Sociala nätverk en arena för det goda livet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sociala nätverk en arena för det goda livet"

Transkript

1 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Sociala nätverk en arena för det goda livet En analys av folkbildningens och idrottsrörelsens betydelse för en jämlikare hälsa hos invånarna i Västra Götaland Janet Wohlfarth & Joacim Andersson 2004:2

2

3 Sociala nätverk - en arena för det goda livet

4 Rapport från Forskningsstation Mösseberg 2004:2 ISSN :a upplagan 5 april 2004 Copyright 2004 Janet Wohlfarth /Joacim Andersson/Forskningsstation Mösseberg Utgiven av Forskningsstation Mösseberg Ansvarig utgivare: Hugo Westerlund Omslagsbilden är tagen från IMSI s MasterClips and MasterPhotos Premium Image Collection, 1895 Francisco Blvd. East, San Rafael, CA , USA. Tryckt hos Svärd & Söner AB i Falköping Detta verk får utan kostnad kopieras och på annat sätt mångfaldigas under förutsättning att inga delar tas bort, läggs till eller ändras, samt att produkten ej säljes för ekonomisk vinning av andra än Forskningsstation Mösseberg.

5 Innehåll Förord...7 Sociala nätverk en arena för det goda livet...8 Inledning... 8 Frågeställning, utgångspunkter och tidigare resultat... 8 Metodkritik Folkhälsokommittén och frivillig- och folkrörelseorganisationerna centrala folkhälsoaktörer inom Västra Götalandsregionen Frivillig- och folkrörelsernas roll i folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen Vad är hälsa? Sociala nätverk är hälsobefrämjande och en väg till det goda livet Idrottsrörelsens och folkbildningens bidrag till främjandet av sociala nätverk Sociala nätverk i folkbildnings- och idrottsrörelserna 17 Idrottsrörelsens och folkbildningens roll som budskapsbärare Vilket hälsobudskap förmedlas i rörelserna? Idrotts- och folkbildningsrörelsens hälsobudskap En sammanfattande analys av idrotts- och folkbildningsrörelsens bidrag till en bättre folkhälsa i Västra Götaland Idrottsrörelsens folkhälsoprojekt i Västra Götalandsregionen Inledning Tre projekt Västra Götaland i rörelse Tjejer, idrott och ideal Tobaksfri idrott i Västra Götaland Diskussion Intern och utåtriktad verksamhet Verksamhet som riktar sig mot idrottsrörelsens medlemmar Idrottsrörelsen som budskapsspridare till unga Förebilders betydelse Projektverksamheten fungerar som stöd till det lokala arbetet... 46

6 Verksamhet som främst riktar sig mot människor utanför den organiserade idrottsrörelsen Strategier för att stimulera fler människor till ökad fysisk aktivitet Olika typer av idrottsföreningar har olika förutsättningar att deltaga i projektet Livsstil och Hälsa Inledning Folkbildningens möjligheter Val av målgrupper Invandrarkvinnor Föreningslösa ungdomar Unga föräldrar, särskilt de ensamstående Hur det började år Bubblor av folkhälsoinsatser under 2000/ Kollision mellan bidragsgivare och bidragsmottagares egna regelsystem Existensbidrag Projektbidrag Under 2002 är processen igång Styrkan med aktiviteterna i projektet Livsstil och Hälsa Svagheter med aktiviteter i projektet Livsstil och Hälsa Redovisning/utvärdering Social samvaro är hälsobefrämjande En redovisnings- eller utvärderingsmall, en framtida utmaning Framtidsscenario Referenser Forskningsstation Mössebergs skrifter... 74

7 SOCIALA NÄTVERK Förord Under 2003 färdigställdes två utvärderingar av Forskningsstation Mösseberg, Idrottsrörelsens folhälsoprojekt i Västra Götalandsregionen en främjande utvärdering av Västergötlands Idrottsförbunds och Västsvenska Idrottsförbundets projektverksamhet inom folkhälsoområdet och Livsstil och Hälsa folkbildnings bidrag till en god folkhälsa, på uppdrag för folkhälsokommittén i Västra Götaland. Vi som har varit involverade i dessa utvärderingar är Janet Wohlfarth, utredare/ pol.mag., och Joacim Andersson, utredare/pol.mag. Janet Wohlfarth har utfört och ansvarat för utvärderingen av Projektet Livsstil och Hälsa, som genomförts av Västra Götalands Bildningsförbund. Joacim Andersson har utfört och ansvarat för utvärderingen av Idrottsrörelsens folkhälsoprojekt i Västra Götalandsregionen, som genomförts av Västergötlands Idrottsförbund och Västsvenska Idrottsförbundet. Föreliggande rapport har initierats av folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen. Folkhälsokommittén har sedan Västra Götalandsregionens inrättades arbetat målinriktat för att öka och stärka samarbetet mellan regionen och frivillig- och folkbildningsrörelserna. Samarbetet har gjort regioninvånarna mer uppmärksammade på vikten av att leva ett sunt liv och banat väg för en jämlikare i hälsa i Västra Götaland. Studien är en sammanfattande analys av de båda ovannämnda projekten och avser att belysa nyttan med samarbetet mellan parterna. Vår ambition med rapporten är att öka förståelsen för att allt som sker i godo för regioninvånarna inte alltid är mätbart. Vår förhoppning är att rapporten kan ge vägledning för både politiker och tjänstemän inom regionen, att våga ta beslut som kan vara svåra att få legitimitet för genom att resultatet inte direkt kan mätas i kvantitativa termer. Författarna 7

8 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Sociala nätverk en arena för det goda livet Av Janet Wohlfarth och Joacim Andersson Förebilder är människosläktets skola, och utan exempel lär man sig inte något. Edmund Burke Inledning Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen antog den 2 maj 2000 den folkhälsopolitiska policyn Det goda livet. Denna följdes i september 2002 av ett handlingsprogram som pekar ut de områden som skall prioriteras i regionens folkhälsoarbete. Av policyn och handlingsprogrammet framgår det att folkhälsoarbetet inom regionen skall bygga på ett livscykelperspektiv, där det övergripande målet är jämlikhet i hälsa, samt att Västra Götalandsregionen har ambitionen att skapa en bred samverkan i folkhälsofrågor. Inom regionen sker samverkan i folkhälsofrågor såväl på regional nivå som på lokal nivå och det har utvecklats ett omfattande kontaktnät för denna samverkan. I kontaktnätet ingår förutom aktörer inom den regionala organisationen, kommuner, myndigheter, universitet och högskolor, samfund och kyrkor, folkbildning och folkhögskolor, näringsliv samt intresseorganisationer och föreningsliv. Under de senaste fem åren har Folkhälsokommittén i Västra Götaland haft ett aktivt samarbete med frivillig- och folkbildningsrörelsen för att på så sätt nå ut med sitt hälsobudskap. Frågeställning, utgångspunkter och tidigare resultat Föreliggande skrift utgör en analys av två frivillig- och folkrörelsers folkhälsoarbete inom Västra Götalandsregionen, nämligen bildningsrörelsen och idrottsrörelsen. Den 8

9 SOCIALA NÄTVERK bygger på två utvärderingar, vilka publicerades under år 2003 (Andersson 2003 och Wohlfarth 2003). Frågan som vi försökt att besvara i rapporten är: Hur har folkhälsokommitténs bidrag till bildningsrörelsen och idrottsrörelsen bidragit till att skapa förutsättningar för god hälsa för invånarna i Västra Götaland? Som med det mesta förebyggande folkhälsoarbete är det mycket svårt att bevisa effekter på hälsan, av insatser som ofta görs många år tidigare. Alltför många yttre faktorer spelar in och gör sambanden otydliga. Lyckligtvis är det inte nödvändigt att bevisa hela kedjan av förmodade effekter. Vissa saker vet vi redan, exempelvis att sociala nätverk har betydelse för hälsan. En annan metodologisk svårighet är att folkhälsoarbetet oftast inte har en direkt påverkan ens på hälsans bestämningsfaktorer. Det är inte folkhälsoarbetet som utgör det sociala kittet, utan människor. Vad folkhälsoarbetet kan hoppas att göra är att skapa förutsättningar för människor att kunna leva bra liv. Rapporten försöker därför inte visa hälsoeffekterna direkt. Istället har vi valt att fokusera på verksamheterna och göra en bedömning av ifall det är sannolikt att de verksamheter som folkhälsokommitténs bidrag genererat kan skapa förutsättningar för människor att leva på ett sätt som gagnar folkhälsan. Framförallt är det tre saker som vi sett inom bägge organisationerna och som bildar ett gemensamt mönster nämligen: Organisationernas kärnverksamhet ryms inom folkhälsans område. Organisationernas förmåga att ge människor möjlighet till social samvaro som på sikt kan stärka människors egna sociala nätverk. Organisationerna som budskapsspridare i ett hälsohänseende. Vår disposition i denna rapport är att först beskriva vad som skett inom rörelserna och vad det är som kan påverka människor i riktning mot det goda livet. Vår förhoppning är att det kan leda till en ökad förståelse för att allt som sker och är av godo inte alltid är mätbart, men att det ändå är viktigt att våga ta beslut för att stödja sådan verksamhet. Efter den inledande beskrivningen av samarbetet mellan folkhälsokommittén och folkrörelserna, samt av de resultat som framkommit genom de tidigare utvärderingarna, fokuseras först sociala nätverk och därefter budskapsspridande. I avsnittet om sociala nätverk diskuteras de sociala nätverkens betydelse för hälsan utifrån statistik och tidigare forskning. Även folkrörelsernas funktion som budskapsspridare diskuteras utifrån tidigare forskning och belyses därefter med resultaten från en enkät, som 9

10 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Forskningsstation Mösseberg sände ut till representanter från folkbildningen och idrottsrörelsen i regionen. Sist i kapitlet görs en sammanfattande analys. Därefter har vi valt att förkorta versionerna av de tidigare arbetsrapporterna Livsstil och Hälsa folkbildningens bidrag till en god folkhälsa i Västra Götaland, 2003:G och Idrottsrörelsens folkhälsoprojekt i Västra Götalandsregionen främjande utvärdering av Västergötlands Idrottsförbunds och Västsvenska Idrottsförbundets projektverksamhet inom folkhälsoområdet, 2003:E och inkludera dem som andra och tredje kapitlet i rapporten. Syftet är att ge en bakgrund till några av de tankar som presenteras i rapportens första kapitel samt att tillgängliggöra de viktigaste resultaten för en vidare läsekrets. Metodkritik Vi vill poängtera att våra tolkningar som framkommer i studien dels bygger på de erfarenheter vi fått genom flera års utredningsarbete inom frivillig- och folkbildningsrörelsen, dels på allmän kunskap och teorier om hälsans bestämningsfaktorer. En djupare och mer forskningsinriktad studie hade kunnat innebära att våra tolkningar blivit något annorlunda. Som nämnts tidigare är det i princip omöjligt att i enskilda projekt bevisa att bidrag till förebyggande insatser har effekter på folkhälsan. Vi har därför istället försökt att beskriva några sannolika mekanismer på mer teoretisk grund och sedan diskutera i vilken mån stödet till folkrörelserna använts på ett sådant sätt att de positiva mekanismerna har förutsättningar att verka. Det är ofrånkomligt att en sådan diskussion även om den är byggd på fakta och vedertagna teorier har vissa subjektiva inslag, särskilt när det gäller bedömningar. Vi har strävat efter att i texten vara tydliga med vad som är fakta, teorier, slutsatser respektive egna spekulationer utifrån data. Föreliggande analys bevisar således inga effekter, men mot bakgrund av kravet på att begränsa studien till en rimlig omfattning vilket har sin orsak i begränsade resurser, i form av tid och pengar så anser vi att den valda uppläggningen ändå kan ge en god bild av nyttan med samarbetet mellan folkhälsokommittén och idrotts- och folkbildningsrörelsen. Folkhälsokommittén och frivillig- och folkrörelseorganisationerna centrala folkhälsoaktörer inom Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén är ett politiskt organ inom regionen. Inom den regionala organisationen spelar folkhälsokommittén en central roll i folkhälsoarbetet. På hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag är folkhälsokommittén initiativtagare och förslagsställare i folkhälsofrågor och fungerar i övrigt som remissorgan och rådgi- 10

11 SOCIALA NÄTVERK vare med hänsyn till folkhälsofrågor. Folkhälsokommittén, med tillhörande kansli, lämnar förslag till riktade och allmänna folkhälsoinsatser och genomför gemensamma studier och projekt. Kommittén svarar även för gemensamma uppföljnings-, utbildnings- och utvecklingsinsatser samt fördelar regionala folkhälsomedel till frivilligorganisationer och till riktade insatser åt utsatta grupper. (Handlingsprogram folkhälsoarbetet , sid. 5.) En starkt bidragande orsak till att Västra Götalandsregionen fördelar folkhälsomedel till frivilligorganisationer är att regionen ser dessa organisationer som viktiga förmedlare av ett folkhälsobudskap till regionens invånare. Denna syn på frivilligorganisationerna återfinns även i den statliga utredningen Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan, slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. I denna utredning framhålls framförallt fyra egenskaper hos frivilligrörelserna som offentliga organ inte så lätt kan ersätta (SOU 2000:91, sid. 644): Förmedlare av budskap: Ett budskap som förs fram av någon man litar på, någon som är som en själv, det budskapet har större betydelse än om det sägs av offentliga organ. Träffa andra i samma situation: Att träffa andra i samma situation om man är i ett utsatt läge är hälsofrämjande och kan aldrig ersättas av offentliga tjänstemän. Förmedlare av utsatta gruppers behov: Samhället får kunskap om hälsofrågor genom de personer som är berörda. Alla mår bra av att göra saker tillsammans med andra: Att delta i föreningsliv är ett socialt kitt i sig, som motverkar ensamhet och tar tillvara människors behov av att göra nytta Citatet visar på en viktig faktor som gör att frivillig- och folkrörelseorganisationerna förfogar över en stor potential som budskapsspridare, nämligen betydelsen av förtroende mellan avsändare och mottagare av ett budskap. Här bör dock även nämnas en annan faktor som förstärker frivillig- och folkrörelsernas roll som budskapsspridare, nämligen dess potential att nå ut till en stor del av befolkningen. Idrottsrörelsen är den folkrörelse som har flest medlemmar, vilket också förklarar varför idrotten betraktas som ett av de viktigaste områdena när det gäller att nå ut med ett hälsobudskap till stora grupper. Om medlemskapet i de lokala idrottsföreningarna fördelas på alla invånare i Sverige skulle detta motsvara 1,3 medlemskap per invånare. En annan stor budskapsspridare är våra folkbildningsorganisationer. Folkbildningens breda nätverk lokalt har förmågan att nå längst ut till invånarna för att inspirera människors möjligheter till en jämlikare hälsa. Som citatet också antyder består frivillig- och folkrörelsernas bidrag till den svenska folkhälsan inte endast av dess budskapsspridande funktion. Frivillig- och 11

12 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG folkrörelserna har exempelvis även förmågan att ge utsatta grupper en röst i samhället och lyfta fram de behov dessa grupper har. Bild 1. Idrotts- och folkbildningsrörelsen förmedlar budskap, skapar mötesplatser för människor och för fram utsatta gruppers behov. Dessutom mår människor bra av att göra saker tillsammans med andra. Illustratör: Gustav Ilves, 2004, Falköping. Dessutom tyder forskning på att frivillig- och folkrörelsen och andra organisationer tillhörande civilsamhället utgör en hälsofrämjande arena i sig. Utöver detta kommer naturligtvis direkt hälsofrämjande inslag såsom motion. Frivillig- och folkrörelsernas roll i folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen Forskare, som Robert D Putnam (1996), menar att föreningar och folkrörelser utgör viktiga arenor för skapandet av socialt kapital. Begreppet socialt kapital är hämtat från Pierre Bourdieus författarskap och måste också ses med hänsyn till de 12

13 SOCIALA NÄTVERK två övriga begrepp som författaren använder, det vill säga kulturellt kapital och ekonomiskt kapital. Begreppet har haft olika tolkningar men det gemensamma med dessa tolkningar är att begreppet avser att uppskatta den resurs som relationer kan utgöra för människan (Hasselberg m.fl. 2002). Själva begreppet har inte någon självklar legitimitet i vårt samhälle och det finns många kritiker. Enkelt uttryckt kan man säga att socialt kapital består av relationer mellan människor som har förtroende och står i samförstånd till varandra. Dessa relationer (sociala stödfunktioner) kan skapas genom exempelvis släktband och vänskapsförbindelser (Gustavsson 2002). Resonemanget om frivillig- och folkrörelserna, som skapare av socialt kapital, stämmer väl överens med den utveckling som skett i det svenska samhället under 1900-talet. Sverige är ett land som i hög grad är präglat av folkrörelser och den svenska folkrörelsekulturen har varit en betydelsefull faktor för skapandet av ett socialt kitt, såväl mellan individer som i samhället i stort. Föreningsdeltagande har ofta skapat en känsla av tillhörighet för föreningarnas deltagare likaväl som det gett insikter om större sammanhang. I sammanhanget bör man även komma ihåg vilken faktisk påverkan den svenska frivilligrörelsen haft på den svenska folkhälsan. Här kan exempelvis nämnas nykterhetsrörelsens betydelse för den minskade alkoholkonsumtionen, idrottsrörelsens betydelse för fysisk aktivitet, de fackliga organisationernas betydelse för arbetsmiljön, konsumentrörelsens betydelse för säker mat samt bildningsrörelsens betydelse för människors lärande. Den översiktliga beskrivning av frivilligrörelserna, som ges i det ovanstående, ger exempel på egenskaper inom dessa rörelser som motiverar Västra Götalandsregionen att fördela folkhälsomedel till frivilligorganisationerna. I det handlingsprogram för folkhälsoarbete, som tagits fram inom regionen, framgår även att frivilligorganisationerna ses som en viktig aktör när det gäller folkhälsoområdet. Den folkhälsopolitiska policyn för Västra Götalandsregionen har ett övergripande mål, jämlikhet i hälsa. Detta övergripande mål är sedan indelat i sju inriktningsmål, nämligen, en gynnsam start i livet, hälsosamma uppväxtvillkor för barn och unga, förutsättningar för ungdomars inträde i vuxenlivet, hälsosamt vuxen/arbetsliv, hälsosam ålderdom, folkhälsoarbetets infrastruktur och förutsättningar samt kunskapsbehov. I handlingsprogrammet är dessa fem inriktningsmål indelade i 37 delmål. Ett mått på den betydelse som frivilligorganisationerna tillmäts i folkhälsoarbetet är att frivilligorganisationerna nämns som aktörer för samverkan i 27 av dessa inriktningsmål. 13

14 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Vad är hälsa? Världshälsoorganisationen (WHO) definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. Denna definition torde kunna tolkas som om hälsa är ett positivt tillstånd och skall ses med hänsyn till människors hela livssituation. God hälsa är så mycket mer än frånvaro av sjukdom. Det finns människor som kan må dåligt utan en definierbar sjukdom och det finns människor som kan leva ett gott liv med en svår sjukdom. Hälsa kan också ses som en resurs och förutsättning för att uppnå och förverkliga de drömmar om ett gott liv som de flesta människor har. Sociala nätverk är hälsobefrämjande och en väg till det goda livet Sociala nätverk som begrepp infördes i den samhällsvetenskapliga forskningen på 1950-talet. Begreppet beskriver människors sociala relationer från såväl kvantitativ som kvalitativ synpunkt. Människors sociala nätverk kan ses både ur ett positivt och ur ett negativt perspektiv beroende på hur dess förmåga är att förse den enskilda människan med socialt stöd. Ett socialt nätverk kan ha olika storlek och sammansättning i olika grupper i befolkningen. Det innebär att ett litet socialt nätverk inte är sämre än ett stort utan det handlar om vilket stöd det sociala nätverket kan ge människan i olika livssammanhang. Genom forskning vet vi idag att exempelvis kvinnor har flera nära vänner än män. Högutbildade människor har, i jämförelse med lågutbildade, ofta ett större socialt nätverk som innehåller en stor andel vänner och arbetskamrater. Däremot har oftast lågutbildade en större andel släktingar bland sitt sociala nätverk. Medicinsk forskning ger också belägg för att människor med ett bristfälligt socialt nätverk har en ökad risk för att få en rad sjukdomar. En bidragande orsak till detta anses vara att dessa människor har en ökad tendens till att röka mer, dricka mer alkohol, äta sämre och motionera mindre, vilket kan och ofta leder till högt blodtryck samt höga blodfetter. (Nationalencyklopedin 2003). Ett bra socialt stöd kan underlätta för människor att påverka olika stressfyllda situationer och därmed minska stressreaktioner i kroppen och minimera risken för olika sjukdomar. Ett otillräckligt socialt stöd kan å andra sidan mer direkt påverka hälsan via inverkan på kroppens hormon- och försvarssystem. Denna upptäckt stödjer den amerikanske epidemiologen John Cassels så kallade sårbarhetsteori. Cassel gör gällande att det finns olika element i samhället (av vilka ett otillräckligt socialt nätverk är ett), som kan öka människors generella sårbarhet 14

15 SOCIALA NÄTVERK för olika sjukdomsframkallande faktorer (Ibid.). Stöd från sociala nätverk utgör följaktligen en värdefull förutsättning för att kunna hantera svåra livssituationer. Bild 2. Bilden illustrerar att ett socialt nätverk inte behöver vara stort utan är mer beroende av vilket stöd det kan ge i olika livssituationer. Bildmontage: Janet Wohlfarth, 2004, Falköping. Under en människas livscykel knyts hon successivt till olika former av sociala nätverk. Till familje- och släktband adderas nya relationer genom exempelvis daghem, skola och grannar. Inträdet på arbetsmarknaden och familjebildning genom giftermål eller samboförhållande knyter människor samman skilda nätverk i en komplicerad väv av nya relationer. Så har det sett ut för de flesta människor fram till 1980-talet. Våra familjeband har försvagats över de senaste decennierna i jämförelse med bondesamhällets släktbandsförhållande under 1800-talet och början på 1900-talet. Enligt Statiska Centralbyrån (2001) fanns det i Sverige den 31 december 1999 cirka 6,9 miljoner människor, från arton års ålder och uppåt, varav cirka 46 procent levde i ett förhållande med någon. Det innebär att cirka 3,7 miljoner människor lever som ensamstående antingen frivilligt eller ofrivilligt. 15

16 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Det finns flera rapporter som pekar på familjesituationens betydelse för ett gott hälsotillstånd. Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2001 visar på ett mönster att frånskilda har högre dödlighet och sämre hälsa än de som är gifta eller samboende. Bild 3. Det sociala nätverkets förmåga att ge stöd. Illustratör: Gustav Ilves, 2004, Falköping. Ogifta ligger på skalan mitt emellan. Hos dem, som inte är gifta eller sammanboende, har det konstaterats en högre självmordsfrekvens och dödlighet orsakad av alkohol eller andra droger. En annan central arena för social gemenskap och socialt stöd är arbetsplatsen. Även här har stora förändringar skett under de senaste årtiondena för medborgarna, som exempelvis orsakats av en ökad arbetslöshet, ändrade arbetsförhållanden och/eller ökade krav på den egna arbetsinsatsen. En särskilt utsatt grupp 16

17 SOCIALA NÄTVERK är arbetslösa, vilka i en mängd studier visat sig ha sämre hälsa än den arbetande befolkningen. Att gå i pension är, till skillnad från arbetslöshet, något positivt för många människor, för andra kan det innebära ensamhet och bristande socialt stöd. Särskilt för män är pensionering, i befolkningsstudier, förknippat med ökad dödlighet. En tredje viktig källa till social gemenskap och socialt stöd är föreningslivet och olika slags aktiviteter, som människor gör tillsammans på fritiden. Ofta har sådana engagemang en tydlig tvåfaldig funktion för dem som deltar dels är aktiviteterna i sig meningsfulla (och kanske hälsofrämjande), dels spelar den sociala gemenskap som skapas en stor roll. Genom den samhällsförändring som skett, och som påverkat såväl familjestrukturer, arbetslivet som fritiden, har många människors sociala nätverk krympt och för vissa finns det inget nämnvärt socialt nätverk kvar. Idrottsrörelsens och folkbildningens bidrag till främjandet av sociala nätverk De värden som ideella och folkrörelseorganisationer bidrar med har varit fokus för omfattande forskning alltsedan Alex de Tocqueville studerade de frivilliga organisationernas betydelse för den demokratiska utvecklingen i USA. På senare tid har Robert D Putnams arbete på området fått stor uppmärksamhet. Hans studie om civilsamhällets betydelse för den regionala demokratiutvecklingen i Italien under och 80-talen, Den fungerande demokratin (1996) samt den senare Bowling alone the collapse and revival of American community (2000) är två ofta refererade verk. I den förra studien visar Putnam att den föreningsverksamhet, som bedrivs i de ideella organisationerna, utvecklar den medborgaranda och det sociala kapital som är så viktiga beståndsdelar i det moderna demokratiska samhället. Föreningslivet i stort och inte minst folkbildningsrörelsen har haft förmåga att skapa socialt kapital, som gör dem betydelsefulla i folkhälsohänsyn. I den senare studien visar Putnam att socialt kapital är hälsofrämjande i sig och att personer, som är aktiva i frivilligorganisationer, mår bättre än de som inte är det (Putnam 1996, se även Putnam 2000). Sociala nätverk i folkbildnings- och idrottsrörelserna Hur bidrar de bägge studerade folkrörelserna och särskilt det ekonomiska stödet till dem från folkhälsokommittén till att stärka de sociala nätverken? När det gäller idrottsrörelsen i Västra Götaland erbjuder den en arena för möten mellan olika människor, vilka har ett gemensamt intresse för en aktuell idrottsgren. 17

18 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Bild 4. Social samvaro genom dialog. Illustratör: Gustav Ilves, 2004, Falköping. På så vis gagnar idrottsutövandet inte enbart utövandet av fysisk aktivitet, vilket i sig är hälsofrämjande, utan idrottsutövandet medför även social samvaro. Genom den sociala samvaron stärks människors sociala nätverk, vilket kan utgöra ett socialt stöd även utanför den idrottsliga arenan. Det är i sammanhanget även viktigt att komma ihåg att en stor andel av den verksamhet som bedrivs inom idrottsföreningarna är riktade mot barn och ungdom. De sociala nätverk som barn- och ungdomsidrotten genererar har betydelse under barnens uppväxt men kan även fungera som ett socialt stöd långt senare i livet. När det gäller folkbildningsrörelsen i Västra Götaland handlar det om att stärka individers egenkraft genom lärande, som sker i mötet med det nya och okända, vilket är folkbildningens styrka. Lärandet, som sker i växelverkan genom samtal med andra och som bygger på deltagarnas erfarenheter, skapar en social samvaro. Detta är berikande oavsett målgrupp för alla människor och genererar oftast djupare relationer mellan de människor, som har befunnit sig i det sociala rummet. 18

19 SOCIALA NÄTVERK För att människor, oavsett målgrupp, skall må bra, känna sig delaktiga och ges möjligheter att kunna påverka sina liv, krävs att människor får kunskaper om sig själva och omvärlden. Genom kunskapen öppnas dörrar för olika sammanhang i vardagen och mening med det som sker runt omkring i omvärlden. Idrottsrörelsens och folkbildningens roll som budskapsbärare Som vi tidigare tagit upp har idrotts- och folkbildningsrörelserna också en viktig roll som budskapsspridare i ett hälsohänseende. Samhälleliga institutioner i stort och folkhälsokommittén regionalt påverkar eller åtminstone försöker påverka människor direkt genom olika former av massinformation som exempelvis annonser, affischer, foldrar och etermedia. Sådan faktaspridning kan vara tämligen framgångsrik då det gäller enkla och självklara budskap, som människor redan etablerat i sitt beteende. Betydligt svårare har den direkta påverkan för att förändra människors grundläggande attityder och olika förhållningssätt till sin egen hälsa. Där har idrotts- och folkbildningsrörelsen betydligt större möjligheter att genom indirekt påverkan, genom sina ledare, skapa en dialog om vad som är nyttigt för den egna hälsan. Det innebär att ledarna inom respektive rörelse blir en form av opinionsförmedlare av ett hälsobudskap. Det räcker emellertid inte bara att bli budskapsbärare utan människor måste kunna ta till sig budskapet, och förhoppningsvis också ta till sig innehållet. Det viktigaste instrumentet för att förmedla ett hälsobudskap blir samtalet, som sker i det sociala rummet, som har skapats i rörelserna. De som tar emot budskapet får möjligheter att ställa frågor, eller argumentera för en annan uppfattning. Det innebär att budskapet synas utifrån många olika synsätt, och därefter omformuleras budskapet - för många människor - till att användas på ett för dem realistiskt sätt (Johansson 2000, sid. 23). Detta ställer höga krav på budskapets avsändare då mottagarna måste ha stort förtroende för dem. Det innebär att de som är ledare i rörelserna blir förebilder för hälsa och det goda livet medvetet eller omedvetet för människor som de knyter kontakt med. Vilket hälsobudskap förmedlas i rörelserna? Under hela sin existens har idrottsrörelsen strävat efter att skapa idrottstillfällen för (från början den manliga) ungdomen. Genom idrottsrörelsens omfattande barnoch ungdomsverksamhet skapas inte endast möjligheter för utövandet av idrottsaktiviteter. Denna verksamhet har i hög grad även en fostrande funktion där ungdo- 19

20 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG mars förebilder, i form av exempelvis ledare och äldre aktiva, spelar en viktig roll i barnens uppväxt. Bild 5. Att vara en vuxenförebild innebär också att leva som man lär. Illustratör: Gustav Ilves, 2004, Falköping. Idrottens fostrande och normskapande funktion är i grunden någonting positivt och har betytt mycket för människors hälsa under mer än ett sekel. Idrotten kan bidra till att sprida sunda attityder och värderingar till uppväxande generationer och det finns inom rörelsen stora möjligheter att aktivt förebygga beteenden, som senare i livet medför stora hälsorisker. Idrottsrörelsen är sålunda på många sätt en naturlig främjare av folkhälsan. Även om de hälsomässigt positiva budskapen dominerar, så finns det också negativa aspekter på de budskap som förmedlas, direkt eller indirekt. Inom idrotter som ridsport, handboll, ishockey och fotboll har det sedan länge varit mer eller mindre accepterat att de aktiva röker eller snusar. Då 20

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING BLI EN UTMÄRKT FÖRENING CERTIFIERA FÖRENINGENS BARN OCH UNGDOMSVERKSAMHET DIN FÖRENING - EN VIKTIG DEL I VÅRT ARBETE Alla föreningar, oavsett om ni sysslar med idrott, kultur eller någonting annat, bedriver

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Följande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet:

Följande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet: Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Friskvård & Hälsa Kursen syftar övergripande till att utbilda ledare som med en bred teoretisk kunskap och med goda praktiska färdigheter kan ta initiativ till

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orienterings vision Dit vill vi! Svensk orientering, världens bästa!

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88 Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att Alla är välkomna att vara med i GSK utifrån sina egna förutsättningar. Vi strävar efter bredd men tar också

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 IDROTTEN I SAMHÄLLET Idrotten är i särklass Sveriges största folkrörelse. Idrotten erbjuder aktiviteter för alla åldrar och bidrar till att både glesbygd och tätorter blir

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer