Sociala nätverk en arena för det goda livet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sociala nätverk en arena för det goda livet"

Transkript

1 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Sociala nätverk en arena för det goda livet En analys av folkbildningens och idrottsrörelsens betydelse för en jämlikare hälsa hos invånarna i Västra Götaland Janet Wohlfarth & Joacim Andersson 2004:2

2

3 Sociala nätverk - en arena för det goda livet

4 Rapport från Forskningsstation Mösseberg 2004:2 ISSN :a upplagan 5 april 2004 Copyright 2004 Janet Wohlfarth /Joacim Andersson/Forskningsstation Mösseberg Utgiven av Forskningsstation Mösseberg Ansvarig utgivare: Hugo Westerlund Omslagsbilden är tagen från IMSI s MasterClips and MasterPhotos Premium Image Collection, 1895 Francisco Blvd. East, San Rafael, CA , USA. Tryckt hos Svärd & Söner AB i Falköping Detta verk får utan kostnad kopieras och på annat sätt mångfaldigas under förutsättning att inga delar tas bort, läggs till eller ändras, samt att produkten ej säljes för ekonomisk vinning av andra än Forskningsstation Mösseberg.

5 Innehåll Förord...7 Sociala nätverk en arena för det goda livet...8 Inledning... 8 Frågeställning, utgångspunkter och tidigare resultat... 8 Metodkritik Folkhälsokommittén och frivillig- och folkrörelseorganisationerna centrala folkhälsoaktörer inom Västra Götalandsregionen Frivillig- och folkrörelsernas roll i folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen Vad är hälsa? Sociala nätverk är hälsobefrämjande och en väg till det goda livet Idrottsrörelsens och folkbildningens bidrag till främjandet av sociala nätverk Sociala nätverk i folkbildnings- och idrottsrörelserna 17 Idrottsrörelsens och folkbildningens roll som budskapsbärare Vilket hälsobudskap förmedlas i rörelserna? Idrotts- och folkbildningsrörelsens hälsobudskap En sammanfattande analys av idrotts- och folkbildningsrörelsens bidrag till en bättre folkhälsa i Västra Götaland Idrottsrörelsens folkhälsoprojekt i Västra Götalandsregionen Inledning Tre projekt Västra Götaland i rörelse Tjejer, idrott och ideal Tobaksfri idrott i Västra Götaland Diskussion Intern och utåtriktad verksamhet Verksamhet som riktar sig mot idrottsrörelsens medlemmar Idrottsrörelsen som budskapsspridare till unga Förebilders betydelse Projektverksamheten fungerar som stöd till det lokala arbetet... 46

6 Verksamhet som främst riktar sig mot människor utanför den organiserade idrottsrörelsen Strategier för att stimulera fler människor till ökad fysisk aktivitet Olika typer av idrottsföreningar har olika förutsättningar att deltaga i projektet Livsstil och Hälsa Inledning Folkbildningens möjligheter Val av målgrupper Invandrarkvinnor Föreningslösa ungdomar Unga föräldrar, särskilt de ensamstående Hur det började år Bubblor av folkhälsoinsatser under 2000/ Kollision mellan bidragsgivare och bidragsmottagares egna regelsystem Existensbidrag Projektbidrag Under 2002 är processen igång Styrkan med aktiviteterna i projektet Livsstil och Hälsa Svagheter med aktiviteter i projektet Livsstil och Hälsa Redovisning/utvärdering Social samvaro är hälsobefrämjande En redovisnings- eller utvärderingsmall, en framtida utmaning Framtidsscenario Referenser Forskningsstation Mössebergs skrifter... 74

7 SOCIALA NÄTVERK Förord Under 2003 färdigställdes två utvärderingar av Forskningsstation Mösseberg, Idrottsrörelsens folhälsoprojekt i Västra Götalandsregionen en främjande utvärdering av Västergötlands Idrottsförbunds och Västsvenska Idrottsförbundets projektverksamhet inom folkhälsoområdet och Livsstil och Hälsa folkbildnings bidrag till en god folkhälsa, på uppdrag för folkhälsokommittén i Västra Götaland. Vi som har varit involverade i dessa utvärderingar är Janet Wohlfarth, utredare/ pol.mag., och Joacim Andersson, utredare/pol.mag. Janet Wohlfarth har utfört och ansvarat för utvärderingen av Projektet Livsstil och Hälsa, som genomförts av Västra Götalands Bildningsförbund. Joacim Andersson har utfört och ansvarat för utvärderingen av Idrottsrörelsens folkhälsoprojekt i Västra Götalandsregionen, som genomförts av Västergötlands Idrottsförbund och Västsvenska Idrottsförbundet. Föreliggande rapport har initierats av folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen. Folkhälsokommittén har sedan Västra Götalandsregionens inrättades arbetat målinriktat för att öka och stärka samarbetet mellan regionen och frivillig- och folkbildningsrörelserna. Samarbetet har gjort regioninvånarna mer uppmärksammade på vikten av att leva ett sunt liv och banat väg för en jämlikare i hälsa i Västra Götaland. Studien är en sammanfattande analys av de båda ovannämnda projekten och avser att belysa nyttan med samarbetet mellan parterna. Vår ambition med rapporten är att öka förståelsen för att allt som sker i godo för regioninvånarna inte alltid är mätbart. Vår förhoppning är att rapporten kan ge vägledning för både politiker och tjänstemän inom regionen, att våga ta beslut som kan vara svåra att få legitimitet för genom att resultatet inte direkt kan mätas i kvantitativa termer. Författarna 7

8 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Sociala nätverk en arena för det goda livet Av Janet Wohlfarth och Joacim Andersson Förebilder är människosläktets skola, och utan exempel lär man sig inte något. Edmund Burke Inledning Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen antog den 2 maj 2000 den folkhälsopolitiska policyn Det goda livet. Denna följdes i september 2002 av ett handlingsprogram som pekar ut de områden som skall prioriteras i regionens folkhälsoarbete. Av policyn och handlingsprogrammet framgår det att folkhälsoarbetet inom regionen skall bygga på ett livscykelperspektiv, där det övergripande målet är jämlikhet i hälsa, samt att Västra Götalandsregionen har ambitionen att skapa en bred samverkan i folkhälsofrågor. Inom regionen sker samverkan i folkhälsofrågor såväl på regional nivå som på lokal nivå och det har utvecklats ett omfattande kontaktnät för denna samverkan. I kontaktnätet ingår förutom aktörer inom den regionala organisationen, kommuner, myndigheter, universitet och högskolor, samfund och kyrkor, folkbildning och folkhögskolor, näringsliv samt intresseorganisationer och föreningsliv. Under de senaste fem åren har Folkhälsokommittén i Västra Götaland haft ett aktivt samarbete med frivillig- och folkbildningsrörelsen för att på så sätt nå ut med sitt hälsobudskap. Frågeställning, utgångspunkter och tidigare resultat Föreliggande skrift utgör en analys av två frivillig- och folkrörelsers folkhälsoarbete inom Västra Götalandsregionen, nämligen bildningsrörelsen och idrottsrörelsen. Den 8

9 SOCIALA NÄTVERK bygger på två utvärderingar, vilka publicerades under år 2003 (Andersson 2003 och Wohlfarth 2003). Frågan som vi försökt att besvara i rapporten är: Hur har folkhälsokommitténs bidrag till bildningsrörelsen och idrottsrörelsen bidragit till att skapa förutsättningar för god hälsa för invånarna i Västra Götaland? Som med det mesta förebyggande folkhälsoarbete är det mycket svårt att bevisa effekter på hälsan, av insatser som ofta görs många år tidigare. Alltför många yttre faktorer spelar in och gör sambanden otydliga. Lyckligtvis är det inte nödvändigt att bevisa hela kedjan av förmodade effekter. Vissa saker vet vi redan, exempelvis att sociala nätverk har betydelse för hälsan. En annan metodologisk svårighet är att folkhälsoarbetet oftast inte har en direkt påverkan ens på hälsans bestämningsfaktorer. Det är inte folkhälsoarbetet som utgör det sociala kittet, utan människor. Vad folkhälsoarbetet kan hoppas att göra är att skapa förutsättningar för människor att kunna leva bra liv. Rapporten försöker därför inte visa hälsoeffekterna direkt. Istället har vi valt att fokusera på verksamheterna och göra en bedömning av ifall det är sannolikt att de verksamheter som folkhälsokommitténs bidrag genererat kan skapa förutsättningar för människor att leva på ett sätt som gagnar folkhälsan. Framförallt är det tre saker som vi sett inom bägge organisationerna och som bildar ett gemensamt mönster nämligen: Organisationernas kärnverksamhet ryms inom folkhälsans område. Organisationernas förmåga att ge människor möjlighet till social samvaro som på sikt kan stärka människors egna sociala nätverk. Organisationerna som budskapsspridare i ett hälsohänseende. Vår disposition i denna rapport är att först beskriva vad som skett inom rörelserna och vad det är som kan påverka människor i riktning mot det goda livet. Vår förhoppning är att det kan leda till en ökad förståelse för att allt som sker och är av godo inte alltid är mätbart, men att det ändå är viktigt att våga ta beslut för att stödja sådan verksamhet. Efter den inledande beskrivningen av samarbetet mellan folkhälsokommittén och folkrörelserna, samt av de resultat som framkommit genom de tidigare utvärderingarna, fokuseras först sociala nätverk och därefter budskapsspridande. I avsnittet om sociala nätverk diskuteras de sociala nätverkens betydelse för hälsan utifrån statistik och tidigare forskning. Även folkrörelsernas funktion som budskapsspridare diskuteras utifrån tidigare forskning och belyses därefter med resultaten från en enkät, som 9

10 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Forskningsstation Mösseberg sände ut till representanter från folkbildningen och idrottsrörelsen i regionen. Sist i kapitlet görs en sammanfattande analys. Därefter har vi valt att förkorta versionerna av de tidigare arbetsrapporterna Livsstil och Hälsa folkbildningens bidrag till en god folkhälsa i Västra Götaland, 2003:G och Idrottsrörelsens folkhälsoprojekt i Västra Götalandsregionen främjande utvärdering av Västergötlands Idrottsförbunds och Västsvenska Idrottsförbundets projektverksamhet inom folkhälsoområdet, 2003:E och inkludera dem som andra och tredje kapitlet i rapporten. Syftet är att ge en bakgrund till några av de tankar som presenteras i rapportens första kapitel samt att tillgängliggöra de viktigaste resultaten för en vidare läsekrets. Metodkritik Vi vill poängtera att våra tolkningar som framkommer i studien dels bygger på de erfarenheter vi fått genom flera års utredningsarbete inom frivillig- och folkbildningsrörelsen, dels på allmän kunskap och teorier om hälsans bestämningsfaktorer. En djupare och mer forskningsinriktad studie hade kunnat innebära att våra tolkningar blivit något annorlunda. Som nämnts tidigare är det i princip omöjligt att i enskilda projekt bevisa att bidrag till förebyggande insatser har effekter på folkhälsan. Vi har därför istället försökt att beskriva några sannolika mekanismer på mer teoretisk grund och sedan diskutera i vilken mån stödet till folkrörelserna använts på ett sådant sätt att de positiva mekanismerna har förutsättningar att verka. Det är ofrånkomligt att en sådan diskussion även om den är byggd på fakta och vedertagna teorier har vissa subjektiva inslag, särskilt när det gäller bedömningar. Vi har strävat efter att i texten vara tydliga med vad som är fakta, teorier, slutsatser respektive egna spekulationer utifrån data. Föreliggande analys bevisar således inga effekter, men mot bakgrund av kravet på att begränsa studien till en rimlig omfattning vilket har sin orsak i begränsade resurser, i form av tid och pengar så anser vi att den valda uppläggningen ändå kan ge en god bild av nyttan med samarbetet mellan folkhälsokommittén och idrotts- och folkbildningsrörelsen. Folkhälsokommittén och frivillig- och folkrörelseorganisationerna centrala folkhälsoaktörer inom Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén är ett politiskt organ inom regionen. Inom den regionala organisationen spelar folkhälsokommittén en central roll i folkhälsoarbetet. På hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag är folkhälsokommittén initiativtagare och förslagsställare i folkhälsofrågor och fungerar i övrigt som remissorgan och rådgi- 10

11 SOCIALA NÄTVERK vare med hänsyn till folkhälsofrågor. Folkhälsokommittén, med tillhörande kansli, lämnar förslag till riktade och allmänna folkhälsoinsatser och genomför gemensamma studier och projekt. Kommittén svarar även för gemensamma uppföljnings-, utbildnings- och utvecklingsinsatser samt fördelar regionala folkhälsomedel till frivilligorganisationer och till riktade insatser åt utsatta grupper. (Handlingsprogram folkhälsoarbetet , sid. 5.) En starkt bidragande orsak till att Västra Götalandsregionen fördelar folkhälsomedel till frivilligorganisationer är att regionen ser dessa organisationer som viktiga förmedlare av ett folkhälsobudskap till regionens invånare. Denna syn på frivilligorganisationerna återfinns även i den statliga utredningen Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan, slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. I denna utredning framhålls framförallt fyra egenskaper hos frivilligrörelserna som offentliga organ inte så lätt kan ersätta (SOU 2000:91, sid. 644): Förmedlare av budskap: Ett budskap som förs fram av någon man litar på, någon som är som en själv, det budskapet har större betydelse än om det sägs av offentliga organ. Träffa andra i samma situation: Att träffa andra i samma situation om man är i ett utsatt läge är hälsofrämjande och kan aldrig ersättas av offentliga tjänstemän. Förmedlare av utsatta gruppers behov: Samhället får kunskap om hälsofrågor genom de personer som är berörda. Alla mår bra av att göra saker tillsammans med andra: Att delta i föreningsliv är ett socialt kitt i sig, som motverkar ensamhet och tar tillvara människors behov av att göra nytta Citatet visar på en viktig faktor som gör att frivillig- och folkrörelseorganisationerna förfogar över en stor potential som budskapsspridare, nämligen betydelsen av förtroende mellan avsändare och mottagare av ett budskap. Här bör dock även nämnas en annan faktor som förstärker frivillig- och folkrörelsernas roll som budskapsspridare, nämligen dess potential att nå ut till en stor del av befolkningen. Idrottsrörelsen är den folkrörelse som har flest medlemmar, vilket också förklarar varför idrotten betraktas som ett av de viktigaste områdena när det gäller att nå ut med ett hälsobudskap till stora grupper. Om medlemskapet i de lokala idrottsföreningarna fördelas på alla invånare i Sverige skulle detta motsvara 1,3 medlemskap per invånare. En annan stor budskapsspridare är våra folkbildningsorganisationer. Folkbildningens breda nätverk lokalt har förmågan att nå längst ut till invånarna för att inspirera människors möjligheter till en jämlikare hälsa. Som citatet också antyder består frivillig- och folkrörelsernas bidrag till den svenska folkhälsan inte endast av dess budskapsspridande funktion. Frivillig- och 11

12 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG folkrörelserna har exempelvis även förmågan att ge utsatta grupper en röst i samhället och lyfta fram de behov dessa grupper har. Bild 1. Idrotts- och folkbildningsrörelsen förmedlar budskap, skapar mötesplatser för människor och för fram utsatta gruppers behov. Dessutom mår människor bra av att göra saker tillsammans med andra. Illustratör: Gustav Ilves, 2004, Falköping. Dessutom tyder forskning på att frivillig- och folkrörelsen och andra organisationer tillhörande civilsamhället utgör en hälsofrämjande arena i sig. Utöver detta kommer naturligtvis direkt hälsofrämjande inslag såsom motion. Frivillig- och folkrörelsernas roll i folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen Forskare, som Robert D Putnam (1996), menar att föreningar och folkrörelser utgör viktiga arenor för skapandet av socialt kapital. Begreppet socialt kapital är hämtat från Pierre Bourdieus författarskap och måste också ses med hänsyn till de 12

13 SOCIALA NÄTVERK två övriga begrepp som författaren använder, det vill säga kulturellt kapital och ekonomiskt kapital. Begreppet har haft olika tolkningar men det gemensamma med dessa tolkningar är att begreppet avser att uppskatta den resurs som relationer kan utgöra för människan (Hasselberg m.fl. 2002). Själva begreppet har inte någon självklar legitimitet i vårt samhälle och det finns många kritiker. Enkelt uttryckt kan man säga att socialt kapital består av relationer mellan människor som har förtroende och står i samförstånd till varandra. Dessa relationer (sociala stödfunktioner) kan skapas genom exempelvis släktband och vänskapsförbindelser (Gustavsson 2002). Resonemanget om frivillig- och folkrörelserna, som skapare av socialt kapital, stämmer väl överens med den utveckling som skett i det svenska samhället under 1900-talet. Sverige är ett land som i hög grad är präglat av folkrörelser och den svenska folkrörelsekulturen har varit en betydelsefull faktor för skapandet av ett socialt kitt, såväl mellan individer som i samhället i stort. Föreningsdeltagande har ofta skapat en känsla av tillhörighet för föreningarnas deltagare likaväl som det gett insikter om större sammanhang. I sammanhanget bör man även komma ihåg vilken faktisk påverkan den svenska frivilligrörelsen haft på den svenska folkhälsan. Här kan exempelvis nämnas nykterhetsrörelsens betydelse för den minskade alkoholkonsumtionen, idrottsrörelsens betydelse för fysisk aktivitet, de fackliga organisationernas betydelse för arbetsmiljön, konsumentrörelsens betydelse för säker mat samt bildningsrörelsens betydelse för människors lärande. Den översiktliga beskrivning av frivilligrörelserna, som ges i det ovanstående, ger exempel på egenskaper inom dessa rörelser som motiverar Västra Götalandsregionen att fördela folkhälsomedel till frivilligorganisationerna. I det handlingsprogram för folkhälsoarbete, som tagits fram inom regionen, framgår även att frivilligorganisationerna ses som en viktig aktör när det gäller folkhälsoområdet. Den folkhälsopolitiska policyn för Västra Götalandsregionen har ett övergripande mål, jämlikhet i hälsa. Detta övergripande mål är sedan indelat i sju inriktningsmål, nämligen, en gynnsam start i livet, hälsosamma uppväxtvillkor för barn och unga, förutsättningar för ungdomars inträde i vuxenlivet, hälsosamt vuxen/arbetsliv, hälsosam ålderdom, folkhälsoarbetets infrastruktur och förutsättningar samt kunskapsbehov. I handlingsprogrammet är dessa fem inriktningsmål indelade i 37 delmål. Ett mått på den betydelse som frivilligorganisationerna tillmäts i folkhälsoarbetet är att frivilligorganisationerna nämns som aktörer för samverkan i 27 av dessa inriktningsmål. 13

14 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Vad är hälsa? Världshälsoorganisationen (WHO) definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. Denna definition torde kunna tolkas som om hälsa är ett positivt tillstånd och skall ses med hänsyn till människors hela livssituation. God hälsa är så mycket mer än frånvaro av sjukdom. Det finns människor som kan må dåligt utan en definierbar sjukdom och det finns människor som kan leva ett gott liv med en svår sjukdom. Hälsa kan också ses som en resurs och förutsättning för att uppnå och förverkliga de drömmar om ett gott liv som de flesta människor har. Sociala nätverk är hälsobefrämjande och en väg till det goda livet Sociala nätverk som begrepp infördes i den samhällsvetenskapliga forskningen på 1950-talet. Begreppet beskriver människors sociala relationer från såväl kvantitativ som kvalitativ synpunkt. Människors sociala nätverk kan ses både ur ett positivt och ur ett negativt perspektiv beroende på hur dess förmåga är att förse den enskilda människan med socialt stöd. Ett socialt nätverk kan ha olika storlek och sammansättning i olika grupper i befolkningen. Det innebär att ett litet socialt nätverk inte är sämre än ett stort utan det handlar om vilket stöd det sociala nätverket kan ge människan i olika livssammanhang. Genom forskning vet vi idag att exempelvis kvinnor har flera nära vänner än män. Högutbildade människor har, i jämförelse med lågutbildade, ofta ett större socialt nätverk som innehåller en stor andel vänner och arbetskamrater. Däremot har oftast lågutbildade en större andel släktingar bland sitt sociala nätverk. Medicinsk forskning ger också belägg för att människor med ett bristfälligt socialt nätverk har en ökad risk för att få en rad sjukdomar. En bidragande orsak till detta anses vara att dessa människor har en ökad tendens till att röka mer, dricka mer alkohol, äta sämre och motionera mindre, vilket kan och ofta leder till högt blodtryck samt höga blodfetter. (Nationalencyklopedin 2003). Ett bra socialt stöd kan underlätta för människor att påverka olika stressfyllda situationer och därmed minska stressreaktioner i kroppen och minimera risken för olika sjukdomar. Ett otillräckligt socialt stöd kan å andra sidan mer direkt påverka hälsan via inverkan på kroppens hormon- och försvarssystem. Denna upptäckt stödjer den amerikanske epidemiologen John Cassels så kallade sårbarhetsteori. Cassel gör gällande att det finns olika element i samhället (av vilka ett otillräckligt socialt nätverk är ett), som kan öka människors generella sårbarhet 14

15 SOCIALA NÄTVERK för olika sjukdomsframkallande faktorer (Ibid.). Stöd från sociala nätverk utgör följaktligen en värdefull förutsättning för att kunna hantera svåra livssituationer. Bild 2. Bilden illustrerar att ett socialt nätverk inte behöver vara stort utan är mer beroende av vilket stöd det kan ge i olika livssituationer. Bildmontage: Janet Wohlfarth, 2004, Falköping. Under en människas livscykel knyts hon successivt till olika former av sociala nätverk. Till familje- och släktband adderas nya relationer genom exempelvis daghem, skola och grannar. Inträdet på arbetsmarknaden och familjebildning genom giftermål eller samboförhållande knyter människor samman skilda nätverk i en komplicerad väv av nya relationer. Så har det sett ut för de flesta människor fram till 1980-talet. Våra familjeband har försvagats över de senaste decennierna i jämförelse med bondesamhällets släktbandsförhållande under 1800-talet och början på 1900-talet. Enligt Statiska Centralbyrån (2001) fanns det i Sverige den 31 december 1999 cirka 6,9 miljoner människor, från arton års ålder och uppåt, varav cirka 46 procent levde i ett förhållande med någon. Det innebär att cirka 3,7 miljoner människor lever som ensamstående antingen frivilligt eller ofrivilligt. 15

16 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Det finns flera rapporter som pekar på familjesituationens betydelse för ett gott hälsotillstånd. Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2001 visar på ett mönster att frånskilda har högre dödlighet och sämre hälsa än de som är gifta eller samboende. Bild 3. Det sociala nätverkets förmåga att ge stöd. Illustratör: Gustav Ilves, 2004, Falköping. Ogifta ligger på skalan mitt emellan. Hos dem, som inte är gifta eller sammanboende, har det konstaterats en högre självmordsfrekvens och dödlighet orsakad av alkohol eller andra droger. En annan central arena för social gemenskap och socialt stöd är arbetsplatsen. Även här har stora förändringar skett under de senaste årtiondena för medborgarna, som exempelvis orsakats av en ökad arbetslöshet, ändrade arbetsförhållanden och/eller ökade krav på den egna arbetsinsatsen. En särskilt utsatt grupp 16

17 SOCIALA NÄTVERK är arbetslösa, vilka i en mängd studier visat sig ha sämre hälsa än den arbetande befolkningen. Att gå i pension är, till skillnad från arbetslöshet, något positivt för många människor, för andra kan det innebära ensamhet och bristande socialt stöd. Särskilt för män är pensionering, i befolkningsstudier, förknippat med ökad dödlighet. En tredje viktig källa till social gemenskap och socialt stöd är föreningslivet och olika slags aktiviteter, som människor gör tillsammans på fritiden. Ofta har sådana engagemang en tydlig tvåfaldig funktion för dem som deltar dels är aktiviteterna i sig meningsfulla (och kanske hälsofrämjande), dels spelar den sociala gemenskap som skapas en stor roll. Genom den samhällsförändring som skett, och som påverkat såväl familjestrukturer, arbetslivet som fritiden, har många människors sociala nätverk krympt och för vissa finns det inget nämnvärt socialt nätverk kvar. Idrottsrörelsens och folkbildningens bidrag till främjandet av sociala nätverk De värden som ideella och folkrörelseorganisationer bidrar med har varit fokus för omfattande forskning alltsedan Alex de Tocqueville studerade de frivilliga organisationernas betydelse för den demokratiska utvecklingen i USA. På senare tid har Robert D Putnams arbete på området fått stor uppmärksamhet. Hans studie om civilsamhällets betydelse för den regionala demokratiutvecklingen i Italien under och 80-talen, Den fungerande demokratin (1996) samt den senare Bowling alone the collapse and revival of American community (2000) är två ofta refererade verk. I den förra studien visar Putnam att den föreningsverksamhet, som bedrivs i de ideella organisationerna, utvecklar den medborgaranda och det sociala kapital som är så viktiga beståndsdelar i det moderna demokratiska samhället. Föreningslivet i stort och inte minst folkbildningsrörelsen har haft förmåga att skapa socialt kapital, som gör dem betydelsefulla i folkhälsohänsyn. I den senare studien visar Putnam att socialt kapital är hälsofrämjande i sig och att personer, som är aktiva i frivilligorganisationer, mår bättre än de som inte är det (Putnam 1996, se även Putnam 2000). Sociala nätverk i folkbildnings- och idrottsrörelserna Hur bidrar de bägge studerade folkrörelserna och särskilt det ekonomiska stödet till dem från folkhälsokommittén till att stärka de sociala nätverken? När det gäller idrottsrörelsen i Västra Götaland erbjuder den en arena för möten mellan olika människor, vilka har ett gemensamt intresse för en aktuell idrottsgren. 17

18 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Bild 4. Social samvaro genom dialog. Illustratör: Gustav Ilves, 2004, Falköping. På så vis gagnar idrottsutövandet inte enbart utövandet av fysisk aktivitet, vilket i sig är hälsofrämjande, utan idrottsutövandet medför även social samvaro. Genom den sociala samvaron stärks människors sociala nätverk, vilket kan utgöra ett socialt stöd även utanför den idrottsliga arenan. Det är i sammanhanget även viktigt att komma ihåg att en stor andel av den verksamhet som bedrivs inom idrottsföreningarna är riktade mot barn och ungdom. De sociala nätverk som barn- och ungdomsidrotten genererar har betydelse under barnens uppväxt men kan även fungera som ett socialt stöd långt senare i livet. När det gäller folkbildningsrörelsen i Västra Götaland handlar det om att stärka individers egenkraft genom lärande, som sker i mötet med det nya och okända, vilket är folkbildningens styrka. Lärandet, som sker i växelverkan genom samtal med andra och som bygger på deltagarnas erfarenheter, skapar en social samvaro. Detta är berikande oavsett målgrupp för alla människor och genererar oftast djupare relationer mellan de människor, som har befunnit sig i det sociala rummet. 18

19 SOCIALA NÄTVERK För att människor, oavsett målgrupp, skall må bra, känna sig delaktiga och ges möjligheter att kunna påverka sina liv, krävs att människor får kunskaper om sig själva och omvärlden. Genom kunskapen öppnas dörrar för olika sammanhang i vardagen och mening med det som sker runt omkring i omvärlden. Idrottsrörelsens och folkbildningens roll som budskapsbärare Som vi tidigare tagit upp har idrotts- och folkbildningsrörelserna också en viktig roll som budskapsspridare i ett hälsohänseende. Samhälleliga institutioner i stort och folkhälsokommittén regionalt påverkar eller åtminstone försöker påverka människor direkt genom olika former av massinformation som exempelvis annonser, affischer, foldrar och etermedia. Sådan faktaspridning kan vara tämligen framgångsrik då det gäller enkla och självklara budskap, som människor redan etablerat i sitt beteende. Betydligt svårare har den direkta påverkan för att förändra människors grundläggande attityder och olika förhållningssätt till sin egen hälsa. Där har idrotts- och folkbildningsrörelsen betydligt större möjligheter att genom indirekt påverkan, genom sina ledare, skapa en dialog om vad som är nyttigt för den egna hälsan. Det innebär att ledarna inom respektive rörelse blir en form av opinionsförmedlare av ett hälsobudskap. Det räcker emellertid inte bara att bli budskapsbärare utan människor måste kunna ta till sig budskapet, och förhoppningsvis också ta till sig innehållet. Det viktigaste instrumentet för att förmedla ett hälsobudskap blir samtalet, som sker i det sociala rummet, som har skapats i rörelserna. De som tar emot budskapet får möjligheter att ställa frågor, eller argumentera för en annan uppfattning. Det innebär att budskapet synas utifrån många olika synsätt, och därefter omformuleras budskapet - för många människor - till att användas på ett för dem realistiskt sätt (Johansson 2000, sid. 23). Detta ställer höga krav på budskapets avsändare då mottagarna måste ha stort förtroende för dem. Det innebär att de som är ledare i rörelserna blir förebilder för hälsa och det goda livet medvetet eller omedvetet för människor som de knyter kontakt med. Vilket hälsobudskap förmedlas i rörelserna? Under hela sin existens har idrottsrörelsen strävat efter att skapa idrottstillfällen för (från början den manliga) ungdomen. Genom idrottsrörelsens omfattande barnoch ungdomsverksamhet skapas inte endast möjligheter för utövandet av idrottsaktiviteter. Denna verksamhet har i hög grad även en fostrande funktion där ungdo- 19

20 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG mars förebilder, i form av exempelvis ledare och äldre aktiva, spelar en viktig roll i barnens uppväxt. Bild 5. Att vara en vuxenförebild innebär också att leva som man lär. Illustratör: Gustav Ilves, 2004, Falköping. Idrottens fostrande och normskapande funktion är i grunden någonting positivt och har betytt mycket för människors hälsa under mer än ett sekel. Idrotten kan bidra till att sprida sunda attityder och värderingar till uppväxande generationer och det finns inom rörelsen stora möjligheter att aktivt förebygga beteenden, som senare i livet medför stora hälsorisker. Idrottsrörelsen är sålunda på många sätt en naturlig främjare av folkhälsan. Även om de hälsomässigt positiva budskapen dominerar, så finns det också negativa aspekter på de budskap som förmedlas, direkt eller indirekt. Inom idrotter som ridsport, handboll, ishockey och fotboll har det sedan länge varit mer eller mindre accepterat att de aktiva röker eller snusar. Då 20

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun GÄLLIVARE KOMMUNS Sid 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2010:69 773 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige Gäller fr o m 2010-06-14 67 2010-07-10 Folkhälsopolitisk

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Drogpolitisk plan. för. Götene kommun Antagen av Kommunfullmäktige

Drogpolitisk plan. för. Götene kommun Antagen av Kommunfullmäktige Drogpolitisk plan för Götene kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-26 Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3 INLEDNING... 3 OMVÄRLDSANALYS... 3 NULÄGESBESKRIVNING... 4 FOKUSOMRÅDEN...

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett

Läs mer

Förord. vid er första träff gör en planering tillsammans.

Förord. vid er första träff gör en planering tillsammans. Studiehandledning Förord Örebro Läns Landsting, Örebro Läns Bildningsförbund och Örebro Läns Idrottsförbund har tillsammans tagit fram en skrift om föreningslivets och folkbildningens roll i folkhälsoarbetet

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015

Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015 Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015 Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Bakgrund IOGT-NTO:s vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer