mikom miljö kommunikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mikom miljö kommunikation"

Transkript

1 mikom miljö kommunikation Mats Lönngren Reflektioner om Hållbar utveckling Väst Denna pm är reflektioner kring Hållbar Utveckling Väst (HUT Väst), efter projektets första år. Jag har läst igenom en hel del dokumentation, genomfört ett par telefonintervjuer, analyserat materialet och därefter skrivit ihop denna pm. Jag har lagt ca tre arbetsdagar på detta. Reflektionerna är skrivna på uppdrag av projektledaren, med styrgruppen för HUT Väst som främsta målgrupp. Jag vill verkligen betona att det rör sig om reflektioner som är mina och som inte ska betraktas som sanningar. Däremot hoppas jag att de kan tillföra något i utvecklingen av HUT Väst. Jag väljer här att inte ge någon beskrivning av projektet för detta hänvisas till projektplaner mm som kan tillhandahållas via HUT Västs kansli. Först förmedlar jag mitt huvudintryck. Därefter belyser jag olika aspekter som det kan finnas anledning att fundera vidare över. Som bilaga finns reflektioner samlade från ett par andra utvärderingar jag genomfört under senare år. Dessa reflektioner ska inte ses som direkt kopplade till HUT Väst, men kan ändå vara intressanta att ha som underlag för fortsatta samtal. Huvudintrycket är gott Jag får en positiv grundkänsla när jag sätter mig in i projektet HUT Väst. Enkäter och intervjuer som genomförts av konsulten Anne Udd med de deltagande kommunerna visar att de är nöjda med projektets första år. De flesta har ökat samarbete med andra kommuner kring hållbar utveckling och de flesta har stärkt sitt lokala arbete. Alla verkar nöjda med dokumentation och spridning av de erfarenheter som kommit fram inom projektet. Man har fått hjälp med omvärldsbevakningen via olika tips, e-post, hemsida mm. Många beskriver det positiva med alla personliga möten som gett möjlighet att utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter. Projektledaren får mycket goda omdömen. Mycket har skett under ett år. Nitton kommuner har hängt på samarbetet, ett par fokusområden (energi och transporter) har startats upp med flera mindre delprojekt, nätverksträffar har genomförts, hemsidan har utvecklats, material har spridits via hemsida och e-post. Bland annat. Hemsidan är i dagens mediasamhälle en viktig länk in i projektet och ett ansikte utåt. Jag är inte samexpert på webbdesign, men jag är tveklöst en användarexpert och som sådan är mitt intryck relevant. Min spontana känsla när jag går in på HUT Västs hemsida är positiv snyggt och enkelt, lätt att hitta och dessutom gott om intressant information och bra dokument. Hemsidan andas proffsighet och ordning & reda! Med utgångspunkt från mitt positiva huvudintryck och från positiva kommentarer från deltagande kommuner så inser alla givetvis att det finns mycket bra förutsättningar att fortsätta utveckla projektet så att det kan uppfylla sitt syfte att utifrån kommunernas behov stärka det lokala Agenda 21-arbetet och genom detta underlätta och påskynda omställningen till ett hållbart samhälle. Det är heller inte omöjligt att 1

2 projektet kommer att lyckas med att engagera alla 49 kommuner i regionen. Det skulle onekligen vara intressant med ett nätverk för hållbar utveckling där samtliga kommuner deltar. Vilken kraftfull aktör för hållbar utveckling skulle det inte utgöra? Därför är en spännande fråga på vilket sätt man lättast får med sig fler kommuner. Mitt svar är att det effektivaste sättet är att jobba så konstruktivt som möjligt med de som nu är med, utan fokus på eventuella tillskott. Efterhand sprider det sig att nätverket ger ett mervärde för de inblandade och då kommer fler kommuner att hänga på. Organisk tillväxt utan att slå på stora trumman med andra ord. Och redan i skrivande stund är ytterligare en handfull kommuner på gång in i HUT Väst! Modell för projektkontroll Ett sätt att ge en bild av ett projekt är att utgå från en modell som tagits fram av Ingvar Johansson, SIQ 1. För att ett projekt ska nå framgång krävs att ett antal komponenter fungerar. Följande aspekter bör vara tillgodosedda för ett fullgott förändringsarbete. vision motivation handlingsplan kompetens resurser förändring resultat Brist på enskilda eller flera delar leder till olika problem enligt nedan. brist på vision kompetens motivation resurser handlingsplan leder till förvirring ångest gradvis förändring frustration falska starter Inom HUT Väst har aspekterna varit väl uppfyllda, varför negativa konsekvenser enligt tabellen inte har blivit verklighet. Visioner har kanske inte formulerats entydigt, åtminstone inte i termer av framtidsbilder. Men målbilder av mer avgränsad natur har funnits med redan från förstudien och de har handlat om det som beskrivits som projektets syfte; att stärka det lokala arbetet för hållbar utveckling genom samverkan... Det förefaller som de inblandade i projektet har haft klart för sig varför man är med och vad man ska arbeta med. Men det kan finnas anledning att fortsätta spinna på visionsbegreppet. I en sammanställning av projektledarens samtal med kommunerna (augusti 2005) finns visioner om HUT Väst om tre år från respektive kommunrepresentant. Dessa är på olika nivåer och med olika innehåll. En del handlar om att fortsätta träffas, andra om hur många kommuner som deltar, åter andra om mer långsiktiga förändringar mot hållbarhet i regionen. Detta indikerar att det skulle vara intressant med en strukturerad process för att samtala om behovet av gemensamma visioner, hur de i så fall ser ut och därefter vägar för att sträva mot dem. 1 SIQ Institutet för kvalitetsutveckling, Göteborg. 2

3 Den samlade kompetensen inom HUT Väst är omöjlig att mäta, men garanterat gedigen och säkerligen tillräckligt stor för att detta projekt ska kunna bli framgångsrikt. Dels finns bred kompetens hos de deltagande kommunerna, men också via representanter från Vägverk, Energimyndighet och andra organisationer. Detta innebär ändå inte att alla enskilda inblandade aktörer har den kompetens de kanske behöver, vilket talar för ett fortsatt behov att samla, tydliggöra, sprida och utveckla nätverkets kompetens. Motivation för att göra ett gott arbete har utan tvekan funnits gott om. Möjligen kan det gå att öka på denna genom att ännu tydligare fokusera på respektive kommuns upplevda behov av stöd inom hållbarhetsarbetet och genom att ännu tydligare formulera gemensamma visioner för det fortsatta arbetet inom nätverket. HUT Väst har inte haft stora resurser. Hittills har en tjänst stått för all samordning av arbetet. Den totala budgeten för det första året (april 2005-mars 2006) var på dryga miljonen. Med detta i minne har väldigt mycket hänt på ett år (se vidare Mål och indikatorer mm för HUT Väst ). Effektivitet och kompetens måste vara förklaringar för att HUT Väst nått så långt på så kort tid. Om det trots detta behövs mer resurser för att säkra en fortsatt framgång vill jag låta vara osagt. Givetvis kan man göra mer ju mer pengar man har att tillgå, men ekonomiska resurser är ingen garanti för framgång. Några kommuners representanter har dock uttryckt frustration över brist på resurser och i många fall har det då handlat om tidsbrist. Små kommuner har kanske bara en halvtidstjänst som ska bevaka hållbarhetsfrågor, ofta i kombination med andra arbetsuppgifter. Gemensam lobbying för förstärkning av de lokala kommunala resurserna kan m.a.o. vara ett område för samarbete inom HUT Väst. Med tanke på HUT Västs relativa effektivitet finns ingen anledning att diskutera något ytterligare behov av handlingsplaner. Projektet är bra på banan och verkar inte ha hakat upp sig nämnvärt och har på bara ett år uppnått många och snabba resultat. Summa summarum HUT Väst uppfyller till stora delar de ingredienser som enligt modellen behövs för framgång i ett projekt. Inom ramen för dessa reflektioner finns inte utrymme att göra någon mer utförlig mål-resultatanalys, men min spontana känsla efter att läst bakgrundsmaterialet Mål och indikatorer för HUT Väst är att resultatet måste anses mycket gott efter projektets första år. De flesta allmänna mål och mål inom fokusområdena är uppfyllda. Målen har legat på aktivitetsnivå vilket i sig är klokt. Målet har varit att starta grupper, göra planer, genomföra träffar, sprida goda exempel, bygga hemsida etc. Kloka mål och lätta att följa upp. Effektmål i termer av hållbar utveckling ligger på en helt annan nivå och med helt andra tidshorisonter och ska ses som strävansmål. Möjligen skulle jag vilja se lite tydligare fokus på kvalitetsaspekter när det gäller uppföljning och utvärdering av olika aktiviteter. Hur har aktiviteterna genomförts? Vad fungerar bra inom en arbetsgrupp? Vad kan fungera bättre? Utifrån den uppföljning med enkäter och samtal som skett under vintern 2006 finns i och för sig ingen anledning att misstänka att kvalitén på genomförda aktiviteter skulle vara bristfällig. Men för att säkerställa en kvalitativt fortsatt god utveckling av HUT Väst kan det ändå vara klokt att ännu tydligare lägga in kvalitativ uppföljning som en självklar punkt vid alla former av aktiviteter. Detta kan ske på enklast tänkbara sätt genom att alla deltagare alltid får svara på ett par enkla frågor. Metoder för utvärdering och uppföljning finns annars mängder litteraturexempel 2 på. Undertecknad har också en del tips i sammanhanget. Däremot kan jag ana ett problem när det gäller uppföljning och rapportering till samtliga finansiärer. Dessa har delvis olika kriterier för uppföljning, vilket orsakat mycket arbete för projektledaren. För HUT Västs bästa skulle det onekligen vara gynnsamt med en förenkling av denna uppföljnings- och 2 Metoder för möten Anna Ranger och Karin Westerberg. Malmö stad. Verktygsboken Ragnhild Morrissey och Nils Anders Olander. SAF. 3

4 rapporteringsprocedur. En förenkling skulle frigöra tid för konstruktivt arbete inom nätverket. Frågan är om detta går att förena med de specifika krav på uppföljning som respektive organisation ställer på projektet. Tålamod en dygd Effekter av alla de aktiviteter som skett inom HUT Väst kan komma långt efter projekttidens slut. Allt förändringsarbete kräver en stor dos tålamod hos dem som är förändringsagenter, i detta fall Agenda 21-samordnare, miljösamordnare, miljöombud m.fl. Förändring tar tid, inte minst de förändringar som involverar våra vanor och ovanor, våra dagliga val som konsumenter och medborgare och i slutändan hela vår livsstil. Detta kräver ett processorienterat 3 förhållningssätt där man inser att Rom inte byggdes på en dag för att använda en sliten gammal klyscha. Och de stora insikterna och vinsterna när det gäller vad som är en hållbar utveckling kanske väntar bakom hörnet. Vi måste därför besinna oss när det gäller krav på resultatredovisning i termer av systemeffekter. HUT Väst är ett led i en långsiktig förändringsprocess där vi ibland får lita till magkänslan när det gäller att bedöma om insatser varit bra eller mindre bra. Min magkänsla säger mig att HUT Väst har gjort det mesta rätt och att man är inne på rätt spår. För den skull kan det alltid finnas anledning att reflektera över vad som kan göras annorlunda för att ytterligare stärka arbetet för en hållbar utveckling. Fortsatta funderingar Mervärde! Merarbete? Samverkan och nätverkande ska givetvis skapa ett mervärde för de ingående aktörerna. Helt klart har HUT Väst skapat detta för ingående kommuner. En fråga inför framtiden är om det går att öka på detta mervärde. Mervärdet ska dock helst skapas utan merarbete, särskilt med tanke på att tid är den faktor som de flesta kommunaktörer upplever som mest i brist. Eftersom arbete med hållbar utveckling är så oerhört brett gäller det att prioritera rätt, att välja rätt områden och rätt arbetsuppgifter. Vad är hållbarhet? I den verksamhet som hittills bedrivits har fokus varit på ekologisk hållbarhet. Historiskt har arbete för hållbar utveckling i Sverige fokuserats mycket på ekologi en frukt av hur det inledande Agenda 21-arbetet lades upp i svenska kommuner och säkert också en frukt av att de flesta Agenda 21- människor från början var naturvetare. Detta är inte nödvändigtvis fel, men nästa steg i arbetet för en hållbar utveckling blir att ta steget fullt ut och integrera flera aspekter. Ett projekt som Barn på väg till skolan tar helt klart in hälsoaspekter och trafiksäkerhet. Men att fullt ut ta in sociala aspekter som jämställdhet, trygghet och delaktighet fordrar delvis nya grepp. HUT Väst är utan tvekan ett lämpligt forum för detta, med en stor bredd och en möjlighet att utveckla metoder för ett brett folkligt deltagande i utvecklingen av ett hållbart samhälle. I det fortsatta arbetet rekommenderas därför fördjupade samtal kring begreppet hållbarhet och vilka visioner som växer fram ur begreppet. Dylika samtal skulle med fördel kunna ske inom befintligt nätverk. Visserligen är det många som önskar sig konkreta och handfasta träffar med tydliga teman, men det ena utesluter inte det andra. Kanske det går att finna former för dessa mer visionära samtal som ändå är en viktig bas att stå på när det gäller ett så pass komplext område som hållbar utveckling. Begreppet måste hållas levande och utvecklas i den riktning som är relevant för kommunerna som ingår i HUT Väst. Det finns annars en 3 Dialogstrategi Egen skrift. Handlar om varför det finns anledning att prioritera ett processorienterat, dialoginriktat förhållningssätt i arbete för en hållbar utveckling. Dels beskriver jag vikten av ett lyssnande förhållningssätt och ett antal metoder för konstruktiva möten. Kan beställas gratis av undertecknad. 4

5 risk att begreppet förblir en etikett som används av aktörer i många olika syften som ett populistiskt mantra man använder utan att dess i grund och botten radikala innehåll har tydliggjorts. Rätt fokus? Två fokusområden har valts ut från start energi och transporter. Delvis beror detta på vilka finansiärer som ingår (t.ex. Energimyndigheten, Energiråd Väst och Vägverket). Prioriteringen låter dessutom rimlig med tanke på den utveckling vi ser i samhället på energi- och transportområdet och när det gäller klimatet. Men kommunerna är inte lika entydigt positiva till val av fokusområden. En del kommuner nämner andra områden som mer intressanta än just transporter och energi ekologiska livsmedel, miljömålsarbetet, naturvård mm. Visserligen grundas projektet i en förstudie, men ändå verkar alla kommuner inte känna att valet av fokusområden fullt ut fyller just deras behov. Kommunerna är av olika storlek, har olika resurser i form av tid, pengar och personer, ligger olika långt framme i utvecklingen av hållbarhetsarbete och har därför olika behov. Om ett projekt är alltför styrt från början finns alltid en risk att det inte tillfredsställer ingående aktörer och då kommer motivationen att vara med i nätverket att sjunka och en del kommuner kanske hoppar av. Hur skulle då projektet ännu bättre fylla kommunernas upplevda behov av stöd? Ett projekt med begränsade resurser bör satsa på det som ger mest mervärde för så många som möjligt målet bör vara att alla deltagare ska känna att deras behov tillgodoses. Kanske är det så att detta sker bäst om projektet orienteras ännu mer mot att lyssna in behoven innan konkreta projekt sätts igång. Kanske skulle man kunna vara ännu friare i inriktningen av HUT Väst från start. Behov av stöd för hållbarhetsarbete är inte alltid lätt att uttrycka under en förstudie behovet kan istället växa fram under samtal och möten under projektets gång. Detta sker givetvis inom ramen för HUT Väst, men det finns ändå en risk att olika finansiärers särintressen styr inriktningen på ett sätt som inte är optimalt för alla kommuner. Jag förordar därför ett fortsatt öppet förhållningssätt inför val av inriktning och konkreta projekt med kommunernas behov som ledstjärna. Organisk utveckling Genom att träffas och samtala kring kommunernas situation, kring begreppet hållbar utveckling kommer behov att synliggöras. HUT Väst kan genom ett öppet förhållningssätt till inriktning och val av konkreta delprojekt växa organiskt och på så sätt fylla upplevda behov, snarare än att försöka skapa behov inom från början bestämda områden. En målsättning bör vara att finna så gemensamma områden för samverkan som möjligt. Vilka områden kan detta vara? Inom vilka områden kan samverkan mellan kommuner skapa ett mervärde för arbetet med hållbar utveckling än de skulle kunna utveckla var för sig. En titt på kommunernas enkätsvar ger en del intressant information. Grunden är helt enkelt att fortsätta träffas. Möten och samtal har redan skapat mervärde i kännedom om varandras arbete, i form av konkreta projektidéer som börjat utvecklats och i form av ett gemensamt lärande. Vad som kan komma ut ur detta framdeles får fortsatta möten utvisa. Min rekommendation är att åtminstone en del av kommande nätverksträffar ska vara relativt öppna så att utrymme ges för att de verkliga behoven ska bli tydliga. I enkätsvaren har några intressanta möjliga områden för samverkan nämnts. Den gemensamma nämnaren är att finna det gemensamma för så många som möjligt inom nätverket som gör att man utnyttjar befintliga resurser på bästa sätt och inte uppfinner hjulet på nytt hela tiden. Gemensam kompetensutveckling. Egentligen är hela nätverket en enda stor kompetensutveckling för inblandade parter. Detta är kanske det allra viktigaste som kan komma ut ur nätverket och blir givetvis ett resultat bara av att träffas och av att utbyta information och erfarenheter. Men det kan också finnas anledning att strukturera kompetensbehovet ytterligare. Det kan handla om områden som projektplanering, metodik för samverkan, konstruktion och design av hemsidor, kommunikation mm. 5

6 Gemensam konceptutveckling. Det kan handla om utbildningskoncept för specifika målgrupper (t.ex. politiker och chefstjänstemän), det kan handla om utbildningskoncept inom speciellt intressanta områden (klimat, livsmedel, energieffektivisering etc.), det kan handla om metodutveckling inom konkreta projekt (t.ex. vandrande skolbuss, energiplaner, samrådsförfaranden mm). Gemensam lobbying. Arbete för hållbar utveckling handlar om att uppmärksamma allmänhet och specifika aktörer på lokal, regional och nationell nivå om missförhållanden, behov, förutsättningar, paradoxer, resursbrist etc. aspekter som på olika sätt gynnar eller missgynnar utvecklingen mot hållbarhet. Dylik lobbyism får större kraft ju fler aktörer som skriver under, varför ett nätverk är ett bra forum. Det skulle kunna handla om att skriva gemensamma debattartiklar, göra uttalanden i specifika frågor, ta fram statistik och fakta för att underbygga vissa argument, visa på fördelar med vissa politiska beslut. Problem kan givetvis uppstå om det inte finns konsensus inom nätverket för en viss lobbyinsats. HUT Väst kanske inte kan skriva under som organisation alla gånger eftersom nätverket inbegriper alla deltagande kommuner inklusive ett antal bidragsgivare på regional och nationell nivå, men i sådana fall kan de organisationer som är positiva till lobbyinsatsen hänga på de andra avstår. Gemensam informationsbas. Information är ingen bristvara i dagens arbete för hållbar utveckling problemet handlar mer om att på ett smidigt sätt få tillgång till den och att skapa överblick. Här finns mycket att vinna på ett gemensamt arbete. Redan idag finns en informationsbas på hemsidan. Denna uppskattas av kommunerna och finns anledning att gå vidare med. Personligen tror jag att fortsatt utveckling av en gemensam hemsida är fullt tillräckligt för att fylla de flestas behov av information inom hållbar utveckling. En hemsida blir dessutom tillgänglig för andra kommuner och aktörer i hela Sverige, vilket ytterligare kan bidra till kompetensspridning inom hållbar utveckling. Nyligen deltog jag på ett möte för ett nätverk som har många gemensamma nämnare med HUT Väst storstädernas Agenda 21-nätverk (Stockholm, Malmö, Göteborg). Mötet handlade om att se möjligheter för samarbete mellan storstädernas stadsdelar och ett av de önskemål som blev tydligast var någon form av gemensam databas. Eftersom stadsdelar i dessa städer i storlek många gånger påminner om kommuner inom HUT Väst kan finnas anledning att titta på vad som kom ut vid storstadsmötet. Informationsutbyte och gemensamt lärande kärnan för samverkan Följande avsnitt är hämtat från mina reflektioner efter storstadsmötet, men nu delvis omarbetat för att vara relevant för HUT Väst. På storstadsmötet kom vi fram till att någon form av gemensam informationsbas skulle kunna vara kärnan i samarbetet. Min tro är att den ambitiös satsning på SAPS (Samla information - Analysera information Paketera information Sprida information) kan generera andra spännande samarbetsprojekt. När man jobbar gemensamt med att inventera och analysera vad som idag finns inom Agenda 21 och hållbarhetsarbete så kommer många frågor att dyka upp, behov att bli synliggjorda och många idéer att födas. SAPS kan vara ett bra sätt att utgå från något konkret och handfast utan att låsa fast sig vid alltför många projekt från start. Tiden kan sedan visa vilka övriga samarbetsytor som är de mest intressanta. Följande skiss är ett försök att illustrera en arbetet med en dylik informationsbas som kärnan i ett samarbete, och som på sikt kan innehålla en mängd andra projekt som växer fram ur denna gemensamma informationsmängd. Skissen visar också möjliga samarbetsområden som redan existerar eller som kan tänkas växa fram utifrån ett arbete att skapa gemensam informationstillgång. 6

7 Befintliga projekt, erfarenheter och information Befintliga projekt, erfarenheter och information Befintliga projekt, erfarenheter och information Befintliga projekt, erfarenheter och information VAD ÄR HÅLLBARHET Samtal kring de stora frågorna. Vad är en hållbar kommun? Visioner om framtiden? Vilka beslut måste fattas? Styrkor och svagheter? Hinder och möjligheter? OMVÄRLDSANALYS Koll på vad som händer nationellt och internationellt som påverkar hållbarhetsarbetet SAMLA Insamling och kartläggning av aktiviteter, metoder, koncept mm, med hållbarhetsberöring i form av en bruttolista. ANALYSERA Vad är framgångsrika projekt och metoder? Vad utmärker dessa? Kriterier för goda exempel? Gemensamma nyckeltal? Tematisering och rubricering? METODUTVECKLING Att göra olika delprojekt ännu vassare. Att utveckla metoderna för att nå ännu större framgång, t.ex. metoder för närdemokrati, samverkan, kampanjer, utbildningar mm PAKETERA Upprätta en gemensam informationsbas som innehåller goda exempel vad gäller framgångsrika projekt, metoder för folkligt deltagande och kampanjer, upphandling, mm, mm. BESKRIVNING RESULTAT FRAMGÅNGSFAKTORER KONTAKTUPPGIFTER Barn på väg till skolan Delprojekt? Gemensamt infomaterial Effektivare kommunal energiplanering Transportanalyser Delprojekt? Gemensamma utbildningskoncept Delprojekt? Delprojekt? SPRIDA Utveckla former för att göra informationen attraktiv och lätt tillgänglig för alla tänkbara intressenter. HEMSIDA Långsiktig vision: Hållbarhet i Västra Götalands regionen socialt ekologiskt ekonomiskt Mail-lista Media Nyhetsbrev??? 7

8 Skissen ska inte ses som någon mall. Det är en modell och modeller är inget annat än ett försök att förenklat beskriva en komplex verklighet. Min avsikt med modellen är att tydliggöra vad som kan vara kärnan i HUT Väst (de violetta boxarna i centrumraden), befintliga och möjliga delprojekt som en frukt av detta (ljusgröna boxar), samt vad allt på sikt ska leda till (den gula visionen). Allt hänger ihop i någon slags enhet det går m.a.o. inte att se alltför instrumentalistiskt på modellen. Det går inte att börja i ena änden och avverka moment för moment alla aktiviteter kan mycket väl pågå samtidigt. Modellen är mer till för att skapa överblick och att ha som diskussionsunderlag. De delprojekt som är igång har anledning att fortsätta. Om HUT Väst sedan ska hålla fast vid sina två fokusområden är jag inte lika säker på. Det är en fråga som får diskuteras inom styrgrupp och nätverk. Kanske är det minst lika intressant att utgå från de behov av konkreta delprojekt och möjliga samarbetsområden som efterhand växer fram. Dessa kanske har förutsättningar att vara ännu bättre förankrade hos de kommuner som deltar. Det finns möjligheter till fler delprojekt än idag. Ett exempel: att utveckla gemensamt informationsmaterial borde spara resurser genom att fler kan utnyttja det material som en tar fram. Och det behöver inte handla om att det är projektledare som gör jobbet. Istället kan man inventera vilka behov av material som finns, göra en bruttolista, se vad som redan existerar, sedan stjäla av varandra och därefter göra en prioriteringslista över de önskemål som återstår. Dessa önskemål kan sedan fördelas arbetsmässigt mellan projektledare och kommuner, efter att gemensamma kriterier för materialet har tagits fram. Ett exempel som varit uppe för diskussion är en miljöalmanacka som skulle kunna vara generell för hela regionen, kanske med möjlighet att särtrycka vissa kommunspecifika delar. Själv är jag dock skeptisk till kostnadseffektiviteten med en almanacka. Vad ger den? Hur många bryr sig om den? Finns utvärderingar kring detta? Att varje kommun gör sin egen produkt skulle jag definitivt avråda till. Men om produktionen samordnas kan det kanske bli intressant. 8

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

KNUFF. mikom. Tankar efter tre års coachning. Mats Lönngren. miljö kommunikation

KNUFF. mikom. Tankar efter tre års coachning. Mats Lönngren. miljö kommunikation KNUFF Tankar efter tre års coachning Mats Lönngren mikom miljö kommunikation Jag har varit med och coachat inom KNUFF sedan våren 2010 och det är klart att jag bär på en del tankar kring hur det har gått.

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Hur får man anställda att tänka dokument- & ärendehantering?

Hur får man anställda att tänka dokument- & ärendehantering? Hur får man 20 000 anställda att tänka dokument- & ärendehantering? Att få alla att arbeta mot samma mål och åstadkomma verklig förändring i verksamheten. Johanna Fransson, projektledare Stadskontoret

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

TSL-omställning på Right Management

TSL-omställning på Right Management TSL-omställning på Right Management Om Right Management I nära 30 år har Right Management skapat, utvecklat och förbättrat omställningsprogram till stöd för människor som av olika anledningar befinner

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal:

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Mitt medarbetarsamtal Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare Juseks medarbetarsamtal Medarbetar är ett genomtänkt, väl förberett och regelbundet återkommande

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Policy för kompetensförsörjning

Policy för kompetensförsörjning Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Policy för kompetensförsörjning Dokumentnamn Policy för kompetensförsörjning Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

ICA-kundernas syn på hållbarhet

ICA-kundernas syn på hållbarhet ICA-kundernas syn på hållbarhet Om ICAs kundpanel ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2300 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt via telefon.

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

På hållbar väg i Norrköpings kommun

På hållbar väg i Norrköpings kommun 2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation mikom miljö kommunikation lonngren@mikom.se www.mikom.se 0142-58145 Reflektioner om projektet Hållbar utveckling Väst, andra året Mats Lönngren maj 2007 Denna pm är reflektioner om HUT Väst och projektets

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop

Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop Västra Götaland 49 kommuner 1,5 miljoner invånare Västra Götalandsregionen: Hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur, miljö, kollektivtrafik,

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

LAG:s bedömning av projektansökningar

LAG:s bedömning av projektansökningar Bilaga 6 LAG:s bedömning av projektansökningar inom LEADER Mellansjölandet Urvalskriterier och poängbedömning Inledning Denna bilaga beskriver LAG:s system för granskning av inkomna ansökningar och efter

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8 Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005 Gruppens förväntningar på dagen 15/8 - sätta ner foten - kunna få med dem det handlar om - se en framtid för handeln i Eslöv, attraktivt och

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Två medarbetare från JH Spårservice

Läs mer

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap?

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? 2015 VD Barometern 2015 - Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? Resultatet av VD Barometern påminner i vissa delar om förra årets. Tidsbrist är fortfarande ett problem, hållbarheten kommer lågt ner på

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012 Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export Februari 2012 Bakgrund Styrelsen för Avfall Sverige beslutade 2011 att inrätta en ny arbetsgrupp för att stimulera till utveckling inom området

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara

Läs mer

Tema 1: Mandat och förankring inom verksamheten

Tema 1: Mandat och förankring inom verksamheten SRHR-lyftet Utifrån erfarenheter från projektet SIV (Sex- och samlevnadsundervisning i världsklass), som pågick under 2011-2013 med en F-9 skola, har Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning och Kunskapscentrum

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Process för terminologiarbete

Process för terminologiarbete Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND 2012-02-16 PRESENTATION! Program Inledning och syfte med dagen 9.00-9.15 Lägesrapporter från delprojekt 9.15-10.15 Paus med kaffe och frukt 10.15-10.30 Genomgång

Läs mer

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg Foto: Emma Ingolf Grön Flagg Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i fler än 40 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket finns idag i mer än 2000 skolor

Läs mer

Förstudie Norabygden

Förstudie Norabygden Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer