mikom miljö kommunikation

Transkript

1 mikom miljö kommunikation Mats Lönngren Reflektioner om Hållbar utveckling Väst Denna pm är reflektioner kring Hållbar Utveckling Väst (HUT Väst), efter projektets första år. Jag har läst igenom en hel del dokumentation, genomfört ett par telefonintervjuer, analyserat materialet och därefter skrivit ihop denna pm. Jag har lagt ca tre arbetsdagar på detta. Reflektionerna är skrivna på uppdrag av projektledaren, med styrgruppen för HUT Väst som främsta målgrupp. Jag vill verkligen betona att det rör sig om reflektioner som är mina och som inte ska betraktas som sanningar. Däremot hoppas jag att de kan tillföra något i utvecklingen av HUT Väst. Jag väljer här att inte ge någon beskrivning av projektet för detta hänvisas till projektplaner mm som kan tillhandahållas via HUT Västs kansli. Först förmedlar jag mitt huvudintryck. Därefter belyser jag olika aspekter som det kan finnas anledning att fundera vidare över. Som bilaga finns reflektioner samlade från ett par andra utvärderingar jag genomfört under senare år. Dessa reflektioner ska inte ses som direkt kopplade till HUT Väst, men kan ändå vara intressanta att ha som underlag för fortsatta samtal. Huvudintrycket är gott Jag får en positiv grundkänsla när jag sätter mig in i projektet HUT Väst. Enkäter och intervjuer som genomförts av konsulten Anne Udd med de deltagande kommunerna visar att de är nöjda med projektets första år. De flesta har ökat samarbete med andra kommuner kring hållbar utveckling och de flesta har stärkt sitt lokala arbete. Alla verkar nöjda med dokumentation och spridning av de erfarenheter som kommit fram inom projektet. Man har fått hjälp med omvärldsbevakningen via olika tips, e-post, hemsida mm. Många beskriver det positiva med alla personliga möten som gett möjlighet att utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter. Projektledaren får mycket goda omdömen. Mycket har skett under ett år. Nitton kommuner har hängt på samarbetet, ett par fokusområden (energi och transporter) har startats upp med flera mindre delprojekt, nätverksträffar har genomförts, hemsidan har utvecklats, material har spridits via hemsida och e-post. Bland annat. Hemsidan är i dagens mediasamhälle en viktig länk in i projektet och ett ansikte utåt. Jag är inte samexpert på webbdesign, men jag är tveklöst en användarexpert och som sådan är mitt intryck relevant. Min spontana känsla när jag går in på HUT Västs hemsida är positiv snyggt och enkelt, lätt att hitta och dessutom gott om intressant information och bra dokument. Hemsidan andas proffsighet och ordning & reda! Med utgångspunkt från mitt positiva huvudintryck och från positiva kommentarer från deltagande kommuner så inser alla givetvis att det finns mycket bra förutsättningar att fortsätta utveckla projektet så att det kan uppfylla sitt syfte att utifrån kommunernas behov stärka det lokala Agenda 21-arbetet och genom detta underlätta och påskynda omställningen till ett hållbart samhälle. Det är heller inte omöjligt att 1

2 projektet kommer att lyckas med att engagera alla 49 kommuner i regionen. Det skulle onekligen vara intressant med ett nätverk för hållbar utveckling där samtliga kommuner deltar. Vilken kraftfull aktör för hållbar utveckling skulle det inte utgöra? Därför är en spännande fråga på vilket sätt man lättast får med sig fler kommuner. Mitt svar är att det effektivaste sättet är att jobba så konstruktivt som möjligt med de som nu är med, utan fokus på eventuella tillskott. Efterhand sprider det sig att nätverket ger ett mervärde för de inblandade och då kommer fler kommuner att hänga på. Organisk tillväxt utan att slå på stora trumman med andra ord. Och redan i skrivande stund är ytterligare en handfull kommuner på gång in i HUT Väst! Modell för projektkontroll Ett sätt att ge en bild av ett projekt är att utgå från en modell som tagits fram av Ingvar Johansson, SIQ 1. För att ett projekt ska nå framgång krävs att ett antal komponenter fungerar. Följande aspekter bör vara tillgodosedda för ett fullgott förändringsarbete. vision motivation handlingsplan kompetens resurser förändring resultat Brist på enskilda eller flera delar leder till olika problem enligt nedan. brist på vision kompetens motivation resurser handlingsplan leder till förvirring ångest gradvis förändring frustration falska starter Inom HUT Väst har aspekterna varit väl uppfyllda, varför negativa konsekvenser enligt tabellen inte har blivit verklighet. Visioner har kanske inte formulerats entydigt, åtminstone inte i termer av framtidsbilder. Men målbilder av mer avgränsad natur har funnits med redan från förstudien och de har handlat om det som beskrivits som projektets syfte; att stärka det lokala arbetet för hållbar utveckling genom samverkan... Det förefaller som de inblandade i projektet har haft klart för sig varför man är med och vad man ska arbeta med. Men det kan finnas anledning att fortsätta spinna på visionsbegreppet. I en sammanställning av projektledarens samtal med kommunerna (augusti 2005) finns visioner om HUT Väst om tre år från respektive kommunrepresentant. Dessa är på olika nivåer och med olika innehåll. En del handlar om att fortsätta träffas, andra om hur många kommuner som deltar, åter andra om mer långsiktiga förändringar mot hållbarhet i regionen. Detta indikerar att det skulle vara intressant med en strukturerad process för att samtala om behovet av gemensamma visioner, hur de i så fall ser ut och därefter vägar för att sträva mot dem. 1 SIQ Institutet för kvalitetsutveckling, Göteborg. 2

3 Den samlade kompetensen inom HUT Väst är omöjlig att mäta, men garanterat gedigen och säkerligen tillräckligt stor för att detta projekt ska kunna bli framgångsrikt. Dels finns bred kompetens hos de deltagande kommunerna, men också via representanter från Vägverk, Energimyndighet och andra organisationer. Detta innebär ändå inte att alla enskilda inblandade aktörer har den kompetens de kanske behöver, vilket talar för ett fortsatt behov att samla, tydliggöra, sprida och utveckla nätverkets kompetens. Motivation för att göra ett gott arbete har utan tvekan funnits gott om. Möjligen kan det gå att öka på denna genom att ännu tydligare fokusera på respektive kommuns upplevda behov av stöd inom hållbarhetsarbetet och genom att ännu tydligare formulera gemensamma visioner för det fortsatta arbetet inom nätverket. HUT Väst har inte haft stora resurser. Hittills har en tjänst stått för all samordning av arbetet. Den totala budgeten för det första året (april 2005-mars 2006) var på dryga miljonen. Med detta i minne har väldigt mycket hänt på ett år (se vidare Mål och indikatorer mm för HUT Väst ). Effektivitet och kompetens måste vara förklaringar för att HUT Väst nått så långt på så kort tid. Om det trots detta behövs mer resurser för att säkra en fortsatt framgång vill jag låta vara osagt. Givetvis kan man göra mer ju mer pengar man har att tillgå, men ekonomiska resurser är ingen garanti för framgång. Några kommuners representanter har dock uttryckt frustration över brist på resurser och i många fall har det då handlat om tidsbrist. Små kommuner har kanske bara en halvtidstjänst som ska bevaka hållbarhetsfrågor, ofta i kombination med andra arbetsuppgifter. Gemensam lobbying för förstärkning av de lokala kommunala resurserna kan m.a.o. vara ett område för samarbete inom HUT Väst. Med tanke på HUT Västs relativa effektivitet finns ingen anledning att diskutera något ytterligare behov av handlingsplaner. Projektet är bra på banan och verkar inte ha hakat upp sig nämnvärt och har på bara ett år uppnått många och snabba resultat. Summa summarum HUT Väst uppfyller till stora delar de ingredienser som enligt modellen behövs för framgång i ett projekt. Inom ramen för dessa reflektioner finns inte utrymme att göra någon mer utförlig mål-resultatanalys, men min spontana känsla efter att läst bakgrundsmaterialet Mål och indikatorer för HUT Väst är att resultatet måste anses mycket gott efter projektets första år. De flesta allmänna mål och mål inom fokusområdena är uppfyllda. Målen har legat på aktivitetsnivå vilket i sig är klokt. Målet har varit att starta grupper, göra planer, genomföra träffar, sprida goda exempel, bygga hemsida etc. Kloka mål och lätta att följa upp. Effektmål i termer av hållbar utveckling ligger på en helt annan nivå och med helt andra tidshorisonter och ska ses som strävansmål. Möjligen skulle jag vilja se lite tydligare fokus på kvalitetsaspekter när det gäller uppföljning och utvärdering av olika aktiviteter. Hur har aktiviteterna genomförts? Vad fungerar bra inom en arbetsgrupp? Vad kan fungera bättre? Utifrån den uppföljning med enkäter och samtal som skett under vintern 2006 finns i och för sig ingen anledning att misstänka att kvalitén på genomförda aktiviteter skulle vara bristfällig. Men för att säkerställa en kvalitativt fortsatt god utveckling av HUT Väst kan det ändå vara klokt att ännu tydligare lägga in kvalitativ uppföljning som en självklar punkt vid alla former av aktiviteter. Detta kan ske på enklast tänkbara sätt genom att alla deltagare alltid får svara på ett par enkla frågor. Metoder för utvärdering och uppföljning finns annars mängder litteraturexempel 2 på. Undertecknad har också en del tips i sammanhanget. Däremot kan jag ana ett problem när det gäller uppföljning och rapportering till samtliga finansiärer. Dessa har delvis olika kriterier för uppföljning, vilket orsakat mycket arbete för projektledaren. För HUT Västs bästa skulle det onekligen vara gynnsamt med en förenkling av denna uppföljnings- och 2 Metoder för möten Anna Ranger och Karin Westerberg. Malmö stad. Verktygsboken Ragnhild Morrissey och Nils Anders Olander. SAF. 3

4 rapporteringsprocedur. En förenkling skulle frigöra tid för konstruktivt arbete inom nätverket. Frågan är om detta går att förena med de specifika krav på uppföljning som respektive organisation ställer på projektet. Tålamod en dygd Effekter av alla de aktiviteter som skett inom HUT Väst kan komma långt efter projekttidens slut. Allt förändringsarbete kräver en stor dos tålamod hos dem som är förändringsagenter, i detta fall Agenda 21-samordnare, miljösamordnare, miljöombud m.fl. Förändring tar tid, inte minst de förändringar som involverar våra vanor och ovanor, våra dagliga val som konsumenter och medborgare och i slutändan hela vår livsstil. Detta kräver ett processorienterat 3 förhållningssätt där man inser att Rom inte byggdes på en dag för att använda en sliten gammal klyscha. Och de stora insikterna och vinsterna när det gäller vad som är en hållbar utveckling kanske väntar bakom hörnet. Vi måste därför besinna oss när det gäller krav på resultatredovisning i termer av systemeffekter. HUT Väst är ett led i en långsiktig förändringsprocess där vi ibland får lita till magkänslan när det gäller att bedöma om insatser varit bra eller mindre bra. Min magkänsla säger mig att HUT Väst har gjort det mesta rätt och att man är inne på rätt spår. För den skull kan det alltid finnas anledning att reflektera över vad som kan göras annorlunda för att ytterligare stärka arbetet för en hållbar utveckling. Fortsatta funderingar Mervärde! Merarbete? Samverkan och nätverkande ska givetvis skapa ett mervärde för de ingående aktörerna. Helt klart har HUT Väst skapat detta för ingående kommuner. En fråga inför framtiden är om det går att öka på detta mervärde. Mervärdet ska dock helst skapas utan merarbete, särskilt med tanke på att tid är den faktor som de flesta kommunaktörer upplever som mest i brist. Eftersom arbete med hållbar utveckling är så oerhört brett gäller det att prioritera rätt, att välja rätt områden och rätt arbetsuppgifter. Vad är hållbarhet? I den verksamhet som hittills bedrivits har fokus varit på ekologisk hållbarhet. Historiskt har arbete för hållbar utveckling i Sverige fokuserats mycket på ekologi en frukt av hur det inledande Agenda 21-arbetet lades upp i svenska kommuner och säkert också en frukt av att de flesta Agenda 21- människor från början var naturvetare. Detta är inte nödvändigtvis fel, men nästa steg i arbetet för en hållbar utveckling blir att ta steget fullt ut och integrera flera aspekter. Ett projekt som Barn på väg till skolan tar helt klart in hälsoaspekter och trafiksäkerhet. Men att fullt ut ta in sociala aspekter som jämställdhet, trygghet och delaktighet fordrar delvis nya grepp. HUT Väst är utan tvekan ett lämpligt forum för detta, med en stor bredd och en möjlighet att utveckla metoder för ett brett folkligt deltagande i utvecklingen av ett hållbart samhälle. I det fortsatta arbetet rekommenderas därför fördjupade samtal kring begreppet hållbarhet och vilka visioner som växer fram ur begreppet. Dylika samtal skulle med fördel kunna ske inom befintligt nätverk. Visserligen är det många som önskar sig konkreta och handfasta träffar med tydliga teman, men det ena utesluter inte det andra. Kanske det går att finna former för dessa mer visionära samtal som ändå är en viktig bas att stå på när det gäller ett så pass komplext område som hållbar utveckling. Begreppet måste hållas levande och utvecklas i den riktning som är relevant för kommunerna som ingår i HUT Väst. Det finns annars en 3 Dialogstrategi Egen skrift. Handlar om varför det finns anledning att prioritera ett processorienterat, dialoginriktat förhållningssätt i arbete för en hållbar utveckling. Dels beskriver jag vikten av ett lyssnande förhållningssätt och ett antal metoder för konstruktiva möten. Kan beställas gratis av undertecknad. 4

5 risk att begreppet förblir en etikett som används av aktörer i många olika syften som ett populistiskt mantra man använder utan att dess i grund och botten radikala innehåll har tydliggjorts. Rätt fokus? Två fokusområden har valts ut från start energi och transporter. Delvis beror detta på vilka finansiärer som ingår (t.ex. Energimyndigheten, Energiråd Väst och Vägverket). Prioriteringen låter dessutom rimlig med tanke på den utveckling vi ser i samhället på energi- och transportområdet och när det gäller klimatet. Men kommunerna är inte lika entydigt positiva till val av fokusområden. En del kommuner nämner andra områden som mer intressanta än just transporter och energi ekologiska livsmedel, miljömålsarbetet, naturvård mm. Visserligen grundas projektet i en förstudie, men ändå verkar alla kommuner inte känna att valet av fokusområden fullt ut fyller just deras behov. Kommunerna är av olika storlek, har olika resurser i form av tid, pengar och personer, ligger olika långt framme i utvecklingen av hållbarhetsarbete och har därför olika behov. Om ett projekt är alltför styrt från början finns alltid en risk att det inte tillfredsställer ingående aktörer och då kommer motivationen att vara med i nätverket att sjunka och en del kommuner kanske hoppar av. Hur skulle då projektet ännu bättre fylla kommunernas upplevda behov av stöd? Ett projekt med begränsade resurser bör satsa på det som ger mest mervärde för så många som möjligt målet bör vara att alla deltagare ska känna att deras behov tillgodoses. Kanske är det så att detta sker bäst om projektet orienteras ännu mer mot att lyssna in behoven innan konkreta projekt sätts igång. Kanske skulle man kunna vara ännu friare i inriktningen av HUT Väst från start. Behov av stöd för hållbarhetsarbete är inte alltid lätt att uttrycka under en förstudie behovet kan istället växa fram under samtal och möten under projektets gång. Detta sker givetvis inom ramen för HUT Väst, men det finns ändå en risk att olika finansiärers särintressen styr inriktningen på ett sätt som inte är optimalt för alla kommuner. Jag förordar därför ett fortsatt öppet förhållningssätt inför val av inriktning och konkreta projekt med kommunernas behov som ledstjärna. Organisk utveckling Genom att träffas och samtala kring kommunernas situation, kring begreppet hållbar utveckling kommer behov att synliggöras. HUT Väst kan genom ett öppet förhållningssätt till inriktning och val av konkreta delprojekt växa organiskt och på så sätt fylla upplevda behov, snarare än att försöka skapa behov inom från början bestämda områden. En målsättning bör vara att finna så gemensamma områden för samverkan som möjligt. Vilka områden kan detta vara? Inom vilka områden kan samverkan mellan kommuner skapa ett mervärde för arbetet med hållbar utveckling än de skulle kunna utveckla var för sig. En titt på kommunernas enkätsvar ger en del intressant information. Grunden är helt enkelt att fortsätta träffas. Möten och samtal har redan skapat mervärde i kännedom om varandras arbete, i form av konkreta projektidéer som börjat utvecklats och i form av ett gemensamt lärande. Vad som kan komma ut ur detta framdeles får fortsatta möten utvisa. Min rekommendation är att åtminstone en del av kommande nätverksträffar ska vara relativt öppna så att utrymme ges för att de verkliga behoven ska bli tydliga. I enkätsvaren har några intressanta möjliga områden för samverkan nämnts. Den gemensamma nämnaren är att finna det gemensamma för så många som möjligt inom nätverket som gör att man utnyttjar befintliga resurser på bästa sätt och inte uppfinner hjulet på nytt hela tiden. Gemensam kompetensutveckling. Egentligen är hela nätverket en enda stor kompetensutveckling för inblandade parter. Detta är kanske det allra viktigaste som kan komma ut ur nätverket och blir givetvis ett resultat bara av att träffas och av att utbyta information och erfarenheter. Men det kan också finnas anledning att strukturera kompetensbehovet ytterligare. Det kan handla om områden som projektplanering, metodik för samverkan, konstruktion och design av hemsidor, kommunikation mm. 5

6 Gemensam konceptutveckling. Det kan handla om utbildningskoncept för specifika målgrupper (t.ex. politiker och chefstjänstemän), det kan handla om utbildningskoncept inom speciellt intressanta områden (klimat, livsmedel, energieffektivisering etc.), det kan handla om metodutveckling inom konkreta projekt (t.ex. vandrande skolbuss, energiplaner, samrådsförfaranden mm). Gemensam lobbying. Arbete för hållbar utveckling handlar om att uppmärksamma allmänhet och specifika aktörer på lokal, regional och nationell nivå om missförhållanden, behov, förutsättningar, paradoxer, resursbrist etc. aspekter som på olika sätt gynnar eller missgynnar utvecklingen mot hållbarhet. Dylik lobbyism får större kraft ju fler aktörer som skriver under, varför ett nätverk är ett bra forum. Det skulle kunna handla om att skriva gemensamma debattartiklar, göra uttalanden i specifika frågor, ta fram statistik och fakta för att underbygga vissa argument, visa på fördelar med vissa politiska beslut. Problem kan givetvis uppstå om det inte finns konsensus inom nätverket för en viss lobbyinsats. HUT Väst kanske inte kan skriva under som organisation alla gånger eftersom nätverket inbegriper alla deltagande kommuner inklusive ett antal bidragsgivare på regional och nationell nivå, men i sådana fall kan de organisationer som är positiva till lobbyinsatsen hänga på de andra avstår. Gemensam informationsbas. Information är ingen bristvara i dagens arbete för hållbar utveckling problemet handlar mer om att på ett smidigt sätt få tillgång till den och att skapa överblick. Här finns mycket att vinna på ett gemensamt arbete. Redan idag finns en informationsbas på hemsidan. Denna uppskattas av kommunerna och finns anledning att gå vidare med. Personligen tror jag att fortsatt utveckling av en gemensam hemsida är fullt tillräckligt för att fylla de flestas behov av information inom hållbar utveckling. En hemsida blir dessutom tillgänglig för andra kommuner och aktörer i hela Sverige, vilket ytterligare kan bidra till kompetensspridning inom hållbar utveckling. Nyligen deltog jag på ett möte för ett nätverk som har många gemensamma nämnare med HUT Väst storstädernas Agenda 21-nätverk (Stockholm, Malmö, Göteborg). Mötet handlade om att se möjligheter för samarbete mellan storstädernas stadsdelar och ett av de önskemål som blev tydligast var någon form av gemensam databas. Eftersom stadsdelar i dessa städer i storlek många gånger påminner om kommuner inom HUT Väst kan finnas anledning att titta på vad som kom ut vid storstadsmötet. Informationsutbyte och gemensamt lärande kärnan för samverkan Följande avsnitt är hämtat från mina reflektioner efter storstadsmötet, men nu delvis omarbetat för att vara relevant för HUT Väst. På storstadsmötet kom vi fram till att någon form av gemensam informationsbas skulle kunna vara kärnan i samarbetet. Min tro är att den ambitiös satsning på SAPS (Samla information - Analysera information Paketera information Sprida information) kan generera andra spännande samarbetsprojekt. När man jobbar gemensamt med att inventera och analysera vad som idag finns inom Agenda 21 och hållbarhetsarbete så kommer många frågor att dyka upp, behov att bli synliggjorda och många idéer att födas. SAPS kan vara ett bra sätt att utgå från något konkret och handfast utan att låsa fast sig vid alltför många projekt från start. Tiden kan sedan visa vilka övriga samarbetsytor som är de mest intressanta. Följande skiss är ett försök att illustrera en arbetet med en dylik informationsbas som kärnan i ett samarbete, och som på sikt kan innehålla en mängd andra projekt som växer fram ur denna gemensamma informationsmängd. Skissen visar också möjliga samarbetsområden som redan existerar eller som kan tänkas växa fram utifrån ett arbete att skapa gemensam informationstillgång. 6

7 Befintliga projekt, erfarenheter och information Befintliga projekt, erfarenheter och information Befintliga projekt, erfarenheter och information Befintliga projekt, erfarenheter och information VAD ÄR HÅLLBARHET Samtal kring de stora frågorna. Vad är en hållbar kommun? Visioner om framtiden? Vilka beslut måste fattas? Styrkor och svagheter? Hinder och möjligheter? OMVÄRLDSANALYS Koll på vad som händer nationellt och internationellt som påverkar hållbarhetsarbetet SAMLA Insamling och kartläggning av aktiviteter, metoder, koncept mm, med hållbarhetsberöring i form av en bruttolista. ANALYSERA Vad är framgångsrika projekt och metoder? Vad utmärker dessa? Kriterier för goda exempel? Gemensamma nyckeltal? Tematisering och rubricering? METODUTVECKLING Att göra olika delprojekt ännu vassare. Att utveckla metoderna för att nå ännu större framgång, t.ex. metoder för närdemokrati, samverkan, kampanjer, utbildningar mm PAKETERA Upprätta en gemensam informationsbas som innehåller goda exempel vad gäller framgångsrika projekt, metoder för folkligt deltagande och kampanjer, upphandling, mm, mm. BESKRIVNING RESULTAT FRAMGÅNGSFAKTORER KONTAKTUPPGIFTER Barn på väg till skolan Delprojekt? Gemensamt infomaterial Effektivare kommunal energiplanering Transportanalyser Delprojekt? Gemensamma utbildningskoncept Delprojekt? Delprojekt? SPRIDA Utveckla former för att göra informationen attraktiv och lätt tillgänglig för alla tänkbara intressenter. HEMSIDA Långsiktig vision: Hållbarhet i Västra Götalands regionen socialt ekologiskt ekonomiskt Mail-lista Media Nyhetsbrev??? 7

8 Skissen ska inte ses som någon mall. Det är en modell och modeller är inget annat än ett försök att förenklat beskriva en komplex verklighet. Min avsikt med modellen är att tydliggöra vad som kan vara kärnan i HUT Väst (de violetta boxarna i centrumraden), befintliga och möjliga delprojekt som en frukt av detta (ljusgröna boxar), samt vad allt på sikt ska leda till (den gula visionen). Allt hänger ihop i någon slags enhet det går m.a.o. inte att se alltför instrumentalistiskt på modellen. Det går inte att börja i ena änden och avverka moment för moment alla aktiviteter kan mycket väl pågå samtidigt. Modellen är mer till för att skapa överblick och att ha som diskussionsunderlag. De delprojekt som är igång har anledning att fortsätta. Om HUT Väst sedan ska hålla fast vid sina två fokusområden är jag inte lika säker på. Det är en fråga som får diskuteras inom styrgrupp och nätverk. Kanske är det minst lika intressant att utgå från de behov av konkreta delprojekt och möjliga samarbetsområden som efterhand växer fram. Dessa kanske har förutsättningar att vara ännu bättre förankrade hos de kommuner som deltar. Det finns möjligheter till fler delprojekt än idag. Ett exempel: att utveckla gemensamt informationsmaterial borde spara resurser genom att fler kan utnyttja det material som en tar fram. Och det behöver inte handla om att det är projektledare som gör jobbet. Istället kan man inventera vilka behov av material som finns, göra en bruttolista, se vad som redan existerar, sedan stjäla av varandra och därefter göra en prioriteringslista över de önskemål som återstår. Dessa önskemål kan sedan fördelas arbetsmässigt mellan projektledare och kommuner, efter att gemensamma kriterier för materialet har tagits fram. Ett exempel som varit uppe för diskussion är en miljöalmanacka som skulle kunna vara generell för hela regionen, kanske med möjlighet att särtrycka vissa kommunspecifika delar. Själv är jag dock skeptisk till kostnadseffektiviteten med en almanacka. Vad ger den? Hur många bryr sig om den? Finns utvärderingar kring detta? Att varje kommun gör sin egen produkt skulle jag definitivt avråda till. Men om produktionen samordnas kan det kanske bli intressant. 8