Tre generationers projekt om HSB-huset Marmorn i Stockholm gav Smögenregionen i Norra Bohuslän plats på Designårets arena

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tre generationers projekt om HSB-huset Marmorn i Stockholm gav Smögenregionen i Norra Bohuslän plats på Designårets arena"

Håkan Vikström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Tre generationers projekt om HSB-huset Marmorn i Stockholm gav Smögenregionen i Norra Bohuslän plats på Designårets arena Sotenäs och Smögen tar plats på den globala scen regeringen skapat tack vare Designåret Det gör man med det privata projektet "Kvarteret Marmorn - i Wallanders funkishus på Södermalm i Stockholm". Författare är Ulla Ljungdahl, delårsboende i Sotenäs och medlem av SPF Tossene för övrigt. Redan förra året kom resultatet. En 44-sidig enkelt utformad bok med ett 90-tal fotografier. Den handlar om ett av HSBs och funktionalismens märkeshus i Sverige. Byggt till Stockholmsutställningen 1930 och beläget väl synligt mittemot Stadshuset. Designåret öppnades i januari 2004 av sommarbohusläningen, kulturminister Leif Pagrotsky, och näringsminister Thomas Östros på Liljevalchs i Stockholm. Veckan efter deltog också Nordens arks beskyddare, Kronprinsessan Victoria, i en sammankomst för projektledare och andra. Satsning Designåret innebär en fokusering på utformning, design och skapande. Under hela året kommer skilda projekt att genomföras på olika håll i landet. Bägge ministrarna ser design som en kommande framtidsbransch i Sverige och hoppas att alla, som arbetar med dessa frågor, passar på att utnyttja Designåret på ett positivt och fruktbart sätt. Regeringen har satsat 64 miljoner på nationella projekt för att stryka under vikten av formgivning. Därtill finns en virtuell scen på webben, där alla antagna projekt presenterar sig. Regeringen tänker sig också att skapa en forskarskola inom design. Ett pris på kronor delas ut till bästa projekt under Finansiering För de enskilda projekten, som Kvarteret Marmorn, finns dock inga pengar att söka, något flera kritiserat. Projektledarna får själva söka samarbetspartners. Projektet Kvarteret Marmorn redan klart och ute i handeln har drivits av Smögenbokförlaget Ellum utan offentliga medel eller bidrag. Enbart tack vare försålda böcker till intresserade. Däribland HSB Stockholm, lokala mäklarfirmor, bokhandlare och enskilda. 100-årsfirande Lysekilsposten finns med på flera praktiska plan liksom Hunnebostrands bildarkiv. Också TH Trycks personal i Uddevalla har bistått med tips och kunnande. Boken är därtill tryckt på papper från Arctic paper i Munkedal och bunden inom Västra Götaland. En av de första att få den nya boken var miljöminister Lena Sommestad. Den överlämnades av Sotenäs kommunalråd, muraren Rolf Mattsson, vid framtidsseminariet våren 2004 på Stenakademien i Hunnebostrand. Lokala jämförelser Ulla Ljungdahl har ända sedan sitt tolfte år 1934 varit Sotenäset delårstrogen. Yrkeslivet som scenkonstnär, kock och redovisningsman på ett gruvföretag har hon bakom sig. Först som pensionär debuterar hon med Kvarteret Marmorn, inte en arkitekts beskrivning, utan det är en i huset boende som berättar. 1

Författare är Ulla Ljungdahl, delårsboende i Sotenäs och medlem av SPF Tossene för övrigt. Redan förra året kom resultatet. En 44-sidig enkelt utformad bok med ett 90-tal fotografier.

2 Under många år var Ulla Ljungdahl bostadsrättsföreningen Marmorns ordförande. Hon träffade många av husets bostadspionjärer, flera av dem aktiva inom kommunalpolitiken med nära kopplingar till rikspolitiken. Därför kan hon via årsredovisningarnas fakta inifrån beskriva hur ett en gång toppmodernt hus slits ned, ställs inför nya samhällskrav från de boende och genomgår förändringar. Under resan förlorades en del av funkisens idéer i ombyggnader. Ibland av ren okunskap. På det sättet kan man läsa boken som en generell beskrivning av andra funkishus i landet. Som projektet bedrivits från Sotenäsregionen finns en del lokala jämförelser med. Preemraffs flammor i Lysekil och Trollhättefallen är nämnda. Tack vare det unika fotomaterialet blir boken också till viss del en stockholmsskildring. Exempelvis är sista spårvagnen på Hornsgatan 1967 fotograferad liksom den första bussen på högertrafikens första dag och 60-talets bilar intresserar nog en del. Idé och bakgrund Projektets syfte har varit att att samla fakta i text och bild, för att andra senare vid behov skall kunna gå vidare. Boken kan användas som underlag i studiecirklar om boende, hus och bebyggelse. Den innehåller basfakta man sällan kommer åt som utomstående. Under åren efter första världskriget var bostadsstandarden en viktig del i det sociala upprustningsarbetet från politiskt håll. HSB-huset Marmorn om 539 lägenheter i en då lantlig del av huvudstaden, innebar ett viktigt steg på vägen mot dagens bostadsstandard. Arkitekt var HSBs skapare, Sven Wallander, son till konstnären Alf Wallander. Huset omfattar ett helt kvarter och stod delvis klart till Stockholmsutställningen 1930, där funkisen introducerades i Sverige. Marmorn, som fyller 75 år 2005, är förklarat "som av byggnadsminnesklass". Designåret och 75-årsjubileet infaller två år efter att HSB som organisation fyllde 80. Nattis och dagis redan 1930 Marmorn är ett begrepp i arkitektvärlden. Det var ett av Sven Wallanders första stora projekt. Husets målgrupp var småhantverkare och arbetare. Där fick han tidigt prova sina idéer på ett enda ställe: sopnedkast, små badrum till alla (till och med arbetare och hantverkare, en dåtida revolution), så små kök/kokvrår att de inte fysiskt kunde hyras ut till inneboende därmed skapande bättre boendemiljö, stora fönster och balkongytor, dag- och natthem för barn. Däremot fanns varken kyl i lägenheterna eller ens eluttag i kokvrårna eller värmeelement i badrummen. Frys var förstås inte ens påtänkt. Men tiderna förändras. Designåret 2005 bor inte många hantverkare i Marmorn. Desto fler unga välutbildade singlar, konstutövare och regissörer. Antalet pensionärer, en tid mycket stort, blir allt färre. Foton För de äldre daterade fotografierna i bokprojektet, svarar framlidne K-G. Ljungdahl, räknad tillsammans med sin far August som en av de skånska amatörfotograferna och sommarbohusläning med sin familj sedan 1933, på Smögen sedan En stor del av Augusts bilder finns på Kulturen i Lund, några finns på Smögen, tillsammans med K-G.:s efterlämnade daterade negativ. 2

Därför kan hon via årsredovisningarnas fakta inifrån beskriva hur ett en gång toppmodernt hus slits ned, ställs inför nya samhällskrav från de boende och genomgår förändringar.

3 Sotenäs kommunalråd Rolf Mattsson överlämnar det närapå första exemplaret av Designårsprojektet Kvarteret Marmorn till miljöminister Lena Sommestad vid Stenakademiens seminarium om miljömässigt och uthålligt byggande i framtida bostadsområden. Munkedals kommunchef Lars-Erik Knutsson får sitt förbeställda bokexemplar signerat av Ulla Ljungdahl. Hela projektet har finansierats tack vare förbeställningar. 3

uthålligt byggande i framtida bostadsområden.

4 Författaren Ulla Ljungdahl inspekterar de första sidarken tillsammans med TH Trycks Kjell Olsson i Uddevalla. Författaren korrekturläser sin bok på TH Tryck. 4

5 Ingemar Thulin - vars namn återfinns i TH Trycks företagsnamn har lagt ner åtskilligt av sitt yrkeskunnande i designårsboken. Pärmarna trycks. 5

6 Ingemar Thulin, Ulla Ljungdahl och Kjell Olsson kontrollerar att färgerna blir riktiga. Det gäller att ställa in lagom mängd av de olika kulörerna. Pappersarken lyfts upp i steg ett. 6

7 Pappersarken har kommit till steg 2. Tja, så här blev det! Kjell Olsson, författaren och Ingemar Thulin. 7

8 Med Kvarteret Marmorn 1930 provade HSBs skapare och mångårige vd arkitekten Sven Wallander många av sina idéer på ett och samma ställe. Med sina långsträckta balkonger ville han också få huset att markera de ursprungliga bergsformationerna högst uppe på Skinnarviksbergen i centrala Stockholm. Text och foto: Casper Ljungdahl 8

Med sina långsträckta balkonger ville han också få huset att markera de

9 Designåret 2005 Designåret 2005 ska visa vilka möjligheter design ger för oss alla - individen, näringslivet, kulturen och hela samhället. Designåret 2005 ska synliggöra designens mångfald som pågår i hela Sverige och förgrenar sig ut i världen. Alla är inbjudna - formgivare, arkitekter, designer, konsthantverkare, slöjdare, konstnärer, kulturhus, konsthallar, bibliotek, forskare, ingenjörer, ekonomer, företag, skolor, press och media - att vara med och skapa ett brett och kreativt utbud av publika designprojekt i hela Sverige inför Designåret är en långsiktig satsning som fortsätter långt efter den sista december Designåret 2005 är ett delprojekt i regeringens satsning på design efter förslaget Design som Utvecklingskraft som Svensk Form och Stiftelsen Svensk Industridesign presenterade i december

Alla är inbjudna - formgivare, arkitekter, designer, konsthantverkare, slöjdare, konstnärer, kulturhus, konsthallar, bibliotek, forskare, ingenjörer, ekonomer, företag, skolor, press och media - att

Relevanta dokument

Designåret 2005 bara starten på en resa in i framtidens globala värld

Designåret 2005 bara starten på en resa in i framtidens globala värld -Och design är inte bara glas, betonar Lysekils kulturrepresentant Kent Olsson Sten i offentlig miljö kommer Stenakademien i Hunnebostrand