Kapitel 1. Projekt som arbetsform

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel 1. Projekt som arbetsform"

Transkript

1 Kapitel 1. Projekt som arbetsform Organisation formaliserad gruppbildning samordnad för att uppnå gemensamma mål. Organisationsteori; struktur (funktioner, befattningar, hierarkier, titlar och rangordning), processer (handlingar och händelser) kultur (värderingar, normer, språk, symboler, ledarskap och motivation) Organisationsschema/organisationsplan avbildar ett företags formella organisation. Projektet är lättare att starta och definiera än att bygga upp nya avdelningar i ett företag. Ett projekt har kortare genomloppstid -> lägre risk, lägre kostnader högre styrbarhet och tydliga mål -> fokus på kundytan blir central. En projektorganisation är temporär. Tre olika typer av organisationer 1. Hierarkisk arbetsuppgifter och beslutsvägar ordnade i linjer uppifrån och ner 2. Projektorienterad projektet helt skilt från övrig verksamhet 3. Matris medarbetare anställda vertikalt, medan verksamheten drivs tvärfunktionellt. Prioritering mellan linje- och projektarbete måste vara tydligt -> lojalitetsproblem. Ett lyckat projektarbete är beroende av samarbete mellan linje och projekt. Project Management: handlar om ledarskap. Project Control: handlar om metodik och planering. I Sverige kan projektledning innebära båda delarna, men internationellt så separerar man begreppen. Ett projekt kan drivas internt eller externt. Ett företags/organisations vision och affärsmål styr. Ledningen styr verksamheten genom att formulera och utarbeta strategier. Projekt som arbetsform möjliggör att samla resurser från olika delar av organisationen och fokusera mot ett specifikt mål. Det behövs tydliga mål, synliga beställare, tillgång till resurser och stöd av organisationen. Sambandet mellan ledningens styrning av verksamheten och arbete som utförs inom projektet kan beskrivas på två nivåer: verksamhetsnivå & projektnivå. Verksamhetsnivå: Projektnivå: Beslutspunkt: Den översta nivån i en styrmodell där prioritering, initiering och övergripande styrning av projektet utförs. En mellannivå av en styrmodell där rutiner och metoder för att leda ett projekt är beskrivna och specificerade Grind eller Tollgate. Ett förutbestämt tillfälle där beställaren fattar beslut om projektets framtid. En milstolpe är ett etappmål på vägen mellan projektets start och slut. En milstolpe är något som ska ha uppnåtts men det kan också vara en leverans från eller till projektet.

2 Projektförloppet beskrivs i 4 faser (i alla fall här) förstudie; planering; genomförande och avslut Förstudie: Analysera förutsättningar och specificerar uppdraget. Planering: Producera planer för genomförandet. Genomförande: Arbeta i projektet och inför resultatet Avslut: Utvärdera och avveckla projektet. Kapitel 2. Initiering av projekt Definition av projekt - Bestämt avgränsat mål unik uppgift - Bestämd tidsperiod tidsatt - Bestämda resurser egen budget - Särskilda arbetsformer tillfällig organisation Allt ska inte genomföras som projekt, användbara kriterier för bedömning kan vara; - Mätbart uppdrag - Slutdatum - Beställare - Speciell kompetens som företaget inte har krävs - Mycket resurser under kort tid - Omfattande/komplext uppdrag - Uppdraget av strategisk betydelse - Uppdraget ligger utanför ordinarie verksamhet Ett projekt ska tillfredsställa ett behov hos någon och det ska vara lämpligt att genomföra i projektform. Under initieringen läggs grunden för projektet, första granskningen sker med syftet att undersöka om det finns förutsättningar för att starta. (Dvs. vad som ska göras och hur det ska göras.) Bakgrundsbeskrivning; Hur projektet har uppstått, varför det behövs och vad man har tänkt att projektet skall åstadkomma. - Även nödvändigt att specificera vad projektet inte ska göra d.v.s. avgränsningar. När syftet är känt går det att bedöma målet och analysera uppdraget. Eventuell återremittering och omvärdering om projektet inte bedöms kunna skapa önskad effekt (av beställaren). När syftet är uppnått har även effekterna uppnåtts. Projektets mål: Vad projektet ska leverera/ nå fram till. Effektmålet: En mätbar beskrivning av vad som ska ha hänt när projektmålet är uppnått. Håller målformuleringen? Gör SMART-testet! Specifikt tydligt formulerat mål som bara gäller detta projekt. Mätbart ska gå att svara ja/nej på frågan om målet är uppnått. Avgränsat ska framgå vad projektet inte ska göra om det kan råda osäkerhet.

3 Realiserbart målet ska kunna uppnås med tillhandahållna resurser. Tidsatt målet ska vara uppnått vid en viss tidpunkt. Uppdragsbeskrivning: Projektdirektiv, projektspecifikation eller anbudsinfordran. Ett dokument som beskriver vad beställaren vill att projektet ska göra, alltså beställarens ansvar att sätta samman. Innehåller vanligtvis leveranstid och kostnad. Myndigheter och offentligt ägda verksamheter är skyldiga att följa lagen om offentlig upphandling, LOU, om den ekonomiska omfattningen överstiger en viss nivå. En upphandling inleds med en anbudsbegäran. Leverantörens erbjudande offert Offert: Motbud som utgör underlag för en kommande förhandling. Exempel på avtal som styr projektarbetet: Uppdragsbeskrivningen Kravspecifikation Direktiv projektförberedelser reglerar vad som ska göras under förstudie och planering Projektplan Resurskontrakt Projektbudget

4 Kapitel 3. Förstudie Förstudie en utredning med syfte att säkra underlag för beslut om att genomföra ett projekt. Viktig del i projektledarens uppgift vilken ska se till att förberedelserna blir gjorda på ett sådant sätt att ett professionellt beslutsunderlag tas fram. Ansvaret att planera förstudien liggeräven på densamme. Företagsledning eller närmaste chef ska se till att projektledaren får tid och resurser för detta. Exempel på aktiviteter i förstudien: Klarlägga omfattning Analysera nuläget Strukturera projektets innehåll Kartlägga intressenter Bedöma affärsnyttan Ta fram lösningsförslag Klarlägga krav Utarbeta en översiktlig plan för genomförandet. En förstudie kan göras som ett eget separat projekt (om krävande) eller som en delfas under förberedelse- och planeringsarbetet. En förstudie är ingen garanti för att ett projekt startas! En effektiv metod för att få en uppfattning av projektets omfattning är att strukturera projektarbetet. Det innebär att projektets mål (omfattning) bryts ner i mindre delar som illustreras i en hierarkisk struktur, Work Breakdown Structure, WBS. Den lägsta nivån i en sådan arbetsstruktur kallas arbetspaket. Denna metod har två syften; att skapa en visuell gemensam syn på projektets omfattning och att skapa ett underlag för att kunna göra realistiska bedömningar av leveranstider och kostnader. Vilka är de yttre och inre förutsättningar som gäller och vad det är som kan komma att påverka genomförandet? SWOT analys Strengths, Weaknesses, Oppourtunities, och Threats, analys av nuläget som ofta ingår i ett företags affärs- och marknadsplan. I projekt kan det vara svårt att skilja vad som tillhör projektet internt respektive vad som tillhör dess externa omvärld. Slösa ej för mycket tid på detta. Efter kartläggningen dras slutsatser, det viktiga här är att hitta matchningar och identifiera gap. Utförd nulägesanalysen utgör en viktig del av beslutsunderlaget och är ett effektivt verktyg för att hitta fördelar och bli medveten om nackdelar som kan påverka projektet. Intressentanalys en kartläggning och bedömning av personer och organisationer, med syfte att ta reda på hur de kan påverka eller påverkas av ett projekt. SWOT och intressentanalys utgör basen i bedömning av nuläget. Intressenter kan delas in i kärn-, primär och sekundärintressenter. Detta för att enklare kunna hantera dem, alla är inte lika viktiga. Vilken nytta skapar projektet och ligger projektets förväntade resultat inom ramen för verksamhetens affärsmål och strategier? Projekt som inte stöder affärsmålen kan vara tillåtet att genomföra om de bedöms ge erfarenheter

5 eller nya kunder som behövs för att utveckla företaget. En nyttovärdering är en ekonomisk värdering av de effekter som kan tänkas uppstå som resultat av ett projekt. PENG Prioritering Efter NyttoGrunder och Ballongmetoden är två nyttovärderingsmetoder. En nytta kan uppstå både externt och internt och behöver inte automatsikt gå att omsätta i pengar. Bedömning av ett projekt bör ske utifrån ekonomiska bidrag, konkurrensfördelar och utifrån krav och affärsmål. Lös ett problem istället för att åtgärda ett upplevt symptom. Ställ frågan varför ett antal gånger för att angripa roten av problemet. Vid problemlösning bör hänsyn tas till problemets karaktär, den genomförande organisationens kompetens och erfarenhet samt tekniska förutsättningar. Val av lösning är ett strategiskt beslut som bland annat bestämmer vilken typ av resurser som behövs och när de behövs. Innehållet och metoden är beroende av varandra. Beställaren bestämmer vad som är viktigast. Det finns tre styrparametrar i ett projekt; produktkvalité, kalandertid och resurser varav en alltid är högst prioriterad. Förstudien bör föreslå alternativa lösningar eller förespråka den som anses vara den bästa. produktkvalitet prioritering kalendertid resurser KRAVEPECIFIKATION För att underlätta genomförandet av ett projekt måste man ha ett mätbart och tidsatt projektmål, detta kallas för kravspecifikation. Denna kan delas upp ytterligare t.ex. till Produkt- och Projektkrav. Där den första specificerar produkten (t.ex. bilen ska ha en genomsnittlig bränsleförbrukning på 0.7 liter/mil). Projektkravet belyser projektets genomförande (t.ex. Den totala kostnaden får ej överstiga 5 miljoner eller att bilen ska konstrueras med minsta möjliga skada på miljön). Att tänka på. Man ska ha lagom många krav. För få försvårar för projektledaren att styra projektgruppen. För många kan hämma kreativiteten hos gruppen Beställaren ansvarar för kravspecifikationen även om någon annan tar fram dessa Man ska undvika att använda benämningar som bättre, starkare, större. Istället ska man ange nått som är mätbart (t.ex. vi ska förbättra kapaciteten med 300 personer pr timme) Dvs. specifikationen ska vara mätbar. TA FRAM KRAVEN 1. Samla krav processen att skapa en kravspecifikation börjar med att man samlar krav från beställaren och andra intressenter.

6 2. Beskriva kraven gruppera, kartlägg beroenden, bryt ner till mindre delar och fastslå tid och kostnad. 3. Rangordna kraven MoSCoW prioritering Must, Shall, Could, Will 4. Prioritera krav Välj de som ska gälla för projektet PRODUKTSTRUKTUR (PBS) I stora och omfattande projekt kan kravspecifikationen vara oerhört tung, man kan då använda sig av PBS (product breakdown structure). Det innebär att man delar in kraven i mindre delgrupper. Exempelvis skulle en dator som skall utvecklas kunna delas in i några huvudnivåer som mjukvara, hårdvara, marknadsföring osv. man delar helt enkelt upp kravet i mindre delar för att få dessa mera överskådliga. (se bild Tonnquist sid 63). ANVÄNDNINGSFALL Användningsfall är ett alternativt sätt att formulera kravmål. Istället för att man beskriver hur en produkt skall vara utformad, beskrivs vad man ska kunna göra med den, eller hur den skall upplevas. Exempelvis på användningsfall skulle kunna vara ett projekt där man ska ta fram en tjänst för att skapa annonser i mobiltelefoner för att publicera på internet. PROJEKT UTAN KRAVSPECIFIKATION Ibland kan man hamna i projekt utan en tydligt specificerad kravspecifikation. Situationen skulle kunna vara; En ny mobiltelefon håller på att utvecklas. Plattformen som telefonen bygger på erbjuder en massa olika applikationer. Men marknadsavdelningens tolkning av vad kunderna kommer efterfråga om 4 år är diffus. Detta ger en dålig styrning. Lösningen på detta är att man sätter upp etappmål. Gör ytterligare marknadsundersökningar sedan ett nytt etappmål osv. alltså projektet kan specificeras och genomföras stegvist. KRAV PÅ BESTÄLLAREN Gapet mellan beställare och leverantör kan ofta vara stort. I samband med upphandlingar kan man då utnyttja en mellanhand, s.k. mäklare. Som samordnar kundens önskemål med de producenter som erbjuder lösningar. Det är väsentligt att den tekniska specifikationen är realistisk så att målen överhuvudtaget är möjliga att uppnå. ÖVERSIKTLIG MILSTOLPEPLAN Vägen till målet visas på ett översiktligt sätt i en flödesplan innehållande projektets viktigaste etappmål. Denna plan utgör första versionen av projektets milstolpeplan, meningen är att skapa samsyn om genomförandet. När man gör sin milstolpeplan utgår man lämpligtvis ifrån WBS. Från denna väljer du ut arbetspaket som fungerar bäst för att följa projektets genomförande. Exempel på milstolpar i ett byggprojekt Grunden färdig Väggarna resta Taket lagt Inredning genomförd Huset inflyttningsklart Att tänka på

7 Milstolpeplanen behöver inte vara detaljerad men bör ge en bra överblick av projektet. Milstolparna är inte tidsatta i den övergripande planen (det är t.o.m. olämpligt i detta tidiga stadium) Tidpunkter kommer senare under aktivitetsplanering. Antalet milstolpar varierar för olika projekt, men bör vara mer än två samt färre än 20. Brainstorma för att identifiera milstolpar samt utgå från WBS. En milstolpeplan kan också ritas som en mycket översiktlig tidsplan.

8 Kapitel 4. Skapa projektgruppen Roller, befogenheter och ansvar SKA vara tydligt. Beställare (uppdragsgivare/kund) förväntas kunna ställa krav och kritiskt kunna bedöma resultatet. Stora projekt har ofta fler beställare på olika nivåer. Projektledare levererar resultat till beställare genom att leda projektgruppen. Projekt består av olika faser vilka kräver olika ledarstilar. Projektgrupp utför de aktiviteter som leder fram till det beställda projektmålet. Består av personer med rätt kompetens för att utföra projektets uppgift. Styrgrupp projektets beslutande organ. Har ansvar för de viktigaste beslutspunkterna mellanprojektets olika faser. Beställaren kan ingå, då som ordförande. Resursägare linjechefer, inger EJ i projektets organisation. Ska tillhandahålla resurser för de projekt företaget vill driva och är ansvariga för resursernas kompetensutveckling. Delprojektledare levererar delresultat till projektledaren genom att leda sin projektgrupp Kvalitetssäkrare oberoende personer som kvalitetsgranskar projektet. Utsedda av beställaren. Referensgrupp består av potentiella användare, tilltänkta kunder och affärspartners osv. För feedback. Projektkoordinator hos större organisationer med många projekt. Ska koordinera resurserna mellan projekt och linjeorganisation. Speglad kundorganisation då stor delaktighet krävs av kunden (mottagare av projektet). Ofta samma organisation som hos leverantörens projektgrupp. I en grupp ska det råda balans skapa balans i gruppen! Personer med olika karaktär utgör ofta den effektivaste gruppen. Belbins teamroller beskriver hur olika gruppmedlemmar är och hur de troligtvis kommer att agera i en grupp genom att kategorisera beteenden i 9 teamroller. Ett alternativ till belbin är adites fyra karaktärer (produceraren, administratören, entreprenören och integreraren) gemensamt för modellerna är att alla rollerna bör finnas representerade i en grupp. Kommunikationsprofiler en modell för att förklara hur samarbetet fungerar i en grupp. Utgår från egenskaperna öppen, reserverad, bestämd och följsam. En person som är öppen betecknas som uttrycksfull, är man öppen och följsam är man vänskaplig, pådrivande person besitter egenskaperna reserverad och bestämd, medan en analytisk person är reserverad och följsam. Myers-Briggs Type Inducators (MBTI) är det mest spridda personlighetstestet.

9 En grupps utvecklas, processen följer ofta ett visst mönster, Forming Storming Norming Preforming FIRO-modellen (fundamental Interpersonal Relationship Orientation) Tre huvudfaser: Tillhöra fasen: Projektledaren trygghet genom att ge struktur och eventuell detaljstyra. Rollsökningsfasen: Projektledaren se till att gruppen fokuserar på projektet istället för varandra, agera lagledare med stödstyrning Samhörighetsfasen: Projektledaren lägger upp ramarna för arbetet och delegerar uppgifter. Mellan de olika faserna inträffar viloperioder. Förändringar inom/utanför gruppen gör att gruppen ofta faller tillbaka till en tidigare fas. Teambuildning för att skapa gruppkänsla bättre samarbete. Normer, regler och rutiner skapar trygghet. Företagskultur sammanfattande beteckning för de dominerande värderingar, inställningar och beteendenormer som finns i en organisation. Stämningen är avgörande för slutresultatet! Ett bra och givande arbete i en projektgrupp förutsätter att deltagarna har förtroende för projektledaren och övriga deltagare. Tydliga värderingar är projektledarens främsta instrument för att omvandla beslutande strategier till handling. GroupSynk effektiv metod för att lyfta fram eventuella brister i en organisation och för att skapa en plattform för fortsatt utveckling av samarbetet. Inledande möten: Kick-off och planeringsmöten. En kick-off i projektsammanhang är första steget i processen att skapa en fungerande projektgrupp. Att ställa krav är att vara tydlig med sina förväntningar!

10 Kapitel 5. Planering av projekt Projektplanering att välja strategi, d.v.s. vägen till målet. Att planera ett projekt: Utarbeta tids- och resursplaner, kalkylera kostnader, organisera arbetet och att analysera risker. Projektledarens ansvar Planeringens syfte är att skapa en översikt över vad som ska göras och i vilken ordning. Ska leda fram till en tidsplan för att kunna följa upp projektet under genomförandet. Planeringen ska garantera att projektet når målet i tid. Under planeringen ska så mycket som möjligt delegeras. Projektplan dokument med projektplanen. I första hand för beställaren, men även för ny projektledare ifall denne blivit utbytt. Det är ej nödvändigt att detaljplanera Närzonsplanering en i tiden rullande detaljplanering av aktiviteter i en tidsplan. + onödigt planeringsarbete undviks Ej exakt uppfattning av aktiviteter Vattenfallsmodellen utvecklingsmodell där produkt tas fram i successiva seriella steg. - Tar lång tid, ty varje steg måste verifieras innan nästa tar vid. Parallellutveckling olika delar av projektet genomförs samtidigt, för att korta ner projektets ledtid. - Stora risker, minimeras genom avstämning av punkter. Dynamisk utveckling utvecklingsmodell där lösningen växer fram successivt allt eftersom man ser resultatet av arbetet. Exempel på modeller är inkrementell utveckling och spiralmodellen. Genomförandet sker interaktivt i steg. Genomförandet är en cyklisk process som består av krav, analys, design, implementering och test. Delprojekt unikt projekt som styrs av ett överordnat projekt. Eget specifikt och tidsatt mål, projektledare och resurser. Program en grupp projekt som leds på ett samordnat sätt. Uppdelning i flera projekt för att ge bättre överblick och underlätta styrning. Nätplan flödesplan med aktiviteter som är logiskt kopplade. Exempel på metoder är block- och pilnätsmetoderna. Milstolpeplanen är den enklaste varianten av nätplaner. Aktivitetsplanering arbetet med att definiera, tidsbedöma och resurssätta aktiviteter samt kartlägga beroenden. Två metoder; milstolpemetoden och arbetspaketmetoden.

11 Milstolpemetoden för mindre projekt. Utgå från milstolpeplanen. En milstolpe i taget bedöm vad som behöver göras för att uppnå denna. Eventuellt nödvändigt med delnät. Arbetspaketmetoden utgår från arbetsstrukturen. Ett arbetspaket i taget eventuell nedbrytning, identifiera beroenden (utförs i bestämd ordning) och oberoenden (utförs parallellt). Flödesschema skapas. Resultatet kontrolleras sedan mot förstudiens övergripande milstolpeplan. Aktivitetslista lista/tabell med ett projekts planerade aktiviteter. Underlag för tids- och resursplanering. Resurser människor, utrustning, materiel, tid och pengar. Behovsplan Förteckning över de resurser ett projekt behöver. Underlag för budgetering och resursanskaffning. Bedöma tidsåtgång svårt! Nödvändig tidsåtgång: nettotid Verklig tidsåtgång: bruttotid Lichtenbergs metod kan användas. Tidsplan en plan vars start- och sluttidspunkter är en konsekvens av förväntad resurstullgänglighet. Illustreras bäst med ett Gantt-schema. Gantt-schema grafiskmetod för att beskriva en tidsplan där aktiviteter illustreras med band, vars längd motsvarar deras varaktighet. Fyra olika beroenden mellan aktiviteter beskrivs av Projekt Management Institute och dessa är: Färdig till start. Färdig till färdig. Start till start. Färdig till färdig. Kritisk linje den kedja av aktiviteter i en nätplan som bestämmer hur lång tid ett projekt tar. En aktivitet som ej ligger på den kritiska linjen har ett glapp. Glapp float/slack. Den tidsmarginal som utgörs av skillnaden mellan tillgänglighet tid och uppskattad tid för en aktivitet. Dvs. så mycket en aktivitet kan försenas utan att påverka projektets slutdatum. Det är projektledarens ansvar att resurser utnyttjas optimalt och inte maximalt.

12 Resurshistogram diagram som beskriver planerad resursförbrukning över tiden. Bra för att se eventuell överutnyttjning. Lag inplanerad fördröjning av en efterföljande aktivitet. Lead överlappning mellan två aktiviteter, där en efterföljande aktivitet startar innan föregående är avslutad. Forcering en reducering av ett projekts totala tid med hänsyn tagen till lägsta möjliga kostnad. I ett framtungt projekt ligger tunga resurs- och tidskrävande aktivteter tidigt i tidsplanen. Fördelen med detta är tidiga indikationer på förseningar och ökade kostnader. Nackdelen är att projektet redan från start genererar stora kapitalkostnader. Det kan även vara dumt att tidigt låsa sig vid en viss lösning. I ett baktungt projekt är det omvänt, resurs- och tidskrävande aktiviteter ligger sent i tidsplanen vilket kan vara en fördel. Originalplan ursprunglig tidsplan som utgör referens när utfall mäts och ändringar införs under genomförandet.

13 Kapitel 6. Ekonomi, risk och kvalité Projektkalkylering enkelt med detaljerad tids- och resursplanering Följande begrepp bör skiljas på: Projektkostnad den samlade kostnaden för att genomföra allt arbete ingående i ett projekt Produktkostnad kostnad som uppstår när en produkt tillverkas Två kalkylmetoder: Självkostnadskalkyl projektet ska bära alla sina kostnader, direkta och indirekta. Bidragskalkyl projektet bekostas enbart av särkostnader som uppstår då projektet genomförs. Används vid prioriteringsbeslut mellan olika handlingsalternativ, alternativet med störst täckningsbidrag väljs. En Förkalkyl bör periodiseras. Budget och förkalkyl ska vara i balans. Vid projekt med lång löptid använd Nuvärdeskalkyl (hänsyn tas till in- och utbetalning som sker vid olika tidpunkter) Riskhantering - riskidentifiering, riskvärdering, riskåtgärdsplanering och riskbemötande. Riskidentifiering hitta tänkbara riskhändelser. Interaktiv process. Flesta hoten och svagheterna bör ha hanterats genom att ha valt en smart plan. Använd så många källor som möjligt. Riskvärdering utveckla sannolikheten för att en viss riskhändelse inträffar och konsekvens det får. 2 metoder: Miniriskmetoden - Metod för att kvalificera och kvantifiera risker. Maxiriskmetoden Metod för att kvalificera och kvantifiera risker, dör konsekvenserna är kopplade till styrparametrarna. Riskåtgärdsplanering upprätta en handlingsplan med strategi för att säkerhetsställa projektets framgång om identifierad riskhändelse inträffar. Strategi: Undvika risker Förflytta risker Minska risker Acceptera risker Marginal bör finnas i budgeten för detta. Beredskapsreserv budgetreserv avsedd för att täcka kostnader orsakade av okända händelser under genomförandet.

14 Kvalitetsstyrning analyser, planer och aktiviteter med syfte att säkerhetsställa att kvalitén i ett projekt upprätthålls. Processen omfattar kvalitetsplan, kvalitetssäkring och kvalitetsuppföljning. Regelverk finns, ISO 9000, ISO och ISO Kvalitetsarbete är en repetitiv process: reagera planera genomföra kontrollera Kvalitetsnivån bör bestämmas med hänsyn till projektmål, tillgänglig tid och resurser. Kravspecifikation bestämmer kvalitetsnivån. Fiskbensdiagram Orsak-Verkan diagram, Används för att identifiera orsak till kvalitetsbrist. Viktigt med rutiner för hur ändringar ska hanteras i projekt. Tydlighet! Vem får besluta om vad? Om ändringar påverkar styrparametrar beställare fattar beslut. Projektledaren ska hålla beställare och styrgrupp informerade.

15 Kapitel 7. Kunskapshantering Kommunikationen MÅSTE fungera i ett projekt. Projektledarens förmåga att kommunicera är avgörande för ett projekts framgång. Kommunikation med intressenterna är en av projektledarens viktigaste uppgifter. Kommunikation är dubbelriktad, medan information är enkelriktad. Kommunikationsmodell: Avsändare Budskap Kodning Eventuella störningar Avkodning Mottagare Effekt. Efter ovanstående sker en återkoppling till avsändaren som då vet om att budskapet nått fram. Retorik - att skapa formuleringar så att budskapet når fram. Med en genomtänkt disposition övertygas andra. INNEHÅLLER: 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Tes (förslag) 4. Argument 5. Avslutning Informationsplan för att säkerställa att rätt målgrupp får rätt information i rätt tid och på rätt sätt. Projektmöte Internt informations- eller arbetsmöte, där resultat följs upp och problem löses. Styrgruppsmöte Beslutsmöte med styrgruppen, där projektledaren är den sammankallade och föredragande. Kunskap kan vara explicit (uttryckbar) eller tyst. Mentorskap är en metod för att överföra tyst kunskap. Inlärning sker på olika sätt hos människor. Ett sätt är experimentellt lärande, lära genom att experimentera. Genom att känna till en grupps inlärningssätt kan, t.ex. en projektledare, utforma sitt budskap och välja kanaler som passa. För att ta reda på en människas inlärningsstil kan man t.ex. använda sig av Kolb s teori. Den lärande organisationen - Syftet är att skapa en miljö där medarbetarna hela tiden söker ny kunskap som de delar med sig. Illustreras av Argys och Schön med en modell som beskriver inlärning på två nivåer: Enkelloopslärande försöka bli bättre på det man gör. Dubbelloopslärande- komma till rätta med svagheter.

16 Kapitel 8. Att inleda genomförandet Före genomförandet bör fölande vara dokumenterat, granskat och godkänt: Bakgrund till projektet Beställare, dvs. den ansvariga Varför projektet ska genomföras och vilket behov det ska fylla Förutsättningar för att genomföra projektet Nulägesanalys Kartläggning av intressenter S.M.A.R.T. mål Kravspecifikation Prioritering av vad som är viktigast kvalité, tid eller kostnad Val av lösning Tids- och resursplan Roller befogenheter och ansvar Budget När resultatet överlämnas och hur det skall godkännas Riskanalys med åtgärdsplan Rutiner för rapportering och löpande uppföljning Rutiner för ändringshantering Avtal som reglerar förhållandet mellan beställare och projektledare Förebereda kontakt för samtliga resurser Verifiering för att säkerhetsställa att projektets resultat motsvarar det specificerade målet. Görs genom granskning under projektets samtliga faser och ska dokumenteras i ett protokoll, en avvikelselista och åtgärdslista. Ej säkert att det är projektledaren som bemannar projektgruppen. Resursägaren är ansvarig för att rekrytera och kompetensutveckla resurser. Projektledaren ansvarar för att fram en behovsplan. Projektets karaktär styr vilka som bör ingå i gruppen och projektledaren ska till att alla arbetar mot samma mål, fastlägga strategi och leda gruppen. Kompetens - förmåga att tillämpa de kunskaper man besitter inom ett visst område. Anskaffning av en extern resurs inleds med en upphandling. En anbudsförfrågan till leverantör ska utformas så att konkreta och kompletta svar erhålls. Det som ska upphandlas ska vara väl dokumenterat i produkt- eller problembeskrivningen, alltså kravspecifikationen. Speciella regler gäller för offentlig upphandling. En förhandling består av fyra faser: 1. Förberedelser

17 2. Diskussion 3. Föreslå 4. Uppgörelsen Kapitel 9. Projekt på rätt kurs För att kunna bedöma fortsättningen och besluta om eventuella ändringar måste det som hittills gjort i ett projekt granskas. Uppföljningen ska vara löpande. I de flesta projekt är det tillräckligt att följa upp kostnader på en övergripande nivå, t.ex. milstolpar eller veckovis. Bokföring av kostnader beror på hur man vill att projektet ska ligga till. Resultatvärdemetoden metod för att bedöma tillståndet i ett projekt genom att följa upp presterat resultat och förbrukade resurser. Presterat resultat värderas i ekonomiska termer och jämförs med för- respektive efterkalkyl. Resultatvärde budgeterad kostnad för genomförda aktiviteter vid en viss tidpunkt. Genom att beräkna Kostnadsskillnad (resultatvärde efterkalkyl) och tidsskillnad (resultatvärde förkalkyl) ser man hur projektet ligger till i kostnad och tid. Resultatvärdemetoden har man störst nytta av i projektets första del. Tidiga förseningar är svåra att återta, kostar för mycket. Studier har visat att nyckeltalen (kostnadsskillnad och tidsskillnad) är stabila efter att 20 % av projektet genomförts. Genom att göra en 20 % -avstämning fås en bra prognos om fortsättningen. Likviditetsplanering och kontinuerlig uppföljning av hur mycket ekonomiska medel som finns kvar är nödvändig. Hänsyn måste även tas till kundfordringar och leverantörsskulder. Riskanalysen ska hela tiden vara aktuell och det är projektledarens ansvar. Allt kan inte förutses under planeringen, akuta saker händer och arbetet får ej blockeras. Workaround är en lösning som tillfälligt minimerar konsekvenserna av riskhändelse. Personligt ansvar och befogenheter går hand i hand. Förväntat ekonomiskt värde baseras på risksannolikhet och riskvärde. Paretoprincipen (80/20-regeln) 20 % av händelserna står för 80 % av utfallet. Paretodiagram diagram med händelser ordnade efter den frekvens med vilken de inträffar. Kan användas då projektledaren ska prioritera åtgärder för att korrigera avvikelser och oönskade utfall. I ett projekt ska alla göra det som förväntas, varken mer eller mindre. Förbättringar ska sättas in på projektets svagaste delar och åtgärder ska fokuseras på orsaker och inte symptom.

18 Kapitel 10. Leda och arbeta i projekt För att kunna fungera i projekt måste man kunna leda sig själv. Detta kräver att man vet vem man är. Självinsikt Självinsikt innebär att: Jag vet vem jag är. Jag vet hur andra ser mig. Jag vet hur andra påverkas av mitt beteende. Jag vet hur jag blir påverkad av andras beteende. För att en grupp ska fungera bra, så vill man att gruppmedlemmarna skall veta så mycket som möjligt om sig själva och varandra. Figuren nedan försöker överskådliggöra denna idé genom att dela upp fakta om en individ i fyra olika rutor. Den så kallade arenan vill man här maximera. Arenan Vad jag och andra vet om mig själv Vad andra vet om mig som inte jag vet. Vad jag vet om mig själv, men inte andra. Vad varken jag eller andra vet om mig. För att göra arenan större är feedback en effektiv metod. Feedback Att ge feedback Psykologen Marshall Rosenberg brukar använda sig av sina kasperdockor Giraffen och vargen för att demonstrera sitt giraffspråk. Tanken med detta giraffspråk är att symbolisera olika personers förmåga att tänka innan man pratar. Vargen har kort väg mellan hjärta och munnen och hinner inte tänka innan han säger vad han tycker. Giraffen däremot har en lång hals som känslorna ska ta sig igenom innan den kan prata, och hinner då tänka efter mycket längre än vargen samt reflektera över känslorna. (Här får man väl anta att känslorna tar sig till hjärnan fortare än munnen på något sätt.)

19 Giraffen ger då ofta bättre feedback. För bra feedback kan med fördel JAG-budskapet användas: När du beteende blir/känner jag känsla därför att konsekvens Kan du inte önskan För att öva att ge feedback är ett effektivt sätt följande: Förse varje gruppmedlem med en bunt oskrivna kort och en penna. Be samtliga skriva tre kort med positiv feedback och ett med negativ feedback (konstruktiv kritik). Skriv vem som är sändare och mottagare på varje kort. När alla är klara börjar feedbackrundan. Fokusera på en person i taget, genom att de andra läser upp vad de skrivit. Avsluta övningen med att ge alla möjlighet att reflektera över hur de upplever att ge och få feedback. Att ta emot feedback Detta kan kort beskrivas med följande modell: 1. Lyssna 2. Tolka 3. Ta till sig och förkasta Det är aldrig säkert att den feedback man får är relevant eller att den upplevs som korrekt. Det är upp till var och en att avgöra om man vill ta till sig eller förkasta det man hört. Det är även upp till var och en att bestämma om man tänker ändra sitt beteende eller inte. Att leda sig själv Att ha tydliga mål och känna till sina prioriteringar är två nödvändiga förutsättningar för att kunna arbeta effektivt. Att ha en god balans i tillvaron är viktigare än man tror (såvida man inte tror att det är lika viktigt som det är, eller ännu viktigare). D.v.s. att göra sin plikt på bekostnad av den egna trivseln blir sällan bra, varken för en själv eller för projektet.

20 Att utöva ledarskap Douglas McGregor har studerat skillnaden mellan arbetsgrupper där chefen har negativa respektive positiva förväntningar på medarbetarna. Han kallar resultatet X- och Y-teorin som kan illustreras som i figuren nedan. McGregors X-teori McGregors Y-teori Man gör vad man blir tillsagt. Låg produktivitet Chefen anser att medarbetarna inte vill arbeta Chefen tillämpar auktoritär ledning Alla arbetar under eget ansvar. Ökad produktivitet Chefen har förtroende för arbetarna Chefen informerar och delegerar Medarbetarna trivs inte. De har inget intresse för arbetet och bestämmer ensam, DIREKTSTYRNING Arbetarna känner trivsel. De har intresse för arbetet och bestämmer i samråd med arbetarna. MÅLSTYRNING Situationsanpassat ledarskap En teori av Paul Hersey och Kent Blanchard säger att det finns fyra ledarskapsstilar: Instruerande (ledaren fattar besluten själv) Säljande (ledaren fattar besluten men informerar gruppen) Deltagande (ledaren och gruppen fattar besluten tillsammans) Delegerande (ledaren delegerar beslutsfattandet till gruppen) Beroende på hur mogen gruppen är, passar olika ledarskapsstilar bättre. T.ex. en omogen grupp som befinner sig i tillhöra-fasen behöver mycket styrning.

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

IT-projektledning - introduktion 725G62

IT-projektledning - introduktion 725G62 IEI Tommy Wedlund Läsanvisningar, IT-projektledning introduktion, 725G62 IT-projektledning - introduktion 725G62 Läsanvisningar tentamen inför tentamen I tentamen ingår följande kurslitteratur: The IBM

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Bilaga A Projektmodell. Generell Projektmodell

Bilaga A Projektmodell. Generell Projektmodell Bilaga A Projektmodell Generell Projektmodell bilaga beställare/projektägare 355 356 bilaga beställare/projektägare Uppdragsbeskrivning bilaga beställare/projektägare 357 Direktiv projektförberedelser

Läs mer

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning - kortversionen 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning är en hjälp att nå dit du vill Om det inte spelar någon roll vart du kommer, ja då kan du klara dig utan projektstyrning eller

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ).

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ). Projektnamn Projektägare / Sponsor Projektledare 1. Sammanfattning En kort inledande sammanfattning av projektplanen. 2. Bakgrund, syfte och mål Bakgrundsbeskrivning Beskrivning av bakgrunden till projektet,

Läs mer

Notera 4/29/2011. Varför behöver man organisera? Rutin eller Projekt. Vad är ett projekt? Projekt är ett sätt att organisera sig

Notera 4/29/2011. Varför behöver man organisera? Rutin eller Projekt. Vad är ett projekt? Projekt är ett sätt att organisera sig Projekt är ett sätt att organisera sig Varför behöver man organisera? Projektkunskap - Kompendium baserat på Projektledningsboken Anledningar och fördelar till/med att man organiserar: Enklare att arbetsfördela

Läs mer

Att skapa projektgruppen

Att skapa projektgruppen Dag 4 Att skapa projektgruppen och Kunskapshantering Att skapa projektgruppen s 75-102 i boken Förstudie Planering Genomförande Avslut Initiering av projekt Alla individer har sina egna mål Om alla individer

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Projektkunskap & ledning Lektion 1

Projektkunskap & ledning Lektion 1 Projektkunskap & ledning Lektion 1 Tobias Landén tobias.landen@chas.se Om kursen Lärare: Tobias Landén, Charlie Hansson, Max Dyga Klass: LUKaug07 Kursperiod: v48 v51 Kursmål Kursen ska ge kunskaper i hur

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Project Life Cycle. Tollgate-beslutspunkt. Projektets faser: förstudie, initering, planering. Vanliga faställda beslutspunkter i projekt.

Project Life Cycle. Tollgate-beslutspunkt. Projektets faser: förstudie, initering, planering. Vanliga faställda beslutspunkter i projekt. Projektets faser: förstudie, initering, planering Project Life Cycle Concept Definition Planning Execution Closing Anneli Linde Define the problem Alternatives best solutions What must be done? By whom?

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Tentamen TEIO04 Projektledning 2010-03-09

Tentamen TEIO04 Projektledning 2010-03-09 Tentamen TEIO04 Projektledning 2010-03-09 RÄTTNINGSMALL Sidhänvisningar till Tonnquist: Projektledning, 3e upplagan A Faktafrågor I denna del finns totalt 8 huvudfrågor som maximalt ger 4 poäng per fråga.

Läs mer

Struktur ger frihet i projektledning

Struktur ger frihet i projektledning Struktur ger frihet i projektledning av Bo Tonnquist Bo Tonnquist är konsult, lärare och handledare/coach, med mångårig erfarenhet som projektledare, affärsutvecklare och chef inom såväl svenskt näringsliv

Läs mer

Projektkunskap ledning och process

Projektkunskap ledning och process Projektkunskap ledning och process Athena & Atlas Universitets- och högskolerådet UHR Stockholm 31 januari 2013 Christel Bäckström, GR Utbildning Internationalisering som utvecklingskraft Internationalisering

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Projektledning

LUNDS UNIVERSITET. Projektledning Projektledning 1 Vad är ett projekt?? 2 Vad är ett projekt? PMIs definition är: Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, tjänst eller resultat. Kännetecken Temporär Unik Successivt

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Projektledarutbildning

Projektledarutbildning 1(6) 2014-10-20 Inbjudan till Projektledarutbildning 6 dagar: 12-14 oktober samt 2-4 november 2015 Kurs och Konferens erbjuder en 6-dagars projektledarutbildning med hjälp av CANEA Consulting Group som

Läs mer

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation anneli linde Om organisationen Vad är en multiprojektorganisation Hur fungerar en sådan organisation Vilka är de typiska utmaningarna

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

Översikt Projektilen version 2.0

Översikt Projektilen version 2.0 Översikt Projektilen version 2.0 Förberedelsefasen Projektpolicy Initiera Förbereda inte initiera Protokollföra beslut Protokoll Förslag/idé Förändringsbehov hos verksamhet Analysera och strukturera förslag

Läs mer

Välkomna till kurs i projektledning

Välkomna till kurs i projektledning Syfte Välkomna till kurs i projektledning TEIO04 Starta upp kursen Få er att inse att projektledning är viktigt och kul Introducera projektledningsmetodik Koppla till industriell erfarenhet Vilka undervisar

Läs mer

Från idé till projektplan

Från idé till projektplan Från idé till projektplan Detta är ett bakgrundsmaterial som hjälper dig koka ner din idé till en projektplan. Detta tar inte hänsyn till projektplanens formalia dvs hur den rent konkret är strukturerad.

Läs mer

Checklistor för riskidentifiering

Checklistor för riskidentifiering Checklistor för riskidentifiering Generella risker Kravspecifikationen saknas eller är ofullständig Projektdefinitionen är inte förankrad inom projektet Projektmedarbetarna kan ej avsätta tillräcklig tid

Läs mer

Att skapa bra stämning i ett arbetslag.

Att skapa bra stämning i ett arbetslag. PULS, Rune Olsson AB www.pulsro.se sid 1 Att skapa bra stämning i ett arbetslag. Ett arbetsschema för en Kick-off. 1 Under en kick-off går arbetsgruppen igenom hela arbetsförloppet så att alla blir klara

Läs mer

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt Projektledning 1 1.2 Projicere Projekt Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2 Definition av projekt PMBOK Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, tjänst eller resultat.

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Kort om PPS Praktisk ProjektStyrning, metodbeskrivning

Kort om PPS Praktisk ProjektStyrning, metodbeskrivning Kort om PPS Praktisk ProjektStyrning, metodbeskrivning PPS OCH PROJEKT...2 STYRMODELLEN, ÖVERSIKT...3 GRUNDER, GRUNDPROCESSER, BESLUTSPUNKTER...3 STYRGRUPPENS BESLUTSPROCESS...5 FÄRDIGHETER FÖR PROJEKTSTYRNINGEN...8

Läs mer

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4

Läs mer

Projektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål.

Projektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål. Projektplan Projektnamn Svensk industris framtida elförsörjning Projektägare Nils Lundgren/Talib Morad Projektledare Tobias Rörstam Projektgrupp 2 1 Sammanfattning Vi har mottagit en beställning från Svenskt

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

PROJEKTLEDNING. Vad är ett PROJEKT? Ett projekt:

PROJEKTLEDNING. Vad är ett PROJEKT? Ett projekt: PROJEKTLEDNING Page: 1 Vad är ett PROJEKT? Ett projekt: är unikt ej återkommande har definierad budget är tidsbegränsat har väldefinierade mål har en temporär organisation Page: 2 Page 1 Projektets omgivning

Läs mer

Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL

Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Lilla Ratten Förvaltning/avdelning Stockholms stads projektmodell Lilla Ratten Senast ändrad SLK, IT-avdelningen Version 1.7 2007-05-28 1 (25) Innehållsförteckning

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.

Läs mer

Tonnquist Projektledning 2012-02-26

Tonnquist Projektledning 2012-02-26 Tonnquist Projektledning Projektekonomi (Kapitel 6 sid. 171-181) Projekt på rätt kurs Uppföljning av ekonomin (Kapitel 9 sid. 241-256) Nils Lundgren 2012-02-26 6 Projektekonomi Kalkylera kostnader och

Läs mer

Vad är ett projekt??

Vad är ett projekt?? Projektledning Vad är ett projekt?? Vad är ett projekt? En definition är: Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, tjänst eller resultat. Kännetecken Temporär Unik Successivt

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken. 23 mars 2004 Program Management v1.0 1

Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken. 23 mars 2004 Program Management v1.0 1 Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken 23 mars 2004 Program Management v1.0 1 Styrning av Program och Projekt Vision Initiering Definiera omfattning Formulera slutmål Precisera arbetssätt

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

KAMP Företagsutveckling

KAMP Företagsutveckling KAMP Företagsutveckling 2 Innehållsförteckning Allmänt... 3 De olika stegen vid riskanalys... 4 Sannolikhets-/påverkan-matrisen eller Rolf Johnsson-modellen... 7 Influensdiagram vid riskanalys... 9 Exempel:

Läs mer

Kunna mäta framgång stegvis. Dagens program. Varför Projekt? Strategiskt viktig uppgift. Snabbt nå målet. Kraftansamling

Kunna mäta framgång stegvis. Dagens program. Varför Projekt? Strategiskt viktig uppgift. Snabbt nå målet. Kraftansamling Projektledning! Rune Olsson Avd för Projekt, innovationer och entreprenörskap IEI. LiU. 2015-02-20 Vad är Projekt? Unik uppgift, komplex, samordningskrav Speciell kompetens krävs för att lösa uppgiften

Läs mer

Projektplansguide. Jag vill starta ett landsbygdsprojekt! Hur gör jag då? www.lansstyrelsen.se/skane

Projektplansguide. Jag vill starta ett landsbygdsprojekt! Hur gör jag då? www.lansstyrelsen.se/skane Projektplansguide Jag vill starta ett landsbygdsprojekt! Hur gör jag då? www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Projektplan, milstolpar och organisation

Projektplan, milstolpar och organisation Projektplan, milstolpar och organisation Syftet med planering Att hantera osäkerhet ju mindre osäkerhet man kan acceptera i ett projekt, desto mer detaljplanering behövs; man måste dock vara vaksam så

Läs mer

Handbok för Värnamo kommuns projektmodell

Handbok för Värnamo kommuns projektmodell Handbok för Värnamo kommuns projektmodell Innehåll 1. VAD ÄR ETT PROJEKT?... 4 1.1 DETTA ÄR ETT PROJEKT... 4 PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL... 4 PROJEKTETS FÖRANKRING... 5 SAMVERKAN I EN TILLFÄLLIG ORGANISATION...

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Projektledning (2 dagar)

Projektledning (2 dagar) Projektledning (2 dagar) Kursen genomförs under 2 dagar och kombinerar projektledningskunskap med praktisk tillämpning av Pejl Projektstyrningsmodell. Teori blandas med diskussioner och praktiska övningar.

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

UTBILDNING: Leda människor i projekt

UTBILDNING: Leda människor i projekt UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Planera och följa upp projekt: resurs, kvalitet, risk

Planera och följa upp projekt: resurs, kvalitet, risk Planera och följa upp projekt: resurs, kvalitet, risk Anneli Linde 0702-282875, Projektdirektiv Projektplan Slutrapport TG0 TG1 TG2 TG3 TG4 Beslut att starta initieringsfasen Beslut att genomföra planeringsfasen

Läs mer

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer

Läs mer

Projektledarens uppdrag Projektmöten Projektet avslutas

Projektledarens uppdrag Projektmöten Projektet avslutas INLEDNING Målgrupp och användningsområde 1. SAMMANFATTNING AV ETT PROJEKTS OLIKA FASER Viktiga begrepp 2. IDÉ- OCH PROBLEMIDENTIFIERING 3. FÖRSTUDIE 4. UPPDRAGSFASEN Uppdragsgivare Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig

PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig Jarkko Erikshammar 2009-03-02 35 minuter Jarkko Erikshammar. Tel 0920 492 18 60, 070-668 97 72, e-post: jarkko.erikshammar@ltu.se Luleå tekniska universitet.

Läs mer

Information om samhällsstöd på 1177.se

Information om samhällsstöd på 1177.se Information om samhällsstöd på 1177.se Stockholms läns delprojekt i projektet Socialtjänsten på 1177 Vårdguiden Projektplan Stockholm, 2014-05-06 Innehåll 1. Godkännande av projektplan...4 2. Grundläggande

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (11) 2013-11-05. för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (11) 2013-11-05. för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (11) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (11) Innehåll Syfte och bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 Definitioner...

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Tillgängliga resurser. Definitionen av en sund budget. DU 2.1 Riskhantering och beredskapsplaner Definitionen av risk i projektledning.

Tillgängliga resurser. Definitionen av en sund budget. DU 2.1 Riskhantering och beredskapsplaner Definitionen av risk i projektledning. REVEAL Course PM3 Level 2 Advanced Topic: Project Management Reveal kurs projektledning Nivå Avancerad Ämne: Projektledning Modul 1: Projektets budget: resurser och definitionen av en sund budget DU 1.1

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

agenda Me 2015, projektledning Kurs PM, se hemsida Kursanmälan och kursregistrering Projektuppgiften / case Schema, se kurshemsidan

agenda Me 2015, projektledning Kurs PM, se hemsida Kursanmälan och kursregistrering Projektuppgiften / case Schema, se kurshemsidan agenda Me 2015, projektledning Anneli Linde anneli.linde@gmail.com Tel 0702-282875 Kursens upplägg, examinationer schema Projektuppgiften /case projekt, vad är det? Projektfaser Roller i projekt Projektets

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan.

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. PROJEKTPLAN Projektnamn Användning Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. Kursiv röd text är råd, anvisningar och ev. exempel inom respektive avsnitt

Läs mer

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version: 2012-04-10

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version: 2012-04-10 SUNETs Projektmodell Version: 2012-04-10 Syfte Syftet med denna modell för arbete med SUNETs tjänster är att ge användare och kunder en väl fungerande tjänst som uppfyller de mål som SUNET styrelse har

Läs mer

PPS-modellen och PPS OnLine

PPS-modellen och PPS OnLine Kort om PPS-modellen och PPS OnLine Enhetligt stöd för portfölj-, program- och projektstyrning PPS-MODELLEN, PRAKTISK PROJEKTSTYRNING Projekt-, program och portföljnivå i PPS PPS bidrar till fler lyckade

Läs mer

Kort om Svensk Kärnbränslehantering AB. Bakgrund och behov av stödverktyg för projektverksamheten

Kort om Svensk Kärnbränslehantering AB. Bakgrund och behov av stödverktyg för projektverksamheten 1 Innehåll Kort om Svensk Kärnbränslehantering AB Bakgrund och behov av stödverktyg för projektverksamheten SKB:s projektkontors resa från resursplanering till portföljhantering Ägarna Samarbetspartners

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn G0008N Integrationsprojekt, företagsekonomi, logistik & kvalitet Datum Material Projektplan Kursexaminator Betygsgränser Poäng Betyg 5 Övrig kommentar

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

Processbeskrivning Systemutveckling

Processbeskrivning Systemutveckling ProcIT-P-015 Processbeskrivning Systemutveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställd av Sven Arvidson 2011-09-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Systemutvecklingsprocessen

Läs mer

Sammanfattning av föreläsningarna

Sammanfattning av föreläsningarna Sammanfattning av föreläsningarna Jag har primärt tagit fram det här dokumentet för mig själv för att kolla vad som sagts på samtliga redovisningar utan att behöva gå tillbaka varje gång. Jag rekommenderar

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

UTBILDNING: Projektledning

UTBILDNING: Projektledning UTBILDNING: Projektledning Introduktion Det handlar om att ge de bästa förutsättningarna för att projekten skall leverera med rätt kvalitet, i tid och inom beräknad kostnadsram. Det kan till exempel röra

Läs mer