mikom miljö kommunikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mikom miljö kommunikation"

Transkript

1 mikom miljö kommunikation Mats Lönngren Reflektioner om Hållbar utveckling Väst Denna pm är reflektioner kring Hållbar Utveckling Väst (HUT Väst), efter projektets första år. Jag har läst igenom en hel del dokumentation, genomfört ett par telefonintervjuer, analyserat materialet och därefter skrivit ihop denna pm. Jag har lagt ca tre arbetsdagar på detta. Reflektionerna är skrivna på uppdrag av projektledaren, med styrgruppen för HUT Väst som främsta målgrupp. Jag vill verkligen betona att det rör sig om reflektioner som är mina och som inte ska betraktas som sanningar. Däremot hoppas jag att de kan tillföra något i utvecklingen av HUT Väst. Jag väljer här att inte ge någon beskrivning av projektet för detta hänvisas till projektplaner mm som kan tillhandahållas via HUT Västs kansli. Först förmedlar jag mitt huvudintryck. Därefter belyser jag olika aspekter som det kan finnas anledning att fundera vidare över. Som bilaga finns reflektioner samlade från ett par andra utvärderingar jag genomfört under senare år. Dessa reflektioner ska inte ses som direkt kopplade till HUT Väst, men kan ändå vara intressanta att ha som underlag för fortsatta samtal. Huvudintrycket är gott Jag får en positiv grundkänsla när jag sätter mig in i projektet HUT Väst. Enkäter och intervjuer som genomförts av konsulten Anne Udd med de deltagande kommunerna visar att de är nöjda med projektets första år. De flesta har ökat samarbete med andra kommuner kring hållbar utveckling och de flesta har stärkt sitt lokala arbete. Alla verkar nöjda med dokumentation och spridning av de erfarenheter som kommit fram inom projektet. Man har fått hjälp med omvärldsbevakningen via olika tips, e-post, hemsida mm. Många beskriver det positiva med alla personliga möten som gett möjlighet att utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter. Projektledaren får mycket goda omdömen. Mycket har skett under ett år. Nitton kommuner har hängt på samarbetet, ett par fokusområden (energi och transporter) har startats upp med flera mindre delprojekt, nätverksträffar har genomförts, hemsidan har utvecklats, material har spridits via hemsida och e-post. Bland annat. Hemsidan är i dagens mediasamhälle en viktig länk in i projektet och ett ansikte utåt. Jag är inte samexpert på webbdesign, men jag är tveklöst en användarexpert och som sådan är mitt intryck relevant. Min spontana känsla när jag går in på HUT Västs hemsida är positiv snyggt och enkelt, lätt att hitta och dessutom gott om intressant information och bra dokument. Hemsidan andas proffsighet och ordning & reda! Med utgångspunkt från mitt positiva huvudintryck och från positiva kommentarer från deltagande kommuner så inser alla givetvis att det finns mycket bra förutsättningar att fortsätta utveckla projektet så att det kan uppfylla sitt syfte att utifrån kommunernas behov stärka det lokala Agenda 21-arbetet och genom detta underlätta och påskynda omställningen till ett hållbart samhälle. Det är heller inte omöjligt att 1

2 projektet kommer att lyckas med att engagera alla 49 kommuner i regionen. Det skulle onekligen vara intressant med ett nätverk för hållbar utveckling där samtliga kommuner deltar. Vilken kraftfull aktör för hållbar utveckling skulle det inte utgöra? Därför är en spännande fråga på vilket sätt man lättast får med sig fler kommuner. Mitt svar är att det effektivaste sättet är att jobba så konstruktivt som möjligt med de som nu är med, utan fokus på eventuella tillskott. Efterhand sprider det sig att nätverket ger ett mervärde för de inblandade och då kommer fler kommuner att hänga på. Organisk tillväxt utan att slå på stora trumman med andra ord. Och redan i skrivande stund är ytterligare en handfull kommuner på gång in i HUT Väst! Modell för projektkontroll Ett sätt att ge en bild av ett projekt är att utgå från en modell som tagits fram av Ingvar Johansson, SIQ 1. För att ett projekt ska nå framgång krävs att ett antal komponenter fungerar. Följande aspekter bör vara tillgodosedda för ett fullgott förändringsarbete. vision motivation handlingsplan kompetens resurser förändring resultat Brist på enskilda eller flera delar leder till olika problem enligt nedan. brist på vision kompetens motivation resurser handlingsplan leder till förvirring ångest gradvis förändring frustration falska starter Inom HUT Väst har aspekterna varit väl uppfyllda, varför negativa konsekvenser enligt tabellen inte har blivit verklighet. Visioner har kanske inte formulerats entydigt, åtminstone inte i termer av framtidsbilder. Men målbilder av mer avgränsad natur har funnits med redan från förstudien och de har handlat om det som beskrivits som projektets syfte; att stärka det lokala arbetet för hållbar utveckling genom samverkan... Det förefaller som de inblandade i projektet har haft klart för sig varför man är med och vad man ska arbeta med. Men det kan finnas anledning att fortsätta spinna på visionsbegreppet. I en sammanställning av projektledarens samtal med kommunerna (augusti 2005) finns visioner om HUT Väst om tre år från respektive kommunrepresentant. Dessa är på olika nivåer och med olika innehåll. En del handlar om att fortsätta träffas, andra om hur många kommuner som deltar, åter andra om mer långsiktiga förändringar mot hållbarhet i regionen. Detta indikerar att det skulle vara intressant med en strukturerad process för att samtala om behovet av gemensamma visioner, hur de i så fall ser ut och därefter vägar för att sträva mot dem. 1 SIQ Institutet för kvalitetsutveckling, Göteborg. 2

3 Den samlade kompetensen inom HUT Väst är omöjlig att mäta, men garanterat gedigen och säkerligen tillräckligt stor för att detta projekt ska kunna bli framgångsrikt. Dels finns bred kompetens hos de deltagande kommunerna, men också via representanter från Vägverk, Energimyndighet och andra organisationer. Detta innebär ändå inte att alla enskilda inblandade aktörer har den kompetens de kanske behöver, vilket talar för ett fortsatt behov att samla, tydliggöra, sprida och utveckla nätverkets kompetens. Motivation för att göra ett gott arbete har utan tvekan funnits gott om. Möjligen kan det gå att öka på denna genom att ännu tydligare fokusera på respektive kommuns upplevda behov av stöd inom hållbarhetsarbetet och genom att ännu tydligare formulera gemensamma visioner för det fortsatta arbetet inom nätverket. HUT Väst har inte haft stora resurser. Hittills har en tjänst stått för all samordning av arbetet. Den totala budgeten för det första året (april 2005-mars 2006) var på dryga miljonen. Med detta i minne har väldigt mycket hänt på ett år (se vidare Mål och indikatorer mm för HUT Väst ). Effektivitet och kompetens måste vara förklaringar för att HUT Väst nått så långt på så kort tid. Om det trots detta behövs mer resurser för att säkra en fortsatt framgång vill jag låta vara osagt. Givetvis kan man göra mer ju mer pengar man har att tillgå, men ekonomiska resurser är ingen garanti för framgång. Några kommuners representanter har dock uttryckt frustration över brist på resurser och i många fall har det då handlat om tidsbrist. Små kommuner har kanske bara en halvtidstjänst som ska bevaka hållbarhetsfrågor, ofta i kombination med andra arbetsuppgifter. Gemensam lobbying för förstärkning av de lokala kommunala resurserna kan m.a.o. vara ett område för samarbete inom HUT Väst. Med tanke på HUT Västs relativa effektivitet finns ingen anledning att diskutera något ytterligare behov av handlingsplaner. Projektet är bra på banan och verkar inte ha hakat upp sig nämnvärt och har på bara ett år uppnått många och snabba resultat. Summa summarum HUT Väst uppfyller till stora delar de ingredienser som enligt modellen behövs för framgång i ett projekt. Inom ramen för dessa reflektioner finns inte utrymme att göra någon mer utförlig mål-resultatanalys, men min spontana känsla efter att läst bakgrundsmaterialet Mål och indikatorer för HUT Väst är att resultatet måste anses mycket gott efter projektets första år. De flesta allmänna mål och mål inom fokusområdena är uppfyllda. Målen har legat på aktivitetsnivå vilket i sig är klokt. Målet har varit att starta grupper, göra planer, genomföra träffar, sprida goda exempel, bygga hemsida etc. Kloka mål och lätta att följa upp. Effektmål i termer av hållbar utveckling ligger på en helt annan nivå och med helt andra tidshorisonter och ska ses som strävansmål. Möjligen skulle jag vilja se lite tydligare fokus på kvalitetsaspekter när det gäller uppföljning och utvärdering av olika aktiviteter. Hur har aktiviteterna genomförts? Vad fungerar bra inom en arbetsgrupp? Vad kan fungera bättre? Utifrån den uppföljning med enkäter och samtal som skett under vintern 2006 finns i och för sig ingen anledning att misstänka att kvalitén på genomförda aktiviteter skulle vara bristfällig. Men för att säkerställa en kvalitativt fortsatt god utveckling av HUT Väst kan det ändå vara klokt att ännu tydligare lägga in kvalitativ uppföljning som en självklar punkt vid alla former av aktiviteter. Detta kan ske på enklast tänkbara sätt genom att alla deltagare alltid får svara på ett par enkla frågor. Metoder för utvärdering och uppföljning finns annars mängder litteraturexempel 2 på. Undertecknad har också en del tips i sammanhanget. Däremot kan jag ana ett problem när det gäller uppföljning och rapportering till samtliga finansiärer. Dessa har delvis olika kriterier för uppföljning, vilket orsakat mycket arbete för projektledaren. För HUT Västs bästa skulle det onekligen vara gynnsamt med en förenkling av denna uppföljnings- och 2 Metoder för möten Anna Ranger och Karin Westerberg. Malmö stad. Verktygsboken Ragnhild Morrissey och Nils Anders Olander. SAF. 3

4 rapporteringsprocedur. En förenkling skulle frigöra tid för konstruktivt arbete inom nätverket. Frågan är om detta går att förena med de specifika krav på uppföljning som respektive organisation ställer på projektet. Tålamod en dygd Effekter av alla de aktiviteter som skett inom HUT Väst kan komma långt efter projekttidens slut. Allt förändringsarbete kräver en stor dos tålamod hos dem som är förändringsagenter, i detta fall Agenda 21-samordnare, miljösamordnare, miljöombud m.fl. Förändring tar tid, inte minst de förändringar som involverar våra vanor och ovanor, våra dagliga val som konsumenter och medborgare och i slutändan hela vår livsstil. Detta kräver ett processorienterat 3 förhållningssätt där man inser att Rom inte byggdes på en dag för att använda en sliten gammal klyscha. Och de stora insikterna och vinsterna när det gäller vad som är en hållbar utveckling kanske väntar bakom hörnet. Vi måste därför besinna oss när det gäller krav på resultatredovisning i termer av systemeffekter. HUT Väst är ett led i en långsiktig förändringsprocess där vi ibland får lita till magkänslan när det gäller att bedöma om insatser varit bra eller mindre bra. Min magkänsla säger mig att HUT Väst har gjort det mesta rätt och att man är inne på rätt spår. För den skull kan det alltid finnas anledning att reflektera över vad som kan göras annorlunda för att ytterligare stärka arbetet för en hållbar utveckling. Fortsatta funderingar Mervärde! Merarbete? Samverkan och nätverkande ska givetvis skapa ett mervärde för de ingående aktörerna. Helt klart har HUT Väst skapat detta för ingående kommuner. En fråga inför framtiden är om det går att öka på detta mervärde. Mervärdet ska dock helst skapas utan merarbete, särskilt med tanke på att tid är den faktor som de flesta kommunaktörer upplever som mest i brist. Eftersom arbete med hållbar utveckling är så oerhört brett gäller det att prioritera rätt, att välja rätt områden och rätt arbetsuppgifter. Vad är hållbarhet? I den verksamhet som hittills bedrivits har fokus varit på ekologisk hållbarhet. Historiskt har arbete för hållbar utveckling i Sverige fokuserats mycket på ekologi en frukt av hur det inledande Agenda 21-arbetet lades upp i svenska kommuner och säkert också en frukt av att de flesta Agenda 21- människor från början var naturvetare. Detta är inte nödvändigtvis fel, men nästa steg i arbetet för en hållbar utveckling blir att ta steget fullt ut och integrera flera aspekter. Ett projekt som Barn på väg till skolan tar helt klart in hälsoaspekter och trafiksäkerhet. Men att fullt ut ta in sociala aspekter som jämställdhet, trygghet och delaktighet fordrar delvis nya grepp. HUT Väst är utan tvekan ett lämpligt forum för detta, med en stor bredd och en möjlighet att utveckla metoder för ett brett folkligt deltagande i utvecklingen av ett hållbart samhälle. I det fortsatta arbetet rekommenderas därför fördjupade samtal kring begreppet hållbarhet och vilka visioner som växer fram ur begreppet. Dylika samtal skulle med fördel kunna ske inom befintligt nätverk. Visserligen är det många som önskar sig konkreta och handfasta träffar med tydliga teman, men det ena utesluter inte det andra. Kanske det går att finna former för dessa mer visionära samtal som ändå är en viktig bas att stå på när det gäller ett så pass komplext område som hållbar utveckling. Begreppet måste hållas levande och utvecklas i den riktning som är relevant för kommunerna som ingår i HUT Väst. Det finns annars en 3 Dialogstrategi Egen skrift. Handlar om varför det finns anledning att prioritera ett processorienterat, dialoginriktat förhållningssätt i arbete för en hållbar utveckling. Dels beskriver jag vikten av ett lyssnande förhållningssätt och ett antal metoder för konstruktiva möten. Kan beställas gratis av undertecknad. 4

5 risk att begreppet förblir en etikett som används av aktörer i många olika syften som ett populistiskt mantra man använder utan att dess i grund och botten radikala innehåll har tydliggjorts. Rätt fokus? Två fokusområden har valts ut från start energi och transporter. Delvis beror detta på vilka finansiärer som ingår (t.ex. Energimyndigheten, Energiråd Väst och Vägverket). Prioriteringen låter dessutom rimlig med tanke på den utveckling vi ser i samhället på energi- och transportområdet och när det gäller klimatet. Men kommunerna är inte lika entydigt positiva till val av fokusområden. En del kommuner nämner andra områden som mer intressanta än just transporter och energi ekologiska livsmedel, miljömålsarbetet, naturvård mm. Visserligen grundas projektet i en förstudie, men ändå verkar alla kommuner inte känna att valet av fokusområden fullt ut fyller just deras behov. Kommunerna är av olika storlek, har olika resurser i form av tid, pengar och personer, ligger olika långt framme i utvecklingen av hållbarhetsarbete och har därför olika behov. Om ett projekt är alltför styrt från början finns alltid en risk att det inte tillfredsställer ingående aktörer och då kommer motivationen att vara med i nätverket att sjunka och en del kommuner kanske hoppar av. Hur skulle då projektet ännu bättre fylla kommunernas upplevda behov av stöd? Ett projekt med begränsade resurser bör satsa på det som ger mest mervärde för så många som möjligt målet bör vara att alla deltagare ska känna att deras behov tillgodoses. Kanske är det så att detta sker bäst om projektet orienteras ännu mer mot att lyssna in behoven innan konkreta projekt sätts igång. Kanske skulle man kunna vara ännu friare i inriktningen av HUT Väst från start. Behov av stöd för hållbarhetsarbete är inte alltid lätt att uttrycka under en förstudie behovet kan istället växa fram under samtal och möten under projektets gång. Detta sker givetvis inom ramen för HUT Väst, men det finns ändå en risk att olika finansiärers särintressen styr inriktningen på ett sätt som inte är optimalt för alla kommuner. Jag förordar därför ett fortsatt öppet förhållningssätt inför val av inriktning och konkreta projekt med kommunernas behov som ledstjärna. Organisk utveckling Genom att träffas och samtala kring kommunernas situation, kring begreppet hållbar utveckling kommer behov att synliggöras. HUT Väst kan genom ett öppet förhållningssätt till inriktning och val av konkreta delprojekt växa organiskt och på så sätt fylla upplevda behov, snarare än att försöka skapa behov inom från början bestämda områden. En målsättning bör vara att finna så gemensamma områden för samverkan som möjligt. Vilka områden kan detta vara? Inom vilka områden kan samverkan mellan kommuner skapa ett mervärde för arbetet med hållbar utveckling än de skulle kunna utveckla var för sig. En titt på kommunernas enkätsvar ger en del intressant information. Grunden är helt enkelt att fortsätta träffas. Möten och samtal har redan skapat mervärde i kännedom om varandras arbete, i form av konkreta projektidéer som börjat utvecklats och i form av ett gemensamt lärande. Vad som kan komma ut ur detta framdeles får fortsatta möten utvisa. Min rekommendation är att åtminstone en del av kommande nätverksträffar ska vara relativt öppna så att utrymme ges för att de verkliga behoven ska bli tydliga. I enkätsvaren har några intressanta möjliga områden för samverkan nämnts. Den gemensamma nämnaren är att finna det gemensamma för så många som möjligt inom nätverket som gör att man utnyttjar befintliga resurser på bästa sätt och inte uppfinner hjulet på nytt hela tiden. Gemensam kompetensutveckling. Egentligen är hela nätverket en enda stor kompetensutveckling för inblandade parter. Detta är kanske det allra viktigaste som kan komma ut ur nätverket och blir givetvis ett resultat bara av att träffas och av att utbyta information och erfarenheter. Men det kan också finnas anledning att strukturera kompetensbehovet ytterligare. Det kan handla om områden som projektplanering, metodik för samverkan, konstruktion och design av hemsidor, kommunikation mm. 5

6 Gemensam konceptutveckling. Det kan handla om utbildningskoncept för specifika målgrupper (t.ex. politiker och chefstjänstemän), det kan handla om utbildningskoncept inom speciellt intressanta områden (klimat, livsmedel, energieffektivisering etc.), det kan handla om metodutveckling inom konkreta projekt (t.ex. vandrande skolbuss, energiplaner, samrådsförfaranden mm). Gemensam lobbying. Arbete för hållbar utveckling handlar om att uppmärksamma allmänhet och specifika aktörer på lokal, regional och nationell nivå om missförhållanden, behov, förutsättningar, paradoxer, resursbrist etc. aspekter som på olika sätt gynnar eller missgynnar utvecklingen mot hållbarhet. Dylik lobbyism får större kraft ju fler aktörer som skriver under, varför ett nätverk är ett bra forum. Det skulle kunna handla om att skriva gemensamma debattartiklar, göra uttalanden i specifika frågor, ta fram statistik och fakta för att underbygga vissa argument, visa på fördelar med vissa politiska beslut. Problem kan givetvis uppstå om det inte finns konsensus inom nätverket för en viss lobbyinsats. HUT Väst kanske inte kan skriva under som organisation alla gånger eftersom nätverket inbegriper alla deltagande kommuner inklusive ett antal bidragsgivare på regional och nationell nivå, men i sådana fall kan de organisationer som är positiva till lobbyinsatsen hänga på de andra avstår. Gemensam informationsbas. Information är ingen bristvara i dagens arbete för hållbar utveckling problemet handlar mer om att på ett smidigt sätt få tillgång till den och att skapa överblick. Här finns mycket att vinna på ett gemensamt arbete. Redan idag finns en informationsbas på hemsidan. Denna uppskattas av kommunerna och finns anledning att gå vidare med. Personligen tror jag att fortsatt utveckling av en gemensam hemsida är fullt tillräckligt för att fylla de flestas behov av information inom hållbar utveckling. En hemsida blir dessutom tillgänglig för andra kommuner och aktörer i hela Sverige, vilket ytterligare kan bidra till kompetensspridning inom hållbar utveckling. Nyligen deltog jag på ett möte för ett nätverk som har många gemensamma nämnare med HUT Väst storstädernas Agenda 21-nätverk (Stockholm, Malmö, Göteborg). Mötet handlade om att se möjligheter för samarbete mellan storstädernas stadsdelar och ett av de önskemål som blev tydligast var någon form av gemensam databas. Eftersom stadsdelar i dessa städer i storlek många gånger påminner om kommuner inom HUT Väst kan finnas anledning att titta på vad som kom ut vid storstadsmötet. Informationsutbyte och gemensamt lärande kärnan för samverkan Följande avsnitt är hämtat från mina reflektioner efter storstadsmötet, men nu delvis omarbetat för att vara relevant för HUT Väst. På storstadsmötet kom vi fram till att någon form av gemensam informationsbas skulle kunna vara kärnan i samarbetet. Min tro är att den ambitiös satsning på SAPS (Samla information - Analysera information Paketera information Sprida information) kan generera andra spännande samarbetsprojekt. När man jobbar gemensamt med att inventera och analysera vad som idag finns inom Agenda 21 och hållbarhetsarbete så kommer många frågor att dyka upp, behov att bli synliggjorda och många idéer att födas. SAPS kan vara ett bra sätt att utgå från något konkret och handfast utan att låsa fast sig vid alltför många projekt från start. Tiden kan sedan visa vilka övriga samarbetsytor som är de mest intressanta. Följande skiss är ett försök att illustrera en arbetet med en dylik informationsbas som kärnan i ett samarbete, och som på sikt kan innehålla en mängd andra projekt som växer fram ur denna gemensamma informationsmängd. Skissen visar också möjliga samarbetsområden som redan existerar eller som kan tänkas växa fram utifrån ett arbete att skapa gemensam informationstillgång. 6

7 Befintliga projekt, erfarenheter och information Befintliga projekt, erfarenheter och information Befintliga projekt, erfarenheter och information Befintliga projekt, erfarenheter och information VAD ÄR HÅLLBARHET Samtal kring de stora frågorna. Vad är en hållbar kommun? Visioner om framtiden? Vilka beslut måste fattas? Styrkor och svagheter? Hinder och möjligheter? OMVÄRLDSANALYS Koll på vad som händer nationellt och internationellt som påverkar hållbarhetsarbetet SAMLA Insamling och kartläggning av aktiviteter, metoder, koncept mm, med hållbarhetsberöring i form av en bruttolista. ANALYSERA Vad är framgångsrika projekt och metoder? Vad utmärker dessa? Kriterier för goda exempel? Gemensamma nyckeltal? Tematisering och rubricering? METODUTVECKLING Att göra olika delprojekt ännu vassare. Att utveckla metoderna för att nå ännu större framgång, t.ex. metoder för närdemokrati, samverkan, kampanjer, utbildningar mm PAKETERA Upprätta en gemensam informationsbas som innehåller goda exempel vad gäller framgångsrika projekt, metoder för folkligt deltagande och kampanjer, upphandling, mm, mm. BESKRIVNING RESULTAT FRAMGÅNGSFAKTORER KONTAKTUPPGIFTER Barn på väg till skolan Delprojekt? Gemensamt infomaterial Effektivare kommunal energiplanering Transportanalyser Delprojekt? Gemensamma utbildningskoncept Delprojekt? Delprojekt? SPRIDA Utveckla former för att göra informationen attraktiv och lätt tillgänglig för alla tänkbara intressenter. HEMSIDA Långsiktig vision: Hållbarhet i Västra Götalands regionen socialt ekologiskt ekonomiskt Mail-lista Media Nyhetsbrev??? 7

8 Skissen ska inte ses som någon mall. Det är en modell och modeller är inget annat än ett försök att förenklat beskriva en komplex verklighet. Min avsikt med modellen är att tydliggöra vad som kan vara kärnan i HUT Väst (de violetta boxarna i centrumraden), befintliga och möjliga delprojekt som en frukt av detta (ljusgröna boxar), samt vad allt på sikt ska leda till (den gula visionen). Allt hänger ihop i någon slags enhet det går m.a.o. inte att se alltför instrumentalistiskt på modellen. Det går inte att börja i ena änden och avverka moment för moment alla aktiviteter kan mycket väl pågå samtidigt. Modellen är mer till för att skapa överblick och att ha som diskussionsunderlag. De delprojekt som är igång har anledning att fortsätta. Om HUT Väst sedan ska hålla fast vid sina två fokusområden är jag inte lika säker på. Det är en fråga som får diskuteras inom styrgrupp och nätverk. Kanske är det minst lika intressant att utgå från de behov av konkreta delprojekt och möjliga samarbetsområden som efterhand växer fram. Dessa kanske har förutsättningar att vara ännu bättre förankrade hos de kommuner som deltar. Det finns möjligheter till fler delprojekt än idag. Ett exempel: att utveckla gemensamt informationsmaterial borde spara resurser genom att fler kan utnyttja det material som en tar fram. Och det behöver inte handla om att det är projektledare som gör jobbet. Istället kan man inventera vilka behov av material som finns, göra en bruttolista, se vad som redan existerar, sedan stjäla av varandra och därefter göra en prioriteringslista över de önskemål som återstår. Dessa önskemål kan sedan fördelas arbetsmässigt mellan projektledare och kommuner, efter att gemensamma kriterier för materialet har tagits fram. Ett exempel som varit uppe för diskussion är en miljöalmanacka som skulle kunna vara generell för hela regionen, kanske med möjlighet att särtrycka vissa kommunspecifika delar. Själv är jag dock skeptisk till kostnadseffektiviteten med en almanacka. Vad ger den? Hur många bryr sig om den? Finns utvärderingar kring detta? Att varje kommun gör sin egen produkt skulle jag definitivt avråda till. Men om produktionen samordnas kan det kanske bli intressant. 8

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

TSL-omställning på Right Management

TSL-omställning på Right Management TSL-omställning på Right Management Om Right Management I nära 30 år har Right Management skapat, utvecklat och förbättrat omställningsprogram till stöd för människor som av olika anledningar befinner

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

Policy för kompetensförsörjning

Policy för kompetensförsörjning Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Policy för kompetensförsörjning Dokumentnamn Policy för kompetensförsörjning Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Skrift ett i en serie avsedd att inspirera och ge vägledning inför förändringsoch utvecklingsarbete. Innehållet bygger

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Skrift fyra i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

2013-12-04 ENERGIUTMANINGEN FASTIGHETSÄGARNA GFR VÅRA FRÅGOR

2013-12-04 ENERGIUTMANINGEN FASTIGHETSÄGARNA GFR VÅRA FRÅGOR ENERGIUTMANINGEN FRÅN MÅL TILL MÄTBART RESULTAT JAN THORSSON FASTIGHETSÄGARNA GFR Fastighetsägarna är branschorganisationen för fastighetsföretag. Vi arbetar för bättre förutsättningar för landets fastighetsföretag.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

STRATEGIER FÖR ATT VINNA HÖSTENS AFFÄRER! Workshop-material för att engagera och öka säljarnas förståelse för hur de ska vinna höstens affärer

STRATEGIER FÖR ATT VINNA HÖSTENS AFFÄRER! Workshop-material för att engagera och öka säljarnas förståelse för hur de ska vinna höstens affärer STRATEGIER FÖR ATT VINNA HÖSTENS AFFÄRER! Workshop-material för att engagera och öka säljarnas förståelse för hur de ska vinna höstens affärer 2014-07-21 Prosales Membership Programme 1 Steg 1: Identifiera

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Barn och ungdomstandvård, allmän tandvård... 3. Specialisttandvård... 4. Tandvård till personer med ökat tandvårdsbehov... 5

Barn och ungdomstandvård, allmän tandvård... 3. Specialisttandvård... 4. Tandvård till personer med ökat tandvårdsbehov... 5 Barn och ungdomstandvård, allmän tandvård... 3 Specialisttandvård... 4 Tandvård till personer med ökat tandvårdsbehov... 5 IT-stöd, barn och ungdom, nödvändig tandvård... 6 Nätverk... 7 Detta dokument

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Enhetliga kommunwebbplatser

Enhetliga kommunwebbplatser Enhetliga kommunwebbplatser en möjlighet? Inledningsvis Frågeställningar Kan enhetliga kommunwebbplatser utgöra en del i kommunwebbplatsernas utveckling? Är det dags att fokusera på användbarhet genom

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8 Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005 Gruppens förväntningar på dagen 15/8 - sätta ner foten - kunna få med dem det handlar om - se en framtid för handeln i Eslöv, attraktivt och

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision Introduktionskurs i kvalitetsarbete Folkbildningsrådet våren 2007 Johnny Lindström Om SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ 031-723 1707, 070 644 5306 jl@siq.se Våren 2007 Johnny Lindström, SIQ 1

Läs mer

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön 2011-06-30 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett verktyg som många skolor i Örebro använder för att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Skolans arbete

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 IT-student, Projektledare Distansmöten

Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 IT-student, Projektledare Distansmöten (1)9 Emanuel P Bramfors 2013-11-01 Sidan 1 (2)9 Projektidé 140104-eTjänster Distansmöten Syftet med projektet är att minska resorna som görs i jobbrelaterade ärenden och möten. Finansiering (Uppskattad)

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Breddat mått på regional utveckling. 13 maj

Breddat mått på regional utveckling. 13 maj Breddat mått på regional utveckling 13 maj Agenda 10.00 Samling/kaffe 10.30 Återkoppling från förra mötet samt input från rådgivarna (Mikael) 10.55 Kommunikationsmaterial (Mikael) 11.20 Sortering bland

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse.

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. REDOVISNING Projekt REHABILITERANDE HJÄLPMEDELSHANTERING Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. 1. Projekttitel e t

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer