Mystiskt brödraskap mäktigt nätverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mystiskt brödraskap mäktigt nätverk"

Transkript

1 Mystiskt brödraskap mäktigt nätverk

2

3 Mystiskt brödraskap mäktigt nätverk Studier i det svenska 1700-talsfrimureriet Andreas Önnerfors (red.) Lunds Universitet Ugglan Minervaserien 12

4 Omslagsbild: Carl August Ehrensvärd, Ordenskapitel i Frimurare Orden 24/ Boken tillägnas Nils Petter Sundius *1765. Ugglan, Minervaserien utges av avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Biskopsgatan 7, Lund. Redaktör för bokserien: professor Gunnar Broberg Mystiskt brödraskap mäktigt nätverk. Studier i det svenska 1700-talsfrimureriet medverkande författare, 2006 Grafisk form: Stefan Stenudd Tryck: Media-Tryck, Lunds Universitet, 2006 ISBN 10: ISBN 13:

5 Innehåll Förord I II III IV V VI Inledning Andreas Önnerfors Frimureriets moraliska kosmos Andreas Önnerfors Appendix: Svenska Arméens loges lagar från 1762 En introduktion till studiet av frimureriets ritualer Henrik Bogdan Socialhistoriska perspektiv på Svenska Frimurare Ordens Generalmatrikel Anders Simonsen En introduktion till handskriften Provincial Matrikel öfver samtlige uti IX. Frimurare Provincen uti 18de Seculum [ ] antagne, Adopterade och befordrade Ledamöter Jonas Andersson Förteckning över svenska 1700-talsfrimurare Jonas Andersson & Andreas Önnerfors

6 Om författarna Fil mag Jonas Andersson (f. 73) har en magisterexamen i idé- & lärdomshistoria och historia och har studerat historia, idéhistoria, filosofi och pedagogik vid Lunds universitet. Han har skrivit en kandidat- och magisteruppsats med rättshistorisk inriktning inom ämnet idé- & lärdomshistoria. Magisteruppsatsen behandlade frikyrkor och predikanter omedelbart före konventikelplakatets upphävande Sedan 2004 är han assistent i projektet Mellan mystik och makt: det svenska frimureriet på den europeiska upplysningens scen. Fil dr Henrik Bogdan (f. 72) är författare till avhandlingen From Darkness to Light Western Esoteric Rituals of Initiation (2003). Bogdan är verksam vid Göteborgs universitet och han har publicerat en rad artiklar om frimureri, västerländsk esoterism och nya religiösa rörelser. En omarbetad version av hans avhandling kommer att ges ut av State University of New York Press våren 2007 under titeln Western Esotericism and Rituals of Initiation. Fil dr Anders Simonsen (f. 66) är verksam vid Historiska institutionen, Göteborgs universitet. Han publicerade 2001 sin doktorsavhandling Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg Dessutom har han publicerat Organized social life and the making of the bourgeoisie in Gothenburg c , i Bogdan/Önnerfors (red.) Between mysticism and Power Politics, kommande konferensband 2007; Lejonet och skeppet: 1737 och 1741 års beskrivningar av Göteborg och Strömstad, jämte kommentarer och utblickar. Göteborg 1999 samt Bönhasar, ordensbröder och ostindiefarare. Europeiska och utomeuropeiska influenser i Göteborg under 1700-talet (med Adam von Schéele), i Europa. (Humanistdag-boken) Göteborg Fil dr Andreas Önnerfors (f. 71) doktorerade 2003 i idé- & lärdomshistoria med en avhandling om Svenska Pommern under tidsperioden I en rad artiklar och uppsatser har han behandlat 1700-talsfrimureriet och ägnar sig även åt presshistorisk forskning. Sedan 2004 är han verksam som projektledare i projektet Mellan mystik och makt: det svenska frimureriet på den europeiska upplysningens scen och arbetar på utgivningen av författaren Thomas Thorilds biografi och verk. Han är verksam vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet som lärare och postdoktoral forskare. 6

7 Förord Denna volym är resultatet av ett projekt som genomfördes vid Lunds universitet mellan 2004 och 2006: Mellan mystik och makt det svenska frimureriet på den europeiska upplysningens scen. Projektet hade två syften: att arrangera en internationell akademisk konferens om ämnet samt att bygga upp en databas över svenska talsfrimurare. Konferensen, den första i sitt slag i Sverige, ägde rum i december 2004 och ett engelskspråkigt konferensband ges ut under Arbetet med förteckningen över svenska 1700-talsfrimurare bestod i att överföra information från en tidig 1800-talshandskrift till en databas. Ett alfabetiskt index över nästan 4300 medlemmar i svenska frimurareloger publiceras i denna volym som en första ingång till vidare biografiska eller sociologiska studier. Vid sidan om detta index behandlas frimureriets ideologi, initiation, sociala sammansättning samt själva matrikelhandskriften i fyra separata bidrag. Projektets syfte på ett övergripande plan har varit att utforska möjligheterna till akademiska studier om det svenska frimureriet i Sverige samt att knyta kontakter till en redan väl etablerad europeisk och internationell forskningsscen i området. Postdoktoral forskning vid svenska universitet genomförs ofta inom mycket ödmjuka finansiella ramar och på en för forskarna skakig grund. Ett antal instanser har genom sitt ekonomiska bidrag och på annat sätt visat att de trott på projektet för vilket jag vill uttrycka min djupa tacksamhet: Donationsgruppen vid Lunds universitet, Svenska Frimurare Orden och Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Engagemanget i den europeiska forskningen om frimureriet har vidare genererat finansiering av OVN (Stichting ter bevordering van wetenschappel?k onderzoek naar de geschiedenis van de metselar? in Nederland) i Nederländerna samt från European Science Foundation. Konferensresor har under denna tid även gett mig möjligheten att publicera enstaka forskningsresultat i en rad artiklar på engelska, tyska och franska. 7

8 Det finns ett antal inblandade som jag vill tacka speciellt: för det första Institutionen för kulturvetenskaper, där projektet hade sin hemvist inom ämnet Idé- & lärdomshistoria, prefekt, ämnesföreståndare och luttrad ekonomisekreterare; för det andra min hustru Frida och mina barn Eldgrim, Hedvig och Hilda för deras oändliga tålamod för min frånvaro under mina upptäcktsresor i den europeiska frimurareforskningen mellan Bulgarien och Skottland, Stockholm och Bordeaux; för det tredje Jonas Andersson utan vilkens akribi och vilja projektet aldrig hade rotts i hamn (trots kreativa finansieringsformer och underliga egenskaper hos projektledaren). Lars Otto Berg, Kjell Lekeby samt Tom C. Bergroth vid Svenska Frimuare Ordens Arkiv och Bibliotek tackar jag för benägen hjälp, liksom Kurt Eriksson och hans medarbetare vid Riksarkivets reproenhet. Projektet fördjupade även samarbetet med och vänskapen till min käre kollega Henrik Bogdan (speciellt under vår oförglömliga vistelse vid Svarta Havet) samt med kollegan Anders Simonsen. Låt oss hoppas på att den akademiska forskningen om det svenska frimureriet därigenom berikas! Lund, 30 november 2006 Andreas Önnerfors 8

9 Resurgat virtus oppressa Den förtryckta dygden måtte åter resa sig. Titelvinjett för publikationen Frimurare-Nyheter år

10 I Inledning Andreas Önnerfors Fågeln Fenix lyfter sig ur den brinnande askan uppåt mot ljuset, den klart lysande solen. På askhögen vilar en vinkelhake bland sex tistlar, omlindad av ett rep eller band. Den förtryckta dygden måtte åter resa sig är mottot till denna titelvinjett som pryder publikationen Frimurare-Nyheter från år Jämte korta historiska översikter över frimureriet i olika länder och en av de första om än kortfattade historikerna över dess svenska historia kunde läsaren här finna Frimurare-Bröders Urgamla Pligter, som reglerade värderingar och beteenden inom och utanför frimureriets loger (och som i nästa bidrag skall presenteras in extenso) sammanslöt sig fyra loger i London till en storloge och 1723 utgavs av densamma en av frimureriets normativa huvudtexter, The Constitutions of the Free-Masons. Constitutions, redigerad av den presbyterianske prästen James Anderson ( ), består av två delar: en (myto- )historisk tillbakablick över frimureriet som öppnar ett svindlande panorama bakåt i tiden tvärs genom bibelns berättelser, antiken och medeltiden och en del som beskriver frimurarnas Charges, det vill säga stadganden och förordningar som frimurarna rätta sig efter. Utöver rent organisatoriska formaliteter stadgade Charges dock även om frimureriets ideologiska grundsyn. Trots vissa avvikelser i enskilda formuleringar stod sig denna plattform för frimureriets värderingar under hela 1700-talet och i flertalet länder där frimureriet introducerades. De ideologiska paragraferna lästes upp för dem som skulle antas i logen och inte sällan signerade de nya medlemmarna med sin namnteckning både allmänna och särskilda lagar. Detta 10

11 tillsammans med att det inom frimureriets antagningsritualer krävdes att avlägga en ed i syfte att uppfylla de stadgade förhållningsreglerna måste ha skapat ett starkt moraliskt korrektiv bland medlemmarna. Den som var frimurare kunde utgå från en förtrogenhet med ett gemensamt symboliskt och ideologiskt språk, inte enbart i sitt eget land, utan i hela Europa, oberoende hur nära länderna stod upplysningens härdar i England och Frankrike. Man kan fråga sig om det finns något annat upplyst kulturfenomen som så många människor förpliktade sig till i en transnationell föreställd gemenskap. Vad har riksrådet Carl Gustaf Tessin gemensamt med repslagareåldermannen Spalchaver? Vad kommersierådet Patrik Alströmer med professor Mårten Strömmer, vad filosofie magistern Eric Östling med skogvaktare Skragge, löjtnant Schildt, grosshandlaren Broberg? De delar egenskapen att vara bland de 4300 medlemmar i loger som tillhörde Svenska Frimurare Orden under dess uppkomstsekel, 1700-talet. Ingen historisk forskning har hitintills uppmärksammat det potentiella sambandet mellan dessa människor, ingen har någonsin ställt sig frågan om medlemskapet i denna organisation (den största enskilda under seklet) på något sätt präglade medlemmarna och vilka konsekvenser det kan ha haft för den svenska samhällsutvecklingen, det kulturella livet eller idéernas historia i Sverige. 1 Detta missförhållande kommer vi inte att kunna råda bot på med en enda publikation. Emellertid är vår avsikt att etablera fakta och presentera möjliga ansatser till vidare forskning med idé-, religionsoch socialhistoriska perspektiv. Huvudsyftet med denna volym är att presentera medlemmarnas namn i alfabetisk ordning som en ingång till vidare studier av källmaterialet, en medlemsmatrikel som innehåller ibland detaljerade, ibland mycket knappa uppgifter om bland annat medlemmarnas yrken, levnadsdata eller karriär inom frimureriet (ett långsiktigt mål är att göra matrikeln tillgänglig i sin digitala form). Men att publicera en namnlista utan en ansats till förklaring av vad medlemskapet i ett hemligt sällskap under upplysningstiden innebär skulle med säkerhet inte tillfredsställa läsaren. Svårigheten är å andra sidan att tillförlitlig litteratur om det svenska (och även det euro- 11

12 peiska) frimureriet, dess organisation, historia och ideologi inte föreligger och att således få hänvisningar till substantiell tidigare forskning kan göras. Forskningsläget karakteriseras kort något senare i denna inledning. En bibliografi om svensk litteratur som behandlar frimureriet från 1700-talet fram till idag saknas än så länge och denna lucka försvårar forskningen avsevärt. Frimureriets ideologi kan analyseras via ett studium av dess normativa texter, alltså sådana texter som i förtätad form förmedlar ett budskap eller en självuppfattning om vad frimureriets syfte är. Fil dr Andreas Önnerfors presenterar i det första bidraget exempel på lagar och förordningar som formulerar frimureriets syfte och genom vilka frimureriets medlemmar instruerades om ett moraliskt idealbeteende. Frimureriet förmedlas dock även genom en upplevelsebaserad kunskapsprocess, initiationen. Fil dr Henrik Bogdan belyser i sitt bidrag hur initiationen inom frimureriet gestaltar sig och påverkar den enskilde. Medlemskap i sällskap av skiftande slag är en viktig socialhistorisk källa. Sammansättningen av medlemmar från olika samhällsklasser kan berätta om ståndsideal eller social mobilitet. Fil dr Anders Simonsen behandlar frimureriet ur en socialhistorisk synvinkel. I fil mag Jonas Anderssons bidrag skildras arbetet med huvudkällan för denna volym, matrikeln över talets medlemmar i Svenska Frimurare Orden. Terminologi Inom det nordiska frimureriet förekommer ett i vanligt språkbruk rätt märkligt klingande adjektiv: frimurerisk, med betoning på e. Ordet, som är svårt att undvika, kategoriseras i SAOB som utdött (en google-sökning ger emellertid 234 träffar) och är bildat efter 1700-talstyskans freimaurerisch. Den engelska motsvarigheten är free-masonic, för det mesta masonic eller på franska maçonnique. I modern tyska har ordet börjat användas som ett främmande ord, masonisch, kanske också som en avgränsning mot det interna bruket av freimaurerisch/maurerisch inom frimureriet. På svenska skulle masonsk inte vara adekvat. När behovet så påkallar används i denna volym det enligt SAOB utdödda adjektivet. 12

13 Frimureri försök till en definition Inledningsvis skall ett försök göras att definiera vad frimureri är. Frimureriet som socialt och kulturellt fenomen spred sig från och med 1700-talets början i hela Europa för att ingå som en viktig beståndsdel av upplysningstidens sällskapsväsende. Vid sidan om etablerade gemenskaper som familj, by, församling, stånd eller yrkeskår utvecklades under 1700-talet nya sociala organisationsformer genom tillkomsten av sällskap. Sällskap kan karakteriseras som gemenskaper där medlemmar delar intresset för litteratur, vetenskap, musik eller moral. En viktig egenskap är att de bygger på de enskilda medlemmarnas engagemang och på lokal förankring. Inom frimureriet kallas den lokala basorganisationen för loge. Samtidigt spände sig ett nätverk mellan sällskapen i Europa som hölls ihop av allt bättre postförbindelser och därigenom brevkorrespondens samt genom en alleuropeisk bokmarknad och ett pressväsende som sakta men säkert skapade ett gemensamt europeiskt offentligt rum. Det främsta exemplet på sällskap i Europa är lärda och litterära akademier som med furstlig stadfästelse ägnade sig åt sina särskilda intresseområden av både vetenskaplig och konstnärlig karaktär. Trots att frimureriets uppkomst som organisationsform tvivelsutan kan dateras tillbaks till en tid då skråväsendet uppstod i Europa, fick det sitt slutliga genombrott genom att amalgameras med upplysningstidens sällskapsväsende. Det betyder i klartext att det finns en utvecklingslinje och en flytande gräns mellan medeltidens typ av murareskrå och den typ av organisationsform som tillkännagav sin existens i London 1717, när fyra loger slöt ihop sig till en storloge. Man kan lika lite hävda att frimurare inte var verksamma som murare eller arkitekter som att murare inte ägnade sig åt yrkesrelaterade ritualer eller symboliska och mytiska berättelser om sitt hantverks innehåll och ursprung. Frimureriets vidare spridning i Europa skedde i ett komplext samspel mellan olika aktörer, ibland under politiska förtecken. Rivaliteten mellan England och Frankrike skyndade med säkerhet på utvecklingen av två varierande system och en kreativ konkurrens dem emellan om vilket som representerade det ursprungliga frimureriet bäst. Senast mot mitten av seklet hade hantverks- 13

14 symboliken utökats med ett tydligt riddareideal som gav upphov till organisatoriska specialformer av frimureri med referenser till medeltidens och korstågens riddareordnar, främst de mytomspunna Tempelriddarna. Frimureriet så som det spred sig under 1700-talet hade som avsikt att belysa och förbättra medlemmarnas moral. Detta är den minsta gemensamma nämnaren mellan en uppsjö av olika variationer av organisationsformer, rituell praxis, ideologi eller symbolik som kännetecknar frimureriet och besläktade sällskaps verksamhet under upplysningens sekel. Efterhand skapades även organisationer för kvinnor, så som kvinnliga eller blandade frimurareloger. De flesta av dessa moraliska sällskap hade även gemensamt att nya medlemmar infördes i sällskapet och dess moraliska värderingar på ett rituellt sätt, kunskap förmedlades genom initiation (genom en fysisk rituell upplevelse) och befästes via instruktion (genom en abstrakt intellektuell förklaring av ritualen och symboler och ett formellt förpliktigande till lagar och stadgar). Dessa båda aspekter kommer i de följande bidragen belysas utförligt. Kunskapen förmedlades precis som i det ursprungliga murareskrået allt som oftast även gradvis där efter tiden som lärling och gesäll mästerskapet var det yttersta målet. Efterhand utökades dessa grader till ett väsentligt större antal, till ett system av olika skeden med olika innehåll. Gemensamma tecken, märken och sätt att röra sig, särskilda rum för speciella ritualer skapade och befäste en yttre ram för en gemenskap som betonade ett ståndsövergripande ideal av brödraskap (och i vissa fall även ett systerskap) mellan medlemmarna. Gemensamma måltider och festligheter som avhölls under rituella former utgjorde en förlängning av detta ideal. Betoningen av moraliska värderingar och filantropiska idéer gjorde att medlemmarna i moraliska sällskap ofta engagerade sig i sociala projekt som förebådar välfärdsstatens ambitioner. Frimurare i Sverige tog exempelvis initiativ till grundandet av barnhus och lasarett, inokulering mot smittkoppor eller pensioner för soldatänkor. De anordnade konserter till förmån för fattiga och nödställda. Samtidigt som släktskapen till typiskt upplysta värderingar är uppenbar, rymdes inom det europeiska frimureriet även idéer från tidigare mystiska strömningar så som 1600-talets rosenkreutzare eller alkemins hermetism. Riddare- 14

15 romantiken blommade. Denna till synes motstridiga tendens kan tolkas på olika sätt, faktum kvarstår emellertid att det irrationella utövade en attraktionskraft även på de mest rationella och upplysta medlemmarna. Det vore lika fel att ignorera som att försöka bortförklara eller stigmatisera detta fenomen. Trots att frimureriet hade utvecklats i många variationer skapade det en gemensam referensram åt en stor del av den europeiska kulturella och sociala eliten som under 1800-talet förvandlades till en del av separata nationella borgerligheters självuppfattning. Teoretiska utgångspunkter för forskning om frimureri Internationellt har för forskningsfältet inom vilket vi publicerar denna volym etablerats termen research into freemasonry. Även om denna preposition för liknande forskningsområden är vanlig på engelska finns det en viktig distinktion att göra, gentemot något som skulle kunna kallas resarch within freemasonry. Som redan antytts ovan sker inom ramen för frimureriet en intern kunskapsförmedling som är baserad på den personliga individuella och i viss mån kollektiva upplevelsen. Svenska Frimurare Ordens allmänna lagar beskriver denna process som en vetenskap: Ordens syfte är att meddela sina medlemmar upplysning i den ädla vetenskapen att öva dygden och att kuva lasten [ ]. 2 Precis som i ett religiöst samfund är det kanske bäst medlemmarna själva som kan svara på frågan hur man egentligen skall tolka samfundet. Detta ställer forskningen om frimureri i samma position som all form av antropologisk eller sociologisk forskning: hur mycket kan man veta om något som man inte är inblandad i eller omvänt: om man är inblandad i något, hur kan man avgränsa det som man får veta internt från den vetenskapliga processen? Problemet är givetvis inte okänt. Lingvisten Kenneth Pike har lanserat begreppsparet emiskt-etiskt (ur phonemic resp phonetic ), vilket sedan länge används inom många kulturvetenskaper. Dikotomin bygger på iakttagelsen att en kulturvetenskapligt inriktad forskare rör sig mellan sin egen vetenskapliga kultur och studieobjektets. Med ett emiskt perspektiv närmar sig forskaren uttryckligen sitt studieobjekt på den studerade kulturens egna villkor. Bland annat anammar han/hon den termi- 15

16 nologi som tillämpas i den studerade kulturen. Starkt förenklat kan detta sägas vara ett inifrånperspektiv. Med ett etiskt perspektiv ser forskaren den studerade kulturen utifrån och skapar således på egen hand sina begrepp eller lånar dem ur den befintliga litteraturen. 3 Olikt många andra rörelser är frimureriet än så länge stängt för antropologisk forskning i form av exempelvis deltagande observation eller intervjustudier av dess medlemmar. Argumenten för denna stängdhet är främst pedagogiska. Frimureriet tillmäter den personliga upplevelsen, personlighetsutvecklingen en så stor betydelse att alla avslöjanden ses som ett hot mot den individuella lärdomsprocessen. Ett sådant synsätt måste givetvis accepteras, även om det kan ifrågasättas kunskapsteoretiskt: Kan man läsa sig till en upplevelse eller utvecklas personligen genom att studera en akademisk uppsats? På ett rent intellektuellt plan kan dessa frågor säkerligen bejakas. Men är den moraliska förädlingen frimureriet eftersträvar enbart en intellektuell process? Med säkerhet inte. Frimureriet som rörelse bygger på att det finns en potential som kan motivera medlemmarna till engagemang. Loger och hemliga sällskap utövade under sitt uppkomstsekel, talet, en enorm attraktionskraft på Europas eliter. Tankeväckande i sammanhanget är att samtidigt som loger grundades på hela kontinenten, skrifter som behandlade frimureriet och även sades avslöja dess symboler och hemligheter spreds i en avsevärd omfattning. Detta faktum tycks inte ha hindrat medlemmarna från att engagera och fördjupa sig i frimureriet. Uppenbarligen kunde man skilja mellan den offentliga diskursen och det som hände när dörren till logen stängdes. Vi skall något senare beröra detta förhållande närmare. Det som fascinerar i studiet av frimureriet är just dess attraktion som kulturellt, socialt och intellektuellt fenomen. Källmaterial så väl som fysiska artefakter vittnar om en estetisk medvetenhet utöver det vanliga. Det förekommer ett rikt bildspråk med stark symbolisk kodning, ritualtexterna ger prov på en mycket hög performativ medvetenhet och språkbruket infogar sig väl i den västerländska retorikens tradition, med klassiska och kristna förlagor. Men även frimureriet som organisation är ett relevant fenomen att studera. Organisationsstrukturen, medlemsregistreringen, den interna 16

17 kommunikationen, organisationen av internationella kontakter, administrationen av medlemsavgifter, gemensamma ekonomiska åtaganden och humanitära projekt, likaså pressbevakning och litteratur om frimureri år områden som inte direkt berör frimureriets ideologi, men som ger rikhaltiga forskningsuppslag. En specialaspekt är hur man inom frimureriet skapade och tillämpade föreställningar om legalitet, det vill säga ett komplicerat system av formellt erkännande via konstitutioner och avtal. Dessa uppslag har sällan lett till formuleringen av teoretiska ansatser i forskningen om frimureri. De mest kreativa försöken redovisas i samband med beskrivningen av forskningsläget. Forskningsläget Det akademiska intresset för forskning om frimureri i Europa är idag större än någonsin tidigare. Goda vetenskapliga studier i ämnet publiceras och konferenser anordnas där akademiker får möjlighet att presentera sin forskning. En översikt över den ökande trenden beträffande forskning om frimureri i Europa under de senaste två decennierna erbjuder inledningen till Pierre-Yves Beaurepaires studie L Espace des franc-maçons. Une sociabilité européenne au VIIIe siècle (2003). Beaurepaire - professor i historia och verksam vid Centre of Mediterrenean Studies vid universitetet i Nice-Antipolis forskar själv om frimureri. Han tillämpar därvid även modern informationsteknik och närmar sig frimureriet utifrån postmoderna teorier om space och sociability. Särskilda professurer i frimureri inrättades år 2000 vid universiteten i Sheffield, Storbritannien (Professor Andrew Prescott) och Leiden, Nederländerna (Professor Anton van den Sande, Vrijmetselarij als geestesstroming en sociaalcultureel Europees verschijnsel). I Sheffield invigdes på våren 2006 ett nytt forskningscentrum, Centre for research into freemasonry (se freemasonry.dept.shef.ac.uk). Sedan ett antal år tillbaka finns det en professur vid det spanska universitet i Zaragoza där professor José Ferrer Benimeli leder ett centrum för studiet av frimureriet i den spansktalande och frankofona världen med en stor konferens och utgivningsverksamhet. Professor Helmut Reinalter vid universitetet i Innsbruck i Österrike leder liknande forskningsprojekt för 17

18 den tyskspråkiga världen. Vid Fria universitetet i Bryssel, Belgien organiseras en interdisciplinär forskningsgrupp om frimureri. Tyska forskare samlas i en grupp kallad Netzwerk Freimaurerforschung som har inrättat webbplatsen freimaurerforschung.de. Professor Cécile Revauger vid universitetet i Bordeaux i Frankrike ägnar sig främst åt personhistoriska studier rörande det franska frimureriet och arbetar på ett stort biografiskt lexikonprojekt. Vid universitetet i Halle-Wittenberg bedrivs forskning om sällskapsväsendet vid Interdisziplinäres Zentrum zur Erforschung der Aufklärung. Ritualteoretikern professor Jan Snoek vid universitetet i Heidelberg leder ett stort forskningsprojekt om rituell dynamik i könsblandade och kvinnliga initiatoriska sällskap. Listan kan göras längre och tendensen är att forskningsfältet i skrivande stund är i uppgående. En ny dimension nåddes med finansieringen av en exploitary workshop genom European Science Foundation. Forskare från USA, Kuba och Europa samlades i Bryssel i oktober 2006 till en workshop om Freemasonry and national identity: levels of the construction. I maj 2007 arrangeras den första International Conference on the History of Freemasonry med deltagare från hela världen. Under en lång tid har akademisk forskning om frimureri inte varit gångbar talets öppenhet för forskning om frimureriets historiska bakgrund ersattes med en slutenhet under 1800-talet, då frimureriet ingick som en ingrediens i formuleringen av separata, avgränsade, nationella och manliga borgerligheter i Europa. Det var festskrifternas sekel, då många loger firade sitt första århundrade och med medaljer och tjocka minnesskrifter reste bekräftande monument över sig själva. Under 1900-talets början publicerades några av de fortfarande normativa och viktigaste verken om frimureri (så som Lenhoff-Posners Internationales Freimaurerlexikon 1932) samtidigt som några av de mest hårresande konspirationsteoretiska publikationerna (exempelvis falsifikatet Sions vises protokoll, på svenska utgivna 1920, 1933 och 1940) utkom. Frimureriets uppkomst under upplysningstiden har förbryllat många forskare. Antingen har det tolkats som ett progressivt avantgarde, om inte med en agenda för, så i alla fall en medvetenhet om behovet av samhälle- 18

19 lig reform eller rent av revolution (så har revolutionerna i USA 1776 och Frankrike 1789 exempelvis betraktats som ett resultat av frimurares engagemang). I motsats till detta har frimureriet tolkats som en irrationell motströmning mot det upplysta moderniseringsprojektet, som en anti-modernistisk reaktion. De mest kreativa teoretiska ansatserna har formulerats av den tyske begreppshistorikern Reinhart Koselleck och den amerikanska historikern Margret C. Jacobs. I sin doktorsavhandling Kritik und Krise: eine Studie zur Pathogenese der bürgerlichen Welt, 1959, 1973 m.fl. upplagor) skriver Koselleck att hemlighet och offentlighet utgjorde upplysningens historiska tvillingpar. Koselleck ser värderingar som utvecklades i de hemliga sällskapens privata och avskilda sfär som vägröjare för händelserna i den offentliga sfären. Hemligheten är således inte hemlighetsmakeri eller mystik utan utgör snarare en verkstad eller ateljé för utprovningen av banbrytande samhälleliga idéer. En liknande ansats har på sistone framförts av Margaret C. Jacobs som med sina böcker The radical Enlightenment: Pantheists, Freemasons and Republicans (1981), Living the Enlightenment: Freemasonry and Politics in Eighteenth-century Europe (1991) och The origins of freemasonry: facts and fiction (2005) samt en rad andra publikationer radar in frimureriet i den radikala upplysningens idétradition. Genom sin organisation, sina värderingar och medlemmarnas engagemang tolkar hon frimureriet som en föregångare för det moderna civilsamhället, där medborgarnas engagemang i den demokratiska processen utgör grunden för politiken. Raka motsatsen till denna tolkning kan vi finna hos företrädare som har gjort gällande att frimureriet snarare är att betrakta som en irrationell bakåtsträvande underströmning under den rationella upplysningen, att affiniteten för det ockulta hotade det moderna projektet och att reaktionära eliter i den snabba förändringens tidevarv skull ha klamrat sig fast vid frimureriet som en sista bastion av det medeltida ståndssamhället. En mer positiv variant av denna tolkning är att tillmäta frimureriet betydelse som romantikens föregångare. För Sveriges del är den mest kände apologeten för denna position Martin Lamm och hans verk Upplysningstidens romantik: den mystiskt sentimentala strömningen i svensk litteratur (

20 20) som på denna punkt ännu inte har ifrågasatts tillräckligt. Båda tolkningsansatser tenderar emellertid att förenkla upplysnings- och modernitetsbegreppet som helt befriade av irrationella element. Istället för att isolera förnuft och känsla från varandra är det mer fruktbart att vinnlägga sig om en korrekt beskrivning av deras ömsesidiga dynamiska relation. Den danske litteraturhistorikern Thomas Bredsdorff gör sin bok Den brogede oplysning. Om følelsernas fornuft og fornuftets følelse i 1700-talets nordiske litteratur (2003) gällande att både upplysningsfilosoferna och de romantiska rörelserna, pietismen, herrnhutismen och frimureriet kan uppfattas som olika delar av Upplysningen som samverkade i opposition mot auktoriteter och ortodoxa trossystem. I en forskargrupp under ledning av Monika Neugebauer-Wölk vid det tyska universitetet Halle-Wittenberg med namnet Die Aufklärung im Bezugsfeld neuzeitlicher Esoterik ( Upplysningen satt i relation till den nya tidens esoterik ), studeras sedan 2004 esoterismens förhållande till upplysningen. Neugebauer-Wölk har i en rad bidrag behandlat frimureriet och Illuminaterorden. Inom religionsvetenskapen har ett av de mest uppmärksammade forskningsfälten kopplat till delar av frimureriet ökat snabbt, västerländsk esoterism. Västerländsk esoterism beskrivs som en tankeströmning som varit närvarande i den västerländska kulturen sedan renässansen, och anses ha påverkat frimureriet under framförallt 1700-talets senare hälft. Det finns idag två professurer inrättade i västerländsk esoterism som innehas av professor Jean-Pierre Brach vid Sorbonne och Wouter J. Hanegraaff vid Amsterdams universitet. Religionshistorikern Antoine Faivre och hans efterföljare vid Sorbonne, Jean-Pierre Brach, har sedan en lång tid integrerat forskning om frimureriet (som de kallar för masonology ) inom ramarna för en professur i ämnet västerländsk esoterism. Västerländsk esoterism är ett relativt nytt ämne inom religionsvetenskapen som behandlar en tankeform som varit närvarande i den västerländska kulturen sedan renässansen, men som tidigare inte uppmärksammats ur ett akademiskt perspektiv. Grovt förenklat kan man beskriva den västerländska esoterismen som ett tankesätt som karaktäriseras av ett motstånd till att antingen rationellt tänkande eller dogmatisk tro skall dominera. Istället beto- 20

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Bakgrund, visioner, konspirationer, traditioner

Bakgrund, visioner, konspirationer, traditioner Göran Anderberg Frimuraren Gustaf III Bakgrund, visioner, konspirationer, traditioner WARNE FÖRLAG Bildkällor Omslagsbild: Gustaf III, olja på duk 1777 av Lorens Pasch d. y.nationalmuseum, fototeket s.

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt -

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt - Forskningsansökan Örebro universitet Humboldt Universität zu Berlin: Kulturella gränsdragningsprocesser mellan hälsa och sjukdom i välfärdsstaterna Sverige och Tyskland Projektskiss september 2004 Anna-Karin

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke

Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke 1400-1700 var, politiskt sett, en tid då 1. det feodalt organiserade Europa blev nationalstaternas

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap Göran Larsson, Göteborgs universitet Religionsvetenskap är på många sätt ett illustrativt exempel på att upprätthållandet av traditionella

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett nytt imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014 KANSKE ÄR DET ALLT DU BEHÖVER VETA E. LOCKHART

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Det självspeglande ledarskapet - så hänger alltsammans ihop

Det självspeglande ledarskapet - så hänger alltsammans ihop INTRODUKTION Boken du håller i din hand beskriver en ny tids ledarskap, ett ledarskap grundat på individen. Individen i dig som ledare och dem du har att leda. Det självspeglande ledarskapet har jag valt

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Yaria. Viktor Rydberg

Yaria. Viktor Rydberg Yaria Viktor Rydberg Innehåll Förord 9 Förra avdelningen Om Buddah återvände 15 Inledning till Victor Pfeiffs översättning av Edwin Arnolds dikt»asiens ljus». 1888. Den mekaniska världsteorien 50 Inledande

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

SPELANDE I KONSTHISTORIEN

SPELANDE I KONSTHISTORIEN ÖVNING: SPELANDE I KONSTHISTORIEN ÅRSKURS: 7-9 WWW.PRATAOMSPEL.SE SPELANDE I KONSTHISTORIEN I ÖVNINGEN INGÅR ATT: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap (BD) Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Vad är en Mukti Deeksha?

Vad är en Mukti Deeksha? Vad är en Mukti Deeksha? HISTORIA I alla antika traditioner och speciellt inom skolan Guru Sishya Sampradhaya (tradition där kunskap ges från Mästare till lärjunge, direkt uppenbarelse) har Deeksha-cermonin

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 Pedagogik och politik i formandet av en indisk nation henrik chetan aspengren* Uppsala universitet Per-Olof Fjällsby, Indien som utopi och verklighet: om den teosofiska

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Diskursens makt - en presentation Bengt-Åke Wennberg Den typ av kunskaper det här är fråga om verkar inte spridas genom enkel förmedling av teorier och modeller.

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer