Att skapa transnationella nätverk som stöd för demokrati och för ett aktivt medborgarskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att skapa transnationella nätverk som stöd för demokrati och för ett aktivt medborgarskap"

Transkript

1 Under hösten/vintern 2007/08 sjösatte CFL ett kunskapsbildningsarbete med inriktning mot att ta fram kunskap om hur man i folkbildningen skapar förutsättningar för att bygga transnationella nätverk som stöd för demokrati och aktivt medborgarskap. Sammanlagt tio organisationer i folkbildningen, folkhögskolor och studieförbundsavdelningar, fick medel att formulera projektidé, hitta transnationella projektpartners, hitta projektfinansiering och formulera projektansökan. Det är erfarenheterna från dessa försök som här sammanfattas till en kort handbok för den som själv vill bygga transnationella nätverk som stöd för ett utvidgat demokratiarbete. Att skapa transnationella nätverk som stöd för demokrati och för ett aktivt medborgarskap Ingemar Svensson Ett grundläggande uppdrag för folkbildningen är att stödja och stärka demokrati och aktivt medborgarskap i Sverige. Vi lever dock i en allt mer globaliserad värld där politiska och ekonomiska beslut i allt större utsträckning tas ovanför och utanför de demokratiska institutioner och den lagstiftning och demokratisk praxis som vi under lång tid har byggt upp, såväl i Sverige som i andra länder. Det finns också många som hävdaratt det i EU fattas fler och fler övergripande politiska och ekonomiska beslut som präglas av ett demokratiskt underskott. Den tradition av aktivt medborgarskap som vi har i de nordiska länderna, är på intet sätt självklar i stora delar av Europa, vilket också präglar själva EU. EU-kommissionen pekar dessutom själva och i allt fler sammanhang på vikten av att i vuxnas lärande stödja just aktivt medborgarskap och demokrati. Att bygga transnationella nätverk där vanliga medborgare kan mötas, förstå varandras kulturer och formulera gemensamma mål och arbetsmetoder för att stärka demokrati och medborgarskap, är en viktig del i denna strävan. Internet och det flexibla lärandet - inte minst den nätbaserade studiecirkeln och demokratiskt uppbyggda nätbaserade lärgemenskaper - ger nu nya möjligheter att med små kostnader bygga sådana transnationella nätverk. Där kan ett gemensamt lärande och ett delande av erfarenheter organiseras och utvecklas och för en modern folkbildning borde därför en sådan målsättning ha en hög prioritet. Under hösten/vintern 2007/08 sjösatte CFL ett kunskapsbildningsarbete med inriktning just mot att ta fram kunskap om hur man i folkbildningen skapar förutsättningar för att bygga den typ av transnationella nätverk som nämns ovan. Sammanlagt tio organisationer i folkbildningen, folkhögskolor och studieförbundsavdelningar, fick medel att formulera projektidé, hitta transnationella projektpartners, hitta projektfinansiering och formulera projektansökan. Det är erfarenheterna från dessa försök som vi här sammanfattar som stöd för den som själv vill bygga transnationella nätverk som stöd för ett utvidgat demokratiarbete. I inbjudan till det ovan refererade kunskapsbildningsarbetet gjordes inga begränsningar vad gäller geografi. Även om vi ovan skriver huvudsakligen utifrån ett europeiskt perspektiv fanns

2 självklart en öppenhet för transnationella nätverk även med utvecklingsländer. I denna artikel kommer vi dock huvudsakligen att ha fokus på europeiska nätverksbyggen med särskild inriktning på EU-länderna. Skälet är helt enkelt att hitta en rimlig avgränsning och att de försök som gjordes i kunskapsbildningsarbetet huvudsakligen hade inriktning på Europa och särskilt då på EU. Programdjungeln Att bygga transnationella nätverk kräver pengar. Även om man är inriktad på att använda nätet för kommunikation och flexibla former för det gemensamma lärandet, bör man naturligtvis ändå i ett sådant bygge, mötas i det fysiska rummet. Ett projekt kan vara en bra ingång och de projektprogram som finns betonar också vikten av att mötas hos varandra och vanligtvis är framför allt detta man får projektmedel för, att finansiera resor och uppehälle hos varandra. Projektfinansiering erbjuds från många håll, Svenska institutets Visbyprogram t ex, som är öppet för folkbildningen, stödjer främst samarbete och utbyte mellan Sverige och ett eller flera av följande länder: Ukraina, Vitryssland och Ryssland, se aspx Palmecentret har en stor projektverksamhet inriktad i dag mot Balkan och Mellanöstern, se EU erbjuder en uppsjö av olika program som på olika sätt kan stödjer vuxnas lärande och/eller aktivt medborgarskap och demokrati EU erbjuder en uppsjö av olika program som på olika sätt kan stödjer vuxnas lärande och/ eller aktivt medborgarskap och demokrati. De flesta förvaltas av EU-kommissionen i Bryssel och även om de utan tvekan kan erbjuda goda möjligheter går jag inte in på dem här. Man bör nog vara erfaren projekträv för att söka dessa alt. gå in i sådana projekt som partner till en mer erfaren organisation som åtar sig att koordinera projektet. Ansökningsdirektiven är ofta krångliga och svåra att tolka, ansökningarna skall skickas till Bryssel och man har ingen svensk myndighet att föra dialog med kring ansökningsformalia etc. Har man skaffat sig viss transnationell projektvana kan det dock löna sig att leta här eftersom flera av dessa program tidvis har svårt att finna avsättning för sina medel. Lifelong learning, Grundtvig och Nordplus I denna artikel kommer vi att hålla oss till EUs program för det livslånga lärandet och då särskilt det delprogram som kallas Grundtvig vilket, som man kan förstå av namnet, är särskilt inriktat mot vuxnas lärande och folkbildningen. Vi kommer också att ta upp Nordplus vuxen. Grundtvigprogrammet är ett EU-program med transnationell inriktning och omfattar alla EU-länder plus ansökarländer, medan Nordplus vuxen omfattar de nordiska länderna inklusive Färöarna och Grönland plus de baltiska. Även om vi inte tar upp det närmare i denna artikel, finns det ytterligare ett delprogram inom Lifelong Learning som definitivt kan vara av intresse för en del folkhögskolor, nämligen Leonardo da Vinci, som är Grudtvigs motsvarighet på yrkesutbildningsområdet. Se vidare på

3 internationella programkontorets hemsida under Program och stipendier Skälet till att vi väljer att fokusera på dessa program är att de utgör goda ingångar för den som är nybörjare och som tänker sig att skapa och koordinera transnationella nätverk. De administreras av Internationella programkontoret i Stockholm, vilket gör själva ansökningsförfarandet relativt enkelt och vilket också innebär möjligheter till stöd i olika former, chansen att få medel är relativt stor om man gör en bra ansökan och i fallet med Grundtvig, finns en karriärgång som är intressant. Koordinator eller bara deltagare? En viktig fråga att ställa sig inledningsvis är vilken ambition man har med sitt engagemang. Enklaste vägen om man är nybörjare är förvisso att kolla vilka organisationer ute i Europa som letar efter partners till sina projekt och att helt enkelt anmäla sitt intresse till den projektidé som intresserar en. Var hittar man då sådan information? Internationella programkontoret har länkar till olika databaser där man kan kolla vilka organisationer som söker partners. Man kan också sätta upp sig i dessa databaser som intresserad av att delta i ett projekt aspx Detta kan vara en bra ingång. Det är bra mycket enklare att låta någon annan göra grovjobbet med ansökan och med att få ihop partners till projektet. Men nackdelarna är också uppenbara. Det är tveklöst den om tar på sig att vara koordinator som formulerar projektets idé och inriktning, även om man i den rollen bör vara lyhörd gentemot intresserade partners, det är koordinatorn som får huvuddelen av projektmedlen, som kan bestämma vilken plattform som ska användas för kommunikationen. Den som är koordinator och som har skött sitt projekt bra, ligger dessutom bra till att få igenom fortsatta projekt när det första är slut. Nackdelarna är naturligtvis också uppenbara. Det är koordinatorn som har huvudansvaret för ekonomi och redovisning av hur projektmedlen har använts. För bara några år sedan var detta en mardröm då allt, ända ner till det minsta busskvitto, skulle redovisas för att man skulle få ut några pengar. I dag arbetar men i större utsträckning med schabloner och ekonomihanteringen är inte längre, på samma sätt, ett skäl att avstå från Koordinatorsrollen, men ekonomihanteringen är ändå så viktig (och definitivt när man arbetar med de mera avancerade delprogrammen i Grundtvig) att man skall ha någon ekonomiavdelning i sin organisation som har kompetens för uppgiften och som är införstådd med vad den innebär. En annan nackdel kan vara att man har ansvaret för att samordna ett antal partners med synnerligen skilda kulturer och uppfattningar om både det ena och det andra. Grundtvig partnerskap och Nordplus Vuxen De två program vi tänker prioritera i denna artikel är, som sagt, Grundtvig partnerskap och Nordplus vuxen. Skälen är flera. Båda dessa program hanteras av internationell programkontoret i Stockholm, de är lämpliga nybörjarprogram med relativt alt stor chans att få igenom en välgjord ansökan. Med Nordplus Vuxen förhåller det sig till och med så att man hittills haft svårt att göra av med tillgängliga projektmedel. Koordinerar man, med lyckat resultat, ett projekt inom något av dessa program, har man dessutom därefter goda chanser att få igenom mera omfattande projekt inom Grundtvigprogrammet. Man kan förledas att tro att om man har sökt och fått ett projekt inom Grundtvig, har man sedan fått sin tilldelning och sedan är det bra. Det kan då vara frestande att direkt söka ett mera omfattande projekt inom Grundtvigs multilaterala samarbetsprojekt eller Grundtvig nätverk där det finns mer projektpengar att hämta. Så fungerar det dock inte. Tvärt om är det så att chanserna att få igenom ett mera avancerat projekt är mycket större om man tidigare har visat sin kompetens i Grundtvig partnerskap. Skall man bygga transnationella nätverk som stöd för demokrati och aktivt medborgarskap är det vettigt att

4 ha ett längre perspektiv än bara ett par år och organisationer som har startat i det lilla och gjort bra ifrån sig, har därefter ofta inga svårigheter att hitta finansiering för ett mångårigt engagemang. En nackdel både med Grundtvig partnerskap och Nordplus Vuxen är naturligtvis att det inte handlar om några större pengar som man kan söka. Principen är här att man får pengar för att besöka varandra (resor och uppehälle) medan lönekostnader förväntas utgöra egeninsats. Ett Grundtvig partnerskapsprojekt får dessutom inte vara längre än två år. Projektidén Skall man ha en bra chans att lyckas få igenom en projektansökan skall man vara ute i god tid. Sista ansökningsdag för Grundtvig partnerskap liksom Nordplus Vuxen brukar vara runt mitten av februari mitten av mars och det är inte fel att börja förbereda sin ansökan tidigt på hösten, eller ännu hellre, våren innan. Det första man naturligtvis skall fundera över är vad man vill göra och att formulera sin projektidé. Viktigt här är att man noga läser vad Grundtvig alt Nordplus vill ha. En ansökan kan vara hur bra som helst och hur väl förberedd som helst, söker man för något annat än programmen efterfrågar, kommer man garanterat inte att få igenom sin ansökan. Man bör alltså börja med att lusläsa vad som står i programmens statuter! Har man nu målsättningen att med flexibelt lärande bygga nätverk som stöd för demokrati och aktivt medborgarskap bör man ju komma ihåg att man kan uppnå detta utan att ansökan explicit talar med dessa begrepp. En bra idé för att få grepp om vad som är en gångbar projektidé kan också vara att man kollar igenom genomförda projekt inom dessa program, naturligtvis inte för att kopiera utan för att få en uppfattning om form, omfattning, riktning etc. Att ha en klar och tydligt formulerad projektidé innan man går ut och hittar transnationella partners, är viktigt, i alla fall om man tänker sig att koordinera projektet. Självklart skall man lyssna på sina partners och vara villig att kompromissa så att alla känner sig delaktiga och att projektet verkligen är gemensamt, men man skall komma ihåg att kulturella skillnader, synen på lärande, särskilt på flexibelt lärande, liksom synen på demokrati är synnerligen varierande och, som vi ska se längre fram, kan en intresserad, kompetent och engagerad partner ha helt andra mål än vad en svensk folkbildare har. Men det är du som har tagit initiativet, som koordinerar och som ytterst bestämmer! Om du nu i stället väljer att göra det enklare för dig och ansluter dig till någon annan koordinators projektidé, får du naturligtvis vara beredd på att köpa den idé som erbjuds. Naturligtvis måste du också förankra projektet och projektets idé i din egen organisation, självklart hos ledningen och hos kollegor som du vill skall arbeta i projektet och inte minst, hos den som skall hantera ekonomin! Projektpartners Att hitta bra partners till ditt projekt är kanske det viktigaste av allt och här skall man lägga ner mycket tid och ansträngning. Även om det var vanligare för tio år sedan är det är fortfarande så att man dagarna innan ansökningstiden går ut, får propåer från intresserade organisationer som erbjuder sig som partners. Visst, har man riktig tur, kan det bli bra, men risken är stor att du kommer att sitta där med en sleeping partner som gärna reser runt i Europa och äter och dricker gott utan att i övrigt göra ett handtag i projektet alt. som försöker mjölka ut så mycket pengar som möjligt ur din budget. Det är, som sagt, svårt nog som det är, med kulturskillnader, skillnader i syn på vad demokrati är, vad lärande är, vad som är viktigt och mindre viktigt i ett projekt etc. för sådana skillnader finns och de är tveklöst en del av utmaningen och glädjen med att arbeta i transnationella projekt, men man ska noga välja vilka man vill ha med, helst möta dem på förhand, känna på

5 dem och kolla om de känner något engagemang för din projektidé, om de i övrigt är seriösa och om du tror att du kommer att trivas med dem de närmaste åren. Detta kräver mycket, av mod och mogenhet och av förmåga att tänka i nya banor. Och se upp då med dina fördomar, för de kommer ofta på skam! Ett lika stort misstag som att välja sleeping partners kan vara att välja bara sådana partners som delar dina värderingar och erfarenheter eller att välja sådana partners som kulturellt står dig närmast. Sådant ser den som skall ta ställning till din ansökan och risken finns att ansökan då ses som mindre intressant. Tänk på att hitta partners som representerar olika erfarenheter och som även representerar olika kompetenser. Självklart är det bra om de partners du söker har något slags gemensam referensram eller värdegrund, men är du men man ska noga välja vilka man vill ha med, helst möta dem på förhand, känna på dem och kolla om de känner något engagemang för din projektidé, om de i övrigt är seriösa och om du tror att du kommer att trivas med dem de närmaste åren folkhögskolemänniska t ex är det inte givet att bara söka partners bland folkhögskolor. Vi skulle nog vilja säga att det är ett vanligt misstag att göra så. Det är alldeles utmärkt att ha med en organisation som är duktig på utvärderingar, det kan vara utmärkt att ha med organisationer som (inom rimliga gränser) representerar olika pedagogiska kulturer. Det kan vara utmärkt att ha med en akademisk partner som kan bidra med ett teoretiskt perspektiv, det kan vara utmärkt att ha med någon som är duktig på webbpublicering och som kan ta hand om projektets gemensamma webb. En sådan kompetensbredd ska man poängtera i sin ansökan, för det är ett starkt argument. Du blir säkert även uppvaktad av privata företag som vill vara med. Fundera då först några varv på varför ett vinstdrivande företag vill vara med i ett partnerskapsprojekt av detta slag. Flexibelt lärande som stöd för transnationella demokratinätverk När det gäller flexibelt lärande kan det vara bra att veta att få organisationer ute i Europa har kommit så långt vad gäller nätbaserat samarbetslärande som man har gjort i svensk folkbildning. Många, inte minst i de forna östländerna och i ansökarländerna, är kvar i ett gammaldags e learningtänkande, men låt inte detta avskräcka dig, Sverige har hög status fortfarande på detta område och om man som svensk i internationella sammanhang pratar om den nätbaserade studiecirkeln och den nätbaserade lärgemenskapen, är det ofta så att man gärna lyssnar och gärna vill lära. Viktigt är då att både i projektidéformulering liksom i kontakterna med blivande partners, visa på vilket sätt flexibelt lärande kan användas som medel att skapa, fördjupa och utvidga nätverket. Hur den nätbaserade lärgemenskapen kan användas för projektets interna kommunikation och erfarenhetsutbyte, liksom för ett friare erfarenhetsutbyte mellan större grupper inbjudna ifrån de i projektet deltagande länderna. Hur om man som svensk i internationella sammanhang pratar om den nätbaserade studiecirkeln och den nätbaserade lärgemenskapen, är det ofta så att man gärna lyssnar och gärna vill lära den nätbaserade studiecirkeln kan användas för gemensamma studier kring demokratifrågor, kring hur man kan stärka ett aktivt medborgarskap, eller helt enkelt som en demokratiskapande form som kan användas i alla studier oavsett innehåll. Här är det viktigt att du också tydliggör vilka krav ett kollaborativt nätbaserat lärande ställer på ledarens och deltagarnas nätnärvaro och aktivitet. Är du koordinator driver du självklart att använda folkbildningsnätet som plattform i projektet. Folkbildningsnätet har vid det här laget använts i åtskilliga transnationella projekt, det

6 kostar inget att använda så länge vi pratar om projekt på denna nivå och i våra erfarenheter har det fungerat bra. Hur många partners och vilka? Hur många partners ska man ha och är det viktigt var de finns? I Grundtvig partnerskap sägs det tydligt att det ska vara minst tre partners från tre olika länder. Det är inte fel att hitta ytterligare en eller två partners, snarare stärker det ansökan. Man ska också komma ihåg att ha en geografisk spridning i projektet. Internationella programkontoret säger visserligen ingenting om vikten av denna spridning, men om du i detta program lämnar in en ansökan med partners i Danmark, Norge och Finland, då är dina chanser att få medel obefintliga (då ska du söka inom Nordplus Vuxen, mer om det längre fram). Rent allmänt är det bra att ha en fördelning mellan nord och syd och mellan gamla och Nya EU-länder och helst även ett ansökarland. Tänk dessutom på, när du letar partners att detta program särskilt riktar sig till små organisationer utan tidigare erfarenhet. För Nordplus Vuxen gäller att du måste ha minst en partner i något annat nordiskt land. Från och med 2008 kan man även välja partners i de baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen. Även om det rent formellt är OK att bara ha en partner är det att rekommendera, om man vill maximera sina chanser att få medel från Nordplus, att man i alla fall är sammanlagt tre parter i ett projekt. Här finns, som jag vet, inga särskilda preferenser vad gäller geografisk fördelning, även om jag gissar att det inte är fel att ha med en partner från ett baltiskt land. Hur hitta partners? Det är, som sagt, ytterligt viktigt att hitta rätt partners och att få till den bästa sammansättningen av partners. Men var hittar man dem? Det är ganska vanligt att man bygger sitt projekt på en eller flera internationella relationer som man redan har och kanske har haft sedan länge. Det kan vara, och är ofta, en bra bas, förutsatt att denna kontakt är intresserad av det förändringsarbete du vill arbeta med och förutsatt att man är intresserad av att arbeta med flexibelt lärande som form. Ett bra sätt att hitta goda internationella kontakter till ditt projekt kan också vara att fråga de folkbildare och/eller organisationer som har ett stort internationellt kontaktnät och som också är intresserade av flexibelt lärande. Man kan tänka att Internationella Programkontoret vore den bästa källan för sådan information, men tjänstemännen där är mycket angelägna om att markera att man inte kommer med några konkreta råd, vare sig vad gäller lämpliga partners, lämplig projektidé, eller lämpliga skrivningar i ansökan. Däremot kan man mycket väl släppa övergripande tips. Vilka partnerländer är underrepresenterade i svenska ansökningar, vilka idéområden är underrepresenterade i svenska ansökningar etc. Ett bra tips är att delta i de seminarier som IPK anordnar med jämna mellanrum och att där lyssna noga på vad som sägs. Av samma skäl bör man prenumerera på deras nyhetsbrev (se hemsidan). IPK kan däremot ge dig en viktig indirekt hjälp att hitta bra partners och framför allt att träffa och prata dig samman med dessa partners. Dels hittar man på hemsidan ett antal kontaktdatabaser där man kan registrera sig och söka efter intresserade partners, dels organiserar Grundtvigprogrammet med jämna mellanrum kontaktseminarier runt om i Europa, med olika idéfokus. Hit kan man åka, presentera sin idé för alla närvarande och preliminärt prata sig samman med intresserade. Har man en bra framförhållning och är ute i god tid kan man ansöka om stipendium för att delta vid ett sådant kontaktseminarium. Listor över kommande seminarier och information om hur man söker medel för att delta där, hittar du också på IPKs hemsida under Grudtvigprogrammet.

7 När du har kommit så långt att du har hittat de partners du vill ha med i projektet, eller i alla fall en kärna av partners, och har en klar projektidé att diskutera med dina partners, rekommenderar jag definitivt att du, och dina partners, ansöker om medel för ett förberedande möte. Chanserna att få pengar till ett sådant möte är ganska goda om man har kommit så långt och man slipper mycket stress, frustration och många besvikelser om man tillsammans i det fysiska rummet kan finslipa projektidé och projektplan och även formulera, eller i alla fall börja formulera, själva projektansökan. Se gärna till att ett sådant möte hålls flera månader innan ansökan skall vara inne. Även om allt verkar klart, kan mycket hända, en partner kan t ex av olika skäl falla bort och då måste du hitta en ny innan ansökan skall vara inne. Skall du vara koordinator är det viktigt att du förbereder dig väl. Du bjuder naturligtvis in till ett möte i Sverige, det är du som sätter ihop dagordningen och som leder förhandlingarna, men som sagt, med öppenhet och respekt för dina parters och deras idéer. Ett sådant förberedande möte ökar också chanserna att få igenom din projektansökan, dels naturligtvis eftersom den gemensamma ansöka från dig och dina partners blir bättre, men också eftersom detta är en signal till IPK att koordinatorn är en seriös organisation som varit ute i god tid och som har gjort ett ambitiöst och gott arbete. Inom Grundtvigprogrammet finns ytterligare en möjlighet att på plats skapa kontakt med tänkbara partners. Man kan ansöka om medel för att få delta i kurs eller konferens ute i Europa i upp till sex veckor. Se IPKs hemsida där du också hittar en databas över kommande kurser, konferenser och andra fortbildningsaktiviteter runt om i Europa. Motsvarande databas för partnersök och möjlighet till förberedande möte finns även i Nordplus vuxen. Se IPKs hemsida. Ansökan Ansökan till Grundtvig Partnerskap skickas, om du är koordinerande part, till Internationella Programkontoret i Stockholm, som också bedömer och beslutar om ansökan skall beviljas eller ej. Det är dock viktigt att komma ihåg att en kopia av ansökan även skall skickas in av respektive partner till deras nationella programkontor. Om så inte sker faller ansökan. Du och dina partners måste alltså vara överens om vad som skall stå i ansökan. Ansökan kan skrivas på svenska, engelska, eller på en kombination av dessa språk och rimligen skriver man väl ansökan på engelska. Vad gäller Norplus vuxen, så administreras det, som sagt, av IPK i Stockholm men ansökan skickas av koordinerande part till Nordplus kontor i Danmark som även fattar beslut. Ansökan kan skrivas på svenska, om inte någon av parterna kommer från baltikum, då den skrivs på engelska. När ansökan skall vara inne varierar år från år, men för Grudtvig partnerskap gällde 2008 den 15/2 och för Nordplus Vuxen den 21/4 (normalt tidigare). Är man väl överens med sina partners om skrivningarna är själva ansökan inte särskilt problematisk även om man vid första anblicken kan bli lätt svettig inför ansökningsblankettens 48 sidor. Som vi tidigare skrivit är det viktigt att varje part har sitt ansvarsområde i projektet. Förutom projektidé, projektplan och tidplan och budget är det viktigt att tydliggöra hur utvärdering skall ske och inte minst på vilket sätt projektets resultat skall spridas vidare. Får du din ansökan beviljad kan du räkna med att starta projektet ungefär ett halvår efter sista ansökningsdag. Lycka till! Är man väl överens med sina partners om skrivningarna är själva ansökan inte särskilt problematisk även om man vid första anblicken kan bli lätt svettig inför ansökningsblankettens 48 sidor

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?

Läs mer

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret är en myndighet som främjar kunskapsutbyte och samarbete

Läs mer

Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Sara Norlund, handläggare Christina Erenvidh, Regional nätverkare

Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Sara Norlund, handläggare Christina Erenvidh, Regional nätverkare Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten Sara Norlund, handläggare Christina Erenvidh, Regional nätverkare DAGENS PROGRAM 13:15 Information om Internationella programkontoret

Läs mer

Kvalitet i ansökan Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Kerstin Hagblom Sara Norlund

Kvalitet i ansökan Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Kerstin Hagblom Sara Norlund Kvalitet i ansökan Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten Kerstin Hagblom Sara Norlund Kort information om delprogrammen Comenius Fortbildning pedagogisk personal inom för-

Läs mer

27 nov 2014. Kerstin Hagblom EPALE. Electronic Platform for Adult Learning in Europe

27 nov 2014. Kerstin Hagblom EPALE. Electronic Platform for Adult Learning in Europe EPALE Electronic Platform for Adult Learning in Europe 27 nov 2014 Kerstin Hagblom 2 EPALE: http://ec.europa.eu/epale/ Webbplats för att samla stöd till vuxenutbildningsaktörer i Europa För vem? Den som

Läs mer

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Vilka möjligheter finns? För individer: studiebesök fortbildningskurser job shadowing praktik

Läs mer

Leonardo da Vinci - programmen som rör yrkesutbildning

Leonardo da Vinci - programmen som rör yrkesutbildning Leonardo da Vinci - programmen som rör yrkesutbildning Internationella PROGRAMKONTORET Statlig myndighet Utbildningsdepartementet Uppdrag: stödja olika former av internationellt samarbete inom utbildning

Läs mer

Universitets- och högskolerådet Internationella möjligheter för dig som är studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning

Universitets- och högskolerådet Internationella möjligheter för dig som är studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning 2015-11-12 Universitets- och högskolerådet Internationella möjligheter för dig som är studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning Ewa Gustafsson Birgitta Fridell Kerstin Hagblom Program 12.30 13.15

Läs mer

Deadlines EU-program

Deadlines EU-program Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer

English Skandinaviska «Tillbaka till Kulturkontakt Nord. Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats.

English Skandinaviska «Tillbaka till Kulturkontakt Nord. Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats. 1. Grundläggande information 1.1. Ansökningens namn 1.2. En kort beskrivning 0/300 Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats. 1.3. Planerat startdatum:

Läs mer

Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08

Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08 Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08 08.30 Samling med kaffe Program några hållpunkter 09.00 Kort om

Läs mer

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige 2014-11-14 Rebecka Herdevall Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige Capacity Building and Joint Master Degrees Kapacitetsuppbyggnad Capacity Building for Higher Education Rebecka Herdevall

Läs mer

Nordplus består av ett ramprogram med fyra underprogram som riktar sig mot olika målgrupper, från förskola till högre utbildning.

Nordplus består av ett ramprogram med fyra underprogram som riktar sig mot olika målgrupper, från förskola till högre utbildning. Nordplus Ramprogram Nordplus ramprogram Mobilitet, samarbete och nätverk i Norden och Baltikum 2008-2011 Nordplus är Nordiska ministerrådets utbildningsprogram. Nordplus består av ett ramprogram med fyra

Läs mer

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,

Läs mer

Grundtvig inför 2013. Sara lindholm och Kerstin hagblom 2012-12-03

Grundtvig inför 2013. Sara lindholm och Kerstin hagblom 2012-12-03 Grundtvig inför 2013 Sara lindholm och Kerstin hagblom 2012-12-03 Dagens program 09.30 Morgonkaffe/thé 10.00 - Genomgång av utlysningen 2013 - Hur Grundtvig kan bidra till ökad kvalitet och internationalisering

Läs mer

Nätburen folkbildning

Nätburen folkbildning Nätburen folkbildning som den utvecklats i Norden kan användas till att förstärka demokratiska värderingar bland medborgarna i det växande EU. Men det förutsätter samarbete där hänsyn tas till alla deltagande

Läs mer

Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012

Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012 Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012 Nordplus 2012-2016 Nordplus deltagande länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige Färöarna, Grönland

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Universitets- och högskolerådet Lika barn kanske leker bäst men olika barn lär sig mest

Universitets- och högskolerådet Lika barn kanske leker bäst men olika barn lär sig mest 2015-11-04 Universitets- och högskolerådet Lika barn kanske leker bäst men olika barn lär sig mest Ewa Gustafsson Eva Flemming Birgitta Fridell Kerstin Hagblom Svante Sandell Från policy till program Varför

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

Erasmus Mundus Basinformation

Erasmus Mundus Basinformation 2013-02-12 Erasmus Mundus Basinformation Rebecka Herdevall Vad är Erasmus Mundus? Programmets syfte, struktur etc. Erasmus Mundus EU-finansierat program som inrättades 2004 Europeiska kommissionens utförarorganisation,

Läs mer

Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/ 2012-01-12

Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/ 2012-01-12 Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/ 2012-01-12 Nordplus deltagande länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning?

Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning? Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning? Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom utbildningsområdet genom att ge förutsättningar

Läs mer

ERASMUS+ UNG OCH AKTIV

ERASMUS+ UNG OCH AKTIV ERASMUS+ UNG OCH AKTIV Vendela Engblom Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Andreea Maris KEKS 2007-2013 LLP Erasmus Grundtvig Leonardo etc. Int. Högre utbildning Erasmus Mundus Tempus Alfa

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. 2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

Shift happens Umeå 23 mars Utveckla ditt bibliotek med EU-medel!

Shift happens Umeå 23 mars Utveckla ditt bibliotek med EU-medel! Shift happens Umeå 23 mars 2012 Utveckla ditt bibliotek med EU-medel! bakgrund L bakgrund L L L bakgrund möjligheter Kompetensförsörjning (ESF-rådet) Integration (ESF-rådet) Kulturprogrammet (Kulturrådet,

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Nordplus Högre Utbildning

Nordplus Högre Utbildning 2014-11-14 Katrin Lilliehöök Nordplus Högre Utbildning Möjligheter för utresande studenter Nordplus högre utbildning Studenter kan beviljas bidrag för 1-12 månaders heltidsstudier eller praktik i ett annat

Läs mer

NORDPLUS JUNIOR Aktivt lärande i Norden och Baltikum

NORDPLUS JUNIOR Aktivt lärande i Norden och Baltikum NORDPLUS JUNIOR Aktivt lärande i Norden och Baltikum Aktivt lärande det är vad Nordplus Junior går ut på. Skolklasser som besöker varandra, utveckling av nya samarbetsprojekt, och lärarutbyten mellan skolor

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Översiktlig ansökarguide till Nordplus vuxen 2015

Översiktlig ansökarguide till Nordplus vuxen 2015 Översiktlig ansökarguide till Nordplus vuxen 2015 Nordplus har en gemensam webbplats, http://www.nordplusonline.org/. Det är här du börjar. Du kan därifrån ladda ner användarhandboken där programmet beskrivs.

Läs mer

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Till studieförbund och folkhögskolor Dnr 162, 2012, 090 2012-09-20 Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Bakgrund I folkbildningspropositionen, SOU 2005/06: 192, skriver

Läs mer

Erasmus+ strategiska partnerskap vuxenutbildning (KA2)

Erasmus+ strategiska partnerskap vuxenutbildning (KA2) Informationsmöte Erasmus+ strategiska partnerskap vuxenutbildning (KA2) 10 och 14 februari 2014 Yrkeslärande Högre utbildning Vuxnas lärande i Erasmus + är allt lärande som vuxen = röd cirkel minus de

Läs mer

GRUNDTVIG Volontärprojekt för seniorer. Ansökningsanvisning 2013

GRUNDTVIG Volontärprojekt för seniorer. Ansökningsanvisning 2013 22.11.2012 GRUNDTVIG Volontärprojekt för seniorer Ansökningsanvisning 2013 Syftet med denna ansökningsanvisning är att hjälpa de sökande med att fylla i ansökningsblanketten för volontärprojekt för seniorer.

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

2. Ifall det är första gången ert nätverk ansöker om Nordplus-stöd via denna databas (2005 ) måste du registrera dig som ny användare.

2. Ifall det är första gången ert nätverk ansöker om Nordplus-stöd via denna databas (2005 ) måste du registrera dig som ny användare. ANSÖKNINGSANVISNINGAR 2006 Innan du fyller i ansökan: *Skriv ut och läs dessa ansökningsanvisningar noggrant. *Följ anvisningarna nedan. Hjälptext finns också elektroniskt i ansökningsformuläret. Kryssa

Läs mer

Sista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007

Sista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007 kulturrådet 2007-08-16 information från kulturkontakt sverige EU:S NYA KULTURPROGRAM UTLYST FÖR ANSÖKAN EU-kommissionen har den 7 augusti 2007 publicerat den andra utlysningen för det nya kulturprogrammet

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Kvalitetsbegreppet inom vuxenutbildningen - ett Nordplus Voxen projekt

Kvalitetsbegreppet inom vuxenutbildningen - ett Nordplus Voxen projekt Kvalitetsbegreppet inom vuxenutbildningen - ett Nordplus Voxen projekt Bakgrund Nordiskt nätverk för formell vuxenutbildning Samverkande organisationer är Finland Axxell Danmark VUC & FLD Island IÐAN fræðslusetur

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Skolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det?

Skolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det? Skolambassadör för EU Vad innebär det? Vad är det? Varför har vi en skolambassadör på vår skola? Kan stimulera till ett ökat ansvar för EU-frågor på skolan. En inspiratör framför allt när det gäller internationalisering

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

INTERNATIONELLA AKTIVITETER PÅ GKH 2007-2012

INTERNATIONELLA AKTIVITETER PÅ GKH 2007-2012 INTERNATIONELLA AKTIVITETER PÅ GKH 2007-2012 2007 Comenius fortbildningsstipendium: Ursula S. Gullander på språkkurs i Málaga, Spanien SP05Int på studieresa till Rom 2008 Comenius fortbildningsstipendium:

Läs mer

En hel värld väntar dig. Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap

En hel värld väntar dig. Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap En hel värld väntar dig Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap Ersta Sköndal högskola 2015 0 INNEHÅLL Inledning..2 1. Minor Field Studies...3 2. Erasmus (Europa).4 3. Nordplus (Norden)...5

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Comenius partnerskap 2012 uppstartsmöte

Comenius partnerskap 2012 uppstartsmöte Comenius partnerskap 2012 uppstartsmöte PIPERSKA MUREN, STOCKHOLM Dagens program 09.30 Kaffe och registrering 10.00 Välkomna och presentation 10.30 Partnerskapets ramar - Om kontrakt, utbetalning och rapportering

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

LINNAEUS-PALME KRITERIER OCH PRIORITERINGSGRUNDER VID BEDÖMNING AV ANSÖKNINGAR INOM LINNAEUS-PALME 2013 2014 OCH 2013-2015

LINNAEUS-PALME KRITERIER OCH PRIORITERINGSGRUNDER VID BEDÖMNING AV ANSÖKNINGAR INOM LINNAEUS-PALME 2013 2014 OCH 2013-2015 LINNAEUS-PALME KRITERIER OCH PRIORITERINGSGRUNDER VID BEDÖMNING AV ANSÖKNINGAR INOM LINNAEUS-PALME 2013 2014 OCH 2013-2015 Kriterier och prioriteringsgrunder vid bedömning av ansökningar inom Linnaeus-Palme

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

DELA NOBA Utveckling av språkmedvetenhet i Norden och Baltikum *Obligatorisk

DELA NOBA Utveckling av språkmedvetenhet i Norden och Baltikum *Obligatorisk DELA NOBA Utveckling av språkmedvetenhet i Norden och Baltikum *Obligatorisk Syftet med detta Nordplus Horizontal projekt är att sprida och utbyta resultat och erfarenheter inom skola och högre utbildning,

Läs mer

ANSÖKNINGSANVISNINGAR NORDPLUS 2005

ANSÖKNINGSANVISNINGAR NORDPLUS 2005 ANSÖKNINGSANVISNINGAR NORDPLUS 2005 VIKTIGT! Skriv ut och läs dessa ansökningsanvisningar noggrant innan du fyller i ansökan! Följ anvisningarna nedan. Hjälptext finns också elektroniskt i ansökningsformuläret.

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Individuell kompetensutveckling

Individuell kompetensutveckling Individuell kompetensutveckling Grundtvigprogrammet 2013 Sara Lindholm Seminariets upplägg Del 1: Teknisk information Del 2: Samtal om kvalitet i ansökan Individuell kompetensutveckling inom Grundtvig

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Att söka projektmedel av Innovativ Kultur

Att söka projektmedel av Innovativ Kultur Att söka projektmedel av Innovativ Kultur I detta dokument finner du information om vilka som kan söka medel från Innovativ Kultur, vad man kan söka för, hur ansökan går till, vad den ska innehålla mm.

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Nätburen

Läs mer

Reviderad projektplan

Reviderad projektplan Reviderad projektplan för Medlingsutbildning - en utbildning om konflikthantering genom medling som förbereder för att leda volontärläger med fredstema Inledning Intresset för IAL:s medlingsutbildning

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

Europe a n Com m ission Youth in Action E-form 2012 Guidelines

Europe a n Com m ission Youth in Action E-form 2012 Guidelines Europe a n Com m ission Youth in Action E-form 2012 Guidelines ecdc. eu I. Inledning Sedan september 2011 används onlineansökningsformulär inom programmet Ung och Aktiv i Europa. Den projektansvarige som

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop Seminariets upplägg Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop 2014 05 26 Carola Barhammar& Karin Andrén 1 2014 05 19

Läs mer

Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen

Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen Protokoll 1 2010-11-02 UF2010/36062/EC (delvis) Utrikesdepartementet Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen 2 bilagor Ärendet Söderköpingsprocessen lanserades under det

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

Handbok för fullmäktiges beredningar

Handbok för fullmäktiges beredningar Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Tjänstemannautbyte Internationaliseringsmöjligheter. statsanställda

Tjänstemannautbyte Internationaliseringsmöjligheter. statsanställda Tjänstemannautbyte Internationaliseringsmöjligheter för statsanställda Under tjänstemannautbytet fördjupar man sin kompetens inom det egna området, förbättrar sina språkkunskaper och utvidgar sina internationella

Läs mer

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Visionen, äventyret och allvaret i Europatanken Gunnar Anderszon, SKL, Socialfondskommittén

Läs mer

Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN

Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN 1 2 Innehåll Konsten att söka jobb... sid 05 Söka annonserade jobb... sid 07 Innehållsidé till grundläggande brev... sid 08 Innehållsidé

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Att söka pengar och att skapa en projektbudget

Att söka pengar och att skapa en projektbudget Att söka pengar och att skapa en projektbudget Samhällsentreprenör - 2013/2014 Samarbete hellre än projektpengar? Projektet och turnén Hej Sverige Resan för engagemang Stöd och projektmedel var hittar

Läs mer

Att söka EU-pengar 1

Att söka EU-pengar 1 1 Att söka EU-pengar Varför söka EU-pengar? 2 Marknadsutveckling Kompetensutveckling Produktutveckling Samverkan Internationellt nätverk 3 EUs organisation Europaparlamentet - det folkvalda organet Ministerrådet

Läs mer

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

NCK Verksamhetsplan 2016

NCK Verksamhetsplan 2016 NCK Verksamhetsplan 2016 NCK:s verksamhetsplan är kopplad till den långsiktiga strategi som ägarna har beslutat om i ägardirektivet. Verksamhetsplanen handlar om konkreta mål som under året ska nås för

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Madelene Johansson Stockholm 27 jan 2012

Madelene Johansson Stockholm 27 jan 2012 Madelene Johansson Stockholm 27 jan 2012 Internationella programkontoret Uppdrag: stödja olika former av internationellt samarbete inom utbildning främja svenskt deltagande i programmen analysera och sprida

Läs mer