GRÅBO CENTRUM BLANDADE LÄGENHETER I ELLER HUR MAN VÄCKER TORGET TILL LIV ARKITEKTUR

Transkript

1 BLANDADE LÄGENHETER I GRÅBO CENTRUM ELLER HUR MAN VÄCKER TORGET TILL LIV ARKITEKTUR Chalmers arkitektur Masterprogram Design for Sustainable Development 2011/2012 Design studio Planning and Design for Sustainable Development in a Local Context A Sustainable Lerum by 2025, Gråbo a Local Pilot Mathilde Wilhelm

2

3 INTRODUKTION Efter vårt första besök i Gråbo bestämde jag mig för att arbeta med torgområdet eftersom jag tyckte det verkade vara väldigt viktigt att höja dess värde. Jag tänkte först arbeta med att ta fram små lägenheter för äldre i centrum, och att använda mig av redan befi ntlig gammal befolkning för att ge liv åt centrum, men efter programkritiken, i början av projektet, beslutade jag mig för att arbeta med mer blandade lägenheter, för människor med olika åldrar och bakgrund. På så vis kan de äldre fortfarande vara en drivkraft vad gäller att skapa ett levande centrum, eftersom de befi nner sig i centrum större delen av dagen, och använder affärer och faciliteter. De skulle kunna ha kontakt med barnen, som också uppehåller sig i Gråbo hela dagarna. När man anländer i Gråbo centrum är parkeringsplatsen en av de första sakerna som fångar din uppmärksamhet, i alla fall när du inte är bekant med staden sedan innan. Parkeringsplatsen skapar en väldigt avbrott mellan Parasollen och torgets affärer, vilket förstärks av vägen och bilarna som far förbi. Det är det första du ser när du kommer till Gråbo med buss och förstås även när du anländer med bil. När du väl kommer in på själva torget, skapar växtlådorna en till barriär, både visuellt och fysiskt. Denna känsla bekräftades under en undersökning jag gjorde den femtonde november; folk gick mestadels längs byggnaderna, men korsade inte torget, och stannade inte heller till där. Sopstationer Parkeringsplats Undersökningen var även en möjlighet att röra mig i området för att se hur människorna använder platsen och att komplettera den information och det intervjumaterial vi tagit fram gemensamt i klassen under den första delen av kursen. Båda mataffärerna verkar användas, och det är tydligen viktigt för invånarna att ha två mataffärer, eftersom det ger dom valmöjlighet, säger en person i Lerums kommunstyrelse. Det verkar vara ganska mycket folk, i olika åldrar, som vandrar omkring och som använder dessa affärer. Övriga affärer på torget verkar inte bli besökta lika mycket.

4 Affärernas baksida 2-våningsbostadshus Jag lägger även märke till att bussområdet är ganska stort och att parkeringsplatsen även hyser en sopstation. En annan viktig struktur i Gråbo, vårdcentralen, är belägen väldigt nära torget. Dess entré är dock inte så lätt att hitta. Första gången jag försökte hitta dit anlände jag via affärernas baksida. Jag gick längs soporna och svängde in på en icke-asfalterad biluppfart, för att sedan svänga en gång till innan jag äntligen fi ck syn på entrén till vårdcentralen. Jag använda gångbanan på tillbakavägen, men den är ganska smal och inte så accentuerad. En del material från första delen av kursen är också användbart för att förstå de utmaningar Gråbo står inför. Till exempel kan faktumet att Gråbo är billigare än andra delar av Lerum och än Göteborg, göra Gråbo attraktivt. Men det råder en brist på lägenheter i Gråbo generellt sett, så den potentialen kunde användas mer än vad den görs idag. Nya bostäder skulle på detta vis ge liv åt och stärka samhället och dess befi ntliga platser, som Parasollen exempelvis. Det idag oattraktiva centrumet borde dock göras om till en passande miljö, eftersom det idag inte upplevs som en säker plats. Närhet till faciliteter för äldre Medelvind

5 ARBETE PÅ PLATS I GRÅBO TORGUNDERSÖKNING För att uppleva platsens atmosfär och se hur torget fungerar, hur folk använder det, gjorde jag den femtonde november en undersökning i Gråbo, mest dagtid, genom att skissa, fotografera, observera och lyssna på torget. Gråbos torg Planteringar som fysiska och mentala barriärer Ett försök att kartlägga torgområdet

6

7

8

9

10

11 OMSTRUKTURERING AV CENTRUM ETT ÖVERSIKTSPLANFÖRSLAG REFERENSER - TORG Som vi kan se i föregående studier fi nns det ett behov av ett levande torg med aktiviteter och ett torgområde som går att korsa. För att nå detta mål behövs en ny struktur för Gråbos centrum tas fram. Här kommer några exempel på levande torg i små städer, vilka kan hjälpa oss förstå vilka förhållanden som krävs för att understödja liv och rörelse, och möten mellan människor. Avallontorget, Bourgogne, Frankrike Kungsbacka torg, Sverige Cortetorget, Corsica, Frankrike

12 PROJEKTETS UTVECKLING Ur de första observationerna har följande punkter att sträva mot tagits fram - Förtäta befi ntligt centrum med blandfunktionsbyggnader och med blandade bostäder, för att skapa mångfald och möten mellan människor, skapa trygghet, men också för att undvika utbyggnad av Gråbo mot kringliggande landsbygd. - Skapa visuella och sociala kopplingar i byggnader och mellan byggnader. - Flytta parkeringsplatser och fl ytta torget med butiker till den före detta parkeringsplatsen; på så vis kan kopplingen till Parasollen stärkas. - Rita en rak väg till Vårdcentralen, för att bättre koppla den till torget. - Omvandla före detta butikslokaler till billiga lokaler för småföretag. - Den före detta parkeringsplatsen blir ett nytt torgområde med nya affärer och med koppling till Parasollen. - Slutligen kommer den östra delen av Hjällsnäsvägen att fortsätta rakare västerut ett par meter. Detta gör det möjligt att bygga mer bostäder på den tomma tomt belägen norr om Hjällsnässkolan och på Hjällsnässkolans nuvarande tomt.

13 OCH KANSKE VORE DET VEN MJLIGT ATT PLANERA VIDARE UT- VECKLING I FRAMTIDEN, SOM EXEMPELVIS ATT LG- GA TILL ETT VNINGSPLAN P DE HYRBARA LOKALERNA GENOM ATT ANVNDA SIG AV PELARE FR ATT FRSTR- KA DEN GAMLA KONSTRUK- TIONEN, S ATT EKONOMISK TILLVXT KAN SKE I GRBO!

14 SLUTGILTIGT FÖRSLAG Konceptuell 3D-modell Höstdagjämning - Middagstid Hjällsnäsvägen Hjällsnäsvägen Vintersolståndet - Middagstid Parasollen Parasollen Lundbyvägen Lundbyvägen Vintersolståndet Före vilka byggnader som ändras Efter nya byggnader Vårdagjämningen - Middagstid

15 Sommarsolståndet Sommarsolståndet - Middagstid Konceptuell 3D-modell - Nya byggnader Visuell kontakt bostadshus/parasollen Befi ntliga och nya funktioner

16 BLANDADE LÄGENHETSTYPER ETT KOOPERATIVT NÄTVERK SCENARIER Hej! Jag heter Per och jag ar 63 ar. Jag arbetade som murare fram till for tva ar sedan, men nu ar jag pensionar och jag vill bo kvar i Grabo. Jag och min fru har separerat och mina barn bor i Stockholm, sa mitt enda sallskap idag ar hunden. Han ar en stor och tillgiven Garm. Jag ar dock reumatiker och det kan darfor vara svart att ga ut med honom ibland. Jag skulle behova hjalp med det, men vill inte vara en gammal man till besvar. Det var verkligen svart for mig att sluta jobba och jag vill fortsatta att vara aktiv och till nytta. Nufortiden ar min framsta syssla att pata i tradgarden, nar inte reumatismen satter stopp for det forstas. Jag tycker verkligen mycket om att plantera och skota om mina morotter och mina jordgubbar! Jag heter Lennart och jag ar 23 ar. Min tjej stack med en annan kille for ett ar sedan, men lamnade kvar var dotter Lisbeth som ar 1,5 ar. Sa nu bor vi alla tre ihop- jag, Lisbeth och min svarta katt Hetfield, i Grabo, vilket hade fordelen att det var ett billigare alternativ an Goteborg, dar jag tidigare bodde tillsammans med mitt ex, men inte kunde stanna kvar nar vi separerade. Jag laste faktiskt IT pa Chalmers forut och jag avslutade min kandidatexamen, men da jag behovde forsorja min lilla familj tog jag en paus i studierna och borjade arbeta pa ett IT-foretag i Goteborg. Sa just nu sparar jag pengar, men jag planerar att skaffa mig ett extrajobb och att ateruppta studierna och lasa masterniva snart. Oavsett vad som hander kommer jag att behova fortsatta pendla till Goteborg i atminstone tva ar till, och detta betyder att jag behover barnvakt at Lisbeth nar dagiset har stangt for dagen. Jag planerar att stanna kvar i Grabo ocksa efter att jag tagit min masterexamen, eftersom de har bra skolor har for Lisbeth. Jag kanske kunde starta eget foretag har sa att jag kunde vara nara skolan och Lisbeth, och verkligen vara dar och se henne vaxa upp. Hmn, jag vill tillagga att jag tycker valdigt mycket om att spela elgitarr, sa jag vill passa pa att be mina grannar om ursakt i forvag for det ovasen jag for, men jag skulle garna vilja ha ett gemensamt stalle dar vi kunde spela musik ihop.

17 Jag heter Liv och jag ar 45 ar. Min man dog for tio ar sedan, sa jag bor sjalv med min dotter Maria. Hon ar 18 ar och hon kommer att behova borja pendla till Goteborg inom ett par manader for hon ska borja studera pa Goteborgs Universitet. Jag arbetar i en restaurang i Lerum, och jag tycker verkligen om att laga mat at andra. Jag bor redan i Grabo, i ett privat hus, vilket ar ganska dyrt faktiskt. Jag skulle foredra att bo mindre en lagenhet vore perfekt, men sa behover vi plats for Marias piano forstas... Det vore aven bra med en flexibel lagenhet, for jag har traffat en man pa jobbet. Han heter Sven. Jag vet inte hur seriost det ar oss emellan an, men om vi skulle besluta oss for att bo ihop da skulle jag behova lite mer plats i lagenheten! Jag ar Helvi, en 93-arig kvinna med finskt ursprung, men jag har bott i Sverige sedan jag var 21, da jag borjade studera i Goteborg. Det var pa utbildningen jag traffade min blivande man, som jag sedan flyttade ihop med i Grabo. aven om han har gatt bort nu, vill jag bo kvar har for det ar mitt hem, och jag finner aven landsbygden valdigt inspirerande for mitt maleri. Men jag ar gammal nu och kan inte rora pa mig sa mycket; skulle verkligen behova hjalp med att handla och sallskap vore inte dumt heller! Pa sa vis vore det inte fel att dela boende med nagon, eftersom jag blir sa uttrakad ibland.

18 Hej! Jag ar Ingrid! Jag ar 36 ar, och jag ar faktiskt fodd i Sverige, men mina foraldrar kommer fran Marocko; de flyttade till Stockholm nar de var unga. Jag och min man har separerat; min man bor sjalv i Goteborg och jag har vardnaden om vara tre barn; tva pojkar Ville, 11 ar, och Lukas, 8 ar, och en flicka Maja, som ar yngst, bara 3 ar. Jag arbetar pa Volvo, sa det ar ganska svart att hinna med hamtning av barnen fran skolan nu nar min man inte bor med oss langre. Visst skulle vi kunna flytta, men jag vill bo kvar for barnens skull. Men det vore bra om det fanns ett tryggt stalle dar barnen kunde leka med sina vanner efter skolan. Apropa lek skulle jag verkligen behova mer forvaringsutrymme till barnens leksaker, om vi skulle flytta! Vi ar ett gammalt par, Solveig, 75 ar, och Gunnar, 78 ar. Vi ar bada svenska, men pa grund av Gunnars arbete pa ett kryddforetag bodde vi en lang tid i Indien. Det var dar vi traffades faktiskt. Sedan bodde vi i Japan ocksa. Solveig brukade undervisa svenska pa universitetet pa de olika platserna vi bott, men nu ar vi pensionarer och bor i Grabo, dar Solveigs slakt kommer ifran. Vi bor med var papegoja Tota, och vara fem katter, som ar barn till den japanska katten vi hade innan. Det ar valdigt mycket ljud och rorelse hemma och vi ar glada att vi bor nara en veterinar. Vi bor ganska langt fran vara barnbarn som bor i Tyskland respektive Japan, sa vi kan inte traffa dem sa mycket, men vi tycker mycket om att umgas med barn att lara dem saker och att beratta historier fran vara resor. Solveig tycker ocksa om att sticka halsdukar och trojor till barn!

19 Grön vad folk kan behöva; orange vad de kan erbjuda

20

21

22 REFERENSER - STANDARDLÄGENHETER OCH KOOPERATIVA PRINCIPER Genom att jämföra svenska och franska lägenheter kan man se att svenska lägenheter har ganska hög standard, vilket bekräftar den feedback jag fi ck från kommuntjänstemän under min första presentation; eftersom standarden är så hög vore det intressant att undersöka hur mycket man kan sänka standarden utan att förlora i kvalitet. Det är speciellt intressant här, eftersom ett av syftena är att ta fram billiga lägenheter. Så att sänka standarden vad gäller bostadsyta är en utmaning som kan sänka hyreskostnader. I min jämförelse mellan lägenheter verkar det som att svenskar vanligtvis har mer än 20 kvm per person, medan franska lägenheter, i en tät stadsmiljö, vanligtvis har en lägre siffra per person. Så kanske är det en bra utgångspunkt för att ändra den svenska standarden att ta fram svenska lägenheter vars storleksstandard ligger närmre franska lägenheter? Att fl ytta utrymmen med gemensamma funktioner är en möjlig lösning på hur man kan få ned kvm per person. Svenska lägenheter

23 Franska lägenheter Nanterre, 74kvm Auterive, Cité Bel-Air, 82kvm

24 REFERENSER - KOOPERATIVA PRINCIPER EXEMPLET MÖDRACENTRALER Möten mellan olika åldrar och sociala bakgrunder är en möjlighet att skapa nya nätverk och stödsystem. Ett intressant redan befi ntligt exempel är en mödracentral som startades upp i Tyskland för ett par år sedan, som baseras på egenvård av barn genom involvering av en mödraförsamling. Det hjälper folk att träffas och knyta kontakter. Här följer information från deras hemsida, http// Vad är en mödracentral? Mödracentraler är offentliga rum i kvarteret som drivs i egen regi, där mammor och deras barn kan träffas dagligen. Atmosfären är informell. Ni träffas över en kopp kaffe eller genom ett besök på mödracentralens second-handaffär. Barnpassning erbjuds för alla åldrar under centralens öppettider på drop-in basis. Mödracentraler bygger på deltagande. Deras motto är att alla är bra på åtminstone en sak- att de kan bidraga. Mödracentraler är ställen där mammor kan * Koppla av fokusera på sina behov och intressen * Utbyta kunskap och erfarenhet med andra * Få personligt stöd gå en kurs eller hålla i en kurs (språk, musik, datorkurser, kompetensutveckling) * Starta projekt and familjetjänster som barnpassning, äldrevård, varma måltider, tvätt, reparationer och hushållstjänster I mödracentraler stöttas kvinnor att * Gå samman för att förbättra sina egna liv och sitt samhälle * Slå sig samman med mammor från olika sociala och kulturella bakgrunder * Skapa en kultur som bygger på vänskap och ömsesidigt stöd * Berika grannskap och stödja sociala sammanhang * Göra anspråk på offentliga rummet och ge erkännande åt vardagsupplevelser som expertkunskap * Återfå självförtroende och bli medvetna om sina förmågor * Delta i politik och lokalt styre * Bekämpa fattigdom och socialt utanförskap * Öka medvetenheten om moderskapets värde i samhället

25 Vad mödracentraler erbjuder samhället Mödracentraler * Skapar möjligheter för barn yngre än dagisålder att träffas * Stödjer familjer med små barn genom att bistå i föräldrakunskap * Erbjuder omedelbar och icke-byråkratisk hjälp vid krissituationer och nödfall * Skapar ett trygghetsnätverk för utsatta familjer * Stärker kvinnor och bidrar till jämlikhet mellan könen * Ökar pappornas deltagande och engagemang i hemmet * Stödjer kvinnors återgång till utbildning och arbetsmarknad * Underlättar arbete-familjelivsbalansen * Utökar utbudet av hushållsnära tjänster * Skapar alternativ till institutionell äldrevård * Stödjer social integration bland ungdomar * Främjar barn- och familjehälsa * Motverkar demografi ska trender * Stärker tolerans och demokratiska attityder i civilsamhället * Förbättrar kvaliteten på offentliga rum * Återupplivar kvarter och lokal kultur * Sammanför invånare från olika klass och olika etnisk bakgrund. * Skapar en plattform för samhällets oanvända talanger och förmågor * Får med marginaliserade och exkluderade grupper i socialt deltagande * Utvecklar ledarskapspotential i samhället * Skapar inkomstgenererande möjligheter * Skapar en rik reservoar för informellt lärande * Gör vardagskunskaper tillgängliga * Utvecklar institutionell läs- och skrivkunnighet hos gräsrotsgrupper * Genererar uppfi nningar i professionella och institutionella program * Är inkubatorer för nya idéer och för lokal problemlösning * Kompetensutveckling och workshops * Regelbundna nyhetsbrev * Stimulans av nya mödracentralinitiativ * Rådgivning för enskilda mödracentraler likväl som för nationella och regionala mödracentralnätverk * Rådgivning för regering och andra myndigheter i hur man stödjer mödracentraler * Pilot projekt * Representation av mödracentraler på internationella event och nätverk * Analys av mödrars, barns och familjers situation i moderna samhällen * Dokumentation av mödracentraler och mödracentralprojekt En del information fanns också tillgänglig i rapporten Gender Sensitive Urban Planning, av Monika Jaeckel et Marieke van Geldermalsen. Så mödracentraler kan även ha biblioteksleksaker eller second-handaffärer för att stärka samhället. Alla dessa idéer kan användas i Gråbo, men i Gråbo skulle det röra sig mer om en föräldracentral, för att engagera pappor likväl som mammor i omvårdnaden av barnen. Gamla människor kan också delta i denna process, genom att hämta barnen efter skolan exempelvis och genom att passa dom, och i gengäld kan föräldrar hjälpa de gamla att handla till exempel. Våra aktiviteter Mine strävar efter att uppnå dessa mål genom följande aktiviteter * Utbyte av erfarenheter och studiebesök

26 FOKUS PÅ NYA LÄGENHETER Rum att leka Små barnvagnsförråd Toaletter Rum för läxhjälp Litet kök Toaletter Barnvagnsförråd och tvättstugor för lägenhets-typer orienterade åt båda hållen. Trappor och hissar för N/Slägenheternas utomhuspassager. Genom att ha faciliteter i dessa utrymmen,är det möjligt att undvika insyn från N/S-lägenheter till E/W-lägenheter. Nord-/Sydorienterade lägenheter Förvaring av verktyg, gödsel, frön till plantering i de små gemensamma trädgårdarna. Öst-/Västorienterade lägenheter musiku- Gemensamt trymme Utomhuspassager och gemensamma trädgårdar

27 Den sista delen i projektet bestod i att gå in på lägenheternas invärtes utformning. Jag tog endast fram principer för några enheter, så viss anpassning kan vara nödvändig för att implementera dem i hela byggnaden. Dessa lägenheter är framtagna speciellt för bostadshus belägna på Hjällsnässkolans före detta tomt, men Nord/Syd- och Öst/Västtyper kan implementeras i de andra planerade bostadshusen också. All ny bostadsbebyggelse består av tvåvåningshus och bör uppskattningsvis rymma 360 nya boende i Gråbo. Centralt belägna platser på Hjällnässkolans tidigare område bör användas som mötesplatser. De är inspirerade av mödracentralernas principer och kan fungera som en hjälp att skapa kooperativa barnomsorgssystem, genom att erbjuda rum där föräldrar och gamla kan hjälpas åt att ta hand om andras barn när de inte själva kan närvara. Att uppfostra barn tillsammans är även en möjlighet att stärka samhället, att skapa fl er band mellan människor; äldre människor har verkligen mycket att lära ut och detta kan gagna barnen. Samtidigt motverkar det ensamhet bland gamla. Genom att involvera dem i processen, kan de gamla förbli aktiva och hjälpsamma, och kunna be om hjälp i gentjänst utan att känna sig i vägen. Det kan fungera som ett alternativ till vilohem och kanske kan några jobb skapas för att hjälpa de gamla att bo kvar i sina lägenheter när alternativa vårdsystem inte räcker till. Dessutom är dessa möten ett sätt att skapa nya band där traditionella band kanske brutits, med ensamstående föräldrar eller gamla som inte bor nära resten av familjen. Vidare borde dessa nya nätverk inte begränsas att endast gälla vårdområdet. De kan även fungera som ett stöd vad gäller utbyte av annat, exempelvis tjänster. Kanske är äldrevård och barnomsorg inte de enda exemplet på utbyte. En möjlighet skulle kunna vara att tillhandahålla ett ställe där folk kan anmäla sig på en lista för att hjälpa till i alternativa vårdsystem, eller med en kompetens, i utbyte mot något, eller inte i utbyte. Slutligen borde dessa centralt placerade rum även fungera som gratis mötesplatser, och tillhandahålla en plats för kvartersfester exempelvis, som det gemensamma musikutrymmet till exempel.

28 Nord-/Sydorienterade lägenheter (2 våningar) 2 lägenheter delar på en gemensam trädgård. Det skapar möjligheten för en familj att hyra hela enheten och låta ett barn när det blivit äldre få sin egna självständiga del. Entrén sker via gemensamma trappor och hiss till ett plan, genom en utomhuspassage. 62kvm 32kvm Litet kök i N/S-lägenhet

29 med nya pojkvan och hans barn 62kvm 32kvm Möblering dagtid säng uppfälld och skrivbord nedfällt Möblering nattetid

30 48kvm 32kvm

31 Öst-/Västorienterade lägenheter (2 våningar) 3 eller 4 lägenheter som delar kök/vardagsrum (43kvm) och en liten trädgård (19kvm). Varje lägenhet har även ett litet privat vardagsrum. Privat entré för 3/4-enheten. 34kvm 30,5kvm För att uppmuntra till möten, kooperativa system och alternativ vård, borde åtminstone en av lägenheterna att vikas åt äldre. Samma sak gäller Nord/ Syd-lägenheterna; små utrymmen i vardagsrummet där en förälder (-arna) kan sova, kan ibland underlätta och ge mer utrymme till barnen, utan att behöva en större lägenhet, och det ger en låg hyra. De små sovutrymmena kan stängas till nattetid för att skapa avskildhet och kanöppnas upp dagtid för att förlänga vardagsrummet. 34vm 30,5kvm Mezzaninsäng

32 34kvm 30,5kvm 47,5kvm Gemensamma utrymmen (Ö/V-lägenheter) möten mellan olika ags människor, första steget mot nya kooperativa nätverk

33 34kvm 30,5kvm 47,5kvm

34 SLUTSATSER Sa varfor ar det hallbart? Med gemensamma utrymmen far du lagre hyror och du kan fortata den befintliga staden istallet for att lata den breda ut sig. Du far aven mojlighet att odla dina egna grodor i de gemensamma tradgardarna. Det for aven med sig mer liv och rorelse till centrum, sa att ekonomiska aktiviteter kan utvecklas har vilket gor platsen mer sjalvforsorjande och minskar pendlandet. Sist men inte minst hjalper de till att bilda nya natverk for bade barn- och aldreomsorg hallbarhet handlar aven om social hallbarhet!

35