregionala hör i huvudsak till dessa ansökningsomgångar och har redovisat att projektinsatserna ska omfatta flera eller samtliga Nuts 2-regioner. 12

13 Figur 2.4: Utfall för samtliga registrerade ansökningar om ESF-finansiering av genomförandeprojekt inom PO1. Jämförelse mellan Nuts 2-regionerna. ((N=2121. Inom parentes anges antal registrerade ansökningar) Det finns en rad tänkbara, bidragande orsaker till att utfallet av ESF-rådets bedömning sett olika ut i regionerna. Skillnader ifråga om utlysningarnas utformning, inslag av oerfarna ansökare och otillräckligt underbyggda ansökningar samt hur högt ESF-rådet ställt kraven i förhållande till aktuella programkriterier, är några exempel. Även processen från inlämnad ansökan till beslut om avslag har kunnat se olika ut, bl.a. när det gäller återkopplingen till ansökare om behov av kompletteringar alternativt grundläggande brister (signaler som kunnat leda till att svaga ansökningar återtagits). Skillnader mellan olika kategorier av ansökare Andelen bifall har varit lägst (23%) för de ansökningar som lämnats av privata företag. Hälften har fallit bort redan vid ESF-rådets laglighetsbedömning. En viktig förklaring är att det bland ansökarna från den privata sektorn funnits ett inslag av engångsansökare med otillräckliga kunskaper om Socialfonden och aktuella, regionala prioriteringar. Främst under programperiodens inledning gjordes ett betydande antal små ansökningar (under 1 mnkr) varav den större delen (67%) föll bort redan vid ESF-rådets prövning. Högst (43%) har andelen bifall varit för regioner, kommunalförbund m.fl. vars ansökningar i jämförelsevis stor utsträckning blivit prioriterade av strukturfondspartnerskapen. En förklaring kan vara att de regionägda projekten vanligen involverat ett flertal nyckelaktörer och haft en tydlig långsiktig, strategisk inriktning. Figur 2.5: Andel beviljade genomförandeansökningar inom PO1. Jämförelse mellan ansökarkategorier. (Inom parentes anges antal registrerade ansökningar) 13

14 Beviljade projekt PO1-projekt i de åtta Nuts 2-regionerna Av de 649 PO1-projekt som beviljats har (okt 2013) ett begränsat antal (18) avbrutits alternativt fått sina beslut om ESF-finansiering helt eller delvis hävda. Dessa projekt ingår inte i den fortsatta redovisningen som därmed omfattar 631 genomförandeprojekt vilka sammanlagt beviljats ca 3,5 mdkr från Socialfonden. Stockholm och Västsverige är de två regioner som, utifrån den på sidan 10 beskrivna fördelningsmodellen, fått störst tilldelning av programmedel. Stockholmsregionen skiljer ut sig genom att ha ett i förhållande till regionens storlek begränsat antal projekt vars genomsnittliga budget i gengäld är mer än tre gånger så hög som för projekten i övriga regioner. Tabell 2:1 PO1-projekt i de åtta Nuts 2-regionerna. Antal och beviljade ESF-medel. (Exkl avbrutna/hävda, N=631) Region Tot bevilj. ESF-medel (mnkr)* Andel av tot bevilj. ESFmedel Antal beviljade projekt* Genomsn per projekt (mnkr) Övre Norrland 163 5% 68 2,4 Mellersta Norrland 114 3% 43 2,7 Norra Mellansverige 263 8% 66 4,0 Östra Mellansverige % 122 4,3 Stockholm % 47 16,1 Småland och Öarna 286 8% 72 4,0 Västsverige % 116 5,8 Sydsverige % 76 6,2 Nat/interreg 239 7% 21 11,4 Totalt % 631 5,5 Utöver vad som framgår av Tabell 2.1, kan nämnas att de tre budgetmässigt största PO1-projekten svarar för en större del (154 mnkr) av beviljade ESFmedel än de 150 budgetmässigt minsta (149 mnkr). 14 Rättvisande jämförelser mellan t.ex. Nuts 2-regioner eller olika kategorier av projektägare kräver därför att hänsyn tas till både antal projekt och storleken av beviljade ESF-medel. De beviljade projektens planerade genomförandetid är i genomsnitt cirka 22 månader 15. Projekt för vilka ansökningarna lämnades under åren då man i flertalet Nuts 2-regioner helt övergått till utlysningar inkluderande en s.k. mobiliseringsfas har en planerad genomförandetid som i genomsnitt är ungefär 4 månader längre (24 månader) än för de projekt där ansökningarna gjordes under åren Projektägare Bland de 439 olika projektägare som står bakom de 631 projekten återfinns, förutom kommuner och regioner, allt från lokala företag och ideella föreningar till storföretag och nationella myndigheter som Försäkringskassan och 14 De tre största PO1-projekten är VästKraft (Göteborgsregionens kommunalförbund, GR/49,9 mnkr), Kompetenslyftet ehälsa i primärvården (Landstinget Stockholms län/47,2 mnkr) och SOL-projektet kopplat till Scania (Länsstyrelsen i Stockholm/56,8 mnkr). 15 Projekt med särskild inriktning inom PO1 ingår inte i denna siffra. 14

15 Arbetsförmedlingen. Figur 2.6 beskriver PO1-projektens fördelning mellan olika typer av projektägande organisationer. 16 Figur 2.6: Beviljade PO1-projekt fördelade mellan olika typer av projektägande organisationer. (N=631) Ca 200 projekt, dvs en knapp tredjedel av samtliga, har (168 olika) privata företag som ägare. 17 Den genomsnittliga budgeten är lägre (4,4 mnkr) än för samtliga projekt (5,5 mnkr). 187 kommunägda projekt fördelar sig mellan 100 olika kommuner och fyra kommunägda bolag. Nio kommuner står som ägare i fyra projekt eller fler dock ofta genom olika förvaltningar/stadsdelar. 18 Den genomsnittliga budgeten (5,6 mnkr) ligger på ungefär samma nivå som för samtliga projekt. Ett 40-tal regioner, kommunalförbund m. fl. svarar för sammanlagt 86 projekt och finns med som ägare till tre projekt eller fler i var och en av Nuts 2- regionerna. Även här finns ett antal återkommande projektägare, främst Göteborgsregionens kommunalförbund (9), Västra Götalandsregionen (8), Regionförbundet i Kalmar län (7) samt Region Skåne (4). Projektens genomsnittliga budget är 7,6 mnkr, dvs. högre än totalgenomsnittet. Tillsammans svarar kommuner och regioner för 43% (273) av samtliga genomförandeprojekt inom PO1 och närmare hälften av de ESF-medel som beviljats dessa projekt (jämför bilagetabell B1). Kommuner och regioner som projektägare i de åtta Nuts 2-regionerna Flertalet av de kommun- och regionägda projekten återfinns i de Nuts 2- regioner som haft den största tilldelningen av ESF-medel, dvs. Västsverige, Stockholm, Sydsverige och Östra Mellansverige. Kommunernas och regionernas relativa betydelse som projektägare varierar dock påtagligt mellan enskilda regioner. I t.ex. Norra Mellansverige svarar de för närmare hälften av samtliga projekt och två tredjedelar av totalt beviljade ESF-medel för PO1-projekt. För Stockholmsregionen är motsvarande andelar 16 Kategoriseringen av organisationstyper utgår från de ansökande organisationernas juridiska form med undantag för ett begränsat antal, av kommuner eller regioner helägda bolag vilka i den följande redovisningen förts till kategorierna kommuner/regioner. 17 Näringslivsbolag, företagarföreningar, IUC m.m.svarar för en tredjedel av de beviljade projekten inom denna kategori. 18 De kommuner som är projektägare i flest projekt är i tur och ordning Örebro (11), Göteborg (10), Kristianstad (8), Stockholm (6), Sundsvall (5), Gävle (5), Karlskoga (5), Uppsala (5) och Malmö (4). 15

16 betydligt lägre, 30% respektive 34%. Skillnaderna återspeglar både att kommuner och regioner varit mindre aktiva som ansökare i vissa Nuts 2- regioner än i andra och att de varit olika framgångsrika i att få ansökningar beviljade. 19 I följande figur beskrivs hur stor del av de beviljade PO1-medlen i enskilda Nuts 2-regioner som gått till projekt med kommuner eller regioner som ägare. Figur 2:7: Beviljade ESF-medel till PO1-projekt ägda av kommuner och regioner respektive övriga ägarkategorier. Fördelning inom Nuts 2-regionerna och totalt. (mnkr) Näringslivsinriktade projekt Kompetensutveckling inom olika sektorer Ungefär en fjärdedel av de kommunägda (28%) och regionägda (25%) projekten är helt näringslivsinriktade, dvs. företag och anställda inom den privata sektorn har utgjort de primära målgrupperna för insatserna. Förutom de projekt vars insatser tydligt avser verksamheter och deltagare inom en sektor finns närmare ett 100-tal projekt som omfattar aktiviteter för verksamheter och anställda/medarbetare inom flera olika sektorer. Det kan då t.ex. vara fråga om projekt riktade mot frontlinjebyråkrater eller andra nyckelaktörer inom områden som förutsätter eller främjas av samverkan över sektorsgränser. Integration av nyanlända, rehabilitering, övergången skola/arbetsliv, antidiskriminering/likabehandling och utveckling av regionala strategier för kompetensförsörjning är några exempel på sådana områden. (I senare avsnitt beskrivs ytterligare några typer av tvärsektoriella projekt.) Av de 43 tvärsektoriella projekt som ägs av kommuner eller regioner är 23 delvis näringslivsinriktade och ingår därför i den fortsatta redovisningen. Tabell 2.2 beskriver, för samtliga kategorier av projektägare, inom vilka sektorer projektens kompetensutvecklande insatser har genomförts. Längst ned i tabellen redovisas hur ESF-medlen inom programområdet kompetensförsörjning, PO1, är fördelade mellan projekt med olika inriktning. Där kan bl.a. utläsas att närmare hälften av samtliga genomförandeprojekt är helt näringslivsinriktade och tillsammans svarar för 43% av totalt beviljade ESF-medel inom PO1. 19 Jämför bilagetabell B2. 16

17 Tabell 2.2 Beviljade genomförandeprojekt inom PO1. Fördelade efter kategori av projektägare och sektor inom vilken verksamheten bedrivits. Projektägare Sektor inom vilken projektet bedrivits Privat sektor Kommuner, landsting/ regioner Statl my, univ o högsk samt övriga(2) Ideell sektor Tvärsektoriella Privata företag Kommuner Regioner, kommunalförbund m fl Statliga myndigheter, univ/ högsk Ek för Ideella för. o stiftelser, kyrkl församl mm Totalt antal projekt Totalt Andel av samtliga projekt 49% 27% 1% 7% 16% 100% Andel av tot bevilj ESF-medel 43% 30% 1% 5% 20% 100% Näringslivsinriktade projekt fördelat över landet Figur 2.8 beskriver hur beviljade ESF-medel inom de enskilda Nuts 2- regionerna fördelar sig mellan olika sektorer. Regionerna redovisas i fallande ordning efter storleken av det stöd som utgått till helt näringslivsinriktade projekt (genomförda inom den privata sektorn). Inslaget av helt näringslivsinriktade projekt med kommuner/regioner som ägare är relativt sett störst i Norra Mellansverige och Östra Mellansverige, minst i Stockholm. Stockholmsregionen och de projekt som beviljats inom nationella utlysningar ligger på motsvarande sätt högst när det gäller projektverksamhet inom den ideella sektorn. 20 Östra Mellansverige och Västsverige är de regioner där helt näringslivsinriktade projekt beviljats det i absoluta tal största ESF-stödet, ca 300 mnkr vardera. När det gäller projekt inriktade mot verksamheter och anställda inom kommuner och regioner ligger Stockholm, Västsverige och Sydsverige högst, både i absoluta och relativa tal. Figur 2.8: Beviljade ESF-medel till genomförandeprojekt inom PO1 i de åtta Nuts 2- regionerna. Fördelning efter sektorsinriktning. (Underlaget till detta diagram återfinns i bilagetabell B3) 20 Jämför bilagetabell B3. 17

18 Företagsinterna respektive flerföretagsprojekt En mindre del (ca 20%) av de helt näringslivsinriktade projekten kan beskrivas som företagsinterna, dvs. insatserna har uteslutande riktas till chefer/ medarbetare inom projektägarens egen verksamhet, t.ex. vid ett eller flera arbetsställen inom företaget, butikskedjan, koncernen. Totalt rör det sig om 66, ofta budgetmässigt små, projekt som sammanlagt beviljats drygt 80 mnkr i ESF-finansiering. Vanligen har dock projekten omfattat flera företag i varierande antal. De helt näringslivsinriktade projekt som ägs av kommuner eller regioner hör givetvis till denna kategori. Vilka företag/verksamheter som deltagit i dessa flerföretagsprojekt har oftast styrts av geografiska gränser, branschtillhörighet och/eller företagsstorlek. Även medlemskap eller annan koppling till lokala/regionala företagarföreningar, företagskluster, nätverk etc. har kunnat vara en förutsättning för deltagande. Flerföretagsprojekten ägs i de flesta fall av näringslivs- och servicebolag, branschorganisationer, företagarföreningar och olika former av företagsnätverk (inklusive IUC, handelskamrar, arbetsgivarringar etc.) samt studieförbund och folkhögskolor. I den följande redovisningen återfinns dessa projektägare uppdelade på ekonomiska föreningar, ideella föreningar respektive kategorin privata företag. Kommuner och regioner är projektägare i 75 av totalt 241 (31%) flerföretagsprojekt och har beviljats drygt 500 mnkr (34%) av de totalt 1,5 mdkr som utgått till näringslivsinriktade projekt. Ägarbilden i övrigt framgår av följande tabell. Tab 2.3: Antal näringslivsinriktade projekt inom PO1 och beviljat ESF-stöd. Fördelning efter typ av projektägare. Projektägare (organisationstyp) Antal projekt (%) Tot beviljat ESF-stöd (mnkr) (%) Genomsn. ESF-stöd/proj. (mnkr) Ekonomisk förening 27 9% 104 7% 3,8 Ideella föreningar, stiftelser, kyrkl. församl. m fl (inkl fackl. org.) 40 13% % 4,7 Kommuner 54 17% % 5,0 Regioner, kommunalförbund m fl 21 7% % 11,6 Privata företag och org % % 3,9 Statliga myndigheter, univ o högsk 2 1% 66 4% 33,2 Totalt % % 4,9 18

19 KAPITEL 3 Kommun- och regionägda projekt med näringslivsinriktning Överblick Kommuner och regioner 21 står bakom ett knappt 100-tal helt eller delvis näringslivsinriktade projekt. Variationen är stor vad gäller omfattning, insatsernas utformning, samverkande aktörer m.m. Projektens budget varierar mellan 0,5 mnkr och ca 50 mnkr, planerat antal deltagare mellan ett trettiotal och En del av projekten är inriktade på individinriktad kompetensutveckling med ett standardbetonat upplägg. Andra har en sammansatt målbild och inrymmer aktiviteter av flera olika slag. För att trots mångformigheten kunna ge en någorlunda överskådlig bild av denna projektmassa beskrivs de helt näringslivsinriktade projekten respektive de som arbetat tvärsektoriellt, var för sig. En inledande överblick ges av nedanstående tabell. Tabell 3.1:Helt respektive delvis näringslivsinriktade projekt inom PO1. Antal projekt Tot. ESFmedel (mnkr) Helt näringslivsinriktade projekt varav kommun/regionägda - % av samtliga näringslivsinriktade 75 24% Tvärsektoriella/delvis näringslivsinriktade projekt varav kommun/regionägda - % av samtliga tvärsektoriella, delvis näringslivsinriktade 23 36% % % Fördelning över landet De sammanlagt 75 kommun- eller regionägda näringslivsprojekten är ojämnt fördelade över landet och saknas helt i två Nuts 2-regioner där det i gengäld finns andra stora projektägare. Den ena regionen är Mellersta Norrland där IF 21 Se inledande definition sidan 7. 19

20 Metall är ägare i sex av sammanlagt nio projekt. (Detfinns dock ett par tvärsektoriella projekt som inkluderar näringslivet.) Den andra är Stockholm där fyra av totalt åtta flerföretagsprojekt är branschorganiserade, ett är inriktat på den tunga fordonsindustrin medan tre projekt med bredare inriktning har genomförts av IF Metall (ca 30 mnkr) och Företagsakademin AB (två projekt, totalt 80 mnkr). Tabell 3.2: Näringslivsinriktade projekt inom PO1, regionfördelat. Antal och beviljade ESFmedel. Samtliga respektive kommun/regionägda. Samtliga näringslivsprojekt varav kommun- eller regionägda Region Antal Beviljade ESFmedel (mnkr) Antal % av tot Beviljade ESF-medel (mnkr) % av tot Övre Norrland % 22 25% Mellersta Norrland % 0 0% Norra Mellansverige % % Östra Mellansverige % % Stockholm % 0 0% Småland och Öarna % 32 19% Västsverige % % Sydsverige % % Nat/interreg % 12 38% Totalt % % Projektens inriktning och geografi I tabell 3.3 är de kommun- eller regionägda näringslivsprojekten grupperade utifrån geografisk avgränsning och de branscher/verksamhetsområden som insatserna riktats till. Här finns ett tydligt mönster. De, oftast relativt små, projekt som genomförts i en eller några närliggande kommuner har främst vänt sig till det lokala näringslivets mikro- och småföretag, oberoende av bransch. Projekt som arbetat med en vidare geografisk avgränsning, t.ex. en region eller ett län, har i allmänhet varit betydligt större och i de flesta fall riktats till företag inom en viss sektor eller bransch. Tabell 3.3: Kommun-/regionägda näringslivsprojekt fördelade efter bransch/verksamhetsområde och geografisk avgränsning. Geografisk avgränsning Bransch/verksamhetsområde Industri/ tillverkn Annan inriktning Antal projekt, totalt ESF-stöd totalt (mnkr) Branschmix ESFstöd % av tot. Lokala projekt ( inom kommunens gränser ) % Mellankommunala projekt (närliggande kommuner) % Regionala projekt (inkl län, läns-/regiondelar) % Totalt % ESF-stöd totalt (mnkr) % 41% 47% 12% 20

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Redovisning av fysiska och finansiella indikatorer i Socialfondsprogrammet

Redovisning av fysiska och finansiella indikatorer i Socialfondsprogrammet 1(19) Promemoria 2012-11-12 Lennart Thörn Diarienummer Redovisning av fysiska och finansiella indikatorer i Socialfondsprogrammet Inledning Svenska ESF-rådet ska enligt regleringsbrevet senast 15 november

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2 Välkommen! Program 13.10 Resultat av förstudierna, en axplock Urban Innovation/Länsstyrelsen FIA Funktionsnedsatta i anställning genom CSR/Social Venture Network Sweden Yrkesinriktning av vuxna invandrares

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige

PRESSMEDDELANDE. Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige PRESSMEDDELANDE Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige Efter s prioriteringar tar nu Svenska ESF-rådet beslut om ekonomiskt stöd för att bemöta varsel i norra

Läs mer

Frågeformulär Skickades ut till 576 respondenter med två påminnelser. Har fått in 289 genomförda och avslutade enkäter vilket ger 50% svarsfrekvens.

Frågeformulär Skickades ut till 576 respondenter med två påminnelser. Har fått in 289 genomförda och avslutade enkäter vilket ger 50% svarsfrekvens. Webbenkät resultat Frågeformulär Skickades ut till 576 respondenter med två påminnelser. Har fått in 89 genomförda och avslutade enkäter vilket ger 5% svarsfrekvens. Programområde Frequency Percent Valid

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (10) Beslutsdatum 2011-02-28 Europeiska socialfonden stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap Ansökningsomgång för Stockholm ÖKAT ARBETSKRAFTSUTBUD - FLER I ARBETE

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Europeiska Socialfonden och unga. Prioritering av projekt för unga 2007-2010. Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2010:1

Europeiska Socialfonden och unga. Prioritering av projekt för unga 2007-2010. Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2010:1 Europeiska Socialfonden och unga Prioritering av projekt för unga 2007-2010 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2010:1 Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

Projekt för över 102 Mkr prioriterades vid Strukturfondspartnerskapet för Norra Mellansveriges sammanträde i Sunne den 17-18 juni 2010

Projekt för över 102 Mkr prioriterades vid Strukturfondspartnerskapet för Norra Mellansveriges sammanträde i Sunne den 17-18 juni 2010 Sid 1 (7) PRESSMEDDELANDE Projekt för över 102 Mkr prioriterades vid för s sammanträde i Sunne den 17-18 juni 2010 för prioriterade följande ansökningar för finansiering av Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Förstudie angående nyanlända kvinnor och mäns ohälsa och funktionsnedsättning

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne Sandra Lindeskog Kompetenssamverkan Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Samordning av

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden 1(8) Diarienummer 2013-03-12 Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Främja kvinnors företagande

Främja kvinnors företagande Främja kvinnors företagande Rapport, Främja kvinnors företagande, augusti 2014 1 Bakgrund och fakta om kvinnors företagande Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder.

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Våra rekommendationer är inom fyra huvudpunkter: Modellens utgångspunkt Organisering Pedagogens nya roll Marknadsföring till nya och befintliga målgrupper Men,

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT)

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT) Tillväxt, miljö och regionplanering Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling OpenEye Innovation AB Information Tomas Erlandsson Gunnar Backman Telefon 0708-59 79 09 0708-59

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Övre Norrland Utveckling och tillämpning av metoder för att stärka arbetsmarknaden i region

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Resurscentra för kvinnor - Workshop

Resurscentra för kvinnor - Workshop Resurscentra för kvinnor - Workshop 22 november 2013 Quality Airport Hotell, Arlanda Lena Rooth Avdelningschef Företagsinsatser, Tillväxtverket 1 Tillväxtverkets uppdrag och program Part i regeringens

Läs mer

Kollega LAS, 1601 intervjuer. Man Kvinna -33 år 34-41 år 42-51 år 52- år % % % % % % %

Kollega LAS, 1601 intervjuer. Man Kvinna -33 år 34-41 år 42-51 år 52- år % % % % % % % Sida 1 Alla Kön Ålder Man Kvinna -33 år 34-41 år 42-51 år 52- år % % % % % % % Vad anser du om regeln sist in - först ut i lagen om anställningsskydd, LAS? Mycket dålig ------------------------------ 6

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): April 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

VÄSTERNORRLAND FÖRSTUDIE SOCIALFONDEN

VÄSTERNORRLAND FÖRSTUDIE SOCIALFONDEN Avsedd för Kommunförbundet Västernorrland Dokumenttyp Rapport Datum December, 2014 VÄSTERNORRLAND FÖRSTUDIE SOCIALFONDEN VÄSTERNORRLAND FÖRSTUDIE SOCIALFONDEN RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING Ramböll Management

Läs mer