Bra boende för äldre. Till fastighetsägare. Tillgängliga fastigheter som framgångskoncept. Välfärdsteknologi tekniken in i bostaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bra boende för äldre. Till fastighetsägare. Tillgängliga fastigheter som framgångskoncept. Välfärdsteknologi tekniken in i bostaden"

Transkript

1 Bra boende för äldre Till fastighetsägare Tillgängliga fastigheter som framgångskoncept Inventera och förbättra sid 4 Välfärdsteknologi tekniken in i bostaden Tekniska produkter och tjänster sid 8 Kommunernas boendeplanering och strategiutveckling Samarbete och bostadsanpassning sid 10 Utforma bra bostäder för äldre Strategier och tips sid 12 Utgiven av Hjälpmedelsinstitutet i samarbete med SABO och Fastighetsägarna 2013

2 Foto: Bildarkivet Innehåll Vem ansvarar för tillgängligheten? 4 Inventeringsverktyg god hjälp i arbetet 5 Genomtänkt inventering i Gnesta 6 Bredband, service och tjänster 8 Allt vanligare med elektroniska lås 9 Samarbete mellan kommunen och fastighetsägarna i Haninge 10 Generell bostadsanpassning 11 Bra boende till rimlig kostnad 12 Visningsmiljöer för inspiration 13 Yttre miljön viktig för äldre 15 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Redaktör: Lisbeth Säther Formgivning: Maria Olsson Tryckeri: DanagårdLITHO, 2013 Artikelnummer: Publikationen kan hämtas i pdf-format på Hjälpmedelsinstitutet har under flera år haft i uppdrag av regeringen att ta reda på hur människor vill och kan bo när de blir äldre samt att pröva hur välfärdsteknologi kan underlätta vardagslivet. I den här skriften presenterar vi några av alla de projekt och kunskapssammanställningar som tagits fram inom regeringsuppdragen Bo bra på äldre dar och Teknik för äldre. Du får många bra förslag på hur man kan gå tillväga för att fastigheter ska bli bra att bo i för äldre människor. Du får också referenser till rapporter och annan användbar information. Goda exempel visar att man kan förbättra tillgängligheten inom en strategi, eller ett koncept, som också innefattar trygghet, gemenskap och tjänster. Olika fastighetsägare har olika uppdrag och måste hitta sina motiv och sin modell för att förbättra boendet för äldre samtidigt som lönsamhetskraven ska uppfyllas. Utvecklingsarbetet inom regeringsuppdragen Bo bra på äldre dar och Teknik för äldre har uppmärksammat kommunernas viktiga roll för att planera för boende och stöd i boendet för äldre. Flera intressanta exempel på god samverkan mellan kommuner och berörda fastighetsägare finns. Resultaten från dessa samarbeten kommer med stor sannolikhet att påverka kommunernas ekonomi i en positiv riktning.

3 Flytta eller bo kvar De flesta äldre bor kvar i sina bostäder så länge de kan innan krämpor och annat gör att de måste flytta till en mindre eller mer lättskött bostad. Flyttmönstret har sett ungefär likadant ut under flera år. De flesta som flyttar gör det till en bostad i närområdet. Viljan att flytta sjunker med stigande ålder men fler skulle kunna tänka sig att flytta om utbudet var större. Rörligheten kan komma att öka något bland äldre i framtiden. I synnerhet gäller det för den yngre gruppen äldre. Det visar resultaten från en undersökning av flyttningsmönster. Undersökningen har genomförts av Lena Magnusson Turner, norska forskningsinstitutet NOVA i Oslo och Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, samt Marianne Abramsson och Anna Elmqvis från Linköpings universitet. Bra och billiga bostäder och fler alternativ önskas i närområdet Sociala band och lokala nätverk är några förklaringar till att människor i åldern 65+ vill bo kvar där de bor. Viss okunskap om bostadsutbudet är en annan förklaring. Många äldre anser sig inte ha råd med ett annat boende, särskilt de som bor i bostäder med låg hyra. En utmaning för bostadsmarknadens aktörer är att skapa alternativ som passar även för dem. De har samma behov av bra boende som äldre med bättre ekonomi. Fler tillgängliga bostäder Bostadsmarknadens aktörer bör samarbeta med varandra och berörda intressenter för att anpassa och utveckla dagens bostadsbestånd för framtidens äldre. Så att bra boenden och nya boendeformer kan skapas i olika geografiska områden och i stora såväl som små kommuner. På senare år har antalet bostäder särskilt avsedda för äldre ökat i många kommuner. Antalet tillgängliga bostäder har också ökat. Men det är fortfarande brist på tillgängliga bostäder och attraktiva alter- Foto: Bildarkivet nativ för äldre människor. En intressant tendens är att allt fler går samman i grupper för att skapa egna boenden med bättre socialt sammanhang och större intressegemenskap. Detta sker oftast i samverkan med olika byggeller bostadsföretag. Många äldre har inte råd att flytta till dyra specialbyggda seniorboenden eller köpa sig en bostadsrätt med bra tillgänglighet. De flesta äldre bor kvar hemma Den stora majoriteten äldre finns på den ordinarie bostadsmarknaden. Endast cirka fem procent av dem över 65 år bor i vård- och omsorgsboende. Majoriteten av dessa är över 80 år, tillhör de mest sjuka äldre och kan därför inte längre bo kvar i eget boende. Äldres flyttmönster motiv, möjligheter och hinder 3

4 Tillgängliga fastigheter som framgångskoncept Foto: Bildarkivet Varför inventera? Inventeringar kan göras med olika syften. Skaffa underlag för information till hyresgäster eller bostadsrättsinnehavare om fastighetens och bostadens tillgänglighet är en god anledning för att inventera. En annan god anledning är att identifiera de fastigheter som har goda förutsättningar från början och där tillgänglighetsförbättringar gör mest nytta till nedlagd kostnad. Ett strategiskt beslut kan bli att satsa på dessa och lämna fastigheter med dåliga initiala förutsättningar därhän. Inventeringar ger därmed underlag för både information och åtgärder i underhållsplaneringen. Tillgänglighetsinventering görs för att få kunskap om tillgängligheten i en fastighet eller ett fastighetsbestånd. uppdrag och måste hitta sina motiv och sin modell för att förbättra till- gängligheten. Goda exempel visar att det går att förbättra tillgäng- ligheten och samtidigt värna om trygghet, gemenskap och tjänster som passar på den lokala bostadsmarknaden. Det är strategiskt viktigt för en kommun att det finns tillräckligt många tillgängliga bostäder för äldre och människor med funktionsnedsättning. Bra samarbete mellan kommunen och fastighetsägarna gynnar alla parter. Olika fastighetsägare har olika Vem ansvarar för tillgängligheten? En viktig förutsättning för att det skapas tillgängliga bostadsmiljöer är att de som planerar och genomför ombyggnationerna förstår äldres begränsningar och vilka hinder de upplever i vardagen. Information på webben om tillgängligt boende Här finns information om och goda exempel på tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet och om hur olika tillgänglighetsnivåer fungerar för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Nivåerna ger också vägledning för strategier i fastighetsutvecklingen. 4 Det tar tid att lära sig tillgänglighet och att inventera. Därför måste nyttan vara hög för att fastighetsbolagen frivilligt ska satsa resurser på detta. Det visar en studie som genomfördes av FoU i Väst/GR om hinder och möjligheter att förbättra tillgängligheten i äldres boendemiljö i tre områden i Göteborg. Enligt studien finns ett glapp mellan dem som har till uppgift att verka för tillgänglighet och dem som har möjlighet att förbättra den. Allmännyttans företrädare uppfattar att de har större ansvar för äldres boendesituation jämfört med de privata fastighetsägarna, vilket de privata fastighetsägarna i studien håller med om. Studien visar också att äldre själva i regel inte för fram tillgänglighetsproblem till bostadsföretagen. Erfarenheterna har använts i arbetet inom Göteborgs Stads stora utvecklingsarbete Gôrbra för äldre. Vem ska värna tillgängligheten?

5 Inventeringsverktyg god hjälp i arbetet med tillgänglighet Tillgänglighetsaspekter uppmärksammas alltmer och efterfrågan på verktyg för att inventera tillgängligheten förväntas öka. Tio fastighetsägare i stadsdelarna Järva och Skärholmen har inventerat med hjälp av TIBB. Fastighetsägarnas kunskap och engagemang har stor betydelse för att tillgängligheten kan förbättras i det befintliga bostadsbeståndet. Åtgärder genomförs i regel i samband med renoveringar och andra typer av fastighetsutveckling. Reglerna i PBL och BBR styr arbetet till ganska stor del, framförallt vid bygglovspliktiga åtgärder. Hur väl tillgängligheten tillgodoses beror också på hur fastigheten ursprungligen planerades samt vilka medvetna ombyggnadsåtgärder som tillförts under åren därefter. Integrera i befintligt system Om inventeringsverktyget kan integreras i bolagets fastighetssystem underlättas fastighetsägarens arbete. TIBB i Skärholmen och Järva Urban Utveckling & Samhällsplanering AB har inventerat två till tre entréer hos tio fastighetsägare i stadsdelarna Skärholmen och Järva. Inventeringen gjordes utifrån TIBB-protokollet. Fastighetsägarna ansåg att TIBB ger värdefull kunskap och insikt om framkomlighet och tillgänglighet särskilt vid upprustning och nyinstallation av olika funktioner i fastigheterna. Fastigheter och byggnader som var tillgängliga och/eller hade goda möjligheter att bli det, ansågs extra intressanta att även inventera på lägenhetsnivå. TIBB Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd i närmiljön och allmänna utrymmen Hjälpmedelsinstitutet har i samarbete med SABO utvecklat en webbapplikation för fastighetsägare att använda vid inventering och dokumentation av tillgänglighetsstatusen i fastighetsbestånd. AB Stockholmshem, Fastighets AB Förvaltaren i Sundbyberg, Stockholms Kooperativa Bostadsförening och Gnestahem AB är exempel på allmännyttiga bostadsföretag som inventerat hela sitt bestånd med TIBB. Ståhls Fastigheter i Norrköping är en privat fastighetsägare som inventerat med TIBB. Tibb på lägenhetsnivå. Omfattar dörrpassager, badrum, kök och uteplats/balkong. Beräknas vara klar under Urban Utveckling & Samhällsplanering Järvas bostadsområden upprustas I en kvalitativ studie intervjuades äldre och personer med funktions- nedsättning i stadsdelarna om hur det är att leva i en miljonprograms- förort. Problem och hinder i och omkring bostaden uppmärksam- mades. Exempelvis felplacerade dörröppnare, för korta ledstänger och avsaknad av dörrslagsmar- keringar. Studien genomfördes av UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet. Stockholms stad upprustar miljonprogrammets bostadsmiljöer i stadsdelarna Tensta, Rinkeby, Akalla, Husby och Kista. Tanken är att skapa en positiv utveckling som gör Järva till ett område dit många vill flytta och bo kvar. Miljonprogrammet som byggdes mellan börjar bli slitet och är i behov av omfattande upp rustning och ombyggnation. Bostadsmiljöerna uppfyller sällan dagens krav på tillgänglighet. Bygg ikapp Handbok med information om regler och en mängd exempel på hur man uppfyller kraven på en tillgänglig och användbar boendemiljö. Beställs från Svensk Byggtjänst butik.byggtjanst.se 5

6 Guide till inventeringsverktyg En sammanställning med 17 olika inventeringsverktyg har tagits fram som stöd för inventering och upprustning i bostadsbestånd. Verktygen beskrivs utförligt och är lätta att jämföra. Information om lagar och forskning ges också. Några exempel på verktyg är Bokvämt, Funka Nu, Housing Enabler, Micasa besiktningsprotokoll och Wikman-konsult. Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka vertyg finns? (FOU i väst 2012) Foto: Senior Göteborg Genomtänkt tillgänglighetsinventering i Gnesta Att inventera och utveckla tillgängligheten i befintliga flerbostadshus kan vara enkelt och kostnadseffektivt men kräver tid och engagemang. Det visar erfarenheterna från Gnesta kommun som inventerat tillgängligheten i det allmännyttiga bostadsföretaget AB Gnestahems bestånd med inventeringsverktyget TIBB. Trygve Stokke visar en dörröppnare i Länsmansgården i Göteborg. I de allra flesta fall går det att göra relativt enkla och kostnadseffektiva åtgärder som ändå ger goda möjligheter att utveckla tillgängligheten, särskilt i samband med att det äldre fastighetsbeståndet ändå rustas upp. För att underlätta inventeringsprocessen behövs struktur och en långsiktig plan. Det svåra är oftast inte att hitta problem och åtgärder utan att prioritera åtgärderna utifrån en begränsad budget. Ett lämpligt första steg är att inventera fastighetsbeståndet för att få en nulägesbeskrivning av vilka brister som finns. AB Gnestahem är ett av flera bostadsföretag som inventerat hela sitt fastighetsbestånd med hjälp av TIBB. Bolaget har 800 lägenheter. Det visade sig att fastigheterna hade god tillgänglighet men också utrymme för förbättringar. I en tillgänglighetsplan rangordnades bristerna i prioritetsordning. Man tog då även hänsyn till fastigheternas tillgänglighetspotential, åtgärdernas nytta för hyresgästerna och kostnaden för åtgärderna i relation till nyttan för de boende. Resultatet av översynen blev att två till fem åtgärder prioriterades i varje område, med fokus på att skapa nåbara lägenheter. Därefter brister som gjorde de boende beroende av hemtjänst och annat som hindrade dem från att självständigt nå uteplatser för rekreation. Gnestahem ser TIBB som ett bra stöd i det löpande underhållsprogrammet. Tanken på sikt är att hyresgästerna ska få ta del av informationen och kunna välja lägenhet utifrån egna behov av tillgänglighet. I detta fall gjordes inventeringen av en konsult.

7 TillgänglighetsCAD Nu finns en applikation som hjälp för arkitekter att projektera och kartlägga tillgänglighet i byggnader. Programmet analyserar utrymmen och objekt i en byggnad för att se om tillgängligheten är bra. Till exempel om det går att komma fram med en rullstol genom dörröppningar. Framtagen av Lunds Tekniska Högskola, Hjälpmedelsinstitutet och Inbrix AB. tillganglighetscad.aspx Sök tillgänglig bostad på webben Foto: Hjälpmedelsinstitutet VD Hans Persson från AB Gnestahem. Foto: Björn Åslund. Kartapplikation Karlskrona Seniorhusförening har skapat en kartapplikation som visar tillgängliga fastigheter i Karlskrona/ Blekinge. Här betyder tillgänglighet att lägenheter med tillgång till personhiss eller marklägenhet kan nås med högst två trappsteg. Basen för den interaktiva kartan är Google Maps som gör det lätt att se hur omgivningen ser ut. De markerade fastigheterna kan sökas utifrån önskemål om hiss, markplansläge, tillgång till garage, handikapparkering, samlingslokal i huset eller trygghets-/seniorboende. Vid sökning inom en tätort går det att se huset och dess närmaste omgivning med hjälp av de generella gatubilderna i Google Street View. Webbtjänsten Tillgänglig bostad på webben är avsedd för personal i bostads- och fastighetsbolag som ska informera hyresgäster om tillgängliga bostäder. Framtagen av det kommunala bostadsbolaget AB Gavlegårdarna i Gävle. Idétävling om hissar Många flerbostadshus saknar hiss vilket bland annat leder till att äldre tvingas flytta. Om fler hissar installeras skulle sannolikt behoven av hemtjänst och särskilda boendeformer för äldre minska. I Norrköping utlystes en idétävling för att hitta nya, kostnadseffektiva lösningar för att installera hissar i befintliga flerfamiljshus. 7

8 Välfärdsteknologi tekniken in i bostaden Teknik som kan stödja kvarboende och förebygga eller komplettera vård- och omsorgsbehov kallas för välfärdsteknologi. Välfärdsteknologi är ofta samhällsekonomiskt lönsamt. Exempel på välfärdsteknologi: trygghetslarm, bildportstelefon, dörrautomatik till hiss och entrédörrar samt digitala lås. Bredband, service och tjänster Foto: Bildarkivet och Posifon 8 Inom några år kommer flertalet lägenheter att vara anslutna till bredbandsnätet. En lång rad nya tjänster kommer då att bli tillgängliga. Men vilka tjänster efterfrågas och hur ska vi få system och tjänster som pratar med varandra? Dessa frågor har utretts av BoIT, ett samverkansprojekt mellan SABO, 12 allmännyttiga bostadsföretag, Micasa och Hjälpmedelsinstitutet. Balansen mellan samhällets krav på välfärdstjänster och utveckling, fastighetsägarens roll samt affärsmässighet har studerats. BoIT pekar ut tjänster som kan vara intressanta för äldre och som gynnar kvarboende i det vanliga bostadsbeståndet, till exempel digitala trygghetslarm och lås. Ett flertal tjänster är driftsatta medan andra är under utveckling. I dag kan hyresgäster få tillgång till ett brett och konkurrensutsatt tjänsteutbud inom Internet, IP-TV och IP-telefoni. Med hjälp av en gemensam tjänsteplattform kan ytterligare bostadsnära tjänster, möjliggöras: fastighetstjänster som individuell mätning av energiförbrukning och samhälls- och omsorgstjänster som till exempel trygghetslarm och nattillsyn. Att hänga med i den tekniska utvecklingen är nödvändigt för fastighetsägare som vill utveckla servicen till hyresgästerna. Efterfrågan på nya tekniska tjänster i boendet kommer sannolikt att öka i och med att samhällsutvecklingen i övrigt går åt det hållet. BoIT Infrastruktur, tjänster & service i morgondagens bostäder

9 Framtidens flexibla seniorboenden Många äldre skulle föredra att flytta till ett bekvämare hyresboende med mer service och mindre ansvar, visar undersökningar. Tendensen är att det skapas allt fler konceptboenden med större utbud av tjänster som betalas via hyran/ avgiften. Numera är det också lätt att själv skaffa sig information och köpa det som passar. I övrigt är det svårt att generalisera över framtida behov och önskemål. Fastighetsägarna Sverige och Almega Hemserviceföretagen har undersökt förutsättningar för seniorboende med de trender som gäller i den övriga ekonomin. I undersökningen lanseras tre konceptidéer för specialanpassade seniorboenden. Man tänker sig att om det byggs fler anpassade boenden för köpstarka seniorer kan äldre lägenheter tas i anspråk av yngre. Detta skulle kunna leda till större rörlighet på bostadsmarknaden. Koncepten utgår från begreppen bekvämlighet, trygghet och gemenskap med andra. Dessa rankas i undersökningar som de viktigaste faktorerna för ett bra boende. Friskboende där hälsan är i fokus. Förebilder finns bland annat i USA och Frankrike. Vänboende där man bor med likasinnade. Generationsboende kooperativa hyresbostäder med blandad sammansättning av generationer, men där vissa lägenheter specialanpassas. Seniorboende 2.0 Allt vanligare med elektroniska lås Fler och fler fastighetsoch vårdföretag har börjat intressera sig för elektroniska lås för att slippa hantera andras nycklar. Nycklar i omlopp är ett växande problem inte minst på grund av att många äldre och sjuka vårdas hemma. Bostäderna blir vårdoch arbetsplatser dit hemtjänstoch sjukvårdspersonal behöver få tillträde. Det är viktigt för alla parter, även anhöriga, att veta vem som varit inne i lägenheten och när, om något skulle inträffa, till exempel en stöld. Inte minst när kommunerna år 2014 tar över ansvaret för all hemsjukvård. Låset kan installeras och nedmonteras snabbt för att flyttas till en annan vårdkund. Det är inte kopplat till Internet eller annat nätverk. Kommunikationen med låset sker via en digital nyckel eller genom att man själv går till låset. Öppna med mobilen Hemtjänsten i 60 kommuner använder mobil för att öppna dörren hos vårdtagare. En lösning som ger stora besparingar även när det gäller res- och arbetstid. Digitalt lås. Foto: Matton Två sorters lås Det finns i huvudsak två olika sorters elektroniska lås. Det ena är ett fast installerat lås som ansluts till en box i bostaden och kommunicerar med en central via Internet. Lösningen erbjuder flera tilläggstjänster som kan under - lätta kvarboende. Den andra lösningen är mobil. Regler finns Datainspektionen har tagit fram regler för elektroniska lås som används hos boende. Den boende måste till exempel vara informerad om låset och loggar får inte sparas hur länge som helst. Digitala lås ww.hi.se/

10 Kommunernas boendeplanering och strategiutveckling Många verksamheter i en kommun berörs av bostadsförsörjningsfrågorna. I begreppet ingår att undersöka och beskriva såväl behovet av nyproduktion som utveckling av stadsdelar, bebyggelse och service. Planeringen handlar om invånarnas bostadsbehov och innebär nära samarbete bland annat med kommunens fastighetsägare. Kommunen samarbetar med fastighetsägarna i Haninge kommun Foto: Bildarkivet Boendeplanering i kommuner och regioner Boendeplanering är en strategisk fråga för kommunerna och regioner och har betydelse för såväl tillväxt som välfärd. På flera håll i landet samverkar fastighetsägare, personal som arbetar med omsorgsfrågor och bostadsanpassning i kommuner samt pensionärs organisationer vid planering av nya bostadsområden och upprustning av gamla. Det handlar då om allt från tillgänglighetsinventeringar till nya tankar och idéer för planering av boenden för äldre. 10 Haninge kommun arbetar på att förbättra samarbetet med fastighetsägarna. Ett projekt handlade om att ta reda på vad fastighetsägarna tycker om bostadsanpassningar som utförs i deras bestånd. Det visade sig att det fanns ett gediget intresse bland kommunens fastighetsägare att diskutera bostadsanpassningsfrågor och förbättra samarbetet med handläggarna för bostadsanpassningsbidrag. Några fastighetsägare hade bristfälliga kunskaper om vad anpassningarna innebär för den boende. Andra hade dålig erfarenhet av genomförda anpassningar. Fastighetsägarna ansåg att det borde gå att ansöka om generella bostadsanpassningsbidrag. De ville också vara mer delaktiga i den befintliga bostadsanpassningsprocessen. Det är ofta svårt att skilja på vilka delar av en fastighets utrustning som ska felanmälas och repareras av fastighetsägaren och vilka delar som eventuellt kan repareras med finansieringsstöd från kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag. En fråga som kom upp var om ägandet av en installation borde tillfalla fastighetsägaren istället för hyresgästen/bidragsmottagaren. Installationen utförs i fastighetsägarens bestånd, det vill säga egendom. För fastighetsägaren innebär ökad tillgänglighet besparingar om fler kan bo kvar längre och kostnaderna för flyttningar minskar. Haninge kommun hoppas att fastighetsägarna i framtiden kommer att kunna förmedla redan anpassade lägenheter istället för att återställa dem.

11 Fördelar och nackdelar med generellt bostadsanpassningsbidrag Fastighetsägaren har en central roll i processen runt bostadsanpassningsbidrag eftersom medgivande från denne krävs för att en ansökan ska kunna bifallas och anpassningen utföras. Det är kommunerna som finansierar bidragen. Boverket gör årliga uppföljningar av utvecklingen. Bidraget är en rättighet för den enskilde men fastighetsägaren kan vägra att godkänna föreslagna åtgärder. Det kan finnas oklara ansvarfrågor, återställningsfrågor och när det gäller gemensamma utrymmen olika åsikter bland de boende. Kommuner kan idag inte ge kommunala tillgänglighetsbidrag eller bostadsanpassningsbidrag direkt till fastighetsägare. Bidragen ges till enskilda personer. Det är först när en person beviljats bostadsanpassningsbidrag som kommunen och fastighetsägaren kan börja diskutera hur anpassningen kan genomföras på ett sätt som gynnar alla. Till exempel kan en automatisk dörröppnare i fastighetens entré användas av alla boende i en uppgång där det bor flera äldre. Det är viktigt att betona att bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare inte får försämra möjligheterna att få individuell bostadsanpassning. Fastighetsägaren är inte alltid med och väljer entreprenör vid vanliga bostadsanpassningar vilket kan leda till ansvarsproblem, till exempel vid vattenskador. Bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägarna Lyckad generell anpassning i Norrköping Norrköpings kommun har använt och utvärderat teknikstöd hos personer över 80 år. En lyckad generell bostadsanpassning genomfördes som en del i försöksverksamheten BoVital tillsammans med den privata fastighetsägaren Henry Ståhl Fastigheter AB. Anpassningen gjordes i ett höghus som ligger centralt i Norrköping. Entréerna i huset hade trappsteg. Därför använde hyresgäster källaringångarna, som saknade trappsteg, för att ta sig in och ut ur fastigheten. Bostads anpassningsenheten fick göra många individuella anpassningar. Kommunen beslutade då att ta fram en lösning som var bra för alla. Kostnaderna delades mellan kommunen och fastighetsägaren. Fastighetsbolaget höll i själva ombyggnaden. Resultatet blev en längsgående ramp och en dörröppnare samt ett nytt cykelförråd och en bänk att vila på. Luleå kommun har utrett möjligheter och effekter av bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare. En viktig del i undersökningen handlade om att sprida information om hur problem med låg tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet kan åtgärdas med hjälp av ett generellt bostadsanpassningsbidrag riktat till fastighetsägare. Resultatet visar, med modellen som använts, att bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare skulle direktfinansieras om två procent av lägenhetsinnehavarna, tack vare bostadsanpassning, kan bo kvar ett år längre innan de flyttar till vård- och omsorgsboende. Luleå kommun räknar med att behovet av hemtjänst för de boende i fastigheterna kan minska och att flytt till vård- och omsorgsboende senareläggs som ett resultat av försöksverksamheten. Fastighetsägarna hoppas på mindre omflyttning samtidigt som de vill behålla bra hyresgäster längre. Foto: Peter Holgersson Förslag till regelverk En del av undersökningen i Luleå handlar om förslag till regelverk och bidragssystem. Förslaget beskrivs i skriften Bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare En försöksverksamhet i Luleå (Hjälpmedelsinstitutet 2013). 11

12 Utforma bra bostäder för äldre Den goda bostaden är trygg och inbjudande och gör det möjligt att bo och leva självständigt. Foto: Bildarkivet Bra belysning är viktigt för hälsan Med åren försämras synen. Därför behöver äldre mer ljus än yngre personer. Bra belysning är viktigt för äldres hälsa och välmående och spelar stor roll för omvårdnadspersonal som har den äldres bostad som sin arbetsplats. Många äldre har alldeles för svag belysning. Linköpings kommun har kartlagt den nya belysningsteknikens möjligheter och de specifika behov som äldre har av belysning i situationer som innebär speciella risker, exempelvis när man går på toaletten på natten. Till vissa delar borde belysning kunna ingå i bostadsanpassningsåtgärderna. När bostäder byggs eller byggs om, bör den här typen av åtgärder genomföras. Belysning i bostaden (Hjälpmedelsinstitutet 2009) Foto: Bildarkivet Bra boende för äldre till rimlig kostnad En vägledning för hur fastighetsägare ska kunna skapa bra boenden för äldre inom ett befintligt bostadsbestånd har utvecklats i Enköping. Konsultföretaget Kaboom AB har tillsammans med Enköpings kommun och Enköpings Hyresbostäder utvecklat vägledningen som utgår från olika nivåer av tillgänglighet. Enköping är en expansiv inflyttningskommun med lång kö till bostäderna. Trots att det byggs mycket nytt räcker inte bostäderna till det ökande antalet äldre. Därför måste det befintliga bostadsbeståndet anpassas genom små eller stora ombyggnader. Finansiering och ansvar för att göra arbetet vilar på fastighetsägarna. Utgångspunkten för arbetet med vägledningen var att det ska gå att bo i ett område under olika skeden i livet, både som ung och äldre. Också mindre betalningsstarka äldre personer ska kunna erbjudas bra och värdiga bostäder. Många har inte råd att flytta till dyra specialbyggda seniorboenden eller köpa sig en bostadsrätt med bra tillgänglighet. Det ska gå att göra bostadskarriär inom området och det ska gå att få bra tillgänglighet när man blir äldre. Kanske genom att lägga till olika tjänster eller flytta till en mer tillgänglig bostad i närområdet när behoven uppstår. Det är viktigt för människor att behålla tryggheten och de sociala kontakterna i ett område de bott i länge. En plan för äldres boende är en viktig ekonomisk och strategisk fråga för ett bostadsbolag och bör därför vara en del av företagets affärsplan. Planen behöver förankras bland olika intressenter och aktörer och justeras årligen med revidering efter tre till fem år för att möta efterfrågan och förändringar i omvärlden

13 Strategier för äldres boenden i Alingsås Det kommunala bostadsbolaget Alingsåshem har utvecklat strategier för bostadsplanering för äldre. Antalet äldre ökar stort i Alingsås liksom i övriga landet. Projektet Boendestrategier för äldrelivet i Alingsås startades av det kommunala bostadsbolaget Alingsåshem tillsammans med konsultföretaget Pelàtis Consulting AB för att ta reda på vilka behov och drivkrafter som styr hur alingsåsarna vill bo när de blir äldre. Uppdraget ingick som en del i arbetet med kommunens handlingsplan för trygga bostäder för äldre. Att skapa attraktiva och välfungerande boendelösningar bygger på samarbete mellan kommunen och de större bostadsbolagen. Det kräver också praktiska affärsmodeller som förenar de olika aktörernas drivkrafter och verksamheter. Opinionspanel som hjälp för fastighetsägare En panel med 60 alingsåsbor fördelade på fem boendetyper startades i projektet. Panelen kan användas av fastighetsägare som vill testa av sina kunderbjudanden. Induktionshäll med vridbara vred, kylskåp med lättöverskådligt lådsystem, vertikal ljuslist som underlättar rumsuppfattning och smart ugn. Visningsmiljöer för inspiration Hjälpmedelsinstitutet och Micasa Fastigheter har skapat en nationell inspirationsmiljö med bostäder för personer med funktionsnedsättning. Tanken är att visa hur bostäder kan anpassas och utformas för äldre och personer med funktionsnedsättning. Inspirationsmiljön består av två kompletta visningslägenheter, en med inriktning på boende i hemmet och en med inriktning på vård- och omsorgsboende. I en tredje lägenhet visas lösningar och teknisk utveckling i framkant. Här finns också möjlighet att genomföra utbildningar och specialvisningar. Inspirationsmiljön visar hur lägenheter kan utformas för att erbjuda trygghet hela livet. Lägenheterna är också skapade för att vara en bra arbetsmiljö om det behövs personal i bostaden. Nationella inspirationsmiljön tar emot besök från dem som arbetar med boendefrågor. inspirationsmiljon Fler visningsmiljöer Visningsmiljöer finns på ett trettiotal orter i landet. Bland annat i Norrköping, Malmö, Skara och Uddevalla. I miljöerna ges information om välfärdsteknologi, allt från elektroniska dörröppnare till spisvakter och smarta kökslösningar. 13

14 Förebygg bränder Äldre löper hög risk att drabbas av bränder i hemmet. Det kan motvekas med relativt små insatser. De vanligaste orsakerna till bränder i hemmet beror på det mänskliga beteendet, oftast kopplat till spisen. Kastruller glöms bort eller ett spisvred råkar sättas på och något brännbart på eller vid spisen börjar brinna. Bortglömda ljus och rökning är andra vanliga orsaker. Skillnaderna i brandskydd mellan den egna bostaden och ett äldreboende är stor. Dels för att det ställs högre krav på äldreboendet och dels för att där finns personal som kan hjälpa till om det börjar brinna. Södertörns brandförsvarsförbund har kartlagt varför det börjar brinna i äldre människors bostäder, hur riskerna kan minskas och vem som har ansvar för vad. De har också tagit fram informationsmaterial om brandsäkerhet. Bland annat en checklista för hur man upptäcker och kommer tillrätta med brandrisker i bostaden. Tillgängligare badrum Försöksverksamheten Gôrbra för äldre har tillsammans med tre kommunala bostadsföretag förbättrat funktionaliteten i trånga 50- och 60-talsbadrum i tre olika bostadsområden i Göteborg. Familjebostäder renoverade badrummen i 177 lägenheter i Högsbo i samband med en stamrenovering. Utöver standardbadrum erbjöds ett mer tillgängligt Gôrbra-badrum. Hälften av hyresgästerna valde sådana. Toastolen fick högre höjd, duschstången tål att man hugger tag i den, dörren är bredare än normalt och badkaret ersattes med dusch. Bostadsbolaget Poseidon förbättrade tillgängligheten i badrummen i sina bostäder i området Länsmansgården. Husen som är byggda på 60-talet har lite större badrum än i de andra områdena i projektet. Trösklarna sänktes, ledstänger att hålla sig i sattes upp, toaletterna höjdes och badkar ersattes med dusch. Gôrbra för äldre är ett samarbete mellan Senior Göteborg, bostadsföretag, pensionärsorganisationer, stadsdelsförvaltningarna och Hjälpmedelsinstitutet. Tillsammans har man arbetat för att äldre ska kunna bo kvar längre i sina hem. Foto: Stefan Edetoft Foto: Bildarkivet 14 Planera framtidens badrum Vid planering av badrum ska hänsyn tas till såväl badrummets funktion, ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter som individens upplevelse. För att tillgodose individens möjlighet att klara sig själv i kombination med den hjälp han eller hon behöver, blir badrummen ofta stora. Stora badrum passar dock inte alla som har en funktionsnedsättning. White arkitekter i Göteborg har genomfört en studie om badrum för kvarboende, seniorboende och trygghetsboende. En lärdom från projektet är vikten av att inkludera alla när man vidareutvecklar framtidens badrum. Om äldres tillgänglighetsbehov tillgodo ses inkluderas de flesta människors behov. Det är innebörden i begreppet design för alla. Planerare bör tänka Hur vill jag att mitt badrum ska utformas utifrån ekonomi, miljö, åldrande och kommande tillgänglighetsbehov?

15 Hjälp för fastighetsägare att välja rätt produkter Foto: Cecilia Jensfelt Nu har det blivit lättare för fastighetsägare att välja tillgängliga produkter vid lägenhetsunderhåll och nybyggnation. Föreningen Husbyggnadsvaror, HBV, har undersökt vilka produkter som är tillgängliga och passar för äldre i sina ramavtal. Informationen finns vid respektive avtal för att använda vid avrop. Produkterna är sådana som finns inne i bostaden samt tvättstugeutrustning, bokningssystem, entréer, avfallshantering, utemiljöer, garage och parkering. Kategorierna är grönt, gult och rött efter hur bra produkterna passar för äldre. Grön betyder väldigt bra, gul betyder att produkten fungerar, röd att produkten inte passar in i sammanhanget. Kriterierna skiljer för olika produkter. För att exempelvis en blandare ska förses med grön markering ska handtagen vara så långa att även de som har reumatism eller svagt grepp ska kunna använda dem med lätthet. Utevistelse viktigt för hälsa och välbefinnande Tips på hur den yttre miljön kring äldres boende bör utformas vid upprustning och ombyggnation har tagits fram av Hjälpmedelsinstitutet och Micasa. Närmiljön och bostadsgården är extra viktig som plats för rekreation, aktivitet, samvaro och vila för äldre med nedsatt funktionsförmåga. Gården ska fungera som den utemiljö som inte är lika tillgänglig: torget, trädgården, skogen och parken. Miljön ska vara trygg och säker, tillgänglig och orienterbar. Flera goda exempel med ritningar och bilder finns i Hjälpmedelsinstitutets och det kommunala fastighetsbolaget Micasas gestaltningsprogram för utemiljöer. Programmet kan med fördel användas vid planering av gårdar i vanliga bostadsområden. Trädgårdsprojektet (Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- och omsorgsboende) Trycksaker/Broschyrer/ Träningsredskap ute Att träna ger samma effekt för en 90-åring som för en 20-åring. Med inspiration från Kina har två äldreboenden i Stockholm försetts med redskap för att underlätta för äldre att röra på sig. Förebilden är redskap som finns i gathörn och parker i Peking. Ett 50-tal redskap testades i projektet som drevs av Micasa. Erfarenheterna från projektet finns i rapporten Utomhusträning för äldre som kan användas som guide och vägledning för att planera träningsmiljöer för äldre. Utomhusträning för äldre 15

16 Foto: Bildarkivet Den här skriften har tagits fram av Hjälpmedelsinstitutet i samarbete med Fastighetsägarna och SABO. Fastighetsägarna Fastighetsägarna är en intresse- och branschorganisation för privata fastighetsägare. Majoriteten är fastighetsägare med hyresrätter för bostäder, lokaler och industrifastigheter. Övriga är bostadsrättsföreningar. SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, är bransch- och intresseorganisation för cirka 300 allmännyttiga bostadsföretag. Hjälpmedelsinstitutet ett nationellt kunskapscentrum Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. Våra ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box Sundbyberg Tfn Texttfn Artikelnummer 13305

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014 Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk Ylva Sandström, februari 2014 Alla får funktionsnedsättningar med ökande ålder av synen av balansen av kraft och energi vid

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, utredningssekreterare Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå

Läs mer

Varför flytta till en trygghetsbostad

Varför flytta till en trygghetsbostad Varför flytta till en trygghetsbostad och vad bidrar till tryggheten? Lisbeth Lindahl Seminarium Trygghetsboende ett samarbete mellan kommun och fastighetsägare 7 maj 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer

Läs mer

Äldres flyttmönster. Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet

Äldres flyttmönster. Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet Äldres flyttmönster Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle kunna tänka

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

Familjebostäder är en. 60 år. Hos oss bor ca göteborgare Vi förvaltar och utvecklar lägenheter. 60 procent av våra lägenheter är ettor

Familjebostäder är en. 60 år. Hos oss bor ca göteborgare Vi förvaltar och utvecklar lägenheter. 60 procent av våra lägenheter är ettor Hos oss bor ca 33 000 göteborgare Vi förvaltar och utvecklar 18 000 lägenheter Familjebostäder är en 60 procent av våra lägenheter är ettor och del tvåor av Göteborg sedan 60 år Familjebostäder grundades

Läs mer

10 förslag för bättre boende för seniorer

10 förslag för bättre boende för seniorer Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 215:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Dir 214:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns?

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? 1 Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? En sammanställning och beskrivning av verktyg för att inventera tillgängligheten

Läs mer

Boendepreferenser och flyttmönster hos äldre Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marab@isv.liu.se Äldres boende idag Det Det stora flertalet

Läs mer

Fyra projekt för gemenskap, tillgänglighet och ny teknik - gör ett gôrbra boende för äldre

Fyra projekt för gemenskap, tillgänglighet och ny teknik - gör ett gôrbra boende för äldre Fyra projekt för gemenskap, tillgänglighet och ny teknik - gör ett gôrbra boende för äldre fyra projekt och elva delprojekt Göteborg, Norrköping och Västerås är tre städer som har försöksverksamhet inom

Läs mer

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta

Läs mer

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet

Läs mer

Nationella inspirationsmiljön

Nationella inspirationsmiljön Nationella inspirationsmiljön Välkommen till vår nationella inspirationsmiljö! Hjälpmedelsinstitutet och Micasa Fastig heter driver gemensamt en nationell inspirationsmiljö med bostäder för personer med

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Workshop: Tillgänglighet och teknikstöd i boendet Göteborg 11 februari 2010 Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Studien har delfinansierats av medel från Teknik

Läs mer

Ett boende att se fram emot

Ett boende att se fram emot Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB en del av Stockholms stad Ett fastighetsbolag där hyresgästen står i centrum Stockholms stad har valt att samla alla sina omsorgsfastigheter

Läs mer

Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus!

Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus! Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus! Det som är nödvändigt för några, underlättar för många och är bra för alla Ett tillgängligt samhälle är en förutsättning för att alla ska kunna delta

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Charlotte Karlsson charlotte.karlsson@se. pwc.com 010-212 46 50 Bakgrund - Vad är Gôrbra för äldre? - Fakta om fastigheterna 2 Om Gôrbra för äldre Försöksområdesprojekt

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB)

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) 1(7) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig här över betänkandet Bostäder

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

NATIONELL INSPIRATIONSMILJÖ

NATIONELL INSPIRATIONSMILJÖ NATIONELL INSPIRATIONSMILJÖ Välkommen till vår nationella inspirationsmiljö! Hjälpmedelsinstitutet och Micasa Fastigheter driver ett gemensamt projekt om framtidens boende. Vi har skapat en nationell inspirationsmiljö

Läs mer

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst. Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet

Teknik i välfärdens tjänst. Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet Teknik i välfärdens tjänst Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet 2 Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Allmännyttig ideell förening Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Trygghetsbostäder. - aspekter på vård och omsorg. Lisbeth Lindahl AIDAH. 12 september GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Trygghetsbostäder. - aspekter på vård och omsorg. Lisbeth Lindahl AIDAH. 12 september GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Trygghetsbostäder - aspekter på vård och omsorg Lisbeth Lindahl AIDAH 12 september 2016 Vad är trygghetsbostäder? Skiftande definitioner Funnits i ett tiotal år, lanserades nationellt 2008 av Äldreboendedelegationen

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

Trygga badrum. Gör badrum mer tillgängliga med små förändringar

Trygga badrum. Gör badrum mer tillgängliga med små förändringar Trygga badrum Gör badrum mer tillgängliga med små förändringar Bygg badrum som fungerar för äldre Vi lever allt längre och andelen äldre ökar varje år. De flesta vill bo kvar i sin bostad så länge som

Läs mer

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende 1. Öka kunskapen 2. Öka normaliseringen 3. Ökad tillgänglighet 4. Öka antalet mellanboenden 1:1 Utveckla behovsanalysen

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath Det åldersbeständiga boendet Ett samarbetsprojekt mellan JTH och HHJ, finansierat av Smart Housing Småland Demografi och byggande i Sverige

Läs mer

Värdet av tillgänglighet

Värdet av tillgänglighet Värdet av tillgänglighet Fil dr., leg. psykolog Lisbeth Lindahl Folkets hus, Göteborg 2013-12-05 Bakgrund Johannes Grén, Formverkstan Gbg Framtida utmaning hur ska välfärden klaras? Andelen äldre ökar

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB 1 (5) Handläggare Datum Jonas Hagetoft 2016-02-25 Remissvar Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Bostäder för äldre. En planeringsmodell från Luleå

Bostäder för äldre. En planeringsmodell från Luleå Bostäder för äldre En planeringsmodell från Luleå Jag kommer att ta upp Vikten av att se utanför boxen Vem i kommunen som äger frågan Att tillgängliga bostäder minskar behovet av särskilt boende Hur inventering

Läs mer

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Information om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun

Information om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun Information om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun Trygghetsboende ska ses en del av utbudet av bostäder i kommunen där

Läs mer

Bra badrum ger ökat kvarboende. Så gör du små badrum mer tillgängliga

Bra badrum ger ökat kvarboende. Så gör du små badrum mer tillgängliga Bra badrum ger ökat kvarboende Så gör du små badrum mer tillgängliga Bygg badrum som fungerar för äldre Vi lever allt längre och andelen äldre växer för varje år. De flesta vill bo kvar i sin vanliga bostad

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Förslag till revidering av HANDLÄGGNINGSRUTINER FÖR ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG. Antagen av bygg- och miljönämnden 2012-02-21 7

Förslag till revidering av HANDLÄGGNINGSRUTINER FÖR ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG. Antagen av bygg- och miljönämnden 2012-02-21 7 Förslag till revidering av HANDLÄGGNINGSRUTINER FÖR ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG Antagen av bygg- och miljönämnden 2012-02-21 7 Texten i dessa handläggningsrutiner för bostadsanpassningsbidrag följer

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

NATIONELL INSPIRATIONSMILJÖ

NATIONELL INSPIRATIONSMILJÖ NATIONELL INSPIRATIONSMILJÖ Välkommen till Nationell inspirationsmiljö! Äldreförvaltningen i Stockholms stad och Micasa Fastigheter driver gemensamt en nationell inspirationsmiljö med bostäder för personer

Läs mer

Karolina Celinska 2016-02-29 Karolina.celinska@dhr.se. Remissvar avseende betänkandet Bostäder att bo kvar i. (SOU 2015:85) N2015-06917-PUB

Karolina Celinska 2016-02-29 Karolina.celinska@dhr.se. Remissvar avseende betänkandet Bostäder att bo kvar i. (SOU 2015:85) N2015-06917-PUB Vår referens: Stockholm Karolina Celinska 2016-02-29 Karolina.celinska@dhr.se Näringsdepartementet 100 33 Stockholm Remissvar avseende betänkandet Bostäder att bo kvar i. (SOU 2015:85) N2015-06917-PUB

Läs mer

BOSTADS- ANPASSNINGS- BIDRAG. Bild

BOSTADS- ANPASSNINGS- BIDRAG. Bild BOSTADS- ANPASSNINGS- BIDRAG Bild VAD ÄR BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG? Bostadsanpassningsbidrag är ett ekonomiskt bidrag som en enskild person kan söka för att anpassa sin bostad. Syftet med bostadsanpassningsbidraget

Läs mer

Enkätsvar från åldrarna 65+ Sidan 1 av 5

Enkätsvar från åldrarna 65+ Sidan 1 av 5 / Enkätsvar från åldrarna 65+ Sidan 1 av 5 Ålder 65-69 år 31.1% (201) 70-74 år 30.4% (197) 75-80 år 20.7% (134) 80-85 år 16.7% (108) Ej svarat 1.1% (7) Kön Kvinna 50.2% (325) Man 44.7% (289) Ej svarat

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Bo bra på äldre dar i Ale kommun

Bo bra på äldre dar i Ale kommun Bo bra på äldre dar i Ale kommun Fakta Folkmängd: 27 577 invånare (SCB 2011-12-31) Areal: 333 km² Huvudorter: Nödinge och Älvängen 63 % småhus och 37 % flerbostadshus Största företag: Eka Chemicals AB,

Läs mer

Vad kan man lära av Gôrbra för äldre?

Vad kan man lära av Gôrbra för äldre? Vad kan man lära av Gôrbra för äldre? ett samverkansprojekt med fokus på tillgänglighet, gemenskap och ny teknik Lisbeth Lindahl 1 Ålderdomshem år 1896 i Göteborg. Foto: Lagerberg I Göteborg används ordet

Läs mer

Fastighetsbeteckning. Antal personer i hushållet

Fastighetsbeteckning. Antal personer i hushållet ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG ARJEPLOGS KOMMUN Datum Fastighetsbeteckning UPPGIFTER OM SÖKANDEN M.M Sökandes namn Sökandes adress Postnummer och postort Den funktionshindrande namn Sänds till Miljö-,

Läs mer

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera? Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen

Läs mer

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Samverkansprojekt FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) Härryda kommun Ale kommun Kungälv kommun Mölndal kommun Tjörn kommun Pågår maj 2011 maj

Läs mer

Diarienummer: N2015/06917/PUB

Diarienummer: N2015/06917/PUB Till Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se maria.edlund@regeringskansliet.se Diarienummer: N2015/06917/PUB Yttrande gällande betänkandet Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta

Läs mer

Boendestrategier för äldrelivet I Alingsås

Boendestrategier för äldrelivet I Alingsås Boendestrategier för äldrelivet I Alingsås 1 Bakgrund och syfte - De samhällsekonomiska konsekvenserna av denna utveckling riskerar att äventyra kommunens ekonomi. - Äldreboendedelegationens rapport har

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Nu bygger vi om i Akalla

Nu bygger vi om i Akalla Nu bygger vi om i Akalla Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Akalla Hus för hus Det tar omkring

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad KS-uppdrag där fastighetskontoret i samverkan med övriga aktörer tagit fram en handlingsplan och förslag till subventioner

Läs mer

Fastighetskontorets vision Tillsammans bygger vi staden. Birgitta Branegård

Fastighetskontorets vision Tillsammans bygger vi staden. Birgitta Branegård s vision Tillsammans bygger vi staden s verksamhet Mark strategiska köp och försäljning upplåtelser arrenden och tomträtt Förvaltning förvalta Fastighetsnämndens fastighetsbestånd Exploatering upplåta

Läs mer

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Omsorgsförvaltningen 1(5) Datum 2008-02-28 Handläggare Jerry Karlsson Omsorgsnämnden Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Inledning Regeringskansliet, Socialdepartementet har inbjudit Landskrona

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag. ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 35 C ÄGARDIREKTIV FÖR ESLÖVS BOSTADS AB Godkända av kommunfullmäktige 2011-12-19, antagna på bolagsstämma Bakgrund Eslövs kommun är en relativt stor aktör på bostadsmarknaden

Läs mer

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om projektet/verksamheten Film Webbsidan www.bostadscenter.se bostadsanpassningsbidrag, behovsguide Frågor Bostadscenter.se

Läs mer

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Datum 2016-12-01 Diarienummer 3603/2016 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Del 1. Begreppen balans och obalans: Vad som är balans och obalans

Läs mer

Framgångsrika lösningar för seniorboende

Framgångsrika lösningar för seniorboende Framgångsrika lösningar för seniorboende Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 mars 2011 TALARE FRÅN SABO Ylva Sandström Karlskrona Seniorhusförening Fredrik von Platen HSB Anna Olofsson Så skapar

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016. Hyresgästföreningen Luleå

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016. Hyresgästföreningen Luleå BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 Hyresgästföreningen Luleå 1 Hyresgästföreningen: en rörelse för bostäder på rimliga villkor Hyresgästföreningen är en demokratisk och partipolitiskt obunden medlemsorganisation.

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

Bra bostäder - bättre liv

Bra bostäder - bättre liv Bra bostäder - bättre liv Bra bostäder - bättre liv SeniorVärldskonferens 21-22 april 2015 Marianne Hermansson, Senior Göteborg, SLK SeniorVärldskonferensen 21-22 april 2015 Marianne Hermansson, boendeutveckling

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun God tillgänglighet God tillgänglighet handlar om många olika aspekter i vår miljö. Att det inte finns några fysiska hinder som gör det svårt för personer

Läs mer

Äldres boende. Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet

Äldres boende. Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Föreningen Kommunalt Bostadsstöd (FKBo) Ansvarig projektledare: Ingela Sedin-Nilsson, HI Ansvarig

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/

17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 35 (50) 2016-09-26 Kf Ks 308 17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/526-109 Den moderata fullmäktigegruppen har genom Harald Hjalmarsson

Läs mer

Delrapport från Äldreboendeutredningen Remissvar

Delrapport från Äldreboendeutredningen Remissvar Bromma stadsdelsförvaltning Äldreomsorg Tjänsteutlåtande Dnr 291-16-1.5.1. Sida 1 (10) SDN 2016-08-25 2016-07-04 Handläggare Monica Mården Anna-Lena Yngvesson Till Bromma stadsdelsnämnd Förvaltningens

Läs mer

Bostäder för seniorer

Bostäder för seniorer ÄLDREFÖRVALTNINGEN Karin Ankarudd, Gruppchef 08-7068552 karin.ankarudd@sundbyberg.se 2016-12-01 1 (3) Bostäder för seniorer Deltagare (förutom ett antal seniorer vars namn är utelämnade pga PUL): Carl-

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare

Enkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare Enkelt avhjälpta hinder Broschyr för fastighetsägare 2 Denna broschyr vänder sig i första hand till dig som äger en lokal dit allmänheten har tillträde eller äger allmän platsmark och vill veta vad de

Läs mer

Socialdepartementet. Förbundet FöR Delaktighet och Jämlikhet lämnar här sina synpunkter på rubricerad remiss.

Socialdepartementet. Förbundet FöR Delaktighet och Jämlikhet lämnar här sina synpunkter på rubricerad remiss. Lund den 30 september 2015 Socialdepartementet YTTRANDE Remiss Socialdepartementet, 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Rapport 2014:38 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. Boverket december

Läs mer

2011-10-18 Bo Bäckström. Tekniska enheten

2011-10-18 Bo Bäckström. Tekniska enheten 1 Kommunala pensionärsrådet 2 Kort info om AB Gavlegårdarna Bostäder 15 500 Lokaler ca 1000 Anställda 200 Outsourcing 50% Nettoomsättning Balansomslutning 950 mkr 4000 mkr 3 Kort info om AB Gavlegårdarna

Läs mer

Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag?

Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag? Bostadsanpassningsbidrag - hur ansöker jag? Bostadsanpassningsbidraget är ett ekonomiskt bidrag som du som har en bestående funktionsnedsättning kan söka för att anpassa din bostad. Du ansöker genom att

Läs mer

Ansökan om bostadsanpassningsbidrag

Ansökan om bostadsanpassningsbidrag 1(2) Ansökan om bostadsanpassningsbidrag KOMMUNENS UPPGIFTER Diarienummer Kommunens stämpel Fastighetsbeteckning 1. Personuppgifter (den person ansökan avser) Förnamn: Efternamn: Personnummer: Adress:

Läs mer

Hanna Svensson, industridoktorand

Hanna Svensson, industridoktorand Hanna Svensson, industridoktorand Finansierad av Haninge kommun, Äldreförvaltningen. Forskar på Centrum för Hälsa och Byggande, KTH Forskningsområden: Bostadsanpassning Tillgängligt boende för äldre Bostadsförsörjningsfrågor

Läs mer