Inte ens 365 dagar kvar till valet... NY FRAMTID. ...vill du inte ha Stefan Löfven som statsminister är det dags att börja kampanja!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inte ens 365 dagar kvar till valet... NY FRAMTID. ...vill du inte ha Stefan Löfven som statsminister är det dags att börja kampanja!"

Transkript

1 NY FRAMTID nummer fyra tvåtusentretton Inte ens 365 dagar kvar till valet......vill du inte ha Stefan Löfven som statsminister är det dags att börja kampanja!

2 innehåll sidan Ledare Problem med rättvisan i rättspolitiken EU skolan Åtta år med Alliansen Monarkins roll i det moderna Sverige Hänt i KDU Twinstawall Nummrets KDUare redaktionen ledare Då var det dags för årets sista nummer utav Ny Framtid. När nästa nummer utkommer är det bara några få månader kvar till riksmötet och Europaparlamentsvalet. EU är just nu inne i en omvälvande period. Eurokrisen har ökat klyftan mellan norra och södra Europa samtidigt har Storbritanniens skepticism växt mer och mer för var dag som går. Hur en folkomröstning om EU i GB skulle sluta är omöjligt att säga och om GB går ur kommer hela unionen att svaja. Samtidigt som folk blir mer skeptiska har ändå fler krav på en full federation ökat, för som de säger är problemet inte Euron och samarbetet i sig utan bara att makten spretar för mycket. EU-samarbetet är i grund och botten positivt. Tanken om de fria rörligheterna (varor, tjänster, kapital och människor) är viktigt och bra för samhället. Dock är ett stort problem de tullmurar man byggt upp mot omvärlden vilket gett EU namnet fort Europa. Samtidigt är EU en byråkratisk och komplicerad organisation. EU valet blir viktigt men kommer inte avgöra Europas framtid, det kommer ledarna i varje enskilt EU land att göra. Därför tycker vi att det är lämpligt att i detta nummer beskriva hur EU: s organisation ser ut och hur olika institutioner förhåller sig till varandra. Hoppas det medför ökad kunskap och förståelse för EU. Vidare kommer vi prata om vad alliansen lyckats åstadkomma under dessa 7 år vid makten. Även att kungen firar 40 år på tronen kommer uppmärksammas. Sedan får vi göra bekantskap med KDU Stockholms nya ombudsman Sofi Haack, som blivit utsedd till numrets KDU profil. Som sagt fortsatt trevlig höst så ses vi förhoppningsvis under frihetsdagarna Emil Svensson chefredaktör Johanna Patricius skribent Oliver Eriksson skribent Amanda Wikner grafisk designer Emil Svensson chefsredaktör 20 år och sitter i KDU: s förbundsstyrelse med ansvar för internkommunikation. Har varit aktiv inom KDU i 5 år. Pluggar juridik på Stockholms universitet och brinner för lägre skatter, starkare försvar och en mindre stat. 18-årig gymnasist med en genuin passion för politik och film. Har tillsammans med sin familj en vingård i södra Ungern.Har länge varit intresserad av politik och blev aktiv i KDU för inte så lång tid sedan. Studerar det tredje året på den samhällsvetenskapliga linjen på LM Engströms gymnasium i Göteborg. Jobbar vid sidan av det med delikatessost i Saluhallen men siktar på juridikstudier. Brinner extra mycket för kärnfamiljen, platta skatter och ett starkt svenskt försvar. 20 åring från Jämtland som pluggar till grafisk designer. Varit aktiv i KDU i snart 5 år och suttit i styrelsen i KDU Jämtland samt KDU Östermalm. ANSVARIG UTGIVARE: Sara Skyttedal förbundsordförande mail: CHEFREDAKTÖR: Emil Svensson förbundsstyrelseledamot mail: KDU:S RIKSKANSLI Box 2373, Stockholm telefon: mail:

3 Problem med rättvisan i rättspolitiken Sverige har stora problem med rättvisan inom rättspolitiken, skriver Christian Carlsson, vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) som kräver hårdare straff för våldsoch sexualbrott. När en gärningsman begår ett allvarligt brott mot en medmänniska, drabbas brottsoffret av ideell skada och kränkning. En moralisk obalans uppstår och därigenom också ett moraliskt krav på rättvisa. För att rättvisa ska kunna skipas krävs att gärningsmannen tar konsekvensen av sina handlingar och sonar sin skuld genom straffet. På så vis ges brottsoffret upprättelse för den orätt som han råkat ut för och brottslingen får möjlighet att återgå till att leva sitt liv som en hederlig medborgare. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) menar att en förutsättning för upprättelse är att straffen står i rimlig proportion till den kränkning som brottsoffret faktiskt utsatts för. Om vi misslyckas med detta riskerar trovärdigheten och legitimiteten för hela rättsväsendet att urholkas. Det är uppenbart att Sverige har stora problem med rättvisan inom rättspolitiken. Vi har för få poliser och en ineffektiv polisorganisation vilket gör att alldeles för få brott klaras upp och därmed att alldeles för få gärningsmän döms till ansvar. Det innebär att alldeles för många brottsoffer aldrig får uppleva att rättvisa skipats efter att man blivit utsatt för brott. Sverige behöver fler och effektivare poliser, men problemen stannar inte med detta. Många brottsoffer får heller aldrig uppleva att rättvisa skipats trots att gärningsmannen dömts till ansvar. Det beror på att straffen för vålds- och sexualbrott inte står i proportion till den kränkning som brottet inneburit för brottsoffret. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) anser att vålds- och sexualbrott ska bestraffas strängare än idag. Vi kräver straffskärpningar för vålds- och sexualbrott och vi gör det i form av höjda lägstanivåer i straffskalorna. Detta för att åstadkomma högre abstrakta straffvärden och på så vis öka sannolikheten för att strängare straff döms ut av våra domstolar. Vi kräver också att den omoraliska ungdomsrabatten för personer över 18 år avskaffas. Det faktum att en brottsling som är 18 år gammal automatiskt tilldöms halva straffet jämfört med en person som är 21 år är fullständigt oacceptabelt för oss som anser att det allvarliga i en brottslig handling först och främst ligger i kränkningen som brottet medför inte i gärningsmannens ålder. Bristande erfarenhet och omdömesförmåga i samband med brott är dessutom redan en förmildrande omständighet i sig. Slutligen krävs också en översyn av de förmildrande omständigheterna vid straffmätning i 29 kapitlet 5 Brottsbalken. Det är inte rimligt att svenska domstolar vid straffmätningen ska beakta som en förmildrande omständigheter och därmed leda till lägre straff att gärningsmannen riskerar att förlora jobbet på grund av brottet, att han skadat sig fysiskt till följd av detsamma eller att brottsoffret dröjt med att anmäla brottet. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet visar gärna vägen mot en mer rättvis rättspolitik. Vi har gjort det en tid och vi tänker fortsätta med det men det är hög tid att fler vågar göra upp med arvet från den sociologiska skolan inom rättspolitiken. Det är dags för en rättspolitik med brottsoffret och rättvisan i fokus. Christian Carlsson, Vice ordförande för KDU Sverige eu EU brukar kritiseras för att vara byråkratiskt och invecklat och meningen med denna EU-skola är att ge en inblick i vad direkt effekt är och vad europakommissionen egentligen har för betydelse. Kort historik År 1951 bildades den Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) som ett utflöde utav den så kallade Schuman-deklarationen följdes EKSG av Romfördraget vilket innebar skapandet utav Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG). EEG var en tullunion som skulle upprätta en gemensam marknad, vidare innebar detta att det skapades ett ministerråd, det som idag är Europaparlamentet, domstolen och kommissionen. Vidare bildades även den Europeiska atomenergigemenskapen för att samarbeta på atomenergins område. Dessa tre gemenskaper slogs ihop 1967 och blev då Europeiska gemenskapen antogs den Europeiska Enhetsakten vilket ledde till skapandet av den inre marknaden. År 1993 trädde Masstrichtfördraget i kraft vilket kanske är ett utav de viktigaste fördragen genom EU: s historia. I o m detta blev EG, EU, grunden för EMU lades, man började samarbeta på säkerhetsområdet samt man införde ett unionsmedborgarskap trädde till sist Lisssabonfördraget i kraft vilket medförde vissa förändringar av Unionen. Man har numera två fördrag plus en rättighetsstadga om grundläggande rättigheter, vidare har man en utrikesrepresentant och en.

4 Institutioner Europeiska Rådet Detta är det högsta politiska organet inom Unionen och består utav medlemsstaternas regeringschefer och beslutar framförallt genom koncensus. Vanligtvis tar ER endast vägledande beslut men har ibland formell makt, till exempel gällande GUSP. Ministerrådet Består utav ministrar från medlemsstaterna. Den minister som är ansvarig för det ämnet som ska diskuteras är den som deltar. Ministerrådet har stor politisk och lagstiftande makt. Har i vissa frågor delad makt med Europaparlamentet. Europakommissionen Fungerar i viss mån som en regering och har fyra funktioner: Initiativtagande, övervakande, Verkställande och företrädande. Europakommissionen har i princip förslagsmonopol. De ska också se till så att medlemsstaterna följer EU-lagstiftningen. EU-domstolen Domstolens uppgift är att se till att fördragen och EU-bestämmelser följs och har. Domstolen har vidare en ensamrätt på tolkning utav EU-lagstiftning och hur den ska följas. Detta sker bland annat genom förhandsavgörande, där EU domstolen på en inhemsk domstols begäran berättar för den inhemska domstolen hur regleringen ska tolkas, vilket är bindande för den inhemska domstolen. Under vissa omständigheter måste en inhemsk domstol begära förhandsavgörande. Vidare har domstolen rätt att pröva om en lagstiftningsåtgärd är korrekt. Vidare kan man döma en medlemsstat begått ett fördragsbrott. Europaparlamentet Europaparlamentet består utav ledamöter från alla medlemsstater som väljs vid val vart 5 år. Besluten fattas med absolut majoritet vilket innebär att mer än hälften av de röstande ska stå bakom beslutet (en avstådd röst innebär alltså i praktiken ett nej). Inom de flesta områden har parlamentet medbeslutanderätt tillsammans med rådet, t.ex. gällande budget och miljöpolitik. Vidare har EP viss kontrollmakt och har möjlighet att misstroendeförklara hela kommissionen. Viktiga principer EU bygger på ett flertal principer om hur unionen ska styras dessa är kortfattat: Legalitetsprincipen: EU får bara fatta beslut inom ramen för den makt de blivit tilldelad utav medlemsstaterna, detta betyder att EU inte kan ta sig mer makt än vad fördraget säger. Lojalitetsprincipen: Innebär dels att medlemsstaterna och EU:s institutioner ska arbeta tillsammans samt att medlemsstaterna ska uppfylla de förpliktelser EU-rätten ger dem. Subsidiaritetsprincipen: Beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå Europarättens företräde: Europadomstolen har slagit fast att europarättsliga regler har företräde framför nationell rätt. Detta skedde i det klassiska rättsfallet Costa mot ENEL. EU-domstolen har vidare påpekat att detta även gäller grundlagar och författningar. Inre marknaden: Är medlemsstaternas territorium där det ska råda fri rörlighet för Varor, tjänster, kapital och personer. Vidare föreligger en tullunion vilket innebär att det inte finns några tullar mellan länderna (dock mot övriga världen) Förordningar och direktivs verkan Proportionalitetsprincipen: En åtgärd unionen vidtar får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå de mål föredragen medger. Likabehandlingsprincipen: Medlemsstaterna får inte diskriminera EU:s medborgare på grunder utav nationalitetsskäl. Områden att besluta inom När det gäller EU:s möjligheter att besluta i olika frågor så är det uppdelat på olika områden, närmare bestämt tre stycken. (Se bild). Dessa brukar kallas för där EU har exklusiv kompetens, delad kompetens och kompetens att företa handlingar för att stödja, samordna eller komplettera. Exklusiv befogenhet har EU rörande tullunionen, EMU med flera. Delad kompetens med medlemstaterna har EU inom den inre marknaden och jordbrukspolitiken. Med delad kompetens menas att en medlemsstat har rätt att besluta inom ett visst område så länge EU inte använt sin rät inom samma område. Delad kompetens är det som råder i de flesta områden. Man skiljer på primärrätt och sekundärrätt. Primärrätten består bland annat utav fördragen medan sekundärrätten består utav förordningar och direktiv. När det gäller bestämmelser inom EU talar man ofta om att de har direkt och indirekt effekt. Direkt effekt innebär att bestämmelsen kan åberopas utav en enskild, ofta då det handlar om rättigheter och skyldigheter. Vidare talar man om indirekt effekt. Detta innebär att en inhemsk bestämmelse ska tolkas i enlighet med EU-bestämmelser. Vad händer om svensk lagstiftning inte följer EU Med tanke på EU-rättens företräde ska egentligen en svensk domstol inte tillämpa svenska regleringar som strider mot EU-rätten. Vidare kan kommissionen föra en så kallad fördragsbrottstalan mot Sverige vilket kan leda till vite. De vanligaste rättsakterna är förordningar och direktiv. Förordningar anses oftast ha direkt effekt. Vidare har EU-domstolen konstaterat att fördragens bestämmelser kan ah direkt effekt bestämmelser kan ha direkt effekt. Direktiv har framförallt indirekt effekt men kan under särskilda omständigheter få direkt effekt.

5 Åtta år med Alliansen Ur ett möjligt förstagångsväljarperspektiv Det måste bli en borgerlig valseger i september ( ) Vid nästa riksdagsval har socialdemokraterna styrt i tolv år på raken. Och tack, det räcker. skrev PJ Anders Linder i SVD den 30 maj Jag kom själv inte ihåg mycket av det, valet Jag var bara 12 år men jag minns glädjen och ordet som upprepades om och om igen, maktskifte. Valet 2010 kommer jag ihåg lite mer av, det var mer än lättnad än en glädje. De hade lyckats igen, pust. Om mindre än ett år är det val och frågan är vad Alliansen har åstadkommit de senaste åtta åren. Det är ett val med många förstagångsväljande 90-talister, vi som inte minns hur det var innan valet Vi som var barn då. Vi som inte minns hur det var när man hänvisades till en vårdcentral och inte hade möjligheten att byta. För många förstagångsväljare är det fria vårdvalet en självklarhet och de som är insatta i politiken anser att det är bland de viktigaste vårdfrågorna som Alliansen med Göran Hägglund i egenskap av socialminister genomfört. Apoteksmonopolets avskaffande år 2009 är en annan sak: det som många förstagångsväljare kanske inte tycker är den viktigaste frågan men som är viktig nog att ta upp. Sverige var ett av de sista länderna i världen med att avskaffa det statliga apoteksmonopolet. Flexiblare öppettider, förbättrad service, ökande av småföretaganden var några av de argumenten till avskaffandet. Det dock mest relevanta argumentet för förstagångsväljarna är att det blivit en större tillgänglighet och att det idag har etablerats mer än 300 nya apotek på marknaden. Att man även kan köpa receptfria läkemedel, såsom Alvedon och nässpray, i vanliga butiker är nog framför allt viktigt då förkylningen är framme. Det som lockar och intresserar förstagångsväljarna mycket mer än vården är arbete. De flesta känner till Alliansens slogan, Det ska löna sig att arbeta: den slogan som Alliansen metodiskt printat in i det svenska folket. Men vad har Alliansen gjort rent konkret? Som många vet har det bland annat blivit mycket lättare att starta egna företag genom att man har tagit bort krångliga regler att och infört jobbskatteavdrag. Men det finns även andra viktiga saker som till exempel det återinförda ROT- och nyinförda RUT-avdragen och som har lett till att många nya företag, till exempel städföretag, kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Det har aldrig varit billigare att få sina fönster putsade! På just ungdomsplanet, det som nog är det mest intressanta för förstagångsväljarna har Alliansen halverat arbetsgivaravgiften för den som anställer personer under 26 år och infört en jobbgaranti hos unga där man fokuserar på praktik och möjlighet till starta-egetbidrag. Arbete hänger ihop med utbildning och där har det hänt mycket.2009 röstades det in en ny gymnasiereform, dvs den största skolreformen på 171 år. Det är en gymnasiereform som har väckt mycket känslor hos förstagångsväljarna som är bland de första att uppleva den. Den nya gymnasiereformen har inneburit nya program, de så kallade högskoleförberedande och yrkesförberedande, en del omgjorda kurser och ett nytt betygssystem från A-F för att uppnå en mer likvärdig skola. Målet var en skolreform med tydligare riktlinjer som ska förbereda eleverna för det kommande arbetslivet eller studier. Det har även skett förändringar i grundskolan, även där med ett betygsystem från A-F från årskurs 6 men också nationella prov från årskurs 3. En kul kuriosa är att Alliansen även infört RUT-avdrag på läxläsning, både på grund och gymnasieskolan. För många förstagångsväljare är skolan en av de faktorer som orsakar stress och press och de flesta är väl medvetna om den psykiska ohälsan hos unga. Med detta i åtanke har Alliansen framför allt satsat på barn- och ungdomspsykiatrin men även på äldrevården. Lika viktigt som att känna sig trygg med vården är det att vara trygg i vintermörkret. Efter en intensiv pluggkväll med vänner är det inte alltid så kul att gå hem sent på kvällen, många kan tycka att det till och med är obehagligt. Därav en rad satsningar inom rättsväsendet på att människor ska känna sig tryggare. Man har till exempel valt att satsa på fler poliser och levde år 2010 upp till löftet om poliser. Förutom detta har man även valt att ta större krafttag mot den organiserade brottsligheten. En annan viktig åtgärd som kanske för många är en självklarhet att grooming, det vill säga att ta kontakt med barn i sexuellt syfte har blivit olagligt. Mer specifikt handlar grooming om att om en person väljer att ta kontakt med ett barn under 15 år där syftet är sex och även försöker se till så att barnet och personen ses så kan man straffas även om personen ifråga inte faktiskt gjort själva brottet. För att förebygga brott har man också infört det så kallade föräldrastöd genom bättre samverkan, fler mötesplatser och fler aktörer med utbildning. Men den sak som de allra flesta förknippar Alliansens politik, gamla som unga är de stora skattesänkningarna. Enligt politikerfakta har skatteintäkterna ökat till 1570,2 miljarder under år 2012, vilket är en ökning med 156,7 miljarder sedan Den gamla myten om att skattesänkningar leder till sämre välfärd kan därmed tas död på. Dessutom har Sveriges statsskuld, trots en svår lågkonjunktur har sjunkit från 40 procent till 38 procent av BNP. Förstagångsväljarna har ett intressant val framför sig. De ska vara med och påverka Sverige. Frågan är om Alliansen har gjort tillräckligt på de åtta åren för att de ska förtjäna förstagångsväljarnas röst. Det är cirka 1 år kvar till valet och mycket kan hända. Det enda man med säkerhet kan veta är att Alliansen med sin politik satt spår i det svenska samhället. Johanna Patricius

6 Detta är uppgifter av endast ceremoniell karaktär som skulle stärka monarkin, och Sveriges image genom att statschefen blir en tydligare och synligare ceremoniell ledare för vårt rike. Några för oss närliggande konstitutionella monarkier där tidigare nämnda uppgifter tillhör statschefens ansvar är Norge, Danmark och Storbrittanien. I dessa länder har monarkin ett starkt stöd i den egna folkopinionen, detta just för att monarken i dessa länder är en tydlig ceremoniell bild och ledare för nationen, nationellt som internationellt. Detta faktum bidrager ytterligare till att stärka åsikten om att Sverige bör överväga snarlika reformer. I samband med flodvågskatastrofen i Indiska oceanen år 2004 framförde Kungen ett tal till folket där han på ett mycket personligt sätt beskrev sig själv som en kännande människa som mer än allt annat vill ge värme och trygghet åt de drabbade. Detta tal är ett tydligt exempel på hur monarkins roll bör se ut i vårt moderna Sverige: Bortom riksdagens partipolitik skall en kännande kung eller drottning finnas. En monark som oberoende av regeringens politiska färg skall vara en samlande och stöttande ceremoniell ledare för det Svenska folket. Oliver Eriksson Hänt i KDU KDU fortsätter i vanlig ordning att vara ett aktivt förbund med ambition om att visa Sveriges unga att det endast finns ett borgerligt alternativ! Monarkins roll i det moderna Sverige Monarkin i Sverige är så pass gammal att dess instiftande faller samman med det diffusa framträdandet av vårt land som självständigt landområde. Vi unga kristdemokrater anser att monarkin i sin konstitutionella form med många argument kan stödjas och satsas på. Från att i sekler ha varit en absolut monarki med ett kungligt envälde har den svenske monarken alltsedan väckandet av frihetstidens och upplysningens tankegångar fått se sin politiska makt krympa. Riket har, sakta men säkert, blivit en demokrati med parlamentarism och allmän rösträtt. Det kungliga enväldet avslutades formellt genom 1809 års regeringsform, men statschefen förlorade sina sista politiska befogenheter först vid första världskrigets slut, i och med införandet av parlamentarismen. Den välkända Borggårdskrisen 1914 anses av historiker vara det sista reella maktutövandet från Sveriges tron. Sveriges demokratisering som sådan är självfallet okränkbar. Annat vill vi i KDU säga om de reformer gällande monarkin som genomfördes med 1974 års regeringsform. Genom denna blev statschefens befogenheter och uppgifter starkt begränsade, alltför starkt begränsade. Den svenska monarkin blev blott dekorativ, och knappt värd att kallas ceremoniell. Inte en enda plym är kvar av den gamla kungamakten! Sades av Olof Palme på en samtida SSU-kongress, vilket kanske mer än allt annat visar vilka krafter och viljor som låg bakom just dessa reformer. Sanningen är dock den att de uppgifter som fråntogs statschefen genom RF 1974 tveksamt kan kallas politiska. Vår ståndpunkt som unga kristdemokrater är tydlig i monarkifrågan är tydlig: Vi vill inte utöka kungens politiska makt, utan stärka hans ceremoniella roll. Motfrågan blir då självklart vad KDU egentligen vill, och om våra åsikter går att förena med vårt moderna samhälle: Vi unga kristdemokrater menar på att kungen skall utse statsministern, vara överbefälhavare för försvarsmakten, godkänna av riksdagen framröstade nya lagar samt dela ut de svenska statsordnarna. I Göteborgs distrikt har ett lokalt värvarfenomen uppstått i form av kampanjansvarig Michael Bossen, under vars regi kampanj efter kampanj har genomförts. Dessa kampanjer har både riktat sig till enskilda gymnasier som stadens gator och torg i allmänhet. Det ryktas om att tidigare nämnda Michael har som mål att knipa tronen i KDU:s värvarliga. Oliver Eriksson På moderpartiets riksting september närvarade självklart flertalet representanter från ungdomsförbundet. Enligt sociala medier följde även många medlemmar rikstinget via webb-tv. KDU:s prioriteringsfrågor under detta riksting var rättvisa straff, höjda försvarsanslag och tydligare familjepolitik. Förbundsstyrelseledamoten Martin Hallander blev något av en lokal snackis efter ett slipat brandtal i talarstolen, som fick stående ovationer av mången kristdemokrat. Semifinalomgången i Weimers cup har även den gått av stapeln. Distrikten Göteborg och Södermanland samt Stockholm och Jönköping mötte under en rafflande värvaromgång varandra i en hård kamp om vem som kunde övertyga flest unga i sitt distrikt. Segrande ur denna batalj gick till slut Stockholms och Göteborgs distrikt, och dessa möter nu varandra i finalomgången vecka 43.

7 Sara På väg hem efter två skoldebatter i Kungsbacka om jobb och bostäder. Kul med engagerade elever! #kbapol twinstawall Thomas Inne på 700:e timmen av diskussion om EU-politiskt manifest ;) Snart blir det mat! #eu #svpol #kdu Martin Jag vet inte vad som är mest bisarrt, att någon anmäler att man blivit blockad på ett instagramkonto, eller att medie skriver om det? #svpol Sara Idag har listan till Europaparlamentsvalet lanserats. Jag är oerhört tacksam över att ha föreslagits på plats 6 på valsedeln. #euval Martin Zlatan och jag, vi är från sammmmaaa staaaaad!!!!! heja Svärije Sara På väg till Skövde för att kampanja och förhoppningsvis starta KDU Martin Borde inte tv-licensen döpas om till internetskatt? Någon? Sara Undrar om Löfven & Reinfeldt har samma klädkonsult, vet att man brukar ha blå eller röd slips, men lila - det är ju typ som båda #pldebatt Christian Jag är en stridshingst. Haha, han är för skön vår statsminister. #stridshingst Christian Skriver om hårdare straff i senaste numret av Liv och rätt: Problem med rättvisan i rättspolitiken #svpol #juridik @KDUSverige min första skolkampanj. SJUKT NÖJD. Ge mig mer! #värvasverige Hugo Förbundsstyrelsemötet över. Nu blir det poesi. #KDU13 Felicia På väg till Jönköping. Sen. Men på gång. SJ, SJ gamle vän... Kalle Lämnar Uppsala efter planering inför Maurice Forslund, rättspolitisk talesperson, om vikten av effektivare polisarbete i kampen mot brottsligheten.http://korta.nu/ kdueffktivarepoliser #svpol Sofi Tror att #kdusthlm vinner över Jönköping i Weimerscup! Över 30personer värvade denna vecka so #kdusthlmftw Mimmi Nu Tio år med Reinfeldt. Mest fascinerad över hittills: hur biffig Borg är #svpol

8 Numrets KDU-profil Numrets KDU-profil Sofi Haack. En glad gotlänning som är bosatt i Stockholm. Du är ny ombudsman för KDU Stockholm. Berätta! Jag började som ombudsman för nya distriktet KDU Stockholm den första september. Det kan vara världens bästa jobb och jag har så kul! Jag får vara med och göra KDU Stockholm till det största och bästa distriktet. Vi jobbar hårt med att vara aktiva och erbjuda våra medlemmar massvis av aktiviteter. Stockholm skall bli blåare och det jobbar vi stenhårt med. Jag har superkul på jobbet och äran att arbeta med Stockholms distriktstyrelse. Jag ångrar inte en sekund att jag började jobba åt KDU Stockholm. Det ryktas om att du varit gammal MUF:are. Vad var det som fick dig att gå över till världens bästa ungdomsförbund? Det som först fick mig intresserad av KDU är synen på staten, den skiljer sig mycket ifrån de andra ungdomsförbunden. Jag är i allmänhet väldigt negativ till den stora välfärdsstaten och gillade direkt KDUs syn på hur vi bygger ett bättre, tryggare samhälle genom att flytta makten från staten, och ge familjerna/individerna mer frihet att själva fatta beslut i hur de vill leva. Ett samhälle som byggs underifrån. Jag blev även såld på KDUs lag och ordnings politik, där rättvisa och eget ansvar är ett genomgående tema, något som jag gillar skarpt. Överlag är KDUs politik bäst enkelt för vi vågar stå för vad vi tycker och har en tydlig borgerlig profil som jag verkligen tror på. Du pluggar även till lärare. Vilken skolfråga tycker du är viktigast att KDU driver? Det behövs mer ordning och reda i skolan. Skolan är idag en plats där allt annat än studiero existerar. Personligen skulle jag gärna se ordning och uppförande i betyg. Samt tidigare betyg för att enklare fånga upp elever på glid. Sen skall vi återförstatliga skolan, av många skäl. Jag tror att lärare behöver mer befogenheter och inte att glömma, högre löner! Till sist, du var ju med och startade upp KDU Gotland. Har du några planer på att fortsätta engagera dig där eller tänker du fokusera på Stockholm? Tyvärr inte, mitt liv (boende, skola, arbete) är i Stockholm så det kommer bli oerhört svårt för mig att vara tillräckligt aktiv på ön som jag skulle önska. I och med jobbet för KDU Stockholm kommer och skall all min tid läggas här i Stockholm. Sofifakta Namn: Sofi Haack Familj: Mamma, pappa och syster Sysselsättning: Pluggar till gymnasielärare på Stockholms universitet och är ombudsman för KDU Stockholm. Politiska uppdrag: Distriktordförande för KDU Gotland Förebild: Beyoncé - Hon är framgångrik, snygg, mamma och fru, what s not to love? Visste du att: Jag lyssnar nästan uteslutande på musik som man förknippar med tolvåriga tjejer (typ Justin Bieber, One direction, Robin Stjernberg, Eric Saade osv) helt enkelt för att sån musik är bäst.

FRAMTID. nummer två tvåtusenfjorton

FRAMTID. nummer två tvåtusenfjorton NY FRAMTID nummer två tvåtusenfjorton Innehåll sida 3. 4. 5. 8. 10. 12. ANSVARIG UTGIVARE: Sara Skyttedal Förbundsordförande Epost: skyttedal@kdu.se CHEFREDAKTÖR: Emil Svensson Förbundsstyrelseledamot

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! Sverige har blivit bättre men vi är inte klara. Valet 2014 handlar om hur jobben ska bli fler. Nu är det ett år kvar till valet. Nya Moderaterna har tillsammans med

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 Kapitel 4 Det offentligas organisation 1. Vad menas med en parlamentarisk republik? Ge exempel på en sådan. 2. Vad menas med proportionella val? 3. Ge exempel på länder, förutom

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.11.2013 COM(2013) 770 final 2013/0378 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2013 av storleken på avgiften till pensionssystemet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Rättspolitiskt handlingsprogram. Antaget av riksmötet 2014 i Uppsala

Rättspolitiskt handlingsprogram. Antaget av riksmötet 2014 i Uppsala Rättspolitiskt handlingsprogram Antaget av riksmötet 2014 i Uppsala Innehåll Inledning 3 Brottsförebyggande 4 Brottsbekämpning 5 Straff 7 Rättssäkerhet och stöd till brottsoffer 9 Kriminalvården 10 Alkohol,

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Trafikverket 781 89 Borlänge MOTPART World Wide Air AB Ombud: AA DKCO Advokatbyrå Ab Pb 236 AX-22 101 Mariehamn

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter L e k t i o n st i p s f r å n S w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen?

Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen? MEMO/06/173 Bryssel den 27 april 2006 Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen? EU har nu i två år haft 25 medlemsstater och 20 officiella språk och förbereder sig för att

Läs mer

nummer tre tvåtusenfjorton

nummer tre tvåtusenfjorton NY FRAMTID nummer tre tvåtusenfjorton Innehåll sida 3. 4. 6. 7. 8. 9. 11. 12. 13. 14. 15. 16. Ledare Göran Hägglund Krönika Skolpolitik Rättspolitik Sara Familjepolitik Numrets KDU-profil: Mario Almedalen

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012 Väljaropinion i samarbete med Metro April Löfven går hem, men inte Lööf Socialdemokraterna kan andas ut opinionen går åt deras håll igen. Dock ska man minnas att nu, så här i halvtid i en mandatperiod,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

NY FRAMTIDno: 1 2013 LÅT STÅ! TEMA SKOLA. Förbundskrönika av Marin Hallander sid. 4. Reportage om Svenska skolans historia sid.

NY FRAMTIDno: 1 2013 LÅT STÅ! TEMA SKOLA. Förbundskrönika av Marin Hallander sid. 4. Reportage om Svenska skolans historia sid. TEMA SKOLA NY FRAMTIDno: 1 2013 Förbundskrönika av Marin Hallander sid. 4 LÅT STÅ! Reportage om Svenska skolans historia sid. 6-7 Vikten av en ansvarstagande skolpolitik -Om Kristdemokraternas skolpolitiska

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

NY FRAMTIDno: 2 2013. Ordförande har ordet s. 4. Nummrets KDU:are Borhan Bajati s. 6 Migrationsminister Tobias Billström i blåsväder s.

NY FRAMTIDno: 2 2013. Ordförande har ordet s. 4. Nummrets KDU:are Borhan Bajati s. 6 Migrationsminister Tobias Billström i blåsväder s. NY FRAMTIDno: 2 2013 Nummrets KDU:are Borhan Bajati s. 6 Migrationsminister Tobias Billström i blåsväder s. 6 Porträtt av avgående försbundsordförande Aron Modig s. 10 Ordförande har ordet s. 4 Ledare

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Stockholms läns författningssamling

Stockholms läns författningssamling Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Stockholms läns allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den 18 december 2009 (dnr

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0021 (NLE) 10010/15 CORDROGUE 49 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Utkast till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

6. Att påverka i Sverige

6. Att påverka i Sverige Sveriges riksdag Foto: Melker Dahlstrand 6. Att påverka i Sverige Innehåll Demokratins bakgrund Demokratins utveckling i Sverige Det demokratiska systemet i Sverige EU Offentlig förvaltning Demokrati i

Läs mer