Marx, socialismens utveckling och rötter. Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marx, socialismens utveckling och rötter. Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2013"

Transkript

1 Marx, socialismens utveckling och rötter Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2013

2 Disposition 1. Socialismen och bofinken 2. Två olika ansatser politisk teori och idéhistoria 3. Marx 4. Socialismens artlära

3 Socialismen och bofinken I Socialismen före Marx olika tendenser Blanqui Babeufs arvtagare Saint-Simon socialism som upplysning Owen och Fourier socialism som självstyrelse Proudhon syndikalismens teoretiker

4 Socialismen och bofinken II Marx och den organiserade marxismen

5 Socialismen och bofinken III Modern socialdemokrati Funktionssocialismen i Sverige Demokratisk socialism eller välfärdskapitalism Gustav Möller Ernst Wigforss

6 Socialismen och bofinken III Bolsjevism marxism-leninism rysk kommunism Imperialismen som kapitalismens högsta stadium Vad bör göras? Kominterns 21 teser Stalins bidrag: Socialism i ett land

7 Socialismen och bofinken IV s.k. teoretiska avvikelser Rosa Luxemburg (Polen, Tyskland) Antonio Gramsci (Italien) Lev Trotsky (Ryssland/Sovjet) Mao Zedong (Kina) Josef Broz Tito (Jugoslavien) Eurokommunism (främst Italien)

8 Intellektuella slagrutor Verktyg för att förstå idéerna som sådana, men också ett analytiskt förhållningssätt för att förstå idéerna i sitt historiska sammanhang.

9 Socialismen som idé en vag föreställning om kollektivt agerande och jämlikhet med många uttryck I spåret av den franska revolutionen dominerade ett slags jakobinskegalitär form av socialism. Felet med 1789 års revolution var att den förråddes, att den inte var tillräckligt radikal. Omkring 1850 och med Marx förkunnades i stället att socialismen skulle bygga på vetenskaplig grund. Den rationalistiska socialismen kan sägas bygga på ett arv från upplysningen. Det var den form av socialism som dominerade inom den tyska socialdemokratin och inom den Andra internationeln i slutet av 1800-talet. Den socialism som satte sin prägel på den kommunistiska rörelsen kan ses som en variant. När den moderna socialdemokratin träder in på den politiska scenen, särskilt i den norra delen av Europa, handlade det om en sorts socialism som först av allt betonade social rättvisa, ett slags moralisk form av socialism. Den fjärde och sista typen av socialism satte sin prägel på studentrevolten Socialismen var här snarast en extremt individualistisk frihetslära. Vi kan här tala om en frihetlig eller romantisk form av socialism.

10 Forts. 1 Ett förslag på politisk teoretisk slagruta (Berki 1975) Modern Anti-modern Moderat Rationalism Moralism Radikal Frihetlig/ Jakobinsk/ romantisk egalitär

11 Socialismens realpolitiska historia (idéutvecklingens bakgrund) Den industriella revolutionen (England) 1789 Franska revolutionen Babouvism Blanqui Saint-Simon Owen; Fourier Proudhon 1848 Revolutioner i Paris m.m. Kommunistiska manifestet 1864 Första internationalen bildas 1871 Pariskommunen; Tysk-franska kriget Internationalen vittrar sönder 1889 Andra internationalen sammanslutning av socialistiska arbetarpartier Marx konflikt mellan Marx och Anarko-syndikalism (Bakunin) Den organiserade marxismen (Kautsky) Lassalles statssocialism

12 Rösträttsreformer Forts 2 SD-partier vinner terräng i parlament 1914 Första världskriget Internationalen faller sönder 1917 Ryska revolutionen Kommunistiska internationalen (1921) 1920 Socialistiska partier vinner demokratiska val och bygger välfärdsstat, t.ex. Sverige I Sovjetunionen byggs socialism i ett land Anti-fascistisk motståndskamp och avkolonisering Socialistisk international (rekonstruktion av Andra internationalen) Kommunismen förökar sig genom delning Revisionism (Bernstein) Brittisk fabianism (1883) Austro-marxism Zimmerwaldrörelsen (vänstersocialister, bolsjeviker) Marxism-Leninism Modern socialdemokrati Stalinism Trotskism Maoism Titoism m.fl. 1953, 1956, Arbetaruppror i DDR Polen och Ungern Pragvåren, studentuppror Solidaritet i Polen, murens fall och kommunismens sammanbrott Avstalinisering Humanistisk marxism Akademisk marxism Eurokommunism och?

13 3. Marx som teoretiker och socialism hos Marx Ekonomisk teori om kapitalismen med teori om alienation (självförverkligande) med teori om expoatering (rättvisa) Samhälls- och historieteori (Historisk materialism) Idén om olika produktionssätt (periodiserirng; bas och överbyggnad; produktivkrafternas utveckling och produktionsförhållandenas begränsande roll); Till kritiken av den politiska ekonomin (Förordet) Idén om klasskamp med en bestämd uppfattning om sociala klasser, om politik och statens klasskaraktär och om ideologins roll (t.ex. Manifestet) * Filosofi (Dialektisk materialism)

14 Forts. 3; Marx bidrag Marx kritik av kapitalismen: Ett inhumant system Ett orättvist system Ett irrationellt system Marx vision av det kommunistiska samhället Ett klasslöst samhälle (proletariatet är en klass med universella intressen) där staten (åtminstone dess repressiva del) gradvis vittrar bort Ett samhälle där alla medverkar till gemenskapen och där alla ges möjlighet till sin fria individuella utveckling

15 Forts. 3. Marx bidrag Marx teori om revolutionen Kommunismen är ett möjligt alternativ när produktivkrafterna har nått en tillräcklig utvecklingsnivå. Arbetarklassen (och dess allierade) errövrar den politiska makten och upprättar kommunistiska produktionsförhållanden För det senare fordras 2a. Att arbetarna har tillfälle att gripa den politiska makten 2b. Att arbetarna är motiverade (missnöjda med rådande förhållanden och/eller önskan och tilltro till ett bättre alternativ)

16 Forts. 3; Socialism hos Marx Marx var definitivt påverkad av den jakobinska traditionen. Och Marx var som sagt en tydlig exponent för den rationalistiska, vetenskapliga socialismen. Vi har därtill konstaterat att det hos Marx finns en tydlig undertext som framhåller kapitalismens orättvisor, dvs en form av moralisk socialism. Och i en av ungdomsskrifterna (Ekonomisk-filosofiska manuskriptet) möter ni den frihetliga socialismen i sin prydno.

17 3. Den organiserade marxismen Kautsky Marxism under Andra internationalen Kapitalismens inneboende tendenser, särskilt kapitalets koncentration, leder med nödvändighet förr eller senare till socialism. Socialism innebär offentligt ägande av produktionsmedel, därmed avskaffande av exploatering och av ojämlikhet baserad på ojämlikt ägande. All diskreminering avskaffas. Yrkesmilitären likaså, Alla skall ha lika möjlighet till utbildning och fullständiga demokratiska rättigheter. Socialism ligger i allas intresse, men arbetarklassen är bärare av den särskilda historiska uppgift att förverkliga socialismen. För att nå socialismen måste arbetarklassen organisera sig både ekonomiskt och politiskt, och kämpa både för kortsiktiga och långsiktiga mål. Socialismen kan inte nås genom gradvisa reformer, men kampen för dessa är ändå viktig eftersom de gör tillvaron drägligare samt bidrar till klassolidariteten.

18 Forts. 3. Kautsky och den organiserade marxismens lära Kapitalismen kommer så småningom att avskaffas genom en revolution när de ekonomiska förutsättningarna finns och när arbetarnas klassmedvetande har nått en tillräckligt hög nivå. Denna revolution kommer dock inte ha formen av en statskupp utan måste bygga på stöd från en överväldigande majoritet av befolkningen. Arbetarklassens intressen är identiska över hela världen och den socialistiska revolutionen kommer att vara en global företeelse, i alla fall en företeelse som drabbar hela den industrialiserade världen. Teknisk utveckling är den drivande kraften i världshistorien. Socialism är inte bara ett politiskt program. Det är också en världsåskådning baserad på vetenskap. Religion däremot är ett uttryck för falskt klassmedvetande.

19 3. Teoretiska avvikelser Bernsteins revisionism Fabianernas socialism Austro-marxism Gemensamt ersatte eller kompletterade marxismen med etiska principer

20 4. Bidrag till socialismens artlära dimension I Socialismens teoretiska grundval Vetenskap Både vetenskap och moral Moral Saint-Simon (Proudhon) Utopiska socialister i gemen Marx Kautsky Austro-marxism Bernsteins revisionism Marxism-leninism Socialdemokrati

21 Forts. 4. Bidrag till socialismens artlära dimension II Socialismens ledande aktör Partiet annan Arbetarklassen Marx Saint-Simon, även övriga utopister Babouvister Kautsky, Bernstein Marxist-leninister Socialdemokrati Mao Luxemburg

22 Forts. 4. Bidrag till socialismens artlära dimension III Revolution statskupp Hur nå socialismen? Revolution annan form Reformer (gradvis) Babouvisterna Marx Kautsky Självförvaltningsutopister Marxism-leninism Austro-marxism Bernsteins revisionism Gramsci Socialdemokrati

23 Forts. 4. Bidrag till socialismens artlära dimension IV Socialismens institutionalisering Statssocialism Stat och rörelse Rörelsesocialism Babouvisterna Marx Kautsky, Bernstein Marxism-leninism Gramsci, Tito Självförvaltningsutopister Syndikalister, Gillesocialism Socialdemokrati

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Moderna marxistiska teorier inom den analytiskt politisk-filosofiska traditionen: är i hög grad urplock ur vissa

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK

I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK 1. KLASSKAMPEN OCH SOCIALISMEN Marx/Engels: Kommunistiska manifestet http://www.marxists.org/svenska/marx/1848/04-d037.htm Engels: Socialismens utveckling från

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Gemensamt för dem alla är en vilja att stöpa om, eller avskaffa, kapitalismen till förmån för ett samhälle och en ekonomi där folket har makten.

Gemensamt för dem alla är en vilja att stöpa om, eller avskaffa, kapitalismen till förmån för ett samhälle och en ekonomi där folket har makten. Socialism och kommunism Ingen ideologi har utvecklats i så många varianter som socialismen, och med så stora skillnader mellan olika former av socia lism. De kan innehålla allt från statssocialism av Sovjetmodell

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen

2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen 2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen - Karl Marx 1813-1883, Friedrich Engels 1820-1895 - granskningen av den litteratur som finns om Marx teori om ideologin ger

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Internationalistiska Rösten. Homepage: www.internationalist.tk E-mail: internationalist.voice@gmail.com

Internationalistiska Rösten. Homepage: www.internationalist.tk E-mail: internationalist.voice@gmail.com Internationalistiska Rösten Homepage: www.internationalist.tk E-mail: internationalist.voice@gmail.com Introduktion Vad är nationalism och vad betyder denna fråga i kapitalismens olika perioder? Vad är

Läs mer

Marxism Bakgrund teori praktik

Marxism Bakgrund teori praktik Utdrag ur Marxism Bakgrund teori praktik Utgiven av Vänsterns Ungdomsförbund (VUF) 1967 Denna bok var avsedd att användas som en introduktionskurs i marxism, främst i studiecirklar ( grundcirklar ). I

Läs mer

V I Lenin Teser och referat om den borgerliga demokratin och proletariatets diktatur på Kommunistiska internationalens 1:a kongress den 4 mars 1919

V I Lenin Teser och referat om den borgerliga demokratin och proletariatets diktatur på Kommunistiska internationalens 1:a kongress den 4 mars 1919 1 V I Lenin Teser och referat om den borgerliga demokratin och proletariatets diktatur på Kommunistiska internationalens 1:a kongress den 4 mars 1919 1. Den revolutionära rörelsens tillväxt bland proletariatet

Läs mer

Romantisk och marxistisk utopi

Romantisk och marxistisk utopi 1 Ur Fjärde Internationalen 3/1985 Michael Löwy Romantisk och marxistisk utopi Går marxism ihop med utopier? Innebär utopi förnekande av vetenskapen? Inte nödvändigtvis, eftersom den konkreta utopin socialismen

Läs mer

12:45 13:45 Lunchpaus

12:45 13:45 Lunchpaus Programblad 10:00 11:30 Inledning: Hur kapade högern frihetsbegreppet? Arrangör: ABF Gästrikebygden Socialistiskt Forum inleds med ett panelsamtal mellan Josefin Brink (V), Ellinor Eriksson (SSU) och Daniel

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Europas kommunistpartier

Europas kommunistpartier Ernest Mandel Europas kommunistpartier Innehåll Översättarens anmärkning... 1 Författarens förord... 1 Förord av Livio Maitan... 1 1. De beska frukterna av socialism i ett land eurokommunismens ideologiska

Läs mer

Den proletära internationalismens nödvändighet och objektiva rötter

Den proletära internationalismens nödvändighet och objektiva rötter 1 Den proletära internationalismens nödvändighet och objektiva rötter av Pierre Frank (1968) Begreppet proletär internationalism växte fram redan under arbetarrörelsens första period i början av 1800-talet

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Sven Lagerström. Syndikalismen. - en grundbok FEDERATIVS

Sven Lagerström. Syndikalismen. - en grundbok FEDERATIVS Syndikalismen Sven Lagerström Syndikalismen - en grundbok FEDERATIVS Sven Lagerström: Syndikalismen - en grundbok Upplaga 3:1 Federativs forlag, box 6507, 113 83 Stockholm Författarna och Federativs förlag

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Politiska ideologier

Politiska ideologier Politiska ideologier Vad är en ideologi? 1. Politiska ideologier: konservatism, liberalism, socialism, fascism osv Michael Freeden begreppssystem, kärnbegrepp. 2. Mer epistemologisk betydelse: Falskt medvetande

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Vad ville socialisterna?

Vad ville socialisterna? Södertörns högskola Institutionen för genus, kultur och historia Kandidatuppsats 15 hp Historia Vårterminen 2012 Vad ville socialisterna? Arbetarrörelsens diskussion kring marxismen i tidskriften Tiden

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans

Läs mer

Ideologier. Olika typer av bullar

Ideologier. Olika typer av bullar Ideologier Olika typer av bullar Konservatism! Vill bevara ordningen som råder i samhället. Den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet. Historiemedvetenhet viktigt man behöver veta varifrån

Läs mer

Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan. Framväxande industrikapitalism reaktion mot merkantilismen

Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan. Framväxande industrikapitalism reaktion mot merkantilismen Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan Heterogen samling inte ekonomer Adam Smith (1776) J S Mill (1848), Marx (1868) Malthus, Ricardo, Say Framväxande industrikapitalism reaktion

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Trotskijs verkliga testamente

Trotskijs verkliga testamente 1 E. Germain (E. Mandel) Trotskijs verkliga testamente På den åttonde årsdagen för mordet på Leo Trotskij (augusti 1948) Från Fourth International, Vol. 9 No. 6, August 1948, s.168-173. Den som inte lämnar

Läs mer

V I Lenin Ekonomi och politik under den proletära diktaturens epok

V I Lenin Ekonomi och politik under den proletära diktaturens epok 1 V I Lenin Ekonomi och politik under den proletära diktaturens epok Till sovjetmaktens tvåårsjubileum hade jag tänkt skriva en liten broschyr på det i rubriken angivna temat. Men i det dagliga arbetets

Läs mer

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18

Läs mer

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream. Lektion 5 Livsåskådningar Requiem for the american dream. Uppgifter till filmen: Skriv ner tre frågor var som ni vill ställa utifrån filmen. Skriv ner tre saker ni reagerade på i filmen. Vad har vi sett

Läs mer

IDEOLOGIER OCH PARTIER

IDEOLOGIER OCH PARTIER IDEOLOGIER OCH PARTIER Innehåll: Ideologier, s. 2 De tre stora ideologierna, s. 2 Ideologiernas kopplingar till svenska riksdagspartier, s. 4 Vänster-högerskalan, s. 4 Ytterligare idéer som ibland kallas

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Orsakerna till FI:s grundande är giltiga än idag

Orsakerna till FI:s grundande är giltiga än idag Ur Fjärde Internationalen nr 1-89 1 Ernest Mandel Orsakerna till FI:s grundande är giltiga än idag Det har gjorts gällande att beslutet att grunda Fjärde Internationalens togs utifrån två felaktiga förutsägelser

Läs mer

Tidigare delar av skriftserien Anarkism: Organisering, första upplagan 2008 Feminism, första upplagan 2012

Tidigare delar av skriftserien Anarkism: Organisering, första upplagan 2008 Feminism, första upplagan 2012 ANARKISTISKA STUDIER Syftet med Anarkistiska Studier är att genom bland annat studiecirklar, föredrag och utgivning av böcker och texter sprida anarkistiska idéer. Anarkistiska Studier vill inspirera människor

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Ernst Wigforss: SOCIALISMEN I SOCIALDEMOKRATIN

Ernst Wigforss: SOCIALISMEN I SOCIALDEMOKRATIN Ernst Wigforss: SOCIALISMEN I SOCIALDEMOKRATIN "Vad är det jag älskar när jag älskar dig?" frågade Augustinus sin gud. Socialismen är ingen religion, inte ens ersättning för religion. Men åtskilligt som

Läs mer

Leo Trotskij: Sammanfattande tal

Leo Trotskij: Sammanfattande tal 1 Leo Trotskij: Sammanfattande tal (Kommunistiska internationalens tredje världskongress, tredje sessionen, 24 juni 1921.) Kamrater! Den förste talaren under denna diskussion, kamrat Brand, 1 höll ett

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

Brytningarnas och genombrottens årtionde. Den nya vänstern och resten av 60-talet

Brytningarnas och genombrottens årtionde. Den nya vänstern och resten av 60-talet Göran Therborn Brytningarnas och genombrottens årtionde. Den nya vänstern och resten av 60-talet [ Denna artikel är hämtad från antologin Marx i Sverige (Arbetarkultur 1983) ] Kastvindar och strömkantringar

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Mänskliga rättigheter från filosofisk idé till internationell norm På bara 60

Läs mer

De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter

De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter 1 V I Lenin De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter Förord till andra upplagan Denna broschyr skrevs i början av april 1917, redan innan koalitionsregeringen hade bildats. Sedan

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.

Läs mer

Om Spartakus. Inledning. Ur Partisan/Röda Häften 8. Rosa Luxemburg (1918)

Om Spartakus. Inledning. Ur Partisan/Röda Häften 8. Rosa Luxemburg (1918) 1 Rosa Luxemburg (1918) Ur Partisan/Röda Häften 8 Om Spartakus Inledning av Kent-Åke Andersson Rosa Luxemburg intar en särställning inom den revolutionära rörelsen. Liksom den unge Trotskij låg hon ofta

Läs mer

Icke-ägandets olidliga enkelhet

Icke-ägandets olidliga enkelhet Icke-ägandets olidliga enkelhet Daniel Ankarloo På ETC:s hemsida har sidan veta mera börjat publiceras. Syftet är att bidra till en radikal debatt som går lite mer på djupet i frågeställningarna. Och medan

Läs mer

Per-Åke Westerlund Den verklige Lenin

Per-Åke Westerlund Den verklige Lenin Per-Åke Westerlund Den verklige Lenin Denna skrift utgjorde förord till Lenins Staten och revolutionen, publicerad av Förlaget Rättvisböcker 2000. Red Innehåll Introduktion... 1 I. Lenin och bolsjevikerna

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

2. Socialismens utveckling

2. Socialismens utveckling 2. Socialismens utveckling Socialismen är född ur längtan efter frihet och rättvisa. Den längtan är säkert lika gammal som historien. Gång på gång har slavar gjort uppror mot sina herrar och underkuvade

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Fackföreningarna under den proletära diktaturens epok.

Fackföreningarna under den proletära diktaturens epok. 1 Ur Den Kommunistiska Internationalen N:o 6. (1921) DE RÖDE FAGFORENINGERS INTERNATIONALE RAAD. Alexander Lozovskij Fackföreningarna under den proletära diktaturens epok. Under hela sin mångåriga existens

Läs mer

Debatt: Brittiska kommunistpartiet om Trotskijs bidrag till marxismen

Debatt: Brittiska kommunistpartiet om Trotskijs bidrag till marxismen Debatt: Brittiska kommunistpartiet om Trotskijs bidrag till marxismen Innehåll Introduktion... 1 Geoff Roberts: Trotskism och revolution... 3 Robin Blackburn: Vad är den demokratiska vägen till socialism?...

Läs mer

"Ernst Wigforss och Robert Dahls visioner av ekonomisk demokrati. Ilja Viktorov, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet

Ernst Wigforss och Robert Dahls visioner av ekonomisk demokrati. Ilja Viktorov, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet "Ernst Wigforss och Robert Dahls visioner av ekonomisk demokrati Paper presenterad vid ekonomisk-historiska mötet i Lund, 17-19 oktober 2003 Sessionen Doktrinhistoria Ilja Viktorov, Ekonomisk-historiska

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Konservatism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Konservatism. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 7: Konservatism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Edmund Burke, Reflections on the Revolution in France (1790). Brittisk-irländsk filosof, debattör och politiker. Besökte

Läs mer

Leo Trotskij: Arbetarkontroll över produktionen (20 augusti 1931)

Leo Trotskij: Arbetarkontroll över produktionen (20 augusti 1931) 1 Leo Trotskij: Arbetarkontroll över produktionen (20 augusti 1931) Som svar på din fråga ska jag, som ett första utkast till ett meningsutbyte, försöka kasta ner några få allmänna överväganden angående

Läs mer

Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933

Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 1917 7 nov (25 okt): Ryska revolutionen 1918 12 Jan: det självständiga Ukrainska folkets republik utropas 20 Jan: Ryska ortodoxa kyrkan skiljs formellt

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

Paul Le Blanc: Lenin och det revolutionära partiet

Paul Le Blanc: Lenin och det revolutionära partiet Paul Le Blanc: Lenin och det revolutionära partiet 2 Innehållsförteckning Redaktionell kommentar...4 Ernest Mandel: Inledning...5 I... 5 II...6 III... 7 IV... 8 V...10 VI... 14 Kapitel 1. Inledning: Äkta

Läs mer

Leo Trotskij: Rapport om den fjärde världskongressen

Leo Trotskij: Rapport om den fjärde världskongressen 1 Leo Trotskij: Rapport om den fjärde världskongressen (28 december 1922) [Rapport till den kommunistiska fraktionens möte vid den tionde allryska sovjetkongressen, där delegater som inte var partimedlemmar

Läs mer

Jan Myrdalbiblioteket Hyllstruktur version 3.3 Avdelning/Knubbtext Vån Rum Knubbtext utskriven STF årsböcker

Jan Myrdalbiblioteket Hyllstruktur version 3.3 Avdelning/Knubbtext Vån Rum Knubbtext utskriven STF årsböcker Filosofi och religion 0 Källare: Rum 1 Filosofi och religion Juridik och kriminologi 0 Källare: Rum 1 Juridik och kriminologi Lychnos 0 Källare: Rum 1 Lychnos Psykologi/Sexologi 0 Källare: Rum 1 Psykologi/Sexologi

Läs mer

Om Pierre Broués Tyska revolutionen

Om Pierre Broués Tyska revolutionen 1 Todd Chretien Om Pierre Broués Tyska revolutionen Från International Socialist Review, n 50 och 52, november-december 2006 och mars-april 2007. Todd Chretien är medlem av International Socialist Organization

Läs mer

Sammanfattningar av seminarium 2 i politisk teori A.

Sammanfattningar av seminarium 2 i politisk teori A. Sammanfattningar av seminarium 2 i politisk teori A. Sammanfattningar av seminarium 2 i politisk teori A.... 1 Kommunism... 2 Nationalism... 2 Radikalfeminism... 4 Konservatism... 7 Marxism... 10 Liberalism...

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Ett bidrag till en kritik av förfallsteorin förfallsteorin eller teorins förfall? Del III.

Ett bidrag till en kritik av förfallsteorin förfallsteorin eller teorins förfall? Del III. Ett bidrag till en kritik av förfallsteorin förfallsteorin eller teorins förfall? Del III. Introduktion: Historien hitintills Som våra engagerade och tålmodiga läsare redan känner till så handlar denna

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik

Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik Det svenska politiska systemet Välfärdsstat och neutralitetspolitik Uppläggning Den svenska välfärdsstaten: Karaktäristiska drag Några centrala beslut Svensk neutralitetspolitik Kännetecken, principer

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Klassisk Sociologisk Teori

Klassisk Sociologisk Teori Klassisk Sociologisk Teori Föreläsningens upplägg Fyra delar Introduktion till Sociologi Att se samhället? Marx Durkheim Weber Att se samhället Vad är sociologi? Blev en vetenskap 1947 i Sverige Handlar

Läs mer

Reformism vs Pragmatism

Reformism vs Pragmatism Reformism vs Pragmatism Socialdemokratiska riksdagsledamöter från Jönköpings valkrets och deras uppfattning om sin ideologi Examensarbete inom lärarprogrammets sena år 180/220p Pontus Bäckström C-uppsats

Läs mer

Leo Trotskij Övergångsprogrammet

Leo Trotskij Övergångsprogrammet Leo Trotskij Övergångsprogrammet Översättning: Bengt Andersson, Kenth-Åke Andersson (Kommunistiska Manifestet: 90 år, Teser om taktiken), Michael Berwick (Ett handlingsprogram för Frankrike) Bokförlaget

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

DE RÖDA FACKFÖRBUNDENS RÅD

DE RÖDA FACKFÖRBUNDENS RÅD 1 Ur Den Kommunistiska Internationalen N:o 3 (feb 1921) DE RÖDA FACKFÖRBUNDENS RÅD Två arbetsmånader. I. Den sociala revolutionens aera ställer lika stora fordringar på hela världens fackföreningar som

Läs mer

Arvet efter Ernest Mandel - en antologi

Arvet efter Ernest Mandel - en antologi Arvet efter Ernest Mandel - en antologi Innehållsförteckning Redaktionell kommentar...3 Michael Löwy - Ernest Mandels revolutionära humanism...5 Jesús Albarracín, Pedro Montes - Senkapitalismen: Mandels

Läs mer

Från Marx till marxism

Från Marx till marxism Per Månson Från Marx till marxism En studie av Karl Marx och marxismens framväxt Första upplagan: Röda Bokförlaget AB, Göteborg, 1987 Denna digitala utgåva utgiven med författarens tillstånd, maj 2011.

Läs mer

Studiemallar för grundkurser 2013

Studiemallar för grundkurser 2013 Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Bakgrund: Modern kommunitarianism uppstod under 80- talet, som en kritisk

Läs mer

V I Lenin Förord till den ryska översättningen av K Marx brev till L Kugelmann

V I Lenin Förord till den ryska översättningen av K Marx brev till L Kugelmann 1 V I Lenin Förord till den ryska översättningen av K Marx brev till L Kugelmann Då vi som särskild broschyr utger den fullständiga samlingen av de i den tyska socialdemokratiska veckotidskriften Die Neue

Läs mer

RENEGATEN KAUTSKY OCH HANS LÄRJUNGE LENIN

RENEGATEN KAUTSKY OCH HANS LÄRJUNGE LENIN Som en slags fortsättning på/komplement till Vägrandets dynamik som riff-raff gav ut publicerar vi här en äldre text av Gilles Dauvé, författad 1977 under pseudonymen Jean Barrot som efterord till en ny

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Liberal distributiv rättvisa Rawls två principer: 1. Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Den här. Vi hoppas att. Har du frågor

Den här. Vi hoppas att. Har du frågor väl kom men Som medlem i Socialistiska Partiet är du en del av den socialistiska världsrörelsen Fjärde Internationalen och en viktig tillgång i kampen för en socialistisk framtid! Den här broschyren vänder

Läs mer

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor. Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer