Världsarv i samverkan?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Världsarv i samverkan?"

Transkript

1 Working papers in Demography and Rural Studies Forskningsrapporter i demografi och landsbygdsforskning Världsarv i samverkan? Förvaltningsutredning 2010 Världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård Kristina Svels Åbo Akademi

2 Forskningsrapporter i demografi och landsbygdsforskning är en nätpublikationsserie som ges ut vid socialvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi. Avsikten är att serien skall fungera som ett enkelt redskap och direkt länk mellan forskarna och en publik bestående av såväl andra forskare som en samhällsintresserad allmänhet. I serien presenteras därför ofta resultat från pågående forskning - också resultat av preliminär karaktär såsom beställda utredningar, förundersökningar, forskningsplaner och s.k. kongress papers. Under år 2010 kommer även några rapporter från tidigare år att läggas ut. Också kandidat- och magisteravhandlingar av allmänt intresse kan komma ifråga. Många rapporter omarbetas senare för att publiceras i peer review tidskrifter eller böcker. Seriens namn är på engelska Working Papers in Demography and Rural Studies, vilket väl beskriver seriens inriktning. Rapporterna föreligger i pdf format och kan laddas ner på vilken som helst dator utrustad med ett PDF Reader program. Enskilda rapporter kommer även att utges i tryckt format men huvudregeln är att användaren laddar ner önskad rapport från nätet. Redaktörer för serien 2010 är Erland Eklund och Fjalar Finnäs. Förfrågningar och kommentarer kan skickas till Åbo Akademi Socialvetenskapliga institutionen PB VASA

3 Working papers in Demography and Rural Studies Forskningsrapporter i demografi och landsbygdsforskning Åbo Akademi 9/2010

4

5 Världsarv i samverkan? Förvaltningsutredning 2010 Världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård Åbo Akademi

6 Åbo Akademi, landsbygdsforskning ISBN ISSN (online) ISSN (print) Vasa 2010 Åbo Akademi

7 Förord Ett världsarv vittnar på ett unikt sätt om jordens och människans historia. I hela världen finns år 2010 över 900 världsarv, varav 21 går över flera nationers gränser. Ett världsarv kan vara ett kulturarv, ett naturarv eller en kombination av båda. Höga Kusten/Kvarkens skärgård, som är ett naturarv, är i fint sällskap med bl.a. Grand Canyon i USA och Galapagosöarna i Ecuador! Utnämningen ställer krav på att värna, vårda och visa världsarvet. Höga Kusten/Kvarkens skärgårds unika värden är geologiska formationer som kalottberg och De Geer-moräner. Unescos världsarvskonvention förbinder världsarvet att förvalta och bevara de unika värdena till kommande generationer. Ansvariga för samordningen av förvaltningen är: Länsstyrelsen i Västernorrland, Sverige och Forststyrelsen Österbottens naturtjänster, Finland. Därför är en fungerande samverkan mellan Höga kusten och Kvarkens skärgård av stor betydelse, samarbetet trampar ännu i barnskor. Förvaltningsutredningen är ett led till att utreda vilka olika förväntningar, uppfattningar, mål och konfliktområden som finns i dessa två kulturer och länder med tre geografiska områden och tre språk (svenska, finlandssvenska och finska). Hö Kvarkenrådets projekt Världsarv I Samverkan 63 Nord har som mål att utveckla och fördjupa samarbetet mellan Höga Kusten och Kvarkens skärgård. Resultatet är informationsmaterial om det gemensamma världsarvet samt att utveckla utbildningsmaterial, i syfte att öka kunskapen om det geologiska arvet och dess världsarvsvärden. och 2006 utvidgades området med Kvarkens skärgård. Samarbetspartners och finansiärer av projektet är Nordiska ministerrådet, Kvarkenrådet, Länsstyrelsen i Västernorrland, Örnsköldsviks kommun, Kramfors kommun, Forststyrelsen, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Österbottens förbund, Korsnäs kommun, Malax kommun, Vasa stad, Korsholms kommun, Geologiska forskningscentralen och landstinget i Västernorrlands län. Hälften av finansieringen kommer från Europeiska unionen genom programmet Botnia- Atlantica. Anita Storm projektledare Kvarkenrådet Milly Lundstedt projektledare Länsstyrelsen i Västernorrland

8 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE UNESCO:S SYN PÅ VÄRLDSARVET DEN NATIONELLA NIVÅN FÖRVALTNING FÖRVALTARNA LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND OCH FORSTSTYRELSEN ÖSTERBOTTENS NATURTJÄNSTER DET GEMENSAMMA VÄRLDSARVET METOD ENKÄT Innehåll Analysverktyg Beskrivning av respondenterna INTERVJU Innehåll Beskrivning av respondenterna RESULTAT ENKÄT Beskrivning av respondenterna Höga Kusten Beskrivning av respondenterna Kvarkens skärgård Förvaltning Praktiskt arbete Destinationsutveckling Värdegrund, enastående universella värden Finansiering Det gemensamma världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård INTERVJU Den nationella nivåns delaktighet i förvaltningen Det gemensamma världsarvet Offentliga och privata aktörers världsarvsintressen Kommunernas världsarvsvision ANDRA NORDISKA VÄRLDSARV LAPONIA PROCESSEN VESTNORSK FJORDLANDSKAP ILULISSAT ISFJORD VAD KAN VI LÄRA AV DE ANDRA NORDISKA VÄRLDSARVEN? DISKUSSION DEN NATIONELLA NIVÅN DE REGIONALA FÖRVALTARNA DET LOKALA SAMHÄLLET TURISMINDUSTRIN PRIVATA SEKTORN OCH INVESTERARNA VÄRLDSARVSBESÖKARNA

9 9. REFERENSER I RAPPORTEN ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR BILAGOR

10 Figurförteckning figur 1 Organisationsschema för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård figur 2 Världsarvsområdet Höga Kusten och Kvarkens skärgård figur 3 Den ekostrategiska begreppsramen anpassad efter Sandell figur 4 Vilka uppgifter ingår i förvaltningsuppdraget för VHK? figur 5 Genom vilka forum borde man sprida kunskap om världsarvets förvaltning till det lokala planet? figur 6 Relation till förvaltningsorganisationen figur 7 Viktigaste informationskälla enligt ålder figur 8 Upplever du att din organisation får gehör för synpunkter och utvecklingsförslag? figur 9 Framtida helhetsansvar figur 10 Funktioner som bör integreras i förvaltningen figur 11 Funktioner som bör integreras i förvaltningen (forts.) figur 12 Önskar att organisationen i framtiden deltar i världsarvsarbete enligt kön figur 13 Hur stor betydelse har följande uppgifter inom länsstyrelsens förvaltning? figur 14 Önskat antal årliga förvaltningsmöten enligt kön figur 15 Vilka uppgifter ingår i förvaltningsuppdraget för VKS? figur 16 Genom vilka forum borde man sprida kunskap om världsarvets förvaltning till det lokala planet? figur 17 Relation till förvaltningsorganisationen figur 18 Viktigaste informationskälla enligt ålder figur 19 Upplever du att din organisation får gehör för synpunkter och utvecklingsförslag? figur 20 Framtida helhetsansvar figur 21 Funktioner som bör integreras i förvaltningen figur 22 Funktioner som bör integreras i förvaltningen (forts.) figur 23 Önskar att organisationen i framtiden deltar i världsarvsarbete enligt kön figur 24 Är representationen för KVD i balans? figur 25 Förändring av antal delegater i KVD figur 26 Förändring av antalet lokala representanter i KVD figur 27 KVD har fungerat väl enligt tjänstegrupp figur 28 Hur stor betydelse borde följande uppgifter ha inom KVD:s arbete?

11 figur 29 Önskat antal årliga KVD möten enligt kön figur 30 KVD:s mediala synlighet figur 31 Uppfattning om KVD:s centrala uppgifter figur 32 Uppfattning om KVD:s sekretariats uppgifter figur 33 Framtida ansvar för 'Underhåll och byggnation' figur 34 Framtida ansvar för 'Informationsskyltning' figur 35 Framtida ansvar för 'Upprätthålla bemannade informationspunkter' figur 36 Framtida ansvar för 'Underhåll och byggnation' figur 37 Framtida ansvar för 'Informationsskyltning' figur 38 Framtida ansvar för 'Upprätthålla bemannade informationspunkter' figur 39 Höga Kustens ställning som framtida turistdestination figur 40 Borde turistiskt utvecklingsarbete inbegripas i förvaltningsuppdraget? figur 41 Framtida ansvara för att 'Informera allmänheten' figur 42 Ansvara för 'Marknadsföring av WH som turistdestination' figur 43 Borde man vidta åtgärder för att synliggöra WH i media? figur 44 Behövs utbildning av certifierade världsarvsguider? figur 45 Kvarkens skärgårds ställning som framtida turistdestination figur 46 Borde turistiskt utvecklingsarbete inbegripas i förvaltningsuppdraget? figur 47 Framtida ansvara för att 'Informera allmänheten' figur 48 Framtida ansvara för 'Marknadsföring av världsarvet som turistdestination' figur 49 Behövs utbildning av certifierade världsarvsguider? figur 50 Världsarvets övergripande värdegrund figur 51 Utvidga världsarvets värdegrund genom att beakta både natur- och kulturvärden enligt utbildning figur 52 Sandells ekostrategiska begreppsram tillämpad i VHK figur 53 Världsarvets övergripande värdegrund figur 54 Utvidga världsarvets värdegrund genom att beakta både natur- och kulturvärden enligt utbildning figur 55 Sandells ekostrategiska begreppsram tillämpad i VKS figur 56 Har din organisation finansierat världsarvet? figur 57 Framtida finansieringsansvar figur 58 Finansieringsfördelning

12 figur 59 Har din organisation finansierat världsarvet? figur 60 Framtida finansieringsansvar figur 61 Finansieringsfördelning figur 62 Samverkansnivå i världsarvsfrågor, figur 63 Kring vilka frågor borde förvaltningssamarbete ske? figur 64 Kring vilka frågor borde förvaltningssamarbete ske? (forts.) figur 65 Önskat antal möten för samrådsgruppen enligt kön figur 66 Framtida gränsöverskridande projektområden figur 67 Gränsregionalt framtida samarbete, VHK figur 68 Samverkansnivå i världsarvsfrågor figur 69 Kring vilka frågor borde förvaltningssamarbetet ske? figur 70 Kring vilka frågor borde förvaltningssamarbete ske? (forts.) figur 71 Önskat antal möten för samrådsgruppen enligt kön figur 72 Framtida gränsöverskridande projektområden figur 73 Gränsregionalt framtida samarbete figur 74 Laponiaföreningens ansvarsfördelning figur 75 Förvaltningsstruktur i världsarvet Vestnorsk fjordlandskap figur 76 Ilulissats ansvarsfördelning figur 77 Hållbar världsarvsförvaltning och dess aktörer i Höga Kusten/Kvarkens skärgård figur 78 Föreslagna frågeställningar till förvaltningssamarbete, Höga Kusten figur 79 Föreslagna frågeställningar till förvaltningssamarbete, Kvarkens skärgård figur 80 KVD:s arbetsuppgifter figur 81 Uppdelningen av arbetsuppgifter mellan KVD och dess sekretariat figur 82 Framtida deltagande i världsarvsarbetet figur 83 Turismaktörer i Höga Kusten och Kvarkens skärgård, anpassad från Sandell (2002). 131 figur 84 Höga Kusten i dag och om 10 år figur 85 Kvarkens skärgård i dag och om 10 år figur 86 Världsarvet Höga Kustens logo fram till figur 87 Världsarvet Höga Kustens logo figur 88 Världsarvet Kvarkens skärgårds logo

13 Tabellförteckning tabell 1 Fakta om Höga Kusten tabell 2 Fakta om Kvarkens skärgård tabell 3 Respondenternas kön och ålder, Höga Kusten tabell 4 Respondenternas utbildning, Höga Kusten tabell 5 Respondenternas yrkestillhörighet, Höga Kusten tabell 6 Förekomst av världsarvsfrågor i det dagliga arbetet, Höga Kusten tabell 7 Andelen officiella representanter, Höga Kusten tabell 8 Representanternas kön och ålder, Kvarkens skärgård tabell 9 Respondenternas utbildning, Kvarkens skärgård tabell 10 Respondenternas yrkestillhörighet, Kvarkens skärgård tabell 11 Förekomst av världsarvsfrågor i det dagliga arbetet, Kvarkens skärgård tabell 12 Andelen officiella representanter, i Kvarkens skärgård

14 1. INLEDNING UNESCO:s målsättning med världsarvstanken är att genom världsarvskonventionens ordalydelse säkerställa identifiering, skydd, bevarande, presentation och överlämnande av kultur- och naturarv för hela mänskligheten till kommande generationer. Ett gränsöverskridande arbete är inte alltid självklart. Det är utmanande att samarbeta över gränser oberoende av hur dessa är formade eller platsbestämda. Det värde som i konventionen utgör fundament för världsarv definieras som särskilt stort universellt värde 1 och varje världsarv har sin specifika och unika betydelse. Världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgårds enastående, universella värden finns nedskrivna i ansökningsdokumenten för respektive världsarv. 2 Det gränsöverskridande arbete som sker inom detta världsarv, Höga Kusten/Kvarkens skärgård, kan anses vara världsarvsunikt. Endast två världsarv av 911 på UNESCO:s lista är gränsöverskridande, serienominerade världsarv som erhållit sin världsarvsstatus genom de extremt höga geologiska värden de representerar 3. Vårt gemensamma världsarv Höga Kusten/Kvarkens skärgård är exceptionellt eftersom det utgör en ytterst levande helhet. Inom dess gränser finns inte enbart ett enastående landskap utan även ett levande kustsamhälle. Med en befolkningsmängd på totalt ca invånare inom världsarvsgränserna för Höga Kusten och Kvarkens skärgård uppkommer förhoppningar, intressekonflikter och andra situationer som bör beaktas när man vårdar, värnar och visar världsarvet. Det bildas ett stort och komplext nätverk av världsarvsaktörer på olika nivåer, med olika intressen och mål, som alla har egna förväntningar om hur man skall förvalta detta unika område. Dagligen uppstår problem och situationer som bör lösas för att världsarvsarbetet skall kunna vara fruktbart, hållbart och ha en framtid i vår region. Att dessutom ta ett annat land 1 Outstanding Universal Value (OUV) beskrivs i UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines) Outstanding universal value means cultural and/or natural significance which is so exceptional as to transcend national boundaries and to be of common importance for present and future generations of all humanity. As such, the permanent protection of this heritage is of the highest importance to the international community as a whole. The Committee defines the criteria for the inscription of properties on the World Heritage List. 2 Värdekriterierna i UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines) ändrades Båda världsarvsdelarna är sålunda föreslagna som kriterium (i) vilket 2005 ändrades till kriterium (viii). Kvarkens världsarvsansökan hittas på adressen medan världsarvsbesluten finns på följande sidor: Höga Kusten och Kvarkens skärgård 3 IUCN World Heritage Studies Number Serial natural World Heritage properties. 1

15 och dess förvaltning i beaktande minskar inte kraven på förvaltningen i de båda världsarvsdelarna. Världsarv, som uppvisar speciellt höga naturvärden och som därmed är utsedda på basen av naturkriteriet, är oftast obebodda områden där största delen av arealen är skyddad mark t.ex. nationalparker. Så är det däremot inte i Höga Kusten/Kvarkens skärgård. En liten del av världsarvet Höga Kusten är skyddad natur genom naturreservat och nationalpark (ca 5 %). Hela området är även utpekat som riksintresse för naturvård och friluftsliv samt utpekat för dess marina värden i programmet för Baltic Sea Protected Area (BSPA). I Kvarken saknas nationalparksstatus men området är skyddat genom nationell lagstiftning bl.a. genom strandskyddsprogram, diverse andra naturskyddsprogram, värdefulla landskapshelheter samt genom Natura 2000 programmet. UNESCO ställer krav på statsparten som undertecknat världsarvskonventionen. Inom Världsarv i samverkan (VIS) 63: N projektet har man arbetat med några av dessa krav bl.a. med att sprida världsarvstanken både i skolor och till allmänheten 4 men även gällande förvaltning av gränsregionala världsarvsobjekt 5. Att hitta en gemensam beskrivning av ordet förvaltning för att förklara målet med projektet för de berörda världsarvsaktörerna har varit en utmaning. Trots att förvaltningstraditionen i Finland och Sverige har en gemensam historisk grund kan man märka att ordet förvaltning kan vara svårt att förstå. I förvaltningsenkäten beskrivs begreppet förvaltning som följer: med begreppet förvaltning avses styrning, administration och utveckling av världsarvsområdet. Det är mot den här bakgrunden VIS 63: N projektet presenterar en analys av det dagsaktuella förvaltningsläget i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. 4 Världsarvskonventionen artikel 27 och I UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines)

16 2. SYFTE Denna förvaltningsutredning har gjorts på uppdrag av det gränsregionala projektet VIS 63: N (världsarv i samverkan). VIS är ett av Kvarkenrådets gränsregionala projekt. Kvarkenrådet är en nordisk gränsregional förening. VIS 63: N kan ses som ett fortsättningsprojekt till projektet VIS Världsarv i samverkan 6 (2007), även det relaterat till världsarvssamarbete. Rapporten är en del av VIS 63: N:s Tema 1) Kunskapsspridning om världsarvets värden och Aktivitet 1) Samordning av världsarvets förvaltning och informationsinsatser mellan Västernorrland och Österbotten. Ursprungstanken var att jämföra förvaltningsplanerna i Finland respektive i Sverige. I och med att det inte fanns förvaltningsplaner i båda områdena att tillgå, beslöt projektledningen att utreda förvaltningen ur en annan vinkel. Centrala personer på nationell och regional nivå har intervjuats och enkäter har skickats till berörda parter för att få en kvalitativ analys av nuläget och framtiden. Projektledningen insåg snabbt att man inom VIS 63: N kunde fokusera på det som ingen annan företog sig 7, dvs. att genom en enkätundersökning och genom intervjuer konkretisera förvaltningsbilden samt analysera dagsläget. Den ändrade strategin medförde samma resultat men gav dessutom en bredare nulägesanalys. Förvaltningsrapporten har tagits fram för att utgöra ett arbetsunderlag för samverkan, gränsregionalt men även som bas för det nationella arbetet inom bägge sidorna av världsarvet. Rapporten är en nulägesanalys (för åren ), men kommer även att utgöra en viktig referenspunkt i framtiden. Det är första gången man ur ett bredare samhällsvetenskapligt perspektiv undersöker hur olika världsarvsaktörer i Höga Kusten/Kvarkens skärgård ser på den lokala situationen, dess framtid och utvecklingspotential. Målsättningen med enkäten och intervjuerna är bl.a. att svara på följande frågor: Vilka aktörer är med och utvecklar vårt gemensamma världsarv? Vad vill vi göra med vårt gemensamma 6 7 På den finländska sidan gjorde Forststyrelsen samtidigt en analys över besökare i världsarvet som resulterade i rapporten Besökarundersökning på världsarvet Kvarkens skärgård (svenska) (finska) 3

17 världsarv? Vilka behov finns hos olika aktörer? Vilka åtgärder bör vi ta för att upprätthålla ett levande gemensamt världsarv i framtiden? Syftet är att hitta en gemensam plattform för världsarvsaktörerna i Finland och Sverige, den gemensamma förvaltningen av världsarvet samt dess utveckling. Inom projektet har man huvudsakligen behandlat gränsregionala frågor, men nationella likheter och olikheter tas fram. 4

18 3. UNESCO:s SYN PÅ VÄRLDSARVET Världsarvskonventionen 8, som antogs av UNESCO:s generalförsamling 1972, är en av de internationella överenskommelser som flest stater ratificerat. I dag har stater undertecknat världsarvskonventionen vilket utgör en god grund för internationellt utvecklingssamarbete. Konventionen kan även anses vara ett av UNESCO:s flaggskepp i den mån världsarven ger organisationen internationell synlighet. År 1978 skrevs de första 12 världsarven in på UNESCO:s världsarvslista i dag har den utökats till 911 världsarv i 151 länder 10. Om drygt ett år, 2012, fyller världsarvskonventionen 40 år. UNESCO:s krav på de stater som signerat världsarvskonventionen är, enligt artikel 5, att: anta en allmän politik som syftar till att ge kultur- och naturarvet en funktion i samhällslivet samt inordna skyddet av detta arv i generella planeringsprogram upprätta ett eller flera organ inom sitt territorium, där sådana organ inte finns, för skydd, bevarande och presentation av kultur- och naturarvet och förse dessa med lämplig personal och med resurser som gör det möjligt för dem att utföra sina uppgifter utveckla vetenskapliga och tekniska undersökningar och forskning samt utarbeta sådana verksamhetsmetoder som gör det möjligt för staten att motverka de faror som hotar dess kultur- eller naturarv vidta lämpliga rättsliga, vetenskapliga, tekniska, administrativa och finansiella åtgärder som är nödvändiga för identifiering, skydd, bevarande, presentation och återställande av detta arv främja upprättande eller utveckling av nationella eller regionala centra för utbildning i skydd, bevarande och presentation av kultur- och naturarvet uppmuntra vetenskaplig forskning på detta område Sverige ratificerade världsarvskonventionen 1985 och Finland ett par år senare, Efter en relativt kort ansökningsprocess erhöll världsarvet Höga Kusten världsarvsstatus på basen av geologiska kriterier Detta värdekriterium fick även stå som underlag för den 8 9 Givet antal enligt per den per den I UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines) anges år 2005 att kriterium (viii) anger platser som anses vara enastående exempel vilka representerar viktiga steg i jordens historia. I Höga Kusten/Kvarkens skärgårds exempel är det den geologiska utvecklingen som är grundkriteriet. 5

19 serienominering som skedde 2006 när Kvarkens skärgård erhöll världsarvsstatus och ett geologiskt gränsöverskridande 12 världsarv såg dagens ljus. UNESCO ställer krav på stater som ratificerat världsarvskonventionen. Uppfyller staterna inte dessa krav kan UNESCO vidta sanktioner och i yttersta fall exkludera världsarv från den prestigefyllda listan. I samband med projektet VIS 63 N står två kravområden i fokus; information och utbildning 13 samt förvaltning 14. Hur skall man tolka UNESCO:s krav på förvaltning, dvs. management? Ordet management kan översättas till svenska bl.a. med betydelsen av 15 : 1. hantering, skötsel, administration och förvaltning 2. ledarskap, arbetsledning, företagsledning, styrelse, ledningssätt, förvaltningsmetoder, ledningsrutiner och god förvaltningssed I UNESCO:s operativa regelverk för världsarv anger man inte exakt vad eller vem som skall upprätthålla och förverkliga ett förvaltningssystem eller ledarskapsorganisation. Det hänvisas i till att ett effektivt förvaltningssystem är beroende på typ av världsarv, karaktärsdrag och behov samt dessa kulturella och naturliga sammanhang. Förvaltningssystem kan variera beroende på kulturella olikheter, resurstillgångar och andra faktorer. Förvaltningen kan bl.a. bestå av traditionell praxis, befintliga planläggningsinstrument och andra kontrollmekanismer för planläggning, både formella och informella. I anges att en effektiv förvaltning inkluderar en långsiktig planering samt kontinuerliga vardagliga aktiviteter för att skydda, bevara och presentera världsarvet. 12 I UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines) anges 2008 I riktlinjerna för gränsöverskridande världsarv dvs. Transboundary World Heritage. 13 Artikel 27 i Världsarvskonventionen Varje stat som är part i denna konvention skall med alla lämpliga medel och i synnerhet genom utbildnings- och informationsprogram sträva efter att stärka sina medborgares uppskattning av och respekt för det kultur- och naturarv som definieras i artiklarna 1 och 2 i konventionen. Artikel 28 i Världsarvskonventionen De fördragsslutande stater som mottar internationellt bistånd enligt konventionen skall vidta lämpliga åtgärder för att sprida kunskap om betydelsen av de objekt, vilka är föremål för bistånd, och om den roll som sådant bistånd har spelat. 14 Världsarvskonventionen artikel den I UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines) An effective management system depends on the type, characteristics and needs of the nominated property and its cultural and natural context. Management systems may vary according to different cultural perspectives, the resources available and other factors. They may incorporate traditional practices, existing urban or regional planning instruments, and other planning control mechanisms, both formal and informal. 17 I UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines) Effective management involves a cycle of long-term and day-to-day actions to protect, conserve and present the nominated property. 6

20 I som beskriver förvaltning av serienominerade världsarv, ställs det krav på ett existerande förvaltningssystem eller en förvaltningsmekanism för sådana världsarv. Det finns inget officiellt krav på att de två delarna i Höga Kusten/Kvarkens skärgård skall skriva en gemensam förvaltningsplan och tillsammans sända den för godkännande till UNESCO. Denna fråga har diskuterats mellan de nationella förvaltarna. Ett sådant förfarande uppmuntras dock i dylika fall från UNESCO:s sida. 18 UNESCO:s operativa regelverk för världsarv (Operational Guidelines) In the case of serial properties, a management system or mechanisms for ensuring the co- ordinated management of the separate components are essential and should be documented in thenomination (see paragraphs ), redogörs för vilka krav som ställs på serienominerade, gränsöverskridande världsarv. 7

21 4. DEN NATIONELLA NIVÅN 4.1 Förvaltning Den allmänna förvaltningsutvecklingen i våra länder har under de senaste åren gått från ett governement mönster, uppbyggd kring statliga enheter och hierarkiska förvaltningsorganisationer, till ett governance tänkande där förvaltningen sker genom en nyordning av aktörer 19. Den traditionella myndighetsförvaltningen uppblandas med andra aktörer från både lokala och regionala nivåer av som t.ex. representanter från tredje sektorn, föreningar, intresseorganisationer samt övriga intressenter. Det existerar i dag en mångfald av beroendeförhållanden mellan statliga myndigheter och grupperingar som har ett intresse i olika sakfrågor. Utvecklingen har resulterat i en flernivåförvaltning (multi-level governance) där lokala och regionala aktörer möts och i en allt större utsträckning får tillträde till ett mera omfattande antal arenor än tidigare. När staten ratificerar ett internationellt avtal, i detta fall världsarvskonventionen, förbinder man sig att avyttrar en del av sitt suveräna inflytande över ett speciellt område, i detta fall över världsarvsområdet. Makt och krav överförs mellan den nationella och den övernationella beslutsnivån. När det gäller världsarvskonventionen kan man förenklat säga att såvida staten inte följer de krav UNESCO ställer i världsarvskonventionen kan UNESCO, i yttersta fall, dra tillbaka utnämningen. Där utöver ställs ett förvaltningskrav på den nationella nivån. I förlängningen sker det, i de flesta fall, även en förflyttning av beslutanderätt från nationell till regional och lokal nivå. Inom världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård har mandatet överförts från UNESCO till signatärstaterna Sverige och Finland, vidare till Naturvårdsverket i Sverige och miljöministeriet i Finland och slutligen till dess regionala representanter länsstyrelsen i Västernorrland och Forststyrelsen Österbottens naturtjänster. En helhetsbild över förvaltningskonstruktionen för det gemensamma världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård beskrivs i figur 1 nedan. Naturvårdsverket är den myndighet i Sverige 20 som ansvarar för naturarvens fortlöpande ärenden medan den kontinuerliga tillsynen av världsarven främst överlåtits till länsstyrelserna. På det regionala planet har länsstyrelsen i Västernorrland ansvaret för världsarvet Höga Kusten. Enligt den nuvarande organisationsstrukturen inom länsstyrelsen är det dess avdelning 19 Om förvaltning av naturresurser kan bl.a. i Omstridd Natur (red. Sandström, Hovik och Falleth) samt i Flipping the Pyramid (Rova)

22 Miljö och natur med sektionen för skydd och skötsel som i praktiken arbetar med världsarvs frågor. Eftersom delar av världsarvet Höga Kusten även är nationalpark och naturreservat som är statligt ägda, innehar Naturvårdsverket beslutsfunktioner inom området. Höga Kusten är ett av tre svenska världsarv som kan påvisa speciellt höga naturvärden och det enda världsarvet nominerat på basen av naturkriterium (viii), dvs. geologi. figur 1 Organisationsschema för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. 9

23 År 2005 antog statsrådet i Finland en ändring av förordning 354/ där man slog fast mandatet för nationella världsarv. Man bestämde att överföra beslutsmakten angående naturarven från undervisningsministeriet till miljöministeriet som nu således ansvarar för beredning och hantering av naturarvsfrågor och företräder expertis på området. År 2006, när Finland erhöll sitt första, icke-kulturella världsarv, beslöt miljöministeriet överföra mandatet för förvaltning och utveckling av världsarvet Kvarkens skärgård till Forststyrelsens enhet för Naturtjänster vars regionkontor Österbottens naturtjänster blev den regionala förvaltaren. Kvarkens skärgård är Finlands första, och hittills enda, världsarv som är upptaget på UNESCO:s lista på basis av höga naturvärden Förvaltarna länsstyrelsen i Västernorrland och Forststyrelsen Österbottens naturtjänster De förvaltande myndigheterna i både Finland och Sverige representerar staten på regional nivå. Både länsstyrelsen i Västernorrland och Forststyrelsen Österbottens naturtjänster har erfarenhet av att behandla världsarvsfrågor i och med att båda varit delaktiga i respektive ansökningsprocess. Båda dessa organisationer är för tillfället under omstrukturering; länsstyrelsen genom en nationell decentraliseringsprocess och Forststyrelsen genom den nationella bolagsgruppens omarbetning. Länsstyrelsen i Västernorrland och dess sektion för skydd och skötsel finns i Härnösand. Målet med länsstyrelsens naturskyddsarbete är att skydda och vårda värdefulla naturmiljöer, att bevara den biologiska mångfalden och att se till att mark och vatten används på ett långsiktigt hållbart sätt samt att ha ett ansvar för att föra ut kunskap samt uppmuntra, stödja och förankra naturvårdsarbetet lokalt 23. Man arbetar bl.a. med att inrätta och förvalta nationalparker och naturreservat. Länsstyrelsen i Västernorrland erhåller ingen årlig uppdragsbeskrivning för världsarvsarbetet. Som grund för arbetet står Regeringens skrivelse 2001/02:171 Unescos världsarvskonvention och de svenska världsarvsobjekten samt eventuella uppdrag från UNESCO. Målet som förvaltare, enligt denna handling 24 är att för länsstyrelsernas del inneha ett: 21 Förordning 354/ stipulerar att undervisningsministeriet och miljöministeriet beslutar inom respektive förvaltningsområde om föreläggandet av objekt, vilka tillhör Finlands kultur- och naturarv, för upptagande på världsarvslistan som avses i artikel 11 (2) i konventionen. 22 Mer specifikt enligt värdegrund (viii) geologi Skrivelse 2001/02:171 Unescos världsarvskonvention och de svenska världsarvsobjekten 10

24 [...] samordnande ansvar för världsarvet inom sitt område och har tillsyns- och beslutsuppgifter enligt berörda författningar 25. I tveksamma och principiella ärenden och situationer skall länsstyrelsen samråda med Riksantikvarieämbetet respektive Naturvårdsverket. [...] Länsstyrelsen skall följa och vid behov styra utvecklingen inom ramen för de styrmedel som länsstyrelsen förfogar över. Länsstyrelsen har självfallet en viktig funktion i de förvaltningsråd 26 som bildas. Förvaltarna av världsarven i Sverige förväntas sköta sitt uppdrag i enlighet med världsarvskonventionen och dess riktlinjer. Enligt Jan Turtinen 27 är normen den att världsarven i Sverige förvaltas i den normala natur- och kulturmiljövårdens organisation och arbete, där länsstyrelserna har ett tungt ansvar. I regeringens skrivelse omnämner man speciellt ägarna av världsarvet, dvs. de som äger marken och vattnet. I Höga Kustens fall gäller det 95 % av världsarvsområdet 28. Enligt den svenska modellen är det denne som har huvudansvaret för sin egendom och underhåller den. Ägaren svarar för ett världsarvs dagliga skötsel. Detta skall givetvis ske enligt de fastställda planer och enligt den skyddslagstiftning som kan gälla för området. Flera av de svenska ägarna och kommunerna har inrättat särskilda förvaltningskontor som svarar för vård och utveckling av världsarvet. De har också tagit ansvar för att engagera regionala och lokala myndigheter och institutioner så att dessa sprider information, gör utvecklingsinsatser för turism etc. Kartan i figur 2 visar avgränsningen av världsarvet Höga Kusten och Kvarkens skärgård där de vita områdena markerar världsarvet och tabell 1 beskriver världsarvet Höga Kusten i korthet. 25 Gällande naturarv är det i huvudsak följande författningar som gäller: Plan- och bygglagen (1987:10) samt Plan och byggförordningen (1987:383). Även Miljöbalken (1998:808) och därtill tillämpliga förordningar, främst förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m., förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m., nationalparksförordningen 1987:938) och förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Även andra författningar och bidragssystem kan användas för att förstärka skyddet för världsarvet, särskilt i skyddsområdet kring detta. Det kan vara hänsynsregler och stödsystem inom skogs- och jordbrukslagstiftningen, andra sektorers bidragssystem m.m. Skyddsområdet skall normalt vara så rikt tilltaget att exploateringar utanför detta område inte skall påverka världsarvets kärna i någon nämnvärd omfattning. Miljöbalkskommittén (1999:03) har regeringens uppdrag att utvärdera tillämpningen av miljöbalken. Kommittén skall ägna särskilt intresse åt bl.a. frågan om hur 3 och 4 kap. i miljöbalken skall integreras med hänsynsreglerna och andra regler om markanvändning i balken, vilket bl.a. berör världsarvsfrågor. 26 Skrivelse 2001/02:171 Unescos världsarvskonvention och de svenska världsarvsobjekten kapitel 9.6 Förvaltningsråd 27 Personlig kommunikation per e-post Jan Turtinen, utredare vid Riksantikvarieämbetet, Fotnot 19 kapitel 9.4 Ägarna 11

25 figur 2 Världsarvsområdet Höga Kusten och Kvarkens skärgård. tabell 1 Fakta om Höga Kusten Världsarv sedan Storlek ha, varav 56 % vattenområde och 44 % land Landhöjning Den relativa landhöjningen uppgår till 286 meter över nuvarande havsyta (världsrekord) var landhöjningen 8 mm/år Regional förvaltare Länsstyrelsen i Västernorrlands län Kommuner Kramfors och Örnsköldsvik (från syd till nord) Befolkning 5000 bofasta invånare inom områdets gränser (varav 98 % i Kramfors kommun), i närområdet Privat- och statsägd mark Privatägd mark 95 % och statsägd mark 5 % Andel naturskyddade områden ca 5 % statsägd mark Regionkontoret för Forststyrelsens naturtjänster, dvs. Österbottens naturtjänster finns i Vasa och handhar förvaltningen av Kvarkens skärgård. Forststyrelsens naturtjänster är en av tre enheter inom det statliga affärsverket koncernen Forststyrelsen som har till uppgift att bedriva affärsverksamhet samt inneha offentliga förvaltningsuppgifter. Forststyrelsen är med andra ord en myndighet vars uppdrag är att producera tjänster inom naturresursförvaltningen i 12

26 Finland samt hand ha statliga mark- och vattenområden. Forststyrelsens avdelning för naturtjänster beskriver sin verksamhet som: Naturtjänster ansvarar för Forststyrelsens offentliga tjänster. Man vårdar naturen genom att sköta nationalparker, utflyktsområden och andra naturskydds- och ödemarksområden. Dessutom erbjuder man tjänster inom naturturism, friluftsliv, jakt, fiske och terrängtrafik 29. Årligen uppsätts mål genom ett resultatavtal mellan miljöministeriet och Forststyrelsen. I avtalet under rubriken Forststyrelsens officiella förvaltningsuppgifter inom miljöministeriets verksamhetsområde är förvaltningsuppdraget att 30 bl.a. vårda världsarvsområdet samt koordinera utveckling, skötsel och förvaltning av detsamma. De årliga målsättningarna har bl.a. varit att skapa en organisation för Kvarkens skärgård och att framställa en förvaltningsplan. Förvaltnings- och utvecklingsplanen godkändes 2009 och är ett papper för aktörers samverkan men inget instrument med rättsverkan. I tabell 2 beskrivs världsarvet Kvarkens skärgård i korthet. tabell 2 Fakta om Kvarkens skärgård Världsarv sedan Storlek ha, varav 85 % vattenområde och 15 % land 70 km brett och 60 km långt Landhöjning 2008 var landhöjningen 8-8,5 mm/år Antal öar ca Regional förvaltare Forststyrelsen Österbottens naturtjänster Kommuner Korsnäs, Malax, Vasa, Korsholm, Vörå-Maxmo (från syd till nord) Befolkning bofasta invånare inom områdets gränser, i närområdet Privat- och statsägd mark Andel naturskyddade områden Privatägd mark 94 % och statsägd mark 6 % samt privata vatten 57,5 % och statsägda vatten 42,5 % 44 % både privat- och statsägd mark Sektionen för skydd och skötsel vid länsstyrelsen i Västernorrland har en (1) person anställd för världsarvskoordinering med 50 % finansiering från länsstyrelsen av medel som erhållit från Naturvårdsverket. Den andra delen, dvs. 50 % av tjänsten, finansieras genom Kvarkenrådets "Merenkurkun luonnonperintökohteen hoito sekä maailmanperintöalueen kehittämisen, hoidon ja hallinnon koordinointi. Metsähallitus hoitaa muita hallinnassaan olevia kohteita ja osallistuu Suomen aielistan kohteiden valmisteluun erikseen sovittavassa laajuudessa." Skötseln av Kvarkens naturarv såväl som koordinering av världsarvsområdets utveckling, skötsel samt förvaltning. Forststyrelsen sköter andra mål inom dess besittning och deltar i färdigställandet av Finlands tentativa lista över världsarv (natur) med en på förhand fastställd omfattning [författarens översättning]. 13

27 projekt VIS 63 N. Uppdraget beskrivs som världsarvssamordnare med uppgift att förverkliga besöksplatser och påvisa världsarvets värden, bygga nätverk mellan aktörer, vara en länk mellan aktörerna och länsstyrelsen samt ta fram en förvaltningsplan för världsarvet Höga Kusten 31. Samordnaren skall även implementera världsarvskonventionen, informera om världsarvet, revidera världsarvsmaterial, tillgängliggöra världsarvet för olika grupper, upprätthålla den officiella webbsidan samt hålla sig uppdaterad på ny forskning. Vid Forststyrelsen Österbottens naturtjänster arbetar i huvudsak tre (3) tjänstemän huvudsakligen med världsarvet. Ett varierande antal personer arbetar i mindre omfattning med ansvarsuppgifter i samband med världsarvsfrågor. De huvudsakliga site-managers 32 har uppdelade ansvarsområden för världsarvsfrågor 33. I Höga Kusten finns det för tillfället ingen gruppering som har hand om världsarvsfrågor utöver en informell arbetsgrupp vid länsstyrelsen i Västernorrland samt fyra representanter som länsstyrelsen utsett till samrådsgruppen 34 för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Under åren 2000 till 2007 fanns det ett system av deltagandeförvaltning där myndighetsrepresentanter tillsammans med regionala och lokala aktörer träffades och diskuterade världsarvsrelaterade frågor. Dessa grupper var 1) skötselkommittén, 2) samverkanskommittén och 3) referensgruppen; samtliga sammankallade av länsstyrelsen. Skötselkommittén ansvarade för förvaltningsfrågor och bestod av representanter från länsstyrelsen, skogsstyrelsen och kommunerna Kramfors och Örnsköldsvik. Man behandlade bl.a. strategier för världsarvet och ett utkast till förvaltningsplan. Samverkanskommittén ansvarade för utvecklingsärenden och bestod av representanter från länsstyrelsen samt kommunerna. De kommunala representanterna var tre (3) till antalet per kommun och med namngivna ersättare. I gruppen behandlades ämnesområdena friluftsliv, planering, turism, 31 Personlig kommunikation Britt-Marie Lindström, enhetschef för sektionen skydd och skötsel vid länsstyrelsen i Västernorrland, Härnösand Inom världsarvsförvaltning hänvisar man till ledningen som utvecklar, styr och följer upp världsarvets verksamhet som site-managers. 33 Enligt Forststyrelsens naturtjänsters broschyr Vem gör vad i världsarvet 2010? är förvaltningsuppgifterna uppdelade enligt följande. De tre huvudsakliga site-managers ansvarar för frågor gällande 1) service och infrastruktur för besökare, koordinering av världsarvsuppgifterna, 2) förvaltnings- och utvecklingsplan, Unesco, Höga Kusten, nordiskt samarbete, samt 3) företagarsamarbete, världsarvslogo, webbsidan och informationsmaterial. Övrig personal hand har frågor gällande naturskyddet i världsarvet samt information om världsarvsdelegationens verksamhet. Därutöver finns uppgifter för kundrådgivning och allmän information om världsarvet vid Terranova, Kvarkens naturcentrum. 34 Tre (3) representanter från länsstyrelsen i Västernorrland och två (2) kommunala representanter från vardera världsarvskommunen sitter med i samrådsgruppen. 14

28 information, evenemang m.m. Möten hölls turvis i Örnsköldsvik och i Kramfors 35. Referensgruppen representerade näringslivet och den lokala befolkningen. Man behandlade liknande frågor som inom skötselkommittén men även frågor av mer allmän turistisk karaktär såsom infrastruktur och utvecklingen av besöksmål. Något politiskt forum har inte funnits. Förvaltaren i Kvarkens skärgård, Forststyrelsen Österbottens naturtjänster, har initierat ett förvaltningssystem som utgår från världsarvsdelegationen för Kvarkens skärgård. För tillfället består gruppen av 26 delegater med namngivna, personliga suppleanter. Världsarvsdelegationen har ett sekretariat, bestående av åtta (8) personer 36 från myndigheter med finansiellt ansvar för världsarvet samt tre arbetsgrupper; marknadsföringsgruppen, markanvändningsgruppen och arbetsgrupp för information, service och infrastruktur. Världsarvsdelegationens uppgifter är att: 1) göra en förvaltnings- och utvecklingsplan 2) följa med och främja förvaltnings- och utvecklingsplanens förverkligande 3) upprätthålla och främja kontakterna och samarbetet med Höga Kusten och andra nordiska världsarv 4) synliggöra Kvarkens världsarv regionalt, nationellt och internationellt 5) komma överens om arbetsfördelningen mellan de olika aktörerna till exempel genom att tillsätta arbetsgrupper 6) följa med den geologiska, ekologiska, ekonomiska och sociala utvecklingen 7) se till att avsiktsförklaringen för området efterlevs av både myndigheter, företagare, markägare och invånare Världsarvsdelegationens sekretariat har till uppgift att bereda ärenden för världsarvsdelegationen. Det saknas en kontinuerlig grundfinansiering i bägge länderna för världsarvsarbete överlag. Både i Sverige och Finland har man varje år erhållit finansiering från nationell nivå, Naturvårdsverket i Sverige och miljöministeriet i Finland. År 2010 fick länsstyrelsen i Västernorrland totalt SEK för världsarvsarbete från Naturvårdsverket. I Höga Kusten är man, när det gäller konkreta åtgärder, hänvisad till allmänna medel som fås för skötsel och förvaltning. Inom denna allokering nämns ingenting om finansiering av världsarv. År 2010 erhöll Forststyrelsen Österbottens naturtjänster, genom ett tilläggsanslag från riksdagen, för världsarvsarbete. Man använder även Forststyrelsens ordinarie medel till världsarvsarbete. I Kvarkens skärgård har man även regionalt finansierat världsarvsarbetet 35 Det sista mötet för samverkanskommittén hölls på Skagsudde den I världsarvsdelegationens sekretariat sitter representanter från berörda myndigheter samt regionala aktörer Österbottens förbund, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Geologiska forskningscentralen (GTK) samt världsarvskommunerna vilka representeras av Korsholms kommun. 15

29 genom projektanslag från bl.a. Österbottens förbund och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, genom EU 37 - samt kommunala medel. En relativt stor del av världsarvsarbetet utförs med projektfinansiering. EU:s strukturfondsmedel, bl.a. från Botnia Atlantica, har under de senaste åren utgjort en tilläggsfinansiering av det grundläggande världsarvsarbetet i Höga Kusten. I Finland har turismutvecklingen inom världsarvsområdet skett i huvudsak finansierat genom olika projekt 38. Olikheterna i arbetsbilden mellan de två förvaltande myndigheterna kan främst ses i deras personalresurser och ekonomiska resurser samt i omfattningen av deltagandeförvaltning på det regionala och lokala planet. Även hur förvaltarna återkopplar arbetet till nationell nivå skiljer sig åt. 4.3 Det gemensamma världsarvet UNESCO:s anspråk på världsarvens enastående universella värden vilar på tre grundpelare 39 som alla är uppfyllda för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgårds del. I UNESCO:s beslut är världsarvet utsett på basen av kriterium (viii), alltså de geologiska värdena, dessutom har integritetskravet 40 godkänts och det gemensamma världsarvet har ansetts möta kraven på skydd och förvaltning. Det gemensamma världsarvet skall inom år 2012, som en del av den periodiska rapporteringen för Europa och Nordamerika, rapportera till UNESCO. I denna rapport skall man uppdatera och förtydliga listan på världsarvets enastående universella värden samt därigenom även presentera den rådande förvaltningssituationen. I rapporten uppdateras de universella värdena utgående från de senaste tillkomna direktiven i UNESCO:s operativa regelverk och dessa värden kommer i framtiden att få en mer central roll vid uppföljning av världsarvets status. Samverkan mellan världsarvsdelarna sker inom en gemensam samrådsgrupp 41 som från början bestod av fyra (4) representanter från vartdera landet. Gruppen utvidgades i början av 2010 med en representant från respektive land. Från Höga Kusten togs världsarvssamordnaren från 37 Finansiering bl.a. genom EU:s strukturfonder samt Leader understöd. 38 FENIKS (förbättrande av naturturismens förutsättningar i världsarvet Kvarkens skärgård) I - III, UNIK (utveckling av naturturismen i världsarvet Kvarkens skärgård) och Land of the Rising Stones 1 och 2 (marknadsföringsåtgärder), KIKS I-III (kompetenshöjande åtgärder i Kvarkens skärgård bl.a. utbildning av världsarvsguider), besökarundersökning på världsarvet Kvarkens skärgård 2009 samt ett pågående arbete med en turismplan för världsarvet Kvarkens skärgård. 39 Bilaga 9 40 Begreppet integritet kan beskrivas som okränkbarhet eller orubbat tillstånd. Enligt Förvaltningsoch utvecklingsplanen för Kvarkens skärgård skall begreppet integritet tolkas som att världsarvet ska beaktas som en helhet bestående av olika delar: geologi, biologisk mångfald och kultur

30 länsstyrelsen i Västernorrland med medan representanten från den finländska sidan ännu inte utsetts 42. I dagsläget består den svenska representationen av tre (3) tjänstemän från den förvaltande myndigheten samt två (2) kommunala, politiskt valda representanter. Från den finländska sidan representeras världsarvet av tre (3) tjänstemän varav en (1) från den förvaltande myndigheten samt en (1) kommunal tjänsteman. Redan i världsarvsansökan 2005 förband sig Sverige och Finland att etablera ett gemensamt organ med uppgift att: Koordinera rapportering till UNESCO vart sjätte år. Koordinera framtagande och uppdaterande av förvaltnings- och utvecklingsplaner. Skapa och stärka en gemensam identitet. Behandla gemensamma projekt. Följa och delta i det nordiska världsarvssamarbetet. Vara informerad om övriga gränsöverskridande världsarv. Vid ett konstituerande möte , beslöt man att finansieringen för gruppen skall ske genom myndigheternas ordinarie verksamhet samt angav samrådsgruppens organisations- och arbetsformer som följande: Gruppen sammankallas av Västernorrlands länsstyrelse och Forststyrelsen [Österbottens naturtjänster]. Gruppen har åtta medlemmar, fyra från varje land, som representerar förvaltande myndigheter och kommuner. Gruppen har två möten (och/eller videomöten) per år, mötena hålls växelvis i båda länderna vår och höst. Ordförande alternerar utifrån aktuellt land för mötet. Gruppen har två sekreterare, en från varje land. Huvudsekreterare alternerar utifrån aktuellt land för mötet. Gruppen kan delta i studieresor, informationsmöten och seminarier samt anordna presskonferenser. Genom att titta på landskapshelheten och beskriva den samt dess användning kan man skapa en bild om hur olika aktörer och intressenter ser på världsarvsområdet. Denna betraktelse ger även en god jämförelsegrund mellan de två områdena. En tillämpning av Klas Sandells teoretiska bild, som han kallar den ekostrategiska begreppsramen och som beskrivs i figur 3, visar ett mönster på hur olika aktörer förhåller oss till naturen och det omgivande landskapet i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård (Sandell 2002 och 2003). Sandells begreppsramen baserar sig på fyra separata strategier vilka utgörs av begreppsparen 1) funktionell 42 Frågan har ännu inte behandlats i Kvarkens världsarvsdelegation medan världsarvsdelegationens sekretariat föreslagit att den nya medlemmen representerar en världsarvskommun. 43 Protokollsutdrag från Samrådsgruppen för Höga Kusten Kvarkens skärgård, 18 januari

31 specialisering i förhållande till ett territoriellt anpassat och landskapsorienterat nyttjande och 2) aktivt nyttjande och förändrande i förhållande till passivt avnjutande av landskapet. Teorin återfinns visualiserad i figur 3. Den ekostrategiska begreppsramen är ett uttryck för hur vi kombinerar vårt förhållningssätt till landskapet men även hur samhällets värderingar uttrycks i bl.a. miljö- och naturfrågor. Det handlar om visioner och strategier både för individer och grupper och kan utgöra flera drömbilder för en och samma individ. Det existerar inte bara en rätt strategi för hur man skall hantera sin omgivning utan man bör acceptera att spridningen är stor gällande oliktänkandet. Strategierna, dvs. vad vi gör och vill göra med vårt omgivande landskap, kommer till uttryck genom handlingar men även genom det vi säger och producerar i text. Enligt Sandell utgör dessa ekostrategier grunden för hur vi förhåller oss till miljön, men även till de mentala landskap, dvs. våra subjektiva bilder, som utgör betraktelse grunden för hur vi uppfattar ett specifikt fysiskt landskap. Sandell beskriver landskap och identifierar tre landskapselement som även är aktuella inom världsarvsområdet: naturförutsättningar, kulturavtryck och naturens förändringsprocesser. Om man tids- och platsbestämmer dessa element 44 får man, enligt honom, grunden för själva landskapsbegreppet. Enligt Sandell överförs synpunkter från global nivå om vad som är rimligt att göra och inte göra i olika landskap just genom mentala begrepp som världsarv och naturskydd (Sandell 2005, 12). Det är sedan de subjektiva bilderna hos beslutfattarna och opinionen som utgör grunden för deras åsikter. Sandells idealtyper återger förhållandet mellan ett landskap som är specialiserat, effektivt nyttjat och funktionsorienterat i förhållande till ett landskapsmässigt anpassat, differentierat mångbruk. Dessa typer kan sedan tolkas utifrån ett aktivt eller ett passivt nyttjande. Det som krävs för att, i Sandells ögon, upprätthålla en fabrik för produktion av aktiviteter är en betydande anpassning av landskapet, både funktionellt och specialiseringsmässigt. För att denna typ av strategi skall upprätthållas krävs även tillgång till kompetens och kapital som fås utifrån. Aktiviteterna är ofta upplevelseinriktade, kommersiella, välplanerade och styrda av efterfrågan. Inom området museum för fjärrstyrd konsumtion har man möjlighet att utestänga annan aktivitet än den ursprungliga naturbejakande. Dessa områden kan antingen beläggas med vistelseförbud eller så kan ett passivt betraktande av landskapet accepteras. Hembygdens nyttjande sker på basis av det lokala landskapets användning främst fysiskt 44 I enkäten är frågan platsbestämd, dvs. till världsarvet Höga Kusten och Kvarkens skärgård samt tidsbestämd genom att man ombeds beskriva landskapet i dag och om 10 år. 18

32 men även ur ett producentperspektiv förenat exempelvis med traditionella näringar, lokalproducerade varor och aktiviteter. Det sista fältet, hembygdens avnjutande, är uteslutande en passiv form av landskapsnyttjande: en blandning av estetiska och känslomässiga upplevelser. Erfarenheterna här är svåra och i vissa fall t.o.m. omöjliga att utföra på en kommersialiserad grund (Ankre och Bodén 2005, 43 ff.). figur 3 Den ekostrategiska begreppsramen anpassad efter Sandell. 19

33 5. METOD 5.1 Enkät Innehåll Enkätundersökningen genomfördes under tiden i Kvarken (med förlängning till 11.4) och under tiden i Höga Kusten (med förlängning till 2.5). I båda fallen skickades två (2) påminnelser ut samt information om förlängning av svarstiden. Enkäten skickades till sammanlagt 118 respondenter, 60 i Finland och 58 i Sverige. Dessa presenteras i bilaga 7. I Kvarken svarade 15 kvinnor och 26 män och där är svarsprocenten 71. I Höga Kusten svarade 18 kvinnor och 18 män och svarsprocenten för antalet bearbetningsbara enkätsvar är 68. Frågeformuläret skickades huvudsakligen ut elektroniskt och endast tre (3) respondenter önskade papperskorrespondens i Finland. Av dessa returnerades ett (1) svar. På den svenska sidan skickades alla frågeformulär ut elektroniskt. Enkäterna finns bifogade som bilaga 2 och 3 samt följebreven som bilaga 4. För att ge en god utgångspunkt för jämförelse, skickades samma enkät ut i båda länderna. I enkäten som skickades till de svenska respondenterna anpassades språket något eftersom vi använder olika uttryck i svenskan och finlandssvenskan. Svarsalternativen motsvarar i princip varandra men skillnader i förvaltningsstruktur och organisationer för den regionala världsarvsplattformen ser olika ut. Enkäten är uppbyggd kring följande forskningsteman: 1. Världsarvsförvaltning 2. Praktiskt arbete 3. Destinationsutveckling (turism) 4. Värdegrund, enastående universellt värde (OUV) 5. Finansiering 6. Synpunkter på det gemensamma världsarvet I början av enkäten ställdes allmänna frågor om bakgrundsvariabler; respondenternas kön, ålder samt utbildning. Respondenterna fick fritt beskriva sin yrkesroll. Det ställdes även frågor om hur länge respondenten arbetat inom/innehaft nuvarande position, vilket år hon/han kommit i kontakt med världsarvsfrågor, inom vilken yrkesroll samt hur ofta respondenten kommer i kontakt med världsarvsfrågor. Respondenterna fick även ange vilken gruppering 20

34 hon/han representerar samt om respondenten är officiell representant för en organisation/institution eller inte. Den första delen, världsarvsförvaltning, är indelad i tre kategorier; 1) den allmänna förvaltningen inom världsarvet Höga Kusten 2) den allmänna förvaltningen inom och världsarvet Kvarkens skärgård samt 3) Kvarkens världsarvsdelegation. Frågorna som berör förvaltningen är uppbyggda kring den regionala och lokala situationen, vilka personer som anses vara nyckelpersoner i världsarvsfrågor samt hur förvaltningen fungerar. Respondenterna kunde svara på frågor kring koordinering av förvaltningsuppdraget, hur ett framtida förvaltningsorgan borde struktureras och vilket innehåll världsarvsförvaltningen borde ha. Ett utvärderingsuppdrag från Forststyrelsen Österbottens naturtjänster integrerades på begäran av parkchef Kari Hallantie. Enligt förvaltnings- och utvecklingsplanen, åtgärdspunkt 5 45, har Forststyrelsen Österbottens naturtjänster till uppdrag att under tiden utvärdera det regionala förvaltningsarbetet och detta inkluderades i uppdraget för projektet VIS 63: N. Samma frågegrund som på den finska sidan 46 användes för frågor till personer inom Höga Kustens område. I den andra delen ställdes frågor om det praktiska arbetet för förvaltningen av världsarvet. Man fick redogöra för vem man ansåg borde ha ansvar för underhåll och byggnation, informationsskyltning och vem som borde upprätthålla bemannade informationspunkter. I den tredje delen ställdes frågor om turistisk destinationsutveckling. Respondenterna tillfrågades i vilken grad de anser att världsarvsdelarna utgör turistdestinationer i dag och om turistisk utveckling borde inbegripas i förvaltningsuppdraget. Respondenterna fick även i en öppen fråga ge förslag på utvecklingsåtgärder för turismutveckling i världsarvet. Frågor i anknytning till världsarvets mediala synlighet, utbildning av världsarvsguider samt vilka instanser som skall ansvara för information till allmänheten och marknadsföra världsarvet ställdes även. 45 Utvärdera förvaltningsstrukturen både internt och externt. 46 Höga Kusten; 1) Följande frågor handlar om din syn på förvaltningen av världsarvet Höga Kusten, 2) Följande frågor handlar om din syn koordineringen av förvaltningsuppdraget för världsarvet Höga Kusten samt 3) Följande frågor handlar om den framtida förvaltningsorganisationen för världsarvet Höga Kusten. Kvarkens skärgård; 1) Följande frågor handlar om din syn på förvaltningen av världsarvet Kvarkens skärgård 2) Följande frågor handlar om synen på Världsarvsdelegationens arbete (åtgärdspunkt 5) samt 3) Följande frågor handlar om den framtida förvaltningsorganisationen för världsarvet Kvarkens skärgård. 21

35 Den fjärde delen ger en bild av synen på världsarvets värdegrund, d.v.s. vilka enastående universella värden som ligger till grund för världsarvet. En fråga baseras på kulturgeografen Klas Sandells 47 ekostrategiska begreppsram. Frågan utgör ett instrument för att få fram respondenternas allmänna syn på världsarvet och dess utveckling. Här görs en åtskillnad mellan uppfattningen om dagsläget och hur de ser på världsarvet om 10 år. Enkätens femte del beskriver frågor om finansiering. Frågor ställs angående vem som borde vara världsarvets framtida finansiär och hur man borde fördela finansieringsansvaret mellan olika aktörer. I en öppen fråga fick respondenterna föreslå stimulansåtgärder som skulle stimulera det lokala näringslivet att investera i världsarvsarbetet. De tillfrågade kunde även i en öppen fråga ange huruvida man borde tillåta icke-lokala entreprenörer och tjänsteproducenter att delta i utvecklingsarbetet av världsarvet eller inte. I den sista och sjätte delen ställs frågor om det gemensamma världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. De tillfrågade fick svara på frågor om vilken nivå samverkan borde ske på och på vilka frågor det gemensamma förvaltningsarbetet borde fokusera. Respondenterna fick även i en öppen fråga ge förslag på hur man skapar och stärker en gemensam världsarvsidentitet. I enkätens sista frågor berörs det gemensamma världsarvets framtid: vilka områden borde i framtiden vara föremål för arbete i projekt? Borde det gemensamma världsarvet i framtiden utgöra ett gemensamt destinationsområde? Borde man ha gemensam marknadsföring samt utbilda gemensamma världsarvsguider? Analysverktyg Enkäten uppgjordes och analyserades i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences), ett statistikprogram för behandling av socialt datamaterial. I frågor där respondenterna ombads rangordna sina svarsalternativ är svaret omräknat i poäng, dvs. omvänd rangordning där alternativ 1 = 5 poäng, 2 = 4 poäng, 3 = 3poäng osv Beskrivning av respondenterna Population och urvalsram har under arbetsprocessen varit klarare för Kvarkens skärgård än för Höga Kusten. I Höga Kusten finns för tillfället inga formella grupperingar som representera 47 Sandell,

36 världsarvsaktörer och intressenter. Respondenterna valdes ut av världsarvssamordnaren tillsammans med en kommunal representant från Örnsköldsvik. Urvalskriteriet var att personer som deltagit samt sådana som för närvarande deltar i världsarvsarbetet på olika nivåer skulle ingå; både personer som hade offentliga roller och sådana som arbetade på frivillig bas. I Kvarkens skärgård tillhör respondenterna de formella världsarvsgrupperingarna, d.v.s. världsarvsdelegationen för Kvarkens skärgård samt arbetsgrupperna för marknadsföring, markanvändning samt information, service och infrastruktur. Hela världsarvsdelegationen, dvs. både ordinariemedlemmar och suppleanter inkluderades. Även arbetsgruppernas ordförande inkluderades ifall de inte redan fanns med i världsarvsdelegationen. I övriga fall är respondenterna slumpmässigt utvalda från arbetsgrupperna. Medlemmarna i världsarvsdelegationens sekretariat är alla medlemmar av världsarvsdelegationen Intervju Innehåll Intervjufrågorna uppdelas i fyra (4) kategorier; dels frågor till personer som representerar den nationella och den regionala nivån, till förvaltarna samt till personer verksamma på den kommunala nivån. Frågorna är baserade på en flexibel intervjuguide, vilken presenteras i bilaga 1. Intervjuguiderna är uppbyggda kring huvudsakliga forskningsfrågor och därtill har tilläggsfrågor adderats under samtalens gång. Utmaningen i intervjusituationerna har varit de tidsbegränsande samtalen. Trots en tydlig frågeguide var det inte i alla intervjuer möjligt att ordentligt gå igenom samtliga frågor beroende på begränsad tid avsatt för frågestunden. Till personer på den nationella nivån berör frågorna bl.a. ansökningsprocessen, den vetenskapliga legitimeringen och värdegrunden, kopplingen till UNESCO, marknadsföring och utbildning samt det gemensamma världsarvet. Strategi och vision, värdegrund, förvaltning, framtida utveckling samt gemensamma världsarvet är huvudpunkter för frågor till den regional nivå. Till förvaltarna ställdes frågor som berör bl.a. konstruktion, nuvarande struktur, framtid och det gemensamma världsarvet. Strategi och vision, världsarvsfrågor inom den kommunala organisationen, regional utveckling, framtid och det gemensamma världsarvet är huvudpunkterna i den kommunala intervjuguiden Beskrivning av respondenterna Respondenterna, 12 finländska och 13 svenska personer, var utvalda utgående från deras nyckelpositioner i världsarvsarbetet inom olika samhälleliga nivåer; statlig, regional och lokal. Personerna finns nämnda i bilaga 6. Intervjuerna utfördes under tidsperioden

37 De flesta personerna intervjuades på sina arbetsplatser; endast tre intervjuades på offentlig plats och en person vid en annan myndighet än den egna. Intervjuerna har således skett inom alla sju (7) världsarvskommuner, vid länsstyrelsen i Västernorrland i Härnösand, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet i Stockholm, Österbottens förbund, Forststyrelsen Österbottens naturtjänster, närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten i Vasa samt miljöministeriet i Helsingfors. Intervjuernas längd varierar från en till något över två timmar. 24

38 6 RESULTAT 6.1 Enkät Beskrivning av respondenterna Höga Kusten Kön och åldersfördelningen i Höga Kusten beskrivs i tabell 3. Av de totalt 36 bearbetningsbara enkätsvaren har 50 % kvinnor och 50 % män svarat. Totalt utgör åldersgruppen år 36 %, åldersgruppen år 47 % och 60 år uppåt 17 % av antalet respondenter. tabell 3 Respondenternas kön och ålder, Höga Kusten uppåt Kvinna 22 % 25 % 3 % Man 14 % 22 % 14 % Totalt 36 % 47 % 17 % 100 % Inom variabeln utbildning anser sig största delen höra till kategorin naturvetenskaplig utbildning följd av annan utbildning samt teknisk utbildning/ingenjörs utbildning. I kategorin annan utbildning nämns turism-, jägmästar- och byggnadsutbildning. Detta beskrivs närmare i tabell 4. tabell 4 Respondenternas utbildning, Höga Kusten Naturvetenskaplig utbildning 37 % Teknisk utbildning/ingenjör 14 % Samhällsvetenskaplig utbildning, inklusive geografi och 8 % nationalekonomi Företagsekonomisk och administrativ utbildning 11 % Humanistisk utbildning 11 % Annan, vilken? 19 % 100 % Antalet personer som arbetar med världsarv har ökat för varje år. Respondenterna i Höga Kusten börjar engagera sig i världsarvsfrågor år 1992 då 13 % av de statliga tjänstemännen inleder sitt arbete. Sedan är det ett uppehåll t.o.m då man kan se en kontinuerlig ökning fram till Ingen anger åren 2001, 2003 och 2006 som startår för sitt världsarvsengagemang. De regionala tjänstemännen initieras 1998 och 2002 emedan kommunala tjänstemän kommer med i arbetet under åren 1997, 1998, 1999, 2000, 2005,

39 och Politikerna som svarat på enkäten är relativt nyinkomna i arbetet och anger 2007 som startår. Året innan Höga Kusten blir världsarv, dvs kommer näringsidkarna med. Representanterna för föreningar kommer i kontakt med världsarvsfrågor både innan utnämningen 1998 och 2007 samt Respondenterna är fördelade inom följande yrkeskategorier, se tabell 5. Den överlägset största grupperingen företräds av kommunala tjänstemän följd av statliga tjänstemän samt föreningsrepresentanter. tabell 5 Respondenternas yrkestillhörighet, Höga Kusten Statlig tjänsteman (även statlig regional) 23 % Regional tjänsteman (icke statlig) 6 % Kommunal tjänsteman 54 % Politiker 3 % Näringsidkare 3 % Representant för en förening 11 % I tabell 6 beskrivs hur ofta respondenterna, i sitt dagliga arbete, kommer i kontakt med världsarvet. Av respondenterna anger 46 % att de varje vecka kommer i kontakt med världsarvsfrågor emedan 14 % anger att de sällan eller aldrig konfronteras med dylika ärenden. tabell 6 Förekomst av världsarvsfrågor i det dagliga arbetet, Höga Kusten Det är min huvuduppgift 6 % Varje vecka 46 % Ungefär en gång i månaden 17 % Några gånger per år 17 % Sällan eller aldrig 14 % I Höga Kusten är färre än hälften, dvs. 44 % av respondenterna officiella representanter för sin organisation i världsarvsärenden. Hela 47 % anger sig inte vara officiella representanter eller så är frågan inte relevant för 9 % av respondenterna. Detta beskrivs i tabell 7. tabell 7 Andelen officiella representanter, Höga Kusten Ja 44 % Nej 47 % Inte relevant 9 % 100 % 26

40 6.1.2 Beskrivning av respondenterna Kvarkens skärgård Kön och åldersfördelningen i Kvarken beskrivs i tabell 8. Av de totalt 41 bearbetningsbara enkätsvaren har 37 % kvinnor och 63 % män svarat. Totalt utgör åldersgruppen år 36 %, åldersgruppen år 47 % och 60 år uppåt 17 % av antalet respondenter. tabell 8 Representanternas kön och ålder, Kvarkens skärgård uppåt Kvinna 7 % 27 % 2 % Man 5 % 39 % 20 % Totalt 12 % 66 % 22 % 100 % Inom variabeln utbildning anger den största andelen respondenter att de tillhör kategorierna naturvetenskaplig utbildning, teknisk utbildning/ingenjör samt samhällsvetenskaplig utbildning. Detta beskrivs i tabell 9. tabell 9 Respondenternas utbildning, Kvarkens skärgård Naturvetenskaplig utbildning 20 % Teknisk utbildning/ingenjör 20 % Samhällsvetenskaplig utbildning, inklusive geografi och 20 % nationalekonomi Företagsekonomisk och administrativ utbildning 12 % Lantbruksutbildning 2 % Arktiektur och planering 2 % Humanistisk utbildning 15 % Forstmästare eller annan skogsutbildning 2 % Annan, vilken? 7 % 100 % Man märker att antalet som arbetar med världsarvsfrågor har ökat för varje år. Från år 1988, när de första politikerna i Kvarkens skärgård kommer i kontakt med världsarvet är det ett uppehåll fram till år 1995 då de statliga tjänstemännens intresse väcks och därefter till 1997 då de regionala tjänstemännen kommer med. Från 1999 till i dag är det endast år 2001 som ingen anger som startår för sitt världsarvsengagemang. De statliga, inklusive de regionalt statliga, tjänstemännen kommer huvudsakligen i kontakt med världsarvet 1995, 1999 och 2008; de regionala tjänstemännen år 1997 och de kommunala tjänstemännen åren 2003, 2004, 2005, 2007 och år Politikerna blir bekanta med världsarvsfrågor 1988 och därefter 2000 och näringsidkarnas engagemang väcks år Representanterna för föreningar kommer i kontakt med världsarvsfrågor 2003, 2004, 2006, 2007 och 2009 medan representanterna för samfälligheter engageras till världsarvet något tidigare, nämligen 2000, 2002, 2004, 2005, 27

41 2006, 2008 och Gruppen annan kommer i kontakt med världsarvsfrågor 2005,2006 och Respondenterna fördelas inom följande yrkeskategorier, se tabell 10. De tre största grupperna företräds av representanter för samfälligheterna, samt kommunala och statliga tjänstemän. tabell 10 Respondenternas yrkestillhörighet, Kvarkens skärgård Statlig tjänsteman (även statlig regional) 20 % Regional tjänsteman (icke statlig) 2 % Kommunal tjänsteman 20 % Politiker 7 % Näringsidkare 2 % Representant för en förening 15 % Representant för en samfällighet 27 % Annan, vilken? 7 % I tabell 11 beskrivs hur ofta respondenterna i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med frågor relaterade till världsarvet. Av respondenterna anger 41 % att de varje vecka kommer i kontakt med världsarvet. Endast 7 % anger att de sällan eller aldrig kommer i kontakt med dylika ärenden. tabell 11 Förekomst av världsarvsfrågor i det dagliga arbetet, Kvarkens skärgård Det är min huvuduppgift 5 % Varje vecka 41 % Ungefär en gång i månaden 24 % Några gånger per år 22 % Sällan eller aldrig 7 % I Kvarken är 61 % av respondenterna officiella representanter för sin organisation i världsarvsärenden. Hela 21 % anger sig inte vara officiella representanter och för 18 % av respondenterna är frågan inte relevant. Detta presenteras i tabell 12. tabell 12 Andelen officiella representanter, i Kvarkens skärgård Ja 61 % Nej 21 % Inte relevant 18 % 100 % 28

42 6.1.3 Förvaltning Världsarvet Höga Kusten (VHK) FRÅGA: Vilka uppgifter ingår, enligt din mening i förvaltningsuppdraget för världsarvet Höga Kusten (VHK)? figur 4 Vilka uppgifter ingår i förvaltningsuppdraget för VHK? Samtliga åldersgrupper är ense om att produktion och spridning av världsarvsinformation, planering, utveckling för friluftsliv och underhåll av infrastruktur (t.ex. vägar, vattenvägar, naturstigar, bryggor, toaletter) samt finansiering skall ingå i förvaltningsuppdraget för Höga Kusten. Forskning och världsarvspedagogik anses i grupperna och ha mindre betydelse medan gruppen 60 uppåt likställer denna uppgift med de tre viktigaste. I grupperna och anses kundservice för besökare nästan lika viktigt som de tre förstnämnda. FRÅGA: Vilka personer har du det senaste året varit i kontakt med gällande världsarvsfrågor? På frågan om världsarvskontakter nämns åtta (8) personer och fem (5) organisationer i högre grad än andra. De som omnämns, rangordnat enligt antal omnämnanden, är Milly Lundstedt, Anna Carlemalm, Bo Edman, Kersti Wörler, Britt-Marie Lindström, Thomas Birkö, Anita Storm och Jan Mellander. De organisationer som nämns, rangordnat i antalet omnämnanden är länsstyrelsen i Västernorrland, naturum Höga Kusten, Örnsköldsviks kommun, Kvarkenrådet och Kramfors kommun. FRÅGA: Genom vilka forum skulle man kunna sprida kunskap om förvaltning av världsarvet Höga Kusten till det lokala planet? figur 5 Genom vilka forum borde man sprida kunskap om världsarvets förvaltning till det lokala planet? De viktigaste distributionskanalerna lokalt är enligt respondenterna naturum Höga Kusten, turistbyråerna samt både genom tryckta och virtuella medier. Andra sätt som nämns är genom upplevelser på plats, genom skolor och i samarbete med föreningar och sociala medier. På följande påståenden, gällande ens relation till förvaltningsorganisationen, svarar man genom att instämma helt och till stor del eller till viss del och inte alls. figur 6 Relation till förvaltningsorganisationen 29

43 Sammanfattat anger följande frågor att mindre än hälften av respondenterna är nöjda med världsarvsförvaltarens arbete och hur man förankrat världsarvstanken lokalt. Respondenterna anser att det både är lätt och går snabbt att få svar från förvaltaren, men att det är svårt att veta vem, dvs. vilken person, man skall kontakta. Man anser även att den egna organisationen inte har inflytande i utvecklingsarbetet kring världsarvsfrågorna. FRÅGA: Den nuvarande förvaltningsorganisationen för världsarvet Höga Kusten fungerar bra. Av respondenterna anser 41 % att den nuvarande förvaltningsorganisationen fungerar till belåtenhet. FRÅGA: Den nuvarande förvaltningsorganisationen för världsarvet Höga Kusten har på ett bra sätt förankrat världsarvstanken på det lokala planet. Endast 31 % är nöjda med arbetet att förankra världsarvstanken lokalt. FRÅGA: Det är lätt att få kontakt med förvaltaren länsstyrelsen i Västernorrland FRÅGA: Man får snabb respons från förvaltaren länsstyrelsen i Västernorrland Det är lätt att få kontakt med förvaltarna, dvs. länsstyrelsen i Västernorrland, och man får snabb respons av den omnämnda organisationen. FRÅGA: Det är enkelt att veta vem man skall kontakta i specifika världsarvsfrågor gällande världsarvet Höga Kusten Det är inte enkelt att veta vem man skall kontakta i specifika världsarvsfrågor. FRÅGA: Den organisation som jag företräder har inflytande i utvecklingen av världsarvet Höga Kusten Respondenterna känner inte att den organisation de representerar har inflytande i utvecklingen av världsarvet Höga Kusten. FRÅGA: Vilka är de viktigaste kontakterna i ditt arbete när du söker information om världsarvet Höga Kusten? figur 7 Viktigaste informationskälla enligt ålder De viktigaste informationskällorna inom världsarvsarbetet är länsstyrelsen i Västernorrland, naturum Höga kusten och de lokala turistbyråerna. Det är i huvudsak åldersgrupperna och som företräder denna åsikt. Åldersgruppen 60 uppåt anser att även kommunerna i världsarvet är viktiga informationskällor. Gruppen nämner Mats Henriksson och Per Sander, båda har arbetat med världsarvssamordning vid länsstyrelsen i Västernorrland, medan gruppen 60 uppåt även ser enskilda näringsidkare som viktiga informationskällor. FRÅGA: Upplever du att din organisation får gehör för sina synpunkter och utvecklingsförslag beträffande världsarvet Höga Kusten? figur 8 Upplever du att din organisation får gehör för synpunkter och utvecklingsförslag? 30

44 På frågan om man känner att ens organisation får gehör för sina synpunkter och utvecklingsförslag anser över 50 % av respondenterna att detta inte är fallet eller att frågan inte är relevant. Man förklarar detta genom bl.a. avsaknad av förvaltningsplan, det mesta är bestämt uppifrån och att man upplever en ineffektivitet i den nuvarande världsarvsorganisationen. FRÅGA: Vilken organisationsform borde, enligt dig, inneha helhetsansvaret för världsarvet i framtiden? figur 9 Framtida helhetsansvar På frågan vem som skall inneha det framtida helhetsansvaret för världsarvet Höga Kusten föreslår respondenterna följande aktörer: länsstyrelsen i Västernorrland (med klar majoritet), kommunala aktörer (världsarvskommunerna), naturum Höga Kusten samt en världsarvsförening eller världsarvsstiftelse. Kommentarer på frågan är bl.a. fråga om vikten av att man har en fungerande och utvecklande organisation samt man föreslår en världsarvsgeneral som frontfigur. Man poängterar vikten av att både Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet tar större regionalt ansvar samt önskar att det förekommer en tät dialog mellan länsstyrelsen och de lokala aktörerna. FRÅGA: Vilka andra aktörer borde vara med i den framtida förvaltningsorganisationen för världsarvet Höga Kusten? I en öppen fråga ger respondenterna förslag på vilka andra aktörer som de anser borde vara med i Höga Kustens framtida förvaltningsorganisation: de boende i världsarvet samt både Gene Fornby och RockArt i Näsåker (arkeologisk och geologisk information). Man anser att ideella organisationers kompetens och engagemang bör tas tillvara bättre. Man önskar att lokala föreningar, entreprenörer, Höga Kusten turism, utbildningsväsendet, olika multilevel aktörer, Svenska Turistföreningen, Höga Kustenkretsen, Övikskretsen, Härnösandskretsen, Sollefteåkretsen samt Naturskyddsföreningen och Friluftsfrämjandet är parter i en framtida förvaltningsorganisation. FRÅGA: Vilka av följande funktioner anser du borde integreras i förvaltningen av världsarvet Höga Kusten? figur 10 Funktioner som bör integreras i förvaltningen figur 11 Funktioner som bör integreras i förvaltningen (forts.) På frågan angående vilka funktioner som bör integreras i förvaltningen ser man tydligt fem alternativ som positivt avviker. Dessa är öka kunskap och förståelse av världsarvstanken på kommunal och lokal nivå, utbilda världsarvsguider, producera informationsmaterial, 31

45 upprätthålla officiella webbsidor för världsarvet samt förbättra och utveckla tillgängligheten [samt] infrastrukturen inom världsarvet. Att koordinera naturvetenskaplig forskning, koordinera samhällsvetenskaplig forskning, arrangera studieresor till andra världsarv samt organisera penninginsamlingar till förmån för världsarvet har enligt respondenterna mindre betydelse eller behöver inte alls vara med i förvaltningen av världsarvet Höga Kusten. FRÅGA: Önskar du att din organisation/institution i framtiden deltar i världsarvsamarbetet? figur 12 Önskar att organisationen i framtiden deltar i världsarvsarbete enligt kön 52 % av männen önskar ett framtida deltagande medan drygt 45 % av kvinnorna önskar fortsatt, framtida engagemang kring världsarvssamarbete. FRÅGA: Ange hur stor betydelse följande uppgifter/aktiviteter borde ha inom länsstyrelsens förvaltning av världsarvet Höga Kusten? figur 13 Hur stor betydelse har följande uppgifter inom länsstyrelsens förvaltning? Svarsalternativen på frågan är mycket viktig, viktig och mindre viktig. En klar majoritet återger följande uppgifter som, mycket viktiga eller viktiga : officiellt rapportera till UNESCO, ansvara för fördelningen av finanser, hålla kontakt till Kvarkens skärgård, gynna världsarvspedagogik i de lokala skolorna, intressebevaka naturarvsfrågor, lokalförankra världsarvstanken och helhetsutveckla världsarvsområdet. Det var endast två förslag som ansågs mindre viktiga inom förvaltningens arbete, nämligen hålla kontakt till andra världsarv (svenska, nordiska och internationella) samt hantera konflikter mellan världsarvsaktörer. FRÅGA: Antalet årliga förvaltningsmöten för Höga Kusten (kön) figur 14 Önskat antal årliga förvaltningsmöten enligt kön Antalet årliga möten kunde, både för de kvinnliga och för de manliga respondenterna, vara 2 3 till antalet. FRÅGA: Har du övriga synpunkter på världsarvsförvaltningen? Redogör för dem här: Följande åsikter lyfts fram i en öppen fråga om respondenternas synpunkter på världsarvsförvaltningen: Den turistiska och företagsbaserade verksamheten bör drivas av Entré Höga Kusten. Det är viktigt med samverkan. [Respondenten efterlyser en] ny organisation som arbetar med utveckling och koppling till besöksnäringen. 32

46 Man bör även ta in tankar och frågor kring ekoturism och långsiktig hållbar utveckling av världsarvsområdet. [Länsstyrelsen] bör inte ha ansvar för att utveckla turismen i området. Tycker inte om ordet förvaltning - ger en känsla av stagnation. Det har blivit så att beslutsfattare, när det gäller beslut om utveckling av Höga Kusten, ofta använder världsnaturarvet som skäl för att avslå begäran. Vi som bor i området känner det som att man vill lägga ett täcke över hela området, så att utvecklingen inom olika områden stryps. Jag tror att det är viktigt att man ser och tar ansvar för helheten när det gäller olika förvaltnings och utvecklingsfrågor. Måste samordnas med "vanlig" planering i kommunerna för att få bra effekt. En huvudman som kvalitetssäkrar. Viktigt med lokal förankring! Även en internförankring inom länsstyrelsen. Det borde vara mer prioriterat hos vår länsstyrelse [...]Känns inte så prioriterat, dvs. den del som handlar om utveckling och skötsel av världsarvet! Strukturen bra, men det syns väldigt lite världsarvskommuntjänstemän på de olika samlingar som t.ex. naturum arrangerar. Ointresse?! Viktigast av allt är att personalen får arbeta rätt fritt och ta egna initiativ och göra nya saker, länsstyrelsekulturen är kanske inte känd för att vara framåtsyftande, föregångare och initiativtagare, men det måste gå att ändra på och jobba gränsöverskridande, våga ta nya vägar i samarbeten och utveckling. Men det viktigaste av allt är att skapa ekonomiska resurser för att göra något alls. Där ligger Sverige långt efter andra länder. Ett världsarv kostar, ska få kosta och det ska inte naturum Höga Kusten fixa genom insamlingar, utan det ska ligga på ett nationellt plan att se till att våra världsarv får resurser. Men genom samverkan ska ännu mer pengar kunna komma fram Världsarvet Kvarkens skärgård (VKS) FRÅGA: Vilka uppgifter ingår, enligt din mening, i förvaltningsuppdraget för världsarvet Kvarkens skärgård (VKS)? figur 15 Vilka uppgifter ingår i förvaltningsuppdraget för VKS? Produktion och spridning av världsarvsinformation, planering, utveckling för friluftsliv och underhåll av infrastruktur (t.ex. vägar, vattenvägar, naturstigar, bryggor, toaletter) och 33

47 finansiering anser alla åldersgrupperingar är mycket viktiga eller viktiga uppgifter. Även kundservice för besökare, forskning och världsarvspedagogik samt regional och lokal utveckling är överensstämmande inom de nämnda åldersgrupperingarna. Det framkommer en positiv ståndpunkt för naturvård på privatägd mark (landskapsvård). I övrigt kan förslagen anses vara jämnt fördelade. Förslag till förbättring inbegriper att inkorporera pedagogik och forskning i förvaltningsuppdraget. Det är även önskvärt att världsarvsförvaltningen kan utgöra ett forum för dialog mellan intressenter och aktörer. FRÅGA: Vilka personer har du det senaste året varit i kontakt med gällande världsarvsfrågor? På frågan om världsarvskontakter nämns sju (7) personer och fem (5) organisationer i högre grad än andra. De som nämns, rangordnat enligt antal omnämnanden, är Kari Hallantie, Susanna Ollqvist, Vesa Heinonen, Olav Jern, Kenth Nedergård, Leena Rinkineva-Kantola och Tuija Warén. De organisationer som nämns, rangordnat enligt antalet omnämnanden, är Forststyrelsen, Terranova (Kvarkens naturcentrum), Österbottens förbund, Österbottens turism samt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. FRÅGA: Genom vilka forum kunde man sprida kunskap om förvaltning av världsarvet Kvarkens skärgård till det lokala planet? figur 16 Genom vilka forum borde man sprida kunskap om världsarvets förvaltning till det lokala planet? Spridning av kunskap bör ske medialt, både genom tryckt material och virtuellt. Även Terranova och turismbyråer är viktiga forum för lokal spridning av kunskap. Andra förslag med stort stöd är bl.a. genom båtmässor, Havets Hus, genom lokala möten, via kommunernas tjänstemän, via skolor och genom en världsarvsbok. På följande påståenden, gällande ens relation till förvaltningsorganisationen, svarar man genom att instämma helt och till stor del eller till viss del och inte alls. figur 17 Relation till förvaltningsorganisationen Sammanfattat visar följande frågor en jämn fördelning mellan respondenterna över hur man anser förvaltningsorganisationen för världsarvet Kvarkens skärgård fungerar. När man ser hur organisationen förankrat världsarvstanken lokalt är det dock de negativa svaren som är övervägande. Man får lätt kontakt och snabb respons från förvaltarna, men det är svårt att 34

48 veta vem man skall kontakta i specifika världsarvsfrågor. Man efterlyser alltså en klarläggning kring vem gör vad i världsarvsfrågor. Respondenterna anser ändå att deras organisation har inflytande i utvecklingsarbetet och känner sig sålunda delaktiga. FRÅGA: Den nuvarande förvaltningsorganisationen för världsarvet Kvarkens skärgård fungerar bra. Här är svaren klart delade eftersom 50 % anser att den nuvarande förvaltningsdelegationen fungerar bra medan 50 % är av motsatt åsikt. FRÅGA: Den nuvarande förvaltningsorganisationen för världsarvet Kvarkens skärgård har på ett bra sätt förankrat världsarvstanken på det lokala planet. Svaren är, med marginell majoritet, övervägande negativa. Flera respondenter kan till viss del eller inte alls instämma med att förvaltningsorganisationen väl förankrat världsarvstanken lokalt. FRÅGA: Det är lätt att få kontakt med förvaltarna (Forststyrelsen Österbottens naturtjänster) FRÅGA: Man får snabb respons från förvaltarna (Forststyrelsen Österbottens naturtjänster) 78 % av respondenterna anser både att man får lätt och snabbt kontakt med förvaltaren Forststyrelsen Österbottens naturtjänster. FRÅGA: Det är enkelt att veta vem man skall kontakta i specifika världsarvsfrågor gällande världsarvet Kvarkens skärgård Överlag anser man att det inte är enkelt att veta vem man skall kontakta i specifika världsarvsfrågor. FRÅGA: Den organisation som jag företräder har inflytande i utvecklingen av världsarvet Kvarkens skärgård Över hälften av respondenterna anser att deras organisation har inflytande i utvecklingen av världsarvet Kvarkens skärgård. FRÅGA: Vilka är de viktigaste informationskällorna i ditt arbete med världsarvet Kvarkens skärgård? figur 18 Viktigaste informationskälla enligt ålder 35

49 Från vilka källor söker respondenterna information om världsarvet? Den viktigaste informationskällan i alla åldersgrupper är Forststyrelsen Österbottens naturtjänster. För gruppen är Terranova och Österbottens turism viktiga informationskällor medan gruppen jämt fördelas mellan världsarvskommunerna, Terranova, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Kvarkenrådet och andra. Bland andra nämns Internet, UNESCO, miljöministeriet, undervisningsministeriet och andra världsarvsprojekt. För gruppen 60 uppåt är världsarvskommunerna, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten samt Kvarkenrådet de viktigaste informationskällorna. Andra som nämns är sjöfartsverket, GTK, UNESCO, miljöministeriet samt undervisningsministeriet som något mindre viktiga informationskällor. FRÅGA: Upplever du att din organisation får gehör för sina synpunkter och utvecklingsförslag beträffande världsarvet Kvarkens skärgård? figur 19 Upplever du att din organisation får gehör för synpunkter och utvecklingsförslag? På denna fråga svarar respondenterna till största delen ja. Andra synpunkter som framförs är bl.a. att det är naturskyddsaspekter som sätts i främsta rummet och att man önskar öppna [världsarvet] för besökare, inte bara vårda och värna. Man anser att det inte finns finansiella medel inom organisationerna, man har ännu inte hittat samförstånd mellan marknaden och förvaltningens intressen samt att världsarvet blir till personliga projekt för tjänstemännen en språngbräda i den fortsatta karriären. FRÅGA: Den nuvarande förvaltningsorganisationen är i Finland baserad på Forststyrelsens mandat att förvalta världsarvet Kvarkens skärgård. Det har presenterats olika framtida förvaltningsförslag. Vilken organisationsform borde, enligt dig, inneha helhetsansvaret för världsarvet i framtiden? figur 20 Framtida helhetsansvar Respondenterna anser att framtida helhetsansvar ska ligga på Forststyrelsen Österbottens naturtjänster, en världsarvsförening, en stiftelse samt någon annan regional aktör t.ex. Österbottens förbund, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten eller Österbottens turism. Andra kommentarer tar bl.a. upp frågor om att särskilja mellan det officiella mandatet (bl.a. rapportering till UNESCO) och utvecklingsfrågor samt marknadsföring. Här omnämns stiftelse, fond, förening och Havets Hus som möjliga organisationsformer. FRÅGA: Vilka av följande funktioner anser du att borde integreras i förvaltningen av världsarvet Kvarkens skärgård? 36

50 figur 21 Funktioner som bör integreras i förvaltningen figur 22 Funktioner som bör integreras i förvaltningen (forts.) Fyra alternativ lyfts framom andra; att öka kunskap och förståelse av världsarvstanken på kommunal och lokal nivå, producera infomaterial, upprätthålla världsarvets officiella webbsidor samt att upprätthålla kundservice vid informationspunkter över 70 % av respondenterna anser att dessa absolut bör vara med i förvaltningsuppdraget. Att koordinera naturvetenskaplig forskning, koordinera samhällsvetenskaplig forskning, upprätthålla världsarvsguidning, delta i mässor för t.ex. friluftsliv, resor, båtliv m.m., organisera studieresor till andra världsarv samt organisera penninginsamlingar till förmån för världsarvet har enligt respondenterna mindre betydelse eller behöver inte alls vara med i förvaltningen av världsarvet Kvarkens skärgård. FRÅGA: Önskar du att din organisation/institution i framtiden deltar i världsarvsamarbetet? figur 23 Önskar att organisationen i framtiden deltar i världsarvsarbete enligt kön 65 % av männen önskar ett framtida deltagande medan drygt 35 % av kvinnorna önskar framtida världsarvssamarbete. FRÅGA: Har du övriga synpunkter på världsarvsförvaltningen? Redogör för dem här: Följande åsikter lyfts fram i en öppen fråga om respondenternas synpunkter på världsarvsförvaltningen: Förvaltningen bör organisera stora helheter [...] Konkreta uppgifter kan sedan delegeras vidare till entreprenörer och konsulter. Förvaltningen är urban medan världsarvet inte är det. Jag ser det som så att myndighetsuppgifterna (så som rapportering till UNESCO etc.) skall strikt hållas på Forststyrelsens bord. Däremot är "utvecklingen" av världsarvet ett kompanjonskap där Forststyrelsen är en (viktig) part bland flera. Därför är det naturligt att t.ex. en förening med ansvar att utveckla världsarvet bildas. Forststyrelsen, världsarvskommuner och andra skulle vara medlemmar i den och ordna finansiering. [...] Världsarvsdelegationen skall bibehållas som "förankringsorgan" för olika projekt och idéer. Den [världsarvsdelegationen] skall också ta upp sinnesstämningar på världsarvsområdet och förmedla dem vidare till myndigheterna som sedan beaktar dem. 37

51 Lokalbefolkning och fiskare, jägare, markägare i området måste ha en nyckelroll i skötsel och förvaltning av världsarvet. Nu har vi en känsla av att "turismgubbar" och "miljöfanatiker" har utsett sig själva till experter på förvaltningen av världsnaturarvet. Lokalbefolkningens intressen borde tillvaratas med hjälp av en ombudsman som är juridiskt kunnig och bevakar myndigheternas hantering av tillståndsfrågor och tolkning av lagar och bestämmelser. Man måste skilja på "förvaltning" och "utveckling". Förvaltning innebär de uppgifter som kommer från världsarvskonventionen. Utveckling är ett mycket bredare begrepp och i den kan alla som bor och medverkar inom världsarvet vara med, individer och organisationer! Problemet med världsarvet är de många aktörerna. Tyvärr är det endast en del av dem som deltar i finansieringen. Det är svårt att få balans i det beredande jobbet, beslutsfattandet och verkställandet av besluten. Nu blir det mycket prat och lite verkstad. Det borde vara lättare att föra saker framåt. Det behövs en stark aktör med både beslutanderätt och finansieringsmöjligheter. Att fortsätta med projektpengar är inte hållbart och gör satsningen på världsarvet mycket fragmenterad. Rent generellt tycker jag att många av tjänstemännen inte alls tar tillräcklig hänsyn till ortsbefolkningen [...] Ortsbefolkningen har levt i ett med naturen i många hundra år och de vet hur man tar till vara natura intressen. Världsnaturarvet borde få personer som inte sysslar med annat Förvaltning sammanfattning I både Höga Kusten och Kvarkens skärgård nämns den förvaltande myndigheten överst på listan av världsarvskontakter. I Höga Kusten nämns Kvarkenrådet men inte av respondenterna i Kvarken skärgård. Detta är häpnadsväckande eftersom det var Kvarkenrådet som initierade världsarvsansökan för Kvarkens del i slutet av 1990-talet. I både Höga Kusten och Kvarkens skärgård nämns naturcentra, dvs. naturum Höga Kusten och Kvarkens naturcentrum Terranova som den viktigaste kanalen för informationsspridning. Efter dessa nämns både turistbyråer och medier i båda länderna. Både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård svarar respondenterna att de nuvarande förvaltarna innehar den viktigaste positionen som informationskällor i världsarvsfrågor. I Höga Kusten är man något mer negativ till förvaltningsorganisationens arbete än vad man är i Kvarkens skärgård. Ca 40 % av respondenterna i Höga Kusten är nöjda med förvaltarens arbete medan man i Kvarken till 50 % är nöjd med det utförda arbetet. I Höga Kusten anser man att länsstyrelsen i Västernorrland inte har förankrat världsarvstanken lokalt. I Kvarken är svaren 38

52 likaså övervägande negativa till den lokala förankringen Forststyrelsen Österbottens naturtjänster åstadkommit. På båda sidorna anser man att man snabbt och lätt får kontakt med förvaltarna av världsarvet men att det inte är enkelt att veta vem man skall kontakta i olika världsarvsfrågor. I Höga Kusten anser man inte sig ha inflytande i världsarvets utvecklingsarbete medan man i Kvarken tycker att ens egen organisation har inflytande i utvecklingen av världsarvet. I Höga Kusten anser man att organisationen inte får gehör för sina åsikter gällande utvecklingsförslag, medan man i Kvarken anser att man får gehör för sina åsikter. Både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård tycker man att det är den nuvarande förvaltaren som skall inneha det framtida helhetsansvaret för världsarvet. I Höga Kusten får kommunerna även en framträdande del av uppbackningen medan man i båda delarna nämner en förening/stiftelse som tänkbar framtida ansvarsbärare. Det är i båda fallen främst de manliga respondenterna som i framtiden är villiga att delta i arbetet med världsarvet. I Höga Kusten är svaren mer balanserade mellan könen medan det i Kvarken är en tydlig mansdominans, 65 % av männen är positiva till ett framtida världsarvsarbete. Respondenter i både Höga kusten och i Kvarken önskar ta med följande funktioner i förvaltningen: öka kunskapen om och förståelsen av världsarvstanken på kommunal och lokal nivå, producera informationsmaterial och upprätthålla världsarvets officiella världsarvswebbsidor. Man vill inte omfatta koordinera naturvetenskaplig forskning, koordinera samhällsvetenskaplig forskning samt arrangera studieresor till andra världsarv. Att organisera penninginsamlingar till förmån för världsarvet anses dock främmande. I både Höga Kusten och Kvarkens skärgård tycker man att man bör hålla isär förvaltning och annan utveckling, bl.a. turismutvecklingen. Det är viktigt att förankra världsarvstanken lokalt och att man tar med de lokala i skötsel och förvaltning. Respondenterna anser att förankringen i Höga Kusten bör ske internt inom länsstyrelsen i Västernorrland där man även önskar att världsarvsfrågor skall ges större prioritet. I Kvarken ser man faran med ett stort antal aktörer och man efterlyser en stark ledarenhet och helst personer som till 100 % kan engagera sig i världsarvsarbete. 39

53 På båda sidorna kommenterar man finansieringssituationen. I Höga Kusten anser man att världsarv skall få kosta och att medlen skall komma från nationell nivå. I Kvarken anser man att man i längden inte kan finansiera världsarvsarbetet med hjälp av projektmedel Världsarvsdelegationen för Kvarkens skärgård (KVD) FRÅGA: Anser du att representationen är i balans? figur 24 Är representationen för KVD i balans? En majoritet av de svarande anser att representationen inom världsarvsdelegationen är i balans. Det största missnöjet kan man skönja inom gruppen representant för en samfällighet men även, i någon mindre utsträckning inom grupperna kommunala tjänstemän och representant för en förening. Den lokala anknytningen är stark inom dessa grupper. Alternativa förändringsförslag som framkommer är bl.a. att man bör få en jämnare balans mellan myndighetsrepresentanter, speciellt sådana som representerar en miljö- eller närliggande myndighet, och lokalbefolkning. Ett förslag är att skapa ett öppet forum för världsarvsfrågor i Kvarkenregionen där alla föreningar kunde samlas. Man anser att världsarvsdelegationen inte har den initiala uppgiften utan mer kan beskrivas som en gummistämpel, ett organ som känns toppstyrt. Man efterlyser även lokalbefolkningens medverkan i världsarvsarbetet, män och kvinnor ur leden utan anknytning till statliga och kommunala organisationer, med kännedom om världsarvet rent konkret. Man ifrågasätter urvalet av föreningar som är representerade i världsarvsdelegationen. FRÅGA: Antalet delegater i världsarvsdelegationen figur 25 Förändring av antal delegater i KVD Överlag anser de flesta att antalet delegater i världsarvsdelegationen kunde förbli det samma som det är i dag. FRÅGA: Antalet delegater i världsarvsdelegationen som representerar de lokala invånarna figur 26 Förändring av antalet lokala representanter i KVD Man noterar en tydlig önskan om utökning av delegater som representerar den lokala befolkningen. Detta anser gruppen representant för en samfällighet, kommunala tjänstemän, statliga tjänstemän och gruppen politiker. FRÅGA: Världsarvsdelegationen har fungerat väl 40

54 figur 27 KVD har fungerat väl enligt tjänstegrupp Respondenterna anser att Kvarkens världsarvsdelegation har fungerat väl. En majoritet av de svarande är helt eller till stor del av samma åsikt. En avvikande åsikt kan man se hos gruppen representant för en samfällighet. FRÅGA: Ange hur stor betydelse nedan nämnda uppgifter/aktiviteter borde ha inom världsarvsdelegationen figur 28 Hur stor betydelse borde följande uppgifter ha inom KVD:s arbete? På frågan om hur stor betydelse uppgifter bör ha inom världsarvsdelegationens arbete är svaren indelade i grupperna mycket viktigt och viktig samt mindre viktigt. Det är en relativt jämn fördelning mellan svaren. Klart framkommer följande förslag: hålla kontakt till Höga Kusten, förankra världsarvsfrågorna i regionen, hantera konflikter mellan världsarvsaktörer, intressebevaka världsarvsfrågor, lokalförankra världsarvstanken samt helhetsutveckla världsarvsområdet. Det är endast förslaget godkänna logoanvändning som inom världsarvsdelegationens arbete anses mindre viktigt. FRÅGA: Hur många möten borde världsarvsdelegationen årligen ha? figur 29 Önskat antal årliga KVD möten enligt kön Antalet årliga möten kan, både för de kvinnliga och för de manliga respondenterna, vara 4 5 till antalet. FRÅGA: Hurdan synlighet har världsarvsdelegationens arbete fått i media? figur 30 KVD:s mediala synlighet 76 % av respondenterna anser att det arbete Kvarkens världsarvsdelegation utför har haft en dålig eller undermålig synlighet i media. FRÅGA: Vilka/vilken av de tre följande uppgifterna bereda, besluta eller verkställa borde världsarvsdelegationen ha enligt dig? figur 31 Uppfattning om KVD:s centrala uppgifter Merparten av respondenterna anser att världsarvsdelegationens uppgift, i främsta hand, bör vara att inneha ett beslutande mandat i frågor gällande världsarvet Kvarkens skärgård. I andra hand, med ett marginellt stöd, skall gruppen bereda frågor och i sista hand verkställa angivna uppdrag. FRÅGA: Vilka/vilken av de tre flöjande uppgifterna bereda, besluta eller verkställa borde världsarvsdelegationens sekretariat ha enligt dig? 41

55 figur 32 Uppfattning om KVD:s sekretariats uppgifter Gällande sekretariatets uppgifter ser man ett stort stöd för att man inom detta organ skall bereda frågor, i mycket mindre skala verkställa uppdrag och i ytterst liten skala fatta beslut i ärenden gällande världsarvet Kvarkens världsarvsdelegation sammanfattning En majoritet av respondenterna anser att representationen är i balans och att delegationen fungerar väl, men i någon mån anses arbetet toppstyrt. Man föreslår en jämnare balans mellan myndighetsrepresentanter och lokalbefolkningen och ifrågasätter urvalet av föreningar. Respondenterna ger som förslag att det kunde bildas ett öppet forum i världsarvsfrågor där alla föreningar kunde samlas. Antalet delegater kunde förbli det samma men förslaget om att utöka antalet lokala representanterna får en positiv uppbackning. Den uppgift man inte anser borde finnas med i delegationens arbete är godkänna logoanvändning 48. Antalet möten föreslås vara 4-5 per år. Hela 76 % av de svarande anser att delegationens arbete fått dålig eller undermålig synlighet i media. En majoritet av respondenterna anser att delegationen främst skall inneha ett beslutande mandat medan dess sekretariat skall bereda frågor till delegationen. I andra hand skall delegationen bereda frågor medan sekretariatet skall verkställa uppdrag. I tredje hand skall 48 Världsarvsdelegationens uppgifter är att: 1) Göra en förvaltnings- och utvecklingsplan. 2) Följa med och främja förvaltnings- och utvecklingsplanens förverkligande. 3) Upprätthålla och främja kontakter och samarbetet med Höga Kusten och andra nordiska världsarv. 4) Synliggöra Kvarkens världsarv regionalt, nationellt och internationellt. 5) Komma överens om arbetsfördelningen mellan de olika aktörerna till exempel genom att tillsätta arbetsgrupper. 6) Följa med den geologiska, ekologiska, ekonomiska och sociala utvecklingen. 7) Se till att avsiktsförklaringen för området efterlevs av både myndigheter, företagare, markägare och invånare. 42

56 delegationen verkställa angivna uppdrag medan sekretariatet skall besluta om världsarvsfrågor. 43

57 6.1.4 Praktiskt arbete Världsarvet Höga Kusten FRÅGA: Vem skall ansvara för följande praktiska uppgifter inom världsarvet Höga Kusten? Underhåll och byggnation (t.ex. grillplatser, spångar m.m.) inom världsarvsområdet. figur 33 Framtida ansvar för 'Underhåll och byggnation' Respondenterna rangordnar aktörer i prioriteringsordning enligt följande: länsstyrelsen i Västernorrland, staten/naturvårdsverket och världsarvskommunerna. Andra aktörer är: lokala entreprenörer, näringsidkare och engagerade samt en världsarvsstiftelse/världsarvsförening där staten, kommunerna, länsstyrelsen m.fl. är med och där entreprenörer, lokalbefolkning och besökare kan bli medlemmar i (som Skärgårdsstiftelsen i Stockholm). Världsarvets informationsskyltning figur 34 Framtida ansvar för 'Informationsskyltning' Respondenterna rangordnar aktörer i prioriteringsordning enligt följande: länsstyrelsen i Västernorrland, världsarvskommunerna och staten/naturvårdsverket. Även en världsarvsstiftelse/förening omnämns som en alternativ aktör. Upprätthålla bemannade informationspunkter i syfte att sprida information om världsarvsområdet figur 35 Framtida ansvar för 'Upprätthålla bemannade informationspunkter' Respondenterna rangordnar aktörer i prioriteringsordning enligt följande: länsstyrelsen i Västernorrland, världsarvskommunerna och naturum Höga Kusten. Andra aktörer som omnämns är: näringsidkare och en världsarvsstiftelse/förening. FRÅGA: Har du övriga synpunkter på det praktiska arbetet? Redogör för dem hör: Följande åsikter lyfts fram i en öppen fråga om respondenternas synpunkter på det praktiska arbetet inom världsarvet Höga Kusten: Kommersialisera mera. 44

58 Det borde finnas en klart uttalad (och tillkännagiven) policy över vem som ansvarar för olika delar av det praktiska arbetet. För mig är staten, naturvårdsverket, länsstyrelsen och naturum egentligen samma huvudman, handlar bara om ansvarsfördelning inom staten. Vill gärna se en bredare ansats för världsarvsfrågor där naturvårdsexpertis kompletteras med informationsexpertis och turismexpertis med mera, dvs. att besökarens behov lyfts in i större utsträckning än att i första hand se naturbevarandet och naturspecialintressen som prioriterat. Helhetsansats. Vägverket som numera heter Trafikverket kan inbjudas till mer praktiskt arbete i världsarvssammanhang, inte bara skyltning utan för anläggande av rastplatser m.m. service inom området. Det [världsarvet] behöver göras mer tillgängligt och få bättre skyltning. Samtidigt måste turistsatsningen göras med hänsyn så att inte unika platser eller besökspunkter tappar sitt värde genom för storskalig turismexploatering Världsarvet Kvarkens skärgård FRÅGA: Vem skall ansvara för följande praktiska uppgifter inom världsarvet Kvarkens skärgård? Underhåll och byggnation (t.ex. grillplatser, spångar m.m.) inom världsarvsområdet figur 36 Framtida ansvar för 'Underhåll och byggnation' Respondenterna rangordnar aktörerna i prioriteringsordning enligt följande: Forststyrelsen Österbottens naturtjänster, världsarvskommunerna och staten/miljöministeriet. Andra konstellationer som omnämns är: privata aktörer genom en stiftelse, projekt samt utvecklingsfondernas och landsortsprogrammens EU-medel, skärgårdsstödet. Världsarvets informationsskyltning figur 37 Framtida ansvar för 'Informationsskyltning' Respondenterna rangordnade aktörerna i prioriteringsordning enligt följande: Forststyrelsen Österbottens naturtjänster (med klar majoritet), världsarvskommunerna samt staten/miljöministeriet, tätt följda av DESTIA (f.d. vägaffärsverket). En annan form som omnämns är att staten eller Forststyrelsen kan gärna finansiera men markägare och samfällighet bestämmer i vilken omfattning, var och på vilket sätt tavlor sätts upp. Upprätthålla bemannade informationspunkter i syfte att sprida information om världsarvsområdet 45

59 figur 38 Framtida ansvar för 'Upprätthålla bemannade informationspunkter' Respondenterna rangordnar aktörer i prioriteringsordning enligt följande: Forststyrelsen Österbottens naturtjänster, världsarvskommunerna samt Österbottens turism. Andra aktörer som omnämns är: Havets Hus, en pålitlig samarbetspartner ur samfälligheternas och lokalbefolkningens synvinkel samt företagare kan ges möjlighet att utbilda sig till att upprätthålla informationspunkter. FRÅGA: Har du övriga synpunkter på det praktiska arbetet? Redogör för dem här: Följande åsikter lyfts fram i en öppen fråga om respondenternas synpunkter på det praktiska arbetet inom världsarvet Kvarkens skärgård: Det är inte bara information till turister. Också praktiska saker som att kunna ta emot turistströmmarna i Svedjehamn som t.ex. parkeringar, toaletter, duschar, tvättmöjligheter, skräphantering osv. Det är mest naturligt och, ur besökarens synpunkt, praktiskt att Terranova är det huvudsakliga informationscentret och verkar året runt. Ute i naturarvet kan andra kompletterande informationspunkter upprättas och bemannas vid behov. Viktigt att man inte konkurrerar med varandra utan hellre kompletterar varandras information och utställningar. Hittills har vi med hjälp av projektpengar lyckats lösa en del frågor. Det kan hända att skötseln av infopunkter kan lösas med projektpengar. Skötseln av t.ex. naturstationen Molpehällorna kräver fortsatta insatser både beträffande infrastrukturen men också innehållet i form av produktpaket riktat till olika besöksgrupper. Landskapsvården är viktig. Universiteten med i världsarvsarbete. Planera ej mer än man kan verkställa 2-3 år framåt. Stora planer resulterar i mycket stora förväntningar som kan bli och har blivit stora besvikelser. Mera jordnära och realistiska beslut och åtgärder. Ta tillvara lokalbefolkningens kunnande [och använd] den omvända pedagogiken så länge kunskapen finns. Angrip ej fiskarnas och lokalbefolkningens rörelsefrihet. De kan röra sig i området med tillräcklig försiktighet, d v s vet hur man överlever i området. Synd att alla nycklar finns i Vasa, då man vill övernatta i Rönnskärsarkipelagen. Såsom arbetet sköts just nu så kommer ingen station eller uteplats att fungera; det behövs krafttag. 46

60 Praktiskt arbete sammanfattning Både i Höga Kusten och i Kvarken tycker man att det är förvaltaren, dvs. länsstyrelsen i Västernorrland och Forststyrelsen Österbottens naturtjänster som skall sköta underhåll och byggnation inom världsarvsområdet. Förvaltaren följs av staten/naturvårdsverket och i sista hand kommunerna i Höga Kusten. I Kvarken anser man att det är kommunerna framom staten/miljöministeriet som, efter förvaltaren, skall inneha uppgiften. När det gäller informationsskyltning har man överensstämmande åsikt på bägge sidorna. Man anser att det skall ligga på förvaltarens ansvar, sedan på kommunernas och slutligen på den nationella nivån att sköta om informationsskyltning i världsarvet. Skyldigheten att upprätthålla bemannade informationspunkter anser man är en uppgift för förvaltarna, dvs. länsstyrelsen i Västernorrland och Forststyrelsen Österbottens naturtjänster, samt sekundärt för världsarvskommunerna. I Höga Kusten vill man som tredje alternativ ålägga naturum Höga Kusten denna uppgift medan man i Kvarken anser att Österbottens turism kan åläggas uppdraget. Det praktiska arbetet bör skötas som det görs idag men även i viss mån prioriteras i högre grad än vad som nu sker. Man har på bägge sidorna en önskan om att tillfredsställa det eventuella framtida behovet turistströmmarna kan medföra. Man önskar både i Höga Kusten och i Kvarken ta med den myndighet som ansvarar för infrastrukturen dvs. vägverket och DESTIA i det praktiska världsarvsarbetet. I Kvarken efterlyser man en mer realistisk arbetsgång där man inte skall planera i för stor skala eftersom det föder förväntningar vilka inte alltid kan införlivas. Här anser man även att universiteten skall delta i det praktiska arbetet. 47

61 6.1.5 Destinationsutveckling Världsarvet Höga Kusten FRÅGA: I vilken grad anser du att världsarvet Höga Kusten i dag utgör en turistdestination? figur 39 Höga Kustens ställning som framtida turistdestination I Höga Kusten anser 61 % av respondenterna anser att världsarvet Höga Kusten utgör en turistdestination. Av respondenterna är det främst naturvetenskapligt utbildade som anser att området till hög grad i dag utgör en turistdestination. FRÅGA: Anser du att arbetet med att utveckla världsarvet Höga Kusten i ett turistiskt hänseende borde inbegripas i förvaltningsuppdraget? figur 40 Borde turistiskt utvecklingsarbete inbegripas i förvaltningsuppdraget? I Höga Kusten är 71 % av den åsikten att man borde inbegripa det turistiska utvecklingsarbetet i förvaltningsuppdraget. Bland de kommunala tjänstemännen kan man se den största uppbackningen av denna åsikt. Det är trots det inom denna gruppering samt inom gruppen statliga tjänstemän (även statliga regionala) som man ger svaren nej och inte relevant. Övriga grupper är enhälligt positiva. Varför borde man då inkorporera den turistiska utvecklingen i förvaltningsuppdraget? Genom en följdfråga utvecklar de sina svar: allt hänger ihop, alltså måste det finnas en helhetstanke, ska det bli någon skjuts på utvecklingen, måste det klart framgå vem/vilka som har ansvaret, i nuläget ansvarar kommunerna [för turismutveckling] så då bör det vara de samt jag tror att det måste gå lite hand i hand för att uppnå en långsiktig hållbar turismutveckling på naturens och lokalbefolkningens villkor. Man anser att besöksnäringen inom Höga Kusten behöver en attraktiv dragare och det kan världsarvet bli om det satsas och tillåts att det satsas kommersiellt i området dvs. boende och upplevelseturism, det är viktigt med samverkan mellan förvaltning och turismutveckling men det turistiska huvudansvaret bör ligga på Entré Höga Kusten samt i samråd med destinationsutvecklingen och Höga Kusten turism. Man bör inbegripa förvaltningsuppdraget i turistiskt hänseende för att nå ut med info och locka hit fler pga. att det är ett världsarv, det [förvaltningsuppdraget] konkretiserar arbetet och man anser att förmedla kunskap om världsarvet är en viktig del i förvaltandet såväl 48

62 tillgängligheten. Andra synpunkter som anges är man skall lyfta fram det geologiska och marina samt utan utveckling ingen utökad turism. FRÅGA: Ange åtgärder som kunde bidra till att världsarvet Höga Kusten utvecklas som destination för turism. Bland de fritt formulerade svaren urskiljer sig sex (6) variabler som berör världsarvet Höga Kusten; informationsplatser, service- och besöksnäring, marknadsföring och produkter, information, infrastruktur samt engagemang. Synpunkter på informationsplatser är bl.a. att man borde utveckla besökspunkter där turisterna på ett lätt sätt kan se varför detta område är så unikt och besökspunkter där landhöjningen åskådliggörs på olika sätt. Man skall skapa lättillgängliga utsiktspunkter ge möjlighet till information och boende vid Naturum samt en utökad turistinformation med en byrå vid Skuleberget. Åsikter om service- och besöksnäring är bl.a. att naturum görs om till en plats där boende för husvagnar, hotell, restauranger finns; High Coast center och flera företag får etablera sig där och naturum går från vacker, men lite trist, visningslokal till en upplevelsebaserad säljkanal. Man efterlyser fler turistentreprenörer, samverkan med Höga Kusten Turism (fd entré Höga Kusten) och att man verkar för att det blir lättare att bedriva kommersiell turistisk verksamhet i skyddad natur, detta är ett stort hinder i dag eftersom många entreprenörer inte tror sig kunna bedriva verksamhet i världsarvet. Man önskar se samarbete med övriga världsarv i syfte att stödja världsarvsturistande, samarbete mellan olika aktörer i regionen t.ex. turism, naturvård, världsarv, kommuner och vägverk samt aktiva och duktiga [...] högre kompetens hos dessa entreprenörer. Man vill verka för att det tillkommer aktivitetsföretag som bedriver verksamhet i området och att verksamheten kan vara av mer populistisk karaktär. Man efterlyser utbildning av världsarvsguider samt utbildning av turistbyråpersonal och företagare för ökad förståelse för världsarvet samt för att se möjligheterna. Man vill utveckla området under andra tider än sommaren. Vintern är fantastisk! samt yrkar på att aktörerna/entreprenörerna satsar på allvar och vågar förlänga säsongen. Kommentarer kring marknadsföring och produkter är bl.a. att man efterlyser [...] ökat produktutbud inom både boende och upplevelser; inte en uppgift för världsarvsorganisationen, paketering [av turismprodukter] och en samlad marknadsföring utåt, alltså utanför Höga Kusten området [genom] reklam, annonser och mässor. Man vill uppleva världsarvsområdets värden från båt, kajak etc. och önskar att [man] vågar utveckla 49

63 och se affärsmöjligheter med världsarvet. Man efterlyser samordnade bokningsmöjligheter via internet och telefon [...] och att detta finns tillgängligt på MINST svenska, engelska och tyska samt tävlingar, islyktor på vintern och något annat på sommaren. Synpunkter på information är bl.a. att man skall informera om det unika med världsarvet, utveckla samarbetet på nätet, viktigt med länkar som fungerar och ha bra informationscentraler och turistinformation. Praktiska saker som utflykter för att se olika företeelser [där] besöket videofilmas och visas i naturum Höga Kusten som information till besökare breddar informationsutbudet är även önskvärt. Åsikter om infrastruktur handlar bl.a. om logi samt om transport och kommunikation. Gällande logi önskar man en utbyggnad av logimöjligheterna, så att man i alla fall kan ta emot en busslast turister samtidigt, bättre boende av hög standard, tillgänglighet och boende för vandrare samt att logimöjligheterna måste byggas ut, både för fastboende, fritidsboende och genomfartsturister. Man vill också utveckla boende- /övernattningsmöjligheter med kringaktiviteter. När det gället transport och kommunikation önskar respondenterna tätare båtförbindelser mellan öarna, båtturer från olika platser längs kusten ut till skärgården t.ex. Trysunda, Ulvöarna, Storön m.fl., transport service. Respondenterna vill också se en utveckling av möjligheter för båtburen turism. Man efterlyser även bibehållande av den kommunikation med buss efter E4 som redan finns inom Höga Kusten även när Botniabanan blir klar samt väl utformad, intresseväckande information, vägvisning till intressanta replipunkter eller utgångspunkter för olika aktiviteter, god förvaltning av anläggningar och leder. Kommentarer kring engagemang är bl.a. att man vill koppla uppdragsbeskrivning till kravspecifikation, ha en gemensam förvaltningsorganisation mellan myndigheter, lokalbefolkning m.fl., skapa en destinationsprojektidé om samordning samt koppla samman både världsarv inom Sverige, Europa och längre bort. Man önskar få bort förvaltningen från tröga och ineffektiva organisationer, att en förvaltningsplan tas fram och att kompetens inom geologi och marinbiologi tillförs i förvaltningsorganisationen; här finns potential men saknas i dag aktiva kompetenta inslag. Man önskar mindre förvaltning och [att man] inser att det redan bor människor i området och att det är OK att fortsätta utveckla ytan kommersiellt även om det råkar gå ut över en skalbagge och att man bannlyser oändliga möten som upprepar sig och ej leder till något samt att [man] satsar på barn och unga genom bl.a. verksamhet i skolorna kring världsarvspedagogik. FRÅGA: Vilken instans skall informera samt ansvara för marknadsföringen av världsarvet Höga Kusten som turistdestination? 50

64 figur 41 Framtida ansvara för att 'Informera allmänheten' figur 42 Ansvara för 'Marknadsföring av WH som turistdestination' Som ansvarig enhet för information till allmänheten utkristalliseras tre aktörer: länsstyrelsen i Västernorrland nära följd av naturum Höga Kusten och världsarvskommunerna. Övriga aktörer är bl.a. näringsidkare, turistbyråerna samt en världsarvsstiftelse/förening. Som ansvarig enhet för marknadsföringen ser man en klart utpekad aktör samt tre följare : främst Entré Höga Kusten/Destination Höga Kusten följd av Mitt Sverige Turism, världsarvkommunerna, länsstyrelsen i Västernorrland och naturum Höga Kusten. Övriga aktörer är näringsidkare samt entreprenörerna. FRÅGA: Borde man vidta åtgärder för att synliggöra världsarvsfrågor i media? figur 43 Borde man vidta åtgärder för att synliggöra WH i media? En majoritet av respondenterna är överens om att man bör vidta åtgärder för att medialt synliggöra världsarvet. I en öppen följdfråga anger de förslag på vilket sätt man medialt kan synliggöra världsarvsfrågor. Man kan börja med att all dialog och kommunikation om världsarvsfrågor är bra, det [dialog och kommunikation] skulle göra världsarvet synligt både när det gäller vad som är möjligt i ett världsarv och för att öka intresset för att besöka världsarvet. Man anser att det sker en hel del information i media, men det skulle kunna finnas sammanställt på ett ställe så att det går att följa händelser och utveckling i världsarvet. Genom att man kan tänka sig utbildande artiklar i tidningar av olika slag [...] få media känna ansvar för det område de lokalt verkar i får världsarvet medial synlighet. Konkret kan man ha guidade turer, reportageserie om besöksplatser, popularisera forskningsresultat och man kan visa upp det som ett besöksmål internationellt. Konkret [kan] man ha frågetävlingar i såväl TV som radio och tryckta media och priset skulle vara en resa till ett främmande världsarv. Man kan lyfta fram unika vetenskapliga värden samt lokalbefolkningens värden och nytta och medverka i sammanhang där media finns. Man antyder att det inom besöksnäring gäller: Syns man inte finns man inte". Man bör marknadsföra både materiella och personliga profiler". FRÅGA: Behövs en utbildning av certifierade världsarvsguider? figur 44 Behövs utbildning av certifierade världsarvsguider? 51

65 En klar majoritet anser att det behövs en utbildning av certifierade världsarvsguider. En kommentar anser att kunskap om världsarvet skall ingå i övrig guideutbildning och sålunda behövs det ingen separat utbildning för just världsarvet enligt respondenten. FRÅGA: Vem/vilken instans borde ansvara för utbildningen av certifierade världsarvsguider ifall en sådan behövs? Över hälften av respondenterna är överens om att länsstyrelsen i Västernorrland i samarbete med olika aktörer kan utses som ansvarig utbildningsinstans. Man anger följande kombinationer: den som har sakkunskapen om världsarvet, i dag länsstyrelsen i Västernorrland, alternativt en nationell organisation med ansvar för certifiering av världsarvsguider för hela landet, länsstyrelsen och Destination Höga Kusten, länsstyrelsen och kommunerna, länsstyrelsen/naturvårdsverket samt samarbete mellan länsstyrelsen, kommuner och turistdestinationen. Världsarvskommunerna och Naturum Höga Kusten kunde vara potentiella kandidater och även utbildningsinstitutioner nämns: privat utbildningsanordnare alternativt, en ny KY utbildning, Umeå universitet alternativt Mittuniversitetet samt studieförbund. Man nämner likaså en icke namngiven världsarvsförening. FRÅGA: Har du övriga synpunkter på turismutveckling inom världsarvet? Redogör för dem här. Följande åsikter lyfts fram i en öppen fråga om respondenternas synpunkter på destinationsutvecklingen inom världsarvet Höga Kusten: Jag kan egentligen bara yttra mig om området Docksta-Skuleberget-Skuleskogens nationalpark. Inom det området bor ca 900 fastboende. Det betyder att man ligger nära den nedre gränsen då servicefunktionerna inte fungerar längre. Samhällsplaneringen måste utgå ifrån att utveckla världsarvet och ge möjligheter till bostäder och infrastruktur. Det behövs att möjligheten till [att] boende (fastboende, fritidsboende, turistboende) underlättas av resp. myndighet. Det behövs att kommunikationsnätet (via bussar) inte försämras av Botniabanans tillkomst, eftersom den inte direkt berör Höga Kusten. Bygga upp en infrastruktur för besökaren utan bil exempelvis Världsarvstaxi med fasta hämt- och lämna ställen från buss, tåg och exempelvis nationalparken Skuleskogen eller naturum. Fast taxa som annonseras. Detta skulle öka känslan av lätt tillgänglighet för besökare som inte känner områdena i Höga Kusten. 52

66 Guider som kan beställas till olika platser inom världsarvet, certifierade världsarvsguider eller lokal person som berättar sägner och historia för platsen. Det behövs hjälp från myndigheter för entreprenörer att kunna starta olika typer av verksamheter. Det behövs att samarbetet med myndigheter inte tar bort den kreativitet som i dag finns i området. Utan lokal förankring och lokal kunskap blir världsarvet inte levande. Jag tycker att förvaltningsuppdraget ska gå hand i hand med det turistiska arbetet som görs i destinationen. Höga Kusten är en destination som lockar besökare och världsarvet [som] är en unik del av Höga Kusten som kan locka ännu fler besökare. Viktigt att vi samverkar! Det går att göra väldigt mycket med ett världsarv, det gäller att göra allt mycket lättare för inblandade aktörer och skapa en större dialog med andra som jobbar med turismfrågor, då kommer vi att komma långt. Använda tekniska hjälpmedel i mycket större utsträckning, GeoCashing är ett exempel med skattletande, utflyktsmål är en skatt eller har en skatt som besökaren ska hitta. Google kartor över Höga Kustens världsarv där både information och service läggs in, med uppgifter om telefon till kontaktpersoner som kan svara på frågor om Höga Kusten leden m.fl. praktiska frågor. Någon kanske bara behöver plåster eller så. En stabil skötselorganisation med ekonomiska resurser. Utbilda turistbyråpersonal Världsarvet Kvarkens skärgård FRÅGA: I vilken grad anser du att världsarvet Kvarkens skärgård i dag utgör en turistdestination? figur 45 Kvarkens skärgårds ställning som framtida turistdestination I Kvarkens skärgård anser 47 % av respondenterna att världsarvet Kvarkens skärgård till en medelmåttlig grad utgör ett destinationsområde för turism. De respondenter som anser att området till en medelmåttlig grad utgör ett turistdestinationsområde, har huvudsakligen en teknisk utbildning. De respondenter som anser att området till låg grad eller till hög grad utgör ett turistdestinationsområde är huvudsakligen naturvetenskapligt- eller samhällsvetenskapligt utbildade. FRÅGA: Anser du att arbetet med att utveckla världsarvet Kvarkens skärgård i ett turistiskt hänseende borde inbegripas i förvaltningsuppdraget? 53

67 figur 46 Borde turistiskt utvecklingsarbete inbegripas i förvaltningsuppdraget? I Kvarkens skärgård anser 69 % av respondenterna att man borde inbegripa den turistiska utvecklingen i förvaltningsuppdraget. De statliga och kommunala tjänstemännen samt representanterna för en förening och för samfälligheter instämmer med att man kan inbegripa turismutvecklingen i förvaltningsuppdraget. Genom en följdfråga utvecklar de sina svar: att öppna världsarvet för besökare är en väsentlig del av utvecklingen, och en del som inbringar friska resurser, det behövs en fokuserad satsning - den [turismutvecklingen] behöver drivas på högsta nivå samt att det finns inga andra möjligheter då ingen annan klarar av det [turistisk utveckling]. Man anser att det är en av de viktigaste uppgifterna, det är en del av att verkställa världsarvskonventionens krav på att sprida information och ett krav för att få enhetlighet i det; för att styra utvecklingen och koordineringen. Man anser att världsarvsförvaltaren utgör den enda organisationen med helhetsöverblick och att det är viktigt att sprida informationen om världsarvet till så stora grupper som möjligt så att världsarvet inte bara blir en lokal angelägenhet av ringa intresse. Enligt respondenterna vinner hela regionen på det [turistisk utveckling] och sättet hur man förvaltar har betydelse för hur man marknadsför. Man antyder att i förvaltningsuppdraget borde det ingå att organisera och finansiera utvecklingen av turismen; i organisationen kunde det praktiska arbetet delegeras vidare till en annan instans, ingen annan gör det [utvecklar turismen] och det är viktig för att få turister för att få medel att hålla upp området och utveckla det samt att turism tillhör världsarvet och att förvalta, kanalisera och bygga behövlig infrastruktur är en viktig del av förvaltningen. Man anser även att turismen ska begränsas mycket, mycket hårt. Gruppen representant för en samfällighet uppvisar det största andelen motsatta åsikter, dvs. med svar inom kategorierna nej och inte relevant. FRÅGA: Ange åtgärder som kunde bidra till att världsarvet Kvarkens skärgård utvecklas som destination för turism. Bland de fritt formulerade svaren urskiljde sig åtta (8) variabler som berör världsarvet Kvarkens skärgård; lokalbefolkning, informationsplatser, service- och besöksnäring, marknadsföring och produkter, planläggning och finansiering, information, infrastruktur samt engagemang. Kommentarer som framkommer om lokalbefolkningen är bl.a. att bra förankring bland lokalbefolkningen [...] stolta världsarvsmedborgare och marknadsföring sker "billigt" när folk berättar var de bor, om världsarvet m.m.. Man bör ta hänsyn till den bofasta befolkningen 54

68 och turisterna skall hållas strikt längs ett fåtal rutter i världsarvet [...] godkännas av dagens markägare och användare (lokalbefolkningen). Synpunkter på informationsplats är bl.a. önskan om ett De Geer hus i Svedjehamn, som erbjuder allt praktiskt vad en turist behöver oberoende av på vilket sätt han färdats dit; [...] huset betjänar guidning och utställningar som stöder upplevelsen på stället och ett Havets hus med en lockande utställning som relaterar till dagens klimatdiskussioner. Man anser att centrala informationspunkter behövs, att man bör utveckla några strategiska platser fullständigt och inte röra till överallt samtidigt, därför blir inget klart samt att det behövs statliga större satsningar på strategiskt viktiga ställen efter en plan på säg 5 år. Åsikter om service- och besöksnäring är bl.a. att det behövs fler och lockande övernattningsställen samt matställen och konferensmöjligheter, ett campingområde/[en]stugby av hög kvalitet i Svedjehamn samt att ett fåtal områden borde avsättas för turism och som inte stör dagens jakt och fiske. Man efterlyser en upplevelseturism, bättre koordinering av alla som jobbar med turistindustrin samt önskar förbättra kvaliteten på turismtjänsterna inom världsarvsområdet. Det måste finnas [...] aktiva företagare som kan ta hand om turister och som har möjligheter till mångsidiga tjänster (guider, båtar, transport-, mat- och logiservice osv.) samt skolning av företagare och skolning av lokalbefolkning så att den mentala acceptansen får möjlighet att utvecklas. Kommentarer kring marknadsföring och produkter är bl.a. att det efterlyses koordinerad marknadsföring i regionen och tillsammans med Höga Kusten; huvudansvarig organisation behövs, man skall ta upp [världsarvet] synligt i media samt samordna kontakten mellan kunder och företagare. Man önskar genuina världsarvsprodukter/upplevelser till ett skäligt pris, lättillgängliga produktpaket samt starkare satsning på produktutveckling och gemensam marknadsföring. Det är önskvärt att det finns produktpaket som inkluderar guidning, mat och transporter riktade till olika målgrupper. För att nå målen kan man implementera/involvera världsarvet som en naturlig och synlig del i all marknadsföring som gäller världsarvsområdet. Konkret kan man ta fram kvalitetsprogram för servicen i skärgården [...] behövs logi och mat av hög kvalitet samt upplevelser som paddling och sådant, buss- och båtturer till skärgård samt praktiska arrangemang för att den ickebilburna turisten skall komma ut i världsarvet. Synpunkter på planläggning och finansiering är bl.a. att man efterlyser verkställande av en plan [förvaltningsplan], man efterlyser ökad finansiering till Österbottens turism samt att hitta en ansvarig instans och se till att denna har kontinuerlig finansiering. Man anser att 55

69 staten skall ge bidrag samt efterlyser statligt och kommunalt engagemang i dessa frågor; det duger inte att säga att man inte har pengar om man tagit steg ett så är det bara att gå vidare [...] båten skall ros i land. Åsikter om information är bl.a. att man kan sprida nationell och internationell information om världsarvet via massmedia, broschyrer, Terranova, Österbottens turism, webbsidor, ha lättpresenterad aktuell information om världsarvets geologiska värden samt övriga värden som följer av geologin (biologi, kultur) samt lokal information för turisten som kommit till området (Terranova, informationspunkter, skyltar i naturen). Man är övertygad om att nätinformationen (webben) bör utvecklas. Kommentarer kring infrastruktur är bl.a. att man bör utveckla farleder och hamnar för långfärdsbåtar, få i skick vägarna, rastplatser med dass och sophantering, infotavlor samt ringväg mellan Söderudden och Björköby samt att Forststyrelsen ger bättre möjlighet att kunna använda deras fastigheter. Man ser det nödvändigt att man håller besökmålen i toppskick, markerade farleder samt erbjuder besöksmål, logi, turistanläggningar för tillgänglighet och service. Man bör sålunda utvecklad infrastruktur med transporter och övernattningar. Synpunkter på engagemang är bl.a. att man kan utveckla samarbetet med Höga Kusten. En respondent antyder att jag är lite emot tanken som nu förts fram om att vi måste utveckla hela världsarvet lika och vända fokus bort från Svedjehamn; vill man ha något bra måste man koncentrera sina satsningar. FRÅGA: Vilken instans skall informera samt ansvara för marknadsföringen av världsarvet Kvarkens skärgård som turistdestination? figur 47 Framtida ansvara för att 'Informera allmänheten' figur 48 Framtida ansvara för 'Marknadsföring av världsarvet som turistdestination' Som ansvarig enhet för information till allmänheten utkristalliseras fyra (4) aktörer. Den som får den tydligaste majoriteten är Forststyrelsen Österbottens naturtjänster följd av Österbottens Turism, Terranova och världsarvskommunerna. Övriga aktörer är bl.a. turismanläggningarna, restaurangerna, båthamnarna, servicestationerna och butikerna, det kunde grundas en ny instans som har helhetsansvar för denna uppgift samt en världsarvsförening. 56

70 Som ansvarig enhet för marknadsföringen nämner man främst tre (3) aktörer: Österbottens Turism följd av världsarvskommunerna samt Forststyrelsen Österbottens naturtjänster. Övriga aktörer är företag inom turismnäringen, [...] en kombination av t.ex. kommunerna, Österbottens Turism och företagare i området samt Österbottens ELY central 49. FRÅGA: Vilka åtgärder borde man vidta för att synliggöra världsarvsfrågor i media? I en öppen fråga får respondenterna ange förslag på vilket sätt man medialt kunde synliggöra världsarvsfrågor. Man kan börja med alla tänkbara åtgärder; världsarvet har inte tillräckligt hög status i folks medvetande utan jämförs med andra skyddade naturområden. Man anser att [...] grundandet av en världsarvsförening med en viss finansiering skulle ge oss helt andra redskap för detta och att ha en tydlig världsarvsansvarig organisation/person som tar kontakt med media och som media vänjer sig att ta kontakt med skulle bidra till synlighet. Man bör utse en pr-ansvarig som har detta som uppgift och ansvar; dock ej överdriva [eftersom man] måste vara i balans med verkligheten och anställa en världsarvskoordinator. Man kan arrangera upplevelser för media och arrangera intressanta seminarier, informera om nya forskningsresultat och annat aktuellt och ha bra färdigt bildoch filmmaterial att erbjuda. Förslagsvis kan man göra infallsvinklarna intressanta för pressfolk; det är rätt ointressant att sitta och skriva av färdigtuggad mat som någon serverar. Man kan även ha regelbundna informationstillfällen i Vasa och Helsingfors, kontinuerlig information, brev, utskick och användning av sociala medier samt göra naturfilmer och dokumentärer [om världsarvet]. Man begär även pressmeddelanden från världsarvsdelegationens möten, riktad information till massmedia, resor för massmedia representanter till världsarvsområdet, artiklar om världsarvet och UNESCO:s världsarvsarbete samt att man skall satsa på världsarvsambassadörer och göra aktivare pr för världsarvet. Man kan även göra en koppling till dagens klimatdiskussioner. FRÅGA: Behövs utbildning av certifierade världsarvsguider? figur 49 Behövs utbildning av certifierade världsarvsguider? En klar majoritet anser att det behövs en utbildning av certifierade världsarvsguider för världsarvet Kvarkens skärgård. En kommentar anser att den lokala kunskapen är stor och att certifiering motarbetar öppenhet samtidigt som den säkrar kvalitén. FRÅGA: Vem/vilken instans borde ansvara för utbildningen av certifierade världsarvsguider? 49 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. 57

71 Över hälften av respondenterna är överens om att Forststyrelsen Österbottens naturtjänster i samarbete med olika aktörer kunde utses som ansvarig part för utbildningen av certifierade världsarvsguider. Forststyrelsen Österbottens naturtjänster, Forststyrelsen tillsammans med kommunerna, Forststyrelsen och miljöcentralen i samråd med Terranova, Forststyrelsen genom köptjänst av utbildningsenhet, någon utbildningsinstans i regionen under övervakning av Forststyrelsen samt världsarvsdelegationen i samråd med Forststyrelsen är olika kombinationsförslag. Även Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Österbottens Turism, turistnäringen, Terranova samt ett antal utbildningsenheter föreslås, bl.a. en möjlighet till köptjänst av utbildningsenhet och utbildningsenheterna Pedagogiska Fakulteten, VAKK, yrkesutbildare i samråd med turismbolagen samt yrkeshögskola/universitet. Man omnämner även en ny organisation (förening) som möjlig framtida utbildningsansvarig. FRÅGA: Har du övriga synpunkter på turismutveckling inom världsarvet? Redogör för dem här. Följande åsikter lyfts fram i en öppen fråga om respondenternas synpunkter på destinationsutvecklingen inom världsarvet Kvarkens skärgård: Borde finnas en attraktion som lockar. Det måste finnas aktiviteter när vi väl har besökarna här. Gärna något unikt. Kräver en ordentlig satsning och helhjärtad satsning. Bättre samarbete mellan kommuner och samarbete med Höga Kusten. Det är viktigt att få Kvarkens skärgård till en destination av hög klass innan man utvecklar marknadsföringen. Havets hus-projektet är en väldigt viktig del i detta. Ta tillvara de kulturella [situationer] som utvecklats inom området som följd av landhöjning m.m. Se till att lokalbefolkningen hänger med i utvecklingen och drar nytta av den. Att företag och intressegrupper utanför området drar nytta av utvecklingen är en sidoeffekt med mycket lägre viktighetsvärde. Världsarvet är redan nu "gammalt" och det är svårt att återuppväcka folks intresse. Nationella medier borde med täta intervaller ha någon typ av serie om världsarvet så att folks intresse hålls vid liv. Viktigt att det praktiska fungerar då kunden väl är på plats eller i närheten (Vasa). Kunniga och språkkunniga guider är ett måste och all information måste vara tillgänglig på många språk och lätt att nå. 58

72 Världsarvskommunerna har en stor roll här. Det är bara det att det inte finns så rikligt med resurser just nu för detta ändamål. Ta hänsyn till dem som utvecklat skärgården [lokalbefolkningen] till att det kunde bli ett världsarv Destinationsutveckling sammanfattning Över 60 % av respondenterna i Höga Kusten anser att världsarvet utgör en turistdestination och ca 70 % anser att man bör inbegripa det turistiska utvecklingsarbetet i förvaltningsuppdraget. Det är främst de kommunala tjänstemännen som tycker att turistisk utveckling bra kan kombineras med världsarvsarbete. I Kvarken är det knappt 50 % som delar åsikten om att världsarvet kan ses som en turistdestination medan ca 70 % anser att man kan inbegripa den turistiska utvecklingen i förvaltningsuppdraget. I Höga Kusten är man av den åsikten att man när det gäller turismen bör slå fast vem som har det utvecklande ansvaret, se till så att förvaltning och turismutveckling fungerar gemensamt, ta i beaktande helheten av världsarvet samt för att få en hållbar framtid både förena de lokala invånarna och naturen. En respondent säger: jag tror att det måste gå lite hand i hand för att uppnå en långsiktig hållbar turismutveckling på naturens och lokalbefolkningens villkor. Även i Kvarken önskar man få en enhetlig situation kring turismutvecklingen i världsarvet. Man vill fokusera på turismsatsningen samt hitta kompetenta ledare. Man anser, mer än i Höga Kusten, att förvaltning och turismutveckling är nära sammankopplade företeelser. En tydlig önskan om restriktiv turismutveckling finns. En respondent säger: turismen ska begränsas mycket, mycket hårt. Både i Höga Kusten och i Kvarken nämner man världsarvskonventionens krav på informationsspridning och ser sålunda detta som en viktig del i turismutvecklingen och dess arbete. Respondenterna anger åtgärder som kan bidra till att världsarvet utvecklas som destination för turism. I Kvarkens skärgård urskiljer sig åtta (8) variabler; lokalbefolkning, informationsplatser, service- och besöksnäringar, marknadsföring och produkter, planläggning och finansiering, information, infrastruktur samt engagemang. Variablerna lokalbefolkning samt planläggning och finansiering framkommer inte i kommentarerna från Höga Kusten. 59

73 På bägge sidorna ser man en klar önskan om utveckling av logimöjligheter, ställen för mat och dryck, konferensfaciliteter samt utvidgning av campingplatser. Man ser även att man i båda länderna efterfrågar en generell kompetenshöjning av företagarna som driver dessa serviceoch besöksnäringsföretag. En begäran om att enhetliggöra marknadsföringsinsatser både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård kommer fram. Man efterlyser en modig utveckling i riktning mot att kommersialisera världsarvet genom bl.a. paketering av turismprodukter. På bägge sidorna nämner man bl.a. båtturism och paddling som framtida världsarvsprodukter. Både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård föreslår man en plats kring vilket mycket av turismutvecklingen kan ske. I Höga Kusten bör tillväxten ske kring naturum Höga Kusten och i Kvarkens skärgård kring någotdera huset som ges i flere kommentarer, dvs. de Geer huset i Svedjehamn och Havets Hus invid Replot bro. När man diskuterar engagemang från aktörerna anser man i Höga Kusten att det krävs en effektivare förvaltningsorganisation. I Kvarken kräver man att myndigheterna skall hålla både besöksmålen i världsarvet och grundinfrastrukturen i skick. I bägge länderna anser man att det är förvaltaren, dvs. länsstyrelsen i Västernorrland samt Forststyrelsen Österbottens naturtjänster som skall ansvara för informationen av världsarvet. I Sverige anser man som följande aktör att naturum Höga Kusten och därefter världsarvskommunerna kan axla det informationsmässiga ansvaret. I Kvarken ser man att även Österbottens turism, Kvarkens naturcentrum Terranova samt världsarvskommunerna kan axla ansvaret. När det gäller marknadsföringsansvaret är det inte längre förvaltaren som anses vara den naturliga aktören. I Höga Kusten ser man att turismaktören Entré Höga Kusten/Destination Höga Kusten följd av Mitt Sverige Turism och världsarvskommunerna har huvudansvaret. I Kvarken är det Österbottens Turism följd av världsarvskommunerna som får den största uppbackningen i denna fråga. Genom att popularisera forskningsresultat och bjuda in journalister får arbetet kring världsarvet en medial synlighet. I Höga Kusten anser man att man måste vända på steken man bör få medierna att känna sitt ansvar för världsarvsområdet och på det sättet få stor medial synlighet. Ett sätt som kunde locka mediernas uppmärksamhet är att marknadsföra världsarvsprofiler, både personer, saker och platser. I Kvarken efterlyser man ett kontinuerligt informationsflöde genom artiklar, möten, informationspuffar m.m. För att få denna 60

74 verksamhet fruktbar önskar man engagera en pr-ansvarig person. Respondenterna nämner även att man bör utveckla ett system för världsarvsambassadörer. En klar majoritet på bägge sidorna anser att man behöver utbilda certifierade världsarvsguider och att förvaltaren bör vara medansvarig för utbildningen på ett eller annat sätt. Vem den eller de andra parterna skall vara finns många förslag till. I Höga Kusten kan det exempelvis vara Destination Höga Kusten, världsarvskommunerna eller Naturvårdsverket. Diverse utbildningsinstitutioner namnges samt även en världsarvsförening. I Kvarkens skärgård föreslås världsarvskommunerna, miljöcentralen i samråd med Terranova, närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och Österbottens Turism. Även utbildningsinstitutioner eller en ny organisation, en förening, kan vara utbildningsparter i framtiden. I de öppna kommentarerna kan man se en vinkling av att det behövs samhällsplanering kring världsarvet. I Höga Kusten efterlyser man infrastruktur och olika boendeformer; turism- fast-, och fritidsboende, och man tar även upp vikten av lokal förankring. I Kvarken poängterar man att man bör ta hänsyn till de lokala och att det är dessa som utvecklat området och samhället som finns inom världsarvets gränser till vad det är i dag. På bägge sidorna efterlyser man guider och deras verksamhet. På svenska sidan lyfter man fram möjligheten att använda modern teknologi i form av bl.a. GPS, GeoCashing, Google kartor m.m. i destinationsutvecklingen. I Kvarken önskar respondenterna se Kvarkens skärgård som en attraktion som lockar, dvs. en attraktion av hög klass. I både Höga Kusten och Kvarkens skärgård är respondenterna medvetna om att utan finansiell satsning finns det ingen möjlighet för turismutveckling i världsarvsområdet. 61

75 6.1.6 Värdegrund, enastående universella värden Världsarvet Höga Kusten FRÅGA: Vilket övergripande värde utgör i dag grunden för förvaltningen av världsarvet Höga Kusten? figur 50 Världsarvets övergripande värdegrund De enastående universella värdena (geologiska värden skapade av istiden) är allmänrådande i Höga Kusten. Landskapshelheten kommer som god tvåa följd av världsarvet som regional symbol samt naturvärden (biologiska). FRÅGA: Jag anser att man borde utvidga världsarvets värdegrund genom att beakta både natur- och kulturvärden. figur 51 Utvidga världsarvets värdegrund genom att beakta både natur- och kulturvärden enligt utbildning Inom gruppen naturvetenskapligt utbildade ser man största uppbackningen för att man borde beakta både natur- och kulturvärden. Det finns dock representanter för grupperna naturvetenskapligt utbildade, teknisk utbildning/ingenjör, företagsekonomisk och administrativ utbildning, turismutbildade samt fritidsledarutbildade som anser att man till viss del och inte alls kan inbegripa andra värden än de grundläggande naturvärden till världsarvsvärdena. FRÅGA: Nyttjandet av världsarvet Höga Kusten kan i framtiden baseras på flera alternativ. Kulturgeografen Klas Sandell beskriver i sin teoretiska bild, den ekostrategiska begreppsramen (Sandell, 2002) hur vi nyttjar ett naturlandskap men även hur samhällets värderingar uttrycks i bl.a. miljö- och naturfrågor. Han indelar landskapet i fyra typer 50. Var ser du världsarvet Höga Kusten i följande alternativ i dag och om 10 år? figur 52 Sandells ekostrategiska begreppsram tillämpad i VHK 1) Fabrik för produktion av aktiviteter 50 Dessa fyra typer beskrivs i enkäten för Höga Kusten. 62

76 I dag är det ingen respondent som ser världsarvet Höga Kusten som en fabrik för produktion av aktiviteter. Inom 10 år kommer denna typ av användning att vara den allmänrådande. 2) Hembygdens nyttjande I dag är hembygdens nyttjande tillsammans med hembygdens avnjutande de mest förekommande visionerna av världsarvsområdet Höga Kusten. Om 10 år kommer hembygdens nyttjande att sjunka till hälften av vad den är i dag men kommer trots det att vara nummer två på listan. 3) Museum för fjärrstyrd produktion I dag anser respondenterna att områdets karaktär av att vara ett museum för fjärrstyrd produktion är det minst sannolika. Om 10 år kommer denna kategori att krympa ännu mer. 4) Hembygdens avnjutande Den kategori som kommer att krympa mest är hembygdens avnjutande. Från att ha varit på delad första plats kommer den att tillsammans med museum för fjärrstyrd produktion utgöra den minsta visionära bilden av världsarvsområdet om 10 år. Vem ser området som vad i dag? Sammanfattat ser alla förutom de företagsekonomiskt- och administrativtutbildade i dag Höga Kusten som ett område för hembygdens nyttjande. Alla förutom de företagsekonomiskt- och administrativtutbildade ser området som en plats för hembygdens avnjutande. De naturvetenskapligt-, företagsekonomiskt och administrativt- samt humanistisktutbildade ser området som ett museum för fjärrstyrd produktion. Vem ser området som vad om 10 år? Sammanfattat ser alla grupper området Höga Kusten om 10 år som en fabrik för produktion av aktiviteter. Endast gruppen annan, som består av turism-, fritidsledar- och jägmästarutbildade ser området förslagsvis som ett museum för fjärrstyrd produktion. Det är bara gruppen naturvetenskapligt utbildade som ser området som en plats för hembygdens avnjutande. Alla grupper, förutom de företags- och administrativt utbildade samt gruppen annan, ser området Höga Kusten om 10 år även som en plats för hembygdens nyttjande. FRÅGA: Har du övriga synpunkter på världsarvets värden? Redogör för dem här: 63

77 Följande åsikter lyfts fram i en öppen fråga om respondenternas synpunkter på världsarvets värden inom världsarvet Höga Kusten: Svårt att kommersialisera 8 mm landhöjning/år - lite action. Det gäller att levandegöra vad världsarvet egentligen är. Det är inga tydliga avstamp. Det finns för många uppfattningar om vad som är viktigt i världsarvet. Kulturarvet genom de människor som bott i området och format det, de som färdats genom området och skrivit om det och företeelser genom århundradena. Ett exempel är Rövarna i Skuleberget, sägner och berättelser som i dag är bygdespel under sommaren. Här går det att lyfta mycket mer av kulturarvet med aktiviteter och dramatiseringar. Jag tror att en traditionell naturskyddande syn kan samsas med en fabrik för produktion av aktiviteter om det sker varsamt och inte på bekostnad av naturvärdena som i sig själva är det stora huvudvärdet Världsarvet Kvarkens skärgård FRÅGA: Vilket övergripande värde utgör i dag grunden för förvaltningen av världsarvet Kvarkens skärgård? figur 53 Världsarvets övergripande värdegrund De enastående universella värdena (geologiska värden skapade av istiden) är rådande i Kvarkens skärgård. Efter det kommer landskapshelheten följd av de ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet samt den regionala symbolen. I kategorin annat nämns även globala värden som viktiga eftersom [...] vi är en del av en stor helhet av unika platser (världsarvslistan) som bör bevaras till kommande generationer. FRÅGA: Jag anser att man borde utvidga världsarvets värdegrund genom att beakta både natur- och kulturvärden. figur 54 Utvidga världsarvets värdegrund genom att beakta både natur- och kulturvärden enligt utbildning Både naturvetenskapligt och tekniskt utbildade anser att man bör utvidga världsarvets värdegrund till att beakta både natur- och kulturvärden. FRÅGA: Nyttjandet av världsarvet Kvarkens skärgård kan i framtiden baseras på flera alternativ. Kulturgeografen Klas Sandell beskriver i sin teoretiska bild, den ekostrategiska begreppsramen (Sandell, 2002) hur vi nyttjar ett naturlandskap men 64

78 även hur samhällets värderingar uttrycks i bl.a. miljö- och naturfrågor. Han indelar landskapet i fyra typer 51. Var ser du världsarvet Kvarkens skärgård i följande alternativ i dag och om 10 år? figur 55 Sandells ekostrategiska begreppsram tillämpad i VKS 1) Fabrik för produktion av aktiviteter Ett litet antal respondenter beskriver dagens Kvarken som ett område som passar in under rubriken fabrik för produktion av aktiviteter. Om 10 år kommer situationen vara en helt annan eftersom respondenterna märker en utvecklingspotential som leder till att området utvecklas drastiskt inom denna kategori. 2) Hembygdens nyttjande Majoriteten av respondenter ser dagens Kvarken som en omgivning för hembygdens nyttjande. Om 10 år kommer denna vision av världsarvet Kvarkens skärgård att vara den allmänrådande. Omfånget har dock, enligt respondenterna, sjunkit en aning från vad den är i dag. 3) Museum för fjärrstyrd produktion Endast ett fåtal ser på området som ett museum för fjärrstyrd produktion i dag. Om 10 år kommer situationen, enligt respondenterna, att vara den samma. 4) Hembygdens avnjutande I dag utgör hembygdens avnjutande den näst största kategorin för områdets användning. Om 10 år har denna tillämpning marginaliserats och utgör tillsammans med ett museum för fjärrstyrd produktion den minst sannolika bilden. Det är från kategorin hembygdens avnjutande stödet för hembygdens nyttjande om 10 år kommer att överföras. Vem ser området som vad i dag? Sammanfattningsvis ser alla grupper området Kvarkens skärgård i dag som en plats för hembygdens utnyttjande. Endast de tekniskt och samhällsvetenskapligt utbildade ser området som ett museum för fjärrstyrd produktion. Det är bara de humanistiskt utbildade som, i dag, ser området Kvarkens skärgård som en fabrik för produktion av aktiviteter. 51 Dessa fyra typer beskrivs i enkäten för Kvarkens skärgård. 65

79 Vem ser området som vad om 10 år? Sammanfattningsvis ser alla grupper, förutom forstmästare och annan, området Kvarkens skärgård om 10 år som en fabrik för produktion av aktiviteter. Alla grupper, förutom företagsekonomiskt-, administrativt-, lantbruksutbildade samt gruppen annan, ser området som en plats för hembygdens nyttjande. De tekniskt, företagsekonomiskt-, administrativtsamt humanistiskt utbildade ser området Kvarkens skärgård om 10 år som ett museum för fjärrstyrd produktion. FRÅGA: Har du övriga synpunkter på världsarvets värden? Redogör för dem här: Följande åsikter lyfts fram i en öppen fråga om respondenternas synpunkter på världsarvets värden inom världsarvet Kvarkens skärgård: Man borde bättre poängtera att de geologiska grunder som gett oss världsarvet har konsekvenser i både naturen (land- och undervattensnatur) och i kulturen. Allt hänger ihop. Samtidigt måste man komma ihåg att se på det globala arvet, hur allt hänger ihop och i informationen inte bara prata om "vi", utan även föra ut världsarvsbudskapet. Vi glömmer t.o.m. ofta att vårt världsarv i själva verket är Höga Kusten/Kvarkens skärgård - inte bara Kvarkens skärgård. NU räcker det. Vi får ej prata sönder hela härligheten! Världsarvet finns nu och värdena finns men med en massa myndigheter som inte kan acceptera det som redan finns och utgå från dessa värden kommer inte att lyckas Gemensam värdegrund sammanfattning Både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård ser man de enastående universella värdena, dvs. de geologiska grunderna som allmänrådande. Landskapshelheten följer de geologiska värdena medan man på bägge sidorna även inbegriper den regionala symbolens betydelse. De naturvetenskapligt utbildade, på bägge sidorna, anser att man bör utveckla värdegrunden att inbegripa både natur- och kulturvärden. Ingen i Höga Kusten och endast ett fåtal i Kvarken ser i dag området som en fabrik för produktion av aktiviteter. Om 10 år kommer denna bild att vara den allmänna i Höga Kusten medan den kommer att genomgå en stark utveckling i Kvarken men dock inte utgöra den största andelen av landskapshelheten. 66

80 En övervägande majoritet av de svarande, i bägge länderna, anser att hembygdens nyttjande är den mest förekommande bilden i dag. I Höga Kusten kommer denna uppfattning antagligen att sjunka till hälften av dagens popularitet medan den i Kvarken fortfarande kommer att vara allmänrådande om 10 år. Att världsarvsområdet i dag skall betraktas som ett museum för fjärrstyrd produktion är minst sannolikt av alla de fyra förslagen i Höga Kusten och relativt marginellt i Kvarken. Om 10 år kommer denna vision att krympa ännu mer i Höga Kusten medan den i Kvarken förblir lika populär som i dag. Hembygdens avnjutande är på delad första plats i Höga kusten i dag medan denna bild utgör det näststörsta alternativet bland Kvarkens respondenter. Om 10 år kommer denna framtidssyn att utgöra den minst sannolika både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård. Det är från denna del rösterna för den övervägande positiva synen på fabrik för produktion av aktiviteter kommer att överföras. I Höga kusten anser man att det är viktigt att levandegöra värdena men att det är svårt att kommersialisera den geologiska värdegrunden. I Kvarken poängterar man att de geologiska värdena har konsekvenser i både natur och kultur dvs. allt hänger ihop. På den svenska sidan poängterar man att kulturarvet kommer från det lokala planet och det kunde man ta fram mer än vad man gör i dag. Här anser man även att traditionellt naturskydd och fabrik för produktion av aktiviteter kan samsas i ett område ifall man gör det varsamt. Det ena utesluter sålunda icke det andra. 67

81 6.1.7 Finansiering Världsarvet Höga Kusten FRÅGA: Har din organisation bidragit till finansiering av världsarvet Höga Kusten? figur 56 Har din organisation finansierat världsarvet? Majoriteten av respondenterna svarar jakande på frågan. På följdfrågan på vilket sätt organisationen varit med och finansierat kommenterar respondenterna som följer: anslag till förvaltning, naturum mm., ekonomiska medel samt personal, finansierar och driver naturum Höga Kusten, genom ideellt arbete, i projektform - planer projekt medfinansiering, skötsel vandringsled, statsbidrag, företagsstöd, [...] som information, skyltning, Naturum m.m.. Som kommentar på följdfrågan varför inte organisationen varit med och finansierat världsarvsarbetet kommenterar respondenterna att världsarvsarbete inte inom vårt uppdrag, det inte varit aktuellt samt att organisationen är en myndighet. FRÅGA: Vem borde ha det huvudsakliga framtida finansieringsansvaret? figur 57 Framtida finansieringsansvar Respondenterna anser att det är staten/naturvårdsverket som borde vara den huvudsakliga världsarvsfinansiären och tätt följda av de regionala myndighetsrepresentanterna (t.ex. länsstyrelsen, landstinget, skogsstyrelsen och vägverket). Som tredje aktör föreslås världsarvskommunerna vara huvudsakliga finansiärer. FRÅGA: Hur borde fördelningen mellan olika världsarvsfinansiärer enligt dig vara? figur 58 Finansieringsfördelning Statens finansieringsandel bör vara 45 %, regionens 26 %, världsarvskommunernas 22 % och näringslivets 7 % av den totala världsarvsfinansieringen. FRÅGA: Ange tre (3) åtgärder som kunde stimulera det lokala näringslivet att investera i världsarvsarbetet. Bland de fritt formulerade svaren urskiljer sig åtta (8) variabler som berör världsarvet Höga Kusten och på vilket sätt man kan stimulera det lokala näringslivet att investera i världsarvsarbetet. Dessa är service- och besöksnäring, marknadsföring, 68

82 ekonomifrågeställningar, infrastruktur, utbildning och forskning, områdets attraktionskraft, samarbete samt gruppen diverse. Kommentarer kring service- och besöksnäring önskar bokningsbara paket, bättre övernattningsmöjligheter, kommunalt engagemang för att uppmuntra till lokal turistisk verksamhet samt riktade insatser för utveckling av besöksnäringen. Bland synpunkter på marknadsföring nämns att få använda en särskild symbol i sin marknadsföring, goodwill, hjälp med marknadsföring samt hjälp med samordning av information. Åsikter om ekonomifrågeställningen efterlyser skärgårdspeng för investeringar i området, att näringslivet får förståelse samt möjlighet att nyttja världsarvet på kommersiell basis, en noggrann framtidskalkyl, parallell investering från kommuner och stat, [kunna] påvisa ekonomiska vinster för företagen genom investeringar i världsarvet samt projekt där näringslivet är inblandat och delfinansiär. Det kräver kommunalt engagemang, världsarvsfond som föreningar, företag etc. kan söka pengar för lokala projekt, ökade intäkter samt [eftersom] vi har ROT-avdrag i dag för att stimulera insatser/investeringar, skall vi kanske instifta något liknande [som] jag kallar för Rotsidan avdrag. Kommentarer kring infrastrukturen anser att man behöver utveckla infrastruktur och tillgänglighet för turistisk utveckling, transporter, bo, se, äta, göra, bra infrastruktur för upplevelser och tillgänglighet, bra kommunikationer längs E4 samt infrastruktur, vägar, bensinmack, leder. Man efterlyser även bättre boende, tätare båtförbindelser mellan öarna, bättre förbindelser till och från världsarvsområdet samt förbättra den fysiska tillgängligheten. Bland synpunkter på utbildning och forskning omnämns att man borde få gratis utbildning och information om världsarvet, att det borde anordnas guideutbildning samt att man får tillgång till en kompetenshöjande utbildning. I åsikterna om områdets attraktionskraft anses att för att området skall bli attraktivt krävs det fler besökare, färdigställande av byggbara tomter för olika ändamål, att man kan öka tillströmningen av besökare och turister runt om i områdena genom arrangemang av världsarvsdagar/festivaler med olika teman i anslutning till naturum Höga Kusten och ett dussin platser inom Höga Kustens världsarvsområde och en attraktivare ort. Man bör även förbereda tomtmark för inflyttning och ha tomter planerade i sjönära läge utanför strandskyddet [...] tomter med vacker utsikt utan strandnära osv.. Ett utbud av 69

83 hälsofrämjande friluftsliv för de anställda efter information på företaget skulle öka områdets attraktionskraft. Kommentarer kring samarbete anser att det finns behov av en gemensam förvaltningsplan som visar på det framtida förvaltnings- och utvecklingsarbetet kring världsarvet, att samarbeta med Höga Kusten Turism (f.d. entré Höga Kusten) då får man en förankring hos näringslivet och ett forum för delaktighet och möjlighet att påverka. Man bör göra lokala näringsidkare delaktiga i världsarvet genom att erbjuda dem att vara fadder för olika områden inom världsarvet, geologi, botanik, zoologi, marinbiologi m.fl. ämnesområden. Personalen får information om just sitt sponsrade område och blir då ett slags ambassadörer för den nyvunna kunskapen, erbjuda lokala näringsidkare att vara värd för (några av) årets arrangemang eller aktiviteter, finansiera föredragshållare exempelvis samt se näringslivets möjlighet att vara delaktig i arbetet med världsarvsutveckling. I sina synpunkter av diverse karaktär anger respondenterna att man bör eftersträva färre restriktioner vad gäller strandskydd etc., att förenkla regelverk, ge en känsla av tillåtelse till området så att man får visa sina gäster delar av världsarvet samt att aktörerna skall kunna se positivt på kreativa idéer. FRÅGA: Borde man tillåta icke-lokala entreprenörer och tjänsteproducenter inom utvecklingsarbetet för världsarvet Höga Kusten? Motivera ditt ja eller nej. Respondenterna var övervägande eniga om att man skall tillåta även icke-lokala entreprenörer och tjänsteproducenter i världsarvets utvecklingsarbete. Man kan se tre huvudsakliga synpunkter att alla behövs och att man juridiskt inte kan stänga ut någon, att de lokala inte räcker till samt att det ofta är utifrån de innovativa idéerna kommer. Den första kategorin kommenteras: hemsk tanke, men självklart kan man inte utestänga någon entreprenör på grund av att den inte är lokal, jag funderar på om det överhuvudtaget finns någon chans att kunna "stoppa" eller säga nej till sådant. Då bryter vi nog mot något EUfördrag, alla som kan bidra är välkomna, först till kvarn [...] samt att vår lokala näring är kapitalsvag och för att lyckas krävs det kompetens och medel samt det behövs inom tjänstesektorn som ger besökarna den upplevelse och komfort som de önskar [men] det behövs också för transporter inom världsarvet och för att öka bredden på besöken. Den andra kategorin kommenteras: om det inte finns lokalt folk att tillgå, om inte det konkurrerar ut det lokala, om inte lokala entreprenörer vill utveckla, men inte om det innebär en stor jätte som kommer hit utan lokal känsla och att lokalt bidra genom att bosätta sig här 70

84 och lämna skattepengar till Höga Kustens kommuner, vi har för få lokala, på samma villkor som lokala d.v.s. att alla kommersiella aktiviteter ska vara långsiktigt hållbara och inte tära på resurser som tillhandahålls för de icke organiserade besökarna, får man inte igång lokala entreprenörer, får man tillåta andra; huvudsaken är att det börjar röra på sig samt att man bör sträva efter att så mycket som möjligt nyttja det lokala [och] till viss del kan det vara ett komplement när det saknas aktörer eller kompetens inom vissa områden; kan finnas intressanta kopplingar mot Kvarkens världsarv. Den tredje kategorin kommenteras: ja, det finns många hemvändare som bor på annan ort men som har rötterna här. Har goda erfarenheter från andra delar av världen. Viktigt att ta tillvara dessa erfarenheter, ja, exempelvis Hotell Hallstaberget i Sollefteå som har stor kapacitet på hotellsidan inom regionen i närheten av Världsarvet Höga Kusten. Fördelen skulle vara att kommunicera med grannområden, vilket skulle ge världsarvet fler besökare samt ja, det är de som kommer utifrån som oftast bär med sig de mest innovativa idéerna. FRÅGA: Har du övriga synpunkter på världsarvets finansiering? Redogör för dem här. Följande åsikter lyfts fram i en öppen fråga om respondenternas synpunkter på världsarvets finansiering inom världsarvet Höga Kusten: Staten bör se till att nödvändig finansiering finns för att bedriva information, förvaltning och utveckling av Sveriges världsarv. Som i fallet med Höga Kustens världsarv tillsammans med Kvarken vill jag föreslå att ett nära samarbete med universitet och högskolor knyts till förvaltningen. Höga Kusten borde bli ett av Sveriges mest forskningsintensiva områden, mycket är ännu okänt här. Skolor i regionen skulle kunna delta i grundforskning och på så vis väcka intresse hos barn och unga att forska och studera vidare inom naturvetenskaperna. Här skulle undervisningsbudgeten stå för delar av finansieringen tillsammans med forskningsanslag som finge sökas för särskilda långsiktiga forskningsprojekt Borde ha en årligt återkommande finansiering så att man kan planera på lång sikt Världsarvet Kvarkens skärgård FRÅGA: Har din organisation bidragit till finansiering av världsarvet Kvarkens skärgård? figur 59 Har din organisation finansierat världsarvet? Majoriteten av respondenterna svarade jakande på denna fråga. 71

85 Som svar på följdfrågan på vilket sätt organisationen bidragit till finansiering av världsarvet angavs orsakerna vara: byutvecklingsplan i Replot samt finansiering av projekt, investeringar för infrastruktur och betydande tjänstearbete. Genom att bygga utställning om världsarvet, att ge arbetstid för världsarvsarbete, projektverksamhet som insamlar och använder resurser för marknadsföring och utveckling och genom småbåtsfarledshantering. Även genom att finansiera Havets hus [...] finansiering till världsarvet i Kvarken r.f., genom kommunal finansieringsandel, med arbete och pengar via miljöministeriet och restaureringen av Sommarösund. Man har även bidragit som förvaltare, Terranova har finansierat en världsarvsutställning, Terranova, marknadsföringsåtgärder, uppbyggande av infrastruktur, planering av Svedjehamnområdet samt genom upplåtande av mark i stor utsträckning. På följdfrågan varför inte anges följande orsaker: att man finansierar endast kulturarv, att det inte finns sådana resurser och det hör inte till oss, att man är en ideell organisation, man gör det indirekt med kulturfondens pengar samt att man har inte skapat relevanta saker ännu för där vi finns. FRÅGA: Vem borde ha det huvudsakliga framtida finansieringsansvaret? figur 60 Framtida finansieringsansvar Enligt respondenterna bör staten/miljöministeriet bära det huvudsakliga finansieringsansvaret. Som följande borde de regionala myndighetsrepresentanterna (t.ex. Forststyrelsen Österbottens naturtjänster, Österbottens förbund, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten) samt världsarvskommunerna greppa det finansiella helhetsansvaret. Som annan aktör nämns bl.a. en världsarvsstiftelse, Aktion Österbotten r.f., privata turistföretagare samt världsarvsföreningen som naturligtvis skulle finansieras av stat och kommuner och av eventuella lokala donationer. FRÅGA: Hur borde fördelningen mellan olika världsarvsfinansiärer enligt dig vara? figur 61 Finansieringsfördelning I genomsnitt anser man att statens finansieringsandel skall vara 55 %, regionens 18 %, världsarvskommunernas 17 % och näringslivets 10 % av den totala världsarvsfinansieringen. FRÅGA: Ange tre (3) åtgärder som kunde stimulera det lokala näringslivet att investera i världsarvsarbetet. 72

86 Bland de fritt formulerade svaren urskiljde sig elva (11) variabler som berör världsarvet Höga Kusten och på vilket sätt man kan stimulera det lokala näringslivet att investera i världsarvsarbetet. Dessa är service- och besöksnäring, marknadsföring, ekonomifrågeställningar, statistik och uppföljning, infrastruktur, media, utbildning och forskning, näringarna (produktion), områdets attraktionskraft, samarbete samt gruppen diverse. Kommentarerna kring service- och besöksnäring handlar om att bygga och upprätthålla fina besöksplatser, utveckla området och dess turism, serviceutveckling och erbjudande, utveckla inkvarteringsmöjligheter, investera restauranger, caféer. Man nämner Havets hus, planläggning av områden för camping och stugbyar - det är oerhört viktigt att det finns en plan som alls möjliggör investeringar, tydliga planer för hur världsarvet skall utvecklas som turistmål samt kvalitetsprogram för logi och mat, vikten av att stöda lokala turismföretagare och erbjuda besök i världsarvet. I åsikterna om marknadsföring anses att man vill ha hjälp med marknadsföring, möjlighet att marknadsföra sig som världsnaturarvsvänlig (gröna värden) samt gemensam marknadsföring för turistföretag. Man önskar också marknadsföring så att kunder kommer till området, utveckling av marknadsföringen samt att göra området känt i hela landet. I synpunkter på ekonomifrågeställningar anges att det för med sig ett ekonomiskt mervärde för en lokal part efter att projekten/finansieringen är slut och att man bör anamma nyttoprincipen om ett företag märker att det finns möjlighet att förtjäna på att satsa i världsarvet, t.ex. att vara med i en marknadsföringskampanj till större befolkningsgrupper och göra sitt företags produkter kända. Man önskar också ekonomiskt stöd för att kunna upprätthålla service och tjänster som inte bär sig själva i området t.ex. turistbåtar i världsarvet och övernattningsmöjligheter, skattefördel vid start säg 5 år, engångsbidrag vid start samt bra sponsoravtal. Det anses viktigt att företagare kan ha logon eller känna samhörighet med världsarvet som ett mervärde då [blir det] lättare att få investeringar. Man vill satsa på investering i produktionsenheter som gynnar utvecklingen samt har en önskan om långsiktig förbindelse från staten att satsa på Kvarkens skärgård Kommentarer kring statistik och uppföljning ser vikten av besökarstatistik, besökarundersökningsresultat och att man följer upp och utvärderar åtgärderna. Åsikter om infrastruktur anser det viktigt med vägar så att turisterna vill åka ut till sidobyarna också, utan att skaka sönder sina fordon, god infrastruktur för turistföretag, utveckling av 73

87 kommunikationerna till världsarvet samt deltagande i infrastruktursatsningar. Man borde också investera i trafiken (buss, minibuss, båt) samt utföra investering i infrastruktur som gynnar utvecklingen. I synpunkter på media önskas få publicitet via världsarv och synlighet i media. Kommentarer kring utbildning och forskning efterlyser seminarium kring världsarvet, [möjlighet] att göra Kvarken till kompetenscentrum för naturguidning och världsarvspedagogik, initiera tvärvetenskapliga forskningsprojekt där näringslivet kan delta samt önskar utbildning inom turism, ekonomikunskap om världsarvet och kulturen i området. Åsikter om näringarna (produktion) ser möjligheter att utveckla nya energikällor samt att ta tillvara de viktigaste näringsgrenarna som finns i området, dvs. fisket och jordbruket. Kommentarer kring områdets attraktionskraft anser att allt som lockar människor till regionen och gör dem medvetna om regionens styrka stimulerar, framgångsrika projekt och företag som fått nytta av världsarvet lyfts fram och att man skall producera nya idéer om hur man kan utnyttja världsarvstatusen så att den är [till] nytta för regionen och skärgård. Man önskar mera besökare samt möjlighet att ta tillvara naturen, sammanslå dessa och göra en helhet. En respondent anser att detta är en svår fråga ökad mängd besökare skulle vi väl alla vilja ha; nu känns det som om ingen vågar satsa ordentligt för allt är ännu så osäkert och ofärdigt. Synpunkter på samarbete visar en önskan om samarbetsprojekt för olika utvecklingsåtgärder samt samarbete mellan företag och andra aktörer. En respondent säger att kanske man kan vid grundandet av föreningen eller stiftelsen få med näringslivet i föreningen/stiftelsen. I synpunkter av diverse karaktär anger respondenterna att man bör eftersträva mera världsarvsföretag och produkter [som] man ser att andra vågar och satsar, hjälp (idéer, kunskap och finansiering) för att utveckla världsarvsanpassade produkter och tjänster samt stöd. Man anser även att näringslivet i de österbottniska kommunerna kommer aldrig att ha någon verklig nytta av världsarvet; detta kommer endast att bli en hobby för några sega naturföretagare samt att miljöcentralen lugnar ner sig med sin konstanta fredningsiver och beaktar oss som bor där som människor. Kanske det vore bättre att sätta ner energin på att föra samhället framåt istället för att slåss om träsk och annat som de facto fått vara orörda i generationer. FRÅGA: Borde man tillåta icke-lokala entreprenörer och tjänsteproducenter inom utvecklingsarbetet för världsarvet Kvarkens skärgård? Motivera ditt ja eller nej. 74

88 Respondenterna är till största delen överens om att man skall tillåta även icke-lokala entreprenörer och tjänsteproducenter i världsarvets utvecklingsarbete. De flesta respondenter ställer dock ett tilläggskrav efter att ha bejakat tanken, t.ex. genom ja, om..., ja, men..., ja, ifall..., ja, efter kontroll..., ja, till viss del.... Man kan se fyra huvudsakliga synpunkter; krav på att följa regler och normer, konkurens medför kvalitet, möjligheter till sysselsättning samt att externt kunnande medför behövlig input. Den första kategorin kommenteras: bara de uppfyller regelverk och normer som fastslagits. Konkurrens ger bättre produkter, varför inte om de följer de riktlinjer och värden som vi har satt upp för verksamhet inom världsarvsområdet samt efter kvalitetskontroll. Den andra kategorin kommenteras: bör tillåtas, konkurrens stimulerar, i viss mån, kvalitet måste gå först samt ja, annars blir det lätt för litet utbud och dålig kvalitet. Den tredje kategorin kommenteras: det är inget skäl och ens möjligt att stänga bort ickelokala men de viktiga [är] att man samarbetar och är i regionen och [på] lokal nivå så pass aktiv att inte all nytta går ut; t.ex. de är viktigt att världsarv medför nya sysselsättningsmöjligheter till området och hjälper [oss] att hålla skärgården levande för att garantera att service, skolor, arbetsplatser, butiker osv. står kvar också i skärgården och des byar, om man ser till turistverksamheten så finns det ingen annan möjlighet än utomstående intressenter, om de använder lokal arbetskraft eller tom bosätter sig i området, icke lokala som etablerar sig i området, anställer, öppnar kontor, bidrar till lokala utvecklingen är helt ok; tillfälliga lycksökare nej, infrastrukturen bör förstärkas samt alla som bidrar är till gagn för ortsbefolkningen så vi inte blir en utdöd bygd. Den fjärde kategorin kommenteras: det kan finnas större kunnande utanför det lokala, finns inte lokal kunskap och kraft för att utveckla turismen, icke-lokala kan se världsarvet från olika håll och uppleva det annorlunda än lokala, om de jobbar för samma mål, om det finns kunnande och bra idéer, till viss del- ibland ser vi själva inte alla möjligheter, alla som vill stöda vårt projekt bör kunna få vara med, alla behövs samt de kunde ha nya utomståendes idéer. De negativa åsikterna var följande: bäst om man inte gjorde det. Världsarvet borde gynna de lokala aktörerna, absolut inte, lokala entreprenörer borde ha förtur om tjänsten och kostnaderna i övrigt är jämförbara med icke lokala entreprenörer, alla bör vara förankrade, annars uppstår legitimitetsproblem, NEJ för sjutton! Vi behöver inga krösusar som stjäl vårt 75

89 område och slänger ut lokalbefolkningen. Inte ska vi väl låta oss bli behandlade som nordamerikanska indianerna i tiden? Området ska inte exploateras utan utvecklas mycket försiktig på våra egna villkor, borde ha lokal anknytning, nyttan borde tillkomma lokala företagare i främsta hand, de känner inte till den lokala delen och har bara eurosedlarna framför ögonen. FRÅGA: Har du övriga synpunkter på världsarvets finansiering? Redogör för dem här. Följande åsikter lyfts fram i en öppen fråga om respondenternas synpunkter på världsarvets finansiering inom världsarvet Kvarkens skärgård: All finansiering som berör världsarvet skall samlas till en instans (typ världsarvsdelegationen) som suveränt skall förvalta och fördela resurserna. Finansiering är A och O för all verksamhet. Utan finansiering kan inga goda idéer förverkligas. Kunde t.ex. olika fonder bidra med hjälp? Hellre en stiftelse som har huvudansvaret för finansieringen. Nu är både statliga pengar och projektpengar i användning och de ger lite spelrum och mycket byråkrati. Ny organisation, förening eller stiftelse där man i stadgarna fördelar kostnaderna. Staten tar först över, sedan förändras bilden till den nivå som formades här tidigare i förfrågan Staten borde ta ett större ansvar! Staten borde årligen bidra med en ansenlig summa pengar. Staten bör ge pengar nu. Och främst för infrainvesteringar så om en turist kommer från Mellaneuropa bör han få en upplevelse som är positiv, inte negativ. Staten måste skjuta till ett ordentligt bidrag som utvecklar området och lokala aktörers möjligheter att utvecklas. Grund infrastruktur måste utvecklas. Statlig finansiering via statens budget är ett måste! Finansiering sammanfattning Både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård har majoriteten av respondenternas organisationer bidragit till världsarvets finansiering. Detta har skett huvudsakligen genom ekonomiska bidrag och projektpengar men även genom rollen som förvaltare. I Höga Kusten består bidraget även av ideellt arbete och skötsel av vandringsleder. I Kvarken har man bidragit med arbetstid, byautveckling, marknadsföringsåtgärder, uppbyggande av infrastruktur, planering samt upplåtande av mark. 76

90 I fråga om vem som skall ha det framtida huvudsakliga finansieringsansvaret är båda länderna överens. Ansvaret skulle främst finnas hos staten, i andra hand hos de regionala myndighetsrepresentanterna och slutligen hos världsarvskommunerna. Fördelningen är i Höga Kustens fall samt därutöver 7 % för näringslivet. I Kvarkens skärgård är fördelningen samt 10 % för näringslivet. Man anger åtta gemensamma åtgärder som kan stimulera det lokala näringslivet till att investera i världsarvsarbete. Dessa är faktorer i koppling till service- och besöksnäringen, marknadsföring, ekonomifrågeställningar, infrastrukturfrågor, utbildning och forskning, områdets dragningskraft, samarbete samt övriga frågor. I Kvarkens skärgård tar man även upp statistik och uppföljning, media samt produktionsnäringarna som bidragande faktorer till stimulans av det lokala näringslivet. När det gäller service- och besöksnäringarna anser man på bägge sidorna att det behövs tydliga planer och riktade insatser för att en utveckling av besöksnäringarna skall vara möjlig. Man behöver även hjälp och stöd för marknadsföringsinsatser eftersom kunskapen inte anses finnas lokalt. När det gäller ekonomin förväntar man sig, såväl i Höga Kusten som i Kvarkens skärgård, ekonomiska fördelar och stöd från staten. I Höga Kusten efterlyser man en lokal världsarvsfond som kunde bidra med ekonomiska medel till lokala projekt. I Kvarken nämner man logoanvändningen som ett mervärde. Gällande infrastrukturen omnämner man vikten av upprätthållande av den nuvarande infrastrukturen och en utveckling till gagn för turisterna medan man i Kvarken mer poängterar vikten av infrastrukturen för företagarna. På bägge sidorna nämner man guideutbildning som en stimulansåtgärd som man kan satsa på men man efterlyser även kompetenshöjning och annan utbildning. I Kvarkens skärgård nämner man även behovet av tvärvetenskaplig forskning i världsarvsområdet. För att öka områdets dragningskraft efterlyser man i Höga Kusten olika arrangemang kring världsarvet. Man vill också göra hela området attraktivare som bostadsområde, dvs. möjligheten till att utöka antalet attraktiva tomter. I Kvarkens skärgård önskar man lyfta fram framgångsrika projekt och företag för att visa exempel för andra företagare och entreprenörer hur man resultatrikt kan jobba med världsarvet. På båda sidorna efterlyser man samarbete i form av samverkan mellan företagare och andra aktörer, t.ex. turismaktörer och organisationer. I Höga Kusten omnämns även världsarvsfaddrar och världsarvsambassadörer som en samarbetsform från den lokala nivån utåt. 77

91 De allmänna synpunkterna berör i Höga Kusten klart en önskan om färre restriktioner, förenklade regelverk och att man borde etablera en känsla av tillåtelse. I Kvarkens skärgård efterlyser man hjälp och stöd i sitt världsarvsarbete. Man är dessutom skeptisk till att världsarvet kan leda till nytta för näringslivet i regionen man ser även världsarvet som en hobby för några sega naturföretagare. Respondenterna både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård är övervägande eniga om att man skall tillåta även icke-lokala entreprenörer och tjänsteproducenter i världsarvets utvecklingsarbete. På den svenska sidan anser man att alla behövs och att man juridiskt inte kan stänga ut någon, att de lokala inte räcker till samt att det ofta är utifrån de innovativa idéerna kommer. På den finländska sidan ställs det krav på att följa regler och normer för alla inblandade, samtidigt konstateras att konkurens medför kvalitet och sysselsättningsmöjligheter samt att externt kunnande medför behövlig input. I Kvarkens skärgård ställer man även i de flesta fall krav på dem som kommer utifrån genom att förtydliga svaren genom uttryck som; ja, om, ja, men, ja, ifall, ja, efter kontroll och ja, till viss del. Både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård ser man staten som den huvudsakliga finansiären av världsarvet. Man efterlyser kontinuerlig finansiering. I Kvarkens skärgård omnämner man en möjlig ny organisation, t.ex. förening eller stiftelse, som kan axla ett regionalt finansieringsansvar. 78

92 6.1.8 Det gemensamma världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård Världsarvet Höga Kusten FRÅGA: På vilken nivå borde man samverka i världsarvsfrågor mellan världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård? figur 62 Samverkansnivå i världsarvsfrågor, Respondenterna rangordnar de fyra (4) föreslagna nivåerna enligt följande: den regionala nivån anses vara den viktigaste nivån för samverkan följd av den kommunala, statliga och den lokala. FRÅGA: Kring vilka frågor borde förvaltningssamarbetet för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård ske? figur 63 Kring vilka frågor borde förvaltningssamarbete ske? figur 64 Kring vilka frågor borde förvaltningssamarbete ske? (forts.) Av de föreslagna aktiviteterna urskiljer sig sju (7) av tolv (12) aktiviteter som respondenterna anser att bör absolut vara med. Dessa är behandla gemensamma projekt, hålla gemensamma möten, samordna rapportering till UNESCO, skapa och stärka en gemensam världsarvsidentitet hos både myndigheter, kommuner och invånare, samordna framtagande och uppdaterande av förvaltnings- och utvecklingsplaner, upprätthålla ett mångformigt, strukturerat och kontinuerligt förvaltningsarbete mellan Höga Kusten och Kvarkens skärgård samt utveckla friluftsliv i världsarvets natur- och kulturlandskap. Dessa förslag anges i prioriteringsordning. Fyra (4) aktiviteter är utmärkande för åsikten av mindre betydelse eller behöver inte alls vara med. Dessa är hålla kontakt till andra världsarv, följa och delta i det nordiska världsarvssamarbetet, vara informerad om övriga gränsöverskridande världsarv samt informera gränsregionalt. Dessa förslag anges även i prioriteringsordning. FRÅGA: Hur många möten borde den gemensamma samrådsgruppen för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård årligen ha? figur 65 Önskat antal möten för samrådsgruppen enligt kön Både kvinnor och män föreslår att antalet möten för en samrådsgrupp skall vara 2-3 per år. 79

93 FRÅGA: Ge förslag på hur man skapar och stärker en gemensam världsarvsidentitet, dvs. skapar ett gemensamt ansikte utåt, ett brand, som omfattar båda delarna i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. I en öppen fråga får respondenterna ge förslag på hur man skapar och stärker en gemensam världsarvsidentitet, dvs. skapar ett gemensamt ansikte utåt, ett brand, som omfattar båda delarna av världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Man kan urskilja fyra (4) aktiviteter. Dessa är information, marknadsföring, samverkan och kommunikation samt utbildning. På aktiviteten information ges följande exempel; att man genom att ha gemensamt informationsmaterial [och] att det [världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård] alltid presenteras gemensamt; det skall inte ses som 2 världsarv utan som 1, att man har en gemensam webb portal samt likartad skyltning. Förslag till marknadsföringsåtgärder är: samordning av marknadsföring/information och att man kan arbeta med en varumärkesplattform för det gemensamma världsarvet. Man önskar ta fasta på höga och låga kusten d.v.s. högt möter lågt". Man vill skapa paketresor som innefattar båda delarna, en gemensam världsarvslogga, där man synliggör att vi stiger ur havet [med en] logo. Man vill även se att man marknadsför lyckade aktiviteter. På aktiviteten samverkan och kommunikation ges följande exempel: Man efterlyser ett gemensamt ansvarstagande, ett sätt att skapa acceptans för detta på regional/lokal nivå, då det inte i dag är accepterat av de lokala; man förstår helt enkelt inte hur det fungerar med ett delat världsarv. Man kan stärka gemenskapen genom de olikheter de båda delarna har, genom gemensamt agerande, gemensamma projekt, gemensam finansiering och genom att ta fram gemensamma paket". Man bör lära av varandra och lära sig hur man samarbetar över gränserna. Man skall informera varandra, skapa bättre kommunikation mellan områdena samt upprätthålla samverkansprojekt som konkret bygger upp kontakter och nätverk. Genom regional förankring som utvecklar natur- och kulturvärlden som något som hör samman samt genom möten mellan människor på båda sidorna skapar man en gemenskap. Konkret kan man göra is-festivaler även på sommaren och det som binder samman är förvaltningsplanen för världsarvet [som] blir en gemensam strategi där alla känner sig delaktiga. Man nämner att man bör stärk kontaktytorna mellan skolor på båda sidorna, turistföretag på båda sidorna, ideella föreningar på båda sidorna, jobba i projektform för ett bra pedagogiskt 80

94 material samt organisera studie- och turistresor till varandras världsarv som förslag på aktiviteten utbildning. FRÅGA: Inom vilka områden kunde man på ett framgångsrikt sätt arbeta i projekt? figur 66 Framtida gränsöverskridande projektområden Respondenterna anser att man framgångsrikt inom följande områden kan arbeta i projekt: framtagande av informationsmaterial, utbyte mellan tjänstemän som jobbar med världsarvsfrågor, marknadsföring av turismprodukter, världsarvspedagogik samt utbyte inom undervisningssektorn. I följande frågor ingår påståenden om världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Ange i vilken utsträckning du instämmer med påståendena. figur 67 Gränsregionalt framtida samarbete, VHK FRÅGA: Världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård borde i framtiden utgöra ett gemensamt destinationsområde för turism. Respondenterna överensstämmer till viss del med påståendet att världsarvet borde utgöra ett gemensamt destinationsområde i framtiden. FRÅGA: Gemensam takorganisation för turistdestinationen världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård behövs. Respondenterna överensstämmer till viss del med påståendet att man borde upprätta en gemensam takorganisation för världsarvets turistdestination. FRÅGA: En gemensam marknadsföring för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård behövs både nationellt och internationellt. Respondenterna överensstämmer till stor del med påståendet att man borde ha en gemensam marknadsföring för världsarvet. FRÅGA: Utbildning av gemensamma världsarvsguider för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård behövs. Respondenterna överensstämmer till stor del med påståendet att man skall utbilda gemensamma världsarvsguider. FRÅGA: Har du övriga synpunkter på det gemensamma världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård? Redogör för dem här. Följande åsikter lyfts fram i en öppen fråga om respondenternas synpunkter på det gemensamma världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård: 81

95 Känns som det händer mer på Kvarkensidan medan länsstyrelsen i Västernorrland mest förvaltar (utan aktiviteter) de senaste 10 åren. Jag tror att man ska samverka med den destinationsorganisation som nu byggs, Höga Kusten turism, för att få förankring hos näringen. Om det skall marknadsföras gemensamt etc. så krävs det att det finns förbindelser som gör att besökare kan ta sig mellan områdena; annars är det ju meningslöst Världsarvet Kvarkens skärgård FRÅGA: På vilken nivå borde man samverka i världsarvsfrågor mellan världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård? figur 68 Samverkansnivå i världsarvsfrågor Respondenterna rangordnar de fyra (4) föreslagna nivåerna enligt följande: den regionala nivån anses vara den viktigaste nivån för samverkan följd av den kommunala, statliga och lokala. FRÅGA: Kring vilka frågor borde förvaltningssamarbetet för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård ske? figur 69 Kring vilka frågor borde förvaltningssamarbetet ske? figur 70 Kring vilka frågor borde förvaltningssamarbete ske? (forts.) Av de föreslagna aktiviteterna urskiljer sig nio (9) av tolv (12) aktiviteter som respondenterna anser att bör absolut vara med. Dessa är samordna rapportering till UNESCO, upprätthålla ett mångformigt, strukturerat och kontinuerlig förvaltningssamarbete mellan Höga Kusten och Kvarkens skärgård, informera gränsregionalt, skapa och stärka en gemensam världsarvsidentitet hos både myndigheter, kommuner och invånare, representera det gemensamma världsarvet internationellt, sammankalla till gemensamma möten, behandla gemensamma projekt, samordna framtagande och uppdaterande av förvaltnings- och utvecklingsplaner samt följa och delta i det nordiska världsarvssamarbetet. Dessa förslag anges i prioriteringsordning. Tre (3) aktiviteter är utmärkande för åsikten av mindre betydelse och behöver inte alls vara med. Dessa är hålla kontakt till andra världsarv, utveckla friluftsliv i världsarvets natur- och kulturlandskap samt vara informerad om övriga gränsöverskridande världsarv. Dessa förslag anges även i prioriteringsordning. 82

96 FRÅGA: Hur många möten borde den gemensamma samrådsgruppen för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård årligen ha? figur 71 Önskat antal möten för samrådsgruppen enligt kön Både kvinnor och män anser att antal möten för en samrådsgrupp förslagsvis kan vara 2-3 per år. FRÅGA: Ge förslag på hur man skapar och stärker en gemensam världsarvsidentitet, dvs. skapar ett gemensamt ansikte utåt, ett brand, som omfattar båda delarna i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. I en öppen fråga får respondenterna ge förslag på hur man skapar och stärker en gemensam världsarvsidentitet, dvs. skapar ett gemensamt ansikte utåt, ett brand, som omfattar båda delarna av världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Man kan urskilja fyra (4) aktiviteter som är allmänrådande. Dessa är information, marknadsföring, samverkan och kommunikation samt utbildning. På aktiviteten information ges följande exempel; gemensamt info-material, tryckt och audiovisuell samt www, gemensam logo och budskap, gemensamma turistbroschyrer och ett nyhetsblad som utkommer några gånger om året. Man önskar informera, skola, ordna föreläsningar, [bjuda in] gäster från andra sidan att föreläsa eller berätta, i vetenskapligt infomaterial presentera båda delarna och visa på likheter och olikheter i både geologi, natur och kultur samt anordna evenemang. Förslag till marknadsföringsåtgärder är en önskan om en gemensam marknadsföring i media. Man vill marknadsföra de historiska banden, upprätthålla en gemensam turistisk marknadsföring samt utveckla gemensamma marknadsföringsåtgärder. Man efterlyser även en gemensam logo samt världsarvsambassadörer. På aktiviteten samverkan och kommunikation ges följande exempel på hur man kan närma sig varandra. Detta kan göras genom konkreta exempel som att ordna charterresor mellan Höga Kusten och Kvarken samt fysisk båtförbindelse och paketresor. Det borde finnas någon världsarvsbåt som skulle gå ens ett par gånger per sommar mellan världsarven och man kunde ordna utfärder till båda delarna typ segla HK-KS. Man kan skapa turistpaket som innefattar besök både i Kvarken och Höga Kusten. Grunden är att Höga Kusten/Kvarken är tillsammans en enhet - [åt]skilda kommer båda halta; gemensam förvaltnings- och utvecklingsplan [och] kontakter på alla nivåer statliga, regionala och lokala är viktiga såsom [också] gemensam verksamhet utåt t.ex. till UNESCO, samrådsgruppens arbete [samt] 83

97 tjänstemannautbyte. Man bör etablera erfarenhetsutbyte och lokala - regionala projekt, hitta gemensamma traditioner, skapa olika mötesplatser både virtuella och verkliga t.ex. tävlingar, ordna träffar mellan aktörer i respektive länder samt ordna benchmarking seminarier, kurser och utbildning. Man bör även engagera det lokala och kommunala planet i det gemensamma världsarvsarbetet, ställa upp på offentliga platser samt arrangera [gemensamma] världsarvsdagar. Genom en positiv inställning, genom att skapa samhörighet och mervärde man bör känna till varandra och genom att öka kännedomen om båda delarna samt visa öppenhet skapar och stärker man en gemensam världsarvsidentitet. Man nämner skolor och lägerskolor som förslag på aktiviteten utbildning. FRÅGA: Inom vilka områden kunde man på ett framgångsrikt sätt arbeta i projekt? figur 72 Framtida gränsöverskridande projektområden Respondenterna anser att man framgångsrikt kan arbeta i projekt inom följande områden: framtagande av informationsmaterial, marknadsföring av turismprodukter/paket, utbyte mellan tjänstemän som jobbar med världsarvsfrågor, världsarvsforskning samt världsarvspedagogik. I följande frågor ingår påståenden om världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Ange i vilken utsträckning du instämmer med påståendena. figur 73 Gränsregionalt framtida samarbete FRÅGA: Världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård borde i framtiden utgöra ett gemensamt destinationsområde för turism. Respondenterna överensstämmer till viss del med påståendet att världsarvet i framtiden borde utgöra ett gemensamt destinationsområde för turism. FRÅGA: Gemensam takorganisation för turistdestinationen världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård behövs. Respondenterna överensstämmer till viss del med påståendet att man bör etablera en gemensam takorganisation för världsarvet. FRÅGA: En gemensam marknadsföring för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård behövs både nationellt och internationellt. Respondenterna överensstämmer helt eller till stor del med påståendet att det behövs en gemensam marknadsföring för världsarvet. 84

98 FRÅGA: Utbildning av gemensamma världsarvsguider för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård behövs. Respondenterna överensstämmer till viss del, nära följt med till stor del, med påståendet att man bör utbilda gemensamma världsarvsguider för världsarvet. FRÅGA: Har du övriga synpunkter på det gemensamma världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård? Redogör för dem här. Följande åsikter lyfts fram i en öppen fråga om respondenternas synpunkter på det gemensamma världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård: [Samarbetet] bör effektiveras. Inte allt för aktivt samarbete [för tillfället]. Följ Sverige och avbryt alla nya lagförslag för områdena Det gemensamma världsarvet sammanfattning På bägge sidorna är man överens om att samarbetet först och främst skall skötas på regional nivå och sedan i följande ordning; kommunal, statlig och lokal. På frågan vilka aktiviteter man borde bygga samarbete kring skiljer sig svaren en aning. I Höga Kusten anser man att det är fruktbart att arbeta i projektform samt hålla gemensamma möten medan man i Kvarkens skärgård anser att man bör satsa på rapportering till UNESCO samt gemensamt förvaltningssamarbete. I Höga Kusten anser man att som aktivitet i ordningen 7 skall man utveckla friluftsliv och världsarvets natur- och kulturlandskap medan man i Kvarken anser att denna aktivitet är av mindre betydelse. Det konkreta samarbetet kunde ske genom att samrådsgruppen träffas 2-3 gånger per år anser respondenterna på båda sidorna. Respondenterna anser att man genom information, marknadsföring, samverkan och kommunikation samt utbildning möjliggör en gemensam världsarvsidentitet. Både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård önskar man gemensamt informationsmaterial men även en gemensam Web-portal. I Höga Kusten ser man det som viktigt att man börjar se på världsarvet som en helhet och inte som två separata världsarv. I Kvarken ser man en satsning på information till skolor men även på popularisering av vetenskapligt material som viktigt för den gemensamma identiteten. 85

99 På bägge sidorna önskar man en gemensam marknadsföring, antingen medialt eller genom en varumärkesplattform som grundar sig på turistisk satsning. I Finland vill man även satsa på att marknadsföra de historiska banden mellan världsarvsdelarna. En gemensam logo ser såväl respondenterna i Höga Kusten som respondenterna i Kvarkens skärgård som viktig. I detta sammanhang nämns världsarvsambassadörer som viktiga. Samverkan och kommunikation kan stärkas genom att ta fram paket, t.ex. båtturer mellan världsarvsdelarna, anser man både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård. På den svenska sidan poängterar man den mänskliga interaktionen mellan aktörer i de båda delarna som ytterst väsentlig. I Kvarkens skärgård ser man det även som viktigt och man efterlyser olika mötesplatser. Man poängterar vikten av att hitta gemensamma traditioner och bl.a. anordna gemensamma världsarvsdagar. Ledord på den svenska sidan är ansvar, acceptans och att överbygga olikheter, och på den finländska sidan samhörighet, mervärde och en positiv inställning. Att stärka världsarvstanken genom att få utbildningssektorerna involverade är mer framträdande i Sverige än i Finland. I Höga Kusten ser man det positiva med VIS-projektet, vikten av gemensamt pedagogiskt material samt behov av att organisera resor både som studie- och turistresor i utbildande syfte. I Kvarkens skärgård nämner man lägerskolor som en sammanbindande faktor. På bägge sidorna anser man att framtida projekt kunde beröra framtagande av informationsmaterial, anordna utbyte för tjänstemän som arbetar med världsarvet samt marknadsföra gemensamma turismprodukter och turismpaket. Världsarvsforskning och världsarvspedagogik är också önskvärt som gemensamma projektområden. Man är dock inte helt övertygade om att världsarvsområdet bör utgöra ett gemensamt destinationsområde för turism. Inte heller tanken på en gemensam takorganisation för turism är helt övertygande. I Finland är man mer villig att ha en gemensam marknadsföring för världsarvet än i Sverige. När det gäller utbildning av gemensamma världsarvsguider är situationen omvänd; i Höga Kusten instämmer respondenterna till stor del medan man i Kvarkens skärgård instämmer till viss del. När respondenterna fritt kommenterar det gemensamma arbetet ser man tendenser till att gräset är grönare på andra sidan. I Kvarkens skärgård önskar man följa Sverige * + och i Höga Kusten anser man att det händer mer i Kvarken* +. Man ser dock ett samarbete som nödvändigt och då speciellt att få till en kommunikation mellan de två världsarvsdelarna. 86

100 6.2 Intervju Den nationella nivåns delaktighet i förvaltningen Den nationella nivån, dvs. myndighetsnivån som i Sverige representeras av Naturvårdsverket och i Finland av miljöministeriet är i första hand ansvariga att hand ha och bevara världsarvets värden. Inget av de nordiska länderna har haft behov att anta en världsarvslag eftersom området redan skyddats genom andra tillräckliga åtgärder, lagar och förordningar. Det kan i någon mån vara oklart vilken roll myndigheterna åtagit sig i världsarvsfrågor och vilken deras funktion i förvaltningsarbetet är. I följande kapitel redogörs för hur representanter från de nationella myndigheterna ser på världsarvets förvaltning och administration Statliga myndighetsrepresentanter i Höga Kusten Naturvårdsverket har uppdraget att skapa naturskyddade områden i Sverige. De fördelar även ekonomiska medel till de skyddade områdena med undantag av t.ex. leder i fjällen, vandringsleder och världsarv. När Naturvårdsverket prioriterar områden inom sin organisation anser de att nationalparkerna har högst prioritet, naturreservaten ligger lägre medan världsarven har hög prioritet men inte högre än nationalparkernas. Myndigheterna skall se till att det finns bra drivpunkter för turism men skall inte driva en turistisk utveckling. Det är däremot upp till förvaltaren dvs. i Höga Kustens fall Länsstyrelsen i Västernorrland att förmedla information och kunskap samt bevara världsarvsområdet. Enligt en respondent skall länsstyrelsen förvalta de värden världsarvet grundar sig på, se till att de syns, blir kända [...] se till att människor förstår dem och att de inte förstörs. Ytterst ligger finansieringsansvaret hos regeringen, i fall förvaltningssystemet skulle kollapsa. Det är således på ledet mellan regeringen och länsstyrelserna som finansieringen skall ske. Naturvårdsverket har en fördelningsnyckel samt uppföljning av de använda pengarna. Länsstyrelserna sköter själva den praktiska fördelningen av de erhållna medlen och de ansvarar för användningen och redovisningen av pengarna. Det finns dock ett oklart behov av resurser i Höga Kusten. Myndigheterna kan vara involverade i hur man använder finansieringen men en respondent anser att det är upp till platserna, regionerna, länsstyrelsen och kommunerna att jobba med världsarvsfrågor. Enligt respondenterna beror det på hur omfattande frågan är. Gäller frågorna större saker som t.ex. state of conservation skall kommunikationen ske på regeringsnivå. Det är upp till varje enskilt land att bestämma hur man sedan insamlar informationen. I Sverige låter man oftast 87

101 länsstyrelserna yttra sig eller själva skriva ett yttrande som myndighetsnivån sedan skickar till UNESCO:s världsarvssekretariat. Det är viktigt att följa internationellt uppsatta regler. Enligt en respondent är det länsstyrelsen som skall se till att arbetet fungerar och blir förankrat. De skall se till att producera information, sprida informationen och göra den lättillgänglig samt upprätthålla replipunkter, dvs. platser dit besökare kan komma för att få information om världsarvet. Länsstyrelsen skall minimera risken till att det händer olyckor och att landskapet sköts. Detta kan även delegeras exempelvis till kommunerna om de så antar uppdraget. På det här sättet kan man förankra världsarvstanken lokalt. Det är dock ytterst viktigt att förmedla åtagandet till den regionala och lokala nivån. En respondent beskriver hur man regionalt och lokalt kan använda världsarvet som ett instrument i sina egna sammanhang: Ja, världsarvet tenderar att leva sitt eget liv. [...] där det blivit motsättningar, världsarvet har använts i debatter och diskussioner där det överhuvudtaget inte har med saken att göra, men det är ett otroligt starkt verktyg att använda sig av för att hävda sina intressen och hävda sin sak. Det här tror jag att folk är medvetna om också, det är därför de använder det också. Men man kanske inte förstår världsarvet riktigt, man bildar sina egna uppfattningar om ursprungssyftet Statliga myndighetsrepresentanter i Kvarkens skärgård Naturskydd och skapande av grundserviceutbud hör även i fortsättningen till myndighetsnivå. Man borde definiera ansvaret för världsarvet och komma till ett gemensamt beslut om vem som gör vad. Myndigheterna (ministeriet, Forststyrelsen och närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten) skall skydda naturvärdena men för turism och utveckling finns expertisen helt någon annan stans. Mycket kan åläggas kommunerna och regionen anser respondenten. Världsarvskommitténs beslut skall stå till grund för hur man skall vårda världsarvet men enligt myndighetsrepresentanten skall man inte strikt skilja på olika värden. Landskapsskötsel, det praktiska arbetet, tillför världsarvet mervärde fastän det inte räknas som strikta universella värden. Detta mervärde kan betyda skötsel av byasamhällen och kulturlandskap. Regional utveckling finns alltid med i bilden i miljöministeriets långtidsvision för världsarvet Kvarkens skärgård. Respondenten anser att ett världsarv har högre status än en nationalpark men vet att det finns delade åsikter gällande den här frågan inom ministeriet. Inom Forststyrelsen anses nationalparker, enligt respondenten, vara högre i rang än världsarv. Forststyrelsen hänvisar till nationell lagstiftning och nationalparksåtaganden framom 88

102 internationella avtal. Inom miljöministeriet vill man arbeta mota att världsarv och nationalpark skall bli jämställda. Miljöministeriet bidrar med en årlig uppdragsbeskrivning till de regionala miljömyndigheterna, dvs. till Forststyrelsen och närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Från första början, dvs. från år 2006, fokuserade man på organisationsuppbyggnad, sedan på framtagande av förvaltnings- och utvecklingsplan och senast har man fördelat medel inom VILMAT projektet 52 där man bl.a. byggt ett utkikstorn i Björkö. Enligt respondenten finns det utrymme för utveckling när det gäller finansieringen av världsarv. Ministeriet strävar till en grundfinansiering i statsbudgeten för världsarvet. Till Forststyrelsen har ministeriet kommunicerat att man önskar att de jämställer världsarvet med nationalparker och därigenom får en mer balanserad fördelning av de ekonomiska anslagen. I dag ser man fördelarna med att världsarvet förankras regionalt och lokalt. Staten drar inga direkta ekonomiska fördelar av att driva ett världsarv utan det är lokalt man kan man utveckla service och marknadsföringen inom området. Det är en enligt respondenten en inställningsfråga från det lokala planet vad man vill satsa på och känner är viktigt. Projektfinansiering och regionalfinansiering från bl.a. Österbottens förbund har varit viktigt i Kvarkens skärgårds utveckling. Alla aktörer behövs i finansieringen; myndigheter, regionala myndighetsrepresentanter, lokala intressenter samt privata finansiärer. Kommunernas förvaltnings enheter kunde t.ex. arbeta mot att integrera världsarvsfrågor i alla förvaltningsenheter och arbete med dessa frågor som en naturlig del av administrationen. Det är enligt respondenten staten som skall kommunicera med UNESCO, allt enligt överenskommelsens riktlinjer. Om det krävs kan regionala myndigheter förbereda sakfrågor till ministeriet. Världsarvskonventionen är en av de mest ratificerade internationella överenskommelserna i världen så ifall alla nationers medborgare och organisationer skulle kommunicera direkt till UNESCO skulle det uppstå en ohållbar situation. Respondenten anser att världsarvskonventionen borde integreras till det lokala planet. På så sätt skulle det inte finnas något behov för de lokala att kommunicerar direkt med UNESCO. Problem- och frågeställningar skulle tas hand om regionalt. Det ligger dock i konventionens natur skall följa upp situationer som kan ändra världsarvens karaktär. Ur miljöministeriets synvinkel skulle man spara mycket tid och pengar om dessa frågor skulle skötas regionalt. Ifall man blir ålagd att 52 Miljöministeriets program för utveckling av rekreation och naturturism (s.k. VILMAT-program). 89

103 avlägga rapport om hur världsarvet sköts är det en tuff process att bli inblandad i. Respondenten antar att känsligheten för vad som händer kring och i världsarv kommer att öka ju fler arv som finns på listan. Världsarvsidén är enligt respondenten svår att förmedla. Som myndighet har miljöministeriet försökt förmedla till sina underorganisationer vikten av lokalförmedling. Forststyrelsens representant har även introducerats genom ministeriet till UNESCO:s arbete och genom deras organisation bör sedan världsarvsanknytningen ske lokalt. Primärt hör dock förmedlingen av UNESCO:s angelägenheter nationellt till undervisningsministeriet. Där finns dock inte heller resurser till att fokusera på detta. Inga andra möjligheter finns än att ordna träffar och seminarier för att sprida information och kunskap om världsarvet. I dag finns det dock enligt respondenten en utmärkt möjlighet för det lokala planet att genom internet bekanta sig med världsarvet. Man kan få information både via undervisningsministeriets, museiverkets samt via UNESCO:s egna hemsidor. Om intresse finns erbjuder internet obegränsad tillgång till information. Myndigheterna har nog en känsla av att man inte i tillräklig hög grad etablerat kontakt till de lokala invånarna. Vi måste dock som myndighet lita på att våra underorganisationer, Forststyrelsen och ELY-centralerna [Närings-, trafik- och miljöcentralerna] sköter det här jobbet säger respondenten vid miljöministeriet. Forststyrelsen är ändå den underavdelning som är mest i kontakt med lokalbefolkningen genom t.ex. jakt- och fiskelov och utgör sålunda en naturlig koppling till det lokala Slutsats för de nationella myndigheternas roll i världsarvsarbetet Sin roll i arbetet med världsarv ser Naturvårdsverket främst som skapare och upprätthållare av naturskyddade områden. På en rangordning placeras nationalparkerna först följda av världsarv. Respondenten kommenterar heller inte om och hur man kunde jämställa dessa områden. Miljöministeriet ser sin roll inom arbetet för naturskydd och skapande av grundservice. Man kan dock omfördelning ansvaret till andra aktörer. Världsarvskonventionen skall dock stå som grund för hur man skall se på sitt uppdrag. Respondenter representerar dock en bredare syn och inbegriper landskapshelheten i uppdraget. Det förekommer dock motstridiga uppfattningar även på nationell nivå om värdegrunden. På nationell nivå inbegriper man även den regionala utvecklingen i sin framtidsvision för världsarvet. 90

104 Gällande finansieringen är det i yttersta fall regeringen som är ansvarig. Man önskar dock sprida finansieringsansvaret till regional och lokal nivå. När det gäller finansieringen av världsarvet strävar man mot en grundfinansiering i statsbudet. Man vill höja världsarvens status nationellt. Önskan om att jämställa nationalparker och världsarv har kommunicerats till Forststyrelsen och kunde, ifall förvaltaren så besluter, medföra en större finansiering till världsarvsarbete. I Finland strävar men även efter att sprida finansieringsansvaret till regional och lokal nivå. I Sverige anser man att kommunikationen till UNESCO bör ske på regeringsnivå. Det är på högsta nivå korrespondens skall utbytas, det är den officiella vägen. Regionalt kan man dock bidra genom att skriva yttranden. De nationella myndigheterna i Finland är av samma åsikt som de svenska. Man anser att det är staten i första hand som skall kommunicera med UNESCO. Man önskar dock en så bra förankring i dessa frågor så att de regional och lokala intressenterna inte skall ha behov av att kontakta UNESCO direkt. De nationella myndigheterna ålägger länsstyrelserna att förankra och ansvara för världsarven i Sverige. Ansvaret kan dock delegeras till lokal nivå men inte utan att de lokala eller kommunala mottagarna är villiga att utföra uppdraget. Precis som i Sverige anser den ansvariga nationella myndigheten i Finland att det är den regionala förvaltaren som skall förmedla UNESCO:s världsarvstanke till det lokala planet. Man poängterar även att man som intressent idag har mycket vida möjligheter att skaffa information själv via Internet. 91

105 6.2.2 Det gemensamma världsarvet Det gemensamma världsarvet, dess nuvarande utformning och framtida utveckling väckte ett stort intresse hos respondenterna. De ger samtliga en generell bild över dagsläget medan det visar sig svårare att beskriva framtiden. Varken i Kvarkens skärgård eller Höga Kusten är det gränsregionala arbetet ännu fullt utstakat och inte heller målet har kommunicerats ut till respondenterna och deras organisationer. Man är medveten om hur den nationella delen fungerade, eller önskvärt borde fungera, samt dess linjedragning men saknar en helhetsbild över det gemensamma världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Man använder sällan det officiella namnet Höga Kusten/Kvarkens skärgård vilket leder till en naturlig splittring av helheten Nationella myndigheter i Höga Kusten De två länderna har förvaltningsmässigt väldigt olika förutsättningar. En myndighetsrepresentant anser att de två delarna kommer att skötas som två separata enheter i framtiden. Kontakten kommer att ske på regional nivå. De aktiviteter som kan vara givande är marknadsföring och informationsutbyte. Enligt respondenten kan man nå fram mot hållbar turism och möjligtvis byta idéer och få inspiration av varandras resultat. Man kan t.o.m. hitta en gemensam webbaserad plattform för marknadsföring och informationsspridning. En gemensam turismutveckling är dock inte möjligt eftersom det inte finns någon direkt kommunikation mellan världsarvsdelarna. Rapporteringen till UNESCO kommer att vara det konkreta som binder ihop världsarvet. Däremot ser en myndighetsrepresentant inte framtagandet av en förvaltningsplan som nödvändig för världsarv. På frågan om det finns ett krav på att man skall ta fram en förvaltningsplan säger han: Nej, det finns det inte. Det finns något som heter management system, antingen förvaltningsplan eller management system. Någon form av förvaltningsmekanism ska finnas, det krävs. Sedan om det finns någon form av samarbete eller någon form av mekanism som säkerställer förvaltningen av värdena, då räcker det. Förvaltningsplan är en annan möjlighet Nationella myndigheter i Kvarkens skärgård Myndighetsrepresentanten ser att det gemensamma arbetet fungerar bra mellan Höga Kusten och Kvarkens skärgård. Det är från det regionala planet initiativet skall tas och därifrån skall även en kontinuitet för arbetet uppstå. Man behöver dock ingen tilläggs byråkrati till detta samarbete. Enligt UNESCO:s regelverk skall det gränsöverskridande världsarvet ha en gemensam management plan *förvaltningsplan], där de gemensamma linjedragningarna och 92

106 principerna framgår. Ingendera förvaltningsplan har ännu ( ), enligt respondenten lämnats till UNESCO eftersom man kommit överens om att detta skall ske samtidigt. Det är väldigt viktig att se hur det gemensamma området sköts och vilka utvecklingsplanerna är på bägge sidor. Viktigt att se på skillnaderna mellan områden. När man uppgör förvaltnings- och utvecklingsplaner bör man ta dessa olikheter i beaktande och arbeta kring dessa. Man bör undvika att man arbetar överlappande eller i onödan med samma saker. Intresset för området i sin helhet höjs även om man uppvisar skillnaderna i stället för likheterna. Det finns ingen önskan från miljöministeriet att ändra på den finländska förvaltningsstrukturen av världsarv. Forststyrelsen har skött sin uppgift bra och det är även en bra skolning för organisationen att öppna sig för allmänheten. Ingen nytt byråkratiskt instrument för det gemensamma samarbetet behövs i detta nu Regionala myndighetsrepresentanter 53 i Höga Kusten I Höga Kusten ser man att samarbetet är positivt och fungerar bra. Man ser tillbaka på långvariga gemensamma traditioner och vikten av att lära känna varandra. Samarbetet kretsar, enligt respondenterna, kring idéutbyte, praktisk information om hur man skall arbeta med världsarvsfrågor och möjligheten att se likheter och skillnader i världsarvsdelarnas nationella förvaltning. De närmaste kollegorna man har i världsarvsarbete i Höga Kusten tycks vara medarbetarna i Finland. Man anser att man från Kvarkensidan aktivare tagit reda på hur man jobbar i Höga Kusten men inte tvärtom. Man tar dock upp att de två världsarvsdelarna har olika förutsättningar och verksamhetsramar [nationella lagar, förvaltningstraditioner m.fl.] så man anser att det framtida förvaltningsarbetet bör skötas separat. Man ser det även nödvändigt att strikt skilja mellan förvaltningsarbete (t.ex. periodisk rapportering till UNESCO) och destinationsutveckling. En respondent säger: Jag tror, som vi fungerar i Sverige och Finland, att det är klokt att strikt dela upp förvaltning och destination. Det bör finnas skilda förvaltningsorgan på de båda sidorna men ett gemensamt organ behövs för uppföljning [en beskrivning av dagens samrådsgrupp] där mandatinnehavaren bör sitta. I Höga Kusten tycker man att det sammanbindande organet Samrådsgruppen fungerar bra. Man efterfrågar en utredd finansieringsgrund för att utveckla det gemensamma världsarvet t.ex. i form av projektpengar. 53 Myndighetsrepresentanter består av statliga myndigheters regionala företrädare. 93

107 Frågor kring infrastruktur och kommunikation påverkar även annat än frågan om hur man kan göra världsarvet tillgängligt. I Höga Kusten anser man att det inte finns någon potential att satsa på en gränsöverskridande hållbar världsarvsturism, vilket inom UNESCO i dagsläget prioriteras. Orsaken är, anser man, att det saknas infrastruktur och kommunikation mellan de två världsarvsdelarna. Man bedömer att utvecklingsfrågor gällande både kommunikation och näringsliv bör hitta andra forum än världsarvssamarbetet. Respondenterna bedömer att det finns potential i besöksnäringen och turismen i kombination med världsarvsutveckling och att man skall vara öppen för utveckling av besöksnäringen i området. Det finns en önskan av att utveckla det gemensamma världsarvsområdet ytterligare samt att underlätta det arbetet som pågår inom världsarvet på de båda sidorna. Man bör även kunna förmedla vilken grundläggande uppfattning som finns i frågor gällande världsarvet, bl.a. hur man ser på exploatering av området samt hur man på de nationella sidorna förhåller sig till UNESCO. De riktlinjer som gäller skydd och skötsel är dock viktiga att koordinera gemensam på de båda sidorna. Här finns inte heller behov av en byråkratisk funktion utan bör ske via ett samspel mellan de regionala förvaltarna. Som en konkret åtgärd för ett gränsöverskridande samarbete nämns en bokningsfunktion för besöksnäringen inom det gemensamma världsarvsområdet. Man anser även att man inom dessa två världsarvsdelar med fördel kan marknadsföra sig gemensamt, utbyta information och idéer samt få inspiration av varandra. En viktig faktor i Höga Kustens världsarvsarbete har varit VIS projekten som fört fram Höga Kustens arbete med världsarvsfrågor. Det nordiska världsarvssamarbetet ses även som viktigt och här har Forststyrelsen fått i uppgift från miljöministeriet att vara en av nyckelparterna för de finländska världsarven Regionala myndighetsrepresentanter 54 i Kvarkens skärgård Myndighetsrepresentanterna i Kvarken anser att det gemensamma arbetet kommit bra igång men att det finns mycket kvar att göra. Samarbetet fungerar ej helt problemfritt men en minimikravnivå är dock nådd. Man efterlyser ett system som föder en äkta samverkan mellan de här två [världsarvsdelarna] och som gör att det inte blir bakvatten, att ingenting händer. Det är viktigt att man får modeller som hela tiden skapar ny entusiasm men även ser till att kontinuiteten är tryggad. En respondent delar in behovet av samarbete i tre delar; 1) 54 Myndighetsrepresentanter består av regionala företrädare för både statliga och icke-statligt myndigheter. 94

108 världsarvsdelarnas relation till världsarvskommittén [UNESCO] 2) gemensamt arbete kring förvaltningsplanen och 3) ett sätt att befrämja arbetet inom det gränsöverskridande världsarvet. Det kan dock kännas svårt att hitta sina kollegor inom det gemensamma arbetet. Man efterfrågar nätverksuppbyggnad, d.v.s. helt konkret att lära känna sina myndighetskollegor. En koppling till Höga Kusten tycks inte ha infunnit sig helt naturligt i Kvarken. Man nämner dock samrådsgruppen och dess arbete. Samrådsgruppen anses vara ett forum för informations- och kunskapsutbyte. I det framtida gränsöverskridande arbetet är det långt de nationella lagarna samt EU-organ och unionens lagar, finansieringsmöjligheter och uppställda gränshinder som sätter ramarna för hur man kan utforma samarbetet. Respondenterna nämner att det behövs konkreta åtgärder för att få de två världsarvsdelarna att närma sig varandra men nämner inga exempel. Utvecklingsmässigt kunde man samarbeta på en bredare front. Här nämns bl.a. gemensam marknadsföring som exempel. Man efterlyser även en gemensam bas för visuell framställning där man kunde producera världsarvsmaterial samt utbilda och certifiera gemensamma världsarvsguider. VIS-projekten omnämns som goda exempel på gränsöverskridande arbete där man tagit fram gemensamt informationsmaterial, filmer och läromedel Slutsats för det gemensamma världsarvsarbetet (myndighet) De ansvariga nationella myndigheterna i Sverige anser att det gemensamma arbetet i framtiden främst kommer att ske kring rapportering till UNESCO. Det två parterna har olika förutsättningar och det gemensamma arbetet utförs önskvärt på regional nivå. Aktiviteter som har en framtida utvecklingspotential är gemensam marknadsföring och informationsutbyte. I Sverige anser en myndighetsrepresentant att det inte är nödvändigt att arbeta fram en förvaltningsplan så länge det finns ett fungerande förvaltningssystem för världsarvet. I Finland anser den ansvariga myndigheten att man inte behöver etablera någon ny form av byråkratiskt instrument för det gemensamma arbetet. Att följa UNESCO:s regelverk och insända en gemensam förvaltningsplan ses som viktigt. I planen skall gemensamma linjedragningarna och principerna om skötsel och utveckling framgår. 95

109 De regionala myndighetsrepresentanterna, i Kvarken och Höga Kusten, anser att man förvaltningsmässigt konkret kan samlas kring gemensam periodisk rapportering till UNESCO. De anser även att det är viktigt att bygga nätverk mellan de nationella myndigheterna. Kunskapsspridning, där även information samt forskning inbegrips och är väsentligt för utveckling av världsarvsområdet. För att kunna utveckla området som en turistisk helhet är en fungerande kommunikation över Kvarken en grundförutsättning. Man är dock inte helt överens om att destinationsutveckling av världsarvsområdet är den ultimata målsättningen. Många respondenter önskar särskilja mellan förvaltning och turismutveckling. Myndighetsrepresentanterna varken i Höga Kusten eller i Kvarkens skärgård nämner något om lokalbefolkningens betydelse i det gemensamma världsarvsarbetet. I Höga Kusten berör man inte heller frågan om hur en eventuell gemensam framtida världsarvsorganisation skall vara utformad, heller inte hur man i framtiden bör arbeta kring en gemensam visuell framställning av världsarvet. I Kvarken nämner man ingenting om en gemensam förvaltningsorganisation, inte heller frågan om gemensam finansiering eller hur man skall tillgängliggöra det gemensamma världsarvet samt behovet av infrastruktur mellan världsarvsdelarna Kommunala tjänstemän i Höga Kusten Respondenterna understryker att man är ett gemensamt världsarv, inte två skilda. Därför behövs en gemensam vision och det är mycket man kan göra tillsammans men dock inte allting. Man skall ta lärdom av varandras kunskap, erfarenhet och metoder samt visa respekt gentemot varandras sätt att handha världsarvsfrågor. Man efterfrågar ett koncensustänkande när det gäller arbetet med de gränsöverskridande världsarvsfrågorna. Det borde finnas tid till att stämma av saker som skall göras gemensamt. Att det ena området kanske är mer framåt i vissa frågor ses även som positivt genom att det ställer press på den andra sidan och i viss mån ökar arbetstakten. Hos de kommunala representanterna i Höga Kusten finns det en känsla av att man kan kontakta sina kollegor i Kvarken. Det finns inga hinder för att ringa, e-posta och fråga råd. Man efterlyser dock flera gränsöverskridande träffar på tjänstemannanivån för att utveckla och fundera kring vilka processer som krävs i världsarvsarbetet samt då det uppkommer specifika frågor [bl.a. vindkraft, Concern for the State of conservation]. Respondenterna anser att den samorganisation som finns i dag är tillräcklig. De poängterar att den politiska nivåns närvaro i Samrådsgruppen är viktig. Gällande gruppens arbete uppkommer viss kritik genom att man anser att arbetet är resurskrävande och för stelt. En 96

110 respondent kommenterar detta: Dels tar det mycket tid och dels är det ganska dyrt att träffas och fara. Man kan också säga om det dyker upp någonting så upp med den frågan i luften och skall vi träffas och se på hur vi skall lösa det här. Känslan nu är att det är mer artighetsvisiter och att man pratar ihop sig för att man har någonting gemensamt. Förvaltningen kunde, enligt de kommunala respondenterna, vara en aktivitet som var sida sköter skilt för sig men att man kan ta modell av varandra [t.ex. när man skriver förvaltningsplan]. Man bör dock tillsammans renodla de åtaganden man har gentemot FN (UNESCO) genom att båda staterna har signerat Världsarvskonventionen. I framtiden ser man en imaginär potential i en världsarvsstiftelse vilket enligt respondenterna är åtråvärt men ouppnåeligt. Stiftelsetanken är inte en lockande tanke för de kommunala respondenterna eftersom man regionalt, men icke framgångsrikt, jobbat i stiftelseform tidigare. Även nationell lagstiftning sätter gränser för en dylik gränsöverskridande världsarvsstiftelse. Respondenterna anser att man gränsregionalt har olika utgångspunkter när man skall föra en dialog kring världsarvsfrågor lokalt, med de bofasta. Det är dock viktigt att man ökar kunskapen om varandras områden och även om varandra [om de lokala]. Respondenterna efterfrågar även ett underifrånperspektiv där man engagerar de lokala. Viktigt sen med underifrånperspektivet där lokalbefolkning, entreprenörer, lärare, elever m.fl. får vara delaktiga i och informeras om det som pågår. De kommunala respondenterna poängterar vikten av infrastruktur och kommunikationsmöjligheter mellan de två världsarvsdelarna. Det framkommer att några anser att utomstående besökare ser området [det gemensamma världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård] som en helhet och därför borde en förbättring i kommunikationer delarna emellan ske för att utvecklingen av området skall uppnås. Att konkret utveckla gemensamma besöksmål kunde världsarvet tjäna på. Ett sätt är att utveckla båtturismen och man nämner bl.a. att ha en världsarvsbåt mellan de båda delarna. Man är inom denna grupp, de kommunala tjänstemännen, varse om att man har olika utgångspunkter att starta ifrån när det gäller marknadsföring av det gemensamma världsarvet. Man bör dock ha ett klart beslutsmandat samt en ordnad finansiering ifall man önskar göra en gemensam marknadsföringsinsats. Det är dock inte uttalat att detta är målsättningen. 97

111 Det vore enligt respondenterna logiskt med en gemensam logo samt en gemensam världsarvsprofil. Man bör även hitta en gemensam plattform t.ex. på internet för att synliggöra världsarvet Kommunala tjänstemän i Kvarkens skärgård I Kvarkens skärgård ser man samarbetet långt utifrån det existerande samverkansorganet Samrådsgruppen. Man önskar arbeta med en smidig organisationsform när det gäller de gränsöverskridande världsarvsfrågorna och anser att två träffar per år är tillräckligt. Man önskar att samrådsgruppen arbetar med konkreta förslag. Respondenterna kommenterar att den finansiella situationen, där det är svårt att få världsarvsfinansiering från statlignivå och då speciellt i Höga Kusten, har gjort arbetstakten långsammare gällande det gemensamma världsarvsarbetet. På den kommunala nivån är det viktigt att få med rätt personer i de styrande organen. Det behövs både insyn och en klar målsättning kring verksamheten, och det ställs även krav på att lokalt sprida informationen. Kommunalt efterlyser man förbättrad infrastruktur och kommunikation mellan de två världsarvsdelarna. Kommunikationen är i dagsläget flaskhalsen när det gäller att tillängliggöra det gemensamma området. Respondenterna anser att detta är kravet för att man skall kunna koppla ihop turismströmmar mellan världsarvsdelarna. Respondenterna anser att det är väsentligt att det kontinuerligt förekommer världsarvsaktiviteter. För dem känns det viktigt att man oavbrutet har gemensamma projekt på gång. Man nämner vikten av att bl.a. satsa på projekt kring privat båtturism, utveckla hamnar i världsarvet samt satsa på världsarvsturer mellan de två delarna. Å ena sidan ser de kommunala representanterna en potential i att göra det gemensamma världsarvsområdet internationellt känt och på så vis kanalisera turismströmmarna till denna region. Detta kunde göras via gemensamma marknadsföringsinsatser. Å andra sidan finns det röster som anser att man hellre kunde satsa på gemensamma informationsbroschyrer än på gemensam marknadsföring. Världsarvsturism anses vara marginell till sitt omfång så respondenterna föreslår att man hellre satsar på en gemensam nordisk åtgärd mot detta exklusiva besökssegment än att ensam sälja världsarvet internationellt. 98

112 Man anser att man har gjort en bra satsning då man arbetat med lärare, pedagogik, läromedel, film- och utställningsmaterial samt informationsspridning inom VIS projekten. På detta sätt har man gett en ömsesidig nytta till båda världsarvsdelarna Slutsats för det gemensamma världsarvsarbetet (kommunal) Helhetstänkande är centralt för de kommunala respondenterna i Höga Kusten. Man är ett världsarv inte två! Man är mån om att lära av varandra, dela kunskap och skapa nätverk på tjänstemannanivå. De kommunala respondenterna i Höga Kusten förespråkar kontakt med de lokala och de lokalas rätt att ha insyn i det gemensamma världsarvsarbetet. I diskussion med respondenter från den kommunala nivån i Kvarken kan man klart urskilja två centrala teman gällande det gemensamma arbetet för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård; turismutveckling och infrastruktur. Att ha en fungerande transportväg mellan regionerna är väsentligt för den regionala turismutvecklingen. De kommunala respondenterna betonar olika teman under intervjun. I Höga Kusten nämner man ingenting om finansiering och inte heller någonting om VIS-projekten. I Kvarken känner man sig inte delaktig i den gemensamma förvaltningsprocessen eftersom man inte berör frågor gällande gemensamt förvaltning och framtida organisationsform. Man har inga kollegiala band till Höga Kustens världsarvsarbete och nämner heller ingenting om visuell framställning av världsarvet. 99

113 6.2.3 Offentliga och privata aktörers världsarvsintressen Länsstyrelsen i Västernorrland, förvaltare i Höga Kusten Förvaltaren för världsarvet Höga Kusten anser att det inte är någon större skillnad mellan den offentliga målbilden och den de privata aktörerna har. Enligt respondenten har de privata aktörerna svårt att forma en tydlig bild av vilka världsarvsfrågor de önskar förvaltaren skall utveckla. Det är väl vi som formulerat vad vi tror att näringen behöver snarare.[...] Det har varit mycket uppifrån ner. Jag vet inte riktigt att jag vetat vad näringen velat och vem som är näringen. Det kommunala intresset ligger enligt respondenten i möjligheten att dra nytta av världsarvsutnämningen, att locka flera invånare till kommunen genom den s.k. guldkanten världsarvet kan anses utgöra. För att näringslivet skall kunna dra nytta av världsarvsstatusen borde förvaltaren kunna förtydliga världsarvsvärdena, sätta ner foten, och ange spelregler för företagarna. Man bör dock förstärka dialogen mellan produkt- och tjänsteutvecklingen och logga ihop den med förvaltningen och näringslivet. Respondenten anser att det bör finnas en tydlig dialog mellan bevarandet och företagandet Forststyrelsen, förvaltare i Kvarkens skärgård Enligt världsarvet Kvarkens skärgårds förvaltare ser privata, men även de kommunala, intressenterna mycket mer lokalt på världsarvsfrågan än vad den förvaltande myndigheten gör. Enligt respondenten ser förvaltaren till helheten medan de privata samt kommunerna ser till delar av helheten. De värnar om sina byar, ser till sin kommunända samt har även en viss benägenhet att skapa skarpa gränser mellan områden. Denna snävhet finns inte i myndigheternas bild av världsarvsområdet. Världsarvet Kvarkens skärgårds sårbarhet ligger, enligt respondenten, i just förmågan att se eller att inte se helheter. Och det är ju vårt jobb [förvaltaren Forststyrelsen], att hela tiden lyfta fram att det inte bara är en bys världsarv utan att det faktiskt är hela världens världsarv. [...] Förvaltarens uppdrag är att värna om världsarvets helhet, sprida kunskap i första hand men också över hela världen. Ett helhetstänkande skulle, enligt respondenten, även vara till gagn för finansieringen av världsarvet. Om en större helhet, t.ex. hela Österbotten, skulle värna om världsarvet skulle 100

114 man få en större tyngd bakom sitt finansieringsbehov. Att världsarvsarbetet blir lidande p.g.a. att regionen inte anammar tanken grundar sig, enligt respondenten, i de lokalas identitet. De har ju själv ofta inte någon koppling längre till skärgården, deras identitet är inte i skärgården. Respondenten anser att de som bor längre från kusten och inte kommer i kontakt med skärgårdsområdet inte heller har en naturlig kontakt och därmed inte ett intresse för världsarvet Slutsats för offentliga och privata aktörers världsarvsintressen I Höga Kusten känns förankringen mellan myndigheterna och de lokala intressena ske i huvudsak genom ett top-down perspektiv. På myndighetshåll anser respondenter att man inte förankrar sina åtgärder lokalt och det finns ett stort tomrum i fråga om vem som är de egentliga lokala världsarvsintressenterna inom området. I Kvarkens skärgård finns det en svårighet att kommunicera UNESCO:s övergripande budskap om världsarv och dess innehåll lokalt. Detta i sin tur leder till att de lokala intressenterna inte känner sig delaktiga och i viss mån fjärmar sig från världsarvsarbetet. 101

115 6.2.4 Kommunernas världsarvsvision Kommunala tjänstemän i Höga Kusten Ingendera av världsarvskommunerna Kramfors och Örnsköldsvik har tagit fram någon kommunal världsarvsvision. Överlag har visionsarbete kring dessa frågor inte någon högre kommunal prioritet i Höga Kusten. I Kramfors anser man att det kan åläggas länsstyrelsen i Västernorrland att ta fram en gemensam världsarvsvision över området. Avsaknaden av vision anses ha del i att man inte på länsstyrelsenivå tagit fram en förvaltningsplan och av att man haft en rotation av tjänstemän som handlagt ärendet. I Kramfors ses turismutvecklingen väsentligt viktigare än utveckling av själva världsarvsområdet. Enligt respondenten ser man en tydlig skillnad: Vi bryr oss inte så mycket om de geologiska värdena, klapperstensfält. Vi ser dessa som turismmål. Det finns även många visioner för ett och samma område. Man ser här, som på många andra håll, problematiken med överlappande användningsområden av Höga Kusten. Kramfors kommun efterlyser entreprenörer och investerare som vill ta sig an servicesektorns världsarvsutveckling, men känner sig inte manade att själva ta på sig denna roll. Turismutvecklingen är ett sätt att skapa arbetstillfällen och få de lokala att ekonomiskt att stanna kvar i området. Inom kommunen anses världsarvsfrågorna inte ha någon hög status. Turismen har i och för sig en hög status i sakfrågor men fenomenet världsarv har ännu inte nått samma nivå. Om man tolkar prioritering i en skala utgående från hållbarhetskriterier [energianvändning, utsläpps reglering m.m.] är området ganska högt prioriterat. Men inte generellt, när det gäller antalet inblandade och engagerade. I Örnsköldsvik finns ingen nedskriven världsarvsvision för kommunens arbete. Man arbetar utifrån en trepartssamverkan, Örnsköldsvik- och Kramfors kommuner samt länsstyrelsen i Västernorrland, och här kan man se antydningar om att det håller på att skapas en gemensam vision. Det är kopplat till att frågan om förvaltningsplan återigen har aktualiserats. Avsaknaden av förvaltningsplan bottnar i en oklar målbild samt avsaknad av en gemensam vision. Man tänker sålunda helhetsmässigt inom området. I Örnsköldsvik har man dock en vision för skärgårdsutveckling och där ingår världsarvet som en del. Världsarvsfrågorna har inom kommunledningen inte speciellt hög status, dock är världsarvsfrågor kommunalt en viktig del av friluftsliv, kultur och hälsa. 102

116 Den gemensamma visionen man arbetar med överlag är visionen för området Höga Kusten, inte världsarvet i sig. Detta är ett resultat av att Höga Kusten länge varit ett väl inarbetat varumärke medan världsarvet hjälpt till att ännu höja dess status. Det är dock rörigt med många begrepp kring ett och samma område Kommunala tjänstemän i Kvarkens skärgård I världsarvskommunen Korsnäs har man kommunalt anammat den framtagna världsarvsvisionen i den av Forststyrelsen framtagna Förvaltnings- och utvecklingsplanen 55. Tillsammans med världsarvskommunen Malax har man arbetat fram ett världsarvsprojekt kring kulturmiljöpedagogik. Det står i projektansökan: För att nå visionen är det viktigt att vi mobiliserar lokalbefolkningen, föreningarna och kommunerna i ett utvecklingsprojekt för världsarvets Södra port. Projektets avsikt är att levandegöra det kulturhistoriska arvet i avsikt att leva upp till världsarvskonventionens devis om att vårda, värna och visa. Projektet stöder sålunda Förvaltnings- och utvecklingsplanens målsättningar och vision. Respondenten anser att man lokalt kan märka en viss dragkamp mellan byarna men att världsarvsfrågorna är så viktiga att man kommunalt bör kunna samarbeta kring dem. I världsarvskommunen Malax har kommunfullmäktige inte antagit någon vision för världsarvet. Man försöker kommunalt att motivera engagemang och deltagande i världsarvsarbete nerifrån-upp. Man har deltagit i många, enligt respondenten troligtvis alla, världsarvsprojekt som utförts i regionen men har inte integrerat världsarvet i annan förvaltning än inom bildningsväsendet. Bildningsväsendet, som är ansvarig instans för den kommunala utbildningen, ser positivt på världsarvsprojekten. Världsarvsfrågorna kan inte anses vara marginella frågor inom den kommunala förvaltningen i Malax, anser respondenten. Världsarvets helhetsbild är dock svår att kommunicera till en förtroendevald som inte är insatt i världsarvsarbetet. Även i Malax är kommundelstänkandet mycket starkt. På det sättet har vi kanske litet att jobba med så att det [världsarvsfrågor] berör hela kommunen, det vill säga att hela kommunen är skärgårdskommun. I världsarvsstaden Vasa finns många visioner där världsarvet är med som en del av stadens interna strategier men man har inte antagit någon uttalad världsarvsvision. Respondenten ger exempel på flera delar av stadens strategi där världsarvet nämns: [...] för oss är det [världsarvet] en del av Vasas skärgård, en del av Vasaregionens natur och havsmiljö, turism. Det är Vasabornas och turisternas sommarliv, det är en del av helheten. [...] Det är ingen idé

117 att världsarvet finns och ingen kan nå det. Det [världsarvet] är en del av havsmiljön och det havsnära boendet i Vasa. Enligt respondenten lyfts världsarvsfrågorna upp till en relativt hög nivå inom förvaltningen. De håller en viktig status men behöver ingen stor förvaltning emedan de i dagsläge behandlas under ärenden för bildningsfrågor och ansvaret innehas av biträdande stadsdirektör. Det är genom Österbottens museum och Kvarkens naturcentrum Terranova världsarvsfrågorna får synlighet i staden. I världsarvskommunen Korsholm håller en kommunal världsarvsvision på att ta form. P.g.a. att världsarvsfrågorna varit aktuella i lokala angelägenheter gällande bl.a. naturskydd och vindkraftsutveckling har dessa frågor, enligt respondenten, bidragit till att visionen inte ännu tagit form: Och jag tycker att det är så att den här saken [restriktioner och skydd] hindrar lite det där att skapa en kommunal solklar vision om världsarvet. Hos tjänstemännen börjar världsarvsfrågorna så småningom kännas bekanta men hos förtroendevalda är de inte ännu uppenbara. Världsarvsfrågorna har en hög status inom kommunen och de prioriteras inom förvaltningen. Finansiellt har kommunen understött världsarvsfrågor i en större utsträckning än andra ärenden. I världsarvskommunen Vörå-Maxmo har man ingen antagen världsarvsvision. I kommunens allmänna vision sätts tyngdpunkten på ökad allmän synlighet samt ett ökat marknadsföringsvärde för turismen. Världsarvet ser man mer som en imagefråga för Österbotten som helhet. Enligt respondenten kommer det att utkristalliseras vilka effekterna blir. [...] eftersom det är lite svåråtkomligt det här vårt världsnaturarv, då det ligger ute i skärgården, så jag tippar på en 5 år innan man börjar se effekterna av världsnaturarvet för oss. Respondenten ser utvecklingsbehovet som en långsiktig uppbyggnad. Det är svårt att göra en agenda om det inte finns ett behov [för turism] Slutsats för den kommunala världsarvsvisionen I Höga Kusten existerar inga kommunala världsarvsvisioner. Det håller i praktiken dock på att utarbetas en vision mellan de tre aktiva parterna Kramfors, Örnsköldsvik och länsstyrelsen i Västernorrland, en form av trepartsvision. Kommunalt kan man inte anse att världsarvsfrågorna är särskilt högt prioriterade på den kommunala agendan. Turismen och skärgården är två spetsområden som är i förgrunden för världsarvsarbetet. Världsarvet är en del av dessa men har ännu inte hittat sin plats i områdets totala utveckling. Inom friluftsliv, kultur och hälsa i Örnsköldsviks kommun innehar dock världsarvsfrågor en viktig ställning. 104

118 Problemet med en vision för världsarvet Höga Kusten är de många överlappande områdena som finns i regionen. Riksintresse, destination Höga Kusten, Baltic Sea Protected Area (BSPA) är några av de befintliga enheterna världsarvet har att hävda sig mot. Världsarvsfrågorna har en relativt hög status inom kommunförvaltningen i Kvarkens skärgård. Fenomenet är mer bekant för tjänstemän än för de förtroendevalda och det är en blandad standard kring visionsarbetet. Korsnäs har anammat världsarvets förvaltnings- och utvecklingsplans vision medan världsarvsvisionen i de övriga kommunerna håller på att formas eller är en delvision inbakat i strategier. Det som man ser är att inom världsarvskommunerna i den södra delen av världsarvet, det s.k. B-området, är kommundelstänkandet starkt. Här är det kommundelarna som ligger i närheten av världsarvet som till största del berörs. Här anses även det pedagogiska inslaget vara av betydelse genom en förankring både inom förvaltningen samt i genom att utarbeta ett pedagogiskt baserat världsarvsprojekt. Man försöker även till viss mån se världsarvsvisionen ur ett nerifrån-upp perspektiv och interaktivera de lokala i arbetet och målbilden. 105

119 7. ANDRA NORDISKA VÄRLDSARV Inom projektet har vi träffat representanter för nordiska världsarv som haft stark koppling till naturvärden. Här nedan redogörs för tre arv genom att de i någon form haft likartade erfarenheter och problemställningar angående förvaltningsfrågor som inom världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Nedan refereras till situationer som direkt kan kopplas till den förvaltningsproblematik som finns inom det gemensamma världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård, bl.a. organisationsformer, deltagande förvaltning och förvaltningsplan. De tre exemplen som beskrivs är världsarvet Laponia i Sverige (världsarv 1996), nordens enda kombinerade natur- och kulturarv, Danmarks enda naturarv Ilulissat isfjord (världsarv 2004) samt Vestnorsk fjordlandskap (världsarv 2005) som är Norges enda naturarv. I Laponia har man under hela dess tid som världsarv haft problem med att bygga en fungerande förvaltningsmässig helhet. I Ilulissat erhöll förvaltarna 2008 en reprimand från UNESCO pga. deras bristfälliga förvaltningsstruktur, däribland avsaknad av förvaltningsplan. Vestnorsk fjordlandskap (världsarv 2005) kan dock beskrivas som ett nationellt, gränsöverskridande världsarv som visar på ett fruktbart förvaltningssamarbete världsarvsdelarna emellan. 7.1 Laponia processen 56 Världsarvet Laponia är ett kombinerat natur- och kulturarv. Laponia innehar en ställning som ett av världens fyra världsarv som representerar ett urfolks kulturlandskap; i deras fall är det samernas landskap som beskrivs som enastående. Laponia utnämndes till världsarv 1996 och under de därpå följande åren var arbetet med att skapa en förvaltningsstruktur resultatlöst och tidvis helt lagt på is. Det dröjde ända fram till 2005 då man, initiativ av landshövdingen i Norrbottens län, återupptog förvaltningsarbetet. Parter var då, förutom länsstyrelsen i Norrbotten (lst), Jokkmokk (JK) och Gällivare kommuner (GK), samebyarna som representerades av den gemensamma föreningen Mijá Ednam (ME) samt Naturvårdsverket (NV). Efter en lyckad arbetsprocess inlämnades en skrivelse om en lokal 56 Personlig kommunikation Bernt Wennerström, utvecklingssekreterare i Gällivare Kommun, Visby

120 förvaltningsplan samt en delredovisning för världsarvet Laponia till den svenska regeringen Organisationen bakom Laponiaprocessen har bestått av en beslutsgrupp som sammankallats av länsstyrelsen i Norrbotten genom landshövdingen, den s.k. Laponia delegationen (med delegater från NV, lst, ME, JK och GK) en berednings- och stödresursgrupp (den s.k. tjänstemannagruppen samt sekretariat med delegater från lst, NV, JK, GK och ME) samt fem arbetsgrupper. Arbetsgrupperna har tagit fram resultat kring följande frågor: förvaltningsplan med föreskrifter, skötselplan och zonering, förvaltningsorganisation, platsbunden information i Laponia, infrastruktur och leder samt kommunikation och utbildning. Laponiaprocessen har genomsyrats av två likvärdiga processer. Den ena hade fokus på att upprätta en framtida förvaltningsorganisation och den andra strävade efter att ta fram en gemensam målbild för världsarvet Laponia. Det var till en början svårt med de olika aktörernas målsättningar och man insåg snabbt att det var väsentligt att man likställde parterna inför en dylik process. Denna insikt kan anses vara en av två framgångsfaktorer i Laponiaprocessen. Förloppet startade på nytt som ett regeringsuppdrag med en årlig budget om SEK mellan åren vilket krävde mycket tid och pengar. Den huvudsakliga finansieringen kom från Naturvårdsverket men även de kommunala parterna samt länsstyrelsen bidrog. Bland annat användes ekonomiska medel till att ge samebyarna resurser att vara delaktiga i processen. De kunde genom finansieringen anställa personal som för deras räkning jobbade med förvaltningsfrågorna. Samebyarnas representanter erhöll även mötesarvoden som i de flesta andra fall inte skulle ha tilldelats dem. Detta utgjorde grunden för likställande för alla inblandade aktörer. Den andra framgångsfaktorn visade sig vara kompetensen hos parterna att formulera gemensamma målsättningar. Parterna kom överens om att ta fram förslag på en gemensam värdegrund, en gemensam viljeinriktning för en rad insatser, inrättandet av en tillfällig Laponiadelegation samt förberedelser för driftstart av en världsarvsförvaltning med samisk majoritet i styrelseorganet. Man beslöt att använda konsensus i beslutsprocesser, dvs. inga majoritetsbeslut tas och ingen har mer makt än någon annan. Man konfronterades bl.a. med frågorna: Hur skall vi organisera oss? Vad skall vi organisera oss kring? Vad krävs av en förvaltning? Vad skall vi göra? Vad har vi för intressen? Vad har vi för mål? 107

121 Förvaltningsarbetet påbörjades genom att identifiera ansvarsbärare och sakägarna, och man kunde identifiera tre aktörer: 1. Staten på nationell nivå genom Naturvårdsverket och på regional nivå genom länsstyrelsen, såsom förvaltare av nationalparker och reservat i Laponia. 2. Kommunerna ansvarsbärande aktör genom att området (världsarvet) utgör ett kommunalt territorium där kommunerna har det s.k. planeringsmonopolet. 3. Samebyarna genom sitt ansvar för renskötseln i området. Den nya förvaltningsorganisationen fastslogs bli en självständig juridisk person och inte ett statligt eller kommunalt organ eftersom samerna inte ville bli ansvariga inom någon annans myndighet. Man utredde i flera år förslag på olika lösningar; bl.a. undersökte man former för stiftelse, aktiebolag och förening. Stiftelsetanken föll bl.a. på det ansenliga stiftelsekapital som skulle krävas. Aktiebolagsförslaget var inte attraktivt för den statliga parten bl.a. på grund av nationella upphandlingsregler. Efter att ha utrett olika organisationsformer har man nu föreslagit att man skall grunda en Laponiaförening. Det bör poängteras att denna inte ännu är verklighet, men alla parter anser att det är den mest konstruktiva lösningen. Både kommuner och samer är vana föreningsaktörer så det är endast för den statliga parten detta blir en ovanligare lösning. Föreningen föreslås ha en styrelse med följande nio (9) medlemmar; kommunerna Gällivare och Jokkmokk med en (1) plats var, Naturvårdsverket och länsstyrelsen med en (1) plats var samt de nio samebyarna med totalt fem (5) platser. Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Norrbotten utser sina styrelsemedlemmar bland tjänstemän på hög nivå medan man från kommunernas sida utser styrelsemedlemmarna bland kommunalpolitikerna. De kommunala tjänstemännen anses behöva support i sin egen organisation så antagligen kommer det att finnas en Laponiaansvarig tjänsteman inom kommunförvaltningen som stöttar politikerna men inte arbetar med driftsfrågor. Mijá Ednam utser sina fem styrelsemedlemmar bland samebyarnas medlemmar. Styrelsens uppdrag är att: fastställa övergripande inriktning fastställa policybeslut och styrande dokument fastställa budget fastställa verksamhetsplan fatta i övrigt de beslut som ligger på styrnivån tillsätta ansvarig tjänsteperson 108

122 Föreningen skall ta fram en förvaltningsorganisation, en operativ organisation med en tjänsteperson (s.k. site-manager ) samt ett antal administrativa personer (sekretariat). Sitemanagerns uppgifter är bl.a. att rapportera till styrelsen, leda den dagliga operativa verksamheten samt fungera som kontaktlänk till omgivande samhällen och myndigheter. Sekretariatets anställda personal skall utföra arbetsuppgifter som rör skötsel av anläggningar och information. Man vet i dag ännu inte hur organisationen kommer att utformas men det blir nog en relativt liten, operativ organisation. Länsstyrelsen har i dag ingen utsedd Laponia förvaltare, s.k. site-manager, utan uppdraget är utspritt inom länsstyrelsens förvaltningsorganisation (inom bl.a. avdelningar för skötsel, jakt och fiske, rennäring osv.). I den nya organisationen kommer skötseluppdraget, som motsvarar ca 2-3 årsarbetare, att överföras från nuvarande förvaltare. Däremot kommer myndighetsuppdraget bl.a. beslut om tillstånd, dispenser och upplåtelser att kvarstå hos länsstyrelsen. Det förväntas att länsstyrelsen, med det formella förvaltningsuppdraget, kommer att överföra finansiering och eventuella personella resurser till den nya organisationen. Dessa personer får i så fall genom övergången till den nya förvaltningsorganisationen en ny arbetsgivare. Föreningens uppgift kommer bl.a. att vara att: förvalta och sköta den operativa verksamheten sköta leder sköta infrastruktur och besöksanläggningarna sköta informationsstrukturen som byggs upp kring världsarvet (naturum, skyltar, Web, information osv.) fungera som en samrådsorganisation gentemot alla inblandande myndigheter och intressenter samt rapportera till UNESCO Den nya Laponia föreningen skall även bestå av ett förvaltningsråd. Dess uppdrag skall vara att etablera ett diskussionsforum med påverkansmöjligheter för nationella, regionala och lokala intressenter, t.ex. naturskyddsföreningar, ornitologiska föreningar, jägare och fiskare m.fl. Rådet får en samråds- och rådsfunktion där de valda skall ge synpunkter kring förvaltning och skötsel. Formerna för detta råd är ännu inte fastställda. Den troliga lösningen är att olika organisationer och övriga intressenter i Laponia kommer att inbjudas att delta i rådet. Laponiaförvaltningen kommer att arbeta delvis enligt en modell från det samiska samhället Raddi samiskt rådslag där alla inbjuds och får säga sin mening, Raddihallam speciella platser där raddi hålls, Searvelatnja arenor för lärande, möten och seminarier där olika intressen och kompetenser möts. 109

123 för att belysa olika frågor och som blir beslutsunderlag till förvaltningen. Den föreslagna förvaltningsstrukturen beskrivs schematiskt i figur 74. STYRELSEN 9 delegater RÅDET Antal delegater oklart OPERATIVA AVDELNINGEN MED SITE-MANAGER OCH SEKRETARIAT figur 74 Laponiaföreningens ansvarsfördelning. En fråga som förväntas skapa mycket diskussion är turismen. En av den nya förvaltningens första uppgifter är att göra ett turismpolicy -dokument. Förvaltningsorganisationen kommer att vara ansvarig för infrastrukturen kring besöksnäringen (stugor, leder, informationsplatser, besökscentra osv.) men den skall inte sälja turismupplevelser. Det skall destinationsaktörerna, t.ex. Lapland, Visit Gällivare och Destination Jokkmokk, göra. Destinationen skall marknadsföra det turistiska men själva världsarvet Laponia och dess värden skall den nya förvaltningsorganisationen ha hand om. Förvaltningen skall främst jobba med information och informationsspridning till besökare, skolor och pedagogiska inrättningar, men det skall i förlängningen bli ett samspel mellan dessa aktörer. Förvaltningens marknadsföring gynnar turismnäringen och vice versa. Man blir tvungen att hitta en samarbetsform med turismnäringen men detta är ännu inte klart hur den kommer att se ut. Naturligtvis kommer det att bedrivas turistisk verksamhet inom världsarvet men man måste vara klar med att det skall vara en verksamhet med tydliga ramar, styrd av världsarvets enastående, universella värden (OUV). 110

124 7.2 Vestnorsk fjordlandskap Vestnorsk Fjordlandskap blev utsett till världsarv Detta område som består av två delområden Nærøyfjorden och Geirangerfjorden, uppfyller två naturkriterium. Dels kriterium (i) 58 the West Norwegian Fjords are classic, superbly developed fjords, considered as the type locality for fjord landscapes in the world och dels kriterium (iii) the Nærøyfjord and Geirangerfjord areas are considered to be among the most scenically outstanding fjord areas on the planet. Dessa två fjordar kompletterar dock varandra på ett exemplariskt sätt. I samband med nomineringen diskuterade man även regionalt att föreslå området som kulturarv men detta genomfördes inte. Man arbetar dock hela tiden utifrån en kulturell dimension i världsarvsarbetet. Trots det stora antalet utsökta fjordlandskap i Norge gav de höga naturvärdena i Nærøyfjorden och Geirangerfjorden fördelar i förberedelsearbetet framom t.ex. Hardangerfjorden. Naturskyddsfaktorn är hög inom världsarvsområdet som bl.a. skyddas av naturskyddslagen, innesluter både naturreservat, nationalpark och landskapsvärnområden. Inom delområde Nærøyfjorden bor cirka 250 människor uppdelade på 15 gårdar. I Geiranger området bor ca fastbosatta huvudsakligen i och omkring Geiranger. Enligt Tom Dybwad 59 medför både världsarvsstatusen och status som landskapsvärneområde ett mervärde till regionen. Enligt honom bidrar denna områdesbeskrivning till mer turister och en större lokal stolthet. Världsarvet har även bidragit med ett bättre förvaltningssamarbete och öppnat arbetet mellan olika aktörer och mellan de två fjordområdena. Det två delarna har tillsammans etablerat förvaltning uppbyggd kring två förvaltningsenheter och ett Verdensarvsråd, instiftat 2006, bestående av två (2) kommuner och en (1) fylkeskommun i norr och fyra (4) kommuner samt två (2) fylkeskommuner i söder. De två områdena har valt att organisera det lokala arbetet på eget sätt men utgår i båda fallen från en stiftelse. Världsarvsrådet är den sammanfogande enheten inom världsarvet. Rådets uppgifter är att bl.a. samordna och harmonisera initiativ, utveckling och planering för världsarvsområdet. De skall driva på utvecklingen samt förmedla världsarvets värden. De skall även vara en kontaktpunkt till statliga myndigheter och arbeta för anskaffing till världsarvsarbetet. Viktiga uppgifter är även kompetensutveckling inom förvaltningen samt nätverksuppbyggnad. Rådet drivs av ett rådssekretariat. Förvaltningsstrukturen beskrivs i figur 75. Rådsmedlemmarna är världsarvskommunernas ordförande, dvs de sex (6) kommunerna 58 Förvaltningsplan för VESTNORSK FJORDLANDSKAP DELOMRÅDE NÆRØYFJORDEN Personlig kommunikation Tom Dybwad i Nærøyfjorden

125 Stranda, Norddal, Aurland, Lærdal, Vik samt Voss. Dessutom respresenteras de tre (3) myndigheterna som förvaltar miljöärenden i Sogn och Fjordane, Hordaland, Møre och Romsdal. De statliga myndigheterna representeras av Miljøverndepartementet (1 representant), Direktoratet för naturförvaltning (1 representant) och Riksantikvaren (1 representant). Dessa tre myndigheter har talan men inte rösträtt i rådet. Världarvsrådets ordförande väljs för två år och rådets sekreterare skall komma från samma område som ordföranden. Ordförandeskapet växlar mellan norra- och södra delen. figur 75 Förvaltningsstruktur i världsarvet Vestnorsk fjordlandskap. De två administrativa delarna, som bägge är stiftelser, arbetar med fokus på att tillsammans med lokalbefolkningarna utveckla området. Förvaltningen sätter byarna och lokalsamhällen i första hand och försöker sålunda skapa levande bygder inom världsarvet. Området skall inte enbart utgöras av kulisser utan även bistå aktörer, både privata och offentliga, med en gemensam utgångspunkt för utveckling av världsavet. 112

126 7.3 Ilulissat isfjord Danmark har totalt fyra (4) världsarv varav tre kulturarv 60. Ilulissat ifjord är Danmarks enda naturarv på basen av världsarvskriterium (vii) och (viii), dvs. platser med extremt höga skönhetsvärden samt geologiska processer 61. P.g.a. sitt autonoma styre samt världsarvets geografiska läge kan man jämföra det med världsarv som klassificeras som gränsöverskridande. Den danska kulturarvsstyrelsen har det överordnade ansvaret för alla danska världsarv och upprätthåller genom detta mandat kontakten med UNESCO. På den nationella nivån i Grönland är det Grönlands hemstyre (Grønlands Hjemmestyre) som innehar ansvaret för världsarvet 62. Lokalt innehar Qaasuitsup kommun övervakningsansvar över det fredade området. I figur 76 beskrivs ansvarsfördelningen schematiskt för Ilulissat isfjord. UNESCO Kulturarvsstyrelsen Grønlands Hjemmestyre (Miljø- og Naturstyrelsen) Qaasuitsup Kommunia figur 76 Ilulissats ansvarsfördelning. 60 Personlig kommunikation Naja Habermann, site-manager för Ilulissat isfjord, Geiranger Kriterium vii innehålla fantastiska naturfenomen i ojämförligt vackra naturområden och estetiskt värde samt kriterium viii vara enastående exempel som representerar viktiga steg i jordens historia 62 Hjemmestyrets bekendtgørelse nr. 10 af 15 juni 2007 om fredning af Ilulissat Isfjord 113

127 Under hösten 2008 etablerades en världsarvsstyrelse för Ilulissat isfjord vilken består av en (1) representant från miljö- och naturstyrelsen vid Grönlands hemstyre (ordföranden), två (2) site-managers och en (1) representant från Kulturarvsstyrelsen i Danmark. Man har fyra möten per år, varav tre telefonmöten och ett möte då man träffas. Styrelsens uppgift är bl.a. att diskutera hur man kan effektivera förvaltningen och på detta sätt säkra att världsarvets värden upprätthålls och området utvecklas på ett hållbart sätt. Det officiella ansvaret för frågor kopplade till UNESCO på Grönland innehas av ministeriet för kultur, utbildning och kyrka som inte har någon representant i styrelsen. Man har dock kommit överens om att ministeriet informeras om världsarvsstyrelsens beslut. År 2008 inrättade Qaasuitsup kommun två kommunala tjänster som site-manager, dvs. världsarvsförvaltare. Dessa verkställer det dagliga arbetet bl.a. information och kommunikation om världsarvet, uppdrag formulerade i förvaltningsplanen, insamling av medel, finansiering och budgetering, övervakning av världsarvsområdet samt kontakt till media. Man har även anställt en (1) parkansvarig ( park range ) samt installerat en halv tjänst för hjälp med kommunikationsarbete (kommunikationsmedarbetare). Initialt var det mening att självstyret skulle finansiera en parkansvarig men pga. ekonomiska problem har Grönlands landsting 63 avsagt sig ansvaret. I nuläget är det Qaasuitsup kommun som finansierar tjänsten. Världsarvet Ilulissat isfjord erhåller ingen permanent finansiering. All finansiering till världsarvets utveckling, webbsidor, media, information osv. är projektmedel som skall ansökas. Man ansöker i första hand från Miljöstyrelsens DANCEA program (Danish Cooperation for Environment in the Arctic). 64 Världsarvet Ilulissat isfjord har haft en bristande förvaltningsstruktur genom avsaknad av förvaltningsplan samt frånvaro av ledarskap. I ansökningshandlingarna från 2004 fanns det en uppgjord förvaltningsplan men denna användes aldrig i praktiken. År 2008 erhöll förvaltarna en reprimand från UNESCO på grund av detta. Detta utgjorde starten till ett raskt beslut att åtgärda bristfälligheterna och ett intensivt arbete kring uppkomsten av en förvaltningsplan påbörjades. 63 Det grönländska landstinget är Grönlands parlament. 64 e_til_arktis/. 114

128 Efter att man erhållit en reprimand förstod man allvaret i situationen och avsatte extra personalresurser för att ta fram en förvaltningsplan. Man tog in extra hjälp till site-managern och totalt jobbade tre personer intensivt under tre månader för att utforma planen. Arbetet utfördes mellan oktober 2008 och januari Man tog exempel av förvaltningsplaner från bl.a. Vestnorsk fjordlandskap i Norge samt det isländska världsarvet Thingvellir som båda är skrivna ur ett praktiskt perspektiv. Det var även målet med Ilulissats förvaltningsplan den skulle vara ett praktiskt förvaltningsverktyg för att man skulle kunna säkra de enastående, universella värdena (OUV). 7.4 Vad kan vi lära av de andra nordiska världsarven? I de tre nordiska exemplen finns mycket kunskap och erfarenhet att ta till sig. De ovan beskrivna platserna är enastående i sina speciella utformningar men UNESCO:s ramar för deras verksamhet är de samma, dvs. utformade av Världsarvskonventionen samt UNESCO:s operativa regelverk. Från Laponia kan man dra slutsatsen att det är flere processer som skall löpa parallellt för att en givande förvaltningsuppbyggnad skall kunna ske. När man återupptog förvaltningsprocessen hade man två fokus; 1) en gemensam målbild och 2) en gemensam organisation. Framgångsfaktorerna visade sig vara att man genom ekonomiska medel kunde likställa alla aktörer och att man kunde enas om målsättningar. För det första hade alla, i denna process, samma utgångspunkt och möjligheter att delta oberoende av om man representerade den lokala befolkningen eller någon myndighet. För det andra arbetade man kring gemensamma målbilder, gemensamma viljeinriktningar och gemensamma värdegrunder. Man slog fast att fatta beslut enligt koncensusprincipen. Det innebär att man blir tvungen att arbeta med förslag, diskutera och omarbeta dessa för att alla skall tycka lika. Annars är det risk för att man inte tar något beslut överhuvudtaget. I den nya Laponiaförvaltningen har man även fått in betydelsen av det lokala samhället och dess historiska och traditionella kunskap. Man har tagit exempel bl.a. från samernas sätt att skapa gemenskap och på det sättet skapa beslutsunderlag till förvaltningen. Genom att ta influenser från det s.k. Raddi, det samiska rådslaget, inbjuds alla och får säga sin mening. Detta blir ett gott exempel på deltagande förvaltning. 115

129 Arbetet i Vestnorsk fjordlandskap omges av en mycket positiv syn på deltagande förvaltning och tilltro till ett gemensamt arbete på olika beslutsnivåer. Trots att området är relativt glest befolkat besöks detta område av omkring en miljon turister varje år men turismekonomin tillför inte lokalsamhällena stora ekonomiska fördelar. Det ställer ett stort tryck på ledarskapet men även ett krav på att alla nivåer skall kunna arbeta mot gemensamma mål. De lokala, kommunala, regionala och nationella aktörerna har klarat av att styra sina intressen mot en gemensam sak, dvs. världsarvet Vestnorsk fjordlandskap. Här innehar Världsarvsrådet en speciell ställning. Det är inom detta råd de olika aktörerna samarbetar i felleskap 65. Från Ilulissat, som kan ses som en perifer plats ur vårt nordiska synfält sett, kan man lära sig att man verkligen kan be om hjälp, råd och vägledning när det på allvar kör ihop sig. Efter reprimanden 2008 under de Nordiska världsarvsdagarna på Grönland, fick den nationella världsarvsförvaltningen snabbt färdigställd en förvaltningsplan över området genom att bekosta extra hjälp och ta exempel från liknande världsarv. 65 Kan översättas till svenska bl.a. med gemenskap, brödraskap och samhörighet. 116

130 8. DISKUSSION Dr. Mechtild Rössler, enhetschef för Europa och Nordamerika vid UNESCO:s Världsarvscenter, betonade i sitt invigningstal av världsarvet Kvarkens skärgård betydelsen av ett växande antal turister och besökare i våra världsarv. Hon framhöll att världsarv är turistattraktioner och att ett stort antal aktörer är beroende av dessa områden. Skyddet innebär också att ekonomiska sektorer, såsom turism, fortsätter att vara livskraftiga och erbjuder möjligheter till sysselsättning och inkomster för lokalinvånarna, intäkter från offentliga tjänster och kapital för förvaltning och administration. Världsarvsobjekt och kulturarv är i synnerhet sammanflätade med utvecklingsfrågor i Europa med tyngdpunkt på att vara en motor för regionens utveckling, kultur- och ekoturism samt marknadsföring av produkter. Förvaltningen av världsarvsobjekten bidrar inte enbart till hållbar, rättvis utveckling och skydd av miljön utan också till att höja den lokala och nationella identiteten som är grunden för interkulturell dialog och social kohesion. Trots sin globala räckvidd kan inte världsarvsdeklarationen anses vara en i lokala sammanhang förankrad överenskommelse. Genom Budapestdeklarationen fastställde UNESCO strategiska mål som skall implementeras i världsarvsarbetet och vilka bör vara vägvisare för staterna på de krav dagens samhälle ställer på världsarvsförvaltningen. Man talar om de fyra C:na; credibility (trovärdighet), conservation (bevarande/skydd), capacity-building (kapacitetsuppbyggnad) och communication (kommunikation). Genom en utvärdering av Budapestdeklarationen föreslogs även ett femte C sättas till listan, nämligen communities (gemenskaper). Dessa fem C:na skall sålunda stärka världsarvsarbetet och vara en ingång till de anspråk som tillkommit under de 40 åren efter konventionens tillblivelse. I års periodiska rapport 68 anger UNESCO styrkor och brister i de nordiska ländernas världsarvsarbete. Bland styrkor omnämns bl.a. det nordiska välgrundande juridiska systemet för skydd och bevarande av världsarv och nominering av underrepresentativa världsarvskategorier, dit gränsöverskridande världsarv hör. Som svagheter nämns bl.a. en allmän brist på finansiering, ett behov av kapacitetsuppbyggande på olika nivåer för att stärka världsarvens ledarskap, att de lokala samhällenas inblandning på lokalnivå bör förbättras samt 66 WHC-02/CONF.202/25 Paris, 1 August WHC-07/31.COM/INF.24 Paris, 20 December 2007 (NZ) 68 Periodic Report and Action Plan Europe

131 ett behov av bättre medial koordinering för att främja världsarven. Emedan UNESCO:s rapport omnämner en brist på koordinering och kommunikation mellan olika myndigheter inom de baltiska staterna framkommer det i denna rapport (d.v.s. Världsarv i samverkan? Förvaltningsundersökning för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård) att en liknande situation även är faktum i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Den globala turismen är en industri på stark frammarsch. Enligt The World Travel & Tourism Council (WTTC) förväntas turismindustrin öka med 4 % under de närmaste tio åren 69. Man har i turismforskning kunnat påvisa att det i allt större hänseende arbetas ur ett småskaligt perspektiv när det gäller utveckling av hållbar turism 70. Detta är en beskrivning som väl kan tillämpas på området Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Genom att ett område erhåller världsarvstatus följer både möjligheter och hot i dess kölvatten. Detta kan anses vara en av utgångspunkterna till världsarvskommitténs hållbarhetsprogram inom turism, The World Heritage Sustainable Tourism Programme, vilket påbörjades Det är dessutom först under de senaste åren som UNESCO tagit tag i hållbarhetsfrågorna. Inom världsarv, vilka huvudsakligen utgörs av naturlandskap, blir hållbarhet ett raison d être, dvs. anledningen till dess existens. Synen på hållbarhet blir en kombination av aktörers önskan om att bevara världsarvsvärden och kommersialisera utvecklingen av området och närliggande regioner. Inom UNESCO:s världsarvsprogram för hållbar turism angriper man fenomenet turism 72 genom att se på ett antal aktörer och deras betydelse för helhetsutvecklingen. Följande aktörer nämns: site managers, state parties, private sector & investor, tourism industry, visitors & tourists och local community 73. Dr. Rösslers beskrivning av turismens betydelse för världsarv kan överföras på utvecklingen av Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Hon nämner bl.a. lokalinvånarnas möjlighet till sysselsättning och inkomster samt intäkter ackumulerade från offentliga tjänster samt finansiell ersättning som skall utgöra en förutsättning för världsarvsförvaltningen. I figur 77 beskrivs de aktörer som kan anses vara de mest framträdande i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård och som utgör grunden för en 69 WTTC Urbán, Wickström och Wingård Dessa aktörer nämns inom The World Heritage Sustainable Tourism Initiative (WHSTI), ett projekt som startade 2007 inom världsarvsprogrammet för hållbar turism. 73 Förvaltare, statspart, privata sektorn och investerare, turismindustrin, besökare och turister samt det lokala samhället 118

132 governance liknande förvaltningsstruktur, dvs. där andra aktörer än myndigheterna spelar en viktig och kompletterande roll i förvaltningsuppbyggnaden. figur 77 Hållbar världsarvsförvaltning och dess aktörer i Höga Kusten/Kvarkens skärgård. 8.1 Den nationella nivån Den nationella nivån är ålagd att hålla kontakt till UNESCO samtidigt som man innehar huvudansvaret för de nationella världsarven. Det finns ingen världsarvslag i den nationella lagstiftningen varken i Sverige eller i Finland så världsarvets värden bevaras genom nationell lagstiftning och övriga skyddsprogram. Det skulle dock behövas en klarare och tydligare ansvarsfördelning för att säkra utförandet inom det nätverk som bildats utgående från de nationella myndigheterna. Det har inte alltid visat sig vara lätt för de inblandade aktörerna i Höga Kusten och Kvarkens skärgård att kommunicera mellan olika beslutsnivåer. De regionala förvaltarna efterlyser en förbättrad kommunikation mellan den regionala och nationella nivån, dvs. mellan länsstyrelsen i Västernorrland och Naturvårdsverket samt Forststyrelsen Österbottens naturtjänster och miljöministeriet. Sättet på hur man nationellt arbetar med världsarv skiljer sig mellan Sverige 119

133 och Finland. I Sverige blir den regionala myndigheten länsstyrelsen en viktig aktör där man utgår från regeringens skrivelse 74 vilken anger riktlinjerna för arbetet. I Finland erhåller Forststyrelsen årligen i ett avtal med miljöministeriet målsättningar för världsarvsarbetet. I Kvarken är visionen dessutom klart utarbetad i Förvaltnings- och utvecklingsplanen medan Höga Kustens målbild inte känns lika tydlig. I världsarvsansökan 2005 förband Sverige och Finland sig att etablera ett gemensamt organ, den s.k. Samrådsgruppen, med uppgift att bl.a. koordinera rapporteringen till Unesco, koordinera framtagande och uppdaterande av förvaltnings- och utvecklingsplaner samt skapa och stärka en gemensam identitet. Föreställningarna om vad som är viktigt och bör prioriteras skiljer sig en aning mellan Höga Kusten och i Kvarken. I enkäten visar det sig att aktiviteterna hålla kontakt till andra världsarv samt utveckla gemensamt friluftsliv i världsarvet har ett marginellt understöd. Förslagsvis kunde Samrådsgruppens uppdragsbeskrivning revideras, på basen av resultaten i figur 78 och figur 79. figur 78 Föreslagna frågeställningar till förvaltningssamarbete, Höga Kusten. Det finns inga riktlinjer för hur och vem som skall finansiera ett världsarv. I världsarvskonventionen ställs krav på att staterna bör kunna bekosta skydd som krävs för att 74 Regeringens skrivelse 2001/02:

134 bevara världsarvsvärdena. Man bör påminna sig om att världsarvskonventionen och det operativa regelverket är internationella avtal och gäller även i områden som inte är så välbärgade och innehar en lika välutvecklad natur- och kulturmiljövård som i de nordiska länderna. I de allra flesta fall anser de tillfrågade världsarvsaktörerna i Höga Kusten och Kvarkens skärgård att det huvudsakliga finansieringsansvaret skall åläggas den nationella nivån, dvs. miljöministeriet i Finland och Naturvårdsverket i Sverige. Denna syn grundar sig på en nordisk nationalparkstradition där man betraktat staten som den allmänrådande aktören. Man har ansett att det är staten som skall finansiera dessa naturskyddade områden, områden som ofta utgjorts av statlig mark och vårdats av statliga tjänstemän. Synen på ekonomiska krav, vilka sätter staten i fokus som ansvarsbärare, visar en bild av en förvaltningstradition förankrad i ett governement tankesätt, dvs. en tydlig hierarkisk organisation där finansieringen avgörs uppifrån ner. figur 79 Föreslagna frågeställningar till förvaltningssamarbete, Kvarkens skärgård. Den rådande finansieringssituationen kan i längden ses som ohållbar på båda sidorna. På den svenska sidan bör man prestera de krav Naturvårdsverket ställer på världsarvet Höga Kusten för att komma i fas med förvaltningsprocessen och därigenom visa sin potential som förvaltare. Ju större andel självfinansiering man kan visa upp desto större är sannolikheten att 121

135 nationella medfinansiärer bidrar med resurser. Den finländska sidan erhåller för tillfället en större statlig finansieringsandel men den är inte permanent fastslagen. Man bör i Kvarken förankra världsarvsarbetet regionalt mer djupgående än vad det är nu och på så vis sprida den ekonomiska bördan mellan flera aktörer. Till stor del har arbetet finansierats med projektmedel, vilket kan ses som en tillfällig lösning under ett initialskede, men inte hållbart i längden. Nyliberala tillvägagångssätt har ännu inte landat i den nordiska världsarvsförvaltningen. Här är man bl.a. främmande för tanken på penninginsamling till förmån för världsarv vilket inbegrips i uppdragsbeskrivningen för många förvaltare, bl.a. hos ledningen för Ilulissat Isfjord. Aktörerna i Höga Kusten och Kvarkens skärgård anser att staten skall stöda, hjälpa, sträcka ut en hand och backa upp det ekonomiska behovet som uppstår i och med en omfattande världsarvsförvaltning. På detta sätt gör världsarvsaktörerna sig själva avhängiga av staten. Situationen kan även tolkas snävt i den bemärkelsen att de parter som inte bidrar med finansiering till världsarvet å sin sida heller inte kan göra något större anspråk på beslutandemakten i världsarvsfrågor. Detta gäller både för kommuner, regionala myndigheter samt för lokala intresseorganisationer. En kostnadsuppföljning från nominering till dagens situation rekommenderas i högsta grad eftersom det inte finns klara uppgifter att tillgå på någondera sidan om de ekonomiska resursfördelningarna. Det skulle vara önskvärt att man inom den regionala förvaltningen, både i Sverige och i Finland, kunde uppvisa en kalkyl över hur mycket ekonomiska medel som gått åt under alla dessa år till ansökan, skötsel, uppbyggnad av infrastruktur, informationsspridning, administration m.m. Detta kunde först och främst utgöra en bild till allmänheten för att konkretisera det arbete som görs men även som diskussionsunderlag för finansiering med nationella myndigheter och andra potentiella understödare. Det är lättare att efterlysa en kontinuerlig finansiering om man kan påvisa tydliga visioner, vad man tidigare gjort och till vilka kostnader. Det ger en bild av gott ledarskap. De nationella myndigheterna kunde i sin tur presentera en bild av hur mycket alla världsarv kostar, skapa en ekonomisk fördelningsnyckel och kravlista på världsarvens motprestationer m.m. 8.2 De regionala förvaltarna Förvaltarna skall, enligt Mechtild Rössler, bidra till både lokal och nationell identitet. De regionala lagledarna innehar därför ett stort ansvar för arbetet med ett gränsöverskridande 122

136 världsarv. Trots en gemensam förvaltningshistoria utgör de nationella särdragen kulturella skillnader i sättet att arbeta, kommunicera samt förankra visioner och målsättningar. Man ser tydligt att förvaltningen av Höga Kusten och Kvarkens skärgård är uppbyggd kring två nationella förvaltningstraditioner. Då man tar del av hur de olika förvaltningsstrukturerna är uppbyggda, samt hur det praktiska arbetet utförs, slås man av hur obalanserad situationen är. Mest iögonfallande är jämförelsen av tillgång på personalresurser, den allmänna ekonomiska situationen samt uppnådda mål inom förvaltningen. Den historiska bakgrunden är även i sig uppseendeväckande; å ena sidan förbereddes Höga Kustens världsarvsansökan raskt medan samma process i Kvarkens skärgård tog närmare tio år i anspråk. Å andra sidan har man inte i nuläget förvaltningsmässigt i Sverige nått lika långt som i Finland. Emedan det för tillfället inte finns några formella förvaltningsgrupperingar i Höga Kusten har man i Kvarken relativt snabbt etablerat en förvaltningsorganisation bestående av en världsarvsdelegation samt fungerande arbetsgrupper och därtill hörande stödfunktioner. Det till trots har man både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård framgångsrikt uträttat många praktiska arbeten i världsarvsområdet. När respondenterna fritt kommenterar det gemensamma arbetet ser man tendenser till att gräset är grönare på andra sidan. I Höga Kusten anser man att det händer mer i Kvarken * + och i Kvarken önskar man följa Sverige * +. Det är tydligt att respondenterna önskar sig ett samarbete med en satsning på kommunikation mellan de två världsarvsdelarna där kunskap och fakta är ledord. Genom kontinuerlig kommunikation och samverkan kan man dela kunskap och fakta och skapa en gemensam världsarvsidentitet. Att lyssna, begrunda och lära av varandra är enligt en respondent nyckeln till ömsesidigt förvaltningssamarbete: Skillnaden mellan hur man i Finland och Sverige jobbar är att vi i Sverige är bra på att snurra och snacka och göra principiella frågor av varje liten grej. I Finland är det mer; ja, nu gör vi så. Man borde kombinera dessa två sätt. Nackdelen med att bara göra är att du skall ha lite mer eftertanke och en strategi med du gör. Förankring behövs också. Det råder en begreppsförvirring om hur man skall benämna ledarskapet som handhar ett världsarv. Begreppet site manager, översatt till svenska kan förstås som platschef eller platsföreståndare. Det finns ingen överenskommen betydelse för begreppet i världsarvssammanhang men dock tolkningar som anger att en site manager består av hela den förvaltande organisationen eller är en personrelaterad uppgift. I både Höga Kustens och Kvarkens skärgårds fall representeras den förvaltande organisationen av en myndighet. I Höga Kusten använder man inte benämningen site manager när man beskriver tjänsteuppdraget vid förvaltningsenheten. Man betecknar uppdraget som världsarvssamordnare vilket dels 123

137 kan bero på uppgiftens uppdelade karaktär, dels på tjänstens tudelade finansieringsgrund. I Kvarkens skärgård anses alla som jobbar med världsarvsrelaterade frågor inom Forststyrelsen Österbottens naturtjänster vara site managers. Gällande begreppsförvirringen och behovet av förtydligande är oredan mer eller mindre global men, det till trots, en konkret utmaning för ett gränsöverskridande världsarv. På båda sidorna anser man att man snabbt och lätt får kontakt med förvaltarna men att det inte är enkelt att veta vem man skall kontakta i olika världsarvsfrågor. Förvaltarna bör vara mycket tydliga i sin kommunikation till allmänheten och andra aktörer när det gäller denna typ av information. För många kan det vara en utmaning att hitta inom komplexa myndighetsorganisationer så det är nödvändigt att förvaltarna på ett tydligt sätt förmedlar var världsarvets kärna inom organisationen finns. Begreppen länsstyrelsen och Forststyrelsen förmedlar något annat än länsstyrelsen i Västernorrland och dess sektion för skydd och skötsel samt Forststyrelsen Österbottens naturtjänster. Kunde det vara till gagn för världsarvsutvecklingen att få in flera aktörer inom den regionala förvaltningen? En tanke kunde vara att omorganisera skötsel och utveckling genom att överlåta utförandet av uppgifter och funktioner som legat hos de regionala myndigheterna till lokala aktörer. I någon mån sker detta i dag, bl.a. där lokala entreprenörer ser efter områdets skötsel, men det kunde nog till allas nytta ske i en större omfattning. Man kunde genom ett dylikt förfarande förankra arbetet, engagera entreprenörer och andra intressenter samt knyta dessa till gemensamma mål. Finansieringsmässigt kunde denna uppspjälkning även utjämna inkomster och utgifter för de inblandade aktörerna. Många respondenter nämner vikten och nyttan av en god förankring och ett lokalt engagemang: Bra förankring bland lokalbefolkningen stolta världsarvsmedborgare marknadsföringen sker "billigt" folk berättar var de bor och om världsarvet. Exemplet Laponia visar tydligt att man bör hitta en gemensam målbild för alla aktörer och ge alla samma utgångspunkt då man skapar nya organisationsformer. På båda sidorna har de regionala förvaltarna i uppdrag att se om sin organisation. I Höga Kusten bör man sträva till att konstruera ett nätverk av aktörer som har ett intresse och ett mandat i världsarvsarbete. Man bör ha som uppgift att identifiera de lokala, markägarna, lokalkännarna, experterna, finansiärerna, visionärerna, entreprenörerna, pedagogerna m.fl. och föra samman dem kring sakfrågan världsarvet Höga Kusten. Enkäten ger en klar uppfattning om vad respondenterna anser om Kvarkens världsarvsdelegations arbetsuppgifter (figur 80). Här finns en orsak till revidering av 124

138 delegationens uppgifter, bl.a. kunde beslut om vem som får använda världsarvslogon i sin marknadsföring åläggas annan aktör. Enligt svaren (figur 81) bör delegationen främst vara ett beslutande organ medan dess sekretariat främst skall ansvara för beredning av frågor till delegationen. Den gruppering som i dag benämns sekretariat består enbart av tjänstemän. Den kan beskrivas som en reducerad bild av statsförvaltning där aktörerna i detta fall återfinns såväl inom det beredande arbetet, de beslutande grupperingarna samt bland dem som verkställer åtgärder. Man bör klargöra sekretariatets arbetsuppgift, sammansättning samt inom vilka nivåer sekretariatets medlemmar bör tjänstgör. figur 80 KVD:s arbetsuppgifter. En framtida organisation kanske rent av måste ta en helt ny utgångspunkt? Intressenter har gett många förslag på hur man kunde dela förvaltningsuppdraget mellan förvaltaren och andra aktörer. De lokala och regionala aktörerna nämner bl.a. följande organisationsformer; en förening, en stiftelse och ett världsarvsforum. Ifall man väljer att arbeta utgående från en förening som sköter utvecklingen och det praktiska arbetet i Kvarkens skärgård bör denna 125

139 förening följa föreningslagen och föreningens egna stadgor. Oberoende organisationsform bör sammanslutningen sålunda agera fritt, utan krav på tillstånd från den förvaltande myndigheten. En stiftelse modell kunde frikoppla uppdraget från myndigheterna och genom en smidigare förvaltning, än dagens, eventuellt även lättare finansiera sin verksamhet. Stiftelsen skulle kunna upprätthålla en servicefunktion och administrera världsarvet. Dock avspeglar stiftelseformen en svårförstådd juridisk enhet med liten genomsynlighet. Överföring av offentligt rättsliga befogenheter till en stiftelse kan eventuellt medföra juridiska dilemman och därmed som följd juristarvoden och en kostsam uppstart. 8.3 Det lokala samhället Världsarvet, både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård, utgör ett område som håller på att byta skepnad från ett traditionellt fångstsamhälle till en postmodern service ekonomi. Omvandlingen framskrider i olika takt inom området och det finns delar av världsarvet som är mer utvecklade än andra. Förutom att man kan se en utveckling där de traditionella näringarna ersätts av andra tjänster och produkter kan man även se att området, speciellt i Kvarken, utvecklas i ett center periferi hänseende. Man kan se en tydlig satsning på vissa besöksplatser vilket medför att samhället inom världsarvet utsätts för en ojämn utveckling. All fokus sätts på världsarvets centrum medan övriga delar, periferin, åtnjuter färre fördelar. 126

140 figur 81 Uppdelningen av arbetsuppgifter mellan KVD och dess sekretariat. Vill alla aktörer i framtiden vara delaktiga av denna storskaliga världsarvsprocess? Enkäten visar att största delen av dem som svarat önskar delta i ett framtida arbete (figur 82). Kan det vara så att man redan nu hittat de frälsta och befinner sig på rätt frekvens? Det är både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård främst de manliga respondenterna som är villiga att delta i ett framtida världsarvsarbete. I Höga Kusten är svaren mer balanserade mellan könen medan det i Kvarken är en tydlig manlig dominans. Kan man tolka detta som att världsarvet i Kvarken blivit en mans-fråga där maskulina värden eftersträvas istället för att överföra enastående värden till kommande generationer? För att ett fruktbart arbete med lokal utveckling av området, information och pedagogik, förvaltning samt turism skall vara möjligt är det viktigt att aktörerna utgör en blandning av samhällets olika grupperingar. En balans mellan kön, åldersklasser, etniska grupper samt yrkes- och utbildningsgrupperingar är önskvärd. Världsarvet behöver både kvinnor och män, unga och äldre för att inspiration skall kunna blandas med kunskap och erfarenhet. Vilka är de lokala? Relationen mellan förvaltaren och de lokala bör vara lika viktig som den mellan förvaltaren och UNESCO. Att identifiera gruppen lokala är mycket svårt inom världsarvsområdet vilket beror bl.a. på det stora antalet fritidsboende både i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård. Vem som skall representera lokalbefolkningen i frågor som gäller världsarvet borde avgöras i samråd med alla inblandade aktörer. Frågan om de deltagande processerna bör åter aktualiseras och omstruktureras. Kanske vore det fruktbart att hitta nya former för att de lokala att få sina röster hörda? 127

141 figur 82 Framtida deltagande i världsarvsarbetet. I den svenska uppdragsbeskrivningen 75 för världsarv omnämner man speciellt markägarna av världsarvet som viktiga aktörer. De privata markägarna innehar 95 % av Höga Kustens och 94 % av Kvarkens världsarvsområde. En stor del av världsarvet ägs av privata och offentliga institutioner som sålunda bör vara självskrivna aktörer i en förvaltningsorganisation och i ett världsarvssamarbete. Trots det är avsaknaden av ägare och andra lokala representanter i förvaltningen i Höga Kusten iögonfallande. I Kvarkens skärgård har man i högre grad knutit band till representanter för de lokala grupperingarna genom representation av samfälligheter, skifteslag och föreningar. Det har dock höjts kritiska röster mot typen av föreningar som tagits med i världsarvsdelegationen och dess arbetsgrupper. Avslutningsvis kan tilläggas att diskussioner om ett gemensamt världsarv är viktiga framförallt för den lokala befolkningen. I exemplet Höga Kusten/Kvarkens skärgård förvaltas det av två skilda nationer med två olika förvaltningsstrukturer. Man bör ha en gemensam vision för området men det är dock väsentligt att uppvisa olikheterna för att förmedla bilden av ett attraktivt område. Samhällets allmänna utveckling utsätter världsarvet för hot och tryck i olika former. Vikten av den lokala förankringen blir då väsentlig. Ifall inte de lokala invånarna fått utveckla sina idéer om hur man skall arbeta med ett världsarv och tagit till sig konceptet kan världsarvet i kombination med en allmän utveckling bli mycket påfrestande. 75 Fotnot 19 kapitel 9.4 Ägarna 128

142 8.4 Turismindustrin Världens ledande turismorganisationer inväntar en ökad turismutveckling och det gör även respondenterna i Höga Kusten och Kvarkens skärgård. Genom att man väntar sig en ökning av antalet besökare och produktion av aktiviteter inom en tioårsperiod ser man, i de flesta fall, med tillförsikt mot framtiden. Av respondenterna i Höga Kusten är över 60 % ense om att världsarvet i dag utgör en turistdestination. I Kvarken är man inte lika övertygad. Turismforskningsinstitutet ETOUR 76 visar i en forskningsrapport på vikten av en snabb samverkan mellan turismaktörer efter en världsarvsutnämning. Man bör sålunda raskt utarbeta en vision för världsarvsområdet om man i framtiden skall kunna se världsarvet som en regional framgångsfaktor. Om man gränsregionalt vill satsa på en gemensam turismutveckling bör man ta ett beslut i frågan om man vill sammanföra de båda områdena till en och samma turistdestination eller inte. Precis som i världsarvet Laponia utgör turismvisionen och dess utkristallisering en komplex situation. Intresset för turismutveckling är inte homogen, aktörerna är många och representerar olika samhällsnivåer, både myndigheter och privata samt offentliga aktörer. Uppgiften är krävande men inte omöjlig. Området Höga Kusten har sedan 1970-talet utgjort en nationell turistdestination och kan anses vara ett starkt varumärke. Förvaltaren länsstyrelsen i Västernorrland har inget mandat att utveckla världsarvsturismen men har varit part i ett pågående destinationsprojekt i området. Detta projekt har tagit över konstruktionen av området i turistiskt hänseende vilket även inbegriper världsarvet Höga Kusten. Tillsammans med regionens turismaktörer samt lokala entreprenörer är man på god väga att enas om en gemensam turismvision för destinationen Höga Kusten. Ett destinationsbolag, Höga Kusten Turism AB har grundats under och är banbrytande av den anledningen att det sköts av entreprenörerna själva. Precis som i Höga Kusten skall inte den regionala förvaltaren i Kvarkens skärgård leda turistiskt utvecklingsarbete. Det förekommer dock åsikter om att en turismutveckling i alltför hög grad påverkas av Forststyrelsen Österbottens naturtjänsters uppfattningar om vad begreppet turism innebär. Genom att följa Forststyrelsens interna turismstrategi finns faran att man kan komma att förbise en regional och lokal utvecklingspotential. I Kvarkens skärgård finns det dock två konkurerande visioner om hur turismen inom området bör utvecklas. Förvaltaren 76 Magnusson

143 Forststyrelsen Österbottens naturtjänster har i flera världsarvsprojekt arbetat utifrån koncernens strategi kring hållbar turism medan Österbottens Turism varit förespråkare för en mer liberal och kommersiell turismutveckling. Under hösten 2010 håller Forststyrelsen Österbottens naturtjänster på att ta fram en turismplan för Kvarkens skärgård På basen av en extern utredning inom UNIK projektet Merenkurkun saariston maailmanperintöalueen asiakaspalvelun ja opastuksen kehittäminen av Tero Wallin

144 figur 83 Turismaktörer i Höga Kusten och Kvarkens skärgård, anpassad från Sandell (2002). Troligtvis kommer världsarvsområdet att strukturellt förändras inom den närmsta framtiden. I den fyrdelade visionen (figur 83), en tillämpning av Sandells ekostrategiska begreppsram på Höga Kusten och Kvarkens skärgård, representerar det vänstra fältet största delen av turismindustrin. Inom den här delen verkar både privata och offentliga aktörer samt myndigheternas representanter turismaktiviteter. Främst är det de privata entreprenörerna som ser sitt segment inom aktivitetsfabriken. Här är utvecklingen kommersiell och inriktad på upplevelser. När man tidigare sett på denna utveckling har man kunnat bekräfta att det ofta är stora företag och icke-lokala producenter som står för dessa tjänster och produkter, styrda av efterfrågan 79. Turisterna blir mottagna med välplanerade program och paket och så får de på egenhand, i grupp eller med guide konsumera världsarvet till ett förutbestämt pris. Den här beskrivningen är möjlig även i Höga Kusten/Kvarkens skärgård och ger spelrum för såväl lokala och icke-lokala entreprenörer. Myndigheterna, och då främst Forststyrelsens turismaktiviteter, sker inom visionen för fjärrstyrd konsumtion i figur 83. Inom denna framtidssyn kan den aktör som förvaltar området välja att utestänga andra aktiviteter än den genuint naturbejakande eller att fastställa vistelseförbud inom dessa områden i fall man så önskar. Man styr helt enkelt turisterna till vissa platser, leder och områden där de får, genom att följa vissa regler, konsumera världsarvet på ett utstakat sätt. Förvaltarna tillsammans med regionala och lokala aktörer bör ta sig en funderare på hur nåbara de skyddade områdena skall vara i framtiden. Turismindustrin kan dock utnyttja den högra sidan i figuren. Ur ett producentperspektiv kan de traditionella näringarna konkurera med de kommersialiserade aktörerna när det gäller efterfrågan av lokala produkter och genuina erfarenheter. Visionen av hembygdens nyttjande utgör en del av en framtida turismutveckling. Genom att delta i lokal jakt, köpa lokaltproducerad mat och andra produkter blir man en konsument som får smaka på det lokala världsarvsutbudet. Den sista delen, nedre högra hörnet i figur 83, är även den en aktivitet på uppåtgående. Den här delen inbegriper estetiska och känslomässiga upplevelserna som riktgivande. Det är dock svårt att prissätta en förnimmelse men med en växande må-bra -industri är steget inte långt till att utnyttja känslan av vad världsarvet står för det naturliga och unika. 79 Ankre och Bodén

145 De kommunala turismsatsningarna är relativt olika inom världsarvskommunerna i Sverige och Finland. Kramfors kommun, som utgör merparten av världsarvsområdet Höga Kusten har sedan länge varit en part av den allmänna turismutvecklingen i Höga Kusten. I dag önskar dock kommunens tjänstemän se turismutvecklingen på andra aktörers bord än på de kommunala. I Örnsköldsvik är huvudfokuseringen inom kommunen för tillfället på utveckling av skärgården. Arbetet med att etablera en skärgård i världsklass, som man uttrycker det, åtföljs naturligt av det faktum att kommunen även är en världsarvskommun. Kommunen har under många år framgångsrikt utvecklat friluftsliv och där av har världsarvet fått en synlig ställning som en unik plats för rekreation. I Finland är det Korsholm som har axlat det största ansvaret för världsarvsfrågor i regionen. Korsholm åtog sig bl.a. uppdraget att leda marknadsföringen av världsarvet när denna uppgift blev aktuell. I framtiden är det inte självklart att det skall åläggas en kommun utan uppdraget kunde möjligtvis överlåtas till någon annan aktör. I den södra delen arbetar Korsnäs och Malax aktivt med projekt relaterade till världsarvet. Det är även i dessa trakter man har en entreprenörstradition så man kan vänta sig fler lokala initiativ ifall man inom kommunerna kan förmedla tanken om att världsarvet är hela kommunens och inte endast en viss kommundels viktiga angelägenhet. Som ledande aktör och regioncentrum har Vasa stad tagit ett klart avstånd från att vara pådrivare av den regionala världsarvsutvecklingen. Man inkorporerar världsarvet i andra situationer och använder det som säljande attribut för staden, både nationellt och internationellt. I Vörå-Maxmo, som ligger i områdets nordligaste del, tar man ingen ställning till hur man egentligen skall använda världsarvsstatusen i sin utvecklingsprofil. Man önskar mer kommunalsynlighet men anser dock att man inte bör satsa på någonting som man inte vet vad det är. Med andra ord är osäkerheten om hur turismen utvecklas en klar fingervisning för kommunens ledande tjänstemän att invänta fortsatta åtgärder. 8.5 Privata sektorn och investerarna Det finns både positiva och negativa åsikter om världsarvets inverkan på det lokala samhället, regionens utveckling samt ekonomiska möjligheter för investerare. En majoritet av respondenterna i Höga Kusten är av den åsikten att världsarvsområdet inom tio år kommer att utvecklas i turistisk riktning (figur 84). Framtidssynen är en bild av världsarvet som en fabrik för produktion av aktiviteter. 132

146 figur 84 Höga Kusten i dag och om 10 år I Kvarken är man något mer blygsam men där ser man även att denna landskapsbild kommer att växa (figur 85). Funktionen hembygdens nyttjande alltjämnt kommer att vara den allmänrådande, dock i mindre skala än vad den är i dag. Detta bör ge en anvisning till aktörer inom alla sektorer att reagera. Både offentliga och privata aktörer kommer att påverkas av en dylik strukturförändring. Vem är det då som skall utveckla världsarvet? Är det godtagbart att icke-lokala entreprenörer tillför världsarvet tjänster och service? Här är uppfattningarna delade men övervägande positiva och inbjudande gentemot de icke-lokala aktörerna. I Höga Kusten har man sedan länge upplevt en turismindustri med både lokala och icke-lokala entreprenörer som dragit fördel av områdets spektakulära utformning och historia. I Kvarken är situationen en annan. Ett område som sedan länge varit ett begrepp i historiska sammanhang men aldrig varit ett turismområde ställs inför en ny situation när aktörer, förvaltare och internationella organisationer börjar uttala förväntningar, förhoppningar och påkalla utvecklingsresultat i turistiskt hänseende. Man är dock ense om att de entreprenörer och investerare som åtar sig uppgiften att utveckla området, vare sig de är lokala eller icke-lokala, bör vara kompetenta och erbjuda högklassiga produkter. I någon mån är man även av den åsikten att det behövs krafter utifrån för att tillföra området kunskap, kompetens samt injicera nya idéer i dessa sammanhang. 133

147 figur 85 Kvarkens skärgård i dag och om 10 år På ett kommunalt plan kan man se en tydlig indelning i kommuner som ser en kommersiell potential med världsarvet och de kommuner som i mindre skala identifierar sig med UNESCO:s utmärkelse. I Sverige kan man se Kramfors som ett exempel där den kommunala utvecklingen går före ett kommunalt världsarvsarbete men där kommunen har en historiskt mycket stark koppling till området Höga Kusten. Man är medveten om världsarvets betydelse men efterlyser samtidigt turistentreprenörer och andra investerare för att utföra själva utvecklingsarbetet. Utvecklingen av serviceutbud och turismtjänster ses inte som en kommunal uppgift utan som en funktion som kan utlokaliseras till andra aktörer. För alla lokala producenter är synlighet och en positiv urskiljning till nytta vid marknadsföring och försäljning. Världsarvets logo har visat sig vara en identitetsskapande stämpel men även en tydlig del i en varumärkesskapande process. I Kvarkens skärgård har logoanvändningen för lokala världsarvsproducenter visat sig ha ett gott stöd. Det är många som vill använda sig av världsarvslogon i sin marknadsföring och försäljning av produkter med en koppling till världsarvet. I det gränsöverskridande arbetet efterlyser man en gemensam logo och visuellprofil. Här krävs dock eftertanke och förankring. Höga Kustens gamla logo (figur 86) ersattes av en ny 2010 (figur 87) medan Kvarkens skärgård fortfarande använder den som 134

148 initialt togs fram (figur 88). En konsekvent användning och klara riktlinjer om hur och vem som kan använda en gemensam logo är nödvändig. figur 86 Världsarvet Höga Kustens logo fram till figur 87 Världsarvet Höga Kustens logo figur 88 Världsarvet Kvarkens skärgårds logo. 135

MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020. Planen utarbetad av marknadsföringsgruppen för Kvarkens världsarv

MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020. Planen utarbetad av marknadsföringsgruppen för Kvarkens världsarv MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020 Planen utarbetad av sgruppen för Kvarkens världsarv 1 INNEHÅLL 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Övergripande mål... 3 3. Målgrupper...

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Antagna xx april 2014. 1 FIRMA Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 FÖRENINGENS SÄTE Föreningen

Läs mer

Mina tankar går direkt till alla de

Mina tankar går direkt till alla de Om mångsyssleri i skärgård TEXT: KRISTINA SVELS Inom forskning kring processer i skärgården stöter man ofta på detta för skärgårdsborna självklara fenomen mångsyssleri. komststödsformer att tacka för att

Läs mer

Utredningsrapport. - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14

Utredningsrapport. - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14 Utredningsrapport - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14 Utredningsrapport Den 8 oktober beslutade styrelsen

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Förvaltnings- och utvecklingsplan för världsarvet Kvarkens skärgård

Förvaltnings- och utvecklingsplan för världsarvet Kvarkens skärgård Förvaltnings- och utvecklingsplan för världsarvet Kvarkens skärgård Forststyrelsens naturskyddspublikationer. Serie C 59 Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja C 59 Susanna Ollqvist Forststyrelsen

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 4/2007

PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 4/2007 PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 4/2007 Tid: onsdagen den 3.10.2007 kl 09.00-11.20 Plats: Österbottens förbund, Sandögatan 6, 2 vån, Vasa 1 Mötet öppnades Mötet öppnades klockan 09.05

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Världsarvskonventionen

Världsarvskonventionen Världsarvskonventionen Generalkonferensen för Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, som håller sin sjuttonde session i Paris från den 17 oktober till den 21 november 1972

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

3.2. Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen

3.2. Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen Projektbeskrivning Projektnamn Biosfärkandidat Voxnadalen Projektägare Ovanåkers kommun Projektperiod 2014-2017 Reviderad 2015-01-29 1. Bakgrund Ovanåkers kommun har sedan 1990-talet ökat intensiteten

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Världsarv i samverkan 63 N

Världsarv i samverkan 63 N United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård Världsarv i samverkan 63 N 1.5.2008-31.08.2011 Projektägare Kvarkenrådet EUROPEISKA UNIONEN

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014

Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014 Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014 Bakgrund Avanzas ersättningsregler är utformade i enlighet med de krav som ställs upp i externa regler gällande för de verksamheter som bolag i Avanza-koncernen

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012 5.11.2012 ARBETSORDNING FÖR JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA Ikraft från den 1.1.2012 tillsvidare Behandlad vid Finlands viltcentrals styrelsemöte den 18.11.2011 Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011,

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Ekosystemansatsen i teori och praktik Havsmiljöinstitutet 21 oktober 2010 Ekologisk grundsyn 70-talet: ekologisk grundsyn Fysiska riksplaneringen

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 12 juni 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 10 maj 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 3/2011

PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 3/2011 PROTOKOLL för Kvarkens världsarvsdelegations möte 3/2011 Tid: fredagen den 9 september 2011 kl. 13.00 Plats: Österbottens förbund, 2 vån., Sandögatan 6, Vasa 1 Mötet öppnas Mötet öppnades kl. 13.01 av

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

nominering till UNESCOs världsarvslistav

nominering till UNESCOs världsarvslistav The Rise of Systematic Biology Ett föreslagen f nominering till UNESCOs världsarvslistav Vad är ett världsarv? En unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia.

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 4 2 Inledning Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet, en

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan Antagen 2013-12-10 Tillgänglighetsplan Murberget Länsmuseet Västernorrland 2014-2016 INLEDNING Murberget Länsmuseet Västernorrlands tillgänglighetsplan tar sin utgångspunkt i kulturrådets delmål i funktionshinderspolitiken,

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Uppdrag 9. Landhöjningen med ny teknik Övningar med GPS, läsplattor, appar m.m.

Uppdrag 9. Landhöjningen med ny teknik Övningar med GPS, läsplattor, appar m.m. Uppgift 1. Hitta koordinater på nätet! Ta hjälp av kartor på webbsidor och moderna hjälpmedel som GPS, läsplattor och mobiltelefoner. 1. Hitta tre intressanta besöksplatser i vårt gränsöverskridande gemensamma

Läs mer

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Dokumenttyp Säkerhetsklass Ansvarig Författare Beslutsfattare Fastställd Policy Intern Compliance Nils Lansing Styrelsen 2013-12-05 POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Aros Kapital AB, 556669-3130 Sid

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Ulvö museum Besökscentrum för Ulvöarnas kulturarv

Ulvö museum Besökscentrum för Ulvöarnas kulturarv Ulvö museum Besökscentrum för Ulvöarnas kulturarv Maj 2015 En gammal fråga. 1947: Hembygdsgården anordnas genom att ett äldre kokhus utrustas med insamlade inventarier 1980: I Länsstyrelsens utvecklingsplan

Läs mer