Svar på inbjudan att komma med inspel till regeringens nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Transkript

1 YTTRANDE AD /2671 Näringsdepartementet Stockholm Svar på inbjudan att komma med inspel till regeringens nyindustrialiseringsstrategi för Sverige (dnr N2015/07080/FOF) Sammanfattning Omvandlingen i industrin går mot ett allt högre kunskapsinnehåll, och kunskapsinnehållet utgör en allt större del av det genererade värdet. Det är alltså inte de fysiska utan de immateriella tillgångarna som är de strategiskt viktigaste tillgångarna för en konkurrenskraftig industri. För att lyckas uppnå den uppsatta målsättningen att Svensk industri ska öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande främst i de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna är det avgörande att det finns kunskap om och förmåga att hantera och skapa värde av de immateriella tillgångarna inom industrin. PRV ser att myndigheten som expertmyndighet inom immaterialrätt kan bidra med kunskap om hur de immaterialrättsliga systemen nationellt och internationellt är riggade samt att myndigheten utgör en kompetent samtalspartner när det gäller hur systemen bör anpassas för att möta nya industriella förutsättningar, kunskap om immaterialrätt och hantering av immateriella tillgångar både till lärosäten som utbildar industrins framtida arbetskraft och genom satsningar riktade direkt till industrin, att stärka innovationsstödssystemet genom att vara samarbetspartner inom det immaterialrättsliga området till stödsystemets aktörer, vara en kompetent myndighet inom hela immaterialrättsområdet och i synnerhet hålla en hög kvalitet i handläggning av immaterialrättsansökningar, och därmed utgöra en viktig kompetenskälla och strategisk samarbetspartner för industrin. 1 (5)

2 Sverige behöver en nyindustrialiseringsstrategi Omvandlingen i industrin går mot ett allt högre kunskapsinnehåll, och kunskapsinnehållet utgör en allt större del av det genererade värdet. Det är alltså inte de fysiska utan de immateriella tillgångarna som är de strategiskt viktigaste tillgångarna för en konkurrenskraftig industri. Det är centralt att industrin har kompetens och verktyg för att hantera värdet i dessa tillgångar. Sveriges teknik- och kunskapsförsprång kan inte tas för givet. När det gäller strategisk hantering av immateriella tillgångar är inte Sverige bäst i klassen. Det finns ett flertal länder som har ett kunskapsförsprång, där USA, Storbritannien och Tyskland utgör viktiga exempel. I Sverige har fokus alltför länge dröjt sig kvar vid att snävt handla om skydd, när vi istället borde fokusera på de affärsstrategiska möjligheter som immaterialrätten ger. Vi behöver flytta fokus på ett sätt som gör att industrin ökar sin konkurrensförmåga och innovationskraft. I en kontext där också tillväxtekonomierna alltmer konkurrerar med högt kunskapsinnehåll snarare än låga löner blir det avgörande att ta hand om det kunskapsinnehåll man faktiskt genererar, så att potentiella tillgångar realiseras. Tjänstesektorn en viktig del av industrin Industrin har genomgått och genomgår en strukturomvandling. Gränsen mellan produkt och tjänst suddas ut alltmer. Idag pratar man mer om tjänster runt de produkter man tillverka än om produkterna själva. Ett exempel på att en helt ny affärslogik krävs är att företag som Scania istället för att enbart sälja fordon kan sägas sälja mil. Scania talar själva om att de säljer produktionsutrustning vilket omfattar ett paket av produkter och tjänster som ska maximera kundens lönsamhet. Med strukturomvandlingen kommer också nya samarbetsmodeller, exempelvis öppna innovationsmodeller, där det i hög utsträckning är olika aktörer som genererar olika delar i värdekedjan. För att kunna dra nytta av den nya affärslogiken, där flera parter tillsammans genererar ett gemensamt resultat, är det viktigare än någonsin att ha kunskap och förmåga att hantera sina immateriella tillgångar. Det innefattar kunskap om avtal, om hur man paketerar sitt erbjudande och om immaterialrätt. I och med förskjutningen mot ett allt högre tjänsteinnehåll förskjuts också tyngdpunkten för olika delar inom immaterialrätten; när den klassiska industrin har haft patent som främsta immaterialrättsliga verktyg blir inte minst varumärke och upphovsrätt, vid sidan av patent och mönsterrätt, centrala verktyg för framtidens industri. Vision Sverige ska vara världsledande inom modern och hållbar industriell produktion Visionen är tydlig och pekar ut viktiga områden att fokusera på. Mål Svensk industri ska öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande främst i de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna Målet är väl avvägt och ligger i linje med de områden som tidigare analyser pekar på 1. Det utnyttjar också och tar avstamp i de styrkor Sverige har, med ett högt kunskapsinnehåll i våra 1 Till exempel Tillväxtfakta: Internationalisering 3.0, Tillväxtanalys (5)

3 industrier. De högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna definieras, som tidigare konstaterats, av ett högt kunskapsinnehåll. För att lyckas uppnå målsättningen är det avgörande att ha kunskap om och förmåga att hantera och skapa värde av de immateriella tillgångar som detta kunskapsinnehåll utgör. Uppföljning Patentinformationsanalyser utgör ett värdefullt underlag i uppföljningsarbetet. Sådana analyser kan till exempel användas för kartläggning av teknikutveckling inom givna områden, där man jämför utvecklingen inom svensk industri med jämförbara länder. Möjliga prioriteringar för en smart industri Den digitala utvecklingen Underlaget beskriver den omvälvning av både industri och egentligen hela samhället som den digitala utvecklingen innebär och ger förutsättningar för. Utmaningen att anpassa ramvillkor och infrastruktur för den digitala eran omfattar även immaterialrätten. Immaterialrätten utgör ramvillkor och infrastruktur för innovation ur flera perspektiv: dels i meningen att det behövs lagar som reglerar och infrastruktur för att hantera den, dels i meningen att immaterialrätten spelar en nyckelroll för att materialisera kunskap. Det är därför centralt att säkerställa att det finns goda förutsättningar att anpassa de immaterialrättsliga systemen så att de fyller sitt syfte: Gynna innovation genom att de som investerar i nyutveckling får möjlighet till en tidsbegränsad konkurrensfördel samtidigt som övriga marknadsaktörer inte missgynnas orimligt, eller att fortsatt utveckling hämmas. Det svenska immaterialrättssystemet är i hög utsträckning harmoniserat med andra länders lagstiftning, detta är också en viktig förutsättning för svenska företags, och svensk industris export. Men det innebär också att man inte kan titta på det svenska systemet isolerat. Vid behov av förändringar behöver föreslagna förändringar förhandlas på internationell nivå. Sverige representeras genom PRV tillsammans med representanter från departement och andra intressenter i de internationella organ där sådana förhandlingar förs. Ett av dessa organ är FNorganet WIPO (World Intellectual Property Organisation) som ansvarar för exempelvis det internationella patentsystemet PCT (Patent Cooperation Treaty), Madridprotokollet för varumärken, Haag-systemet inom mönsterrätten och Bern-protokollet när det gäller upphovsrätt. Andra internationella organ och samarbeten där svenska intressen företräds av PRV är EU:s varumärkesmyndighet OHIM, den europeiska patentorganisationen EPO samt bi- och multilaterala avtal med immaterialrättsmyndigheter i ett flertal länder. Det är viktigt att Sverige fortsätter att ha en kompetent immaterialrättsmyndighet som kan se till att immaterialrättssystemet förändras när omvärlden förändras på ett sätt som gynnar svenska intressen. PRV behöver även fortsättningsvis ha resurser, kompetens och kunskap att tillvara ta Sveriges och svenska företags intressen i dessa allt viktigare internationella organ. Resurseffektivitet För att uppnå resurseffektivitet bör man se till att forsknings- och innovationsarbete bedrivs med utgångspunkt från vad som redan är känt. Den informationsmängd som finns i immaterialrättsdatabaserna utgör ett värdefullt underlag för att identifiera befintliga lösningar som kan appliceras eller vidareutvecklas. PRV:s initiativ Sea of Inventions utgör ett 3 (5)

4 illustrativt exempel på hur man kan lyfta fram teknik utifrån konkreta frågeställningar och verkliga problemområden. Sea of Inventions utgår från HELCOM:s (Baltic Marine Environment Protection Comission Helsinki Comission) åtgärdsplan för Östersjön för att identifiera fokusområden där användning av miljöteknik kan minska miljöbelastningen. För vart och ett av de uppställda fokusområdena har befintliga lösningar och teknik, som löser reella problem för miljön i Östersjön, lyfts fram. Genom att på detta sätt extrahera information ur den stora informationsmängden som finns i patentdatabaserna blir den tillgänglig för personer eller företag som har förmåga att applicera eller utveckla tekniken vidare. På liknande sätt kan man ta fram lösningar på olika problem och utmaningar som industrin inom olika branscher ställs inför. Ett givet område kan kartläggas för att få svar på avgörande frågor som: vilka styrkeområden respektive svaga områden svensk industri har inom fältet, vilka delområden som är mer och mindre utvecklade, vilka aktörer som är aktiva, vilka eventuella samarbetspartner man bör knyta till sig. Att utgå från en karta av existerande lösningar när ett problem ska bemötas ger förutsättningar att satsa resurser effektivt. Kunskap och kompetens En industri som är alltmer beroende av sitt kunskapsinnehåll är också beroende av att kunna rekrytera personer med kunskap och förmåga att hantera de immateriella tillgångar som kunskapsinnehållet utgör. Kurser om immaterialrätt och hantering av immateriella tillgångar bör därför på sikt ingå i alla utbildningar på mastersnivå. PRV föreslår också att de svenska lärosätena får i uppdrag att samverka med myndigheten för att säkerställa att immaterialrätt och immateriella tillgångar ingår i kursplanen på givna utbildningar. En utförligare argumentation kring detta finns i PRV:s svar på inbjudan att komma med svar till forskningspolitiken (AD /1238). Forskning, innovation, samverkan OECD pekar på en bristande kompetens inom immaterialrätt och immateriella tillgångar i akademiska miljöer som en svaghet för Sverige 2. Med en gemensam nationell strategi för hantering av immateriella tillgångar och rättigheter för universitet och högskolor ges möjlighet att ta tag i dessa problem, och öka nyttiggörandet av forskningsresultat så att de har förutsättning att komma industrin till gagn. Horizon 2020 tjänar som tydligt exempel på vikten av kunskap om immaterialrätt och hantering av kunskapstillgångar för att svenska industrier ska kunna ta del av de forskningsmedel som finns avsatta inom EU. Horizon 2020 beskrivs som ryggraden för innovation och jobbskapande i Europa. Det är EU:s hittills största ramverksprogram för forskning och innovation, med nära 80 miljarder tillgängliga under perioden Redan i ansökningsstadiet, för att komma ifråga för projektmedel, är kunskap om immaterialrätt och hantering av kunskapstillgångar central. För att kunna övertyga utvärderare om projektets relevans, och beskriva hur resultaten ska spridas och komma till nytta, behöver man denna kunskap. 2 OECD Review of innovation in Sweden 2012, sid 14, (5)

5 För att öka de små- och medelstora företagens medverkan i och utbyte av forskningssamverkan behövs fler innovationsprojekt hos etablerade företag, och kunskapen hos företagen om deras immateriella tillgångar och hur man omsätter dem i affärsutvecklingen behöver öka. De innovationscheckar som VINNOVA tagit fram tillsammans med PRV är ett medel för att möjliggöra detta. Genom checkarna får små och medelstora företag tillgång till medel för att till exempel ta fram en strategi för hur de ska hantera sina immateriella tillgångar. Ett gemensamt arbete PRV ser att myndigheten som expertmyndighet inom immaterialrätt kan bidra med kunskap om hur de immaterialrättsliga systemen nationellt och internationellt är riggade samt att myndigheten utgör en kompetent samtalspartner när det gäller hur systemen bör anpassas för att möta nya industriella förutsättningar, kunskap om immaterialrätt och hantering av immateriella tillgångar både till lärosäten som utbildar industrins framtida arbetskraft och genom satsningar riktade direkt till industrin, att stärka innovationsstödssystemet genom att vara samarbetspartner inom det immaterialrättsliga området till stödsystemets aktörer, vara en kompetent myndighet inom hela immaterialrättsområdet och i synnerhet hålla en hög kvalitet i handläggning av immaterialrättsansökningar, och därmed utgöra en viktig kompetenskälla och strategisk samarbetspartner för industrin. Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Susanne Ås Sivborg efter föredragning av projektledaren Cecilia Fröderberg. I den slutliga handläggningen har även deltagit avdelningschefen Margareta Ternell. Susanne Ås Sivborg Cecilia Fröderberg 5 (5)