En månadstidning. Om Ingvar och oss andra i Agunnaryd Blicka in i vårt rika liv!

Transkript

1 En månadstidning 2013 Nr 6-7 Gratisnummer Om Ingvar och oss andra i Agunnaryd Blicka in i vårt rika liv!

2 Hot eller möjlighet? Det sägs ibland: Jag ser inte problem utan lösningar. Hellre formulerar jag: Genom att se problemen söker vi lösningar. Genom hoten ser vi möjligheterna. Detta gällde säkert på den tid då smålänningar i allmänhet var urfattiga och i bävan övergav sitt älskade hemland. Men det gäller även nu, när få krattar manegen för landsbygdens folk. Det är inte modernt i svensk politik att tänka på en levande landsbygd. Livsrum Prioriterar du bekvämlighet, flytta inte till Agunnaryd! Ingen snabb och billig tunnelbana, men heller inga bilköer. Inte dussintals restauranger inom promenadavstånd, men underbara platser för picknick. Inte några asfaltblommor, men en intressant mångfald i naturen idealisk att ströva och ladda batterierna i. Inte galleria med tusen sätt att minska saldot på lönekontot, men en lanthandel, där det dagliga finns och där man hälsar på varandra - också på främlingar. Inte ett brett utbud av sjukvårdinrättningar, men en plats med god miljö där man blir föremål för personlig omtanke. Inte den bästa samhällsservicen, men basen där vi tillsammans kan göra stordåd. Pärlband av attraktioner Att arbeta för det gemensamma bästa är ingen nyhet i Agunnaryd. Detta gällde säkert på den tid då svälten lurade runt knuten, men också på senare tid, när projekten med eller utan samhällsstöd under årtionden har avlöst varandra. Just nu är vi i upploppet på några projekt, varav ett syftar till ökad ekonomisk utveckling i bygden och som bieffekt trivselinsatser för bygdens folk och besökare. Resultatet uppnås med EU-medel men viktigast med uppåt ideella arbetstimmar. Projektnamnet Agunnaryds Attraktiva Pärlband syftar på att våra vattenvägar är som en kedja av attraktioner - pärlor. Kostnader för denna publikation bärs även av EU-medel genom LEADER. Linné. Agunnaryds Allehanda är en månatlig nyhets- och informationstidning som återspeglar bygdens liv och utveckling, och syftar till att öka samhörighetskänslan i Agunnaryd. Utgivningen görs av en organisation med fördelat ansvar på ideell basis. Agunnaryds Allehanda delas ut gratis till alla hushåll i Agunnaryd och ekonomin är främst baserad på sponsorbidrag. Prenumerera på Agunnaryds Allehanda, Du får 11 nummer för 150 kr/ år. Betala in din prenumerationsavgift på BG: IBAN-nr: SE SWIFT-code: SWEDSESS Lösnummerpris 15 kronor Bidrag kan läggas i redaktionens brevlåda vid lanthandeln eller till: Tommy Andersson Bokvägen Agunnaryd E-post: agunnarydsallehanda@agunnaryd.se Redaktionen ansvarar inte för att inlämnat material returneras. Det som önskas åter hämtas inom en månad efter utgivning hos Tommy Andersson. Senast den 30:e varje månad ska material vara inkommet för att komma med i nästkommande nummer. Stabilitet och utveckling = trygghet En del hot är svåra att rå på. När landsbygdsskolor i grannskapet läggs ner skapas osäkerhet på fler platser, och avfolkning kan bli politikernas självuppfyllande profetia. Kostnader för pendling och annat serviceresande är påtagliga. Att profilera sig och att säkra gott utbud av bostäder samt kompletterande service för människor i olika skeden av livet kan vara nyckeln. Här finns säkert mer att göra för framtida projekt och personliga initiativ. Landsbygdssäkrat Växjö kommun har infört begreppet Landsbygdssäkrat som innebär att varje politiskt beslut skall åtföljas av en konsekvensanalys för berörd landsbygd. Kortsiktig ekonomisk planering och latenta hot kan annars bli förödande. Detta bör innebära att man analyserar såväl direkta som indirekta förhållanden och såväl mjuka som hårda värden. Ett sådant tänkesätt ser vi fram emot att etableras i vår egen närhet. Ansvarig utgivare: Willy Uvebrant tel: Redaktionssamordnare: Tommy Andersson tel: tommy@agunnaryd.se Kassör, Prenumerationer: Inger Johansson tel: Controller, Sponsorkontakt: Krister Lindkvist tel Annonser: Tommy Andersson tel: Andra kontakter i vår informalla redaktionsgrupp: Inger Johansson tel: Erik Nilsson tel: Gunvor Karlsson tel: Jonas Svensson tel: Birgitta Lindkvist tel: Gunnel Nilsson tel: Eva Nilsson tel: Madelene Wilke tel: Jasmin Johansson tel: Jan Björk tel: Tomas Wilke tel: Vårt A skapar nyfikenhet och möjligheter Vi har länge känt att vi inte utnyttjar vårt unika A för de kreativa näringarna, dvs nytänkande inom besöksnäringen. Och denna kan i vårt fall bli hur stor som helst. Just nu är vi inne i det stora lyftet, när det blir allt angelägnare för IKEA att vårda sina rötter, som utvecklats i Agunnaryds steniga småländska mylla. Vår bygd blir ett angeläget besöksmål men också en alternativ boendemiljö. Vi vill inte bli en sovort men väl en bostadsort för aktiv frihet. Nya näringar Distribution: Erik Karlsson Willy Uvebrant Jan Björk Vid misstag i tidningsdistributionen eller en felaktig tidning, kontakta Inger på tel: eller mail inger@agunnaryd.se Tryck: Omslagsbild: Ingvar Kamprad inviger utvidgning av Agunnayds Lanthandel Med på bilden Birgitta Lindkvist, ordförande A Lanthandels EF och Judit Svensson, Matöppet i Agunnaryd Foto: Tomas Wilke Layoutansvarig detta nummer: Krister Lindkvist Teckning Jan Björk Och nu gäller det att ta emot dem som är nyfikna på IKEA:s rötter och kanske också sina egna. Låt många blommor blomma och idéer få utlopp. Det är den egna inspirationen, handlingskraften och hur vi förstår kunden, som avgör resultatet. Våra odds i Agunnaryd, vill vi påstå, är oöverträffade. Denna skrift vill i någon mån orientera om möjligheterna för alla besökare som välkomnas till vår bygd. Krister Lindkvist, projektledare för Leader-projektet i Agunnaryd Det goda föredömet Det är bara genomförandet som räknas. Det uttrycket myntade jag för ett 50-tal år sedan och det har varit min egen ledstjärna i alla år. Världen är full av välmenande pratare av alla slag alltifrån mäktiga organisationer till välbetalda konsulter. Men till slut är det de många människorna som får betala räkningen. Jag känner stor stolthet över att min gamla kära hemby Agunnaryd satt genomförandet i centrum och visar världen vad dess styvt 600 entusiastiska och kompetenta invånare tillsammans kan åstadkomma. Historik Länsstyrelsen tillsatte 1986 en landsbygdsutvecklare för att inspirera till att organisera landsbygdsutvecklingen och skydda de lokala intressena. Tidigt spreds detta engagemang till Agunnaryd. LRF samlade till möte där man enades om att bilda en ny organisation, vid sidan av men i samarbete med alla övriga föreningar. Det första Sockenrådet bildades huvudsakligen med representanter för andra föreningar, men samlade efter hand personer som var intresserade av de gemensamma utvecklingsfrågorna. En årlig sockenstämma kontrollerar verksamheten och utser ledamöter. Redan vid starten organiserades arbetsgrupper med särskilt intresserade kring enskilda utvecklingsfrågor. Därmed spreds ansvaret och arbetet intensifierades. Det här numret av bygdetidningen med speciellt fokus på Agunnaryds livskraft och attraktion är bara ett exempel på den framåtanda och de aktiviteter, som bygdens folk visar sig kunna åstadkomma för att skapa och underhålla en levande bygd. Rikt föreningsliv med många aktiviteter och de mångas arbete för bygdens utveckling läser du om också i detta nummer. Du som tror på en levande landsbygd finner i Agunnaryd och i denna tidning exempel och goda föredömen. Besök vår bygd och bilda dig en egen uppfattning om trivsel och framåtanda. Agunnaryds Sockenråd Under de snart tre årtionden som Sockenrådet verkat med många såväl små som stora utvecklingsfrågor. Agunnaryds sockenråd har varit engagerat i tillbyggnad av bygdegård och skola. Sockenrådet såg till att bostadsrätter byggdes i byn i slutet av 1980-talet, och var drivande i att skaffa Agunnaryd ett eget postnummer Man har varit pådrivande för byggandet av cykelvägar i Bråna by. Stormöten organiserade av Sockenrådet från 2003 var en viktig del i uppförandet i en ny lanthandel Sockenrådet idag Agunnaryds Sockenråd utsågs av Riksorganisationen Hela Sverige skall Leva bland 4700 lokala utvecklingsgrupper och 100-talet kommunbygderåd till Årets Lokala Utvecklingsgrupp 2010 och fick motta priset i Stockholm. Motiveringen lyder bland annat: I Agunnaryd finns inga generationsgränser, här jobbar Sockenrådet aktivt för att alla åldrar skall komma till tals och bli delaktiga. Arbetet sker i samverkan med övriga föreningslivet, kommunen och myndigheterna. Värt att notera för närvarande är de omfattande insatser som agunnarydsborna gjort och gör för att dela med sig av bygdens kvaliteter och så skapa fler arbetstillfällen i bygden genom besöksnäringen. Vår småländska hembygd, som kan uppfattas exotisk för tillresande har en stark dragningskraft på oss alla. Ingvar Kamprad På senare tid har Sockenrådet bland annat engagerat sig i prissättningen i grossistledet till lanthandlarna och fört upp frågan på hög nivå. Sockenrådet är också huvudman för och aktiv part i ett flertal utvecklingsprojekt inom Leader Linné. Årligen samordnar man Agundadagen och Landsbygdens dag. Sockenrådet är också huvudman för Agunnaryds Allehanda, samt ansvarar för hemsidan agunnaryd.se som ett led i marknadsföringen av byn. Sockenrådet driver kontinuerligt lokala frågor gentemot kommun och andra myndigheter. Barn och ungdom är helt avgörande för vår framtid också här på landsbygden. Ungdomssatsningar görs av olika slag. Särskilt under loven ordnar Sockenrådet aktiviteter såväl utomhus som inomhus. Skolans överlevnad och utveckling engagerar. Sockenrådet, som tillsammans med personalen på Agunnarydsskolan och Agunnarydsstiftelsen är drivande i arbetet med profileringen av skolan (se artikel).

3 Agunnaryd utvecklas Agunnaryd utvecklas Uppbyggnad Bostadsrättsförening Informationsprojekt Fiskevårdsföreningar Majbackens förskola Att hålla befolkningstalen uppe är viktigt och för det behövs attraktiva bostäder. Sockenrådet tog 1987 initiativ till att få igång byggnation och en enskild bostadsrättsförening (BRF). Detta var en ovanlig tanke och Ljungby kommun motsatte sig hårdnackat projektet och kunde heller inte förstå behovet eller intresset. Vid den tiden var BRF synnerligen gynnsamt genom statlig räntesubvention, varför goda uthyrningsvillkor kunde erbjudas. I tre etapper byggdes så totalt 29 bostäder fördelade på friliggande villor och lägenheter i parhus. En lokal bostadmarknad uppstod. Äldre personer flyttade från sina gårdar in i samhället, ungdomar fann ett eget boende på hemorten. Genom projektet ökade bostadsbeståndet med 10 %. Även befolkningen i Agunnaryd ökade med 10 % på tre år, vilket motsvarade 15 års tidigare befolkningsminskning. Att säkra befolkningstalen är förstås fortfarande angeläget, så att centrala funktioner och lokal service inte hotas. Aktuellt är att undersöka möjligheterna för bostäder anpassade för äldre. Det är tydligt att samhället inte kommer att klara utmaningen att bereda bostäder för den stora gruppen av åldrande befolkning. En förstudie visar att det finns ett klart positivt intresse, medan de ekonomiska villkoren allvarligt försvårar genomförandet. Agunnaryds datorisering Inom Informationsprojektet ordnades datakurser med ett 40-tal deltagare, huvudsakligen åringar i lånade lokaler. Där tränades i PC-datorns barndom allmän datoranvändning, samt vidare ordbehandling och bokföring med datorns hjälp. Kursen gav datakörkort som gjorde att den anskaffade Sockendatorn med färgskärm (kan man tänka sig!) och skrivare, som placerades i Församlingshemmet, fick användas. Projektet hade positiv betydelse för tidig datamognad i socknen. Illustration kan påminna vilken fantastisk utveckling vi har fått ta del av. Vi visade att den moderna tekniken behövdes på landsbygden, även om vi inledningsvis blev hånade av personer i Ljungbys politiska ledning, som inte kunde förstå, att datorer skulle behövas i Agunnaryd. Vår ansökan om anslag skickades till Kultur- och Fritid där den inte landade särskilt tungt. Som en markering exporterade vi dock vidare vår kunskap till Ljungby och tog in vår datorutrustning till stan. Med vår utrustning och medverkan hjälpte vi besökarna att skriva ut 600 personliga brev med hälsning från Kulturdagarna Agunnaryd antog som en av tre socknar i länet 1987 utmaningen att driva ett informationsprojekt i flera delar med visst ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen, Ljungby kommun och lokala banker. Turistinformationstavla med Agunnaryds karta och servicefunktioner och besöksmål ställdes upp på central plats i Agunnaryds samhälle. Denna har uppdaterats vid olika tillfällen och gjorts om våren 2013 med hjälp av medel från vårt LEADER-projekt. Ett litet bibliotek för landsbygdsutveckling och nyföretagande arrangerades. En skärmutställning som presenterade olika delar i Agunnaryds utveckling visades på ett flertal platser och inspirerade andra aktivitetsgrupper. Vår stora turistinformationstavla är med hjälp av LEADER-medel helt förnyad våren Det gäller att våra besökare hittar rätt till Agunnaryds alla attraktioner. Miljöansvar återvinning Tidigt insåg bygdens folk vikten av miljöansvar och resurshushållning. Framställan till Ljungby kommun om uppsättning av glasåtervinningscontainer ansågs där inte vara lönsamt, utan godkändes först efter år av ihärdig bearbetning. Man uttryckte att man såg ingen problematik att bli kvitt avfallet. Nu känns det som en främmande tanke, att vi inte skulle sortera vårt avfall för återvinning och på så sätt spara på våra begränsade naturresurser. Nu finns en större återvinningsstation vid Lanthandeln, där flera fraktioner av avfall sorteras och går vidare till återanvändning eller energiråvara. Vi har rikligt med sjöar och påstår oss ha landets bästa metevatten. Detta behöver förvaltas och göras tillgängligt. Sockenrådet tog därför initiativ till att en arbetsgrupp utsågs, som arbetade med frågan att etablera fiskevårdsföreningar i bygden. Länsstyrelsen genomförde fiskerättsutredning, och 1988 bildades två föreningar, Agunnarydoch Stensjöns samt Målasjöns fiskevårdsområden. Dessutom sträcker sig Agunnaryd ner till Möckeln, där fiskefrågorna organiseras av Möckelns Fiskevårdsförening. Fiskebeståndet och fritidsfisket förvaltas därmed av föreningarna och allmänheten har nu tillgång till fisket genom att fiskekort kan köpas bl.a. i Agunnaryds Lanthandel. Årensningsprojekt Under flera årtionden har underhåll av Lilla Helge å, som rinner genom socknen, varit eftersatt. Översvämningar vid vårfloder och regniga somrar har skadat gröda och skogsmark. Vid stormen Gudrun blev det riktigt stopp, vilket omöjliggjorde kanotfärder från Ryssby till Möckeln. Försöka att åtgärda detta startade våren 2008 med markägarmöte i Bygdegården och inrättande av en styrelse. Efter mycket arbete bl.a. med tillståndsfrågorna har uppdraget först på nyåret 2012 blivit färdigt. Faktastöd från anlitade experter och närmast ändlösa diskussioner med Länsstyrelsen krävdes för att få tillstånden. Styrelsen slutredovisade och alla kan se det positiva resultatet genom åns vattenföring. För åtgärderna fanns ingen legal förrättning som kostnader kunde fördelas efter, men med frivilliga uppgörelser har styrelsen lyckats få in nödvändiga medel. Älmhults kommun bidrog ekonomiskt, medan Ljungby kommun vägrat att ta kostnaden för sin del, trots en dokumenterad allmän samhällsnytta. En sponsor utifrån har bidragit ekonomiskt till åtgärderna och alla markägare utmed vattendraget har varit positiva samt tagit sin del, så att åtgärden kunnat genomföras. Själva uppröjningen av slam och fallna träd utfördes planenligt av professionella entreprenörer. Trots starkt vårflöde och stora nederbördsmängder under det gångna året har översvämningar inte uppstått. Tidsmässigt stämmer underhållsinsatserna också bra då vår sköna kanotled nu åter är farbar och kanotuthyrningen från Lanthandeln blomstrar. Organisationen har också skapat beredskap för framtida underhållsbehov. Runt 1990 föddes det i Agunnaryd ovanligt många barn. Behovet av barnomsorg ökade, vilket ledde till platsbrist på den lokala kommunala förskolan. Föräldrar hänvisades till förskolor i tätorten. Ett problem hade uppstått! I sann agunnarydsanda kläcktes idéer om lösning. Efter hårt arbete öppnade i januari 1993 ett föräldrakooperativ, Majbacken. Även ett unikt samarbete mellan kooperativet och kommunen gällande fritidshemsverksamhet inleddes. På Agunnarydskolan strålade barn från både det kommunala fritidshemmet och kooperativet samman i en gemensamt finansierad och bemannad verksamhet. Andra uppmärksammade händelser i kooperativets historia har varit utmärkelsen MVG! från Skolmatens Vänner, som innebar att förskolan följt livsmedelsverkets rekommendationer gällande bra mat samt lugn och trevlig miljö i samband med måltiderna. Förskolan blev även grönflaggcertifierad av Håll Sverige rent och vann pris vid Tandläkarförbundets tävling Bästa födelsedagsfirandet utan socker! Förskoleverksamheten har bedrivits för ca 20 barn i en, både in- och utvändigt, förskoleanpassad tvåvåningsvilla i byn. Verksamheten fick lägga ner 2011 pga. kraftigt minskade barnkullar, men lever i viss mån kvar genom den dryga halvmiljon som bl.a. försäljning av fastigheten inbringade, vilken skänktes till Agunnarydsstiftelsen till förmån för bygdens unga. Gemensam postadress och eget postnummer Agunnaryd I gamla tider tillskrev man agunnarydsborna på postadresserna Ryssby och Målaskog men även Liatorp för Tjurköborna och Pjätteryd kring Byvärma. Men identiteten är viktig, så 1988 gjorde Sockenrådet framställan till Postverket i Växjö för att få ett eget postnummer med postadress Agunnaryd. Detta menade Postverket var administrativt närmast omöjligt, och det tog ytterligare flera år av bearbetning innan önskemålet blev verklighet. För första gången fick vi Agunnaryd som gemensam postadress för hela socknen och därtill vårt eget postnummer. Nu skulle ingen agunnarydsbo tänka sig annat än att vårt eget sockennamn namnet med den ärorika initialen A skulle platsa på våra brev, som lantbrevbäraren ännu levererar utanför husknuten. 4 5

4 Agunnaryd utvecklas Agunnaryd utvecklas Agunnaryds Allehanda Agunnaryds lanthandel med mack 2005 Elmtåsa ängslada på gammalt vis Agunnaryds Kolarförening Sedan 1996 har vi gett ut vår egen tidning, först som Kolbulletinen, oregelbundet, sedan stabilt månatligt i flera år av en ensamredaktör. En självständig grupp under Sockenrådet tog vid 2002 och fortsätter den månatliga utgivningen nu med en fyrfärgspublikation på 24 sidor som speglar Agunnaryds bygdeliv. Tidningen som nu heter Agunnaryds Allehanda trycks i 900 exemplar och alla 270 permanentbostadshushåll får den gratis i brevlådan. Tidningen sprids också till våra 400 utsocknes prenumeranter i ett flertal länder. Vår ekonomiska stabilitet tillskrivs våra villiga sponsorer, som presenteras på sista sidan. Dessa finansierar 2/3 av den årliga kostnaden kr. Resten är prenumerationsintäkter, varför tidningen aldrig sökt kommunalt ekonomiskt stöd. Ett flertal utbildningar inom grafisk design, layout och bildbehandling har genomförts för att öka redaktionens kompetens och efter hand göra en bättre tidning. Utbildning och anskaffning av modern programvara har finansierats med Landsbygdsstöd i projektform. Redaktionen lämnar en produkt helt klar till tryck. Många tycker att Allehanda som uppmärksammats på olika håll, är landets bästa bygdetidning. Ljungby kommuns Kulturpris 2011 tillföll också redaktionen för Agunnaryds Allehanda med motiveringen: För det ideella arbetet att med Agunnaryds Allehanda sprida information om aktuella händelser i Agunnaryd, samt genom artiklar om bygdens historia ha skapat en värdefull samling bilder och texter för framtidens bygdeforskning. Livets tråd 2003 För att säkra lokal service av dagligvaror krävdes 2005 särskilda åtgärder, vilket Sockenrådet tog initiativ till. Lösningen alla ville se var byggnation av en ny lanthandel och en drivmedelsmack. Detta synes vara ekonomiskt omöjligt, men efter kontakt med bygdens son och Sveriges mest framgångsrike entreprenör Ingvar Kamprad ljusnade läget. Agunnarydsborna och den ekonomiska förening som bildats, ALEF, fick en utmaning och ett löfte. Samla in en halv miljon själva, så medverkar jag också med en halv miljon. På kort tid såldes andelar för över kr, bidraget på kr kom, men även medel för Lokal utveckling från Länsstyrelsen. Byggnationen kom så igång för att skapa en långsiktigt fungerande lanthandel. Föreningen organiserade byggnationen och frivilliga arbetsinsatser noterades till timmar. Genom Kamprads medverkan uppnåddes också god överenskommelse med ST1, som byggde upp macken. På mindre än åtta månader genomfördes projektet fram till invigningen, som Ingvar Kamprad förrättade under ett stort pressuppbåd och en jättepublik. Målet var att lanthandeln skulle bli en daglig mötesplats, varför ett café tillkom, som blivit en succé. Affärslokalen hyrs ut på bästa möjliga villkor till en lanthandlare som driver affären som Matöppet startade kanotuthyrning med lanthandeln som bas. Detta ger merarbete, men också ökade intäkter och fler kunder till affären. Lanthandelsutbyggnad Café och Servicecenter 2013 Elmtåsa Ängslada är resultat av en bygdecirkel med start 1995 om byarna runt Elmtasjön. Man ville ordna en gemensam och bestående mötesplats med anknytning till bygden. Det blev en ängslada, som representerar ett 50-tal sådana som timrades runt Elmtasjön efter sjösänkningen på 1860-talet. Den nya timmerbyggnaden uppfördes helt i ursprunglig stil och teknik av ideella krafter som då också fick erfarenhet av gammalt hantverk. Efter två år av stor entusiasm och idogt arbete stod ladan färdig Intresset har ökat för mötesplatsen med olika evenemang såsom årliga friluftsgudstjänster även med dop och bröllop, sagoberättande, gökotta, besök av skolbarn, pensionärer och enskilda. Vid invigningen 2007 deltog folkdanslag. Vid 5-års jubiléet 2012 arrangerades kulturdag på temat eld, med smide, demonstration av gamla redskap tjärbränning, samt matlagning på gammalt sätt. Flera gånger årligen sker fårvallningskurser och uppvisningar. Platsen är ett trivsamt utflyktsmål nära naturen och tillgängligt för alla. Torpinventering och folket i De små stugorna.. En privat kolmila på Stora Ryds gård 1988 väckte intresse hos många. Sockenrådet tog med stöd av Sockenstämman 1988 initiativ till att en offentlig festlighet startade året därpå med kolmilan som samlande objekt. Inget inträde, enkel underhållning men en uppskattad årlig mötesplats under fem dagar växte snabbt fram. Medel för genomförandet kunde säkras genom att andelsbrev i det kol som skulle produceras såldes på förhand. Redan första året räknades c:a 4000 besök under veckan. Festligheten drevs av en särskild arbetsgrupp, som snart ombildades till en egen förening, Agunnaryds Kolarförening. Under en lång följd av år samlade Kolarveckan tusentals besökare där också den nationella eliten inom underhållning medverkade. Omfattande lokala arrangemang krävdes, att skaffa ved och bygga milan och sedan ge milan ständig passning och ta hand om kolet. Men Kolarveckan krävde också skötsel av festområdet, parkeringen, serveringar, teknisk utrustning, mm och alla planering. Styrelsen och andra frivilliga gjorde fantastiska ideella arbetsinsatser för att göra Agunnaryd känt och säkra Agunnaryds Kolarvecka som den mest attraktiva mötesplatsen i Sydsverige. Där samlades ortsbefolkningen och träffades hemvändare, folk från Ljungby stad och omgivande landsbygd och såväl inhemska som utländska turister. Det blev en stor saknad, när arrangemanget upphörde, då det blev så stort och i längden så arbetskrävande, att det bara blev för mycket. Många fina minnen lever kvar i bygden från Agunnaryds största samlingsplats genom tiderna. Orkanen Gudrun - den sanna mardrömmen 2005 Ett kulturprojekt med temat Livets tråd genomfördes hösten Initiativtagaren hade en dröm som gjordes till verklighet en utställning som beskrev livet. Hon samlade en arbetsgrupp med textilintresserade och kunniga kvinnor som arrangerade en utställning som visades i Agunnaryds kyrka och församlingshem. Här samlade man ihop textilier från olika tider och olika skeden i människors liv: dopklänningar, barnkläder, bröllopskläder, sorgkläder och all slags hemtextil från gamla tider. Det var ofta trängsel i caféet och önskemål kom om utökning samt att tillfoga lokaler för service och hälsovård. Med hjälp av den av Ingvar Kamprad grundade Agunnarydsstiftelsen samt ytterligare utvecklingsmedel från Länsstyrelsen uppfördes våren 2013 en tillbyggnad, som invigdes av Ingvar själv i slutet av maj. Genom utnyttjande av cafélokalen kan Lanthandeln bredda sin verksamhet genom att ta emot och serva turistgrupper. I planerna finns också en mer omfattande turistinformation med erbjudande av besökarpaket. För att ge agunnarydsborna tillgång till service på hemmaplan ges nu tillfälle för olika aktörer att nyttja servicelokalerna och göra sitt utbud av behövliga serviceinsatser från hår till fötter publicerade Hembygdsföreningen De små stugorna och deras folk i Agunnaryd som arbetades fram i studiecirkelform av många engagerade hembygdskännare. Torpplatserna markerades och har senare dokumenterats med koordinater. Boken är slut och efterfrågas, varför en ny variant av Torparboken håller på att ta form, och blir en historik om Agunnaryd av agunnarydsborna. Den nya boken fokuserar på människor och levnadsöden som förknippas med platserna för att ge ökad kunskap om och minnas dem som genom sekler befolkat vår bygd. Ett stort arbete görs att samla fakta, vilket engagerar många att bidra med bilder, dokument, kunskap samt forskning i digitala medier. Boken planeras komma ut Natten till 9 januari 2005 förändrades hela södra Smålands landskap då en våldsam orkan drog fram. Bara i Agunnaryd med 85 km 2 skogsmark slog orkanen ner nästan all vuxen skog, c:a 1 miljon m 3. Vägarna blev ofarbara. El- och telefonnätet och även mobiltelefonnätet slogs ut. Människor blev inlåsta, bostäderna kallnade, maten tog slut. Under ledning av Agunnaryds LRF-avdelning organiserades snabbt en kris- och ledningscentral i Församlingshemmet. Villighet, lokalkännedom och god organisation medförde att effektiva insatser gjordes av ett 70-tal personer att rädda utsatta sockenbor och viktiga funktioner. Först gjordes insatsen på uppdrag av Räddningstjänsten innebärande att öppna för transporter till alla bostäder och evakuera om nödvändigt. Den lokala organisationen utnyttjades vidare av Eon, som gjorde manuellt och maskinellt grovjobb medan Eonfolket kunde koncentrera sig på det elektrotekniska arbetet. Därmed kunde Eon spänningssätta nätet igen på rekordtid efter de omfattande skadorna. Allt arrangerades på ett sätt som väckte intresse, samlade stora besökarskaror och väckte beundran både hos lokalbefolkning, tillresande ursprung. Torparboken inbjuder nya generationer och besökande till histo- Släktforskare och andra intresserade kommer att finna information om sitt och radio och TV. risk skattjakt i skog och mark med boken i fickan och GPS tillgänglig för att lära mer om hembygd och lokal historia och hitta till platsen där förfäder levt. 6 7

5 Agunnaryd utvecklas med Leader Linné Bredband Fiberetablering En arbetsgrupp med LRF i spetsen har börjat planera för etablering av bredbandkommunikation runt om i Agunnaryd. Avsikten är att alla hushåll i Agunnaryds socken skall erbjudas att ansluta sig på lika villkor. Agunnaryds Fiberförening bildades vintern 2011 som är tänkt att anpassat till regelverket för samhällsstöd samordna ett antal underföreningar för genomförande. Ljungby kommun kommer att förlägga sitt stamnät genom Agunnaryd genom Stensjöholm Bråna-Angshult Tjurkö. Anslutande ledningar skall planeras av fiberföreningarna. Lyckligtvis har Eon omfattande kabelarbeten i bygden och konsekvent har tomrör för fiber lagts ner samtidigt till en begränsad kostnad, som finansierats av en privatperson. Sådan förläggning har gjorts i Elmtåsa-Stockhult, Nockarp-Århult-Ryd och Grythult samt delvis Lammakulla Angshult. Stort intresse för anslutning finns trots ganska höga beräknade anslutningskostnader. Men med en positiv inställning och investeringsvilja från Ljungby kommun hoppas vi att fibernätet inom kort kommer i funktion. Detta ger oss helt nya möjligheter för snabb och stabil kontakt med resten av världen. Organisationen har erhållit förstudiemedel av LEADER Linné. Fliseldad närvärme i Agunnaryds samhälle 2012 Energiprisernas ökning de gångna fyra årtiondena saknar motstycke i andra varor. På 30 år har såväl olja som el 6-dubblats medan andra varor bara 2,5-dubblats. Tio år bakåt fördubblats, mot andra varor bara 15%. Genom knapphet och miljöhänsyn kommer detta att fortsätta - var så säker. Hur kan vi ordna vår uppvärmning billigare? I en förstudie har prövats ur teknisk och ekonomisk synvinkel om Bråna samhälle skulle kunna förses med ett ledningsnät för närvärme och en värmecentral för lokalt skogsflis. Positiva miljöeffekter skulle uppnås. Det finns nu utmärkta värmecentraler på marknaden som enligt idé kunde etableras på tomten för gamla lanthandeln, när denna sanerats. Investeringen är dock omfattande och bebyggelsen gles. Analysen innehåller simuleringsmöjligheter, men visar att det nu inte går att uppnå egen lönsamhet. Samtidigt är detta beklagligt eftersom förläggning av ledningssystemet kunde samordnas med fiberledningarna och så ge besparingar. Seniorboende i Agunnaryds samhälle Under flera år har det diskuterats i Agunnaryd om det finns behov av och möjligheter att ordna ett boende som passar äldre. Detta nytänkande har spridning också på andra håll, dock ännu inte i ren landsbygdsmiljö. Så vi ser detta som ett pilotprojekt. Först när styrelsen för Agunnarydsstiftelsen nu tagit upp frågan, har idéerna aktualiserats och för att få ökad klarhet genomförs en förstudie med anslag från LEADER LINNÉ. Bo bra på äldre dar är säkert en fråga som många tänker på och måhända många fler borde fundera över. Nackdelar med den egna bostaden här på landet kan vara att den alltför stor, är tungarbetad men framför allt att det finns risk för ensamhet när man blir äldre och kanske lever ensam. Vi tror inte längre på att stat och kommun kan fylla det framtida behovet vare sig i städer eller på landsbygden. Nutida vårdboende är begränsat till vårdfall där åldrandet gått långt. Vi måste själva satsa vår kreativitet, frivilliga insatser och ta makten över vår egen livsmiljö. Ett anpassat seniorboende kan underlätta att behålla en god social gemenskap och skapa trygghet. Samtidigt finns möjlighet att kunna vara för sig själv och umgås med dem man vill. Aktiva positiva relationer medverkar till god hälsa och ett bra liv. I ett kollektivt boende är det lättare/billigare att köpa tjänster som städ, vård, catering, transport mm. Avtal med serviceleverantör organiseras enklare. I Agunnaryds samhälle finns nu också nya möjligheter till attraktiv placering genom att kommunen förvärvat den samhällsnära marken. För att ordna en väl underbyggd och utvärderad enkät samt ta del av allmän kunskap i ämnet har SPF:s arbetsgrupp upprättat samverkan med nätverket Aktiv Senior, som särskilt studerat frågan och är engagerad med sådan rådgivning i hela landet. Informations- och samrådsmöten har hållits i Agunnaryd och enkätresultat presenterats. Enkäten visar att det finns tillräckligt stort intresse redan nu att fylla ett tiotal seniorbostäder. Ytterligare andra är intresserade på lite längre sikt. Men en sådan fråga behöver också få verka in en tid. Problemet är att det är lika dyrt att bygga i Agunnaryd som i stan, medan fastighetspriserna här är lägre. Många saknar lån på sina nuvarande bostäder och tycker man bor gratis. Därför är betalningsviljan för hyra relativt låg, och hela investeringen är inte möjlig att finansiera. Det är svårt att se att ett genomförande är möjligt utan att projektet får ett betydande kapitaltillskott utan krav på avkastning. Att etablera ett nytt seniorboende skulle utöver att bereda ett attraktivt boende för dem som blivit uttagna att flytta in, öppna upp för nya familjer i gårdar och hus runt om i socknen och medföra ett stärkt Agunnaryd med ökad stabilitet i befolkningstalen. Detta ger ju också ett bättre underlag för viktiga samhällsfunktioner som affär, skola etc. Agunnaryds Attraktiva Pärlband Den aktuella formen av landsbygdsstöd med EU-medel administreras av LEADER-kontor, i vår region av LEADER LINNÉ. Syftet är att stimulera landsbygden särskilt med tonvikt på ekonomisk utveckling, där nya och säkrande av befintliga arbetstillfällen är viktigt. Men stimulans kan också ges till förbättring av allmänna levnadsvillkor, som är viktiga faktorer för att skapa positiva stämningar och ökad livsvilja i glesbygden och därmed större dragningskraft för besökare och nyetablering av fastboende. Projektbeskrivningar är basen för beslut om projektstöd, där anslaget kan täcka direkta Agunnaryd utvecklas med Leader Linné kostnader och där den lokala motprestationen är lokalt ideellt arbete. Titeln på vårt stora utvecklingsprojekt syftar på våra värdefulla miljöer - särskilt de som finns längs våra sjöar och vattendrag - och de besöksmål som kan förädlas och marknadsföras. På så sätt förbättrar vi möjligheterna att överleva men framför allt utvecklas som en attraktiv socken. Projektet följer en godkänd plan och är uppdelat i sju aktivitetsområden med fördelat ansvar för genomförandet. Projektet avrapporteras tredje kvartalet 2013 och mer än 7000 ideella timmar har registrerats. Projektets detaljer framgår av beskrivning, som kan hämtas på 8 9

6 Agunnaryd utvecklas med Leader Linné Badplatsen Stockaland upprustas Badplatsen vid Agunnarydssjön har omvandlats till en attraktiv bad- och mötesplats. Stranden har maskinellt och manuellt röjts och sanerats från döda träd, varefter sand har grävts fram och fördelats på badplatsen samt kompletterats med ditlevererad sand. Gräs har såtts och båtisättningsplats arrangerats. Ideella gemensamma krafter har därefter upprustat badhytterna samt uteduschen, lagt ut bryggorna, ordnat grillplats, sittplatser samt skyltning till stranden. En smålandsgärdsgård har byggts upp som ett lära-projekt med deltagande av ortens ungdomar, som därmed fick en inblick i gamla tiders tekniker. Elljusspåret längs motionsslingan mellan samhället och badplatsen har äntligen färdigställts efter ett tiotal års väntan. Den närbelägna naturcampingen Geten har röjts och kompletterats med elanslutning. Företagarskola - Entreprenör med kompetens En företagarskola har med ett 15-tal deltagare genomförts under ett antal kvällar med ALMI Företagspartner som kursledning. Denna har i huvudsak omfattat momenten: Affärsidé, marknadsföring, kalkylering och budgetering, företagets juridik och administration. Genom att olika erfarenheter var samlade i gruppen har givande diskussioner förts. Centrum för turistservice Agunnaryds lanthandel är det naturliga navet för kommersiell turistservice. Våren 2013 har lanthandelns café byggts ut och kan ta emot busslaster av besökare. Där möter man ortens befolkning, som gjort vårt café till en naturlig samlingsplats. Kanotuthyrning hanteras här och kompletterande service har ordnats i de nya lokaler som tagit form i Lanthandelns utbyggnad. Marknadsföring Löpande har vårt projektarbete presenterats i vår månatliga bygdetidning Agunnaryds Allehanda. Denna publikationär en aktiv del i Leader-projektets marknadsföring, produceras i stor upplaga för bred spridning. Även ett särtryck med besöksmål samlade har producerats. Som marknadsföringskanaler använder vi Agunnaryds hemsida www. agunnaryd.se som kompletterats med där basfakta samt information till besökare och nyhetsmaterial presenteras. Rastplatser etableras och uppgraderas Utefter kanotleden har tre rastplatser med basservice för naturcamping samt två andra rastplatser förbättrats. Naturmiljön får inte försämras, varför rastplatserna är viktiga. Övernattningar ska betalas av besökarna med Campingcheck, som säljs i Lanthandeln och tillfaller campingvärden. En helt ny rastplats har etablerats nära naturreservatet på ön Marsholm i Möckeln. Anslutningsväg samt stenpir som båthamn och båtiläggningsplats har arrangerats. En högkvalitativt vindskydd har timrats och försetts med grästak. Andra trivselåtgärder har ordnats. Rastplatsen Marsholm ligger inom några minuters promenad från Marsholms gård, där ett gårdsmuseum har upprättats. Vid sidan av detta projekt har sex kanoter samt en fiskebåt anskaffats för uthyrning. Kanotaktiviteten ökar när Lilla Helge å blivit rensad och vi dessutom ordnat kanotuthyrning från Lanthandeln. Det är därför viktigt att det finns ordnade övernattningsmöjligheter dels för service åt besökarna och dels för att minimera påverkan på naturmiljön. Lära om - Lära av - Lära ut Agunnaryd Gamla tider har mycket att lära oss. Detta har tagits upp i projektet genom utbildningsarrangemang med kulturprofil från kvalificerade historiska föredrag till praktiskt byggande av smålandsgärdsgård med yngre och äldre deltagare. Den största publikdragaren med över 200 personer var Agunnaryds Antikrunda på Marsholms gårdsmuseum. Utbud av besöksmål Att lyfta fram våra kvaliteter och attraktioner samt göra information tillgänglig är en viktig del av projektets målsättning. Kulturhistoriska mål har beskrivits av Hembygdsföreningen och finns tillgängliga bl.a. på samt i boken Folket i de små stugorna i Agunnaryd under utgivning. Naturupplevelsepaket har utformats och beskrivs bl.a. i denna tidning. Släktskapsguidning med konsulting för Sök dina rötter bjuds ut av lokala experter. Genom IKEA:s ökande intresse för grundarens uppväxt har Agunnarydsgillen blivit en stor framgång. Dessa hålls främst i Bygdegården, som därmed också fått en betydande upprustning, och innefattar även berättelser om miljön i agunnarydstrakten i dåtid och nutid som påverkat det uppväxande släktet däribland IK. Leader Linné har tagit initiativ till ett internationellt erfarenhetsutbyte i lanthandelsfrågor med en Leaderstödd organisation i nordöstra England - Northumberland Uplands Local Action Group Olika organisationer, olika ägande- och driftsformer, olika kulturer. Vad kan vi lära av varandra? I Agunnaryd tog vi hösten 2012 emot en grupp av ideellt verksamma personer kring en lokal lanthandel, som också lever under begränsade förhållanden. Kontakterna utvecklas ev vidare under Ett nytt steg i praktiskt utbyte har tagits genom att en grupp knutna till lanthandeln i Northumberland besökt Agunnaryd vid invigningen i maj 2013 av vår lanthandels utbyggnad. Genom Leader Linné öppnas möjligheten att se andra förhållanden och möta andra utmaningar som ett steg mot att finna best practice för lokal varuförsörjning. Krister Lindkvist Verksamhetsledare Annika Nilsson Leader Linné har ordet Agunnaryd utvecklas med Leader Linné Nya internationella impulser för lanthandlare I mitt arbete har jag förmånen att få träffa många engagerade människor och diskutera intressanta projekt. Vi har fram till nu beviljat medel till ca 300 projekt. Var man än kommer ser man Leaderprojekt som utvecklar landsbygden på olika sätt. I Agunnaryd har det slagit mig vilket ideellt arbete ni lägger ned. Det finns en kultur hos er som säger att i Agunnaryd hjälper man till ideellt. Denna tanke var tydlig redan i inledningsdiskussionerna inför ert omfattande projekt för att stärka besöksnäringen. Ideellt arbete ser vi i många projekt och det är just denna kultur som driver utvecklingen på landsbygden men inte i staden. Ni har lyft er bygd på ett fantastiskt sätt genom att skapa en bra struktur och organisation för projektet och därefter genomföra många delprojekt på ett kontrollerat och aktivt sätt. Nyligen var jag på IKEA:s kulturavdelning och där fick jag ytterligare positiva synpunkter på ert arbete. Leader Linnés projekttid börjar ta slut. Ni kan driva projekt hela 2014 men beslutet måste vara taget senast i mitten av september i år. Landsbygdsdepartementet har nu uppmanat kommunerna, via kommuncheferna, att påbörja planeringen av Leader inför kommande programperiod dvs mellan åren 2014 till Hur framtiden ser ut i vårt område vet vi inte förrän i slutet av detta år. Eftersom vi har sett att det finns ett behov av guidning i finansieringsdjungeln har Leader Linnés styrelse beslutat att skapa ett utvecklingskontor som har kunskap om olika finansieringslösningar. Det kan gälla både europeiska, nationella, regionala och lokala. Detta arbete inleds redan nu före sommaren. Med dessa ord vill jag uppmana er att fortsätta med ert engagemang för den lokala utvecklingen. Ni gör det med ett glokalt (globalt och lokalt) perspektiv. Ha nu en skön sommar på de fina badplatserna vid Agunnarydssjön och Möckeln! Din informationsdistributör Vi löser dina produktioner från start till mål JOMA Grafisk Produktion AB Box 71, Ljungby Tel: Fax: Annika Nilsson

7 Föreningsliv där människor möts i gemenskap I Agunnaryd är föreningslivet stort och aktivt. Där kan du påverka och verka och med din egen och bygdens utveckling eller medverka i sociala insatser. Eller bara ta del i en positiv gemenskap utan särskilda plikter. Sök din gemenskap där du kan dela gemensamma intressen. Mer information om föreningarna hittar ni på Brandvärnet Om olyckan är framme förväntar vi oss att det offentliga samhället ställer upp med en räddningsinsats. Men är olyckan framme vill vi ha hjälp snabbt. Att vänta in räddningstjänsten eller ambulansen från Ljungby eller Älmhults kommun tar tid, oändlig tid för den som drabbas. Vi har alltså identifierat ett problem. Tillsammans löser vi problemet vi måste ha ett eget brandvärn i Agunnaryd! När kommunen i mitten av nittiotalet lade ner de kommunala brandkårerna i de mindre byarna bildades den ideella föreningen Agunnaryds Frivilliga Brandvärn. Vi åker på alla räddningstjänstlarm i Agunnaryd med omnejd. Brandvärnet rullar i allmänhet från stationen ca 5 minuter efter att vi fått ett larm. Eftersom det tar ca minuter för Räddningstjänsten att ta sig till Agunnaryd betyder det att vi ibland är framme vid olycksplatsen minuter innan annan hjälp anländer viktiga minuter! Vid större räddningsinsatser åker vi även till andra platser i och utanför kommunen. Numera åker vi även på s.k. IVPA-larm (I Väntan På Ambulans), där vi bl.a. är utrustade med en hjärtstartare. I gamla noteringar från tiden då Agunnaryd hade egen kommunal brandkår finner man en del roliga anekdoter. Enligt anteckningar från 1947 kallades Agunnaryds brandkår till en större ladugårdsbrand i Stensnäs. I hastigheten var det ingen som reflekterade över att branden var i Ryssby socken. Vid ankomst till gården befann sig Ryssby brandkår redan på plats. Att Agunnaryds brandkår åkte på larm utanför sitt distrikt uppskattases inte av brandchefen i Ryssby. Händelsen ledde fram till ett förtydligande där det gjordes klart att ingen utryckning till angränsande kommun fick ske utan på direkt order från vederbörande brandchef. Nu mer finns som väl är en något mer gemytlig stämning emellan Agunnaryds och Ryssbys Frivilliga Brandvärn och vi hjälps åt om det behövs. Under 2012 hade Agunnaryds Frivilliga Brandvärn inte ett enda larm, faktum är att det till och med hade gått 532 dagar, 2 timmar och 33 minuter sedan förra larmet i juli 2011 när man den 9 januari i år fick nästa larm. Detta är givetvis positivt med få olyckor, men det är också väldigt ovanligt när det ett normalt år brukar vara ca 10 larm för de 10 brandmännen i Agunnaryd. För att brandvärnet ska kunna bedriva sin verksamhet är vi beroende av att hushållen i och även utanför Agunnaryd betalar medlemsavgift, likaså har vi ett antal värdefulla sponsorer som stöttar oss. Tack för Ert stöd! Röda Kors-föreningen Agunnaryds Röda Korskrets bildades 1928 på initiativ av Karin och Arvid Crona i Byvärma. Det är alltså 85 år sedan i år. Kretsen har nästan 100 medlemmar. Varje år hålls kretsstämma efter gudstjänsten på fastlagssöndagen, då vi bjuder på kaffe och fastlagsbullar. På våren ordnar vi en trivselkväll med auktion, lotterier mm. Vi deltar även i Kretskampen en frågetävling i allmänbildning och Röda Kors-kunskap. De senaste åren har vi, en söndag på sommaren, bjudit pensionärer och medlemmar på eftermiddagskaffe och underhållning i hembygdsgården. Sedan fyra år tillbaka ordnar vi sk. Motionslotteri varje månad. Vi motionerar till förmån till Världens Barn. I oktober har vi en egen Världens Barn-Gala och bjuder på tårta i Lanthandelns café. En söndag i december firar vi Lucia tillsammans med Agunnaryds församling, i kyrkan och i församlingshemmet. Då skänker vi ett halssmycke till den som blir Lucia. Nästan varje år ordnas kurser i första hjälpen och hjärt- lungräddning, ibland riktat till skolbarnen och ibland särskilt riktat till småbarnsföräldrar allt efter önskemål från Agunnarydsborna. Varje månad är det några damer från Agunnaryd som hjälper till med bl.a. försäljning på mötesplats Kupan i Ljungby. Agunnaryds Röda Korskrets har även flera insamlingar varje år, såsom vår- och höstinsamlingar, till Världens Barn och julinsamlingen. Varje år skänker Agunnaryds Röda Korskrets pengar till behövande, både inom Sverige och utomlands. Kontakt: Ordf Eva Nilsson Syföreningar I Agunnaryd har vi flera syföreningar. Det är Bråna syförening, Elvorna, Syföreningen Ringblomman, Nockarps, Ryds och Tjurkö syföreningar. De första syföreningarna startade i början av 1900-talet, vilket innebär att ett 100-årsjubileum skulle kunna firas. Varje år anordnas en syföreningsauktion där avkastningen skänks till humanitära ändamål. En syföreningsresa anordnas också varje år till något intressant mål inom rimligt bilavstånd. BRF Agunda Här finns mitt i byn 29 bostäder, varav elva villor, tre parhus med vardera två lägenheter och tolv marklägenheter. Om dessa bostadsrätter kan du läsa mer, dels i denna tidning, dels på hemsidan BRF Agunda med helt nybildad styrelse, jobbar på bredden med förändrings- och förbättringsarbete med sikte på kvalitet där alla i föreningen ska vara med och tycka till, för att vi tillsammans ska skapa ett bra boende som bara kan bli bättre. Våra villor och radhus underhåller vi regelbundet, vi ser det som en självklarhet att sätta högsta kvalitet på vårt boende. Detta är ett löpande arbete. Vi ser om våra hus. Vi vill sätta Agunnaryd på kartan som en naturskön och barnvänlig miljö i omedelbar anslutning till grundskola 0-6 klass, matvaruaffär, bad, fiske, kanotuthyrning m.m. Här kan du se barnen växa upp, gå i skolan. Det ska vara kvalitet på både boende och fritid i Agunnaryd. Välkomna till Agunnaryd hälsar BRF Agunda. Gå in på vår hemsida Har du tankar och ideer till förbättring, tveka inte - ring Berit! Tillsammans kan vi mer! Föreningsliv där människor möts i gemenskap AIF - Agunnaryds Idrottsförening Föreningen bildades 1934 av några fotbollsentusiaster. Till en början var verksamheten förlagd till Trekanten som ligger cirka 7 km från kyrkbyn börjar man arbetet med en fotbollsplan uppe i byn. Planen invigs år senare invigs klubbstugan. Med åren växte verksamheten och också behovet av ytterligare en plan som stod klar Antalet medlemmar i föreningen idag är cirka 200. Föreningen har ett herrlag med A- och B-lag, ett damlag ihop med Ryssby IF samt tre ungdomslag i seriespel. Några av ungdomslagen har vi tillsammans med Ryssby IF och GoIF Ling, vilket vi haft några år och har fungerat väldigt bra. Det bedrivs även knatteträning för 6-8 åringar. Hemmaarenan heter Ekvallen och där finns två gräsplaner för 11-mannalag och en klubbstuga. Ekvallen håller just nu på att renoveras, då entrén ska flyttas och en ny kiosk ska byggas. Till detta har föreningen fått pengar från Agunnarydsstiftelsen. Vill du följa våra lag kan du göra det på vår hemsida eller live på Ekvallen - hjärtligt välkommen! Mer historia och roliga minnen om föreningen finns att läsa i boken Agunnaryds IF under 60 år som gavs ut i samband med 60-årsjubiléet Nystart för Damlaget i Agunnaryds IF Vi skriver 2013 och det skall åter bli damlagsfotboll på Ekvallen. Samarbetet mellan Agunnaryd IF och Ryssby IF:s flicklag har under de två år detta skett fungerat mycket bra och nu har flickorna tagit steget in i damfotbollsvärlden. Vi har i stort sett behållit hela stommen av flicklaget som består av spelare från Agunnaryd, Ryssby och Södra Ljunga och är i åldrarna år. Några av Agunnaryds tidigare så duktiga damfotbollsspelare har valt att ställa upp och stötta med sin rutin, så truppen består av 18 spelare. Hembygdsföreningen Agunnaryds hembygdsförening bildades 1947 och dess första byggnad var en ryggåsstuga från 1700-talet i Tjurkö Norregård. Sedan föreningen 1956 fick tillgång till en gammal mangårdsbyggnad från Granhult, godkänd av landsantikvarien, fick man en lämplig kulturhistorisk byggnad att mötas i och att tidsenligt inreda. Hembygdsgården ligger skönt inbäddad i lövskog i Arvidshagen och lockar ständigt gamla och nya besökare till platsen. Föreningen äger även en historiskt sett intressant och mycket gammal kvarn, som årligen är i drift i samband med kvarnfesten i maj. Platsen är en vacker oas, ett givet besöksmål för agunnarydsbor och turister talstugan Kjöpet är genom sin ursprungliga plats unik och särskilt betydelsefull. Dock har den genom åren krävt flera omfattande skyddsåtgärder och renoveringar i samarbete med Länsstyrelsens byggnadsvårdavdelning. Ytterligare en nyare byggnad ingår i hembygdsföreningens objekt, en timmerlada, byggd i Elmtåsa med gammal hantverkstradition och med helt ideella krafter, som ett projekt av några lokala entusiaster. I stället för hölada blev den en rustik och stabil byggnad lämpad som mötesplats och gemenskap i trivsam lantlig miljö. Föreningens mål är bland annat att vårda och visa hembygdens kultur och miljö och ge personer i alla åldrar insyn i gårdagens levnadssätt. Årliga aktiviteter och fester är valborgsmässofirande, kvarnfest i Tjurkö, gångedag på midsommardagen, årliga torpvandringar, slåtterfester och julmarknad. Därutöver anordnas diverse aktiviteter såsom berättarkvällar med mera. Arbete pågår med uppdatering av en torpbok, digitalisering av inventarier, samt dokumentation i Bygdeband. Kontakt: Bengt Nilsson, kårchef Agunnaryds Frivilliga Brandvärn Kontakt: Ordf Berit Kvismargård Kontakt: Ordf Erik Nilsson Kontakt: Ordf Willy Uvebrant 12 13

8 Föreningsliv där människor möts i gemenskap Agunnaryds Församling Skytteföreningen Älgskötselområdet Föreningsliv där människor möts i gemenskap LRF i Agunnaryd I Agunnaryds församling vill vi skapa positiva mötesplatser för gemenskap och utveckling.vi har flera grupper för barn i olika åldrar, barnkörer, kyrkokör och erbjuder konfirmationsundervisning. Besöksverksamhet har vi tillsammans med Röda korset. Vi inbjuder till kurser för att lära känna och fördjupa sig i kristen tro. Varje söndag samlas vi till gudstjänst, under sommaren ofta ute i naturen eller på annan plats i församlingen, Vår strävan är att finnas mitt i byn, att samverka med andra organisationer och grupper. Många frivilliga arbetar med olika uppgifter i församlingen tillsammans med anställd präst, kantor och församlingspedagog. Vår vackra kyrkogård sköts väl av vår vaktmästare. Kyrkans körer Agunnaryds kyrkokör - Sjung dig glad! I Agunnaryds församling har musiken en stor betydelse. Kyrkokören är en härlig samling av människor med samma intresse: Sång & Musik. Värme, glädje och humor beskriver med få ord körens anda. Vi sjunger i kyrkan vid olika tillfällen under året såsom Alla helgons dag, jul, påsk mm. Till hösten kommer vi att ha en körkonsert som heter En doft av kärlek med sånger & musik under temat Kärlek. Ungdomskören - Hjärtats nyckel heter sång! Vi sjunger i kyrkan vid flera tillfällen under året såsom Alla helgons dag, jul, påsk mm. Vi lottar om vem av körmedlemmarna som ska bli årets lucia i Agunnaryd. Till hösten kommer ungdomskören att medverka vid körkonserten En doft av kärlek med sånger & musik under temat Kärlek. Den första skytteföreningen bildades i Agunnaryd Avsikten var då att vidareutbilda vanliga beväringsmän i extra gevärshantering för att bilda ett slags hemvärn till landets försvar en skarpskytteförening. Den första skaran bestod av 26 tappra unga män från socknen. Det upprättades stadgar och reglemente i Ryd den 25 april 1863 och dokumentet påskrevs av några godsägare i Agunnaryd. Hur det gick för den första gruppen är inte känt men från 1906 nybildades en Skytteförening som bedrivits med växlande intensitet. Den första skjutbanan låg troligen i Århult. Nuvarande skjutbana byggdes Under åren var det en intensiv ungdomsverksamhet vid skjutbanan och sedan 1971 har luftgevärsskjutning bedrivits i skolans gymnastiksal varje vår- och höstsäsong, även med föräldrar inbjudna. Agunnaryds Skytteförening har kopplats samman med Bråna Backar, som blev föreningens festplats år Många äldre har säkert mest goda minnen från ungdomens fröjder på Backarna. Denna gamla dansbana som nu är borta borde ha klassats som kulturminne. Agunnaryds skytteförening, en av de äldsta men ännu aktiv - har deltagit i Sv. Dagbladets Riksskyttetävling som startades för 91 år sen. Här har Agunnaryds skytteförening deltagit sedan slutet av 1930 talet. Kontakt: Ordf Kjell Gunnarsson SPF Agunnaryd Agunnarydsseniorerna vill göra det trevligt och roligt för våra medlemmar och med förhoppning att vår verksamhet bidrar till att det ska vara Bra att bo och leva i vår bygd. Vi är omkring 100 medlemmar i föreningen och de flesta deltar i våra olika verksamheter. Under året har vi hundratals aktiviteter med olika inslag: Gymnastik och boule varje vecka större delen av året. Medlemsmöten med olika teman som sell och nypärä på Marsholm, vinprovarafton med räkfrossa, gökotta, julbord, samhällsinformation, påverkansmöte i angelägna frågor för våra medlemmar och vår bygd, resor m.m. I Agunnaryds Allehanda kan du varje månad läsa om kommande och genomförda aktiviteter. Se också Du som är pensionär är väkommen som medlem i Agunnaryds SPF! Kontakt: Willy Uvebrant Älgjaktspremiären andra måndagen i oktober är för många en högtidsdag, som man inte gärna missar. Avkoppling och spänning väntar. Premiärveckan blir ett tidsmässigt riktmärke med planeringar och förväntningar. Samtidigt är det en typ av hemvändardag, där släktband gör att en vecka i hembygden i Agunnaryd lockar. Jakten förenad med naturupplevelser är goda skäl till en höstveckas älgjakt. Att bara sitta på ett älgpass och lyssna på tystnaden och få avkoppling från sitt jobb är anledning nog. Att solen lyser, klar luft och att man högt uppe i skyn kan beskåda en flock tranor i sin plogformade linje dra söderut ger njutning. I tystnaden hörs plötsligt ett hundskall, hundföraren rapporterar upptag och spänningen stiger. Det är en mäktig upplevelse att bara få se dessa ståtliga djur, som kan dyka upp i passet, i höstskogens alla färger. Man kan förstå att de kallas för skogens konung. Älgförvaltning I Agunnaryd förvaltar vi älgstammen sedan 1992 i ett så kallat älgskötselområde, som vi var bland de första att bilda. Området omfattar knappt hektar fördelat på 18 olika jaktlag och ca 250 jägare. Inom älgskötselområdet beslutar jägare och markägare tillsammans hur många och vilka älgar som ska skjutas, samt hur många älgar det ska vara i vinterstam. Samverkan med gemensamma jaktregler har medverkat att höja kvalitén på älgstammen. Älgstam med kvalité I vårt älgskötselområde fanns i inledningen behov att höja kvalitén på framför allt tjurar, varför restriktioner med taggbegränsningar infördes i ett uppbyggnadsskede. Efter ett antal år övergick vi till kvotering, där maximalt 50 % tjurar av vuxna djur skjuts. Därmed har tjurarnas ålder ökat, samtidigt som vi fått riktigt stora tjurar inom området taggare har fällts och vi har dessutom en riktig bjässe på 23 taggar, som ännu går kvar här. Avskjutningsregler och älgstammens storlek diskuteras bland jägare och markägare där samsyn och beslut i samråd eftersträvas. Något som vi tillsammans i Agunnaryd Älgskötselområde lyckats väl med genom åren. Kontakt: Ordf Frank Johansson Föräldraförening Det finns en aktiv föräldraförening på skolan som arbetar för att barnen skall trivas i skolan och utanför skolan på sin fritid. Samverkan sker, både med personal, och med och för Agunnaryds invånare på olika sätt. Föräldraföreningen sköter om hela eller delar av arrangemanget vid t.ex. skolavslutningar, klassresor och andra trevligheter under lov samt organiserar bl. a. iläggning och upptagning av byns badbryggor. LRF som intresseorganisation för lantbrukare gör att vi på lokal nivå försöker påverka konsumenter att tänka på vilken mat vi sätter på bordet. Avdelningen brukar också ta initiativ till att föra fram synpunkter till politiker för att belysa viktiga frågor som rör jord- och skogsbruket i våra bygder. Men i en bygd där det blir allt färre som lever på sitt jordbruk blir andra frågor om en attraktiv landsbygd också viktiga, oavsett om man är lantbrukare eller ej. Agunnaryds LRF avdelning är en relativt stor och aktiv förening med 138 medlemmar. Som på många andra håll är vildsvinens härjningar ett jätteproblem i Agunnaryd, med sönderbökad åkermark och trädgårdar som följd. Det känns som att vildsvinen kan vara spiken i kistan för många lantbrukare, som väljer att lägga ner verksamheten eftersom de tröttnar på skadorna. Även för jägarna har grisarna i stor utsträckning blivit ett påhäng på kvällar och nätter, samtidigt som det stör annan jakt. Agunnaryds LRF-avdelning vill här med kraft framföra att vi är helt emot utfordring och att vi till 100 % stöder LRF Sydosts ansträngningar att få till ett förbud mot detta. Ökat jakttryck mot suggor, med jägarmässigt uppträdande, måste också till. Den kanske just nu viktigaste frågan för en levande landsbygd är möjligheten att ansluta alla hushåll och företag till fiberkabel för att få bredband. I Agunnaryd är det LRF-avdelningen som driver på och samordnar fiberutbyggnaden, vilket du kan läsa mer om i detta nummer av Agunnaryds Allehanda. Men LRF har också deltagit i den arbetsgrupp som Ljungby kommun tillsatt för att ta fram en strategi för fiberutbyggnaden i kommunen. LRF:s utgångspunkt i den diskussionen har varit att kommunen ska ta ansvar för att bygga klart det man kallar för stamnät, d.v.s. transportsträckor mellan små byar. Ett väl utbyggt stamnät skulle ge de flesta hushåll en realistisk möjlighet att ansluta sig till fiber. Att kommunen i framtiden kommer att helt bekosta fiber till alla hushåll är inte realistiskt, utan det kommer troligen krävas ett engagemang i byarna. I den strategi som kommunen nu tagit fram för fiberutbyggnaden blir också första steget att just bygga ut stamnätet, vilket LRF varmt välkomnar. Kontakt: Ordf Ingmar Nilsson Bastuföreningen I bastun i Agunnarydsskolan samlas bastubadare en gång i veckan, fredagar mellan kl Det är ett troget gäng som samlas, men fler entusiaster är välkomna. Barnkören - Lek och lär med sång & musik! Barnkören i Agunnaryd består av ett tjugotal glada och kreativa barn Sockenrådet från klass 1-3.Vi sjunger i kyrkan vid olika tillfällen under året så som Kontakt: Ordf Fredrik Karlsson påsk, jul, familjegudstjänster mm. Sockenrådet är på olika sätt sammanhållande för Agunnaryds föreningsliv och utvecklingssatsningar. Dess verksamhet nu och tidigare Nya och gamla medlemmar är varmt välkomna! presenteras på annan plats i tidningen. Kontakt: Ordf Eva Eriksson Kontakt: 14 körledaren Maria Bertilsson Panagou Kontakt: Ordf Tommy Andersson

9 Föreningsliv där människor möts i gemenskap Fiskevårdsområden Fiskevården representeras i Agunnaryd av tre föreningar: Möckelns, Agunnaryd- och Stensjöns samt Målasjöns fiskevårds-områden. Fiskekort finns att köpa bland annat i Agunnaryds Lanthandel, men också över smartphone. Här finns även båt att hyra. Se i övrigt Möckelns fvo Fiskevårdsföreningen firar 25-årsjubileum 2013 och det firas i samband med fiskets dag, den 25 augusti, som arrangeras med Länsstyrelsen som initiativtagare. Föreningen har även utfört provfiske på olika platser i sjön för att bedöma fiskbeståndet. Under 2013 utsätts ål och gösyngel för kronor. Vattenprover tas 8 gånger per år av AL-Control, som bekostas av föreningen, för att följa upp vattenkvaliten i sjön. Vi får inte glömma malen i sjön. Väster om Marsholm har en mal på ca 75 kg och med längden två meter fångats. Malen är fridlyst och har förstås släppts tillbaka i sjön. Fiskekort och sjökarta finns att köpa på olika platser runt sjön. För mer information se föreningens hemsida Kontakt: Tore Johansson , Stensjön - Agunnarydssjöns fvo Sjöarna ingår i Helge å vattensystem och inkluderar Stensjön, Agunnarydssjön, Farsjön och Angsjön samt vattendragen mellan sjöarna. Här kan du meta, kasta och pimpla efter bland annat Aborre, Gädda, Gös, Björkna, Braxen, Faren, Löja, Lake, Mört, Sarv och Sutare. Naturramper finns för båtiläggning på ett flertal ställen. Kontakt: Anders Gunnarsson , Målasjöns fvo Målasjön ingår i sjösystemet Holmasjön, Hästagöl, Kalasjön, Karlasjön, Kroksjön, Ljussjön, Muggebodasjön, Målasjön, Tvålsjön, Lilla Helgeån samt bäckar och åar inom vattensystemet. Lämpliga fiskesätt: Spinn, mete och pimpel. Kontakt: Jörgen Berg Bygdegårdsföreningen Agunnaryds Bygdegårdsförening är en ideell förening som tillhandahåller lokal för uthyrning för såväl privatpersoner som föreningar. Bygdegården rymmer maximalt 170 personer och det är möjligt att duka bord för ca 100 sittande gäster. I stora salen finns en upphöjd scen, tillgång till stereoanläggning med inkopplingsmöjligheter för dator eller annan mediespelare. I taket i stora salen finns även en projektor och projektorduk. Under våren 2012 renoverades bygdegården invändigt i IKEA-stil. Under renoveringen byttes allt porslin, glas och bestick ut och det finns ett stort utbud av uppläggningsfat och skålar. Det finns även tillgång till enklare köksutrustning som knivar och vispar. Övrig köksutrustning är två nyinköpta husshållspisar med dubbla ugnar, värmeskåp, restaurangdiskmaskin, en stor dubbelkyl, ett vanligt husshållskylskåp med frys och kaffebryggare. Kontakt: Ordf Jonny Andersson ALEF - Agunnaryds Lanthandel Ekonomisk Förening År 2005 bildades föreningen som resulterade i en ny affär och bensinmack. ALEF har som uppgift att förvalta affärsfastigheten och säkerställa service till Agunnarydsborna när det gäller dagligvaror. Uppgiften är också att stödja handlaren och ge så goda förutsättningar som möjligt för att ha en hållbar verksamhet. Mycket ideellt arbete läggs ner av bygdens folk. I artikeln på annan plats i denna tidning presenteras lanthandelsprojektet med byggnation av affär och etablering av drivmedelsmack 2005 liksom aktuell utbyggnad Kontakt: Ordf Birgitta Lindkvist Centerorganisationerna Agunnaryds Centeravdelning bildades 1922 och Centerkvinnoavdelningen bildades Centerorganisationen har genom att driva och agera politiskt påverkat utvecklingen i vår socken. Vi skrev en bok som projektarbete I pittoreska Björkestad är döden på besök. En medelålders högstadielärare hittas död på en klassåterträff. Ellinor Strömberg är en av de gamla eleverna i klassen som nu arbetar som åklagare i staden. Ellinor inser snart att förövaren måste vara någon i den gamla klassen. Med livet som insats nystar hon upp en fasansfull historia med rötter långt tillbaka i tiden. Utöver Ellinors utredning av mordet får man följa mördaren som går lös och planerar ytterligare mord för att kräva hämnd. Med hjälp av sina kollegor på polisen följer vi Ellinor på en halsbrytande, gastkramande kamp mot klockan för att förhindra fler groteska mord och att en mördare går fri. Ovan kunde ni läsa om handlingen till boken Hämnden som jag och min kompis Louise Hedendahl har skrivit som vårt projektarbete. Detta gjorde vi under vårt tredje år på samhällsprogrammet, Sunnerbogymnasiet i Ljungby. Hur vi gick till väga Både jag och Louise gillar att skriva så därför bestämde vi oss för att skriva en bok tillsammans. Vi började med att utforma handlingen med allt från karaktärer och miljö. Eftersom vi var två stycken som skulle skriva en bok tillsammans så visste vi inte till en början hur vi skulle lägga upp arbetet. Efter ett tag kom vi fram till att vi skulle ha två karaktärer som löpte parallellt med varandra genom handlingen. Jag skulle skriva ur åklagarens perspektiv medan Louise skulle skriva ur mördarens perspektiv. På så sätt fick de två karaktärerna sina egna röster genom våra olika skrivsätt. Vi skrev varannat kapitel och det blev till slut 15 kapitel och cirka 170 datorskrivna sidor. Genom vårt arbete valde vi att inte ta så mycket hjälp av vår handledare mer än att hon rättade våra kapitel efter hand som de blev färdiga. Detta tyckte vi fungerade väldigt bra, eftersom vår handledare var lärare i svenska. När boken var färdig så bestämde vi oss för att skicka boken till ett tryckeri och några veckor senare så kom vår bok i pocketformat. Boken blev på 464 sidor i tryckt format men med större text än i en vanlig pocket. Som jag tidigare nämnt fick boken titeln Hämnden. Handlingen utspelar sig i Björkestad som är en liten stad och kan liknas med Ljungby i många avseenden. Vad är ett projektarbete? Projektarbete kallas numer för gymnasiearbete i det nya skolsystemet, men innebörden och upplägget är fortfarande detsamma. Jag kommer att benämna det som projektarbete i denna text eftersom det är det som jag är mest van vid. Projektarbete är ungefär som en kurs som man läser i tredje året på gym- nasiet. Kursen är på 100 poäng (100 timmar) och det motsvarar två terminer eller ett helt läsår. Alla som har gått gymnasiet ska ha gjort ett projektarbete. Detta gäller oavsett om man går ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Syftet är att arbetet ska visa att eleven är beredd för det som kommer efter gymnasiet. För de som går ett yrkesprogram ska alltså visa att de är förberedda för just det yrkesområdet medan de som går högskoleförberedande program ska visa att de är redo för fortsatta studier. Även om projektarbetet är på 100 poäng så måste man vara medveten om att tiden går oerhört fort och man måste ta vara på all tid man får. Vår klass fick en dag varannan vecka till att jobba på projektarbetet men vi var tvungna att lägga ner mycket mer tid om vi skulle hinna skriva en bok. Det speciella med projektarbete är att eleven själv får utforma och bestämma sitt arbete. Detta gör att man kan välja något som man själv tycker är roligt. Under arbetets gång har man en handledare som man får ta hjälp av och ha kontakt med. Vissa utnyttjar handledaren mycket medan andra känner att de inte har något större behov av sina handledare. I slutet av arbetet och när allt är inlämnat till handledaren för en sista bedömning så ska även en muntlig redovisning av arbetet göras. Karin Lindahl 16 17

10 Vi i 3-4:an har arbetat med teknik under några veckors tid. Vi började hela Snilleblixtprojektet med att pilla sönder olika tekniska prylar, som eleverna själva tagit med sig hemifrån. Efter detta gällde det att skapa och bygga ihop nya prylar av skrotet. Det blev några olika båtar och en husvagn med bil. Deras egna kreativitet kom till pass när de fick klura ut en egen uppfinning och sedan bygga den. Här blev det förbättrande bänkdelare, fiskedrag, trampolin, mobilladdare, sängbåt, racerbil, minireselåda och lopphus. Snilleblixtar i Agunnaryds skola Text och Foto: Lina Odén Här har gjorts en båt för en familj Vad sägs om en lyxbåt, SARD 2013? Ny uppfining: en soldriven mobilladdare (här i en förstorad modell). Praktisk att ta med, minireselåda. Agunnarydsskolan 50 år firas med öppet hus Lektion i klass 1-2 med intresserade åhörare. Klass 5-6 arbetar med sitt Bråna-projekt - att göra en förminskning av hela samhället Agunnaryd. Det blir många små delar som ska tillverkas och sättas ihop! På lördagsförmiddagen den 6 april var det full aktivitet i skolan. Inte bara av de 50 elever som går på skolan, utan även av föräldrar, syskon, far- och morföräldrar, kusiner och vänner. Det kom ca 150 besökare. Några av besökarna var före detta elever. Några av dessa före detta elever var de första som gick på skolan. Besökarna kunde bland annat få vara med om en engelska lektion i årskurs 1-2. Där lärde de sig veckodagarna, olika djur och kläder på engelska. I 3-4:an hade de en mattelektion samt en tekniklektion. På tekniklektionen pillades det sönder tekniska prylar. I årskurs 5-6 arbetade de också praktiskt med att göra en förminskning av samhället Agunnaryd. De hann även med att ha en mattelektion där de hade multiplikationsbingo. Det var även en tipspromenad om Agunnarydskolan uppsatt i skolans lokaler. Frågorna handlade bland annat om när matsalen byggdes, vad det kostar att äta lunch på skolan och vem som är ordförande i elevrådet. Det öppna huset var mycket uppskattat. Eleverna var lite nervösa i början av dagen. Lite pinsamt att så mycket folk tittade på just när de arbetade. Men nervositeten släppte efterhand, och det kunde till och med vara bra att ha besök. Lite extra hjälp ibland var inte fel att få. När det var rast, kunde man få smaka en bit god tårta! Text: Lina Odén Foto: Marie Nilsson En affär för egna gjorda loppor och armband! Bättre ordning i bänken, uppfann en bänkdelare. En förbättrad racerbil och en sängbåt har uppfunnits. Engelskaundervisning pågår i klass 1-2. Alla tycker det är intressant och kul och vill visa att de kan. Elever i 5-6an diskuterar om hur de ska fortsätta med sitt projekt. Här är Teletubies resebil! Ett fiskedrag med sex st krokar och en trampolin med super svikt i har uppfunnits här. Skolbarnens namn kan tyvärr inte anges, då detta inte är tillåtet av integritetsskäl 18 19

11 Agunnaryds förskola, skola och fritidshem En väl fungerande skola är en viktig start i livet. Sådan vill vi presentera med vår förskola och skola upp till 6-an i Agunnaryd. Bakgrund Barnen i socknen, som inte bodde i Bråna, d v s centrala Agunnaryd, gick förr i tiden hela eller delar av sin skolgång i småskolor ute i byarna. Utöver Bråna har det funnits skolor i Stjärneberg, Elmtåsa, Tjurkö, Trinshult och Trekanten. Bråna- och bybarnen strålade i viss mån samman i kyrkskolan, en byggnad mitt emot kyrkan, nuvarande församlingshem. Den byggdes och skolan kom igång där 1868 och tjänstgjorde till var alla byskolorna nerlagda och alla barnen samlade i en och samma skola, kyrkskolan. Till denna skola tog sig även som ung skolpojke, numera bygdens stolthet Ingvar Kamprad byggdes en modern skola. Det har således hunnit gå 50 år sedan bygdens barn fick en för ändamålet byggd skola, till elever upp till årskurs sex. Förskola och fritidshemsverksamhet tillkom intill den befintliga skolan Innan dess fanns det dagmammor vid behov av barnomsorg samt lekskola för sexåringar. Lokaler och utemiljö Förskolans utemiljö och lokaler är det första som möter besökare till enheten. Från skolgården, som delvis omsluts av byggnaderna, når man skolan. Förskoleklass och fritidshemsverksamhet delar sedan 1996 utrymmen intill skolans matsal. Mellan förskoleklass och förskola finns en korridor med tre innanförliggande klassrum. Det finns också slöjdsal, idrottssal och personalutrymmen liksom tillagningskök och matsal på enheten. För skol- och fritidsbarnen finns en skolgård med möjlighet att spela bandy, fotboll, volleyboll, gunga, gräva i sanden, åka linbana och mycket annat roligt att göra under raster och på fritids. I vintras spolade vaktmästaren upp en is för skridskoåkning. Barnantal och organisation Genom åren har barn- och elevantalet på förskola, skola och fritidshem varierat. Som mest fanns det i slutet på nittiotalet över hundra barn från förskola till årskurs sex på enheten. Hot om nedläggning av skolan föreligger inte i nuläget och har från centralt håll inte funnits under de 50 år som gått. Förskolan Agundagården har för närvarande 22 barn inskrivna i åldrarna 1-5 år. Ca 3-4 personal arbetar där. Deras åldersspann är dock bredare än barnens För närvarande byggs förskolans lokaler om. Till sitt förfogande har verksamheten även en utegård med lekredskap som är anpassade för yngre barn. I förskoleklass och upp till årskurs sex finns under läsåret , 55 elever, ca 30 av dessa är inskrivna på Rockstugans fritidshem som har öppet före och efter skoltid. Verksamheten på skolan har genom åren mestadels organiserats efter så kallad B-form som innebär att klasserna är åldersblandade, dvs. en 1-2:a, en 3-4:a och en 5-6:a. Undantaget är förskoleklassen som består enbart av sexåringar. Klasslärarna är behöriga att undervisa för de åldrar och i de flesta av de ämnen som de ansvarar för. Personal Förskolechef tillika rektor är Lena Söderlind som sedan 1992 pendlat till Agunnaryd från hemmet i Ljungby. På frågan vad som är det bästa med Agunnarydsenheten och vad som kan vara dilemman svarar Lena att det som är positivt, att alla känner alla, också kan vara negativt. Som fördelar nämns att barnen följs under många år, från 1-12 års ålder, vilket ger goda möjligheter att följa och stimulera deras utveckling samt specifika behov. Andra fördelar är närheten till och insynen i varandras verksamheter vilket kan leda till en röd tråd som genomsyrar arbetet. Lena är chef över femtontalet personal. Förutom pedagogisk personal som barnskötare, förskollärare, fritidspedagog och grundskollärare med olika inriktningar finns även servicepersonal i form av vaktmästare, lokalvårdare och kokerska på enheten. Några lärare från den kommunala musikskolan är liksom slöjdlärare på plats vid vissa tider i veckan. Dessutom är elevhälsopersonal som skolläkare, skolsköterska, skolkurator och specialpedagog tillgänglig på enheten vid särskilda tillfällen. Personalen har inte bara skiftande arbetsuppdrag och kompetenser utan också olika antal år på enheten. Den personal som arbetat längst på skolan är mellanstadielärare Eva Axelsson som varit skolan trogen i 36 år, ända sedan1977! En annan trotjänare är speciallärare Annette Axelsson. Trots samma efternamn har de båda Axelsson inget som helst släktskap. En av dem bor i bygden medan den andra har rest från Alvesta kommun till Agunnarydskolan sedan Mona-Lisa Andersson tillhör också skaran personal med lång erfarenhet på stället. Hon har skött om barn på förskolan ända sedan starten, det vill säga under 23 år och kommer i ännu några år att bl.a. gunga barnen på Agundagården. En lång yrkeskarriär på samma enhet tolkar undertecknad beror på mycket god trivsel med både barn, kollegor och verksamhet! Skolmåltiderna Förr i tiden hade barnen med sig matpaket till skolan. Numera har alla förskole- och skolbarn rätt till näringsriktig kost. Det tilllagas både frukost, lunch och mellanmål i tillagningsköket på enheten till förskolan, fritidshemmet samt skolan av kokerskan Åsa Nilsson. Frukost kan köpas av alla skolelever som inte är inskrivna på fritids men som önskar äta innan skoldagen börjar. Matsalen har öppet för allmänheten under lunchen, då orten inte har tillgång till någon lunchrestaurang. Många är de barn och personal som genom åren nöjda utropat: God mat idag Åsa! Välkomna att utforska om denna bedömning stämmer! Förtjänster Såväl den lilla landbygdskolan som den stora stadsskolan har såväl fördelar som nackdelar. Det torde inte finnas någon skola, oavsett kategori, där allt är av godo. En av de styrkor som lyfts fram gällande Agunnarydsenheten är närheten till skiftande natur. Det finns fantastiskt fina miljöer med både ängar, skogar och vatten på promenadavstånd. Andra fördelar är att barnen kan umgås över åldrarna, precis som i verkliga livet utanför skolans värld, där vi normalt sett inte sorteras utifrån födelseår. Närheten till vuxna, och då inte enbart pedagogisk personal, skapar goda förutsättningar för anknytning och trygghet. All personal känner alla barn och tvärtom. Familjärt är ett ord som nämns i sammanhanget. Vid plötslig personalfrånvaro kan vem som helst vikariera en kort tid. Närheten till varandra och det låga barnantalet synliggör barn, kanske både på gott och på ont. En fördel är att inga barn faller mellan stolarna utan både sociala och inlärningsproblem är lätta att upptäcka och blir därmed möjliga att hantera. På den lilla enheten arbetar personalen i team snarare än att var och en kör sitt eget race. I detta är all personal engagerad, inte bara den pedagogiska, utan alla barn är allas ansvar, oavsett om du är vaktmästare eller lärare. Närheten till varandra och varandras verksamhet ger möjlighet för personalen att vara spontan; att snabbt planera om och gemensamt besluta om att ta tillvara t.ex. det väder som för tillfället råder. Kanske är det äntligen pulkaåkningsförhållanden för första gången på mycket länge eller liknande. Det lilla formatet innebär också korta beslutsvägar kring frågor som den egna enheten själva rår över. Fallgropar Det finns helt klart fördelar med den lilla landsbygdsskolan, som inte kan uppnås på stora enheter i en större ort. Det finns också rikser och negativa faktorer. Det kan t.ex. finnas få barn med ungefär samma ålder. och den sociala möjligheten att hitta sin like kan minska. Även pedagogiskt kan det vara en utmaning att möta olikheter i utvecklingsnivå, förvisso även oavsett ålderblandad eller åldershomogen organisation. Samtidigt kan olikheterna vara berikande och innebära möjligheter. Ur personalens synvinkel, oavsett om det gäller pedagogisk- eller servicepersonal, finns få kollegor att bolla professionsfrågor med. Stadens fördelar kan vara svåra att ta del av, både av praktiska och kostnadsskäl. Det gäller t.ex. simundervisning, skridskoåkning, biblioteksbesök (även om bokbuss kommer med mycket god service varannan vecka), teater och i vissa fall musikskola. Den lilla idrottssalen har också sina begränsningar. Det som är hindrande kan också ha en positiv sida då det kan innebära att kreativa lösningar på problem kläcks. Kanske blir dessa lösningar mer lyckosamma än vad som annars hade varit fallet? T.ex. har det skapats olika sorters nätverk där personal kan ha utbyte med andra enheter vilket ger en annan dimension på det egna yrket och den egna enheten. Skolskjuts och fortsatt skolgång För de barn som behöver och har rätt till det anordnas skolskjuts till och från skolan. Från årskurs sju har samtliga elever i bygden rätt till skolskjuts till högstadieskolor i Ljungby stad, oavsett om det gäller friskola eller kommunal skola. Bäst resultat i länet Agunnarydskolan ingår i Ljungby kommuns skolverksamhet vilken rankas som bäst i Kronobergs län när det gäller kunskapsuppdraget mätt utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap. Det är det sammanvägda resultatet av alla dessa faktorer som gör att Ljungby kommun hamnar på 75:e plats av Sveriges alla 290 kommuner och alltså på en hedrande förstaplats i länet! A:et i Aikia Ortsnamnet Agunnaryd är genom IKEA sedan länge vida känt över, inte bara Sverige, utan nästan hela världen. Även om Agunnaryd inte kan anses vara världens medelpunkt så kan världen numera enkelt tas till Agunnaryd. Via dagens teknik är Agunnarydskolan inte längre en isolerad landsbygdsskola utan eleverna är i högsta grad världsmedborgare med närhet till omvärlden såväl som till hembygden! Kanske möts det bästa av två världar i just Agunnaryd? Text: Jasmin Johansson Foto: Ellen Johansson 20 21

12 Historisk mark Tusen år i Agunnaryds historia Att skriva tusen år tillbaka ställer ju stora förväntningar. Vad vet vi och hur vet vi att vi har belägg för om det vi skriver är sant eller inte. Men vi skall ändock göra några små korta nedslag i vår bygds historia. Våra trakter anses som tidigt kristnade och detta har man belagt via de runstenar som finns i trakten. Men vilka förde hit det kristna budskapet? Var det vikingarna som drog på sina färder till England, Grekland osv. och som tog med sig sederna hem? Eller var det kejsar Ludvig i Frankerriket som såg möjligheten, när den danske kung Harald blivit bortdriven från Danmark och önskade kejsarens stöd? När kejsar Ludvig utlovade detta omvände sig Harald och lät döpa sig. Vid återresan skickade kejsaren med bland annat munken Ansgar och några andra missionärer. Oavsett vilket som var upphov till kristendomens intåg i vårt land så ligger troligen Ansgar närmast till. Vikingarna skulle i vårt dagliga tal närmast kallas pirater. Men 1000-talet var ju i vikingatågens slutskede, kristendomen gjorde sitt intåg och kyrkor började uppföras. Vilka vikingarna var får vi aldrig veta. Men ett vet vi, och det är att vid den här tiden trodde man på ett antal gudar som Tor, Oden och Frej och den respekt som idag Gud står för hade inget större värde vid den här tiden. Agunnaryd har gamla anor bakåt i tiden trots att vi kanske inte hittar så många belägg för detta. Vi har ju Agundaborg, men runstenar som kan berätta om om äldre tider finns inte eller så har de hamnat i olika byggen i socknen. Däremot hittar vi sådana i våra omkringliggande socknar. För att nämna den närmaste så har Ryssby berikats med några stycken. En av dessa tog man fram ur kyrkans vägg 1963 och som nu står söder om kyrkans torn. Hur lyder då texten: Den inmurade stenen i dagens rester av den gamla kyrkoruinen har tre solkors inhuggna. Denna sten kommer troligen från den gamla gårdskyrkan vid Bråna näs. Tumme reste denna sten efter Assur, sin broder, den som var Harald konungs skeppare. Kan det ha varit så att denne Assur var skeppare hos den bortdrivne kung Harald från Danmark? Här lämnar vi detta för fortsatta studier. Dyrkade solen Under den hedniska tiden dyrkades ofta solen och i samband med detta utfördes olika rituella handlingar. Detta har troligen utförts även här i Agunnaryd. På Ryds ägor har funnits en plats som man kallade för Solakullen. Här har det säkerligen blotats. Offren har bränts för att blidka gudarna. Här hittades 1856 ett huggsvärd av järn med fästeknapp av brons. Detta finns idag i Smålands museums samlingar. Sockennamnet Namnet Agunnaryd har haft olika skrivningar: 1352 Agundarydh, 1400 Agwndarydh, 1402 Agunderyt. Utöver dessa finns ett antal stavningar av namnet. Själva namnet tror man kan härledas till ett sjönamn och då har forskare kommit fram till att ag är gräs och då skulle namnet kunna härledas till att betyda grässjö. Agundaborg På Bråna näs kom Agundaborg att byggas. Årtalet är inte fastställt. Sägnen säger kring 1000-talet, men arkeologerna kring slutet av 1200-talet. Vid den här tiden var anläggningen omfluten av vatten. Längre in mot väster gick en ås från sjön upp till nuvarande Bråna gård och förbi denna. Här upp på åsen närmast sjön fanns det gamla Agunnaryd. Platsen finns inritad på gamla kartor. Utan att ha vetenskapliga bevis tror jag, att den gamla bebyggelsen låg här på åsen. Vi vet att man hittat en hamn på västsidan av Brånanäs, och då skulle en överskeppning från det gamla Agunnaryd till näset kunna vara en naturlig förklaring varför hamnen låg på just denna sida. Men vad hade borgen för funktion? Troligtvis fungerade den bara sommartid eftersom inga eldstäder hittats. Kanske skeppade man över sin boskap sommartid. Visst utsäde sattes och den gårdspersonal som följt med ut fick sköta det hela under sommaren. Kapell Här på Bråna näs byggdes efter hand ett gårdskapell. Man kan förmoda att det bara var för gårdens folk. Sägnen säger att det bodde en Agunda på ön, som fick besök av Sankt Sigfrid. Genom hans böner vinner hon över de fruktade bröderna Hödd och Taxe. Därmed lovar hon att bygga en kyrka. Detta har tydligen också blivit gjort. Om det inte var Agunda? Vem var det då som huserade här vid sjön? Antagligen en stormansätt. Ny kyrka byggs I slutet av 1200-talet finns en ny kyrka byggd i närheten av vad vi idag kallar Klockaregården. Den fick i runda tal måtten 27 x 10 meter och var 8 meter hög. Det var många stridigheter kring kyrkans gårdsinnehav och 1526 försöker biskopen Hans Brask att få rätsida på kyrkans gårdar. Problemet var att gårdarna hade kommit i Olof Galles händer på ett våldsamt sätt. Hans Brasks sigill Vid den sammankomst man hade vid den gamla kyrkan lovade Olof Galle med handen på kyrkväggen att gårdarna skulle komma till kyrkan åter. Nu blev det inte så, eftersom sonen, som ärvde gårdarna, inte kände samma förpliktelser som fadern. Gårdarna brändes Kyrkan blev hårt åtgången 1570 då danskarna drog genom socknen. Flertalet av gårdarna i Agunnaryd brändes, men förvånansvärt snabbt är de flesta redan året efter uppbyggda igen. Olof Galle hade gift sig med Anna Andersdotter och som morgongåva hade hon fått Marsholm, som tidigt var kyrkans egendom. Efter Galles död 1550 gifte hon om sig med en Siöblad och de bosätter sig på Rönnäs. Här föds sedan Nils Siöblad som blir en stor donator till kyrkan. Skriver till kung Johan Nils Siöblad skriver till kung Johan 1591 om hjälp till återuppbyggnad av kyrkan, som hade blivit eldhärjad av danskarna. Detta ser vi i en del av texten i brevet där det står:...med tak och annan del förblottat, att gudstjänst däruti icke kan förhandlas fick kyrkan åtta tunnor spannmål av kyrkotiondet till hjälp för återuppbyggnaden. Men då hade Nils redan fem år tidigare börjat se till att timmer kom fram till sågning. Han bekostade fönster och arbetslöner till olika hantverkare. Personligen bekostade han i runda tal 75 daler. ner, eftersom några då hade gått ur tiden. Ett antal ritningar kom till stånd. Man planerade ett bygge för att kunna ta emot 2000 personer. Detta kom att bantas till 900 personer, 750 i kyrkan och 150 på läktaren. Den slutliga ritningen gjordes av arkitekten Johan Fredrik Åbom och byggkostnaden var satt till kronor. Invigningen Invigningen skedde den 11 oktober 1874 av biskop Henrik Gustav Hultman. Korpral Johannes Juhlin var den som skulle se till att de 20 kommenderade soldaterna höll ordning i kyrkan. Dessa skulle hålla vakt i kyrkan från kl. 9 på förmiddagen. Samtidigt utsågs det ett antal personer som skulle se till så att inga ställde sig i bänkarna eller vidrörde förgyllningen. Klockan 10 ringde det samman och man började med att sjunga tre verser från psalm 320. Det var säkerligen en lång dag. Kyrka och begravningsplats skulle invigas. Efter det att biskopen läst välsignelsen vidtog kyrkstämman. Ämbetsberättelsen Hultman gick efter invigningsdagen igenom kontraktsprosten Bogarts ämbetsberättelse. En skrivelse på ett antal sidor och här kunde man se hur allting i bygden fungerade. Gudstjänst skulle hållas och varade något över en timme. Dop skulle förrättas dagen efter barnets födsel. Ett par hade avhållit sig från nattvarden, och detta tyckte inte biskopen var förenligt med den praxis man hade inom kyrkan. Han ansåg att man borde försöka få paret åter till nattvardsbordet. Försök till lönnkrogar görs då och då, men genom kommunalnämndens nitiska och ihärdiga verksamhet förhindras detta. Birförsäljningsställena har på senare tid minskat osv. Brännvinet omtalas först under senare delen av 1600 talet då det blev en folkdryck i egentlig mening. Den ansågs välgörande och i samband med att pesten grasserade ökade brännvinsförsäljningen. Nämnas kan att årskonsumtionen 1829 var 46 liter per person, men 20 år senare var den nere i 3,8 liter per person. Historisk mark Korpral Johannes Juhlin gjorde stor skada på husen. Domstolen dömde till torparens fördel. Han fick flytta tillbaka tills det blivit honom lageligen fråndömt. En annan dom 1637 belyser att en torpare i Byvärma utan uppsägning lämnat sitt torp. Han döms att återflytta till detsamma. Poststation Den 1 januari 1874, samma år som kyrkan invigdes, blev det poststation i Prästnäs. Den förste föreståndaren var församlingens präst Gustaf Fredrik Bomgren mot ett årligt arvode på 50 kronor. Bara ett halvår senare skickar han ett brev till generalpoststyrelsen, att han inte kan sköta sysslan utan ett årligt arvode på 200 riksdaler. Han kom dock bara att få halva summan i höjning. Efter hand kom prästens syster Karolina att överta sysslan. Hon tyckte även hon att lönen var dålig och efter sju år sa hon 1889 upp sig är hon dock tillbaka, men 1914 övertar Johan August Magnusson sysslan. Sonen Richard Magnusson kom att överta sysslan Efter hand ökade bilismen och poststationerna ersattes 1972 av lantbrevbäring. Första gången vi hittar namnet Agunnaryd i skrift är när en kanik Erland skänker Tingsplatsen sin gård med allt inventarium Vi flyttar oss tillbaka för en stund till 1600 talet. Under den här tiden fanns i Agunnaryd minst Då fanns Sunnerbo härads tingsplats i Hamneda. Här skedde som regel avrättningarna. sex sätesgårdar. Det var Deranäs (Digranæs) Jan Björk som har en innehavare vid namn Eskill Men det förekom även laga häradsting Övriga sätesgårdar var Ryd, ett stort utbud av lokala tingsförhandlingar. Rönnäs, Vedåsa, Grythult och Viggsjö. Detta ser vi 1604, då det hölls laga ting i 1352 överlåter Gudmund Erlandsson Anläggningen har eldhärjats ett antal gånger Bråna den 20 maj och den 3 december. till sin hustru en gård i Ramsås och enligt prover har de daterats till mellan 1619 ser vi att en fogde i Sunnerbo låtit anlägga ett kronotorp i Ryds by. Detta medan nämns ængxishult och arhult, då fastigheter där går som morgongåva från Johan Ny kyrka planeras år 690 och Att gårdskapellet skulle ha kunnat tillkomma vid 1000-talet låter väl byn låg under kronan på grund av att ägaren Karlsson till hustrun Martha Petersdotter. inte alltför orimligt. Om det sen var Agunda Knappt 600 år fungerade den gamla stenkyrkan till och från, men 1860 fick man den till densamma, Karl Gustaf Stenbock, råkat i 1341 kvitterar riddaren Karl Magnusson 40 eller en Agund som huserade här vet vi inte, onåd. Fogden avgav löftet att även om Stenbock återkom, skulle torparen få behålla tor- mark lödigt silver som riddaren Markvard men namnen går igen i stavningens början utsynt. Då hade man redan några år tidigare var skyldig honom för köpet av Vighasa av Agundarydh. tillsatt en byggnadskommitté. Denna ersattes fem år senare med några andra persopet. Men efter fem år kom fogden och utlade (Vedåsa) och andel i fisket i Byvärma. torpet. Torparen fick flytta, men grannarna Den gamla poststationen i Prästnäs 22 23

13 Agunnarydsentreprenören Ingvar Kamprad Att A i IKEA betyder Agunnaryd vet varenda agunnarydsbo och att namnet formats av initialerna Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd skulle alla skandera med stolthet. Vi lånar gärna ut vårt byanamn till denne bygdens främste, men samtidigt enkle son och gläds när han besöker oss och visar omtanke om sin hembygd. Men ingen har gjort så många misstag som jag har Ingvar Kamprad sagt. Tänk då, å andra sidan vad mycket och vad rätt denne småländske entreprenör tillsammans med sina medarbetare gjort, när resultatet blivit en sådan gigantisk global framgång! Även om Ingvar 1986 lämnade posten som koncernchef och inte längre äger IKEA, arbetar han fortfarande outtröttligt 87 år gammal som senior advisor. Att skapa en bättre vardag för de många människorna Med den visionen har resultatet blivit en närmast overklig framgångssaga. Dessutom tar sig Ingvar tid att intressera sig för vad som händer i sin gamla hemsocken Agunnaryd, där IKEA först registrerades, samt agera för en positiv utveckling där. Agunnarydspojken Ingvar i sexårsåldern Ingvar buren av visioner Att erbjuda ett brett sortiment, form- och funktionsriktiga heminredningsartiklar till så låga priser att så många människor som möjligt har råd att köpa dem Denna affärsidé har fört IKEA-sfären fram till ledande global aktör i branschen. Ingvar - uppvuxen i Agunnaryd Den blygsamma starten gjorde Ingvar som 17-åring när han registrerade firmanamnet IKEA och inledde sin handelskarriär med pennor, julkort och fröpåsar. Det enkla ursprunget har format den speciella IKEAkulturen med värderingar som respekt för pengar, vilja att förnya och ansvarstagande. Ingvar har alltid haft en stark tro på människan och hennes möjlighet att skapa och förändra. Det för medarbetarna välkända mottot ur En möbelhandlares testamente från 1976 är efter mer än 35 år fortfarande viktigt för IKEA:s grundsyn och strategier: Det vi vill, det kan vi och det ska vi göra tillsammans, underbara framtid Den globala framgången Från fröpåsar avyttrade i Agunnaryds stugor till postorderförsäljning av möbler flyttades verksamheten till Älmhult, där IKEA:s första varuhus byggdes, som efter 55 år ersatts av ett helt nytt Nya varuhus byggs också i rasande takt över hela världen. Bonnaheren från Agunnaryd har blivit en globalt känd och uppskattad entreprenör och har fått många utmärkelser såsom hedersdoktor och Århundradets Entreprenör. Uppmärksamheten och berömmelsen har dock inte minskat Ingvars glöd för att kunderna ska göra bra affärer på IKEA - och komma tillbaka och handla mer. Ingvars hjärta i Agunnaryd Var och en kan förstå hur stimulerande det är för oss agunnarydsbor när en av världens mest framgångsrika entreprenörer, den levande legenden Ingvar Kamprad, visar intresse genom att följa och stimulera utvecklingen i sin uppväxtsocken. Ingvars medverkan i byggnation av en helt ny lanthandel och drivmedelsmack 2005 med utmaning i kombination med ekonomiskt stöd, förhandlingsinsatser och Antal varuhus 338 Nya varuhus Varuhusbesökare 776 miljoner Webb-besök milj Antal anställda Fakta IKEA 2012 Foto: Jan Björk därtill fantastisk PR var avgörande för genomförandet. Ingvar har också i tysthet ett flertal gånger - tidigare och senare - gjort konkreta stödåtgärder. Han har också bildat Agunnarydsstiftelsen och där avsatt medel för socknens utveckling. Då Ingvar Kamprad hör av sig på fax, telefon och med personlig närvaro tar reda på läget och ställer sina erfarenheter, konkreta insatser och kontaktnät till förfogande elimineras hinder. Vi agunnarydsbor är mäkta stolta över att ha en sådan bundsförvant. Krister Lindkvist Kataloger/år 212 milj Katalogspråk 29 Sortiment artiklar Försäljning 27,5 miljarder Agunnarydsstiftelsen stimulerar utveckling Agunnarydsstiftelsen för en levande bygd i Ingvar Kamprads anda! Som en hyllning till sin hembygd har Ingvar Kamprad grundat Agunnarydsstiftelsen, vars syfte är att främja en levande och attraktiv landsbygd i vårt älskade Agunnaryd. Stiftelsens bildades i december 2011 genom en donation på sex miljoner kronor i grundkapital. Till det har ytterligare fyra miljoner kronor placerats i ett dotterbolag till Stiftelsen, pengar att investera i Agunnaryds framtid. Tillsammans med församlingens invånares engagemang i sin hembygd ska Agunnarydsstiftelsen visa vad en mindre socken kan åstadkomma för en levande landsbygd i Ingvar Kamprads anda. Ovanstående mening är kanske den viktigaste formuleringen i Stiftelsens stadgar. Förenklat säger stadgarna att Stiftelsen ska främja förutsättningar för att bo och verka i Agunnaryds socken men det ska ha sin grund i ett engagemang! Denna donation för utveckling av Agunnaryd är givetvis en stor förmån som kommer kunna göra skillnad. Men det får inte leda till att vi lutar oss tillbaka och nöjer oss med den avkastning som Stiftelsen kan ge. Samtidigt måste vi också vara ödmjuka inför att engagemang, ideellt arbete och andra resurser måste räcka till. Stiftelsen ska ses som en enda stor utmaning för att ta initiativ som främjar vår egen vardag och närmiljö en utmaning till det vi kallar agunnarydsandan. Stiftelsen kan lämna bidrag eller lån på eget initiativ, men i huvudsak ska idéer och Välj ett sparande som passar dig! Sparkonto Bra ränta från första kronan, fria insättningar och uttag Sparkonto Fix Hög, garanterad ränta för dig som sätter in minst kr och binder pengarna i upp till 5 år Sparkonto Plus Hög och rörlig ränta för dig som sätter in minst kr Vi erbjuder statlig insättningsgaranti Alla konton omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden. Varje kund har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållningi banken med ett belopp som motsvarar högst euro. Riksgälden betalar ut ersättningen inom 20 arbetsdagar från den dag banken försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. engagemang komma från t.ex. föreningar, företag eller privatpersoner som vill något med Agunnaryd. Efter det första verksamhetsåret kan vi konstatera att Stiftelsen har beviljat medel för projekt, aktiviteter och investeringar på drygt 1,2 miljoner kronor för utvecklingen av Agunnaryd. Många utav dessa satsningar kan man läsa om i detta nummer av Agunnaryds Allehanda. För att nämna några satsningar så har t.ex. Sockenrådet fått ett bidrag för att i samverkan med skolans personal samordna en förstudie för att undersöka om man kan skapa en engelskaprofilering av Agunnarydsskolan. Det har reserverats pengar till Agunnaryds Idrottsförenings satsning på en attraktiv idrottsplats. Det förs också en dialog med ungdomarna om vilka andra aktiviteter (utöver fotboll) som kan kopplas till idrottsplatsen. Det har investerats i ett större café samt servicelokaler kring lanthandeln. Att på ett kostnadseffektivt sätt kunna samordna utbygget av caféet med lokaler för diverse servicefunktioner är något som Stiftelsen särskilt uppmuntrat till. Tillsammans med agunnarydsbornas engagemang hoppas vi att dessa insatser kan inspirera, utmana och bidra till utvecklingen av vårt Agunnaryd. Vi vill också passa på att rikta ett stort tack till Ingvar för att du tänker på Småland och Agunnaryd. Inte bara för det ekonomiska bidraget, utan även för att du helhjärtat intresserar dig för din hembygd och dess utveckling. Vi vill att du ska veta att vi är stolta över dig Ingvar, och som du en gång sagt: Det mesta är ännu ogjort. Underbara framtid!. Styrelsen för Agunnarydsstiftelsen, genom Bengt Nilsson, ordf. Börja spara och hitta aktuella räntor på eller ring Det lilla extra för barn och ungdomar Våra barn och ungdomar är bygdens framtid. För att de ska vilja bo kvar eller flytta tillbaka när de upptäckt andra delar av världen behöver vi skapa positiva barndomsminnen. Flera av de föreningar och organisationer som verkar i byn lägger därför extra fokus på just barn och ungdomar. Agunnarydsstiftelsen vill särskilt uppmuntra ungdomars framåtanda och engagemang i bygden. En ungdomsgrupp har startats där man diskuterar vad som saknas i bygden och vad som skulle göra Agunnaryd ännu bättre. Ett resultat av diskussionerna var en bioresa till Växjö. Stiftelsen finansierade bussresan och ungdomarna fick chansen att prova på att vara researrangörer för en dag, samtidigt som de fick en trevlig upplevelse. Agunnarydsstiftelsen möjliggör även för andra organisationer att satsa mer på barn och ungdomar. Agunnaryds sockenråd arbetar för att skapa aktiviteter på loven för bygdens barn och ungdomar. Sedan flera år har det främst varit sportlovsaktiviteter där man arrangerat utedagar med skridskoåkning, skidåkning och fiske och även flera inomhusaktiviteter såsom filmkvällar, matlagning, pingis m.m. Detta har blivit mycket uppskattat av både barn och vuxna att aktiviteterna kan få finnas på hemmaplan. Genom stöd av stiftelsen genomför nu sockenrådet aktiviteter riktade mot barn och ungdomar även på fler lov än sportlovet. Sockenrådet får också stöd från stiftelsen i sitt arbete i att undersöka möjligheten av en profilering av Agunnarydsskolan. När föräldrakooperativet Majbackens förskola lades ner gick överskottet till bygdens unga att förvaltas av Agunnarydsstiftelsen. Den som anordnar projekt, aktiviteter eller gör investeringar för Agunnaryds barn och ungdomar kan söka av dessa medel. Majbacken hoppas att möjligheten utnyttjas för att hitta på saker för barn och unga och att man på detta sätt låter sig minnas Majbackens förskola. Vad som händer i framtiden kan ingen svara på, men vi hoppas att se fler arrangemang av och för byns barn och ungdomar. Målet måste ändå vara att den dagen då de är vuxna och skaffar egna barn ska de vilja återvända, om det inte är så att de valt att bo kvar, och låta deras barn växa upp här i Agunnaryd. Josefin Granrot 24 25

14 Besök IKEA Genom Tiderna Visit IKEA Through the Ages Detta specialnummer präglas av sommaren och olika sommaraktiviteter men eftersom året bara till en del består av sommar kommer Fotorutan denna gång handla om alla årstider. En utställning tillägnad historien och sortimentets utveckling på IKEA. An exhibition dedicated to the history and development of the IKEA product range. Vi börjar med en sommarbild från Småland. Många tänker nog sig en röd stuga vid en liten sjö eller kanske en flock kor som vilar sig i skuggan som kännetecken för den småländska sommaren. Men i stället visar jag en liten rosa blomma, högt älskad av Carl von Linné, nämligen vår anspråkslösa landskapsväxt Linnéan. För många i Agunnaryd betyder hösten att jaktsäsongen börjar. Särskilt oktober och november präglas i hög grad av jakt, främst älgjakt. Under första älgjaktsveckan kan man nog nästan säga att Agunnaryd (kanske även Sverige?) stannar av en stund. På senare år har ytterligare en gynnare mer och mer börjat lägga sig i älgjakten, både på gott och ont. De vilda grisarna är till stor glädje för vissa men en lika stor olycka för andra. De är svårjagade då de är nattaktiva samtidigt som de har en otrolig förmåga att gömma sig på dagen Inter IKEA Systems B.V Cirkeln sluts med våren. I Agunnaryd kan vi inte på långa vägar tävla mot t.ex. Hornborgarsjön i antal tranor men visst får vi ett rikt fågelliv på våren. Tranorna är här talrika och varje by, skulle jag tro, har minst ett par tranor som förgyller våra tidiga mornar med sin vackra sång. Ett härligt vårtecken. Öppettider: 24/6-31/8 2013, Alla dagar Resten av året: Mån - Fre 12-17, Lör - Sön Fritt inträde Opening hours: 24/6-31/8 2013, All days Rest of the year: Mon - Fri 12-17, Sat - Sun Free entrance IKEA Tillsammans, IKEAgatan 1, Älmhult Tel. +46 (0) De senaste åren har vi haft snörika och kalla vintrar. I rinnande vatten kan vi finna fascinerande strukturer som skapas i naturen. Dessa isskulpturer som förändras från dag till dag är alltid lika spännande att titta närmare på. Lägger vi där till de olika färgskiftningar som tillkommer i vattnet och som fångas av en lång exponeringstid blir resultatet än mer spektakulärt

15 Agunnaryds Rike-domar väntar på dig! Du leds till dem på se Vår hembygd Mitt i Världen är vår självklara medelpunkt, som vi är stolta över och gärna vill dela med alla besökare. Våra smultronställen, ibland gömda, ofta glömda, bara väntar på att väckas till liv. Välkommen för att söka upp och få veta mer med hjälp av Läs in QR-koden med din telefon eller gå in vanliga vägen i din dator eller läsplatta! Zooma in och du kommer lätt rätt! På visitagunnaryd.se hittar du såväl karthjälp som beskrivning av en mängd besöksmål - våra Riken - till exempel såväl rastplatser som kulturskatter. Sök det TEMA som intresserar dig mest. Använd kartan för orientering eller följ en markerad runda. Du finner också på kartorna var uthyrningsstugor är belägna och vilka kvaliteter de erbjuder. Din guide till rikena Här har du alltid nära till skiftande natur med både åker- och skogsmark, sjöar och vattendrag. Agunnaryd erbjuder såväl ung som gammal rika möjligheter till djur- och naturupplevelser. Vandra i något av våra naturreservat, cykla längs med leder, besök vackra kulturhistoriska miljöer, fiska, paddla, bada eller bara vara. Hjärtligt välkomna till vår bygd! I Agunnaryds lanthandel kan du låna I-pad och också hitta vår information. Där finns också dokumenation av Besöksmålen samlade Du finner också vid besöksmålen uppskyltat en berättelse om platsen. Ta en fika på någon av våra Paus-Riken eller rastplatser, som var och en har sin särprägel. Se och känn atmosfären i det speciella Sago & Sägen-Riket, där trollen står på lur och lyssna i vinden om Halta-Kajsa berättar en saga. Se Sten-Rikets urgamla minnesmärken i vår bygd. Agunnaryds Forn-Rike äger en mäktig historia, som får ta tid att presentera. Där berättas om bygden ända från fru Agundas tid, om våra tre kyrkor och andra minnesmärken från olika epoker. Våra Torp-Riken bär vittnesbörd om fattigsverige. Svälten och nöden var dagliga gäster, hårt slit från barnsben fostrade dock starka män och kvinnor. Uppfinningsrikedomen var livlinan och små glädjeämnen gav förnöjsamhet och trivsel. Dessa små människor vill vi minnas med respekt för deras möda som banat väg för senare generationer. Vatten-Riket spänner om hela Pärlbandet av vattenvägar, källor, kvarnar och broar i en natur som ger rekreation, upplevelse och frihet. Som samlande helhet ligger Hembygdsgården i hjärtat av Agunnaryd. Här kan ni guidas runt i det rustika hemmet från sent 1700-tal och tänka er bondefamiljens villkor för 200 år sedan. Och besök Tjurkö kvarn, där säd ännu kan malas och torpstugan Kjöpet. Samtliga byggnader kan öppnas för besökande grupper vid efterfrågan om möjligt med språkguider. Kontaktuppgifter finns i Agunnaryds Lanthandel och på Ett tips till besökare men även till agunnarydsborna - vandra, cykla eller kör bil till smultronställen ni inte trodde fanns i er närhet. Välkommen till Agunnaryd!

16 C E A T4 T5 T6 T7 25 B Besöksmål i Agunnaryd 1 Förskola/skola 2 Lanthandel - Café - Kanot - Internet - Bensinmack 3 Ekvallens idrottsanläggning 4 Helge å 5 Sverigeleden, Banvallsleden 6 Agundaborg 7 Kyrkoruin 8 Enebackens stenmurar 9 Granhultsberget, stenbrott 10 Halta Kajsa, sagobygden 11 Trollsmedjan, sagobygden 12 Kjöpet 13 Tjurkö kvarn guide tel: Elmtåsa ängslada 15 Sigfridstenen 16 Marsholms gård, guide tel: Församlingshem 18 Agunnaryds kyrka guide tel: Agunnaryds bygdegård 20 Hembygdsgården 21 Agunnaryds badplats Stockaland 22 Badplats/rastplats Marsholm 23 Badplats Trekanten 24 Bad- & rastplats Ramsåshuvud Naturreservat 25 Rastplats Angshult 26 Rastplats Ryd 27 Rastplats södra Marsholm 28 Rastplats norra Marsholm, kalkugn 29 Kanotrastplats, naturcamping Holmen Valvbro 30 Stormreservat efter Gudrun 31 Naturreservat med vandringsled 32 Ramsås Naturreservat 33 Byvärma Naturreservat 34 Vedåsa naturreservat 35 Marsholm Rast- Båtiläggningsplats 36 Lammakulla Byaplats, jordkällare 37 Rastplats Brofästet Nockarp 38 Rastplats Vildsvinet 39 Valvbro Älvanäs 40 Valvbro Byvärma gammal ridstig 41 Stenvalvsbro/kvarn Fagerhult 42 Stensboda gammal kvarn/ gränsmur i åfåra 43 Elmtåsa vattenkälla 44 Stengärdsgård Ekeboda 45 Granhult kvarn/såg/smedja 46 Målensås rastplats/kvar 47 Trollen i Ramsås 48 Lille Pelles kammare 49 Tröske-Henning på Lunden 50 Strömma kvarn och såg 51 Torp Höganäs 52 Kvarnstugan i Fagerhult Tomtmark markerad på kartan återfinns beskrivna på sid 41 T1 Uthyrningsstugor Markerade på kartan A till I Bild och beskrivning på nästa sida D G H F I Möckeln T2 T T

17 Lanthandel och servicecentrum i hjärtat av Agunnaryd! Allt det här kan vi erbjuda och lite till: Välsorterad lanthandel Café med IKEA-inspirerad inredning Catering Fyll på Telefonkort Hemkörning av varor Inne- och uteblommor Svenska spel Apotek SCHENKER In- och utlämning av paket Båt- och kanotuthyrning Fiskekort Internetuppkopplad laptop att låna Bensinstation Återlämning av biblioteksböcker Miljöstation Frisör Massage Fotvård Öppettider: Mån-Fre: Lör: Tel: Agunnaryds öppna rastplatser Öppet för alla besökare: Stanna en stund - i vissa fall övernatta - njut av gemenskap och naturen - lämna inget efter dig utom sådant du själv skulle vilja hitta vid ett besök! 13 Rastplats Tjurkö kvarn Rofylld rastplats som andas historia vid den gamla kvarnen och den porlande bäcken. Fina promenadslingor Elmtåsa Ängslada Nybyggd traditionell lada med smålandsgärdsgård i härlig natur och närhet till fårhage, grillplats, Vallhundsuppvisning efter ök Agunnaryds Badplats Stockaland Bad- och rastplats vid Agunnarydssjön. Grillplats, bänkar, bord. Ombyteshytter, gungor, utedass och soptunna 24 Stugor i Agunnaryd att hyra A B C Marsholm badplatsen Enkel fika- grillplats vid naturbadstrand i sjön Möckeln. Liten sandstrand, goda parkeringsmöjligheter. Kanotcheck lämnas 25 Rastplats Trekanten Enklare rastplats med picknickbord, soptunna och fiskemöjlighet i Lilla Helge å 26 Bad- Rastplats Ramsås naturreservat Välkänt naturutflyktsmål vid sjön Möckeln Picknick- och enkel grillplats Vårblommor utmed Blåsippestigen 27 För bokning ring Willy eller mail willy@agunnaryd.se För bokning ring eller mail krister@agunnaryd.se Info Enkel övernattning att hyra utmed cykelled För bokning ring Willy eller mail willy@agunnaryd.se Rastplats Angshult Vindskydd med grillplats i hage med ädellövskog och vårblommor. Eget sockerdricksträd som i Villekulla. Rastplats Ryd Enklare rastplats med picknickbord och grillplats vid damm. Ligger utmed Sverige-leden, banvallsleden Rastplats södra Marsholm Enkel fika- grillplats i naturreservat. Vandringsslinga Torparens stig 2 km. Ruin efter torpet Udden. Informationsskylt D E F För bokning ring , eller mail eva51nilsson@hotmail.com För bokning ring Willy eller mail willy@agunnaryd.se För bokning ring Rastplats norra Marsholm Tilläggsplats för båtar i sjön Möckeln.Enklare rastplats för picknick. Mor Emmelies stig 1,9 km och kalkugn. Info-skylt. Kanotrast, Naturcamping Holmen Kanothamn, grillplats, utedass, soptunna. Färskvatten från brunn med handpump i närheten. Lämna kanotcheck vid övernattning Marsholm Rast- Båtiläggningsplats Ramp i sjön Möckeln. Grillplats, utedass och soptunna. Info-skylt Se även bild sid 10 Övernattning i vindskydd, lämna kanotcheck G H I Lammakulla Byaplats Rastplats Brofästet vid Stensjön Rastplats Vildsvinet Rastplats vid Sverigleden, Banvallsleden. Kanotledsrastplats med bra vindskydd, Rastplats med jakttema enligt namnet För bokning ring För bokning ring För bokning ring Picknickbord och grillmöjlighet grillplats och huggen ved. Utedass. Vindskydd och grillmöjlighet. Vackert lugnt läge. Kanotcheck lämnas Se för mer information om stugorna, samt olika kontaktmöjligheter till deras ägare.

18 Möjligheternas Agunnaryd... Med föräldragården som bas Jag föddes 1968, som ett av tre barn i en lantbrukarfamilj, och växte upp på Aronsgård i Tumhult, Agunnaryd där jag bor än idag. Jag minns en härlig barndom och speciellt livet på gården med alla mina småprojekt - allt från att bygga kojor till att mata harar utanför toalettfönstret. Från elektriker till elingenör Sedermera utbildade jag mig till elektriker och efter några yrkesverksamma år blev det ytterligare studier till elkraftsingenjör. Med tiden blev det uppdrag åt Elektriska Nämnden med säte i Stockholm. Detta har genom åren utökats och vid några tillfällen har jag fått erbjudande om tjänst med placering i Stockholm. Samtliga erbjudanden har noggrant övervägts och landat i att jag kan inte tänka mig att flytta ifrån min föräldragård i Agunnaryd. Till slut valde Elektriska Nämnden att anlita mig på konsultbasis utan stationering i Stockholm. Idag är jag ordförande i Elektriska Nämndens tekniska utskott, ledamot i Svenska Nationalkommittén för Elinstallationer i byggnader, utbildare för nya och befintliga besiktningsingenjörer, projektledare, m.m. Dagspendlare Uppdragen motsvarar en halvtidstjänst och innebär att jag är i Stockholm ca en dag i veckan. Med flyg från Växjö till Bromma fungerar pendlingen alldeles utmärkt och med dagens teknik kan vissa möten m.m. skötas via webben. Det är en livsnjutning att på min fritid få ägna mig åt lantlivet med skog, jakt och fårskötsel. Det ger mig både energi och avkoppling. Det går förträffligt att jobba på nationell nivå och bo i Agunnaryd!! Frank Johansson frank.johansson@famja.se Dagspendling med Flysmaland till Stockholm Granhult - effektivitet och njutning Någonstans mellan Bangkok och Wichita Falls i Texas blev det alldeles uppenbart att vi behövde något som kunde kallas hemma. Själv hade jag vid det laget tillbringat de senaste 20 åren i vad de flesta kallar kappsäck, men nu fanns både fru och barn. Från världen till skogen Vad väljer man då? Städer hade vi redan sett det mesta av och mer skulle det bli. Själv är jag alldeles för rastlös för att klara att leva i ett villaområde. Else-Marie har för stora ambitioner för att låta sig begränsas av en hörntomt. Det blev ett evigt sökande som slutade med att Else-Marie skickade ett fax till kontoret i USA med en suddig bild och planritning, Jag ringde banken och så var det klart. Det blev Granhult långt inne i skogen. Varför väljer man då att bo ute i ingenstans om jobben finns långt borta? Så är det ju om man ser på kartan. Verkligheten är annorlunda. Med Alvesta 20 minuter borta är jag på Kastrup, Stockholm eller Kalmar inom 2-3 timmar. Efter att ha haft upp till 90 % resande vet jag att arbetskamrater i Stockholm kommer hem en halvtimme innan jag OM trafiken fungerar. Mitt resande med tåg innebär att jag får min restid som produktiv arbetstid medan andra sitter och skakar i ekonomiklassen på flyget och skall sedan avnjuta en charmerande bilresa hem via oräkneliga rödljusen innan de kommer fram till hemmet, lagom askgråa i ansiktet. Möjligheternas Agunnaryd... Egentligen handlar det om en attityd. Vad är det som vi värderar? Det är inget fel med alla restauranger, butiker, kultur och allt annat som finns i en storstad, men vi kan åka dit. Det finns få saker som slår att komma hem, gå ut från bilen och höra just ingenting. Dessutom finns det inga grannar som retar sig på att man grillar på julafton! Den stora missräkningen ligger i att jag har tre mil till golfbanorna i Lagan, Älmhult och Alvesta. Det känns långt borta en lördagsmorgon! Fungerande kommunikation Med Internet-uppkoppling och mobiltelefon är numera geografi ganska ointressant. Annat var det förr när jag fick ta emot samtalen via mobilen på en liten fläck söder om flaggstången. Med teknikutvecklingen blev det möjligt att arbeta hemifrån. Det är många gånger jag gjort arbetskamrater gröna av avund när jag mitt i ett konferenssamtal berättat om rådjur och rävar kring huset. Det var i början en overklig upplevelse att gå ut i köket efter jobbet på fredagseftermiddagarna. Numera kan jag ostört planera mina föreläsningar eller rätta tentor hemma. Visst är det så att allt inte är rosenrött men jag har lärt mig från att ha levt på olika platser runt jorden att om man summerar en månad, och jämför, så får man en referens. För det mesta går Granhult vinnande ur denna jämförelse. Samma sak gäller med barnen att det blir lite mer körande men faktum är att vi inte hört några önskemål om att flytta in till stan. Kanske Shanghai och Sydney blev alldeles tillräckligt för dem. Anders och Else-Marie Vigren, Granhult, Agunnaryd Snigeltrafik Rusningstrafik Teckning Jan Björk 34 35

19 Möjligheternas Agunnaryd... Möjligheternas Agunnaryd... Kör du från Agunnaryd mot Liatorp på väg 124 över bron vid Helge Å, så ligger Brogård på vänster hand med gult hus och stor ladugård. Avfolkningen av glesbygden Vi har tidigare haft hus i Agunnaryd i 15 år, men började se oss om efter något större. När vi började trappa ned i arbetslivet ville vi finna ett boende som gav oss fler möjligheter till utveckling, och fick möjlighet att köpa Brogård. Brogård har genomgått samma förändringar som andra gårdar i Småland. Många är avfolkade, förfallna, lantbruket upphört - eller blivit fritidshus. Vi känner ett ansvar för Brogård, som vi fått lov att ta vara på, och vi är tacksamma för att vara en del i Agunnaryd, som gästfritt tagit oss till sig. Därför vill vi också gärna bidra till att återskapa någon aktivitet, som en gång funnits på Brogård. Internationaliseringen har kommit till Agunnaryd Då vi kom till Agunnaryd för 15 år sedan mötte vi äldre som berättade att de inte varit längre bort än Växjö i hela sitt liv. Vi tyckte att det var kuriöst och spännande. Vi kom med storstadsbakgrund och -kultur och med upplevelser från många länder i bagaget och hade svårt att föreställa oss ett liv uteslutande på samma plats. Det ser vi nog lite annorlunda på i dag. Deltidsinvandrare från grannlandet När vi nu talar med agunnarydsborna så är de minst lika vittberesta som alla andra. Det är på det sättet ingen skillnad på att vara storstadsbo eller landsortsbo. Det tar inte mycket längre tid att ta sig till New York från Brogård än från Köpenhamn. Biljetten köps på nätet. Att bo fast i Agunnaryd är nog något med att vara folkbokförd här, men det är icke samma som att uppehålla sig där alltid. På det sättet närmar sig de fastboendes kultur till de deltidsboendes. Avstånd är inte längre en fråga om mil, utan om inställning och ekonomi. Natur och människor Det speciella med Agunnaryd, det vi får ut av att vara i Agunnaryd är knutet till naturen och människorna. De första åren förundrade vi oss över hur länge agunnarydsborna kunde tala om vädret och så detaljerat. Som stadsbor var vi vana vid att starta ett samtal om vädret och märka om det var början på ett samtal om något annat eller det skulle dö ut. Så är det inte i Agunnaryd. Vädret är ett seriöst och omfattande samtalsämne. Och nu förstår vi varför. Vädret spelar en stor roll för vad man kan och vad man ska göra. Ska du vara ute eller inne. Är marken mjuk eller hård. Är det kallt så man måste ta in mer ved. Är det dags att såga och klyva ved till kommande år. Eller blåser det så mycket att det inte spelar någon roll hur mycket kläder man har på sig. Allt detta är viktigt för livet i Agunnaryd. Det är det inte i Köpenhamn. Brogård har blivit en stadigt större del av vårt liv. Sta n har mycket att erbjuda. Men Brogård med sin natur och sitt väder ger oss mycken energi och inspiration. Det är aldrig lika från dag till dag. Skogen, marken, sjön, ån, det är inte bara årstider som skiftar, utan även dessa. I Agunnaryd följer vi dagligen naturens skiftningar i djurens och växternas liv. Annat som vi håller av här i Agunnaryd är människorna. Vi har mött mycken gästfrihet, vänlighet och tillmötesgående från alla. Ett hövligt och vänligt tillmötesgående som inte ställer krav eller spörsmål om att man ska vara på ett bestämt sätt. Men icke minst imponeras vi av agunnarydsbornas stora engagemang i att göra Agunnaryd till en bra plats att bo och leva i. Det är imponerande så mycket som sker och så mycket alla gör för att skapa en bra landsbygd. Utifrån sett har Agunnaryd ett bekymmer. Kan byn överleva om skolan läggs ner? För att bibehålla skolan krävs aktiviteter som gör Agunnaryd attraktivt för barnfamiljer och inte bara för pensionärer. Efter att ha följt Agunnaryd under ett flertal år tvivlar vi inte. Det finns en livskraft och ett engagemang man får leta efter. Milan var imponerande och inte mindre imponerande var byggandet av den nya affären och macken och nu även tillbyggnaden. Det hjälper med IKEA i ryggen, men det krävs att någon gör jobbet och det finns det. Det vill vi också bidraga med. Nya aktiviteter på Brogård Vi arbetar med att skapa en bas för nya aktiviteter på Brogård och har tre idéer att arbeta med. Gensvaret får visa vad vi skall koncentrera oss på: - Service till fritidshusboende Vi vill göra det lättare att nyttja hus i Agunnaryd till weekendvistelse genom att tillhandahålla service som t.ex tvätt, sängkläder, städning, take-away mat till fredagkvällen. eller kanske ett upplevelsepaket för weekends med tema som: Romantik, fitness eller natur. Vi vill gärna ha kontakt med fritidshusägare för att höra om detta är av intresse och om det finns andra idéer och önskemål. - Gårdsbutik Brogård har en praktfull ladugård. Den har tidigare rymt kor, grisar, får och foder för hela vintern. Vi hoppas kunna skapa något nytt och sälja vackra saker till besökare. Det finns också plats att ha utställningar där, som kan locka en regnig dag på sommaren. - Småländsk kultur till turister Turister och sommargäster kommer till Småland för naturen, ensamheten och friden. Men vi tror också att man vill uppleva den lokala kulturen. Danmark och Sverige är nog broderfolk, men historien, förvärvslagen och naturen ger stora skillnader mellan länderna. Skillnaden når djupare än till systembolaget och surströmming. Att se på Danmark från det svenska Agunnaryd gör att man ställer nya spörsmål till det danska samhället. Det är vår dröm att Brogård kan vara ramen för sådant. Text och bilder: Inger och Erik, Brogård Agunnaryd Möte med familjen Van den Linden Mitt i Holland, i utkanten av byn Bruchen, bodde för lite drygt 7 år sedan familjen van der Linden, med pappa Tonnie mamma Mirjam och barnen Ilse, Martin, Jinne och Kittie. En familj med en längtan att få leva nära naturen men ändå på cykelavstånd från skola och service. För att finna detta beslöt de sig för att flytta till Sverige. Men varför Sverige och framförallt varför just Agunnaryd? En av de första vackra dagarna i maj beger jag mig till deras lilla gård Killeberg för att fråga dem bl.a. just det. Att jag kommit till ett hem som sjuder av liv går inte att ta miste på. Redan på infarten möts man av ett kackel och tjatter då den lösgående tuppen, hönsen och ankorna nyfiket kommer sättandes för att se vem det är som behagar dyka upp en dag som denna. Strax därefter kommer en glad hund springande och hälsar välkommen, och snart ytterligare en. Jag skymtar både en gås och möss, marsvin, undulater, och katter innan vi slår oss ner på altanen för att påbörja intervjun. Den stora flytten - Så, inleder jag, berätta hur ni hamnade här! Tonnie och Mirjam berättar att från start var det södra Sverige som gällde. Att det blev just Ljungby-regionen var för att det fanns bättre jobbmöjligheter här än t.ex. Växjö. Sökandet efter bostad inleddes. En dag såg de den lilla gården Killeberg på Internet, och Mirjam säger leende: - Huset låg på precis rätt plats för oss! Det blev affär och Tonnie flyttade hit 3 månader före oss andra för att söka jobb, lära sig svenska på SFI och förbereda familjens ankomst. Inom en månad hade Tonnie fått jobb och det på cykelavstånd på den lokala trappfabriken ATAB. Vägvisare till Mirjams syskon... I april 2006 kom familjen. Barnen hann då gå i skolan några få veckor innan det blev sommarlov, ett lov med två timmars undervisning i svenska varje dag. Med värme berättas om hur lärarinnan, Eva Axelsson, hade skickat foton med namn på alla blivande klasskamrater. De tre äldsta barnen Ilse, Martin och Jinne var väl förberedda när flytten väl ägde rum. Men den yngsta dottern Kittie som då bara var tre år, förstod inte riktigt vilken stor flytt det handlade om. Plötsligt under intervjun ber Tonnie om ursäkt och reser sig upp. Han är med i Agunnaryds frivilliga brandvärn och har fått ett larm om gräsbrand, så han måste rusa. Vi andra fortsätter prata samtidigt som vi avnjuter hembakad kaka gjord på bl.a. ankägg till kaffe och saft på altanen. - Hur var tankarna kring jobb för dig? frågar jag Mirjam. - Jo, svarar hon, i Holland prioriterar man familjen på ett annat sätt, och tanken var från början att jag skulle vara hemmafru. I Holland jobbar sällan båda heltid. Ofta gör den ena föräldern karriär och den andra står tillbaka, men det kan lika gärna vara kvinnan som jobbar och mannen som är hemma. Så det var jag först, men nu när barnen börjar bli stora jobbar jag 50 % inom hemtjänsten. Musikintresse Äldsta dottern Ilse, bor just nu på Gotland. Där studerar hon musik på en Rocklinje för tjejer. Martin går på Sunnerbogymnasiet och Jinne på Karl-Oskar-skolan, båda Ljungby. Yngsta dottern Kittie går i fyran på Agunnarydsskolan. Jinne trivs i sin skola säger hon, det är lugnt där, precis som i Agunnaryd och det är så hon vill ha det. Martin håller på med ett projektarbete i skolan - han skriver och illustrerar en bok i fantasystil tillsammans med en kompis. Skrivande och illustrerande är två intressen som ligger honom varmt om hjärtat. Martin har på två år lyckats både komma etta och två i en novelltävling. Även musiken är en stor drivkraft hos Martin, som spelar åtskilliga instrument, något som belönats med ett musikstipendium. - En stor fördel att bo som vi gör, säger Martin, är att man kan spela högt utan att störa. En annan fördel är att i skolan kan man vara sig själv. I Holland var det mycket mer grupptryck. Kittie, som leker med en kompis denna dag, säger i förbifarten att det bästa med Agunnaryd är kompisarna. Sen är hon borta igen. Men visst - allt kan bli bättre och en nackdel att bo så här är att det är knepigt med resor till stan med få bussar - särskilt på kvällar och helger. Dessutom vore en cykelväg in till Ljungby bra. Det är ju bara 15 km till stan, men 124-an är ingen väg man gärna cyklar på med tanke på trafiken. Yngsta dottern Kittie tillsammans Familjen van der Linden; Martin, Mirjam, Jinne och Kittie tillsammans med sina två hundar medantonnie släcker gräsbrand med frivilliga brandvärnet Men visst finns här massor av möjligheter. Skolan här är viktig, framförallt de lägre klasserna, upp till trean. Blir det verklighet av tanken på en internationell profilering av skolan är det toppen. Två språk från början är bra grund att stå på. Här är lugnt och trivsamt. Språket är nyckeln Avslutningsvis frågar jag om de har några råd de kan ge om någon övervägaer att flytta hit. Jinne svarar då att språket är viktigt. - Ja, håller Mirjam med, kommer man hit från ett annat land gäller det att lära sig språket, och lära känna folket! Då blir man snabbt en del av byn. Det är inte som i stan där man är anonym. Jag tackar så mycket för tiden jag fått låna och går genom huset mot hallen. Även då påminns jag om hur deras hem sjuder av liv. I varje rum, i varje vrå står något instrument. Martin har hamnat vid keyboarden nu och musik fyller huset. Tonnie har ännu inte kommit hem från utryckningen, Mirjam ska sköta om trädgården, Kittie leker med en kompis och Jinne drar sig tillbaka mot lugnet. Olika intressen men plats och möjlighet för alla Text och bilder: Madelene Wilke 36 med ett av sina marsvin 37

20 Nybyggare också i Agunnaryd! Välkommen att möta några av dem som valt att bygga nytt boende på landet, bygga här i Agunnaryd. Allt ifrån en-mans hushållet till småbarns-familjen och vidare till dem vars barn redan flyttat hemifrån. Att bygga och bo på landet är för alla alla som vill, men varför? Ny villa i Ryd... Låt oss möta de första som leende öppnar dörren och hälsar oss välkomna till sitt hem när vi ringer på en lite kulen vårdag i april; Mattias Johansson och Josefin Granrot som i famnen håller sin 2 månader unga dotter Adele. Nybyggarfamiljen Josefin, Mattias och Adele in i den genom alla möjligheter som finns att engagera sig. Josefin är med i Sockenrådet och Mattias i Brandvärnet. Dessutom är det cykelavstånd till jobbet, säger Mattias. Han jobbar nämligen på ATAB, trappfabriken som är belägen i byn. Josefin däremot kan man möta på kommunen i Ljungby, där hon jobbar som administratör på Business-arenan samt inom budget- och skuldrådgivning. Avslutningsvis frågar jag så om det finns något de vill tillägga. - Jo, svarar Josefin och Mattias, det kan kännas bra att veta att tvärt om vad många tror så är det inte så svårt att bygga på landet. Vi bjuds in i deras nybyggda en-och-enhalvplans villa som med sin öppna planlösning och sina ljusa varma färger är både inbjudande och trivsamt. Huset får jag reda på är ett Älvsbyhus som i stort sett var nyckelfärdigt, men som de valt att fixa med lite själva också. Rötter i Agunnaryd och i ortens industeri Vi slår oss ner i soffan och jag får veta att Josefin är född och uppvuxen i Agunnaryd men valde att flytta härifrån under gymnasietiden, Mattias är uppvuxen i Ryssby. Båda två var de dock övertygade om att det var i Agunnaryd de ville bo. Efter att ha sökt efter ett hus som uppfyllde de önskemål de hade, insåg de att det bara återstod en enda sak att göra, och det var att bygga helt nytt. Anledningen till att de var så säkra på att det var här de ville bo var att de båda visste att de inte skulle trivas med att bo i stan, det var på landet de ville bo helt enkelt. På frågan om vad som är det bästa i Agunnaryd svarar de tveklöst Gemenskapen. Det är lätt att komma Josefin och Mattias flyttade in 2012 i ett av Agunnaryds nybyggen, vid Nockarpsvägen i Ryd Lars Jonzon med sitt delvis egenproducerade hus i Stavhult... och i Stavhult.. Dags att fara vidare, vi åker mot Stavhult för att träffa Lars Jonzon. En man som bott i Agunnaryd nästan hela sitt liv. Dock spenderade han 5-6 år i en lägenhet i Ljungby men trivdes inte riktigt där, så han valde att flytta tillbaka. Hans hus är ett Borohus som är stom-monterat, resten har han gjort själv. - Det fick ta den tid det tog, jag stressade inte, sa han, så 1½ år tog det innan det var dags att flytta in i den inbjudande enplansvillan. - Men varför bygga på landet? frågar jag honom, varför just Agunnaryd? På frågan svarar han tveklöst, att det fanns inga alternativ, han ville bo på landet, nära till skog och natur och marker att jaga på, och så är det cykelavstånd till jobbet. Lars jobbar nämligen även han på ATAB, eller Trappan som man säger lokalt. - Det allra bästa med Agunnaryd, säger Lars, är lugnet landsbygden kan erbjuda, jag Lars Borohus från insidan Kate och Ronny med nya huset mellan den grävda dammen och Angsjöns västra strand sköter mig gärna själv. Men visst - vill man så kan man ju engagera sig i olika föreningar, men jag föredrar lugnet, och att jag har mina marker att jaga på, nära Om framtiden svarar Lars att det inte finns något direkt planerat, bara fortsätta pyssla på, det finns alltid något projekt på gång... och vid Angsjöns strand Det tredje och sista stoppet görs hemma hos Ronny och Kate Kristiansson och deras nybyggda enplansvilla i Angshult. Ett hus som de själva ritat och byggt så när som på stommen, som de förvisso designade, men sedan lät göras åt sig. Det var 1979 de valde att flytta från Lagan, där de då bodde, till Agunnaryd, till Tjurkö närmare bestämt. För det var här Ronnys mammas föräldrahem låg och det var de redo att ta över. En gård som går vidare inom familjen. För det var då en av sönerna till Ronny och Kate kände sig redo att ta över gården som de bestämde sig för att bygga nytt. En enplansvilla för tillgängligheten och med den självklarheten att det skulle vara på landet. För de stortrivs! Runt omkring dem bor barnen och barnbarnen. Planerna för framtiden är att få bo här så länge man orkar och kan, säger Ronny utan minsta tvekan. Vi trivs så bra att vi inte hinner med stugan vid Bolmen längre. Det är här vi vill vara. När jag så frågar vad som är det bästa med Agunnaryd för dem blir svaret att man känner sig alltid välkommen, vilket är en del av gemenskapen man kan finna här. Den service vi har i form av lanthandeln och bensinstationen är värdefull och det finns en tydlig framåtanda. Dessutom ligger Agunnaryd otroligt centralt trots att det är på landet. Något Ronny genom sitt arbete som grävmaskinsförare i Älmby Entreprenad i Älmhult hela tiden erfar då de utför arbeten i hela södra Sverige. Det är inte direkt långt till någon större stad. Om Ronny nu är den som arbetar på bortaplan så är Kate motpolen, då hon som anställd av Hembygdsföreningen ansvarar för dokumentation av allt från torpen och husen i bygden, till att inventera och dokumentera varenda liten pinal i Hembygdsgårdens ägo, och att sedan föra in informationen i Bygdeband för att alla via Internet ska kunna ta del av denna kulturskatt. Den gemensamma synen Tydligt är att om man än reser i arbetet eller jobbar på hemmaplan är alla rörande överens om att det är här de vill bo, på landet, i Agunnaryd. Text och bild: Madelene Wilke 38 39