Sida 1 av 12. C-NÄTVERK Nätverk för kemiska analyser vid kris. Ett myndighetssamarbete
|
|
- Alf Hermansson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 av 12 C-NÄTVERK Nätverk för kemiska analyser vid kris Ett myndighetssamarbete
2 Sida 2 av 12 C-NÄTVERK Nätverk för kemiska analyser vid kris ett projekt finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kriser och katastrofer som drabbar samhället riskerar att leda till förvirring i olika led beroende på en oklar ansvarsfördelning i samhället. Detta beror till stor del på att olika krishanterande myndigheter inte känner till varandras resurser och kompetenser. Ett antal myndigheter har idag tillgång till kemisk laboratorieverksamhet. De har skaffat sig en lång erfarenhet genom åren och byggt upp instrumentparker för att kunna analysera prover inom sina respektive ansvarsområden. Dock har samverkan mellan de kemiska myndigheterna traditionellt varit svag och det har inte funnits något naturligt kontaktnät mellan dem. Detta har gjort att det svenska samhället till viss del varit sårbart vid kriser orsakade av kemiska ämnen eftersom en samlad nationell kompetensplattform har saknats. För att mer effektivt kunna hantera komplexa hot från en individ, organisation eller stat om att avsiktligt orsaka skada, (antagonistiska hot), har en myndighetsövergripande samverkan initierats för att effektivt kunna hantera förekomst av giftiga ämnen (toxiska ämnen, toxiner) och andra kemiska ämnen i samhället. Finansiering för ett projekt benämnt Nätverk för kemiska analyser vid kris (C-NETWORK) har beviljats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) till fem svenska myndigheter: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Livsmedelsverket (SLV) Rättmedicinalverket (RMV) Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Projektets syfte har varit att kartlägga myndigheternas kompetenser och kapaciteter rörande kemisk analys och samtidigt skapa en samordnad organisation för att snabbt kunna utföra analyser för att identifiera aktuella kemiska hot. Kontaktnät har även skapats med andra organisationer i samhället som är involverade i krishantering. Ett annat syfte har varit att identifiera utvecklingsbehov och initiera projekt för utveckling av den samlade laboratoriekapaciteten. Detta är nödvändigt eftersom de metoder och strategier som
3 Sida 3 av 12 behövs för att hantera oväntade händelser och kriser inte är identiska med de som används i myndigheternas vardagsarbete. Genom att samordna myndigheters resurser och kompetenser skapas den kritiska massa som krävs för kvalificerad utveckling. En inledande pilotstudie år 2011 visade på nödvändigheten i att utveckla samhällets förmåga att analysera vissa mycket farliga toxiner som innebär en stor risk för samhället, men som inte ingått i de respektive myndigheternas ordinarie kontrollprogram. Det MSB-finansierade nätverksprojektet har varit navet där gemensamma projektförslag har skapats, och där de olika myndigheternas förmågor och krishanteringsrutiner har diskuterats. En annan väsentlig funktion för nätverket har varit kompetensutveckling, framförallt inom det diskussionsforum som skapats för kemisk analys där de olika aktörernas kunskaper och infallsvinklar har kunnat utbytas. Detta har klart berikat det svenska samhällets samlade förmåga att hantera en kris orsakad av kemiska ämnen. Nätverkets styrgrupp utgörs av en representant från vardera myndigheten och ordförandeskapet har innehafts av SVA. Styrgruppen (Ulf Bondesson, ordf.sva, Crister Åstot, FOI, Karl Erik Hellernäs, SLV, Per Lundqvist, SKL och Martin Josefsson/Arne Eklund, RMV) har bland annat sett till att myndighetsträffar anordnats i form av workshopar med olika teman. Dessa har organiserats c:a 4 gånger per år och tagit upp olika typer av analytiska frågeställningar. Värdskapet för dessa workshopar har alternerats mellan de olika myndigheterna och de har förutom informationsutbyte även innefattat möjligheter till laborativa kontakter mellan vissa av myndigheternas personalgrupper. Detta har bedömts väsentligt för att få en förståelse för olika problemställningar men också för att underlätta kontakter både i det vardagliga arbetet och i en krissituation. Styrgruppen har också initierat en rad studiebesök inom närliggande områden för att skapa externa kontaktnät för situationer då samhället behöver anlita speciell expertis men också som ett komplement till de myndighetsresurser som idag står till förfogande vad gäller analysverksamhet. I samband med en krissituation kan både snabba och speciella analyser krävas och det är då väsentligt att en sådan kartläggning finns på plats. Möte på SLV 2010
4 Sida 4 av 12 Verksamheten startades som ett pilotprojekt för att skapa en struktur för den vidare utvecklingen. Efter ett antal möten organiserades en sammankomst i FOI:s lokaler i Kista där representanter från MSB, Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Stockholms Brandförsvar medverkade, förutom nätverkets organisationer. Här presenterades visionerna för Nätverket för kemiska analyser vid kris och andra verksamheter hade möjlighet att lämna värdefulla synpunkter på dessa. Detta utmynnade i ett arbetssätt för nätverket genom att huvudsakligen ses som en stödjande verksamhet och att kunna ta hand om expertfrågor i samband med händelser inom det kemiska området. En bedömning som gjordes var att inte ha ambitionen att främst visa handlingskraft i akuta skeenden utan fokusera på rollen som expertfunktion. För att hantera kemiska problem i kris ansågs det - att nätverket skall ha goda kunskaper inom ämnesområdet, vara tillräckligt förberett och tränat för att hantera en krissituation, samt att kunna bistå med information genom: 1. att utveckla kontaktvägar och skapa kunskap om kemiska analysmöjligheter 2. att ha en aktiv dialog om respektive aktörs roll 3. att utveckla kunskap om farliga ämnen 4. att skapa forum för snabb information om nya tänkbara hot 5. att utföra omvärldsanalyser som förser berörda med aktuell information 6. att utöka internationellt samarbete 7. att skapa dialog om problemlösning med inblandade aktörer 8. att skapa säkra och förståeliga rutiner kring provhantering 9. att ha en aktiv uppföljning av händelser 10. att de ingående myndigheternas resurser kompletterar varandra. Med denna information som grund bestämdes att C-nätverkets första uppgift var att se till att de toxinprojekt som beviljats medel av MSB inte bara bidrog till respektive myndighets kompetenshöjning utan också förmedlades till andra myndigheter. För att realisera detta bestämdes att C-nätverket skulle organisera workshopar under året och vid dessa tillfällen bjuda in deltagare från andra myndigheter, ibland som föredragshållare från olika vetenskapsområden. Förutom att presentera de resultat som erhållits i toxinprojekten gavs möjlighet att ytterligare förstärka nätverksbyggandet genom att nya grupperingar eller personer blev kända för myndigheterna. Workshopar arrangerades i turordning enligt ett rullande schema vilket möjliggjorde att man kunde träffa personal som man normalt inte annars kom i kontakt med. Informella kontaktnät har på detta sätt kunnat skapas med förståelse för varandras verksamheter och problem, med fokus på analytiska och instrumentella problemställningar. När naturliga kontaktnät etablerats så underlättas och stärks det samarbete som kan behövas i en krissituation.
5 Sida 5 av 12 Toxinworkshop på SKL 2012 Exempel på expertområden som belysts på genomförda workshopar är peptid- och proteinanalyser, högupplösande masspektrometri, statistisk bearbetning av resultat, samt mycket annat av värde både inom de berörda toxinprojekten men också av intresse ur ett myndighetsperspektiv. Utbildning om peptid- /proteinanalys vid FOI 2012 C-nätverket deltog i RECCEX (Nordic CBRN Reconnaissance Exercise), en internationell övning den augusti 2012 i Umeå. Den organiserades av Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) Sverige. Syftet var att genom NORDEFCO-samarbetet öka förmågan att tillsammans kunna hantera CBRN-händelser i vårt närområde eller i en internationell operation. C-nätverkets styrgrupp var inbjuden att deltaga som observatör med fokus på indikering och provtagning vid en CBRN-händelse.
6 Sida 6 av 12 De grupper som agerade var både militära och civila enheter. Den militära sidans personal från Norge och Danmark arbetade med indikering och hur man därefter hanterar och identifierar okända kemiska ämnen för att minska risk för exponering. De civila organisationerna som också hanterade samma scenario bestod av personal från Tullverket och den av MSB-stödda enheten som idag finns försedd med personal från Räddningstjänsten i Göteborg, Malmö och Stockholm. Från RECCEX 2012 i Umeå MSB:s gruppering arbetade mycket professionellt trots att de normalt inte är vana att samverka med övriga aktörer. De är tränade att arbeta situationsanpassat med snabba beslut. Informationsflödet var väldigt omfattande och i vissa fall svårhanterligt. Särskilda svårigheter uppmärksammades i hanteringen och tolkningen av de stora datamängder som levererades ifrån olika analysinstrument. Samarbeten Styrgruppen har under åren tagit kontakt och besökt andra verksamheter som både kan bidra med kunskap och hjälpa till med ökad analyskapacitet. Studiebesök har genomförts vid Giftinformationcentralen och deras kunskap har varit ovärderlig i nätverkets projekt kring upprättande av listor över riskkemikalier. Detta är en uppgift som styrs via regeringskontakter med Europeiska unionen. Kemikalieinspektionen (KemI) är en central tillsynsmyndighet under Miljödepartementet med ansvar för kemikaliekontroll. Här finns mycket kunskap inom toxikologi och ekotoxikologi att ta del av. Även här företogs ett studiebesök där syftet var att göra nätverkets verksamhet känd, samt att skapa personliga kontakter för framtida samarbete i frågor kring risk- och kemikaliehantering. I samband med en workshop organiserad av Rättskemiska laboratoriet i Linköping fick vi möjlighet att besöka Katastrofmedicinskt centrum (KMC) vid Linköpings universitet, en kunskapsuppbyggande organisation inom områdena katastrofmedicin och traumatologi. Vi fick information om deras arbete kring organisation av olika aktörer och hur dessa bäst kan samarbeta vid en allvarlig händelse. Detta är av stort värde för C-nätverkets diskussioner om hur vi bäst kan stötta upp med vår expertkunskap i krissituationer. En del av KMC:s utbildning rör händelser inom CBRNE-området vilket ytterligare kan tillföra oss både viktig kompetens och ytterligare närverkskontakt.
7 Sida 7 av 12 Då det gäller möjlighet till utökad analyskapacitet har vi besökt och diskuterat med Eurofins (Lidköping), AlControl (Linköping), IVL Svenska Miljöinstitutet (Stockholm) och Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU, Uppsala). De var alla positiva till vårt uppdrag och gav oss samtidigt möjlighet att få en bild av dessa verksamheters potential att kunna vara ett stöd i samband med en akut händelse. Bild från Professor Karin Wibergs presentation 2014 SLU har en lång erfarenhet av vattenanalyser av framförallt pesticider och andra miljöorganiska ämnen. Även här används masspektrometri i stor utstäckning i analysverksamheten. Eftersom masspektrometri också utgör basen bland de analystekniker som används av myndigheterna i C-nätverket finns flera beröringspunkter att samverka kring vilket också uppmärksammades under besöket. Larmvägar En väsentlig funktion är att C-nätverket blir informerat om kemiska händelser och kritiska situationer. Hur denna larmväg bäst arrangeras har varit uppe till diskussion och en rad förslag har bearbetats. Det första förslaget som diskuterades vara att finna en kontakt via respektive myndighets tjänsteman i beredskap (TiB). En möjlighet kunde vara att centralisera denna kontaktväg via SKL:s TiB och ut till de övriga myndigheternas TiB:ar vilket skulle kunna aktivera C-nätverkets kompetens Besök vid SOS Alarm 2014
8 Sida 8 av 12 Vid en genomgång av denna struktur kom vi fram till ett nytt förslag som innebar att försöka skapa denna kontakt ännu tidigare. I en inledande kontakt med SOS Alarm tyckte de att vår verksamhet var så intressant att de önskade ett möte tillsammans med C-nätverket. Styrgruppen besökte SOS Alarm för att inhämta mer information om denna organisations verksamhet. Resultatet från besöket var mycket positivt och vi planerar nu att försöka få en mer aktiv roll tillsammans med SOS Alarm och planerar ett samarbete med denna organisation. Detta dels för att öka vår egen kompetens med också för att se till att den utlarmning som sker i händelse av en kemikalie- eller toxinhändelse blir känd för oss. Dessutom så kan C-nätverket bidra med expertkunskap och kanalisera eventuella analysönskemål för att bättre kunna hantera uppkomna situationer. Omvärldsbevakning För att samtidigt också se till att C-nätverkets myndigheter är informerade om kemiska händelser i vår omvärld så har de nämnda workshoparna ofta innehållit information om situationer i eller utanför Sverige t. ex.: Ett dödsfall i Gävle p.g.a. misstänkt livsmedelsallergi Lätt förgiftning av skolungdomar efter att ha druckit apelsindryck Analys av biomedicinska prover från sarinexponerade offer Identifiering av substansen 5-IT som dödsorsak vid ouppklarade obduktionsärenden Ricin- och abrinframställning i hemmiljö Viktigt är att omvärldsinformation både samlas in, värderas och sprids inom C-nätverksgruppen. Vid ett av våra möten så informerades vi om den omvärldsbevakning som SVA:s tidigare MSBstödda projekt Kemiska risker i foderkedjan har byggt upp. Detta projekt förvaltas nu av SVA och information om kemikaliehändelser i foderkedjan presenteras både via och på SVA:s hemsida. Ett annat MSB-projekt som drivs av VETIVA innefattar också utgivning av sammanställningar av kemiska risker. Här räknar vi med att utnyttja en redan utvecklad informationsdatabas och komplettera denna med information som kan vara till intern nytta för den kemiska verksamheten inom våra myndigheter med inriktning på C-nätverkets kompetensområde. Övningar För att öva upp myndigheternas laborativa funktioner och förmågan att analysera okända prover har under det senaste året ett antal laboratorietester organiserats i C-nätverkets regi. Proven har innehållit olika typer av toxiska substanser och varit tillsatta i olika relevanta provmaterial. Laboratorierna har därefter med viss bakgrundsinformation hanterat utmaningen laborativt och försökt att finna den substans som tillsatts. Då ett viktigt utvecklingsarbete pågår vid myndigheterna att med bland annat högupplösande masspektrometri förutsättningslös screening, har dessa övningar bidragit till att öka förståelsen av hur man bäst hanterar ett okänt prov. De diskussioner som hållits i samband med presentationerna av de olika myndigheternas testresultat har varit mycket viktiga för en förbättrad kunskap om olika provmaterial och analysmetoder.
9 Sida 9 av 12 Narasin C43H72O11 mw Internationella möten Möte i H63 Upplands Väsby 2014 Under våren 2014 hölls ett möte under rubriken EU CBRN Action Plan: 2nd workshop Horizontal Action H.63, Strengthen and priorities research. Vid detta möte informerades om en rad olika antagonistiska händelser som under senare år förekommit i Europa. En rad olika FoU-projekt beskrevs innefattande hur man kunde konkretisera forskningsresultaten till lämpliga åtgärder för att hantera skarpa händelser i samhället. Det informerades också om hur olika länder utvecklat metoder och strukturer för att hantera antagonistiska händelser. Denna praktiska erfarenhet saknar vi i Sverige turligt nog eftersom sådana händelser hittills varit tämligen få. Viktigt är dock att få ta del av denna kunskap som finns samlad inom olika delar av Europa, såsom Tyskland, England och Nederländerna. Detta för att inte påbörja en utveckling hos oss som kanske redan är utprovad, utan i stället dra nytta av dessa länders erfarenheter.
10 Sida 10 av 12 Ambitionen är därför att närmare ta kontakt med dessa länder och lära av deras erfarenheter. Ett utvecklat samarbete vad gäller analysverksamhet och tolkning av resultat kommer att underlätta och snabba upp händelsehanteringen. Det är viktigt att samhället kan arbeta proaktivt och inte avvakta tills en krissituation har inträffat. Denna internationalisering av nätverket är avsikten med den fortsättning av C-nätverkets som nu sökts medel för av MSB:s 2:4-anslag för Ett tilläggsanslag som beviljats under 2014 är att C-nätverket får möjlighet att finna samarbetsområden med en internationell part. I detta fall med Department of Homeland Security (DHS), vilket huvudsakligen handlar om forskningsrelaterade aktiviteter. Denna kontakt är givetvis också viktig liksom att stimulera ytterligare närmande till C- nätverkets motsvarigheter inom Europa. Den första kontakt som togs med representanter från olika europeiska länder i samband med H63-mötet gav positiva besked och vi välkomnades till ett samarbete som är mycket värdefullt att få utveckla. Projekt kemiska ämnen I C-nätverkets regi har också en rad andra projekt genomförts vilka bedöms viktiga att informera om. BMAA (beta-methylamino-l-alanine) Ett av projekten handlar om BMAA, beta-methylamino-l-alanin, en aminosyra som skulle kunna vara en bidragande orsak till utveckling av de neurologiska sjukdomarna Parkinsons sjukdom och Amyotrofisk lateral skleros (ALS) hos människa. En rad publikationer finns inom detta område, men metoderna som använts för koncentrationsbestämningar eller identifiering av BMAA i vävnadsmaterial har i vissa fall varit tämligen undermålig. Studier har visat att BMAA förekommer i livsmedel för human konsumtion. Eftersom denna förekomst inte är önskvärd har vi utvecklat en väl validerad metod för att bestämma förekomst och mängder av detta ämne i material från musslor, skaldjur och fisk. Vi har funnit BMAA i produkter inhandlade i livsmedelsbutiker i Sverige, men ännu saknas en riktig toxikologisk bedömning om risken med att konsumera dessa produkter.
11 Sida 11 av 12 Foto från Wikipedia. Hypoglycin A Ett annat projekt startade i år när det inom veterinärmedicinen rapporterades om dödsfall hos hästar som krävde utredning. De aktuella djuren avled med symptom på en muskelsjukdom som kallas atypisk myopati vilket är en ovanlig typ av allvarlig korsförlamning. Information från utländska källor föreslog hypoglycin A som möjlig orsak. Detta är en naturligt förekommande organisk förening, som bland annat har återfunnits i material från tysklönn. Några liknande fall hade inte tidigare kunnat konstateras hos häst i Sverige. Genom analyser av växtmaterial, samt blod och annan vävnad från de döda hästarna kunde man dock konstatera att denna substans var den troliga orsaken till dödsfallen. Hypoglycin A kunde även återfinnas i lägre nivåer i blodprov från hästar som vistats i samma beteshagar och var sjuka med samma symptom, men överlevde. En tid efter att de överlevande hästarna förflyttats till nya beteshagar (utan förekomst av tysklönn), togs nya blodprov som visade att nivåerna hypoglycin A minskat. Med hjälp av de analysverktyg baserade på masspektrometri, som vi inom myndigheterna har tillgång till kan vi tämligen snabbt komma fram till tänkbara förklaringsmodeller genom att identifiera närvarande substanser. Det är givetvis viktigt att vi har tillgång till ett nätverk både nationellt och internationellt för att få möjlighet till både att ta del av redan publicerade data och att ha en muntlig kommunikation. Föreslagen organisatorisk struktur Larmväg: Informationsvägar: Önskat internationellt utbyte Den senare under uppbyggnad
12 Sida 12 av 12 Sammanfattning: C-nätverkets roll har varit och är framförallt: att vara en nationellt rådgivande instans med hög kompetens inom toxinområdet att kunna kanalisera prover vid kris för både akut- och specialanalys inom och utom nätverket att vara ett expertstöd inom den svenska krisberedskapen i C-frågor att upprätthålla ett kompetensutbyte samt genomföra laboratorieövningar mellan de ingående myndigheterna att identifiera utvecklingsbehov och initiera projekt för utveckling av myndigheternas laboratoriekapacitet.
C-nätverket och Kemisk analys av toxiner. Mikael Hedeland Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
C-nätverket och Kemisk analys av toxiner Mikael Hedeland Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Nätverk för kemiska analyser vid kris Kemisk analys av toxiner 2011 (pilot) 2012-2014 2012-2014 Finansierade
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete
Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi
Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2013
Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2013 Fotot är från mötet med norska Samvirkeområde Farlige stoffer mars 2013. Rapporten är sammanställd av arbetsutskottet 2013: Åsa Scott, Totalförsvarets
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av
FSPOS Strategisk plan
FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen
Programplan
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Programplan 2015-2017 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap
MSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om
Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst
Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter
Information och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna
Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...
Internationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet
Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap
Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Finansieringsprinciper
Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel De satsningar som finansieras
Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s
Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014
Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika
Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap
Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010
Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets ansvar: En översikt Regelarbete nationellt och internationellt Forskning och utveckling
Handlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Remissvar gällande betänkandet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid (SOU 2012:29)
Vid korrespondens åberopa FOI beteckning Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Er referens Ulf Eliasson Vår handläggare Carolina Sandö Remissvar gällande betänkandet Sveriges möjligheter
Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015
Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang
Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion
Regional Samordnings funktion (RSF)
Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.
Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen
Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen Aktörsgemensamt CBRNE-möte 170126 Ingrid Nilsson Folkhälsomyndigheten Ingrid.nilsson@folkhalsomyndighetn.se 2016-12-19 Behovsanalysprocessen
Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet
Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje
Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor
Strategi SVA 2011 2014 Friska djur trygga människor SVA:s grundläggande värderingar och kännetecken SVA tar ett viktigt samhällsansvar och står för en förutseende beredskap Vår verksamhet vilar på vetenskaplig
Händelser med farliga ämnen
Händelser med farliga ämnen 2 Nationens beredskap Den här filmen ger dig en inblick i hur nationens beredskap är uppbyggd för att hantera händelser med farliga ämnen. Filmen kan användas som information
Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening
Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening Anette Hansen, Folkhälsomyndigheten 171130 Svenskt Vatten Forskning och innovation för säkert dricksvatten Anette.Hansen@folkhalsomyndigheten.se
Försvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Våra roller vid en kris
Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga
PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN
U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S
Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Delredovisning av uppdrag
BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag
Farliga ämnen 2014. Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet
Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2014 Rapporten är sammanställd av arbetsutskottet 2014: Ida Andersson, Folkhälsomyndigheten Rafael Zawilinski, Tullverket Anna Nöjd, Myndigheten
Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se
Krisledningsplan för Oxelösunds kommun
för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen
Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.
Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar
Socialstyrelsens Kunskapscentrum katastrofmedicin lägesrapport och framtida inriktning
Socialstyrelsens Kunskapscentrum katastrofmedicin lägesrapport och framtida inriktning Susannah Sigurdsson 2015-03-17 Nuvarande kunskapscentrum Strålningsmedicin vid katastrofer (KcRN) Katastrofpsykiatri
Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet
Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens
Landstingsuppföljning 2010
Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240
Regional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den
Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Skrift ett i en serie avsedd att inspirera och ge vägledning inför förändringsoch utvecklingsarbete. Innehållet bygger
Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar
Sverige och USA gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar USA är en viktig internationell samarbetspartner för Sverige och Europa när det gäller samhällsskydd och beredskap. USA har omfattande
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Internationell strategi för Hjo kommun
Internationell strategi för Hjo kommun Dokumenttyp Strategi Fastställd/upprättad 2009-04-27 av Kommunfullmäktige 40 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Kommunövergripande/Internationellt Giltighetstid
Kemisk analys av toxiner
Kemisk analys av toxiner MSB ANSLAG 2:4 KRISBEREDSKAP POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING Titel: Kemisk analys av toxiner Utgiven av: C-nätverket Upplaga: 400 exemplar Textredigering och grafisk form: My
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades
Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet
Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt
Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB)
Arbetsbeskrivning för Skåne Nordvästs Kommunikatör i Beredskap (KiB) 0 Detta dokument utgör slutrapport på projektet Kriskommunikation Skåne Nordväst. Dokumentet utgör ett förslag på beredskapsorganisation
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till
MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län
Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också
Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX
Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens
Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.
Version 151113 Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Bakgrund Under 2014 kom 7049 ensamkommande barn till Sverige
Strålsäkerhetsmyndighetens utbildningsoch övningsplan plan för den nationella strålskyddsberedskapen 2010
Sida: 1/6 PROMEMORIA Datum: 2010-02-23 Vår referens: 2010/660 Författare: Jan Johansson, Simon Karlsson, Robert Finck, Jonas Lindgren, Lena Wallberg, Karin Lindh Fastställd: Lynn Hubbard Strålsäkerhetsmyndighetens
Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering
Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige
Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan
Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett
KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus
KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan
KRISHANTERINGSORGANISATION
Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida
Ansvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Johan Gert johan.gert@msb.se Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Aktörsgemensam CBRNE-strategi
pågående arbete Martin Nygren, FOI Aktörsgemensam CBRNE-strategi Historik Arbetet påbörjades i mars 2012 med att ta fram en aktörsgemensam strategi för CBRNE-området med avsikten att arbetet skulle återge
Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Regionförbundet Östsams Internationella strategi
1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins
Samverkansplattform, en metod
Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer
Forskning för ett säkrare samhälle
FORSKNING Forskning för ett säkrare samhälle Sammandrag av Forskningsprogram för MSB 2011 2013 MSB och forskningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar för ett tryggare och säkrare
Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor
Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära
Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
UKF-förvaltningens plan för hantering av kriser
Sidan 1 av 5 UKF-förvaltningens plan för hantering av kriser Postadress Kommunhuset 234 81 LOMMA Besöksadress, Kommunhuset Hamngatan 3 Lomma Telefon, växel Telefax, växel Internet 040-641 10 00 040-641
Utvärdering 2013 av projekt finansierade ur anslag 2:4 Krisberedskap. Fyra projekt på temat farliga ämnen
Utvärdering 2013 av projekt finansierade ur anslag 2:4 Krisberedskap Fyra projekt på temat farliga ämnen MSB:s kontaktperson Kristina Westerdahl, 010-240 40 60 Publikationsnummer MSB648 februari 2014 ISBN
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning
2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera
2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga
Vi hjälper andra att fungera och agera
Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Presskonferens den 31 mars 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Jan Wisén, projektledare Anna Johansson, biträdande projektledare Uppdraget
Internationella hälsoreglementet (IHR) Karantänshamn Operativa skyldighet
Internationella hälsoreglementet (IHR) Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (IHMH) Karantänshamn Operativa skyldighet Peter Gröön/peter.groon@skane.se IHR:s syfte IHR bygger på ett
Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan
Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan SAMFI 6 september kl. 9:00-9:40 Torbjörn Jonsson MSB Christina Hedlund PTS Agenda: 1. Inledning 2. Telo-konceptet 3. NISÖ 2018 4. Övningsstöd 5. Frågor
Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering
Dnr UFV 2015/1058 Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställd av: Rektor 2015-09-29 Rev. 2015-10-27 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Krishantering
2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-29 KS-2014/1199.142 1 (4) HANDLÄGGARE Tillman, Sven Sven.Tillman@huddinge.se Kommunstyrelsen Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar
Lars Berg. Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning lars.berg@msb.se. 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1
Lars Berg Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning lars.berg@msb.se 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1 Reservkraftprojektet 2013 2015 Bakgrund 2012 genomförde Livsmedelsverket,
ÅR: Område: Godkända läkemedelsprodukter. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr:
ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Godkända läkemedelsprodukter Dnr: 6.2.11-2014-018866 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:
Baspresentation
Baspresentation 151028 37 Aktörer i samverkan Länsstyrelsen Stockholm Kommuner i Stockholms län (26 st.) Stockholms läns landsting Polisen Region Stockholm Försvarsmakten Militärregion Mitt Kustbevakningen,
Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt
Traumadagen Stockholm 14 september 2016 Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Monika Scott Näslund, psykolog www.katastrofpsykologi.se Regionalt kunskapscentrum
Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne
Samverkan vid hot om Suicid Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Bakgrund Suicid är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem Vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år, näst
Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv
Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden
KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN
KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5
Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar
Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Resiliens i en förändrad omvärld
WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat