Sociala nätverk en arena för det goda livet

Transkript

1 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Sociala nätverk en arena för det goda livet En analys av folkbildningens och idrottsrörelsens betydelse för en jämlikare hälsa hos invånarna i Västra Götaland Janet Wohlfarth & Joacim Andersson 2004:2

2

3 Sociala nätverk - en arena för det goda livet

4 Rapport från Forskningsstation Mösseberg 2004:2 ISSN :a upplagan 5 april 2004 Copyright 2004 Janet Wohlfarth /Joacim Andersson/Forskningsstation Mösseberg Utgiven av Forskningsstation Mösseberg Ansvarig utgivare: Hugo Westerlund Omslagsbilden är tagen från IMSI s MasterClips and MasterPhotos Premium Image Collection, 1895 Francisco Blvd. East, San Rafael, CA , USA. Tryckt hos Svärd & Söner AB i Falköping Detta verk får utan kostnad kopieras och på annat sätt mångfaldigas under förutsättning att inga delar tas bort, läggs till eller ändras, samt att produkten ej säljes för ekonomisk vinning av andra än Forskningsstation Mösseberg.

5 Innehåll Förord...7 Sociala nätverk en arena för det goda livet...8 Inledning... 8 Frågeställning, utgångspunkter och tidigare resultat... 8 Metodkritik Folkhälsokommittén och frivillig- och folkrörelseorganisationerna centrala folkhälsoaktörer inom Västra Götalandsregionen Frivillig- och folkrörelsernas roll i folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen Vad är hälsa? Sociala nätverk är hälsobefrämjande och en väg till det goda livet Idrottsrörelsens och folkbildningens bidrag till främjandet av sociala nätverk Sociala nätverk i folkbildnings- och idrottsrörelserna 17 Idrottsrörelsens och folkbildningens roll som budskapsbärare Vilket hälsobudskap förmedlas i rörelserna? Idrotts- och folkbildningsrörelsens hälsobudskap En sammanfattande analys av idrotts- och folkbildningsrörelsens bidrag till en bättre folkhälsa i Västra Götaland Idrottsrörelsens folkhälsoprojekt i Västra Götalandsregionen Inledning Tre projekt Västra Götaland i rörelse Tjejer, idrott och ideal Tobaksfri idrott i Västra Götaland Diskussion Intern och utåtriktad verksamhet Verksamhet som riktar sig mot idrottsrörelsens medlemmar Idrottsrörelsen som budskapsspridare till unga Förebilders betydelse Projektverksamheten fungerar som stöd till det lokala arbetet... 46

6 Verksamhet som främst riktar sig mot människor utanför den organiserade idrottsrörelsen Strategier för att stimulera fler människor till ökad fysisk aktivitet Olika typer av idrottsföreningar har olika förutsättningar att deltaga i projektet Livsstil och Hälsa Inledning Folkbildningens möjligheter Val av målgrupper Invandrarkvinnor Föreningslösa ungdomar Unga föräldrar, särskilt de ensamstående Hur det började år Bubblor av folkhälsoinsatser under 2000/ Kollision mellan bidragsgivare och bidragsmottagares egna regelsystem Existensbidrag Projektbidrag Under 2002 är processen igång Styrkan med aktiviteterna i projektet Livsstil och Hälsa Svagheter med aktiviteter i projektet Livsstil och Hälsa Redovisning/utvärdering Social samvaro är hälsobefrämjande En redovisnings- eller utvärderingsmall, en framtida utmaning Framtidsscenario Referenser Forskningsstation Mössebergs skrifter... 74

7 SOCIALA NÄTVERK Förord Under 2003 färdigställdes två utvärderingar av Forskningsstation Mösseberg, Idrottsrörelsens folhälsoprojekt i Västra Götalandsregionen en främjande utvärdering av Västergötlands Idrottsförbunds och Västsvenska Idrottsförbundets projektverksamhet inom folkhälsoområdet och Livsstil och Hälsa folkbildnings bidrag till en god folkhälsa, på uppdrag för folkhälsokommittén i Västra Götaland. Vi som har varit involverade i dessa utvärderingar är Janet Wohlfarth, utredare/ pol.mag., och Joacim Andersson, utredare/pol.mag. Janet Wohlfarth har utfört och ansvarat för utvärderingen av Projektet Livsstil och Hälsa, som genomförts av Västra Götalands Bildningsförbund. Joacim Andersson har utfört och ansvarat för utvärderingen av Idrottsrörelsens folkhälsoprojekt i Västra Götalandsregionen, som genomförts av Västergötlands Idrottsförbund och Västsvenska Idrottsförbundet. Föreliggande rapport har initierats av folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen. Folkhälsokommittén har sedan Västra Götalandsregionens inrättades arbetat målinriktat för att öka och stärka samarbetet mellan regionen och frivillig- och folkbildningsrörelserna. Samarbetet har gjort regioninvånarna mer uppmärksammade på vikten av att leva ett sunt liv och banat väg för en jämlikare i hälsa i Västra Götaland. Studien är en sammanfattande analys av de båda ovannämnda projekten och avser att belysa nyttan med samarbetet mellan parterna. Vår ambition med rapporten är att öka förståelsen för att allt som sker i godo för regioninvånarna inte alltid är mätbart. Vår förhoppning är att rapporten kan ge vägledning för både politiker och tjänstemän inom regionen, att våga ta beslut som kan vara svåra att få legitimitet för genom att resultatet inte direkt kan mätas i kvantitativa termer. Författarna 7

8 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Sociala nätverk en arena för det goda livet Av Janet Wohlfarth och Joacim Andersson Förebilder är människosläktets skola, och utan exempel lär man sig inte något. Edmund Burke Inledning Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen antog den 2 maj 2000 den folkhälsopolitiska policyn Det goda livet. Denna följdes i september 2002 av ett handlingsprogram som pekar ut de områden som skall prioriteras i regionens folkhälsoarbete. Av policyn och handlingsprogrammet framgår det att folkhälsoarbetet inom regionen skall bygga på ett livscykelperspektiv, där det övergripande målet är jämlikhet i hälsa, samt att Västra Götalandsregionen har ambitionen att skapa en bred samverkan i folkhälsofrågor. Inom regionen sker samverkan i folkhälsofrågor såväl på regional nivå som på lokal nivå och det har utvecklats ett omfattande kontaktnät för denna samverkan. I kontaktnätet ingår förutom aktörer inom den regionala organisationen, kommuner, myndigheter, universitet och högskolor, samfund och kyrkor, folkbildning och folkhögskolor, näringsliv samt intresseorganisationer och föreningsliv. Under de senaste fem åren har Folkhälsokommittén i Västra Götaland haft ett aktivt samarbete med frivillig- och folkbildningsrörelsen för att på så sätt nå ut med sitt hälsobudskap. Frågeställning, utgångspunkter och tidigare resultat Föreliggande skrift utgör en analys av två frivillig- och folkrörelsers folkhälsoarbete inom Västra Götalandsregionen, nämligen bildningsrörelsen och idrottsrörelsen. Den 8

9 SOCIALA NÄTVERK bygger på två utvärderingar, vilka publicerades under år 2003 (Andersson 2003 och Wohlfarth 2003). Frågan som vi försökt att besvara i rapporten är: Hur har folkhälsokommitténs bidrag till bildningsrörelsen och idrottsrörelsen bidragit till att skapa förutsättningar för god hälsa för invånarna i Västra Götaland? Som med det mesta förebyggande folkhälsoarbete är det mycket svårt att bevisa effekter på hälsan, av insatser som ofta görs många år tidigare. Alltför många yttre faktorer spelar in och gör sambanden otydliga. Lyckligtvis är det inte nödvändigt att bevisa hela kedjan av förmodade effekter. Vissa saker vet vi redan, exempelvis att sociala nätverk har betydelse för hälsan. En annan metodologisk svårighet är att folkhälsoarbetet oftast inte har en direkt påverkan ens på hälsans bestämningsfaktorer. Det är inte folkhälsoarbetet som utgör det sociala kittet, utan människor. Vad folkhälsoarbetet kan hoppas att göra är att skapa förutsättningar för människor att kunna leva bra liv. Rapporten försöker därför inte visa hälsoeffekterna direkt. Istället har vi valt att fokusera på verksamheterna och göra en bedömning av ifall det är sannolikt att de verksamheter som folkhälsokommitténs bidrag genererat kan skapa förutsättningar för människor att leva på ett sätt som gagnar folkhälsan. Framförallt är det tre saker som vi sett inom bägge organisationerna och som bildar ett gemensamt mönster nämligen: Organisationernas kärnverksamhet ryms inom folkhälsans område. Organisationernas förmåga att ge människor möjlighet till social samvaro som på sikt kan stärka människors egna sociala nätverk. Organisationerna som budskapsspridare i ett hälsohänseende. Vår disposition i denna rapport är att först beskriva vad som skett inom rörelserna och vad det är som kan påverka människor i riktning mot det goda livet. Vår förhoppning är att det kan leda till en ökad förståelse för att allt som sker och är av godo inte alltid är mätbart, men att det ändå är viktigt att våga ta beslut för att stödja sådan verksamhet. Efter den inledande beskrivningen av samarbetet mellan folkhälsokommittén och folkrörelserna, samt av de resultat som framkommit genom de tidigare utvärderingarna, fokuseras först sociala nätverk och därefter budskapsspridande. I avsnittet om sociala nätverk diskuteras de sociala nätverkens betydelse för hälsan utifrån statistik och tidigare forskning. Även folkrörelsernas funktion som budskapsspridare diskuteras utifrån tidigare forskning och belyses därefter med resultaten från en enkät, som 9

10 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Forskningsstation Mösseberg sände ut till representanter från folkbildningen och idrottsrörelsen i regionen. Sist i kapitlet görs en sammanfattande analys. Därefter har vi valt att förkorta versionerna av de tidigare arbetsrapporterna Livsstil och Hälsa folkbildningens bidrag till en god folkhälsa i Västra Götaland, 2003:G och Idrottsrörelsens folkhälsoprojekt i Västra Götalandsregionen främjande utvärdering av Västergötlands Idrottsförbunds och Västsvenska Idrottsförbundets projektverksamhet inom folkhälsoområdet, 2003:E och inkludera dem som andra och tredje kapitlet i rapporten. Syftet är att ge en bakgrund till några av de tankar som presenteras i rapportens första kapitel samt att tillgängliggöra de viktigaste resultaten för en vidare läsekrets. Metodkritik Vi vill poängtera att våra tolkningar som framkommer i studien dels bygger på de erfarenheter vi fått genom flera års utredningsarbete inom frivillig- och folkbildningsrörelsen, dels på allmän kunskap och teorier om hälsans bestämningsfaktorer. En djupare och mer forskningsinriktad studie hade kunnat innebära att våra tolkningar blivit något annorlunda. Som nämnts tidigare är det i princip omöjligt att i enskilda projekt bevisa att bidrag till förebyggande insatser har effekter på folkhälsan. Vi har därför istället försökt att beskriva några sannolika mekanismer på mer teoretisk grund och sedan diskutera i vilken mån stödet till folkrörelserna använts på ett sådant sätt att de positiva mekanismerna har förutsättningar att verka. Det är ofrånkomligt att en sådan diskussion även om den är byggd på fakta och vedertagna teorier har vissa subjektiva inslag, särskilt när det gäller bedömningar. Vi har strävat efter att i texten vara tydliga med vad som är fakta, teorier, slutsatser respektive egna spekulationer utifrån data. Föreliggande analys bevisar således inga effekter, men mot bakgrund av kravet på att begränsa studien till en rimlig omfattning vilket har sin orsak i begränsade resurser, i form av tid och pengar så anser vi att den valda uppläggningen ändå kan ge en god bild av nyttan med samarbetet mellan folkhälsokommittén och idrotts- och folkbildningsrörelsen. Folkhälsokommittén och frivillig- och folkrörelseorganisationerna centrala folkhälsoaktörer inom Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén är ett politiskt organ inom regionen. Inom den regionala organisationen spelar folkhälsokommittén en central roll i folkhälsoarbetet. På hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag är folkhälsokommittén initiativtagare och förslagsställare i folkhälsofrågor och fungerar i övrigt som remissorgan och rådgi- 10

11 SOCIALA NÄTVERK vare med hänsyn till folkhälsofrågor. Folkhälsokommittén, med tillhörande kansli, lämnar förslag till riktade och allmänna folkhälsoinsatser och genomför gemensamma studier och projekt. Kommittén svarar även för gemensamma uppföljnings-, utbildnings- och utvecklingsinsatser samt fördelar regionala folkhälsomedel till frivilligorganisationer och till riktade insatser åt utsatta grupper. (Handlingsprogram folkhälsoarbetet , sid. 5.) En starkt bidragande orsak till att Västra Götalandsregionen fördelar folkhälsomedel till frivilligorganisationer är att regionen ser dessa organisationer som viktiga förmedlare av ett folkhälsobudskap till regionens invånare. Denna syn på frivilligorganisationerna återfinns även i den statliga utredningen Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan, slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. I denna utredning framhålls framförallt fyra egenskaper hos frivilligrörelserna som offentliga organ inte så lätt kan ersätta (SOU 2000:91, sid. 644): Förmedlare av budskap: Ett budskap som förs fram av någon man litar på, någon som är som en själv, det budskapet har större betydelse än om det sägs av offentliga organ. Träffa andra i samma situation: Att träffa andra i samma situation om man är i ett utsatt läge är hälsofrämjande och kan aldrig ersättas av offentliga tjänstemän. Förmedlare av utsatta gruppers behov: Samhället får kunskap om hälsofrågor genom de personer som är berörda. Alla mår bra av att göra saker tillsammans med andra: Att delta i föreningsliv är ett socialt kitt i sig, som motverkar ensamhet och tar tillvara människors behov av att göra nytta Citatet visar på en viktig faktor som gör att frivillig- och folkrörelseorganisationerna förfogar över en stor potential som budskapsspridare, nämligen betydelsen av förtroende mellan avsändare och mottagare av ett budskap. Här bör dock även nämnas en annan faktor som förstärker frivillig- och folkrörelsernas roll som budskapsspridare, nämligen dess potential att nå ut till en stor del av befolkningen. Idrottsrörelsen är den folkrörelse som har flest medlemmar, vilket också förklarar varför idrotten betraktas som ett av de viktigaste områdena när det gäller att nå ut med ett hälsobudskap till stora grupper. Om medlemskapet i de lokala idrottsföreningarna fördelas på alla invånare i Sverige skulle detta motsvara 1,3 medlemskap per invånare. En annan stor budskapsspridare är våra folkbildningsorganisationer. Folkbildningens breda nätverk lokalt har förmågan att nå längst ut till invånarna för att inspirera människors möjligheter till en jämlikare hälsa. Som citatet också antyder består frivillig- och folkrörelsernas bidrag till den svenska folkhälsan inte endast av dess budskapsspridande funktion. Frivillig- och 11

12 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG folkrörelserna har exempelvis även förmågan att ge utsatta grupper en röst i samhället och lyfta fram de behov dessa grupper har. Bild 1. Idrotts- och folkbildningsrörelsen förmedlar budskap, skapar mötesplatser för människor och för fram utsatta gruppers behov. Dessutom mår människor bra av att göra saker tillsammans med andra. Illustratör: Gustav Ilves, 2004, Falköping. Dessutom tyder forskning på att frivillig- och folkrörelsen och andra organisationer tillhörande civilsamhället utgör en hälsofrämjande arena i sig. Utöver detta kommer naturligtvis direkt hälsofrämjande inslag såsom motion. Frivillig- och folkrörelsernas roll i folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen Forskare, som Robert D Putnam (1996), menar att föreningar och folkrörelser utgör viktiga arenor för skapandet av socialt kapital. Begreppet socialt kapital är hämtat från Pierre Bourdieus författarskap och måste också ses med hänsyn till de 12

13 SOCIALA NÄTVERK två övriga begrepp som författaren använder, det vill säga kulturellt kapital och ekonomiskt kapital. Begreppet har haft olika tolkningar men det gemensamma med dessa tolkningar är att begreppet avser att uppskatta den resurs som relationer kan utgöra för människan (Hasselberg m.fl. 2002). Själva begreppet har inte någon självklar legitimitet i vårt samhälle och det finns många kritiker. Enkelt uttryckt kan man säga att socialt kapital består av relationer mellan människor som har förtroende och står i samförstånd till varandra. Dessa relationer (sociala stödfunktioner) kan skapas genom exempelvis släktband och vänskapsförbindelser (Gustavsson 2002). Resonemanget om frivillig- och folkrörelserna, som skapare av socialt kapital, stämmer väl överens med den utveckling som skett i det svenska samhället under 1900-talet. Sverige är ett land som i hög grad är präglat av folkrörelser och den svenska folkrörelsekulturen har varit en betydelsefull faktor för skapandet av ett socialt kitt, såväl mellan individer som i samhället i stort. Föreningsdeltagande har ofta skapat en känsla av tillhörighet för föreningarnas deltagare likaväl som det gett insikter om större sammanhang. I sammanhanget bör man även komma ihåg vilken faktisk påverkan den svenska frivilligrörelsen haft på den svenska folkhälsan. Här kan exempelvis nämnas nykterhetsrörelsens betydelse för den minskade alkoholkonsumtionen, idrottsrörelsens betydelse för fysisk aktivitet, de fackliga organisationernas betydelse för arbetsmiljön, konsumentrörelsens betydelse för säker mat samt bildningsrörelsens betydelse för människors lärande. Den översiktliga beskrivning av frivilligrörelserna, som ges i det ovanstående, ger exempel på egenskaper inom dessa rörelser som motiverar Västra Götalandsregionen att fördela folkhälsomedel till frivilligorganisationerna. I det handlingsprogram för folkhälsoarbete, som tagits fram inom regionen, framgår även att frivilligorganisationerna ses som en viktig aktör när det gäller folkhälsoområdet. Den folkhälsopolitiska policyn för Västra Götalandsregionen har ett övergripande mål, jämlikhet i hälsa. Detta övergripande mål är sedan indelat i sju inriktningsmål, nämligen, en gynnsam start i livet, hälsosamma uppväxtvillkor för barn och unga, förutsättningar för ungdomars inträde i vuxenlivet, hälsosamt vuxen/arbetsliv, hälsosam ålderdom, folkhälsoarbetets infrastruktur och förutsättningar samt kunskapsbehov. I handlingsprogrammet är dessa fem inriktningsmål indelade i 37 delmål. Ett mått på den betydelse som frivilligorganisationerna tillmäts i folkhälsoarbetet är att frivilligorganisationerna nämns som aktörer för samverkan i 27 av dessa inriktningsmål. 13

14 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Vad är hälsa? Världshälsoorganisationen (WHO) definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. Denna definition torde kunna tolkas som om hälsa är ett positivt tillstånd och skall ses med hänsyn till människors hela livssituation. God hälsa är så mycket mer än frånvaro av sjukdom. Det finns människor som kan må dåligt utan en definierbar sjukdom och det finns människor som kan leva ett gott liv med en svår sjukdom. Hälsa kan också ses som en resurs och förutsättning för att uppnå och förverkliga de drömmar om ett gott liv som de flesta människor har. Sociala nätverk är hälsobefrämjande och en väg till det goda livet Sociala nätverk som begrepp infördes i den samhällsvetenskapliga forskningen på 1950-talet. Begreppet beskriver människors sociala relationer från såväl kvantitativ som kvalitativ synpunkt. Människors sociala nätverk kan ses både ur ett positivt och ur ett negativt perspektiv beroende på hur dess förmåga är att förse den enskilda människan med socialt stöd. Ett socialt nätverk kan ha olika storlek och sammansättning i olika grupper i befolkningen. Det innebär att ett litet socialt nätverk inte är sämre än ett stort utan det handlar om vilket stöd det sociala nätverket kan ge människan i olika livssammanhang. Genom forskning vet vi idag att exempelvis kvinnor har flera nära vänner än män. Högutbildade människor har, i jämförelse med lågutbildade, ofta ett större socialt nätverk som innehåller en stor andel vänner och arbetskamrater. Däremot har oftast lågutbildade en större andel släktingar bland sitt sociala nätverk. Medicinsk forskning ger också belägg för att människor med ett bristfälligt socialt nätverk har en ökad risk för att få en rad sjukdomar. En bidragande orsak till detta anses vara att dessa människor har en ökad tendens till att röka mer, dricka mer alkohol, äta sämre och motionera mindre, vilket kan och ofta leder till högt blodtryck samt höga blodfetter. (Nationalencyklopedin 2003). Ett bra socialt stöd kan underlätta för människor att påverka olika stressfyllda situationer och därmed minska stressreaktioner i kroppen och minimera risken för olika sjukdomar. Ett otillräckligt socialt stöd kan å andra sidan mer direkt påverka hälsan via inverkan på kroppens hormon- och försvarssystem. Denna upptäckt stödjer den amerikanske epidemiologen John Cassels så kallade sårbarhetsteori. Cassel gör gällande att det finns olika element i samhället (av vilka ett otillräckligt socialt nätverk är ett), som kan öka människors generella sårbarhet 14

15 SOCIALA NÄTVERK för olika sjukdomsframkallande faktorer (Ibid.). Stöd från sociala nätverk utgör följaktligen en värdefull förutsättning för att kunna hantera svåra livssituationer. Bild 2. Bilden illustrerar att ett socialt nätverk inte behöver vara stort utan är mer beroende av vilket stöd det kan ge i olika livssituationer. Bildmontage: Janet Wohlfarth, 2004, Falköping. Under en människas livscykel knyts hon successivt till olika former av sociala nätverk. Till familje- och släktband adderas nya relationer genom exempelvis daghem, skola och grannar. Inträdet på arbetsmarknaden och familjebildning genom giftermål eller samboförhållande knyter människor samman skilda nätverk i en komplicerad väv av nya relationer. Så har det sett ut för de flesta människor fram till 1980-talet. Våra familjeband har försvagats över de senaste decennierna i jämförelse med bondesamhällets släktbandsförhållande under 1800-talet och början på 1900-talet. Enligt Statiska Centralbyrån (2001) fanns det i Sverige den 31 december 1999 cirka 6,9 miljoner människor, från arton års ålder och uppåt, varav cirka 46 procent levde i ett förhållande med någon. Det innebär att cirka 3,7 miljoner människor lever som ensamstående antingen frivilligt eller ofrivilligt. 15

16 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Det finns flera rapporter som pekar på familjesituationens betydelse för ett gott hälsotillstånd. Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2001 visar på ett mönster att frånskilda har högre dödlighet och sämre hälsa än de som är gifta eller samboende. Bild 3. Det sociala nätverkets förmåga att ge stöd. Illustratör: Gustav Ilves, 2004, Falköping. Ogifta ligger på skalan mitt emellan. Hos dem, som inte är gifta eller sammanboende, har det konstaterats en högre självmordsfrekvens och dödlighet orsakad av alkohol eller andra droger. En annan central arena för social gemenskap och socialt stöd är arbetsplatsen. Även här har stora förändringar skett under de senaste årtiondena för medborgarna, som exempelvis orsakats av en ökad arbetslöshet, ändrade arbetsförhållanden och/eller ökade krav på den egna arbetsinsatsen. En särskilt utsatt grupp 16

17 SOCIALA NÄTVERK är arbetslösa, vilka i en mängd studier visat sig ha sämre hälsa än den arbetande befolkningen. Att gå i pension är, till skillnad från arbetslöshet, något positivt för många människor, för andra kan det innebära ensamhet och bristande socialt stöd. Särskilt för män är pensionering, i befolkningsstudier, förknippat med ökad dödlighet. En tredje viktig källa till social gemenskap och socialt stöd är föreningslivet och olika slags aktiviteter, som människor gör tillsammans på fritiden. Ofta har sådana engagemang en tydlig tvåfaldig funktion för dem som deltar dels är aktiviteterna i sig meningsfulla (och kanske hälsofrämjande), dels spelar den sociala gemenskap som skapas en stor roll. Genom den samhällsförändring som skett, och som påverkat såväl familjestrukturer, arbetslivet som fritiden, har många människors sociala nätverk krympt och för vissa finns det inget nämnvärt socialt nätverk kvar. Idrottsrörelsens och folkbildningens bidrag till främjandet av sociala nätverk De värden som ideella och folkrörelseorganisationer bidrar med har varit fokus för omfattande forskning alltsedan Alex de Tocqueville studerade de frivilliga organisationernas betydelse för den demokratiska utvecklingen i USA. På senare tid har Robert D Putnams arbete på området fått stor uppmärksamhet. Hans studie om civilsamhällets betydelse för den regionala demokratiutvecklingen i Italien under och 80-talen, Den fungerande demokratin (1996) samt den senare Bowling alone the collapse and revival of American community (2000) är två ofta refererade verk. I den förra studien visar Putnam att den föreningsverksamhet, som bedrivs i de ideella organisationerna, utvecklar den medborgaranda och det sociala kapital som är så viktiga beståndsdelar i det moderna demokratiska samhället. Föreningslivet i stort och inte minst folkbildningsrörelsen har haft förmåga att skapa socialt kapital, som gör dem betydelsefulla i folkhälsohänsyn. I den senare studien visar Putnam att socialt kapital är hälsofrämjande i sig och att personer, som är aktiva i frivilligorganisationer, mår bättre än de som inte är det (Putnam 1996, se även Putnam 2000). Sociala nätverk i folkbildnings- och idrottsrörelserna Hur bidrar de bägge studerade folkrörelserna och särskilt det ekonomiska stödet till dem från folkhälsokommittén till att stärka de sociala nätverken? När det gäller idrottsrörelsen i Västra Götaland erbjuder den en arena för möten mellan olika människor, vilka har ett gemensamt intresse för en aktuell idrottsgren. 17

18 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Bild 4. Social samvaro genom dialog. Illustratör: Gustav Ilves, 2004, Falköping. På så vis gagnar idrottsutövandet inte enbart utövandet av fysisk aktivitet, vilket i sig är hälsofrämjande, utan idrottsutövandet medför även social samvaro. Genom den sociala samvaron stärks människors sociala nätverk, vilket kan utgöra ett socialt stöd även utanför den idrottsliga arenan. Det är i sammanhanget även viktigt att komma ihåg att en stor andel av den verksamhet som bedrivs inom idrottsföreningarna är riktade mot barn och ungdom. De sociala nätverk som barn- och ungdomsidrotten genererar har betydelse under barnens uppväxt men kan även fungera som ett socialt stöd långt senare i livet. När det gäller folkbildningsrörelsen i Västra Götaland handlar det om att stärka individers egenkraft genom lärande, som sker i mötet med det nya och okända, vilket är folkbildningens styrka. Lärandet, som sker i växelverkan genom samtal med andra och som bygger på deltagarnas erfarenheter, skapar en social samvaro. Detta är berikande oavsett målgrupp för alla människor och genererar oftast djupare relationer mellan de människor, som har befunnit sig i det sociala rummet. 18

19 SOCIALA NÄTVERK För att människor, oavsett målgrupp, skall må bra, känna sig delaktiga och ges möjligheter att kunna påverka sina liv, krävs att människor får kunskaper om sig själva och omvärlden. Genom kunskapen öppnas dörrar för olika sammanhang i vardagen och mening med det som sker runt omkring i omvärlden. Idrottsrörelsens och folkbildningens roll som budskapsbärare Som vi tidigare tagit upp har idrotts- och folkbildningsrörelserna också en viktig roll som budskapsspridare i ett hälsohänseende. Samhälleliga institutioner i stort och folkhälsokommittén regionalt påverkar eller åtminstone försöker påverka människor direkt genom olika former av massinformation som exempelvis annonser, affischer, foldrar och etermedia. Sådan faktaspridning kan vara tämligen framgångsrik då det gäller enkla och självklara budskap, som människor redan etablerat i sitt beteende. Betydligt svårare har den direkta påverkan för att förändra människors grundläggande attityder och olika förhållningssätt till sin egen hälsa. Där har idrotts- och folkbildningsrörelsen betydligt större möjligheter att genom indirekt påverkan, genom sina ledare, skapa en dialog om vad som är nyttigt för den egna hälsan. Det innebär att ledarna inom respektive rörelse blir en form av opinionsförmedlare av ett hälsobudskap. Det räcker emellertid inte bara att bli budskapsbärare utan människor måste kunna ta till sig budskapet, och förhoppningsvis också ta till sig innehållet. Det viktigaste instrumentet för att förmedla ett hälsobudskap blir samtalet, som sker i det sociala rummet, som har skapats i rörelserna. De som tar emot budskapet får möjligheter att ställa frågor, eller argumentera för en annan uppfattning. Det innebär att budskapet synas utifrån många olika synsätt, och därefter omformuleras budskapet - för många människor - till att användas på ett för dem realistiskt sätt (Johansson 2000, sid. 23). Detta ställer höga krav på budskapets avsändare då mottagarna måste ha stort förtroende för dem. Det innebär att de som är ledare i rörelserna blir förebilder för hälsa och det goda livet medvetet eller omedvetet för människor som de knyter kontakt med. Vilket hälsobudskap förmedlas i rörelserna? Under hela sin existens har idrottsrörelsen strävat efter att skapa idrottstillfällen för (från början den manliga) ungdomen. Genom idrottsrörelsens omfattande barnoch ungdomsverksamhet skapas inte endast möjligheter för utövandet av idrottsaktiviteter. Denna verksamhet har i hög grad även en fostrande funktion där ungdo- 19

20 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG mars förebilder, i form av exempelvis ledare och äldre aktiva, spelar en viktig roll i barnens uppväxt. Bild 5. Att vara en vuxenförebild innebär också att leva som man lär. Illustratör: Gustav Ilves, 2004, Falköping. Idrottens fostrande och normskapande funktion är i grunden någonting positivt och har betytt mycket för människors hälsa under mer än ett sekel. Idrotten kan bidra till att sprida sunda attityder och värderingar till uppväxande generationer och det finns inom rörelsen stora möjligheter att aktivt förebygga beteenden, som senare i livet medför stora hälsorisker. Idrottsrörelsen är sålunda på många sätt en naturlig främjare av folkhälsan. Även om de hälsomässigt positiva budskapen dominerar, så finns det också negativa aspekter på de budskap som förmedlas, direkt eller indirekt. Inom idrotter som ridsport, handboll, ishockey och fotboll har det sedan länge varit mer eller mindre accepterat att de aktiva röker eller snusar. Då 20