MAGASINET OM PROGRAMMET FÖR ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAGASINET OM PROGRAMMET FÖR ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER"

Transkript

1 MAGASINET OM PROGRAMMET FÖR ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER MILJONPROGRAM BLIR MILJÖPROGRAM FORSKNINGSRESA MED TIDSNÖD VEM TAR ANSVAR FÖR STÖD OCH SUBVENTIONER? GODMORGON VISKAFORS skön ny luft med passivhusen 1

2 INLEDNING Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige. Att bygga och renovera mer energieffektivt är alltså nödvändigt för att vi ska nå våra klimatmål. Vi på Västra Götalandsregionen såg tidigt att det fanns en stor besparingspotential inom området. För miljön genom en effektivare energianvändning i bebyggelsen. Men även för plånboken genom lägre energikostnader under byggnadernas hela livstid. Vi såg att det fanns tekniska lösningar och praktiska exempel som visade att det var möjligt att bygga och renovera betydligt mer energieffektivt än vad normen kräver. Trots detta gick utvecklingen alltför långsamt. Därför instiftade vi år 2007 ett särskilt program för att stärka marknaden för energieffektiva byggnader. Programmet påbörjades 2008 och avslutas Totalt avsattes 24 miljoner kronor för att på olika sätt stimulera den västsvenska byggnadssektorn till att bygga mer energieffektivt. Idag har programmet pågått i nästan tre år. Vi har inom programmet initierat, drivit och delfinansierat ett 30-tal projekt. I projekten har vi samarbetat med kommuner, branschorganisationer, universitet, forskningsinstitut, byggbolag och stora fastighetsförvaltare. Men även med mikroföretag och privatpersoner som har valt att bygga energieffektivt. Genom projekten har vi samlat på oss en mängd erfarenheter och resultat. Med denna skrift vill vi dela med oss av våra kunskaper från de projekt vi medverkat i. Vi vill också visa resultaten från programmet och dess delmål. Under programperioden har marknadsutvecklingen varit positiv. Fler och fler bygger energieffektivt och det finns en ökad efterfrågan på kompetens inom området. Västra Götaland ses idag som en föregångsregion med många välbesökta demonstrationsprojekt. Samtidigt kvarstår flera utmaningar. Framför allt för att energieffektivisera det befintliga beståndet. Här krävs både politisk vilja och innovativa lösningar. Vi på Västra Götalandsregionen kommer därför att fortsätta arbeta för fler energieffektiva byggnader under 2011 och framgent. Vi önskar dig trevlig läsning! Välkommen att ta kontakt med oss för mer information och fortsatt dialog. Per Olov Blom Ordförande Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Åsa Lindell Programansvarig Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Miljönämndens program för energieffektiva byggnader är ett treårigt program ( ) som genom projektstöd, samverkan och aktiviteter ska stärka marknaden för energieffektiva byggnader i Västra Götaland. Programmet arbetar för att få fler i Västra Götaland att bygga och renovera energieffektivt. Redaktion: Projektledare: Lukas Åvall, WBL Reklambyrå, Art Director: Teddy Wagnborg Skribenter: Mia Olsson Broander m fl Fotografer: Magnus Cimmerbeck m fl 2

3 4. 8. innehåll Nya affärsmöjligheter för de som vågar 4 Passivhus live 7 Lätt att göra rätt i Kongahälla 8 Hållbar renovering kräver också subventioner 12 Från miljonprogram till miljöprogram 14 Viktigt samarbete inom Build with CaRe 18 Forskningsresa med feedback för framtiden 19 Utbildning och verktyg gäller på Passivhuscentrum 22 Sveriges 16 miljömål 23 Godmorgon Viskafors 24 Uppföljning av programmets mål och mätetal 28 Projekt och partners 33 Vad menas med energieffektiva hus? 34 Programrådet

4 NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER FÖR DE SOM VÅGAR Fredrik Kjellgren, arkitekt, Kjellgren Kaminsky Fyra företag av olika storlek, inriktning och karaktär, men med en sak gemensamt. Att utifrån lönsamhetskrav ta fram bästa möjliga lösningen för kunden, brukarna och miljön. På privat basis har vi alltid diskuterat miljöfrågor, men vi hade av någon anledning aldrig fört in vårt engagemang i jobbet. När vi startade eget för tre år sedan frågade vi oss varför. Vi bestämde oss för att satsa fullt ut och bli ledande aktörer inom hållbar arkitektur. Fredrik Kjellgren driver uppstickande arkitektbyrån Kjellgren Kaminsky i Göteborg tillsammans med kollegan Joakim Kaminsky. På bara tre år har de hunnit bli rikligt uppskattade och belönade för sina byggnader och sitt angreppssätt. Invalda i European Business Award Det började med vinsten i tävlingen om Strandbaden i Falsterbo 2007, vinsten som fick dem att våga hoppa av från sina anställningar på Wingårdhs. Det var roligt. Där stod vi och en massa farbröder i 55-årsåldern. I september 2010 blev den unga arkitektbyrån i sällskap med 14 svenska börsnoterade företag invalda i European Business Award: ett slags Europamästerskap för näringslivet, där varje land skickar sin absoluta elit. Visst är tävlingsmomentet inspirerande, men det är inte det som driver oss i grunden. Vi gillar att lösa problem. För att lyckas gäller det att man är öppen för olika influenser och inte rädd att ta till sig andras kunskap. Utifrån det vill vi skapa poetisk arkitektur av god kvalitet. Ritar typhus för Emrahus Redan från start visste de två kompanjonerna att de antagit en stor utmaning. Via goda vännerna arkitekt Hans Eek och projektledare Anders Kyrkander på Passivhuscentrum lärde de sig allt om passivhustekniken. Snart inledde byrån ett samarbete för att rita passivhus för typhustillverkaren Emrahus i Skåne. Vi har hittills ritat närmare 20-talet kataloghus för dem och 2010 byggdes den första villan, cirkulära Villa Atrium i Borlänge, som blev klassad som Sveriges då tätaste passivhus. Men Kjellgren Kaminsky tänker inte bara i hustermer tog företaget kronor från sin vinst och startade Super Sustainable, en tankesmedja som samlar engagerade människor från hela världen för att undersöka, främja och utveckla hållbara designlösningar; allt från små prylar till stadsplanering. Samarbetet har bland annat resulterat i en superhållbar skyskrapa och en arkitektonisk vision av ett Super Sustainable Göteborg som bland annat på visas på Ekocentrum och Stadsmuseet i Göteborg. Samarbetsprojekt med Formasbidrag Vi är mycket för att jobba öppet och dela kunskap. Genom europeiska universitetsnätverket Leonardo tar vi emot arkitektstudenter som jobbar hos oss på halvårsbasis. Och så ska vi precis gå in i ett Formasfinansierat forskningsprojekt kring framtidens miljonprogram ihop med bland andra Älvstranden Utvecklings AB och SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Kjellgren Kaminsky jobbar kontextuellt byggnaden, föremålet eller stadsplanen ska ingå som en naturlig del i sammanhanget. Stort fokus läggs på att förstå utgångspunkten. Det händer ofta att vi får lösa saker som andra 4

5 gått bet på. Kanske är det för att vi tar reda på vad som är pudelns kärna och gärna frågar och tänker några varv till. Är akustiken det viktigaste för projektet så cirklar lösningen kring det. Är det att bygga billigt med passivhusstandard, får vi försöka lösa det. När det gäller att få ner byggkostnader på stora byggprojekt är Fredrik Kjellgren övertygad om att nyckeln är att förstå hur byggprocessen ser ut. Det kräver en stor initial investering i tid. Först då kan projektet i slutänden bli billigare än IKEA Boklok-konceptet, trots att det handlar om passivhus. Å andra sidan tycker jag att fixeringen kring själva byggkostnaden är överdriven. Man tänker aldrig så i andra sammanhang. Ingen köper ju en fond bara för att initialkostnaden är låg. REC Indovent tiodubblar 2005 tog 50-åriga företaget REC Indovent i Sisjön, söder om Göteborg det strategiska beslutet att förvärva företaget Temovex. I samband med detta rensade man också upp i den befintliga produktportföljen för att ytterligare fokusera sin verksamhet på energi- och miljölösningar. Det började egentligen fem år tidigare, år 2000, när Energimyndigheten arrangerade en tävling om bästa värmeväxlaren och vi vann, berättar VD Göran Floman. När passivhusen sedan byggdes i Lindås 2001 var vår värmeväxlare det givna valet. Resan hade börjat på allvar. REC Indovent startade 1954 som en agentur för industrislang och säljer förutom sina energi- och ventilationslösningar specialstål och gjutgods. Idag står energi och ventilation för drygt 60 % av omsättningen. Företaget har gått från ett kapacitetstak på 400 ventilationsaggregat per år till Det är en tiodubbling av produktionskapaciteten sedan Men intäkterna har inte tiodubblats än. Vi tror och har länge trott på passivhustekniken och en ökad efterfrågan. Men det krävs ett regelverk för att marknaden för lågenergihus och passivhus ska sätta fart. Politikerna måste få upp ögonen för vikten av långtgående incitament. Så länge det inte finns krävs det en stark medvetenhet och förmåga att ställa krav hos beställarna. Bidra till export De senaste fem åren har REC Indovent byggt upp en dominerande ställning på marknaden och varit med i många prestigeprojekt såväl i Sverige som utomlands; totalt närmare passivhusbostäder, däribland Villa Atrium i Borlänge och stora flerbostadsprojekt (nybyggnation och renovering av passivhus däribland Brogården i Alingsås) och det första passivhuset i Japan (ett äldreboende i Nagano 2006), passivparhus i Norge och plushuset Villa Åkarp i Skåne. Faktum är att vi levererade ventilation till världens första passivhus som byggdes i Darmstadt i Tyskland (1991). Vi har många utländska intressenter som har kontaktat oss och en färdig exportstrategi. Vi är alltså redo. Men innan vi ska kunna bidra till svensk exportindustri måste vi bygga upp en kritisk massa på hemmaplan. Beprövad teknik, nya funktioner Spetsprodukten för lågenergi- och passivhus, ventilationsaggregatet REC Temovex, bygger på beprövad gammal teknik. Den har tre styrkor som gör den unik, berättar försäljningschef Claes Jäderholm. Det första är användarvänligheten och det minimala underhållet som krävs (det finns inga rörliga delar och ingen risk för fukt eller lukt). Den andra är produktens fläktar med marknadens lägsta effekt (SP 2010). Tredje styrkan är de 30-talet funktioner i styrsystemet som är anpassade till lågenergi- och passivhus. REC Indovent har fokuserat på enkla och praktiska funktioner, som exempelvis att aggregatet går ner i luftväxlingshastighet när de boende är bortresta. Payoffen för investeringen handlar om energibesparing, komfort och hälsa. I pengar ligger den på 12 år, konstaterar Claes Jäderholm. VärsåsVillan under 40 kwh/kvm/år REC Indovent svarade även för leverans av ventilationen för typhustillverkaren VärsåsVillans första passivhus, Villa Toro i Lidköping Grunden var ett kataloghus (Rönnebo) där vissa delar ritades om. Vi gjorde Villa Toro på förfrågan. Många kunder har börjat efterfråga passivhus och vi har förprojekterat ett antal projekt. Sedan väljer de flesta att gå på energieffektiva lösningar och inte följa hela passivhustanken, berättar Christer Hjälm som är teknisk utvecklingsledare på VärsåsVillan. Det var i samband med byggnationen av Villa Toro 2007 som VärsåsVillan började fokusera på att bygga energieffektivt igen. Energieffektivitet var ingen direkt nyhet för oss. Vi tillverkade energieffektiva hus redan på 80-talet, i samband med förra energikrisen. Idag ligger alla Värsås- Villans byggda och projekterade hus i södra Sverige på ett energibehov under 55 kwh/kvm/år. Och många en bra bit under 40 kwh/kvm/år, säger Christer Hjälm. uuu Med beräknings- och CD-program optimerar Kjellgren Kaminsky projektets arbetsprocess och energieffektivitet redan från designstadiet. Här Villa Atrium, Borlänge. 5

6 Villa Toro, VärsåsVillan med ventilation från REC Indovent Prefabricerade passivhus VärsåsVillan ligger i kurortssamhället Lundsbrunn och är en av de tio största aktörerna på villamarknaden (ca 100 villor/år) och störst på fritidshusmarknaden (ca 110 hus/år). Idag kan kunden utgå från alla standardhus i VärsåsVillans villasortiment och få det anpassat till passivhusstandard. Företaget, som är årsbarn med REC Indovent och startade 1954, är en av få prefabricerande producenter med ett sådant erbjudande. De flesta passivhusen som byggs görs annars i gruppbebyggelse. Ett passivhus kräver mer förprojektering än ett traditionellt hus. Det ställer krav på att vi som experter kan styra slutprodukten till något riktigt bra vad gäller teknik, ekonomi, arkitektur med mera åt slutkunden. Vill skapa efterfrågan på enkelhet Idag läggs stora pengar på utsmyckningen av ett hus. För att få fler att bygga passivhus ser Christer Hjälm att branschen måste sluta tänka traditionellt, och försöker skapa efterfrågan på hus där energieffektiviteten och funktionen sätts i centrum. I det enkla finns många gånger både det sköna och det prisvärda. Kan man förflytta fokuset på traditionella exteriöra och interiöra lösningar, kan man istället från en lägre prisbild på samma yta få samma månadskostnad och mycket bra boendekvaliteter. Det kräver att man tänker arkitektoniskt och konstruktionsmässigt på ett nytt sätt, med minimering och effektivisering. Christer Hjälm ser positivt på framtiden: Vi har kompetensen och många nya värdefulla kontakter som gör att vi är med på arenan när energireglerna alltmer skärps. Vi prioriterar miljövänliga val både på produktsidan och hela vägen i produktionsoch projekteringskedjan. Att passivhus sedan har begränsningar i arkitekturen för att klara värmekomforten ser vi inte som något hinder. Istället ger det en möjlighet till nytänkande, med många nya infallsvinklar som vi inte avslöjar nu. NCC med öppna kort För NCC är energieffektiv byggnation numera en självklarhet tog företaget fram ett koncept för lågenergihus med passivhusstandard. Efter ett antal projekt med hållbar renovering sjösatte vi dessutom året efter, 2009, ett helhetskoncept för hållbar renovering, berättar Magnus Simonsson som är Affärschef Hus på NCC Construction i Göteborg. Konceptet tar hänsyn till att varje kund, fastighet och område har sina unika förutsättningar. Samverkan är nyckelordet för att projektet ska gå i land: Varje hus är unikt. Och varje projekt måste inledas med en analys av huset, önskvärda åtgärder och beroende på avkastningskraven om de energisparande åtgärderna är lönsamma eller inte. Det kräver samarbete mellan utförare och byggherre och helt öppna kort. Här måste projektet vara i fokus och inte var och ens egen vinning. I ett partnerskap utvecklar NCC tillsammans med byggherren ett relevant paket av åtgärder som vid genomförandet ska skapa lönsamma synergieffekter mellan renovering, energieffektivisering och underhållsåtgärder. Synergieffekter en förutsättning För många som har en begränsad ekonomi är synergieffekterna själva förutsättningen för att renoveringen över huvud taget ska kunna genomföras, berättar Magnus Simonsson. En långsiktig helhetskalkyl tas fram gällande åtgärder som minskar drift och underhåll. Man tittar även på hur stor energibesparing som kan göras och inte minst vilka förutsättningar som finns för hyreshöjande åtgärder. Det handlar också om att göra genomförandet så effektivt som möjligt, med minimalt med störningar för hyresgästen, säger Magnus Simonsson. Nyckel till miljömålen Energieffektiv renovering skiljer sig mycket från energieffektiv nybyggnation. Dels kräver den detektivarbete initialt och inbegriper både energirenovering och vanligt underhåll. Dels kräver den samverkan och total öppenhet från start. Magnus Simonsson: Det är ett bra sätt att arbeta på. Här får kunden tillgång till vår bygg- och energikompetens i ett tidigt skede. Tillsammans kan vi tidigt minimera risker och avgöra om renoveringen är ekonomisk eller inte är inte 2. Det är 3. Magnus Simonsson är övertygad om att de energieffektiva renoveringarna är nyckeln till att Sverige ska klara de nationella miljömålen Riksdagen satt upp för De flesta kåkarna finns ju redan. Det är ju bara en bråkdel som byggs nytt. Den stora effekten får vi om vi koncentrerar oss på att gå in och rusta upp Sveriges befintliga bestånd energieffektivt. Ä 6

7 passivhus live För andra året i rad öppnar ett tiotal energieffektiva hus i Västra Götaland sina dörrar två dagar i november. Passivhusdagarna är ett tillfälle för allmänhet och bransch att lära mer om tekniken och träffa de som bor i husen. Östra Tjuvsundsberget, flerbostadshus i Kungshamn Under Passivhusdagarna kan den som vill kliva in och möta boende som gjort energismarta boendeval, men också lära mer om leverantörerna. Det är Västra Götalandsregionens miljönämnd som i samarbete med Passivhuscentrum står som arrangör, inom ramen för EU-projektet Build with CaRe. Dagarna är ett utmärkt sätt att inspirera privatpersoner till en mer energieffektiv livsstil och bana väg för branschen. De boende berättar ju direkt från verkligheten när det gäller ekonomi och komfort. Och så får man se hur husen fungerar i praktiken. Det ställs många bra och viktiga frågor under de här dagarna, berättar projektledare Gunilla Fransson Bangura. Givande rundturer Under Passivhusdagarna bjuder arrangören in till kostnadsfria rundturer med buss, visning och ibland föreläsning på de olika objekten. På bussarna blandas fackfolk med studenter och privatpersoner gick en av turerna till renoverade 70-talshuset Villa Kanndalen på Öckerö, Bottnevägens passivradhus i Torslanda och Hamnhuset på Norra Älvstranden. En annan till Passivhuscentrum i Alingsås, via Brogården och Eksluttningen i Alingsås och slutligen till Pumpkällehagen i Viskafors. Många hörde av sig efteråt och tackade. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus år Sedan dess har allt fler länder anslutit sig, bland annat Sverige. Dagarna har varit mycket uppskattade! Besökarna är allt från husägare som står i begrepp att förändra sitt boende till rent fackfolk. De flesta är från Västra Götalandsregionen, men vi har även besökare från övriga landet och utlandet. Kommunen nyckelspelare Förutom Pumpkällehagen som drar mycket folk tack vare stort engagemang från kommunen och Viskaforshem, så vill många veta mer om hur man bygger sitt eget passivhus. När det gäller att bygga eget energieffektivt finns det ett stort behov att lära mer. Här får den intresserade all information samlad och slipper leta efter expertisen. Det är också intressant att se hur mycket man kan göra runt de här dagarna. Varje kommun avgör hur stor uppmärksamhet och vilken effekt evenemanget får. Passivhusdagarna 2010 bjöd på flera nyheter. Gunilla Fransson Bangura: Dels finns det nya spännande hus att besöka och nya inslag på rundturerna. Vi har också utvecklat hemsidan med objektsblad inklusive fakta kring husens energivärden, materialval och leverantörer. Hemsidan är för övrigt inte slut bara för att Passivhusdagarna stängs. Den förmedlar kunskap, inspiration och kontakter året om! Ä 7

8 BILD: METROARKITEKTER I GÖTEBORG NÄSTA GENERATIONS BYGGNADER Att gå från lågenergihus till aktiva hus hur skapar vi nästa generations energieffektiva byggnader i Kongalätt att göra rätt i Kongahälla I Kungälv håller den nya stadsdelen Kongahälla på att ta form. Den har en utpräglad energi- och miljöprofil och en sällan skådad ambitionsnivå. Inte minst på grund av en engagerad kommun. Vi säger och tycker att vi som individer ska leva på ett för miljön långsiktigt hållbart sätt. Men vi gör något helt annat. De meningarna kan man läsa i kvalitetsprogrammet för Kungälvs nya stadsdel Kongahälla. Och faktum är att de varit något av en utgångspunkt för hela områdets planering. Det måste bli lätt att göra rätt, och det har varit grundtanken för Kongahälla, säger Henrik Haglund, projektledare samt mark- och exploateringschef på Kungälvs kommun. STORT FÖR KUNGÄLV Med 900 bostäder och en stor handelsanläggning är Kongahälla Kungälvs största byggprojekt på länge. Man planerar för byggstart 2011 och ett bostadsområde med en blandning av bostads- och hyresrätter som ska passa såväl pensionärer som par utan barn, ensamstående och familjer. Ett område som blir en integrerad del av det Kungälv som redan finns. Också på andra sätt har Kungälvs kommun tagit ett helhetsgrepp. Inte nog med att man planerar för nästa generations energieffektiva byggnader och tänker lösa energifrågan med förnybar energi. I planerna ingår en grön och levande stadsmiljö med system som gör det enkelt för den enskilde att leva resurshushållande. Det handlar om alltifrån lättillgängliga miljörum för avfallshantering och trafiklösningar som gynnar gångtrafikanter och cyklister till en helhetssyn på material och byggande. En hållbar stadsutveckling handlar visserligen om städer som befinner sig inom ramarna för vad naturens resurser tål och som ger minimerad klimatpåverkan. Men minst lika viktigt är den sociala och ekonomiska dimensionen av hållbarhetsbegreppet, det vill säga att städer utvecklas för att stärka livskvaliteten och den sociala sammanhållningen hos dem som lever i staden, säger Henrik Haglund. 8

9 BILD: METROARKITEKTER I GÖTEBORG hälla? är ett projekt inom Västra Götalandsregionens program för energieffektivt byggande, finansierat av Västra Götalandsregionen, det europeiska partnerskapet Build with CaRe och Kungälvs kommun. Målet är att i ett första steg sänka energianvändningen i bostäderna med 40 % (jämfört med dagens byggnorm, det vill säga maximalt 66 kwh/kvm och år). För att ta reda på vad som krävs för att ta ytterligare steg mot passivhus/nollenergihus/aktiva hus har Kungälvs kommun tillsammans med Sveriges Tekniska Institut, SP, studerat vilka förutsättningar som krävs, både vad gäller byggnadsteknik och energisystem, för att uppnå energiproducerande hus i Kongahälla. Samverkan är nyckeln till att få ett sådant här projekt att fungera, menar Henrik Haglund. Redan i programstadiet beskrev kommunen de kvaliteter och funktioner som ska känneteckna den nya stadsdelen. Det framgick klart och tydligt vilken ambitionsnivå och avsikt projektet har. Kongahälla har sedan utvecklats i samverkan med de fyra byggherrarna KF Fastigheter, Riksbyggen, Kungälvsbostäder och Förbo samt deras respektive arkitekter. EN MER VARIERAD STADSDEL Också arkitekterna har jobbat i grupp. Representanter från de olika bostadsbolagens arkitektkontor har enats till exempel om att vägen till en miljö- och klimatmedveten livsstil fjärmar sig från den homogena och rationella arkitektur som kännetecknar många bostadsområden av idag. Kongahälla ska bli 9 en stadsdel med mer variation och komplexitet. En blandning av byggnadstyper och skala ska bidra till en känsla av modern småstad, och man vill förstärka det kungälvska också genom gårdsfasader i trä. Den lägre bebyggelsen är vald också eftersom man vill ha solbelysning på gårdar och fasader. Faktum är att hela kvartersstrukturen förändrats efter solstudier. En gemensam rygg mot norr gör att byggnaderna skyddar de inre gårdarna från yttre störningar. Mot söder och in mot Bäckparken utrustas fasaderna med balkonger i varierande storlek och placering. Vissa hus ska få sedumtak och en del av fasaderna in mot parken kläs i grönska, så att parken ska kännas större. I gestalningsprogrammet talas också om toleranta mötesplatser i det offentliga rummet och om uuu

10 Här ska det nya området växa fram strövgator anpassade för gångtrafikanter och cyklister snarare än för bilar. VISUALISERING FÖR KUNGÄLVSBORNA När vi är på besök i Kungälv pågår en utställning av detaljplanen på biblioteket i Mimers hus. Här kan Kungälvsborna studera hur det här stora byggprojektet kommer att växa fram. Lisa Ström, energiansvarig för Kongahälla, konstaterar: Det är intressant att ha ett så brett samarbete som vi har i det här projektet, även om olika parter naturligtvis har olika utgångspunkter. Bostadsbolagen har till exempel olika sätt att tänka beroende på om de ska förvalta fastigheten eller inte. Hon berättar om planer på härvärme istället för närvärme: om att Sveriges Tekniska Institut, SP, har gjort en förundersökning om en solelanläggning på den planerade handelsanläggningens tak. Hon berättar om ett samarbete med Kungälv Energi, som kan leverera förnybar fjärrvärme från solfångaranläggningar och biobränsle. Om vikten av att visualisera energianvändning, så att det blir enkelt för enskilda användare att mäta sin förbrukning. Kungälvs kommun uppmuntrar också fastighetsägarna att göra livet lätt för Kongahällaborna: bostadsbolagen rekommenderas till exempel att erbjuda fri anslutning till bilpool under det första boendeåret. Och handelsanläggningens fastighetsägare rekommenderas att erbjuda laddningsstationer för elfordon. Men än återstår många byggstenar innan Kongahälla är färdigbyggt. I skrivande stund funderar Kungälvs kommun på hur man ska införliva resultaten från studien: Att gå från lågenergihus till aktiva hus hur skapar vi nästa generations energieffektiva byggnader i Kongahälla? Ä 10

11 BILD: METROARKITEKTER I GÖTEBORG Utveckling av den nya stadsdelen Kongahälla, Kungälv Lisa Ström, energiansvarig för Kongahälla 11

12 hållbar renovering kräver också subventioner Ska vi nå våra miljömål räcker det inte att våra nybyggnationer görs energisnåla. Allt som byggs om idag måste också göras energieffektivt. Men det ställer höga krav på byggindustrin och gemene man. Tidigare har fokus inom energieffektiv renovering rört flerbostadshus. Men nu ökar intresset för att göra sitt eget hus energieffektivt. Få i branschen vet vad som krävs. Och få husägare är beredda att lägga pengarna för att börja rätt: med en vettig undersökning av husets konstruktioner, material, täthet, fukthalt, radonhalt och värmebehov. Istället finns risken att man utför enstaka åtgärder och målar in sig i ett hörn. Huset som ett system Ola Henriksson, vd på Energieffektiva Hus, har utfört renoveringen av Villa Kanndalen på Öckerö ett tidstypiskt 70-talshus som före renoveringen drogs med sprickor i fasaden, dåligt tak och fönster som läckte energi. Projektet startade med en grundlig undersökning som resulterade i en plan hur renoveringen behövde utföras som helhet och i detalj. Renoveringen måste göras utifrån ett systemtänk. Slutprislappen för varje renovering beror sedan helt på fastighetens skick, så den varierar kraftigt. Men i fallet Villa Kanndalen låg extrakostnaden (jämfört med en traditionell renovering) för isolering och energieffektiva fönster på kronor. En investering som kan räknas hem på sikt eftersom den medför både lägre driftskostnad och ökad komfort och därmed ett högre marknadsvärde. Ett nytt tak, helt utifrån passivhustekniken, byggdes ovanpå det gamla. Väggarna i den gamla vindens fasad tätades med fuktavvisande diffusionsöppen folie. Krypgrunden tilläggsisolerades och elradiatorerna byttes ut mot en ventilationsanläggning med värmeväxling. Efter renoveringen sjönk Villa Kanndalens årliga energiförbrukning från 162 till 49 kwh/kvm. Startkostnad en bromskloss Ett av huvudmålen med den här typen av renoveringar är att energibehovet, och därmed kostnaden ska bli lägre. Värt att tänka på är att lågenergianpassningen ökar fastighetens marknadsvärde. 12

13 Frågan är bara hur många som kommer dit. En inledande undersökning och plan för renoveringen kan i runda slängar hamna mellan och kronor. Det är en hög startkostnad för en privatperson, tycker Ola Henriksson. Två barriärer för småhusägarna att ta sig igenom alltså, innan man fått något gjort på huset över huvud taget. Sedan gäller det att hitta kunniga hantverkare och leverantörer, eller övertyga de man redan har att anamma den nya tekniken. Ola Henrikssons förslag är subventioner för inledningsskedet och mallar som stöd för genomförandet. Det måste till ett ekonomiskt incitament. Det finns en uppsjö av hus som snart behöver åtgärdas. En regional mall för undersöknings- och planeringsfasen skulle tillföra värdefull kompetens och säkerställa väsentligt högre kvalitet och lägre kostnad för varje enskild renovering. Ä Västra Götalandsregionen har samarbetat med Energieffektiva Hus för att sprida erfarenheterna från projektet 13

14 från miljonprogram till miljöprogram Ing-Marie Odegren, VD Alingsåshem Att utveckla och förmedla nya angreppssätt och ny teknik vid renovering av miljonprogramshus är målet för forskningsprojektet Milparena, som fokuserar på de energislukande lägenheterna i miljonprogrammet. Kombinerar man energieffektivisering med social upprustning finns det stora samhällsekonomiska vinster att göra. Miljonprogramsområdena är en tacksam arena för energieffektivisering. De hus som byggdes för att råda bot på bostadsbristen har förhållandevis stora värmebehov. När de nu är i behov av renovering är det ett gyllene tillfälle att samtidigt göra dem mer energieffektiva. Det är ju en chans som kommer tillbaka först om år. Det här är något som forskningsprojektet Milparena (= Miljonprogramsarena) tagit fasta på. Det är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Chalmers, SP Energiteknik och sex kommunala bostadsbolag i västsverige. Ett stort antal forskare och experter på energieffektivisering är involverade och målet är att hitta nya lösningar för hur man kan minska energianvändningen i ett befintligt hus. Renoveringar handlar inte bara om att underhålla. De handlar om att skapa mervärde, hävdar Alingsåshems VD Ing-Marie Odegren. Brogården, som tillhör Alingsåshems bestånd, är ett bra exempel. Området byggdes och var precis som många andra miljonprogramsområden i Sverige i stort behov av både renovering och energieffektivisering. Inför ombyggnationen gjorde Alingsåshem ett grundligt planeringsarbete och tänkte lika mycket på den sociala hållbarheten som den miljömässiga. MER ÄN TEKNIK Att energieffektivisera miljonprogramsområden är långt ifrån bara en fråga om teknik, säger Ing-Marie Odegren. Det är en ledningsfråga! Man måste tänka visionärt och ta hänsyn både till samhällsutvecklingen och till de människor som bor i varje enskilt område. I Brogården har man överträffat byggnormen både vad gäller tillgänglighet och energieffektivitet. Drygt hälften av lägenheterna har handikappanpassats så att äldre hyresgäster kan bo kvar längre i området. Det finns undersökningar som visar att gamla som bor kvar med stöd i sin lägenhet kostar samhället 14

15 Energieffektiv renovering, Brogården i Alingsås Bengt Josefsson, förvaltningschef Alingsåshem kr per år, att jämföra med de som flyttar till ett särskilt boende och kostar kr om året. Det är den typen av långsiktiga överväganden man måste göra inför den här typen av renoveringar, säger Ing- Marie Odegren. Brogårdens förvaltningschef Bengt Josefsson berättar att man försökte ta tillvara de tillgångar som fanns i området och bygga bort det man upplevde som brister. De tydliga gårdsbildningarna och entréerna mot gårdarna fick vara kvar. Däremot såg man till att ge de torftiga entréerna skärmtak och belysning och bytte ut det porösa fasadmaterialet i sten mot keramiska plattor som bättre står emot försurningen. Dessutom bytte man ut de indragna balkongerna mot utanpåliggande och byggde därmed bort de köldbryggor som tidigare uppstod på grund av att balkongen stod på samma bottenplatta som lägenhetsgolven. Kök och badrum byttes också ut, liksom alla ytskikt. Att Brogården bestod mest av tvåor och treor ansågs också vara en begränsning. Därför byggde man ihop en del lägenheter och har nu fler familjer bland hyresgästerna. täta klimatskal i brogården Den dåliga ljudisoleringen i lägenheterna försvann av sig själv när man byggde om husen till passivhus, som i praktiken betyder tjocka, både värme- och ljudisolerande väggar. Eftersom man byggde täta klimatskal och nu använder värmeväxlare för ventilationsluften, kan värmen i rumsluften utnyttjas för att värma den 15 kalla inkommande luften. Under de allra flesta dagar på året hålls innetemperaturen uppe tack vare den värme som genereras av hushållsapparater, belysning och de boende själva. De dagar på året då det är kallt finns ett litet fjärrvärmeuppvärmt värmeelement i värmeväxlaren att ta till. Hur är det då att bo i ett passivhus? Carina Corriere, som är engagerad i hyresgästföreningen och har bott på Brogården sedan 1993, tycker att skillnaden känns mer än den syns: Det är en helt annan luft i lägenheten sedan huset blev ett passivhus. Det blir aldrig instängt på samma sätt som det kunde bli förr: när vi kom hem från flera veckors semester i somras var luften i lägenheten lika bra som vanligt. uuu

16 Vi har lärt oss mycket genom det här pilotprojektet och kommer att tillämpa kunskaperna på vårt övriga bostadsbestånd. Johan Niklasson, teknisk chef, Poseidon. De dragiga, kalla golven är också helt borta. Men visst får man tänka lite annorlunda än tidigare. Man bör till exempel inte öppna fönster när solen ligger på då släpper man ju in värmen. Och inte låta fönster stå öppna länge när det är kallt ute då släpper man in kylan. I Brogården har man också sett till att nutidsanpassa området på en mängd andra sätt. Inte minst genom att se till att det finns fler gemensamhetslokaler, där Carina Corriere och hennes kollegor regelbundet anordnar Öppet hus för att informera de andra hyresgästerna. Man har också individualiserat värmekostnaden. Förr hyrdes lägenheterna ut med värme, varmvatten och el inbakat i hyran, vilket knappast hjälpte hyresgästerna att bli medvetna om sin energianvändning och inte heller motiverade dem att minska den. Nu mäts värmetillförseln separat i varje lägenhet och varje hyresgäst betalar för sig, säger Carina Corriere. backa röd, KAJSAS GATA 119 Bostads AB Poseidon tillhör också de kommunala bostadsbolag som deltagit i Milparenaprojektet. I deras fall handlar det om ett pilotprojekt: lågenergihuset på Kajsas Gata 119, som ligger i Göteborgsförorten Backa. Med lägenheter är det stadens största miljonsprogramsområde. Huset på Kajsas Gata 119 är ett punkthus med 16 lägenheter. Det byggdes 1971 och var i behov av renovering. För att minska energianvändningen har huset utformats lufttätt och välisolerat samtidigt som det har försetts med en energieffektiv ventilation som ger ett bra inomhusklimat. Vi har tilläggsisolerat fasad, tak och krypgrund, bytt fönster och balkonger och installerat ett nytt ventilationssystem; ett till- och frånluftsystem med värmeåtervinning, säger Cathrine Gerle, projektledare på Poseidon. Huset värms upp med förvärmd tilluft, som kommer genom värmeväxlingen med frånluften. Dessutom har vattenradiatorer installerats för kompletterande uppvärmning vid köldtoppar. Utöver de energibesparande åtgärderna har badrum, kök och alla ytskikt rustats upp. El-, vatten- och avloppsinstallationer har bytts ut. 16

17 Backa Röd, Göteborg Tore Larsson, fastighetsingenjör, säkerställer det planerade underhållet i Backa Röd Huset, som tidigare hade en energianvändning för uppvärmning, varmvatten och fastighetsel på cirka 180 kwh/kvm och år, förbrukar efter ombyggnaden bara 60 kwh/kvm och år. En minskning med 70 %. Johan Niklasson är teknisk chef på Poseidon: Vi har lärt oss mycket genom det här pilotprojektet och kommer att tillämpa kunskaperna på vårt övriga bostadsbestånd. Men i dagsläget kan inte enbart energieffektiviseringen motivera de kostnader som en så genomgripande renovering som den på Kajsas Gata 119 medför. Därför kommer vi att välja ut de mest lönsamma åtgärderna när vi fortsätter att renovera i Backa. Jan-Olof Dalenbäck på Chalmers är projektledare för Milparena. Som forskare har han fokus på kunskapsspridning, både vad gäller byggnadernas installationer och täta byggnadsskal, och vad gäller mer övergripande frågor som hur bostadsbolagen fattar sina beslut och vilka faktorer som bidrar till att bostadsbolag faktiskt bestämmer sig för att energieffektivisera. SE PÅ TOTALEKONOMIN Det krävs både kunskap och engagemang, konstaterar han. Det är inte alltid lönsamt att renovera. Ibland blir det mer ekonomiskt att riva och bygga ett nytt hus. Men att energieffektivisera gamla hus i samband med renovering ger en klart bättre totalekonomi än att göra det separat. Förhoppningen är förstås att de konstruktiva lösningar som kommer fram i Milparenaprojektet ska kunna appliceras på andra renoveringsobjekt och nybyggen. Brogården fick nyligen Nordiska Kooperativa och Allmännyttiga Bostadsföretags Organisations förnyelsepris och toppar numera Alingsåshems nöjdkund-index. Trots att invånarna i praktiken bott på en byggarbetsplats sedan Men även om området blivit ett föredöme tror Ing-Marie Odegren inte att det går att kopiera helt och hållet. Varje bostadsområde är unikt. Husen i sig har inget värde om inte människorna som bor där tycker att de har det. Man måste alltid utgå från människorna och deras behov. Ä 17

18 viktigt samarbete inom Build with CaRe Västra Götalandsregionen leder och ingår i det europeiska partnerskapet Build with CaRe, där 19 organisationer från 10 regioner ingår. Build with CaRe delfinansieras av Interreg Nordsjöns program IVB. Eftersom byggnation står för 40 % av EU:s energikonsumtion, är energieffektiva byggnader en nyckelfråga för att nå EU:s klimatmål. Och försöken att minska negativ påverkan på klimatförändringarna är starkt prioriterade. Build with CaRe arbetar för att mobilisera alla tillgängliga krafter för att energieffektiv byggnation ska bli en självklar standard. Internationell kunskapsarena I ett nätverk med 19 partners tillhandahåller Build with CaRe såväl en arena som verktygen för att utbyta kompetens och erfarenheter. De 19 organisationerna från 10 regioner och 5 länder i Nordsjöregionen får tillgång till de senaste insikterna, goda exempel, kritiska granskningar av lokala aktiviteter och ett professionellt nätverk. En partner är renoveringsprojektet Prittlewell Chapel i Southend-on-Sea, 40 minuters tågresa från London. Att kunna dela (med sig av) vårt arbete tack vare finansieringen av Build with CaRe är oerhört värdefullt både lokalt och internationellt, säger projektledaren Neil Pointer. Trots att tekniken finns tillgänglig, fortsätter energianvändningen i byggnader att vara högre än nödvändigt. Build with CaRe tar tillsammans med byggsektorn de nödvändiga stegen för att utveckla en transnationell strategi för ökad energieffektivitet. Frågan är inte längre om utan hur. Möjliggörare för Programmet Programmet för Energieffektiva Byggnader har haft mycket nytta av Build with CaRe. Med Västra Götalandsregionen som aktiv partner har ett kunskapsutbyte möjliggjorts mellan västsvenska aktörer och de som är med i partnerskapet. Västra Götalandsregionen har dels kunnat sprida sin kunskap internationellt och dels fått delfinansiering och kunnat ta viktiga projekt vidare; så som internationella forskningsprojekt och Passivhusdagarna. Med en gemensam agenda när det gäller utbildning, goda exempel och att sätta en norm skapas ett naturligt och utbrett kompetens- och erfarenhetsutbyte, säger Hanna Blomdahl som är projektledare på Build with CaRe och anställd på Västra Götalandsregionen. Jag tycker att Build with CaRes inriktning att mobilisera all kraft och kompetens man har till förfogande är utomordentlig. Goda exempel på olika slags energieffektiva byggnader är viktigt för att lyfta frågan, men marknaden själv kan inte åstadkomma nödvändig utveckling. Policy- och beteendemässiga ändringar är däremot helt avgörande för att få byggsektorn att producera fler energieffektiva byggnader, säger Christian Kornevall som är direktör på World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Ä Build with CaRe partner Marischal College, Aberdeen kvm energieffektiv renovering 18

19 forskningsresa med feedback för framtiden Att sprida kunskap om energieffektivt byggande och boende är målet för ett flertal forskningsprojekt, som Västra Götalandsregionen medfinansierar. Vi pratade med några av forskarna. uuu Hamnhuset, flerbostadshus Eriksberg, Göteborg 19

20 Kan vi hitta metoder och modeller för energieffektiva byggnader så kommer marknaden att utvecklas snabbare, säger Eva Sikander, sektionschef för energiteknik, byggnadsfysik och innemiljö på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Andelen energieffektiva byggnader ökar stadigt. Men det är fortfarande bara ett decennium sedan Sverige fick sitt första passivhus och erfarenheten av energieffektiva byggnader är begränsad. Bostadssektorn står för ca 20 % av Sveriges totala energianvändning och byggsektorn som helhet för hela 40 %. Den svenska regeringens målsättning är att energianvändningen i byggnader ska minska med 20 % till 2020 och 50 % till 2050 (jämfört med år 1995). Alltså är det viktigt att vi lär av de erfarenheter vi har. SYSTEMATISERA ERFARENHETER Just nu pågår ett antal forskningsprojekt som syftar till att systematisera de erfarenheter som hittills gjorts på området. Västra Götalandsregionen har till exempel inlett ett samarbete med Göteborgs universitet där man tillsammans med ett flertal kommuner ska titta på energieffektiva bebyggelse- och samverkansformer, planeringsprocesser samt brukarinvolvering och tekniska system som gör det möjligt. Utöver detta samarbetar Västra Götalandsregionen med flera andra högskolor. Bland annat med Chalmers Tekniska Högskola när det gäller att hitta metoder för att renovera energieffektivt. På SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har man med hjälp av finansiering från bland andra Västra Götalandsregionen startat flera forskningsprojekt med målet att öka kunskapen både bland beställare, arkitekter, entreprenörer, projektörer och boende. Eva Sikander berättar om forskningsprojektet Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen som pågår i Lindås, söder om Göteborg. lufttäta hus? Lindåshusen är Sveriges första radhusområde med passivhusstandard, byggt Vi ska göra intervjuer med boende i 10 av de 20 husen. Vi gör tekniska mätningar och kontrollerar till exempel värmeväxlarnas effektivitet och klimatskalens åldrande: Är de fortfarande lufttäta? Hur klarar plastfolier, tejper och fogmassor tidens tand? Men vi gör också intervjuer med de boende: Vad är de nöjda med? Vad går att förbättra? Allt med målet att ge bygg- och fastighetsbranscherna feedback. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut håller också i ett forskningsprojekt som utgår från flerbostadshuset Hamnhuset i Göteborg. Med 115 lägenheter är det Sveriges just nu största passivhus. Det stod färdigt sommaren 2008 och det var med det som passivhustekniken på allvar etablerades i Göteborg: Hamnhuset har blivit normgivande för Göteborgs stads nya miljöprogram som avser råd och krav för all markanvisning för bostäder i kommunen. Här finns många av de tekniska lösningar som är vanliga i passivhussammanhang: välisolerade väggar, värmeväxlare (FTX), genomtänkta fönster och solfångare på taket. Projektet har rönt stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands och här finns naturligtvis lärdomar att dra. bra förutsättningar för hamnhuset Flerbostadshus som Hamnhuset har på sätt och vis bättre förutsättningar för energieffektivitet än till exempel en fristående villa, eftersom lägenheter har färre ytterväggar i förhållande till golvytan. När det gäller förläggning av ventilation och värmesystem kan det å andra sidan vara lite svårare i ett stort hus som Hamnhuset, säger Svein Ruud, biträdande sektionschef för system- och installationsteknik på SP. Vi är mitt i projektet men jag kan konstatera redan nu att de flesta Erfarenhetsåterföring från Lindåshusen, Sveriges första passivhus 20

MAGASINET OM PROGRAMMET FÖR ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER

MAGASINET OM PROGRAMMET FÖR ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER MAGASINET OM PROGRAMMET FÖR ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER MILJONPROGRAM BLIR MILJÖPROGRAM FORSKNINGSRESA MED TIDSNÖD VEM TAR ANSVAR FÖR STÖD OCH SUBVENTIONER? GODMORGON VISKAFORS skön ny luft med passivhusen

Läs mer

Rapport Passivhusdagarna 2009

Rapport Passivhusdagarna 2009 Rapport Passivhusdagarna 2009 Förord: Den 6-8 november anordnades Passivhusdagarna 2009 i Västra Götaland. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus

Läs mer

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04 Seminarium om energieffektivt byggande Skövde 2008-09-04 Dagens program Inledning Västra Götalandsregionens program för energieffektiva byggnader Passivhuscentrum Smart Energi fokusgruppen för effektiv

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö Renovering med fokus på energi och innemiljö Fastigheten på Katjas Gata 119 efter ombyggnad. Kan man göra lågenergihus av ett befintligt bostadshus från miljonprogrammet? Vi tänker göra ett allvarligt

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Brogården miljonhusen blir passiva

Brogården miljonhusen blir passiva Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering BeBo, är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder. BeBo-medlemmarna, några av landets största fastighetsägare inom bostadssektorn, driver inom nätverket olika utvecklingsprojekt med inriktning mot

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

Brogården passivhusrenovering

Brogården passivhusrenovering Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några Sveriges största fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver olika utvecklingsprojekt med inriktning

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! www.passivhuscentrum.se 0322-61 68 00 Besöksadress/Utställning: Stora Torget, Alingsås

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella Trondheim den 18 augusti 2009 25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella samarbete Program Energisystem:

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus

Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus Mattias Westher, Bostads AB Poseidon Agenda Bakgrund Pilotprojektet; energianvändning & mål Tekniska lösningar; klimatskal Tekniska lösningar; installationer

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014 www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet EnergiRådgivarnas Konferens 27-28 november 2014 En kompetent beställare kan fatta hållbara beslut och skapar

Läs mer

International Passive House Association

International Passive House Association www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet International Passive House Association Plattform för kompetens, utbildning, projekt och komponenter IG Passivhus

Läs mer

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen Alingsås kommun Alingsåshem, FABS och Alingsås Energi är dotterbolag i koncernen AB Alingsås Rådhus Ägaren styr bolagen genom ägardirektiv Energibolag som energiproducent och Alingsåshem och FABS som konsumenter

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering 2015 Alingsåshem Vårt uppdrag AB Alingsåshem är helägt av Alingsås kommun I vårt ägardirektiv står det: Alingsåshems

Läs mer

VILLA SOLGLÄNTAN. Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter

VILLA SOLGLÄNTAN. Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter VILLA SOLGLÄNTAN Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter VILLA SOLGLÄNTAN Villa Solgläntan är ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter. Huset är ett traditionellt

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

Passivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik

Passivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Passivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal 130 m 2 uppvärmd boyta Traditionellt enplans

Läs mer

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluft Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluften Ett sätt att ta vara på den förbrukade ventilationsluften, som annars

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

RECVENT+ Ventilation och värme. Tryggt, Säkert och Enkelt

RECVENT+ Ventilation och värme. Tryggt, Säkert och Enkelt RECVENT+ Ventilation och värme Tryggt, Säkert och Enkelt REC i korthet REC Indovent AB grundades 1954 och är verksamma inom affärsområdena Ventilation & Energi och Industriprodukter. Huvudkontoret finns

Läs mer

REC Vent. plus. Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning

REC Vent. plus. Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning REC Vent plus Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! REC Temovex REC har i mer än 50 år försett den svenska marknaden med ventilationsprodukter.

Läs mer

Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus

Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus Åke Blomsterberg WSP Environmental & LTH Energi och ByggnadsDesign 2014-06-10 Renovering flerbostadshus Miljonprogrammet - Fram till 2017 behöver 100 000 miljonprogramslägenheter

Läs mer

AB Helsingborgshem. Agenda

AB Helsingborgshem. Agenda AB Helsingborgshem AB Helsingborgshem Agenda 1. Våra åtaganden 2. Generella implementeringspunkter 3. Kv Turkiet (Portalen) 4. Parkkvarteret 5. Björka/Ödåkra 6. Individuellt Mätsystem 7. Fotokollage över

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

Välkommen till Portvakten Söder

Välkommen till Portvakten Söder Bo i Europas klimatsmartaste hus! Välkommen till Portvakten Söder Framtidens boende i ett hållbart samhälle Portvakten Söder Vi erbjuder 64 lägenheter i två punkthus med vardera åtta våningar. Inflyttning

Läs mer

Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet

Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet Passivhus Norden 2013 Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet Åsa Lindell Ulf Eriksson NCC Construction Sverige AB, Gullbergs strandgata

Läs mer

Tänk globalt agera lokalt..!

Tänk globalt agera lokalt..! Om energianvändning i våra byggnader..!? Global energitillförsel/behov Jan-Olof Dalenbäck Prof. i Installationsteknik och studierektor, Inst. för Energi och miljö (EoM), CHALMERS Koordinator Chalmers Energicentrum

Läs mer

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05 Hållbara Järva! 2010-2014 Lisa Enarsson, projektledare The Capital of Scandinavia Akalla Järva Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid 2006-01 God komfort i harmoni m Samtidigt som världens befolkning växer och energiförbrukningen ökar så minskar tillgången till de vanligaste

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

www.nollhus.se Eje Sandberg

www.nollhus.se Eje Sandberg Eje Sandberg www.nollhus.se Utveckla FEBYs kriterier för passivhus. Skapa nätverk Bevaka och påverka myndigheter för att främja utvecklingen Sprida information och kunskap Rapporter Kungsbacka Eksta fastighetsbolag

Läs mer

Välkommen till Sigfridsvägen 21

Välkommen till Sigfridsvägen 21 Välkommen till Sigfridsvägen 21 Ett modernt boende med klassisk Ta chansen att bo i det vackra Q-märkta huset från 1935 på Sigfridsområdet. De klassiska detaljerna är väl bevarade, samtidigt som lägenheterna

Läs mer

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid. VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora

Läs mer

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech Steget mot framtiden Synergi i optimalt energiutnyttjande Fueltech Mikael Jönsson Anders Persberg Energismart Boende Framtidens möjligheter med huset som kraftkälla! Var kommer Co2 utsläppen ifrån? Bostäder

Läs mer

Riksbyggens Renoveringsverkstad

Riksbyggens Renoveringsverkstad Riksbyggens Renoveringsverkstad Jan Kristoffersson 2011-09-21 Sustainable Innovation Utveckling inom energieffektivisering www.sust.se 1 Sustainable Innovation Startade 2008 Kontor i Stockholm, åtta anställda

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare?

Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare? Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare? Jan Akander Avdelningen för Byggnads-, Energi- och Miljöteknik Akademin för Teknik och Miljö Högskolan i Gävle

Läs mer

Energieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet? 2012-10- 04

Energieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet? 2012-10- 04 Energieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet? 2012-10- 04 Inledning Ägardirektiv Ändamålet med verksamheten erbjuda kommuninvånarna ett attraktivt, tryggt

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus

Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus Christina Claeson-Jonsson, NCC 2012-06-12 NCC Construction Sverige AB 1 Ett annat fokus Då: - Fokus på energieffektivisering

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

SWEGON HOME SOLUTIONS

SWEGON HOME SOLUTIONS INTELLIGENT INOMHUSKLIMAT FÖR MÄNNISKOR OCH HEM SOM GARANTERAR FRISK OCH HÄLSOSAM LUFT Luft har en väldigt stor betydelse för hur vi mår. Den kan påverka vår sömn, vår koncentrationsförmåga och vår hälsa.

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Clean-Air24 FTX Minska värmekostnaden Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Det enda systemet med återvinning som kan installeras i befintligt kanalsystem Inga rör och aggregat som

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

Miljöanpassat byggande. 2010-01-22 Lukas Memborn

Miljöanpassat byggande. 2010-01-22 Lukas Memborn Dagens innehåll: Fastighetsnämnden/Fastighetskontoret Vad är en markanvisning? Programmets koppling till markanvisningarna Programmets innehåll Fastighetsnämnden = mark- & bostadspolitiskt organ Fastighetskontoret

Läs mer

Bostads AB Poseidon 2010

Bostads AB Poseidon 2010 2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

BRIGGEN 4. hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD. Briggen 4 lägenheter, Västra Hamnen, Malmö. T o r n a h e m

BRIGGEN 4. hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD. Briggen 4 lägenheter, Västra Hamnen, Malmö. T o r n a h e m BRIGGEN 4 hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD Västra Kanalgatan 1 211 41 Malmö telefon: 040-12 64 00 BESKRIVNING Fastighets AB Riggenhus bygger 37 lägenheter i det nya bostadsområdet Fullriggaren i Västra

Läs mer

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB Hyresbostäder i Växjö AB Äger och förvaltar» bostäder till en yta av 261 870 m 2 fördelade

Läs mer

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering SYSTEM ROCKWOOL SVERIGE System En ny generation takisolering Nya direktiv innebär mer isolering Allt hårdare miljödirektiv och lagar gör att det ställs höga krav på de hus som byggs idag. För att nå de

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

nr 1 2008 Glädjande låg energiförbrukning

nr 1 2008 Glädjande låg energiförbrukning nr 1 2008 En nybyggd villa på 140 m 2 får inte ha en högre energiförbrukning än 15 400 kwh/år (110 kwh/m 2 /år) enligt BBR. Ett GlobalHus på 140 m 2 beräknas ha en energiförbrukning på max 6 300 kwh/år

Läs mer

Konceptet har ett namn: RECVENT, och vid eventuella tillval utöver ventilation RECVENT+.

Konceptet har ett namn: RECVENT, och vid eventuella tillval utöver ventilation RECVENT+. www.recvent.se Tryggt, Säkert och Enkelt Kanske är detta synonymt med vad ert företag och era hus står för. Genom samarbetet med REC kan ni leverera ett komplett paket med miljövänlig ventilation + värme/varmvatten

Läs mer

Info! Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars. Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10

Info! Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars. Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10 April 2014 Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10 Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars I mars bjöd vi in till ett möte där du fick komma med önskemål och förslag inför

Läs mer

Miljonprogram - Ombyggnad till lågenergihus

Miljonprogram - Ombyggnad till lågenergihus Miljonprogram - Ombyggnad till lågenergihus Mattias Westher, Bostads AB Poseidon Cathrine Gerle Katjas gata 119 Status -Pågående uppföljning av teknik och hyresgästers upplevelser -Pågående lönsamhetsdiskussion

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet i Lund Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet är en skola i Lund för barn upp till årskurs tre. När den drabbades av fukt- och mögel skador beslöt kommunen att bygga en

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Välkommen till Bostaden!

Välkommen till Bostaden! Välkommen till Bostaden! Vi arbetar långsiktigt med smarta, hållbara lösningar; socialt, ekonomiskt och ekologiskt! Alla mål utifrån hållbarhetsperspektiven: Ekonomiskt Ekologiskt Socialt I vår affärsplan

Läs mer

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Modern bekvämlighet med låg energiförbrukning Intresset för smarta energilösningar i boendet ökar. Samtidigt ställer

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

Nedanstående hus är förslag. Ni väljer själva vilket hus ni vill bygga. Tomt nr 13. Villa Kivik med matplatsvinkel 1,5-planshus, 157,3 m 2

Nedanstående hus är förslag. Ni väljer själva vilket hus ni vill bygga. Tomt nr 13. Villa Kivik med matplatsvinkel 1,5-planshus, 157,3 m 2 linnéa park VEBERÖD bo naturnära I veberöd Vid foten av Lund, på Romeleåsens sluttningar i Veberöd, ligger detta nya natursköna område med en unik boendemiljö omsluten av blandskog och enorma rekreationsområden.

Läs mer

DITT NYA HEM I linnéa park

DITT NYA HEM I linnéa park linnéa park VEBERÖD bo naturnära I veberöd Vid foten av Lund, på Romeleåsens sluttningar i Veberöd, ligger detta nya natursköna område med en unik boendemiljö omsluten av blandskog och enorma rekreationsområden.

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP

Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP Bostadsrättsförening Rosengård, Malmö 767 lägenheter, 2500 medlemmar 8st 9-våningshus 8st 3-våningshus Byggnadsår 1969-1970 -

Läs mer

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige www.igpassivhus.se Kent Pedersen Världens första passivhustennishall Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige IG Passivhus Sverige Det är vi idag: Certifierade passivhusexperter 30 år erfarenheter med

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation

Läs mer

Komplett stomme till flerbostadshus

Komplett stomme till flerbostadshus Fördelarna med vår stomme Komplett stomme till flerbostadshus...för arkitekten Det är utsidan som räknas. Åtminstone om man vill ha en vacker fasad. Om du bygger med LK Putsvägg får du en helt fogfri fasad.

Läs mer

Mer än 30 arkitekter, konsulter, entreprenörer och beställare från Stockholm, Helsingborg, Växjö, Göteborg och Malmö var intresserade.

Mer än 30 arkitekter, konsulter, entreprenörer och beställare från Stockholm, Helsingborg, Växjö, Göteborg och Malmö var intresserade. Passivhusresa till Hannover 6 9 november 2008 2 (6) Resan inspirerar till att få genomföra ett passivhusprojekt säger Mats Höjman från Møller Arkitektbyrå AB, en av deltagarna på passivhusresan till Tyskland.

Läs mer