HANDELN I KARLSKRONA. En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDELN I KARLSKRONA. En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential"

Transkript

1 HANDELN I KARLSKRONA En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential

2 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRORD Syftet med denna rapport är att kartlägga och analysera detaljhandeln och dess förutsättningar och potential i Karlskrona kommun. Studien är genomförd av Fredrik Kolterjahn och Ulf Rämme, detaljhandelsanalytiker vid AB Handelns Utredningsinstitut (HUI). Uppdragsgivare är Karlskrona kommun och kontaktperson har varit Carl-Axel Ottosson. Författarna vill rikta ett stort tack till alla personer som på ett eller annat sätt har varit behjälpliga vid rapportens framtagande. Ett särskilt tack till alla de personer som låtit sig intervjuas. Stockholm augusti 2005 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Ulf Rämme Fil.lic Fredrik Kolterjahn Civilekonom AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Organisationsnr Besöksadress: Blasieholmsg. 4A, 6 tr E-post Telefon: (vx) Postadress: Stockholm Telefax:

3 1 Inledning Handelns utveckling Trender i handeln Shoppingturism Upplevelsers ökade betydelse Lågpristrend och internationalisering Handelns strukturomvandling och koncentration Framtidens kund Branschglidning Egna märkesvaror EMV Marknadsförutsättningar Befolkning och befolkningsutveckling Befolkningsprognos för Karlskronas upptagningsområde Arbetspendling i regionen Inkomstnivåer och köpkraft Turismen i Karlskrona Detaljhandeln i Karlskrona kommun Omsättning och omsättningsutveckling Försäljningsindex för detaljhandeln Starka och svaga branscher en statistisk beskrivning Styrkor och svagheter Stadskärneanalys Köpcentrumanalys Handeln i Karlskronas serviceorter och omnejd Handelns framtid i karlskrona Konsekvensanalys av ny handel Optimal Bedömning av etableringslägen Samverkan i karlskrona Samarbete mellan kommun och övriga parter En stark vilja att åstadkomma mer Karlskrona måste lyfta blicken Gemensamma visioner och mål Vägar framåt Källor och litteratur...63

4 1 INLEDNING Karlskrona kommun och stad är i mångt och mycket navet i Blekinge län. Det är den största orten och också här handeln har utvecklats mest. Detaljhandeln i Karlskrona domineras av centrumhandeln med galleriorna Wachtmeister och Kronan samt av externhandelsområdena Amiralen och Slottsbacken strax utanför staden. Kommunen arbetar aktivt för att handeln ska utvecklas i en riktning som är positiv både för Karlskrona och för den övriga regionen. Av den anledningen har HUI fått i uppdrag att genomföra denna studie. Syftet med denna rapport är att kartlägga och kvalitativt beskriva detaljhandeln i Karlskrona kommun samt att genomföra en bedömning över dess potential och förutsättningar. I uppdraget ingår också att studera vilka branscher som är underrepresenterade inom handeln, vilka som saknas helt och vilka som är välrepresenterade. Dessutom ger HUI förslag på områden i stadskärnan och externt som i framtiden skulle kunna utvecklas för att inhysa handel. Rapporten är disponerad på följande sätt. I kapitel 2 och 3 beskrivs den svenska detaljhandelns utveckling och några av de trender som idag präglar dess förutsättningar. Därefter följer i kapitel 4 och 5 en kartläggning av de marknadsförutsättningar som råder i Karlskrona kommun samt en beskrivning av handeln. I kapitel 6 genomförs en kvalitativ bedömning av detaljhandelns förutsättningar i kommunens köpcentrum och gallerior samt Karlskrona stadskärna. Avslutningsvis i kapitel 7 och 8 genomförs en beskrivning och prognos över detaljhandelns potential och utvecklingsmöjligheter samt i vilka former denna, enligt HUI:s mening, bör ta. 4

5 2 HANDELNS UTVECKLING Detaljhandeln i Sverige sysselsätter uppemot personer. Drygt 400 miljarder kronor, eller cirka 35 procent, av den privata konsumtionen läggs idag på det som benämns egentlig detaljhandel. För trettio år sedan var detaljhandelns andel av den totala privata konsumtionen närmare femtio procent. Det ökande välståndet har i kombination med lägre inköpspriser, relativt sett, på flertalet konsumtionsvaror lett till att hushållen efter att ha mött de primära behoven såsom mat och kläder, låtit en allt större del tillfalla annan konsumtion, såsom den av tjänster. Därmed ska inte slutsatsen dras att svenska hushåll blivit mindre konsumtionsbenägna avseende detaljhandelsvaror över tiden. Vi får helt enkelt mer för pengarna idag än vad vi fick för 30 år sedan. Detaljhandeln befinner sig nära kunderna och om kunderna flyttar från en region till en annan måste handeln flytta med. De underliggande orsakerna till detta är att varje konsument representerar en potentiell köpkraft och att konsumenterna inte är benägna att åka hur långt som helst för att handla. Handeln är med andra ord lokal/regional till sin karaktär och den viktigaste orsaken till att så är fallet är att kunderna i sitt konsumtionsbeslut inte bara tar hänsyn till hur mycket en vara kostar utan också till hur mycket det kostar att genomföra själva transaktionen. En viktig del av dessa transaktionskostnader är transportkostnaderna. Om resan till butiken blir för lång och tidskrävande så framstår inte ens prisvärda varor som billiga i och med att konsumenterna sätter ett värde på tiden. Följaktligen finns det en tendens att handla relativt nära bostadsorten. Detta gäller i synnerhet för varor som handlas dagligen, och inte i lika stor utsträckning för varor som handlas mer sällan, eftersom transaktionskostnaderna blir förhållandevis mindre i dessa fall. I takt med att konsumenterna har blivit mer mobila, till exempel via ökad tillgång till bil och kollektiva transportmedel, har det blivit billigare för dem att åka längre sträckor för att handla. Detta gäller i synnerhet för varor som inhandlas mer sällan, så kallade sällanköpsvaror, där transportkostnaden blir förhållandevis låg om den slås ut över en längre period. Till detta kan läggas att konsumtion av varor inte bara är en rationell inköpsprocess utan att handlandet/shoppandet i sig kan vara förknippat med en positiv nytta, vilket gör att konsumenten kan tänka sig att åka ännu något längre för att handla. Den ökade mobiliteten innebär att de regioner och marknadsplatser som framstår som attraktiva för konsumenterna kan locka till sig mer långväga konsumenter. En trend som har varit påtaglig i dagligvaruhandeln under lång tid är att nyetableringarna blivit allt färre per år, men att de blivit allt större till ytan. År 2000 nåddes toppen då den genomsnittliga ytan på nyetableringarna uppgick till cirka kvadratmeter. Därefter har den genomsnittliga storleken minskat något för att år 2003 vara ungefär kvadratmeter. Att försäljningsytan har minskat i storlek sammanhänger med Lidl och Nettos inmarsch på den svenska marknaden. 5

6 3 TRENDER I HANDELN Precis som i övriga delar av samhället genomgår detaljhandeln förändringar som yttrar sig i olika konsumtionsmönster. Av den anledningen kan det vara intressant att ha en uppfattning om några av de övergripande trender och tendenser som just nu genomsyrar handeln. Detta är av värde för att på ett effektivt sätt kunna bemöta framtidens kund. I detta avsnitt redogörs övergripande för några av dessa trender. 3.1 Shoppingturism Shoppingturism är ett begrepp som har kommit att användas allt flitigare under de senaste åren. Att turism och handel för sig är viktiga näringar för många av Sveriges kommuner och orter är känt sedan länge. Däremot har kombinationen turism och shopping fått relativt lite uppmärksamhet. Denna kombination har nu i högre grad uppmärksammats och fokus ligger på de positiva synergieffekter som uppstår när de båda näringarna samverkar. En viktig del av turistupplevelsen är att shoppa. Enligt bedömningar från Turistdelegationen spenderar turisterna ungefär 40 miljarder kronor på shopping i detaljhandeln årligen, vilket motsvarar 10 procent av den totala omsättningen i den svenska detaljhandeln. Dessa 40 miljarder kronor motsvarar 25 procent av turisternas totala utlägg i Sverige. De lägger alltså en krona av fyra på shopping, ett betydande belopp. Detaljhandeln gynnas i många fall av en ökad turism i och med att turister köper daglig- och sällanköpsvaror när, och i samband med, att de besöker en turistattraktion. Turismen kan också dra nytta av detaljhandeln i och med att många turister idag väljer att besöka exempelvis en stad eller ett köpcentrum med shopping som det primära målet med resan. HANDEL Koncept Läge Detaljer Personal MF Inkomst Befolkning SHOPPINGTURISM TURISM Attraktion Service Kommunikation MF Handel och turism har mycket gemensamt. Inom handeln har HUI sedan länge konstaterat att läget, konceptet, detaljerna och personalens betydelse är centrala faktorer för framgång. Intressant är att detta också kan tänkas gälla inom turismen. Läget tillgängligheten har i tidigare studier visat sig vara mycket betydelsefullt när en turist väljer ett resmål. Samma sak gäller för konceptet attraktionen i sig måste dra. Att både konsumenten och turisten uppskattar trevlig och kunnig personal finns det förmodligen ingen som kan säga emot. Både handeln och turismen styrs och påverkas av en mängd olika faktorer. Handeln påverkas främst av den köpkraft som finns i upptagningsområdet, det vill säga effekterna av bland 6

7 annat befolkningsmängden, befolkningsstrukturen och inkomsterna. Viktigt för turismen är attraktionen, serviceutbudet, kommunikationerna och marknadsföringen. Resor till och från attraktionen samt olika försäljningskanaler är mycket viktiga, men viktigast är attraktionen i sig. Shoppingturismen binder samman handeln och turismen och har mycket gemensamt med dem båda läget är viktigt, attraktionen och konceptet är viktigt, kommunikationen är viktig, transporten är viktig och så vidare. Det behövs med andra ord en mängd insatser för en lyckad shoppingturism. 3.2 Upplevelsers ökade betydelse Det talas och skrivs idag mycket om upplevelser som en betydande del av det ekonomiska erbjudandet, men det är viktigt att konstatera att detta inte är något nytt. Upplevelser inom exempelvis handel och turism har alltid funnits i olika former. Det som är nytt är vårt förhållningssätt till upplevelser och hur aktörer på marknaden förhåller sig till upplevelser. Tidigare var detta något man fick på köpet när man konsumerade en vara eller en tjänst, men idag anser många att upplevelser i sig är att betrakta som enskilda ekonomiska erbjudanden. Exempel på detta skulle kunna vara ett besök på en konsert eller det inträde som betalas på en nöjespark. Det primära syftet med att gå på en konsert är att uppleva något och vad får du egentligen när du betalar inträde till Gröna Lund? Du kan inte ta några lotter, spela några spel eller åka några attraktioner utan att betala ytterligare avgifter. En anledning till entréavgiften i fallet Gröna Lund skulle kunna vara att det finns åldersgränser som måste efterlevas, men det är även för att en vistelse i nöjesparken i sig är en upplevelse värd att betala för. Våra konsumtionsmönster förändras över tiden och samhället har i mångt och mycket gått från att vara ett varukonsumerande samhälle till att vara ett tjänste- och upplevelsekonsumerande dito. Handelns andel av den privata konsumtionen har gått från att vara 47 procent år 1970 till att år 2004 vara 34 procent. Jämfört med tidigare har människor idag generellt mer pengar att spendera, är mer rörliga, handlar fler tjänster och har ett annat förhållningssätt till tid. Det som är intressant i detta sammanhang när man talar om konsumtion av upplevelser är att vi värderar vår tid högre än tidigare. Idag är tid något vi sätter ett högt värde på och vi vill också fylla vår lediga tid med betydelsefulla saker och sysslor minnesvärda upplevelser. En av de branscher som har det mest naturliga förhållningssättet till upplevelser är besöksnäringen. Det ligger i besöksnäringens natur att erbjuda upplevelser i olika former. Inom detaljhandeln är detta förhållningssätt inte lika naturligt och det kräver också mer arbete och planering, vilket är något handeln har anammat och arbetar hårt med. Det som inom handeln kanske är närmast förknippat med upplevelser är logiken kring varumärken och hur dessa byggs upp och vårdas, men det finns också enskilda handelsplatser som har lyckats med detta. Det är för vissa människor en upplevelse att äga och köra en Harley Davidson, men det är också en upplevelse för många att göra ett besök på GeKås i Ullared. 3.3 Lågpristrend och internationalisering Svensk detaljhandel kännetecknas av en billighetstrend som under det senaste året har tagit sig uttryck i att priserna i de flesta detaljhandelsbranscher är stillastående eller fallande. Denna prisutveckling är dock inte unik för det senaste året utan har karaktäriserat handeln under en längre tid. I exempelvis dagligvaruhandeln har priserna stått stilla sedan 1991 och i 7

8 sällanköpsvaruhandeln har prisökningarna varit lägre än de allmänna prisökningarna under flera decennier. Utvecklingen har varit positiv för konsumenterna. Om exempelvis dagligvarupriserna hade utvecklats i takt med den allmänna prisutvecklingen hade genomsnittsvensken fått betala ytterligare kronor mer per år för samma mängd dagligvaror. Den svenska utvecklingen är inte unik utan kännetecknar detaljhandeln i många europeiska länder. Både Sverige och stora delar av Europa kännetecknas av en billighetstrend. En viktig orsak till billighetstrenden är att konkurrensen har intensifierats. Detaljhandeln har gått från att vara en nationell till att bli en internationell företeelse. Stora internationella kedjor expanderar målmedvetet med tydliga butikskoncept från land till land. De stora företagen har blivit extremt stora. Wal-Mart, som ännu bara i begränsad utsträckning finns i Europa, är det tydligaste exemplet på denna utveckling. I Sverige kan aktörer som Lidl, Bauhaus, Zara och Dressmann nämnas. En annan förklaring är den allt billigare importen. En stor del av det utbud som återfinns i svenska butiker är importerat och många varor handlas i dollar. Dollarfallet de senaste åren har minskat trycket på prishöjningar. Väl så viktigt är också den ökade världshandeln. Inom handeln finns en lång tradition med att handla från lågkostnadsländer och de kunskaper som har byggts upp har också kunnat utnyttjas för att göra inköp från nya marknader i Östeuropa, i Asien och inte minst i Kina. Om EU:s textilkvoter luckras upp och andra frihandelsvänliga reformer fortsätter att känneteckna världshandeln så finns det mycket som talar för att denna utveckling kommer att hålla i sig. En tredje faktor som är av betydelse är att allt fler detaljhandelsföretag försöker dra nytta av de stordriftsfördelar som finns inom handeln. Att göra stora inköp, att ta fram standardiserade butikskoncept, standardiserat produktutbud, att trimma logistiken och att samordna marknadsföringen är exempel på några av handelns viktigaste stordriftsfördelar. Exempel på denna utveckling är Lidl som kan pressa priser genom att vara en mycket stor uppköpare av ett begränsat antal varor; Stadiums, Clas Ohlsons och Plantagens tydliga butikskoncept som kan återanvändas i varje stad där de öppnar en ny butik; dagligvarukedjornas satsningar på ett stort och standardiserat produktutbud för olika butikskoncept; El-Gigantens och IKEA:s stora centrallager utanför Jönköping samt Dressmanns satsning på TV-reklam. Kedja Land Antal länder Wal-Mart USA ,5 12 Carrefour Frankrike 14 64,7 31 Ahold Holland 9 59,3 27 Kroger USA 20 51,8 1 Metro Tyskland 19 48,6 28 Target USA 43,9 1 Tesco England 10 39,5 11 Costco USA 38 7 Albertson s USA 35,6 1 Rewe Tyskland 35,3 12 Aldi Tyskland 15 33,7 12 Omsättning 1990 och 2002 i några av de största detaljhandelsföretagen, miljarder USD. Källa: HUI 8

9 Vilka är konsekvenserna av billighetstrenden och av de stora internationella kedjornas expansion? En konsekvens är att det har skett en maktförskjutning i distributionskedjan till detaljisternas fördel. När Wal-Mart, som år 2004 omsatte nästan 300 miljarder dollar eller motsvarande fem gånger försäljningen i svensk detaljhandel, förhandlar med producenter och leverantörer får till och med multinationella jättar som Procter & Gamble, Nestlé eller Kraft stå med mössan i hand. Motsvarande går att se i många andra sammanhang, om än inte lika långt driven. IKEA är en stor inköpare och detsamma gäller dagligvaruaktörerna, H&M, Stadium, Bauhaus m.fl. Det pågår således en maktförskjutning där de aktörer som är närmast slutkunderna har flyttat fram positionerna och där producenterna har kommit att bli utbytbara. En förutsättning för att detaljisterna skall lyckas är att de erbjuder varor och tjänster som uppskattas av kunderna. En viktig del av detta har blivit att konkurrera i prisdimensionen. Billighetstrenden innebär en lönsamhetspress som tvingar företagen att försöka sälja än större volymer, vilket i sin tur ställer krav på att hela tiden förnya produktutbudet. De som inte är tillräckligt duktiga på att pressa kostnaderna och att förnya produktutbudet kommer att slås ut. Det finns en stor risk att det är mindre fristående handlare som kommer att drabbas hårdast av denna utveckling. Mycket talar för att billighetstrenden kommer att sprida sig även till andra branscher. Ett uttryck för detta är att industrin har blivit allt mer benägen att flytta ut verksamheter till lågkostnadsländer. Allt fler företag lär sig också att importera större volymer från Kina och andra lågkostnadsländer. Även om tjänstedirektivet inte implementeras fullt ut kommer även tjänstesektorn att beröras av billighetstrenden. Skillnader i arbetskraftskostnader är mycket stora inom EU25 och inte minst om man jämför Sverige med de nya medlemsländerna. Skillnaderna är så pass stora att vi under de närmaste åren kommer att få se många kreativa och innovativa exempel på tjänsteimport. Billighetstrenden är en i grunden mycket positiv process då den leder till att svenska konsumenters köpkraft förbättras och till att behovet av räntehöjningar hålls tillbaka. På kort sikt är det dock en utmaning för företagen, och dess anställda, att anpassa sig till utvecklingen. 3.4 Handelns strukturomvandling och koncentration Om detaljhandelns struktur studeras framgår relativt snart att denna blir allt mer geografiskt koncentrerad. Studier som HUI har genomfört gällande kedjebutikernas etableringsstrategier visar entydigt att dessa har väldigt likartade etableringsmönster. De väljer i hög utsträckning att etablera sig i landets storstäder och mer folktäta regioner, det vill säga: handeln är där köpkraften är. En möjlig orsak till att kedjorna hamnar i samma regioner och på samma handelsplatser är att kedjorna drivs av att ta marknadsandelar och av att upprätthålla en god lönsamhet. I sin strävan att uppnå dessa mål har de mycket medvetna etableringsstrategier, strategier som på ett övergripande plan handlar om att lokalisera butiker i regioner med ett stort kundunderlag och på marknadsplatser med stora kundflöden. Dessa två faktorer gör att kedjorna väljer att etablera sig i centralorterna och på handelsplatser där det finns stora kundflöden, d v s i 9

10 stadskärnornas A-lägen och i de externa köpcentrumen. Detta i kombination med att fastighetsägarna vet att de välkända kedjorna tenderar att dra till sig mycket kunder gör att dessa aktörer ofta erbjuds bättre hyresvillkor än mindre detaljhandelsföretag. Något som skulle tala för att kedjorna inte vill sametablera är att konkurrensen intensifieras, vilket i sin tur skulle tala för att liknande butiker och koncept inte borde återfinnas bredvid varandra. Samtidigt är det ett välkänt fenomen inom handeln att handel föder handel. Ett stort utbud lockar till sig fler kunder, vilket mer än väl kompenserar för de nackdelar som är förknippade med att ha konkurrenter i sin närhet. Ett klassiskt exempel på detta är att bilhandlare ofta är lokaliserade nära varandra. En orsak till att handel föder handel är att de konsumenter som på ett tids- och kostnadseffektivt sätt vill utvärdera olika butikers utbud totalt sett kan minska sina sök- och informationskostnader om de slipper åka längre sträckor mellan olika butiker och istället kan hitta alla på ett och samma ställe. En annan orsak till att handel föder handel är att många konsumenter sätter ett positivt värde på att handla. Den positiva upplevelsen förstärks om det finns många butiker att handla i och om det finns många andra konsumenter som är ute och handlar samtidigt. Försäljning Invånare Kommuner Befolkning Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt Antal > Övriga Totalt Procent > Övriga Totalt Tabellen åskådliggör handelns koncentration. I 50 kommuner återfinns 57 procent av all dagligvaruhandel och 73 procent av all sällanköpshandel. Försäljning i miljarder kronor. Källa: HUI Detaljhandeln förändras kontinuerligt och uttryck för detta är exempelvis att företag startas och växer, företag går i konkurs, internationella aktörer etablerar sig, köpcentrum växer, bostadsområdescentrum går tillbaks och nya butikskoncept kommer och går. Den första förändringsprocessen berör handelns regionala strukturomvandling. En strukturomvandling som i stor utsträckning drivs av demografiska förändringar. Detaljhandeln har i alla tider befunnit sig nära kunderna och om kunderna flyttar från en region till en annan så måste handeln flytta med. De underliggande orsakerna till detta är att varje konsument representerar en potentiell köpkraft och att de inte är benägna att åka hur långt som helst för att handla. Handeln är med andra ord lokal/regional till sin karaktär och den viktigaste orsaken till att så är fallet är att kunderna i sitt konsumtionsbeslut inte bara tar hänsyn till hur mycket en vara kostar utan också hur mycket det kostar att genomföra själva transaktionen. En viktig del av dessa transaktionskostnader är transportkostnaderna. Om resan till butiken blir för lång och tidskrävande så framstår inte ens prisvärda varor som billiga i och 10

11 med att konsumenterna sätter ett värde på tiden. Följaktligen finns det en tendens att handla relativt nära bostadsorten. Detta gäller i synnerhet varor som handlas dagligen, men inte i lika stor utsträckning som varor som handlas mer sällan, eftersom transaktionskostnaderna blir förhållandevis mindre i dessa fall. I takt med att konsumenterna har blivit mer mobila, t ex via ökad tillgång till bil och kollektiva transportmedel, har det blivit billigare för konsumenterna att åka längre sträckor för att handla. Detta gäller i synnerhet för varor som inhandlas mer sällan, så kallade sällanköpsvaror, där transportkostnaden, utslaget över en längre period, blir förhållandevis låg. Till denna faktor kan läggas att konsumtion av varor inte bara är en rationell inköpsprocess utan handlandet/shoppandet i sig kan vara förknippat med en positiv nytta, vilket gör att konsumenten kan tänka sig att åka ännu något längre för att handla. Den ökade mobiliteten innebär att de regioner och marknadsplatser som framstår som attraktiva för konsumenterna kan locka till sig mer långväga konsumenter. 3.5 Framtidens kund Det är naturligtvis inte enbart marknaden och producenterna som genomgår förändringar, utan även konsumenterna. För att aktörer på marknaden ska kunna möta den framtida efterfrågan med rätt redskap och kunna förhålla sig till den utveckling som sker är det viktigt att också förstå hur konsumenten utvecklas. Det finns idag ett antal olika övergripande trender, så kallade megatrender, som genomsyrar handelns utveckling. Några av dessa presenteras nedan i korthet: > Den mobila kunden Den svenska konsumenten är idag mer mobil än någonsin tidigare. Detta yttrar sig på olika sätt. Bland annat har andelen hushåll med tillgång till bil ökat kraftigt under senare delen av 1900-talet. Detta i sin tur har lett till att handelns regionala struktur har förändrats. Vi är idag beredda och har möjlighet att färdas längre sträckor för att konsumera. > Singlarna Trenden med singelhushåll är stadigt växande främst i storstäderna. Andelen singelhushåll i ålderskategorin år har i riket ökat från 17,5 procent år 1980 till 27,4 procent år I Stockholm är vissa stadsdelar kraftigt överrepresenterade av singlar. Vissa undersökningar visar att Stockholm har flest singelhushåll i världen. Detaljhandeln möter denna utveckling genom att erbjuda koncept speciellt anpassade efter målgruppen. I stadsdelen Södermalm i Stockholm har ICA öppnat en singelbutik. Denna butik erbjuder bland annat ett större sortiment färdigmat och mindre förpackningar. > Kapitalstarka Curlingföräldrar Medelåldern för förstföderskor i Sverige ökar stadigt och har gjort så de senaste 35 åren. Idag ska föräldrar hinna med väldigt mycket innan de får barn. Detta får implikationer på detaljhandeln på så sätt att dessa föräldrar ofta är mycket mer kapitalstarka än yngre föräldrar och därmed har råd och möjligheter till annan konsumtion. Dessutom fortgår trenden med så kallade curlingföräldrar, det vill säga 11

12 att dagens föräldrar vill vara perfekta för sina barn och är detta genom tillfredställa sina barns alla behov bland annat genom att köpa leksaker och andra produkter. > Mannen en framtida maktfaktor? I och med att Sverige blir ett mer och mer jämlikt samhälle kommer en del av den konsumtion som sker i hemmet att förskjutas. Varugrupper som historiskt och traditionellt sett har inhandlats av kvinnor kan i framtiden istället inhandlas av män. Detta ger implikationer på hur, var och i vilket format varor förpackas och säljs. Andelen män som använder föräldrapenningen ökar stadigt. > Övervikt och hälsa Det är förmodligen ingen som har undgått den debatt om ökad övervikt och fetma som pågår i samhället. Det finns idag undersökningar som visar att 20 procent av alla svenska barn medicinskt sett är att betrakta som överviktiga. I till exempel USA är detta en utveckling som har pågått under en längre tid och är något detaljhandelns aktörer måste förhålla sig till redan idag. På kort och medellång sikt blir denna fråga allt mer aktuell även i Sverige. Hur stor ska egentligen en tröja i storlek 42 vara? Parallellt med denna fett-debatt slår hälsoindustrin rekord. Aldrig tidigare har vi ätit och efterfrågat mer smalmat, köpt fler gymkort och besökt fler viktväktarträffar. > Den etiska kunden Konsumenter idag är väldigt medvetna och upplysta vad gäller etiska och moraliska val. Försäljningen av Krav-, Svan- och miljömärka varor är högre än tidigare. Ett exempel på detta är att försäljningen av ekologiska livsmedel, enligt Coop, har ökat med cirka 650 procent de senaste tio åren. 3.6 Branschglidning Något många aktörer på den svenska marknaden måste förhålla sig till i allt högre utsträckning är den branschglidning som nu sker i väldigt många olika varusegment. Det är i viss utsträckning en del av den lågpristrend som beskrevs ovan. Detta är en typ av horisontell integration där många av de stora aktörerna genom att utöka sitt sortiment försöker tillgodose fler av sina kunders behov. Att en jätteaktör som IKEA bestämmer sig för att börja sälja dagligvaror och färdigmat i sina varuhus får implikationer för de mer traditionella dagligvaruaktörerna. Andra exempel är ICA Maxi och Coop Forum som ägnar nära hälften av sina butiksytor åt andra varor än livsmedel eller Statoil som utöver bensin säljer just dagligvaror. Även inom andra branscher har denna trend vuxit fram under senare år. Ett exempel på detta är den integration som har skett på försäkrings- och bankmarknaden. Gränserna inom och mellan olika branscher håller till viss del genom denna utveckling på att raderas ut. 12

13 3.7 Egna märkesvaror EMV Alla som gått in i någon av de stora dagligvarukedjornas butiker kan snabbt konstatera att varor med den egna butikens namn exponeras allt flitigare. De tre största aktörerna ICA, COOP och Axfood har alla som ambition att inom några år öka andelen av sina egna märkesvaror (EMV) 1 till kanske 25 procent. För närvarande ligger marknadsandelen för EMV i den svenska dagligvaruhandeln på i genomsnitt 15 procent. Det skiljer sig dock en del mellan aktörerna. ICA och COOP ligger något under 15 procent, medan Axfood sannolikt ligger på runt 20 procents andel. Däremot har den i södra Sverige starka aktören Bergendahls valt att inte använda sig av EMV. Detsamma gäller den i media uppmärksammade kedjan av före detta Vivo-handlare i Stockholm (numera Vi i Stockholm). EMV har stor betydelse också i andra detaljhandelsbranscher även om dagligvaruhandeln är den bransch där EMV debatteras flitigast. En viktig framgångsfaktor för aktörer som H&M, IKEA och Stadium är deras satsning på produkter under eget namn (IKEA) eller under ett varumärke som de själva kontrollerar (McKinley som kontrolleras av Stadium). Det finns flera förklaringar till utvecklingen mot en högre EMV-andel: En är konsolideringen inom detaljistledet som skapat detaljister med finansiella resurser att utveckla egna varumärken och med inköpskraft att sätta press på leverantörsledet. Under senare år har också en ökad marknadsorientering kännetecknat utvecklingen i detaljistledet. Någon har formulerat det som att det skett en omsvängning av detaljisternas fokus från selling what you buy till buying what you sell. När det gäller svenska konsumenter har det gjorts undersökningar som ganska tydligt visar att prisvärdhet är det främsta argumentet för svenska konsumenter som köper EMV 2. Prismässigt tenderar EMV att ligga lägre i pris än motsvarande märkesvaror från traditionella leverantörer. Viktiga anledningar till prisskillnaden mellan EMV och traditionella märkesvaror är att konsumenterna upplever kvalitetsskillnader samt att de traditionella varumärkena i allmänhet är starkare. Det mesta tyder på att EMV kommer att få en ökad betydelse i den svenska detaljhandeln. Den allmänna prispressen till följd av ett hårt rationaliseringstryck skapar ett ständigt behov för detaljistsidan att pressa sina inköpspriser. Lättflyktiga konsumenter och ett ökat antal försäljningskanaler gör att detaljisternas intresse att knyta kunderna närmare sig ökar. EMV är ett utmärkt verktyg för detaljisterna att sätta press på sina leverantörer genom att EMV är en konkurrent till de produkter som leverantören saluför. Även i arbetet med ökad kundlojalitet och varumärkesbyggande är EMV en viktig ingrediens. Precis som i den brittiska och amerikanska detaljhandeln kommer vi därför sannolikt att se rena premium-emv. Det vill säga, EMV som har ambitionen att prismässigt och kvalitetsmässigt vara marknadsledare. 1 Beteckningen EMV har alltmer kommit att bli standard i dagligvarujargongen men även beteckningen EVM (Egna Varumärken) förekommer. I allmänhet avses samma sak när begreppen används. En teoretisk skillnad är att EVM betonar de varumärken detaljisterna jobbar med medan EMV betonar de artiklar som säljs under dessa varumärken. 2 Det vill säga, det är inte priset, kvaliteten eller ett antal andra aspekter av varorna som är avgörande utan just prisvärdheten (priset i förhållande till kvalitet). 13

14 4 MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR Efterfrågan på detaljhandelns produkter styrs av ett stort antal sammanhängande faktorer. Några av de viktigaste faktorerna är de demografiska förutsättningarna inom en stads, en marknadsplats eller en butiks upptagningsområde. Till de demografiska förutsättningarna räknas bland annat befolkningens storlek och utveckling över tid, dess åldersstruktur, pendlingsförhållanden till och från kommunen osv. Till marknadsförutsättningarna räknas också befolkningens inkomstnivåer eftersom dessa, tillsammans med befolkningens storlek, avgör hur stor köpkraft och vilken inriktning som köpkraften har inom ett upptagningsområde. I detta kapitel fästes uppmärksamhet på det geografiska upptagningsområdet för detaljhandeln i Karlskrona kommun samt på näraliggande konkurrerande marknadsplatser. Därefter studeras marknadsförutsättningarna för detaljhandeln i kommunen. Upptagningsområdet för detaljhandeln i Karlskrona kommun begränsas i söder av havet och Karlskrona skärgård. I norr och väster avgränsas upptagningsområdet av närheten till konkurrerande marknadsplatser. Upptagningsområdet storlek framgår av karta 4:1. Karta 4:1 Upptagningsområde för detaljhandeln i Karlskrona kommun.fel! Intervjuer med lokala företrädare för handeln visar att det primära upptagningsområdet utgörs av kommunerna Karlskrona och Ronneby. 3 Det sekundära upptagningsområdet sträcker sig åt nordöst och utgörs av de södra delarna av Torsås och Emmaboda kommuner. Emmaboda 3 Upptagningsområdets storlek har också skattats genom mätning av avståndet mellan olika orter och marknadsplatser i området både i kilometer och i antal minuter. 14

15 ligger mittemellan flera större marknadsplatser i regionen varför befolkningen i kommunen har stora möjligheter att välja handelsplats. Befolkningen i de västra delarna av Blekinge är enligt uppgift orienterade mot de större marknadsplatserna i östra Skåne där Kristianstad är den stora dragaren. 4.1 Befolkning och befolkningsutveckling Befolkningen i det primära upptagningsområdet uppgick år 2004 till drygt invånare varav Karlskrona kommuns befolkning uppgick till drygt personer. Diagram 4:1 visar befolkningsutvecklingen i olika delar av upptagningsområdet under 1990-talet. Diagrammet visar att samtliga områden har haft en sämre utveckling än riket under talet. Diagram 4:1 Befolkningsutveckling i det primära och sekundära upptagningsområdet, Blekinge län samt riket , index 1990= Index 1990= Karlskrona Övrigt upptagningsområde Blekinge Riket Källa: HUI/SCB I det primära upptagningsormådet har befolkningen på lång sikt legat på en relativt konstant nivå. I Karlskrona kommun har befolkningen ökat med ungefär invånare under perioden, medan Ronneby har fått se befolkningen minska svagt. I det övriga upptagningsområdet, dvs Emmaboda och Torsås kommuner, har befolkningen minskat med närmare 10 procent sedan mitten av 1990-talet. Båda dessa förhållanden pekar på att köpkraften har haft en relativt svag utveckling i upptagningsområdet under perioden. Genom att bryta upp befolkningen i åldersklasser och samtidigt se i vilken riktning som olika åldersklasser har förändrats under 1990-talet kan man ge en fördjupad bild av efterfrågan i kommunen. I diagram 4:2 och 4:3 redovisas totalbefolkningen uppdelad på olika åldersintervall. 15

16 Diagram 4:2 Åldersstruktur i Karlskrona kommun, Blekinge län samt riket år 2004, procent Åldersintervall % 5% 10% 15% 20% 25% 30% Källa: SCB Karlskrona Blekinge Riket Digrammet visar att åldersstrukturen avviker mycket lite från riksgenomsnittet i såväl Karlskrona kommun som Blekinge län. Karlskrona och Blekinge län hade en något mindre andel ungdomar under 17 år. Samtidigt framgår att andelen ungdomar i åldersintervallet år var ungefär densamma som i riket. Anledningen till detta är med stor sannolikhet att Karlskrona är en högskoleort och att detta attraherar ungdomar i detta åldersintervall. En implicit slutsats av detta är också att andelen singelhushåll med stor sannolikhet är på samma nivå i Karlskrona kommun och i riket. Såväl Karlskrona kommun som Blekinge län avviker kraftigast från riksgenomsnittet beträffande andelen pensionärer. I det närmaste var femte invånare var pensionär i såväl länet som Karlskrona kommun. Diagram 4:3 Befolkningsutveckling i olika åldersintervall, procent. 25% 20% Procentuell förändring 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% -20% Karlskrona Blekinge Riket Källa: SCB 16

17 Jämfört med riket har andelen ungdomar under 17 år minskat i Karlskrona och Blekinge under 1990-talet. Högskolan tycks emellertid ha bidragit till att invånarna i åldersintervallet år har klarat sig bättre än i Blekinge som helhet och i riket. Diagrammet visar också att det i likhet med i riket är andelen invånare i övre medelålder som har vuxit kraftigast under 1990-talet. 4.2 Befolkningsprognos för Karlskronas upptagningsområde Av stor betydelse för detaljhandelns utveckling i framtiden är befolkningsutvecklingen i regionen. Detta beror på att befolkningens storlek och struktur avgör den framtida köpkraften i regionen. Karlskrona kan till följd av det senaste försvarsbeslutet förväntas få en mer positiv befolkningsutveckling än på många år. Den befolkningsprognos som presenteras för Karlskrona kommun är den officiella befolkningsprognosen. För de andra kommunerna i upptagningsområdet har HUI gjort en framskrivning av den historiska trenden under perioden I tabell 4:1 redovisas befolkningen i Karlskronas upptagningsområdet år 2005, 2010 och Tabell 4:1 Befolkningsprognos för det primära och sekundära upptagningsområdet samt västra Blekinge år Primärt upptagningsområde Karlskrona kommun Ronneby kommun Sekundärt upptagningsområde Västra Blekinge Källa: Karlskrona kommun och SCB samt egna beräkningar. I det primära upptagningsområdet förväntas totalbefolkningen öka svagt under perioden Av tabellen framgår emellertid att denna befolkningsökning framförallt förväntas ske i Karlskrona kommun medan befolkningen i Ronneby minskar svagt. I såväl det sekundära upptagningsområdet som i västra Blekinge förväntas befolkningen minska under prognosperioden. Befolkningsutvecklingen väntas medföra att köpkraften får en svag utveckling i dessa områden under prognosperioden. 4.3 Arbetspendling i regionen Arbetspendlingen i regionen studeras dels därför att den erbjuder en möjlighet att uppskatta upptagningsområdets storlek dels därför att de som pendlar in i kommunen också medför ett tillskott av köpkraft till kommunens detaljhandels- och serviceinrättningar. Även om inpendling sker från många olika orter i landet är det framförallt intressant att belysa pendlingen inom Blekinge län. Statistik som Karlskrona kommun har sammanställt år HUI visar att nettoinpendlingen från övriga Blekinge till Karlskrona kommun uppgår till omkring 870 individer per dag. Omkring 17

18 90 procent av dessa kommer från Ronneby eller Karlshamns kommun för att arbeta på en arbetsplats i Karlskrona. Arbetspendlingen utifrån Blekinge och in till Karlskrona kommun domineras av arbetspendlare från Kristianstad. Från Kristianstad kan Karlskrona emellertid räkna med ett begränsat tillskott av arbetskraft varje dag. 4.4 Inkomstnivåer och köpkraft Av stor betydelse för hushållens konsumtion är nivån på deras disponibla inkomst. Aktuella uppgifter kring detta är svåra att komma över varför vi har valt att använda oss av den sammanräknade förvärvsinkomsten som en approximation av inkomstnivåerna. Nivån på den sammanräknade förvärvsinkomsten är lägre än nivån på den disponibla inkomsten eftersom bidrag och transfereringar till hushållen inte har räknats in. Genomgående för Blekinge län är att den sammanräknade förvärvsinkomsten är lägre än i riket. År 2003 uppgick förvärvsinkomsten i riket till omkring kronor. I Karlskrona och de övriga kommunerna uppgick genomsnittsinkomsten till cirka vid samma tidpunkt. Förvärvsinkomsterna var således omkring 5 procent lägre än i riket. Även om detta är fallet så kompenseras de lägre inkomsterna i Karlskrona kommun av att hushållens utgifter för boende, el osv är lägre än i riket. För att inte frångå gängse metoder har HUI valt att arbeta med en modell där hushållens konsumtion bestäms av nivån på deras disponibla inkomster samt av familjestrukturen i kommunen. Denna metod används inom den s k Konsumtionsprognosgruppen för att bedöma och prognostisera köpkraften på kommunal nivå. I tabell 4:2 redovisas den totala köpkraften för olika varugrupper i det primära och sekundära upptagningsområdet år 2004 samt en prognos fram till år Den totala köpkraften i det primära upptagningsområdet uppgick till drygt 3,9 miljarder kronor år I det sekundära upptagningsområdet uppgick den sammanlagda köpkraften till drygt 700 miljoner kronor. I västra Blekinge uppgick den totala detaljhandelsköpkraften till knappt 2,7 miljarder kronor. Denna torde dock endast i begränsad utsträckning komma handeln i Karlskrona till godo. Tabell 4:2 Köpkraft och köpkraftsutveckling i det primära och sekundära upptagningsområdet år , mkr. Upptagningsområde Dagligvaror Specialvaror Primärt Sekundärt Övriga Blekinge Källa: HUI. I det primära upptagningsområdet, Karlskrona och Ronneby, uppgick köpkraften för dagligvaror till drygt 2 miljarder kronor år 2004 vilket motsvarade 52 procent av den totala köpkraften i kommunen. Fram till år 2015 kan köpkraften för dagligvaror förväntas öka 0,5 procentenheter per år. Detta innebär att den totala köpkraften ökar med 150 miljoner varför 18

19 den uppgår till 2,2 miljarder kronor. Detta motsvarar 48 procent av den totala köpkraften i det primära upptagningsområdet. Konsumtionen av specialvaror uppgick år 2004 till drygt 1,8 miljarder kronor. Per capita konsumtionen av specialvaror förväntas öka med drygt 2 procent per år varför den totala köpkraften i kommunen förväntas öka med drygt 500 miljoner kronor fram till år År 2015 kommer den totala köpkraften för specialvaror att uppgå till 2,4 miljarder kronor. I det sekundära upptagningsområdet har köpkraften och köpkraftstillväxten beräknats för såväl dagligvaror som specialvaror. Undersökningar har visat att konsumenterna till övervägande del köper dagligvaror i närheten av hemmet. Det är därför viktigt att ha i åtanke att en majoritet av köpkraften för dagligvaror i det sekundära upptagningsområdet konsumeras i den befintliga dagligvaruhandeln i området. Konsumenter är i allmänhet benägna att göra längre inköpsresor i samband med konsumtion av specialvaror. Detta medför att det framförallt är köpkraften för specialvaror som kan komma Karlskrona till godo. Av denna anledning kommenteras endast denna i det följande. Förväntningar om en negativ befolkningsutveckling i det sekundära upptagningsområdet gör att HUI bedömer att köpkraftstillväxten blir svag under överskådlig framtid. År 2004 uppgick köpkraften för specialvaror till drygt 300 miljoner kronor, vilket motsvarade 46 procent av den totala köpkraften i upptagningsområdet. Under överskådlig framtid bedöms denna öka med omkring 50 miljoner kronor varför köpkraften för specialvaror bedöms uppgå till 380 miljoner kronor år Intervjuer med handlare och personer med anknytning till detaljhandeln i Karlskrona visade att dessa gjorde bedömningen att individer bosatta i västra Blekinge i första hand var orienterade mot Kristianstad i nordöstra Skåne. HUI har valt att redovisa köpkraften i detta område eftersom det pekar på vilken potential som ändå finns i dessa kommuner. Genom utbyggnad av detaljhandeln i Karlskrona och aktiv marknadsföring torde delar av köpkraften i västra Blekinge med fördel kunna tas om hand av detaljhandlare i Karlskrona kommun. Tabell 1.1 visar att köpkraften för specialvaror uppgick till drygt 1,2 miljarder kronor år 2004, vilket motsvarade 47 procent av den totala köpkraften i detta område. Fram till år 2015 bedöms köpkraften öka med omkring 300 miljoner kronor. 4.5 Turismen i Karlskrona Turist- och besöksnäringarna i Karlskrona har utvecklats under mycket speciella förhållanden. Då staden i allt väsentligt är uppbyggd kring marinbasen och dess verksamhet har turismen egentligen aldrig haft möjlighet att utvecklas. På 1960-talet var stora delar av kommunen och länet att betrakta som militärt skyddsobjekt och först 1997 öppnades skärgården för allmänheten. Under åren fram till dess var skärgården militärt skyddsområde och övningsområde för marinens verksamhet. Det tidigare förbudet innebar att inga utlänningar fick vistas innanför skyddsområdet utan uttryckligt tillstånd och anmälningsplikt. På grund av detta är Karlskrona väldigt underutvecklat när det gäller turism och turistiskt tänkande. Skärgården, som är en av landets största och vackraste, har en god infrastruktur men samtidigt viss kapacitetsbrist på färjor och i skärgårdstrafiken. Genom ett målmevetet arbeta från kommunen håller nu detta på att förändras. Förutsättningarna för turism är stora och även om 19

20 besöksnäringarna idag inte kan betraktas som dåliga mätt i absoluta tal får de betraktas som undermåliga med tanke på möjligheterna som finns i staden och dess omnejd. Karlskrona kommun hade år 2003 cirka gästnätter. Dessa utnyttjades till 85 procent av svenska besökare och 15 procent från övriga delar av världen. Detta ger att kommunen har cirka 2,5 gästnätter per invånare vilket är något under riksgenomsnittet på 3,2 gästnätter per invånare. För en kommun som Karlskrona visar dock dessa siffror inte hela sanningen eftersom de till exempel inte inkluderar besökare som bor i fritidsbåtar, som campar eller bor hos släkt och vänner. Kommunens egna beräkningar visar att dess gästhamnar härbärgerade ytterligare cirka gästnätter. Denna siffra bör enligt uppgift tolkas med viss försiktighet eftersom mörkertalet anses stora. Anledningen till detta är att många båtbesökare lägger till utanför hamnarnas betalområden varför de ej kommer med i den officiella statistiken. Uppskattningar pekar dock på att fritidsbåtsaktiviteten i Karlskrona skärgård har varit tilltagande under flera år. De boendeformer som ökar mest i kommunen är just fritidsbåtresenärer, boende på campingplatser och vandrarhem och i stugbyar. Däremot har antalet gästnätter på kommunens hotell minskat något de senaste åren. En viktig dragare för kommunen har varit Telecom City som etablerades 1987 då flera stora IT och telekom-företag gick samman i ett större samarbete för att utveckla ortens näringslivstruktur inom detta område. En för landet unik spetskompetens upprättades. Mycket att detta arbete berodde på att det som senare kom att bli Vodafone etablerades i Karlskrona. Än idag är Vodafone närvarande i staden och Ericsson bedriver avancerad forskning öppnade högskolan som också har bidragit till att öka stadens attraktivitet. Andra viktiga attraktioner som drar många besökare är Amiralitetskyrkan vid örlogshamnen, Marinmuseum på Stumholmen och Barnens Gård som är ett äventyrsland med bondgårdstema som ligger cirka en mil öster om Karlskrona. SAILfesten, som är ett årligt återkommande evenemang drar ett stort antal besökare. Tabell 4:3 Attraktioner i Karlskrona kommun Besöksmål Kategori Antal besökare 2003 Amiralitetskyrkan Kyrka Marinmuseum Museum Barnens Gård Övrigt Sturkö Design & Rökeri Övrigt Blekinge läns museum Museum Källa: Turistdelegationens besöksmålsdatabas, Idag arbetar kommunen med att locka resenärer från bland annat Polen, Tyskland och Danmark. Stena Line har en direktlinje till Polen som utgår från Karlskrona och enligt uppgift är detta rederiets mest lönsamma linje. Här arrangeras exempelvis shoppingresor från Polen till Sverige och tvärtom. För polackerna handlar det om att få tillgång till det större och mer exklusiva och varierade utbudet i Sverige. För svenskar handlar det om att kunna handla varor till ett betydligt lägre pris i Polen. IKEA i Polen har en prisbild som är ungefär hälften så hög som den i Sverige. Turismen från den tyska marknaden växer och det finns i staden en så kallad incoming-byrå som arbetar med att locka tyska turister till regionen. 20

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål

Läs mer

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun,

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer

Fördjupad konsekvensutredning-

Fördjupad konsekvensutredning- AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Fördjupad konsekvensutredning- Effekter för befintlig handel vid en ökad sällanköpsvaruhandel i Stora Bernstorp ΙΙ Januari 2010 Uppdragsgivare: Burlövs kommun 1 Förord AB

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro har återtagit sin position som handelsstad som lockar

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 HUI Research September-Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry Sammanfattning Bakgrund Handeln i Eskilstuna kommun genomgår utveckling, både vad gäller den befintliga

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 Hammarshus Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 1.1. Hammarshus köpcentrum... 5 1.2. Påverkan - dagligvaruhandel... 5 1.2.1.

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Välkomna till inspirationsseminarium och workshop för Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium och Workshop för Eslövs stadskärna

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2010 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2010 Handelsstaden Skövde fortsätter växa stabilt - fina resultat av långsiktigt arbete Skövdes totala handelsindex

Läs mer

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014 HUI Research Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys av handelns

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

Hot eller möjlighet? En analys av. externhandelns effekter. på den etablerade. handeln. Handelns utvecklingsråd (HUR)

Hot eller möjlighet? En analys av. externhandelns effekter. på den etablerade. handeln. Handelns utvecklingsråd (HUR) AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT 2008-01-23 Rapport Handelns utvecklingsråd (HUR) Hot eller möjlighet? En analys av externhandelns effekter på den etablerade handeln Förord Externhandelsetableringar beskylls

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Melleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01

Melleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Melleruds kommun Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Ann-Marie Johansson och Jan V Bergqvist Rapportinnehåll Uppdrag, syfte Planerat köpcentrum,

Läs mer

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Konsekvensutredning. Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensutredning. Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensutredning Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Malmö

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP.

1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP. LOKALEN LEDIG LOKAL Planlösning butik En del Planlösning butik Två delar 1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 UTHYRBAR AREA TYP NÄRLIGGANDE BUTIKER TILLTRÄDE 1 234 / 617 m 2 Handel ÖoB, Sova, Rusta, Mediamarkt m.fl

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7 Detaljhandeln i Västerås år 2013 [Skriv text] Servicepartner, Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se Snabbanalys av handeln i Leksand Rapport September 2013 Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se 1 Definitioner Beklädnadshandel: Konfektion och ekipering, skohandel. BTA: Bruttototalarea,

Läs mer

Handel och trängselskatt år 2013

Handel och trängselskatt år 2013 Handel och trängselskatt år 2013 Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg Augusti 2014 Henrik Vestin Senior konsult HUI Research 2013 Bakgrund I januari 2013 infördes trängselskatt

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Detaljhandeln i Västerås år 2014 [Skriv text], Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Anna Welin, 021-39 13 52 StatistikInfo

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Handelns bidrag Procent Detaljhandelsutveckling 1991 2015 Detaljhandelns utveckling, mätt i löpande priser 1991 2015. (SCB, HUI Research) 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 5,5% 2,5%

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ

KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ 1 december 2015 KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ PROJEKT Utarbetat av TH Granskat av JS Godkänt av NIRAS Sweden AB 556541-2532 T: +46 0850384400 D: +46 8 503 844 75 Besöksadress: Fleminggatan F: +460850384492

Läs mer

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier: Nuvarande handelsstrategi antogs av kommunfullmäktige 2010 och är starkt kopplad till stadsmiljöprogrammet som fullmäktige antog 2009. Tillsammans med den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad (2013),

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q Med helårssiffror

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q Med helårssiffror SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Med helårssiffror 2016 2016 ett år med svagare tillväxt för dagligvaruhandeln Den svenska dagligvaruhandeln kan summera 2016 med en tillväxt om 2,3 procent och

Läs mer

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering

Läs mer

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014 TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

Handelsutredning Midgården, Ängelholm

Handelsutredning Midgården, Ängelholm 1 (14) Handelsutredning Midgården, Ängelholm Olle Anderberg Katarina Majer Olof Friberg Tyréns AB 2 (14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte och förutsättningar... 3 3 Metod... 3 4 Läge, tillgänglighet

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN Förord Idag är Kungens kurva ett av de mest expansiva handelsområdena i regionen. Kungens kurva har

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

Detaljhandeln i Helsingborg. Nuläge och framtid. Ulf Rämme Charlotte Persson 2014-01-20

Detaljhandeln i Helsingborg. Nuläge och framtid. Ulf Rämme Charlotte Persson 2014-01-20 Detaljhandeln i Helsingborg Nuläge och framtid Ulf Rämme Charlotte Persson 2014-01-20 Innehåll: Inledning 3 Marknadsunderlaget 4 Helsingborgs marknadsområde 5 Folkmängd och befolkningsutveckling 6 Socioekonomisk

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Sorsele kommun

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Shop til you drop. Regionförbundet Sörmland levererar 2007:3. - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland

Shop til you drop. Regionförbundet Sörmland levererar 2007:3. - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland Shop til you drop - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, ideér och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Ljungby kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Ljungby kommun och Kronobergs län Ljungby 2012 Kronobergs

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen i siffror 2 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning:

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Filipstad kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Filipstad kommun och Värmland Filipstad 2012

Läs mer

Ett rekordår för svensk turism

Ett rekordår för svensk turism 2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional gränshandel och

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Handelskonsekvensanalys

Handelskonsekvensanalys Handelskonsekvensanalys Älta Centrum maj 2010 Innehåll Bakgrund Metod Dagens Älta C och Tyresö C Trafikflöde Konkurrens i marknadsområdet Delmarknadernas täckningsgrader Konsumtionsflöde i Älta Trender

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

Shoppingturism i Sverige. Dagens och morgondagens shoppingturist Shoppingturism samarbete för tillväxt

Shoppingturism i Sverige. Dagens och morgondagens shoppingturist Shoppingturism samarbete för tillväxt Shoppingturism i Sverige Dagens och morgondagens shoppingturist Shoppingturism samarbete för tillväxt 2016 Förord Turisterna finns numer i många av våra städer och orter året om och våra medlemmar ser

Läs mer

KONGAHÄLLA SHOPPING. Vi skapar en modern och vibrerande plats med en skön atmosfär.

KONGAHÄLLA SHOPPING. Vi skapar en modern och vibrerande plats med en skön atmosfär. KONGAHÄLLA SHOPPING KONGAHÄLLA SHOPPING VÄLKOMMEN... att följa med oss på resan mot en ny shoppingdestination på västkusten. En plats som vi vill fylla med upplevelser och möten, människor och ny inspiration.

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2015 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro fortsätter att stärka sin position som en av landets

Läs mer

Svensk Turism AB. Verksamhetsområden. Forum för besöksnäringens strategiska utveckling. Delägare i kommunikationsbolaget VisitSweden

Svensk Turism AB. Verksamhetsområden. Forum för besöksnäringens strategiska utveckling. Delägare i kommunikationsbolaget VisitSweden Svensk Turism AB Ägs av 170 företag och organisationer som representerar tiotusentals företag i hela besöksnäringen inom områdena äta, bo, resa och göra. Verksamhetsområden Forum för besöksnäringens strategiska

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Handelsanalys Mjölbykommun

Handelsanalys Mjölbykommun AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Handelsanalys Mjölbykommun Ulf Rämme Henrik Vestin 1 Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har påuppdrag av Mjölbykommun, Kommunledningskontoret, utrett förutsättningarna

Läs mer

HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. 3. Verksamhetsuppgifter. 4. Detaljhandelns utveckling. 6. Framtidens butik/handelsplats

HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. 3. Verksamhetsuppgifter. 4. Detaljhandelns utveckling. 6. Framtidens butik/handelsplats HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND BILAGOR 1. Definitioner 2. Befolkningsuppgifter 3. Verksamhetsuppgifter 4. Detaljhandelns utveckling 5. Framtidens konsument 6. Framtidens butik/handelsplats 7. Handelsetableringslagstiftning

Läs mer

Inflyttning till Skåne

Inflyttning till Skåne 2 8 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 2 9 inrikes flyttningar till och från skåne 2005 efter flyttarnas ålder Källa: SCB Inrikes flyttningar till och från (nettoflyttning)

Läs mer

Besöksnäringen i Helsingborg 2015

Besöksnäringen i Helsingborg 2015 Besöksnäringen i Helsingborg 2015 3 Innehåll 10 snabba om besöksnäringen i Helsingborg 2015 3 Ett axplock från 2015 4 Stark ökning av turismen i Helsingborg 2015 5 Turistkronan 5 Hur mycket spenderar besökaren?

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för Blekinge län

Inkvarteringsstatistik för Blekinge län Inkvarteringsstatistik för Blekinge län Rapport januari september 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Blekinges utveckling under årets första nio månader... 4 3 Tyskland störst utlandsmarknad, men Polen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Okt Hotellen upp 18 i oktober Gästnätterna i summerade till nästan 67. i oktober (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med totalt 38. Hotellen

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden detaljhandeln i Sverige 2025 Förord Detaljhandeln har under den senaste tjugoårsperioden genomgått en kraftig

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009

BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009 1 BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 009 INNEHÅLL sid Om undersökningen Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling

Läs mer

Turistekonomisk analys av U 21-EM 2009 Delrapport Malmö

Turistekonomisk analys av U 21-EM 2009 Delrapport Malmö Turistekonomisk analys av U 21-EM 2009 Delrapport Malmö Turismens Utredningsinstitut 2009 Om undersökningen Om U 21-EM 2009 I juni 2009 arrangerades U21-EM i Sverige. De städer som stod värdar för evenemanget

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

Detaljhandeln i Munkedals Kommun

Detaljhandeln i Munkedals Kommun 2014-03-19 Detaljhandeln i Munkedals Kommun Rapport Oktober 2014 Per Andersson Karin Olsson 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Handeln i omlandet 2.1 Handeln i omlandet 3. Analys av Munkedals kommun

Läs mer