Mystiskt brödraskap mäktigt nätverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mystiskt brödraskap mäktigt nätverk"

Transkript

1 Mystiskt brödraskap mäktigt nätverk

2

3 Mystiskt brödraskap mäktigt nätverk Studier i det svenska 1700-talsfrimureriet Andreas Önnerfors (red.) Lunds Universitet Ugglan Minervaserien 12

4 Omslagsbild: Carl August Ehrensvärd, Ordenskapitel i Frimurare Orden 24/ Boken tillägnas Nils Petter Sundius *1765. Ugglan, Minervaserien utges av avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Biskopsgatan 7, Lund. Redaktör för bokserien: professor Gunnar Broberg Mystiskt brödraskap mäktigt nätverk. Studier i det svenska 1700-talsfrimureriet medverkande författare, 2006 Grafisk form: Stefan Stenudd Tryck: Media-Tryck, Lunds Universitet, 2006 ISBN 10: ISBN 13:

5 Innehåll Förord I II III IV V VI Inledning Andreas Önnerfors Frimureriets moraliska kosmos Andreas Önnerfors Appendix: Svenska Arméens loges lagar från 1762 En introduktion till studiet av frimureriets ritualer Henrik Bogdan Socialhistoriska perspektiv på Svenska Frimurare Ordens Generalmatrikel Anders Simonsen En introduktion till handskriften Provincial Matrikel öfver samtlige uti IX. Frimurare Provincen uti 18de Seculum [ ] antagne, Adopterade och befordrade Ledamöter Jonas Andersson Förteckning över svenska 1700-talsfrimurare Jonas Andersson & Andreas Önnerfors

6 Om författarna Fil mag Jonas Andersson (f. 73) har en magisterexamen i idé- & lärdomshistoria och historia och har studerat historia, idéhistoria, filosofi och pedagogik vid Lunds universitet. Han har skrivit en kandidat- och magisteruppsats med rättshistorisk inriktning inom ämnet idé- & lärdomshistoria. Magisteruppsatsen behandlade frikyrkor och predikanter omedelbart före konventikelplakatets upphävande Sedan 2004 är han assistent i projektet Mellan mystik och makt: det svenska frimureriet på den europeiska upplysningens scen. Fil dr Henrik Bogdan (f. 72) är författare till avhandlingen From Darkness to Light Western Esoteric Rituals of Initiation (2003). Bogdan är verksam vid Göteborgs universitet och han har publicerat en rad artiklar om frimureri, västerländsk esoterism och nya religiösa rörelser. En omarbetad version av hans avhandling kommer att ges ut av State University of New York Press våren 2007 under titeln Western Esotericism and Rituals of Initiation. Fil dr Anders Simonsen (f. 66) är verksam vid Historiska institutionen, Göteborgs universitet. Han publicerade 2001 sin doktorsavhandling Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg Dessutom har han publicerat Organized social life and the making of the bourgeoisie in Gothenburg c , i Bogdan/Önnerfors (red.) Between mysticism and Power Politics, kommande konferensband 2007; Lejonet och skeppet: 1737 och 1741 års beskrivningar av Göteborg och Strömstad, jämte kommentarer och utblickar. Göteborg 1999 samt Bönhasar, ordensbröder och ostindiefarare. Europeiska och utomeuropeiska influenser i Göteborg under 1700-talet (med Adam von Schéele), i Europa. (Humanistdag-boken) Göteborg Fil dr Andreas Önnerfors (f. 71) doktorerade 2003 i idé- & lärdomshistoria med en avhandling om Svenska Pommern under tidsperioden I en rad artiklar och uppsatser har han behandlat 1700-talsfrimureriet och ägnar sig även åt presshistorisk forskning. Sedan 2004 är han verksam som projektledare i projektet Mellan mystik och makt: det svenska frimureriet på den europeiska upplysningens scen och arbetar på utgivningen av författaren Thomas Thorilds biografi och verk. Han är verksam vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet som lärare och postdoktoral forskare. 6

7 Förord Denna volym är resultatet av ett projekt som genomfördes vid Lunds universitet mellan 2004 och 2006: Mellan mystik och makt det svenska frimureriet på den europeiska upplysningens scen. Projektet hade två syften: att arrangera en internationell akademisk konferens om ämnet samt att bygga upp en databas över svenska talsfrimurare. Konferensen, den första i sitt slag i Sverige, ägde rum i december 2004 och ett engelskspråkigt konferensband ges ut under Arbetet med förteckningen över svenska 1700-talsfrimurare bestod i att överföra information från en tidig 1800-talshandskrift till en databas. Ett alfabetiskt index över nästan 4300 medlemmar i svenska frimurareloger publiceras i denna volym som en första ingång till vidare biografiska eller sociologiska studier. Vid sidan om detta index behandlas frimureriets ideologi, initiation, sociala sammansättning samt själva matrikelhandskriften i fyra separata bidrag. Projektets syfte på ett övergripande plan har varit att utforska möjligheterna till akademiska studier om det svenska frimureriet i Sverige samt att knyta kontakter till en redan väl etablerad europeisk och internationell forskningsscen i området. Postdoktoral forskning vid svenska universitet genomförs ofta inom mycket ödmjuka finansiella ramar och på en för forskarna skakig grund. Ett antal instanser har genom sitt ekonomiska bidrag och på annat sätt visat att de trott på projektet för vilket jag vill uttrycka min djupa tacksamhet: Donationsgruppen vid Lunds universitet, Svenska Frimurare Orden och Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Engagemanget i den europeiska forskningen om frimureriet har vidare genererat finansiering av OVN (Stichting ter bevordering van wetenschappel?k onderzoek naar de geschiedenis van de metselar? in Nederland) i Nederländerna samt från European Science Foundation. Konferensresor har under denna tid även gett mig möjligheten att publicera enstaka forskningsresultat i en rad artiklar på engelska, tyska och franska. 7

8 Det finns ett antal inblandade som jag vill tacka speciellt: för det första Institutionen för kulturvetenskaper, där projektet hade sin hemvist inom ämnet Idé- & lärdomshistoria, prefekt, ämnesföreståndare och luttrad ekonomisekreterare; för det andra min hustru Frida och mina barn Eldgrim, Hedvig och Hilda för deras oändliga tålamod för min frånvaro under mina upptäcktsresor i den europeiska frimurareforskningen mellan Bulgarien och Skottland, Stockholm och Bordeaux; för det tredje Jonas Andersson utan vilkens akribi och vilja projektet aldrig hade rotts i hamn (trots kreativa finansieringsformer och underliga egenskaper hos projektledaren). Lars Otto Berg, Kjell Lekeby samt Tom C. Bergroth vid Svenska Frimuare Ordens Arkiv och Bibliotek tackar jag för benägen hjälp, liksom Kurt Eriksson och hans medarbetare vid Riksarkivets reproenhet. Projektet fördjupade även samarbetet med och vänskapen till min käre kollega Henrik Bogdan (speciellt under vår oförglömliga vistelse vid Svarta Havet) samt med kollegan Anders Simonsen. Låt oss hoppas på att den akademiska forskningen om det svenska frimureriet därigenom berikas! Lund, 30 november 2006 Andreas Önnerfors 8

9 Resurgat virtus oppressa Den förtryckta dygden måtte åter resa sig. Titelvinjett för publikationen Frimurare-Nyheter år

10 I Inledning Andreas Önnerfors Fågeln Fenix lyfter sig ur den brinnande askan uppåt mot ljuset, den klart lysande solen. På askhögen vilar en vinkelhake bland sex tistlar, omlindad av ett rep eller band. Den förtryckta dygden måtte åter resa sig är mottot till denna titelvinjett som pryder publikationen Frimurare-Nyheter från år Jämte korta historiska översikter över frimureriet i olika länder och en av de första om än kortfattade historikerna över dess svenska historia kunde läsaren här finna Frimurare-Bröders Urgamla Pligter, som reglerade värderingar och beteenden inom och utanför frimureriets loger (och som i nästa bidrag skall presenteras in extenso) sammanslöt sig fyra loger i London till en storloge och 1723 utgavs av densamma en av frimureriets normativa huvudtexter, The Constitutions of the Free-Masons. Constitutions, redigerad av den presbyterianske prästen James Anderson ( ), består av två delar: en (myto- )historisk tillbakablick över frimureriet som öppnar ett svindlande panorama bakåt i tiden tvärs genom bibelns berättelser, antiken och medeltiden och en del som beskriver frimurarnas Charges, det vill säga stadganden och förordningar som frimurarna rätta sig efter. Utöver rent organisatoriska formaliteter stadgade Charges dock även om frimureriets ideologiska grundsyn. Trots vissa avvikelser i enskilda formuleringar stod sig denna plattform för frimureriets värderingar under hela 1700-talet och i flertalet länder där frimureriet introducerades. De ideologiska paragraferna lästes upp för dem som skulle antas i logen och inte sällan signerade de nya medlemmarna med sin namnteckning både allmänna och särskilda lagar. Detta 10

11 tillsammans med att det inom frimureriets antagningsritualer krävdes att avlägga en ed i syfte att uppfylla de stadgade förhållningsreglerna måste ha skapat ett starkt moraliskt korrektiv bland medlemmarna. Den som var frimurare kunde utgå från en förtrogenhet med ett gemensamt symboliskt och ideologiskt språk, inte enbart i sitt eget land, utan i hela Europa, oberoende hur nära länderna stod upplysningens härdar i England och Frankrike. Man kan fråga sig om det finns något annat upplyst kulturfenomen som så många människor förpliktade sig till i en transnationell föreställd gemenskap. Vad har riksrådet Carl Gustaf Tessin gemensamt med repslagareåldermannen Spalchaver? Vad kommersierådet Patrik Alströmer med professor Mårten Strömmer, vad filosofie magistern Eric Östling med skogvaktare Skragge, löjtnant Schildt, grosshandlaren Broberg? De delar egenskapen att vara bland de 4300 medlemmar i loger som tillhörde Svenska Frimurare Orden under dess uppkomstsekel, 1700-talet. Ingen historisk forskning har hitintills uppmärksammat det potentiella sambandet mellan dessa människor, ingen har någonsin ställt sig frågan om medlemskapet i denna organisation (den största enskilda under seklet) på något sätt präglade medlemmarna och vilka konsekvenser det kan ha haft för den svenska samhällsutvecklingen, det kulturella livet eller idéernas historia i Sverige. 1 Detta missförhållande kommer vi inte att kunna råda bot på med en enda publikation. Emellertid är vår avsikt att etablera fakta och presentera möjliga ansatser till vidare forskning med idé-, religionsoch socialhistoriska perspektiv. Huvudsyftet med denna volym är att presentera medlemmarnas namn i alfabetisk ordning som en ingång till vidare studier av källmaterialet, en medlemsmatrikel som innehåller ibland detaljerade, ibland mycket knappa uppgifter om bland annat medlemmarnas yrken, levnadsdata eller karriär inom frimureriet (ett långsiktigt mål är att göra matrikeln tillgänglig i sin digitala form). Men att publicera en namnlista utan en ansats till förklaring av vad medlemskapet i ett hemligt sällskap under upplysningstiden innebär skulle med säkerhet inte tillfredsställa läsaren. Svårigheten är å andra sidan att tillförlitlig litteratur om det svenska (och även det euro- 11

12 peiska) frimureriet, dess organisation, historia och ideologi inte föreligger och att således få hänvisningar till substantiell tidigare forskning kan göras. Forskningsläget karakteriseras kort något senare i denna inledning. En bibliografi om svensk litteratur som behandlar frimureriet från 1700-talet fram till idag saknas än så länge och denna lucka försvårar forskningen avsevärt. Frimureriets ideologi kan analyseras via ett studium av dess normativa texter, alltså sådana texter som i förtätad form förmedlar ett budskap eller en självuppfattning om vad frimureriets syfte är. Fil dr Andreas Önnerfors presenterar i det första bidraget exempel på lagar och förordningar som formulerar frimureriets syfte och genom vilka frimureriets medlemmar instruerades om ett moraliskt idealbeteende. Frimureriet förmedlas dock även genom en upplevelsebaserad kunskapsprocess, initiationen. Fil dr Henrik Bogdan belyser i sitt bidrag hur initiationen inom frimureriet gestaltar sig och påverkar den enskilde. Medlemskap i sällskap av skiftande slag är en viktig socialhistorisk källa. Sammansättningen av medlemmar från olika samhällsklasser kan berätta om ståndsideal eller social mobilitet. Fil dr Anders Simonsen behandlar frimureriet ur en socialhistorisk synvinkel. I fil mag Jonas Anderssons bidrag skildras arbetet med huvudkällan för denna volym, matrikeln över talets medlemmar i Svenska Frimurare Orden. Terminologi Inom det nordiska frimureriet förekommer ett i vanligt språkbruk rätt märkligt klingande adjektiv: frimurerisk, med betoning på e. Ordet, som är svårt att undvika, kategoriseras i SAOB som utdött (en google-sökning ger emellertid 234 träffar) och är bildat efter 1700-talstyskans freimaurerisch. Den engelska motsvarigheten är free-masonic, för det mesta masonic eller på franska maçonnique. I modern tyska har ordet börjat användas som ett främmande ord, masonisch, kanske också som en avgränsning mot det interna bruket av freimaurerisch/maurerisch inom frimureriet. På svenska skulle masonsk inte vara adekvat. När behovet så påkallar används i denna volym det enligt SAOB utdödda adjektivet. 12

13 Frimureri försök till en definition Inledningsvis skall ett försök göras att definiera vad frimureri är. Frimureriet som socialt och kulturellt fenomen spred sig från och med 1700-talets början i hela Europa för att ingå som en viktig beståndsdel av upplysningstidens sällskapsväsende. Vid sidan om etablerade gemenskaper som familj, by, församling, stånd eller yrkeskår utvecklades under 1700-talet nya sociala organisationsformer genom tillkomsten av sällskap. Sällskap kan karakteriseras som gemenskaper där medlemmar delar intresset för litteratur, vetenskap, musik eller moral. En viktig egenskap är att de bygger på de enskilda medlemmarnas engagemang och på lokal förankring. Inom frimureriet kallas den lokala basorganisationen för loge. Samtidigt spände sig ett nätverk mellan sällskapen i Europa som hölls ihop av allt bättre postförbindelser och därigenom brevkorrespondens samt genom en alleuropeisk bokmarknad och ett pressväsende som sakta men säkert skapade ett gemensamt europeiskt offentligt rum. Det främsta exemplet på sällskap i Europa är lärda och litterära akademier som med furstlig stadfästelse ägnade sig åt sina särskilda intresseområden av både vetenskaplig och konstnärlig karaktär. Trots att frimureriets uppkomst som organisationsform tvivelsutan kan dateras tillbaks till en tid då skråväsendet uppstod i Europa, fick det sitt slutliga genombrott genom att amalgameras med upplysningstidens sällskapsväsende. Det betyder i klartext att det finns en utvecklingslinje och en flytande gräns mellan medeltidens typ av murareskrå och den typ av organisationsform som tillkännagav sin existens i London 1717, när fyra loger slöt ihop sig till en storloge. Man kan lika lite hävda att frimurare inte var verksamma som murare eller arkitekter som att murare inte ägnade sig åt yrkesrelaterade ritualer eller symboliska och mytiska berättelser om sitt hantverks innehåll och ursprung. Frimureriets vidare spridning i Europa skedde i ett komplext samspel mellan olika aktörer, ibland under politiska förtecken. Rivaliteten mellan England och Frankrike skyndade med säkerhet på utvecklingen av två varierande system och en kreativ konkurrens dem emellan om vilket som representerade det ursprungliga frimureriet bäst. Senast mot mitten av seklet hade hantverks- 13

14 symboliken utökats med ett tydligt riddareideal som gav upphov till organisatoriska specialformer av frimureri med referenser till medeltidens och korstågens riddareordnar, främst de mytomspunna Tempelriddarna. Frimureriet så som det spred sig under 1700-talet hade som avsikt att belysa och förbättra medlemmarnas moral. Detta är den minsta gemensamma nämnaren mellan en uppsjö av olika variationer av organisationsformer, rituell praxis, ideologi eller symbolik som kännetecknar frimureriet och besläktade sällskaps verksamhet under upplysningens sekel. Efterhand skapades även organisationer för kvinnor, så som kvinnliga eller blandade frimurareloger. De flesta av dessa moraliska sällskap hade även gemensamt att nya medlemmar infördes i sällskapet och dess moraliska värderingar på ett rituellt sätt, kunskap förmedlades genom initiation (genom en fysisk rituell upplevelse) och befästes via instruktion (genom en abstrakt intellektuell förklaring av ritualen och symboler och ett formellt förpliktigande till lagar och stadgar). Dessa båda aspekter kommer i de följande bidragen belysas utförligt. Kunskapen förmedlades precis som i det ursprungliga murareskrået allt som oftast även gradvis där efter tiden som lärling och gesäll mästerskapet var det yttersta målet. Efterhand utökades dessa grader till ett väsentligt större antal, till ett system av olika skeden med olika innehåll. Gemensamma tecken, märken och sätt att röra sig, särskilda rum för speciella ritualer skapade och befäste en yttre ram för en gemenskap som betonade ett ståndsövergripande ideal av brödraskap (och i vissa fall även ett systerskap) mellan medlemmarna. Gemensamma måltider och festligheter som avhölls under rituella former utgjorde en förlängning av detta ideal. Betoningen av moraliska värderingar och filantropiska idéer gjorde att medlemmarna i moraliska sällskap ofta engagerade sig i sociala projekt som förebådar välfärdsstatens ambitioner. Frimurare i Sverige tog exempelvis initiativ till grundandet av barnhus och lasarett, inokulering mot smittkoppor eller pensioner för soldatänkor. De anordnade konserter till förmån för fattiga och nödställda. Samtidigt som släktskapen till typiskt upplysta värderingar är uppenbar, rymdes inom det europeiska frimureriet även idéer från tidigare mystiska strömningar så som 1600-talets rosenkreutzare eller alkemins hermetism. Riddare- 14

15 romantiken blommade. Denna till synes motstridiga tendens kan tolkas på olika sätt, faktum kvarstår emellertid att det irrationella utövade en attraktionskraft även på de mest rationella och upplysta medlemmarna. Det vore lika fel att ignorera som att försöka bortförklara eller stigmatisera detta fenomen. Trots att frimureriet hade utvecklats i många variationer skapade det en gemensam referensram åt en stor del av den europeiska kulturella och sociala eliten som under 1800-talet förvandlades till en del av separata nationella borgerligheters självuppfattning. Teoretiska utgångspunkter för forskning om frimureri Internationellt har för forskningsfältet inom vilket vi publicerar denna volym etablerats termen research into freemasonry. Även om denna preposition för liknande forskningsområden är vanlig på engelska finns det en viktig distinktion att göra, gentemot något som skulle kunna kallas resarch within freemasonry. Som redan antytts ovan sker inom ramen för frimureriet en intern kunskapsförmedling som är baserad på den personliga individuella och i viss mån kollektiva upplevelsen. Svenska Frimurare Ordens allmänna lagar beskriver denna process som en vetenskap: Ordens syfte är att meddela sina medlemmar upplysning i den ädla vetenskapen att öva dygden och att kuva lasten [ ]. 2 Precis som i ett religiöst samfund är det kanske bäst medlemmarna själva som kan svara på frågan hur man egentligen skall tolka samfundet. Detta ställer forskningen om frimureri i samma position som all form av antropologisk eller sociologisk forskning: hur mycket kan man veta om något som man inte är inblandad i eller omvänt: om man är inblandad i något, hur kan man avgränsa det som man får veta internt från den vetenskapliga processen? Problemet är givetvis inte okänt. Lingvisten Kenneth Pike har lanserat begreppsparet emiskt-etiskt (ur phonemic resp phonetic ), vilket sedan länge används inom många kulturvetenskaper. Dikotomin bygger på iakttagelsen att en kulturvetenskapligt inriktad forskare rör sig mellan sin egen vetenskapliga kultur och studieobjektets. Med ett emiskt perspektiv närmar sig forskaren uttryckligen sitt studieobjekt på den studerade kulturens egna villkor. Bland annat anammar han/hon den termi- 15

16 nologi som tillämpas i den studerade kulturen. Starkt förenklat kan detta sägas vara ett inifrånperspektiv. Med ett etiskt perspektiv ser forskaren den studerade kulturen utifrån och skapar således på egen hand sina begrepp eller lånar dem ur den befintliga litteraturen. 3 Olikt många andra rörelser är frimureriet än så länge stängt för antropologisk forskning i form av exempelvis deltagande observation eller intervjustudier av dess medlemmar. Argumenten för denna stängdhet är främst pedagogiska. Frimureriet tillmäter den personliga upplevelsen, personlighetsutvecklingen en så stor betydelse att alla avslöjanden ses som ett hot mot den individuella lärdomsprocessen. Ett sådant synsätt måste givetvis accepteras, även om det kan ifrågasättas kunskapsteoretiskt: Kan man läsa sig till en upplevelse eller utvecklas personligen genom att studera en akademisk uppsats? På ett rent intellektuellt plan kan dessa frågor säkerligen bejakas. Men är den moraliska förädlingen frimureriet eftersträvar enbart en intellektuell process? Med säkerhet inte. Frimureriet som rörelse bygger på att det finns en potential som kan motivera medlemmarna till engagemang. Loger och hemliga sällskap utövade under sitt uppkomstsekel, talet, en enorm attraktionskraft på Europas eliter. Tankeväckande i sammanhanget är att samtidigt som loger grundades på hela kontinenten, skrifter som behandlade frimureriet och även sades avslöja dess symboler och hemligheter spreds i en avsevärd omfattning. Detta faktum tycks inte ha hindrat medlemmarna från att engagera och fördjupa sig i frimureriet. Uppenbarligen kunde man skilja mellan den offentliga diskursen och det som hände när dörren till logen stängdes. Vi skall något senare beröra detta förhållande närmare. Det som fascinerar i studiet av frimureriet är just dess attraktion som kulturellt, socialt och intellektuellt fenomen. Källmaterial så väl som fysiska artefakter vittnar om en estetisk medvetenhet utöver det vanliga. Det förekommer ett rikt bildspråk med stark symbolisk kodning, ritualtexterna ger prov på en mycket hög performativ medvetenhet och språkbruket infogar sig väl i den västerländska retorikens tradition, med klassiska och kristna förlagor. Men även frimureriet som organisation är ett relevant fenomen att studera. Organisationsstrukturen, medlemsregistreringen, den interna 16

17 kommunikationen, organisationen av internationella kontakter, administrationen av medlemsavgifter, gemensamma ekonomiska åtaganden och humanitära projekt, likaså pressbevakning och litteratur om frimureri år områden som inte direkt berör frimureriets ideologi, men som ger rikhaltiga forskningsuppslag. En specialaspekt är hur man inom frimureriet skapade och tillämpade föreställningar om legalitet, det vill säga ett komplicerat system av formellt erkännande via konstitutioner och avtal. Dessa uppslag har sällan lett till formuleringen av teoretiska ansatser i forskningen om frimureri. De mest kreativa försöken redovisas i samband med beskrivningen av forskningsläget. Forskningsläget Det akademiska intresset för forskning om frimureri i Europa är idag större än någonsin tidigare. Goda vetenskapliga studier i ämnet publiceras och konferenser anordnas där akademiker får möjlighet att presentera sin forskning. En översikt över den ökande trenden beträffande forskning om frimureri i Europa under de senaste två decennierna erbjuder inledningen till Pierre-Yves Beaurepaires studie L Espace des franc-maçons. Une sociabilité européenne au VIIIe siècle (2003). Beaurepaire - professor i historia och verksam vid Centre of Mediterrenean Studies vid universitetet i Nice-Antipolis forskar själv om frimureri. Han tillämpar därvid även modern informationsteknik och närmar sig frimureriet utifrån postmoderna teorier om space och sociability. Särskilda professurer i frimureri inrättades år 2000 vid universiteten i Sheffield, Storbritannien (Professor Andrew Prescott) och Leiden, Nederländerna (Professor Anton van den Sande, Vrijmetselarij als geestesstroming en sociaalcultureel Europees verschijnsel). I Sheffield invigdes på våren 2006 ett nytt forskningscentrum, Centre for research into freemasonry (se freemasonry.dept.shef.ac.uk). Sedan ett antal år tillbaka finns det en professur vid det spanska universitet i Zaragoza där professor José Ferrer Benimeli leder ett centrum för studiet av frimureriet i den spansktalande och frankofona världen med en stor konferens och utgivningsverksamhet. Professor Helmut Reinalter vid universitetet i Innsbruck i Österrike leder liknande forskningsprojekt för 17

18 den tyskspråkiga världen. Vid Fria universitetet i Bryssel, Belgien organiseras en interdisciplinär forskningsgrupp om frimureri. Tyska forskare samlas i en grupp kallad Netzwerk Freimaurerforschung som har inrättat webbplatsen freimaurerforschung.de. Professor Cécile Revauger vid universitetet i Bordeaux i Frankrike ägnar sig främst åt personhistoriska studier rörande det franska frimureriet och arbetar på ett stort biografiskt lexikonprojekt. Vid universitetet i Halle-Wittenberg bedrivs forskning om sällskapsväsendet vid Interdisziplinäres Zentrum zur Erforschung der Aufklärung. Ritualteoretikern professor Jan Snoek vid universitetet i Heidelberg leder ett stort forskningsprojekt om rituell dynamik i könsblandade och kvinnliga initiatoriska sällskap. Listan kan göras längre och tendensen är att forskningsfältet i skrivande stund är i uppgående. En ny dimension nåddes med finansieringen av en exploitary workshop genom European Science Foundation. Forskare från USA, Kuba och Europa samlades i Bryssel i oktober 2006 till en workshop om Freemasonry and national identity: levels of the construction. I maj 2007 arrangeras den första International Conference on the History of Freemasonry med deltagare från hela världen. Under en lång tid har akademisk forskning om frimureri inte varit gångbar talets öppenhet för forskning om frimureriets historiska bakgrund ersattes med en slutenhet under 1800-talet, då frimureriet ingick som en ingrediens i formuleringen av separata, avgränsade, nationella och manliga borgerligheter i Europa. Det var festskrifternas sekel, då många loger firade sitt första århundrade och med medaljer och tjocka minnesskrifter reste bekräftande monument över sig själva. Under 1900-talets början publicerades några av de fortfarande normativa och viktigaste verken om frimureri (så som Lenhoff-Posners Internationales Freimaurerlexikon 1932) samtidigt som några av de mest hårresande konspirationsteoretiska publikationerna (exempelvis falsifikatet Sions vises protokoll, på svenska utgivna 1920, 1933 och 1940) utkom. Frimureriets uppkomst under upplysningstiden har förbryllat många forskare. Antingen har det tolkats som ett progressivt avantgarde, om inte med en agenda för, så i alla fall en medvetenhet om behovet av samhälle- 18

19 lig reform eller rent av revolution (så har revolutionerna i USA 1776 och Frankrike 1789 exempelvis betraktats som ett resultat av frimurares engagemang). I motsats till detta har frimureriet tolkats som en irrationell motströmning mot det upplysta moderniseringsprojektet, som en anti-modernistisk reaktion. De mest kreativa teoretiska ansatserna har formulerats av den tyske begreppshistorikern Reinhart Koselleck och den amerikanska historikern Margret C. Jacobs. I sin doktorsavhandling Kritik und Krise: eine Studie zur Pathogenese der bürgerlichen Welt, 1959, 1973 m.fl. upplagor) skriver Koselleck att hemlighet och offentlighet utgjorde upplysningens historiska tvillingpar. Koselleck ser värderingar som utvecklades i de hemliga sällskapens privata och avskilda sfär som vägröjare för händelserna i den offentliga sfären. Hemligheten är således inte hemlighetsmakeri eller mystik utan utgör snarare en verkstad eller ateljé för utprovningen av banbrytande samhälleliga idéer. En liknande ansats har på sistone framförts av Margaret C. Jacobs som med sina böcker The radical Enlightenment: Pantheists, Freemasons and Republicans (1981), Living the Enlightenment: Freemasonry and Politics in Eighteenth-century Europe (1991) och The origins of freemasonry: facts and fiction (2005) samt en rad andra publikationer radar in frimureriet i den radikala upplysningens idétradition. Genom sin organisation, sina värderingar och medlemmarnas engagemang tolkar hon frimureriet som en föregångare för det moderna civilsamhället, där medborgarnas engagemang i den demokratiska processen utgör grunden för politiken. Raka motsatsen till denna tolkning kan vi finna hos företrädare som har gjort gällande att frimureriet snarare är att betrakta som en irrationell bakåtsträvande underströmning under den rationella upplysningen, att affiniteten för det ockulta hotade det moderna projektet och att reaktionära eliter i den snabba förändringens tidevarv skull ha klamrat sig fast vid frimureriet som en sista bastion av det medeltida ståndssamhället. En mer positiv variant av denna tolkning är att tillmäta frimureriet betydelse som romantikens föregångare. För Sveriges del är den mest kände apologeten för denna position Martin Lamm och hans verk Upplysningstidens romantik: den mystiskt sentimentala strömningen i svensk litteratur (

20 20) som på denna punkt ännu inte har ifrågasatts tillräckligt. Båda tolkningsansatser tenderar emellertid att förenkla upplysnings- och modernitetsbegreppet som helt befriade av irrationella element. Istället för att isolera förnuft och känsla från varandra är det mer fruktbart att vinnlägga sig om en korrekt beskrivning av deras ömsesidiga dynamiska relation. Den danske litteraturhistorikern Thomas Bredsdorff gör sin bok Den brogede oplysning. Om følelsernas fornuft og fornuftets følelse i 1700-talets nordiske litteratur (2003) gällande att både upplysningsfilosoferna och de romantiska rörelserna, pietismen, herrnhutismen och frimureriet kan uppfattas som olika delar av Upplysningen som samverkade i opposition mot auktoriteter och ortodoxa trossystem. I en forskargrupp under ledning av Monika Neugebauer-Wölk vid det tyska universitetet Halle-Wittenberg med namnet Die Aufklärung im Bezugsfeld neuzeitlicher Esoterik ( Upplysningen satt i relation till den nya tidens esoterik ), studeras sedan 2004 esoterismens förhållande till upplysningen. Neugebauer-Wölk har i en rad bidrag behandlat frimureriet och Illuminaterorden. Inom religionsvetenskapen har ett av de mest uppmärksammade forskningsfälten kopplat till delar av frimureriet ökat snabbt, västerländsk esoterism. Västerländsk esoterism beskrivs som en tankeströmning som varit närvarande i den västerländska kulturen sedan renässansen, och anses ha påverkat frimureriet under framförallt 1700-talets senare hälft. Det finns idag två professurer inrättade i västerländsk esoterism som innehas av professor Jean-Pierre Brach vid Sorbonne och Wouter J. Hanegraaff vid Amsterdams universitet. Religionshistorikern Antoine Faivre och hans efterföljare vid Sorbonne, Jean-Pierre Brach, har sedan en lång tid integrerat forskning om frimureriet (som de kallar för masonology ) inom ramarna för en professur i ämnet västerländsk esoterism. Västerländsk esoterism är ett relativt nytt ämne inom religionsvetenskapen som behandlar en tankeform som varit närvarande i den västerländska kulturen sedan renässansen, men som tidigare inte uppmärksammats ur ett akademiskt perspektiv. Grovt förenklat kan man beskriva den västerländska esoterismen som ett tankesätt som karaktäriseras av ett motstånd till att antingen rationellt tänkande eller dogmatisk tro skall dominera. Istället beto- 20

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

SPAK01, spanska, kandidatkurs

SPAK01, spanska, kandidatkurs Språk- och litteraturcentrum Spanska SPAK01, spanska, kandidatkurs Studiebeskrivning Fastställd 2007-09-10 av lärarkollegium 3 att gälla fr.o.m. höstterminen 2007 Introduktion SPAK01, 61-90 högskolepoäng,

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de

De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de Inledning De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de en förmåga att ständigt bjuda på överraskningar. När det gäller innehållet är de unika. Innehållsmässigt presenterar de

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:1 2012

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:1 2012 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:1 2012 Mystik och brödraskap i narrativ och arkiv andreas önnerfors Lunds universitetsbibliotek Kjell Lekeby, Esoterica i Svenska Frimurarordens arkiv 1776 1803 (Stockholm:

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017

Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017 Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017 Grundläggande nivå Ockultism, satanism, new age och annan esoterism i västerländsk historia och nutid, 7,5hp (kurskod 790G11) Studenten övar sig i att

Läs mer

Instuderingsfrågor Frågorna utgår från den litteratur som är aktuell under VT14. Observera att frågorna liksom tentamen täcker hela kurslitteraturen, inklusive Axplock och Frängsmyrs Svensk idéhistoria.

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR. CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens.

Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR. CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens. Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens. UNIONSBREVET, 1397 1397 skapades Kalmarunionen mellan Danmark, Sverige och Norge.

Läs mer

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer

Läs mer

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Sven Ove Hansson svarar Robert Callergård Jag vill börja med att tacka Robert Callergård för en tänkvärd och konstruktiv

Läs mer

Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön

Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön Installationföreläsning av Ninna Edgardh, professor i kyrkovetenskap, särskilt diakonivetenskap, 12 november 2012 Året var 1992. Jag

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Uppenbarelseboken 17:1-6

Uppenbarelseboken 17:1-6 Domen över Babylon Uppenbarelseboken 17:1-6 Uppenbarelseboken 13:1-4 Sköka = Otrogen församling Men som när en hustru är otrogen mot sin man, så har ni, Israels hus, varit otrogna mot mig, säger HERREN.

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION Av fil. lic. RUNE TERSMAN Problemets aktualitet. INGENST ANS har mera ingående försök gjorts att förse storstäderna med ett styrelsesystem, som motsvarar deras nuvarande

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 Luckor bland svenska historiker henrik ågren* Högskolan i Gävle Den nyutkomna antologin Svenska historiker: från medeltid till våra dagar är ett imponerande verk.

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:4 2004 630. Doktorsavhandlingar i historia 1960 2004 Jan Lindegren I Att doktorsavhandlingar i historia har förändrats under det senaste halvseklet vad gäller ämnesval

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Språket i det svenska SAMhället

Språket i det svenska SAMhället Språket i det svenska SAMhället där Onkel Sam befaller: Att använda svenska och att få ALL offentlig information på svenska i Sverige borde betraktas som en medborgerlig rättighet. Det tog ändå sin tid

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap STUDIEGUIDE till läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Författare: Dietrich Bonhoeffer Förlag: Libris förlag, 2016 Studieguide: Lina

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP

DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP 1 DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP PROJEKTETS BAKGRUND Under den andliga utveckling som jag har genomgått från hösten 1999 och framåt

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Det har gått trögt ibland, men alltid framåt

Det har gått trögt ibland, men alltid framåt Maria Rönn om 10 år av dans inom Svenska kyrkan Det har gått trögt ibland, men alltid framåt av Eva Ullner Maria Rönn är danspedagog och präst i Svenska kyrkan. Hon har tidigare arbetat som designer, journalist

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç Romantiken Till skillnad från upplysningen, som betonade förnuftet, hävdade romantikerna att det var känslan som var kärnan i tillvaron. Använd era känslor och associationer när ni

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING. Filosofiska fakultetsnämnden

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING. Filosofiska fakultetsnämnden ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING Filosofiska fakultetsnämnden 2007-09-17 1 Ämnesområde I ämnet Musikalisk gestaltning studeras och gestaltas konstnärliga problemställningar

Läs mer