Marx, socialismens utveckling och rötter. Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2013
|
|
- Inga Göransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Marx, socialismens utveckling och rötter Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2013
2 Disposition 1. Socialismen och bofinken 2. Två olika ansatser politisk teori och idéhistoria 3. Marx 4. Socialismens artlära
3 Socialismen och bofinken I Socialismen före Marx olika tendenser Blanqui Babeufs arvtagare Saint-Simon socialism som upplysning Owen och Fourier socialism som självstyrelse Proudhon syndikalismens teoretiker
4 Socialismen och bofinken II Marx och den organiserade marxismen
5 Socialismen och bofinken III Modern socialdemokrati Funktionssocialismen i Sverige Demokratisk socialism eller välfärdskapitalism Gustav Möller Ernst Wigforss
6 Socialismen och bofinken III Bolsjevism marxism-leninism rysk kommunism Imperialismen som kapitalismens högsta stadium Vad bör göras? Kominterns 21 teser Stalins bidrag: Socialism i ett land
7 Socialismen och bofinken IV s.k. teoretiska avvikelser Rosa Luxemburg (Polen, Tyskland) Antonio Gramsci (Italien) Lev Trotsky (Ryssland/Sovjet) Mao Zedong (Kina) Josef Broz Tito (Jugoslavien) Eurokommunism (främst Italien)
8 Intellektuella slagrutor Verktyg för att förstå idéerna som sådana, men också ett analytiskt förhållningssätt för att förstå idéerna i sitt historiska sammanhang.
9 Socialismen som idé en vag föreställning om kollektivt agerande och jämlikhet med många uttryck I spåret av den franska revolutionen dominerade ett slags jakobinskegalitär form av socialism. Felet med 1789 års revolution var att den förråddes, att den inte var tillräckligt radikal. Omkring 1850 och med Marx förkunnades i stället att socialismen skulle bygga på vetenskaplig grund. Den rationalistiska socialismen kan sägas bygga på ett arv från upplysningen. Det var den form av socialism som dominerade inom den tyska socialdemokratin och inom den Andra internationeln i slutet av 1800-talet. Den socialism som satte sin prägel på den kommunistiska rörelsen kan ses som en variant. När den moderna socialdemokratin träder in på den politiska scenen, särskilt i den norra delen av Europa, handlade det om en sorts socialism som först av allt betonade social rättvisa, ett slags moralisk form av socialism. Den fjärde och sista typen av socialism satte sin prägel på studentrevolten Socialismen var här snarast en extremt individualistisk frihetslära. Vi kan här tala om en frihetlig eller romantisk form av socialism.
10 Forts. 1 Ett förslag på politisk teoretisk slagruta (Berki 1975) Modern Anti-modern Moderat Rationalism Moralism Radikal Frihetlig/ Jakobinsk/ romantisk egalitär
11 Socialismens realpolitiska historia (idéutvecklingens bakgrund) Den industriella revolutionen (England) 1789 Franska revolutionen Babouvism Blanqui Saint-Simon Owen; Fourier Proudhon 1848 Revolutioner i Paris m.m. Kommunistiska manifestet 1864 Första internationalen bildas 1871 Pariskommunen; Tysk-franska kriget Internationalen vittrar sönder 1889 Andra internationalen sammanslutning av socialistiska arbetarpartier Marx konflikt mellan Marx och Anarko-syndikalism (Bakunin) Den organiserade marxismen (Kautsky) Lassalles statssocialism
12 Rösträttsreformer Forts 2 SD-partier vinner terräng i parlament 1914 Första världskriget Internationalen faller sönder 1917 Ryska revolutionen Kommunistiska internationalen (1921) 1920 Socialistiska partier vinner demokratiska val och bygger välfärdsstat, t.ex. Sverige I Sovjetunionen byggs socialism i ett land Anti-fascistisk motståndskamp och avkolonisering Socialistisk international (rekonstruktion av Andra internationalen) Kommunismen förökar sig genom delning Revisionism (Bernstein) Brittisk fabianism (1883) Austro-marxism Zimmerwaldrörelsen (vänstersocialister, bolsjeviker) Marxism-Leninism Modern socialdemokrati Stalinism Trotskism Maoism Titoism m.fl. 1953, 1956, Arbetaruppror i DDR Polen och Ungern Pragvåren, studentuppror Solidaritet i Polen, murens fall och kommunismens sammanbrott Avstalinisering Humanistisk marxism Akademisk marxism Eurokommunism och?
13 3. Marx som teoretiker och socialism hos Marx Ekonomisk teori om kapitalismen med teori om alienation (självförverkligande) med teori om expoatering (rättvisa) Samhälls- och historieteori (Historisk materialism) Idén om olika produktionssätt (periodiserirng; bas och överbyggnad; produktivkrafternas utveckling och produktionsförhållandenas begränsande roll); Till kritiken av den politiska ekonomin (Förordet) Idén om klasskamp med en bestämd uppfattning om sociala klasser, om politik och statens klasskaraktär och om ideologins roll (t.ex. Manifestet) * Filosofi (Dialektisk materialism)
14 Forts. 3; Marx bidrag Marx kritik av kapitalismen: Ett inhumant system Ett orättvist system Ett irrationellt system Marx vision av det kommunistiska samhället Ett klasslöst samhälle (proletariatet är en klass med universella intressen) där staten (åtminstone dess repressiva del) gradvis vittrar bort Ett samhälle där alla medverkar till gemenskapen och där alla ges möjlighet till sin fria individuella utveckling
15 Forts. 3. Marx bidrag Marx teori om revolutionen Kommunismen är ett möjligt alternativ när produktivkrafterna har nått en tillräcklig utvecklingsnivå. Arbetarklassen (och dess allierade) errövrar den politiska makten och upprättar kommunistiska produktionsförhållanden För det senare fordras 2a. Att arbetarna har tillfälle att gripa den politiska makten 2b. Att arbetarna är motiverade (missnöjda med rådande förhållanden och/eller önskan och tilltro till ett bättre alternativ)
16 Forts. 3; Socialism hos Marx Marx var definitivt påverkad av den jakobinska traditionen. Och Marx var som sagt en tydlig exponent för den rationalistiska, vetenskapliga socialismen. Vi har därtill konstaterat att det hos Marx finns en tydlig undertext som framhåller kapitalismens orättvisor, dvs en form av moralisk socialism. Och i en av ungdomsskrifterna (Ekonomisk-filosofiska manuskriptet) möter ni den frihetliga socialismen i sin prydno.
17 3. Den organiserade marxismen Kautsky Marxism under Andra internationalen Kapitalismens inneboende tendenser, särskilt kapitalets koncentration, leder med nödvändighet förr eller senare till socialism. Socialism innebär offentligt ägande av produktionsmedel, därmed avskaffande av exploatering och av ojämlikhet baserad på ojämlikt ägande. All diskreminering avskaffas. Yrkesmilitären likaså, Alla skall ha lika möjlighet till utbildning och fullständiga demokratiska rättigheter. Socialism ligger i allas intresse, men arbetarklassen är bärare av den särskilda historiska uppgift att förverkliga socialismen. För att nå socialismen måste arbetarklassen organisera sig både ekonomiskt och politiskt, och kämpa både för kortsiktiga och långsiktiga mål. Socialismen kan inte nås genom gradvisa reformer, men kampen för dessa är ändå viktig eftersom de gör tillvaron drägligare samt bidrar till klassolidariteten.
18 Forts. 3. Kautsky och den organiserade marxismens lära Kapitalismen kommer så småningom att avskaffas genom en revolution när de ekonomiska förutsättningarna finns och när arbetarnas klassmedvetande har nått en tillräckligt hög nivå. Denna revolution kommer dock inte ha formen av en statskupp utan måste bygga på stöd från en överväldigande majoritet av befolkningen. Arbetarklassens intressen är identiska över hela världen och den socialistiska revolutionen kommer att vara en global företeelse, i alla fall en företeelse som drabbar hela den industrialiserade världen. Teknisk utveckling är den drivande kraften i världshistorien. Socialism är inte bara ett politiskt program. Det är också en världsåskådning baserad på vetenskap. Religion däremot är ett uttryck för falskt klassmedvetande.
19 3. Teoretiska avvikelser Bernsteins revisionism Fabianernas socialism Austro-marxism Gemensamt ersatte eller kompletterade marxismen med etiska principer
20 4. Bidrag till socialismens artlära dimension I Socialismens teoretiska grundval Vetenskap Både vetenskap och moral Moral Saint-Simon (Proudhon) Utopiska socialister i gemen Marx Kautsky Austro-marxism Bernsteins revisionism Marxism-leninism Socialdemokrati
21 Forts. 4. Bidrag till socialismens artlära dimension II Socialismens ledande aktör Partiet annan Arbetarklassen Marx Saint-Simon, även övriga utopister Babouvister Kautsky, Bernstein Marxist-leninister Socialdemokrati Mao Luxemburg
22 Forts. 4. Bidrag till socialismens artlära dimension III Revolution statskupp Hur nå socialismen? Revolution annan form Reformer (gradvis) Babouvisterna Marx Kautsky Självförvaltningsutopister Marxism-leninism Austro-marxism Bernsteins revisionism Gramsci Socialdemokrati
23 Forts. 4. Bidrag till socialismens artlära dimension IV Socialismens institutionalisering Statssocialism Stat och rörelse Rörelsesocialism Babouvisterna Marx Kautsky, Bernstein Marxism-leninism Gramsci, Tito Självförvaltningsutopister Syndikalister, Gillesocialism Socialdemokrati
I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK
I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK 1. KLASSKAMPEN OCH SOCIALISMEN Marx/Engels: Kommunistiska manifestet http://www.marxists.org/svenska/marx/1848/04-d037.htm Engels: Socialismens utveckling från
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merGemensamt för dem alla är en vilja att stöpa om, eller avskaffa, kapitalismen till förmån för ett samhälle och en ekonomi där folket har makten.
Socialism och kommunism Ingen ideologi har utvecklats i så många varianter som socialismen, och med så stora skillnader mellan olika former av socia lism. De kan innehålla allt från statssocialism av Sovjetmodell
Läs merViktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen
Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna
Läs merTjugoårskrisen 1919 1939
Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och
Läs mer2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen
2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen - Karl Marx 1813-1883, Friedrich Engels 1820-1895 - granskningen av den litteratur som finns om Marx teori om ideologin ger
Läs merDrömsamhället svenska som andraspråk
Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de
Läs mer1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera
Läs merPolitiska ideologier
Politiska ideologier Vad är en ideologi? 1. Politiska ideologier: konservatism, liberalism, socialism, fascism osv Michael Freeden begreppssystem, kärnbegrepp. 2. Mer epistemologisk betydelse: Falskt medvetande
Läs merPerspektiv och teorier i internationell politik
Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den
Läs merMarxism Bakgrund teori praktik
Utdrag ur Marxism Bakgrund teori praktik Utgiven av Vänsterns Ungdomsförbund (VUF) 1967 Denna bok var avsedd att användas som en introduktionskurs i marxism, främst i studiecirklar ( grundcirklar ). I
Läs merV I Lenin Teser och referat om den borgerliga demokratin och proletariatets diktatur på Kommunistiska internationalens 1:a kongress den 4 mars 1919
1 V I Lenin Teser och referat om den borgerliga demokratin och proletariatets diktatur på Kommunistiska internationalens 1:a kongress den 4 mars 1919 1. Den revolutionära rörelsens tillväxt bland proletariatet
Läs merFörklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.
Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras
Läs mer12:45 13:45 Lunchpaus
Programblad 10:00 11:30 Inledning: Hur kapade högern frihetsbegreppet? Arrangör: ABF Gästrikebygden Socialistiskt Forum inleds med ett panelsamtal mellan Josefin Brink (V), Ellinor Eriksson (SSU) och Daniel
Läs merInternationalistiska Rösten. Homepage: www.internationalist.tk E-mail: internationalist.voice@gmail.com
Internationalistiska Rösten Homepage: www.internationalist.tk E-mail: internationalist.voice@gmail.com Introduktion Vad är nationalism och vad betyder denna fråga i kapitalismens olika perioder? Vad är
Läs merMarxism, modernism & det nya århundradet
1 Ur Fjärde Internationalen 1/1994 Marxism, modernism & det nya århundradet Intervju med Michael Löwy Efter stalinismens fall har en omfattande debatt uppstått inom vänstern om den traditionella marxismen
Läs merDet kalla kriget. Freden i Europa förbereds
Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna
Läs merÅk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
Läs merVärldskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
Läs merEuropas kommunistpartier
Ernest Mandel Europas kommunistpartier Innehåll Översättarens anmärkning... 1 Författarens förord... 1 Förord av Livio Maitan... 1 1. De beska frukterna av socialism i ett land eurokommunismens ideologiska
Läs merSven Lagerström. Syndikalismen. - en grundbok FEDERATIVS
Syndikalismen Sven Lagerström Syndikalismen - en grundbok FEDERATIVS Sven Lagerström: Syndikalismen - en grundbok Upplaga 3:1 Federativs forlag, box 6507, 113 83 Stockholm Författarna och Federativs förlag
Läs merFilosofin som revolutionärt vapen
1 Louis Althusser Filosofin som revolutionärt vapen 1968 Intervju med L. A. av dåvarande Pariskorrespondenten för italienska KP:s tidning L'Unità, Maria Antonietta Macciocchi, publicerad i och översatt
Läs merDen proletära internationalismens nödvändighet och objektiva rötter
1 Den proletära internationalismens nödvändighet och objektiva rötter av Pierre Frank (1968) Begreppet proletär internationalism växte fram redan under arbetarrörelsens första period i början av 1800-talet
Läs merRomantisk och marxistisk utopi
1 Ur Fjärde Internationalen 3/1985 Michael Löwy Romantisk och marxistisk utopi Går marxism ihop med utopier? Innebär utopi förnekande av vetenskapen? Inte nödvändigtvis, eftersom den konkreta utopin socialismen
Läs merKALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13
KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under
Läs merLektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen
Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär
Läs merSociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Läs merINNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11
Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18
Läs merVad ville socialisterna?
Södertörns högskola Institutionen för genus, kultur och historia Kandidatuppsats 15 hp Historia Vårterminen 2012 Vad ville socialisterna? Arbetarrörelsens diskussion kring marxismen i tidskriften Tiden
Läs merFörsta världskriget
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om
Läs merIDEOLOGIER OCH PARTIER
IDEOLOGIER OCH PARTIER Innehåll: Ideologier, s. 2 De tre stora ideologierna, s. 2 Ideologiernas kopplingar till svenska riksdagspartier, s. 4 Vänster-högerskalan, s. 4 Ytterligare idéer som ibland kallas
Läs merIdeologier. Olika typer av bullar
Ideologier Olika typer av bullar Konservatism! Vill bevara ordningen som råder i samhället. Den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet. Historiemedvetenhet viktigt man behöver veta varifrån
Läs merOrsakerna till FI:s grundande är giltiga än idag
Ur Fjärde Internationalen nr 1-89 1 Ernest Mandel Orsakerna till FI:s grundande är giltiga än idag Det har gjorts gällande att beslutet att grunda Fjärde Internationalens togs utifrån två felaktiga förutsägelser
Läs merKlassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan. Framväxande industrikapitalism reaktion mot merkantilismen
Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan Heterogen samling inte ekonomer Adam Smith (1776) J S Mill (1848), Marx (1868) Malthus, Ricardo, Say Framväxande industrikapitalism reaktion
Läs merDet är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick
Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert
Läs merFörsta världskriget 1914-1918
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.
Läs merLektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.
Lektion 5 Livsåskådningar Requiem for the american dream. Uppgifter till filmen: Skriv ner tre frågor var som ni vill ställa utifrån filmen. Skriv ner tre saker ni reagerade på i filmen. Vad har vi sett
Läs merMaterial till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt
Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans
Läs merTidigare delar av skriftserien Anarkism: Organisering, första upplagan 2008 Feminism, första upplagan 2012
ANARKISTISKA STUDIER Syftet med Anarkistiska Studier är att genom bland annat studiecirklar, föredrag och utgivning av böcker och texter sprida anarkistiska idéer. Anarkistiska Studier vill inspirera människor
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merDrömsamhället svenska som andraspråk
Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs merEuropeisk fascism som ideologi
Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se
Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Mänskliga rättigheter från filosofisk idé till internationell norm På bara 60
Läs merKalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR
Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget
Läs mer733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?
733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att
Läs merV I Lenin Ekonomi och politik under den proletära diktaturens epok
1 V I Lenin Ekonomi och politik under den proletära diktaturens epok Till sovjetmaktens tvåårsjubileum hade jag tänkt skriva en liten broschyr på det i rubriken angivna temat. Men i det dagliga arbetets
Läs merFACIT Instuderingsfrågor första världskriget
FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om
Läs merPer-Åke Westerlund Den verklige Lenin
Per-Åke Westerlund Den verklige Lenin Denna skrift utgjorde förord till Lenins Staten och revolutionen, publicerad av Förlaget Rättvisböcker 2000. Red Innehåll Introduktion... 1 I. Lenin och bolsjevikerna
Läs merDe politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter
1 V I Lenin De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter Förord till andra upplagan Denna broschyr skrevs i början av april 1917, redan innan koalitionsregeringen hade bildats. Sedan
Läs merMellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!
Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,
Läs merErnst Wigforss: SOCIALISMEN I SOCIALDEMOKRATIN
Ernst Wigforss: SOCIALISMEN I SOCIALDEMOKRATIN "Vad är det jag älskar när jag älskar dig?" frågade Augustinus sin gud. Socialismen är ingen religion, inte ens ersättning för religion. Men åtskilligt som
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merTrotskijs verkliga testamente
1 E. Germain (E. Mandel) Trotskijs verkliga testamente På den åttonde årsdagen för mordet på Leo Trotskij (augusti 1948) Från Fourth International, Vol. 9 No. 6, August 1948, s.168-173. Den som inte lämnar
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs merPaul Le Blanc: Den permanenta revolutionen granskad på nytt
1 Paul Le Blanc: Den permanenta revolutionen granskad på nytt [Recension av Witnesses to Permanent Revolution: The Documentary Record, Haymarket Books, 2010. Här översatt från International Socialist Review.
Läs merENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en
Läs mer1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.
1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.
Läs merBrytningarnas och genombrottens årtionde. Den nya vänstern och resten av 60-talet
Göran Therborn Brytningarnas och genombrottens årtionde. Den nya vänstern och resten av 60-talet [ Denna artikel är hämtad från antologin Marx i Sverige (Arbetarkultur 1983) ] Kastvindar och strömkantringar
Läs merIcke-ägandets olidliga enkelhet
Icke-ägandets olidliga enkelhet Daniel Ankarloo På ETC:s hemsida har sidan veta mera börjat publiceras. Syftet är att bidra till en radikal debatt som går lite mer på djupet i frågeställningarna. Och medan
Läs merTidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933
Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 1917 7 nov (25 okt): Ryska revolutionen 1918 12 Jan: det självständiga Ukrainska folkets republik utropas 20 Jan: Ryska ortodoxa kyrkan skiljs formellt
Läs merOm Spartakus. Inledning. Ur Partisan/Röda Häften 8. Rosa Luxemburg (1918)
1 Rosa Luxemburg (1918) Ur Partisan/Röda Häften 8 Om Spartakus Inledning av Kent-Åke Andersson Rosa Luxemburg intar en särställning inom den revolutionära rörelsen. Liksom den unge Trotskij låg hon ofta
Läs mer2. Socialismens utveckling
2. Socialismens utveckling Socialismen är född ur längtan efter frihet och rättvisa. Den längtan är säkert lika gammal som historien. Gång på gång har slavar gjort uppror mot sina herrar och underkuvade
Läs merDet svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik
Det svenska politiska systemet Välfärdsstat och neutralitetspolitik Uppläggning Den svenska välfärdsstaten: Karaktäristiska drag Några centrala beslut Svensk neutralitetspolitik Kännetecken, principer
Läs merDET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena
DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans
Läs merLärdomar av socialismens utveckling några reflektioner
Presentation Under 1980-talet råkade maoismen in i en allt djupare ideologisk och politisk kris, med splittringar och upplösning av många organisationer som resultat. Sammanbrottet för de flesta s k socialistiska
Läs merKKP och stalinismen några synpunkter
1 KKP och stalinismen några synpunkter På marxistarkivet har undertecknad i ett par artiklar använt begreppet antistalinistisk maoism för att karakterisera en lite mer sofistikerad variant av maoism. 1
Läs merVad är anarkism? en introduktion
Vad är anarkism? en introduktion Anarkismen kan sammanfattas som en politisk filosofi, en rad praktiska metoder, samt en historisk rörelse. Som politisk filosofi kan anarkismen definieras som ett motstånd
Läs merIndustri och imperier HT Instuderingsfrågor
Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.
Läs merPolitisk teori 1 Föreläsning 7: Konservatism. Jörgen Ödalen
Politisk teori 1 Föreläsning 7: Konservatism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Edmund Burke, Reflections on the Revolution in France (1790). Brittisk-irländsk filosof, debattör och politiker. Besökte
Läs merDebatt: Brittiska kommunistpartiet om Trotskijs bidrag till marxismen
Debatt: Brittiska kommunistpartiet om Trotskijs bidrag till marxismen Innehåll Introduktion... 1 Geoff Roberts: Trotskism och revolution... 3 Robin Blackburn: Vad är den demokratiska vägen till socialism?...
Läs merKlassisk Sociologisk Teori
Klassisk Sociologisk Teori Föreläsningens upplägg Fyra delar Introduktion till Sociologi Att se samhället? Marx Durkheim Weber Att se samhället Vad är sociologi? Blev en vetenskap 1947 i Sverige Handlar
Läs merDet kalla kriget
Det kalla kriget 1945-1991 Kalla krigets karaktär Ekonomisk USA liberalism, kapitalism med fria marknader för företag och människor att agera på. Staten ingriper om friheten hotas. Sovjet, kommunism, planekonomi
Läs merHISTORIA - HISTORIESYN
HISTORIA - HISTORIESYN Historiesyn - olika satt att tolka historien Vad en historiker maste gora for att fa veta vad som har hant ar att skaffa kallmaterial, kritiskt granska det och sedan tolka materialet.
Läs merLeo Trotskij: Arbetarkontroll över produktionen (20 augusti 1931)
1 Leo Trotskij: Arbetarkontroll över produktionen (20 augusti 1931) Som svar på din fråga ska jag, som ett första utkast till ett meningsutbyte, försöka kasta ner några få allmänna överväganden angående
Läs merJan Myrdalbiblioteket Hyllstruktur version 3.3 Avdelning/Knubbtext Vån Rum Knubbtext utskriven STF årsböcker
Filosofi och religion 0 Källare: Rum 1 Filosofi och religion Juridik och kriminologi 0 Källare: Rum 1 Juridik och kriminologi Lychnos 0 Källare: Rum 1 Lychnos Psykologi/Sexologi 0 Källare: Rum 1 Psykologi/Sexologi
Läs merBilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?
Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober
Läs merFacket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin
Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga
Läs merLeo Trotskij: Den politiska situationen i Kina och den bolsjevikleninistiska
Leo Trotskij: Den politiska situationen i Kina och den bolsjevikleninistiska oppositionens uppgifter (juni 1929) (Text från Bjulleten Oppozitsij, nr 1-2, juli 1929. Översättning från engelska versionen,
Läs merArvet efter Ernest Mandel - en antologi
Arvet efter Ernest Mandel - en antologi Innehållsförteckning Redaktionell kommentar...3 Michael Löwy - Ernest Mandels revolutionära humanism...5 Jesús Albarracín, Pedro Montes - Senkapitalismen: Mandels
Läs merKalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!
Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började
Läs merFackföreningarna under den proletära diktaturens epok.
1 Ur Den Kommunistiska Internationalen N:o 6. (1921) DE RÖDE FAGFORENINGERS INTERNATIONALE RAAD. Alexander Lozovskij Fackföreningarna under den proletära diktaturens epok. Under hela sin mångåriga existens
Läs merEtt bidrag till en kritik av förfallsteorin förfallsteorin eller teorins förfall? Del III.
Ett bidrag till en kritik av förfallsteorin förfallsteorin eller teorins förfall? Del III. Introduktion: Historien hitintills Som våra engagerade och tålmodiga läsare redan känner till så handlar denna
Läs merStudiemallar för grundkurser 2013
Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations
Läs mer9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg
9B01, KONGRESS 2019 Målområden för verksamhetsplanering 2019-2031 Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg POLITIK Vår politik syftar till att bygga ett solidariskt samhälle, i Sverige
Läs merPaul Le Blanc: Lenin och det revolutionära partiet
Paul Le Blanc: Lenin och det revolutionära partiet 2 Innehållsförteckning Redaktionell kommentar...4 Ernest Mandel: Inledning...5 I... 5 II...6 III... 7 IV... 8 V...10 VI... 14 Kapitel 1. Inledning: Äkta
Läs merLeo Trotskij: Rapport om den fjärde världskongressen
1 Leo Trotskij: Rapport om den fjärde världskongressen (28 december 1922) [Rapport till den kommunistiska fraktionens möte vid den tionde allryska sovjetkongressen, där delegater som inte var partimedlemmar
Läs merSammanfattningar av seminarium 2 i politisk teori A.
Sammanfattningar av seminarium 2 i politisk teori A. Sammanfattningar av seminarium 2 i politisk teori A.... 1 Kommunism... 2 Nationalism... 2 Radikalfeminism... 4 Konservatism... 7 Marxism... 10 Liberalism...
Läs mer"Ernst Wigforss och Robert Dahls visioner av ekonomisk demokrati. Ilja Viktorov, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet
"Ernst Wigforss och Robert Dahls visioner av ekonomisk demokrati Paper presenterad vid ekonomisk-historiska mötet i Lund, 17-19 oktober 2003 Sessionen Doktrinhistoria Ilja Viktorov, Ekonomisk-historiska
Läs merIdeologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!
Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet
Läs merFrån Marx till marxism
Per Månson Från Marx till marxism En studie av Karl Marx och marxismens framväxt Första upplagan: Röda Bokförlaget AB, Göteborg, 1987 Denna digitala utgåva utgiven med författarens tillstånd, maj 2011.
Läs merReformism vs Pragmatism
Reformism vs Pragmatism Socialdemokratiska riksdagsledamöter från Jönköpings valkrets och deras uppfattning om sin ideologi Examensarbete inom lärarprogrammets sena år 180/220p Pontus Bäckström C-uppsats
Läs merDEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG
Läs merLeo Trotskij: Sammanfattande tal
1 Leo Trotskij: Sammanfattande tal (Kommunistiska internationalens tredje världskongress, tredje sessionen, 24 juni 1921.) Kamrater! Den förste talaren under denna diskussion, kamrat Brand, 1 höll ett
Läs merJag skall prata en del övergripande om de bakomliggande perspektiven bakom Att arbeta i organisationer.
1 Föreläsning 25/1 2011 Jonas Upplägg: 1 Sociologiskt perspektiv Utvikning: Durkheim 2 Kritiskt perspektiv Marx Kritisk teori 1 Sociologiskt perspektiv Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande
Läs merEFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991
EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism
Läs merRENEGATEN KAUTSKY OCH HANS LÄRJUNGE LENIN
Som en slags fortsättning på/komplement till Vägrandets dynamik som riff-raff gav ut publicerar vi här en äldre text av Gilles Dauvé, författad 1977 under pseudonymen Jean Barrot som efterord till en ny
Läs mer