ANALYSERAR 2005:2. I gemenskapen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANALYSERAR 2005:2. I gemenskapen"

Transkript

1 ANALYSERAR 2005:2 I gemenskapen Rapport från forskarseminarium i Umeå januari 2005

2 Utgivare Upplysningar Beställning Enheten för hälso- och sjukvårdssamverkan Margareta Karlsson E-post: Telefon: , On Time Internet: Tryck AB Danagårds Grafiska, 2005

3 Förord I gemenskapen Så löd temat för det 14:e forskarseminariet i Umeå. I salen satt förväntansfulla deltagare hälften praktiker och hälften forskare. En bra mix som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och många nya kontakter. Positivt är också att det bland forskarna finns såväl unga doktorander som väletablerade forskare och professorer. Thomas Eneroth, ordförande i socialförsäkringsutskottet, sade i sitt inledningsanförande att Socialförsäkringen är ett område som i mycket högre utsträckning behöver beforskas, inte minst med tanke på de stora utmaningar som socialförsäkringen står inför. Men det handlar inte bara om ny forskning utan också om att göra den forskning som finns tillgänglig. I salen nickades det instämmande. Och kanske bidrar Umeåseminariet till just detta att nya kunskaper både sprids och omsätts i praktisk handling. I den här rapporten kan du ta del av föreläsarnas anföranden. Däremot återges inte de inledande ord som författare och journalist Göran Rosenberg så engagerat framförde inför samtalet mellan honom och generaldirektör Curt Malmborg. Inte heller slutronden finns redovisat i den här rapporten. Spänstiga diskussioner, varm stämning, talande gester och smittande entusiasm måste helt enkelt upplevas på plats. Och platsen blir densamma även Det löftet gavs! För programgruppen Margareta Karlsson

4

5 Innehåll Flyttströmmar i Europa 7 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Arbetskraftens rättigheter i Europa 25 Niklas Bruun Professor, Arbetslivsinstitutet, Stockholm Det Nya Europa 37 Magnus Jerneck Professor, Centrum för Europaforskning, Statsvetenskap, Lund Integration, migration och geografisk politik reflektioner kring den svenska storstadspolitiken 51 Roger Andersson Professor i kulturgeografi, särskilt bosättning och bebyggelse, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet Ursprungsland och sjukskrivning 77 Kirk Scott och Tommy Bengtsson Forskningsgruppen i ekonomisk demografi, Lunds Universitet Ursprungsland och förtidspension 93 Torun Österberg Forskarassistent, Institutionen för socialt arbete, Göteborg De äldre i gemenskapen 113 Mats Thorslund Professor, Aging Research Center, KI/Stockholms Universitet

6

7 Flyttströmmar i Europa Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Europa och internationell migration 1 I de flesta av Europas länder består en omfattande del av befolkningen av individer som invandrat från andra länder. Det gäller främst länder i Väst- och Nordeuropa men också länder i Syd- och Östeuropa har en invandrad befolkning. I Europa är andelen högst i länder som Luxemburg och Schweiz men andelen är hög också i många andra länder. Invandrarna är ingen enhetlig grupp. Sammansättningen av invandrarna skiljer sig åt mellan olika länder och inom varje land finns olika grupper av invandrare, men eller mindre integrerade i invandringsländerna. Det är lätt att förstå det när man betraktar invandringsströmmar till och inom Europa under efterkrigstiden. 1 För en översikt över de aktuella migrationsströmmarna inom och till Europa och också till bl.a. USA, Kanada, Australien och Japan, se OECD (2004). Se också Colemans kapitel i Coleman & Wadensjö (1999). 7

8 Olika former av invandring har dominerat under olika tidsperioder. Under främst 1960-talet förekom en omfattande arbetskraftsinvandring till Väst- och Nordeuropa. Det var en period med hög sysselsättning och snabb tillväxt och invandrare kom på eget initiativ eller rekryterades i sina hemländer till arbeten i invandringsländerna. Många invandrare kom också från tidigare kolonier till forna kolonialmakter främst till Belgien, Frankrike, Nederländerna, och Storbritannien men senare också till Portugal. Under samma tid kom också flyktingar till Västeuropa, framför allt från Östeuropa. Med lågkonjunktur och stigande arbetslöshet under 1970-talet minskade arbetskraftsinvandringen. I stället ökade flyktinginvandringen som nu främst kom från ickeeuropeiska länder men under 1990-talet åter också från Europa, bl.a. olika länder i f.d. Jugoslavien. Efter hand har invandringen av familjemedlemmar till både tidigare arbetskraftsinvandrare och flyktingar blivit alltmer omfattande. Det finns också andra typer av rörlighet över gränserna, bl.a. ungdomar som flyttar för att studera. Nyanlända flyktingar men även till viss del tidigare arbetskraftsinvandrare har efter hand fått ett försämrat arbetsmarknadsläge i Västeuropa. Många är utanför arbetskraften och arbetslösheten är hög. Även mellan och till de länder som tillhörde östblocket förekom en viss internationell migration. Det fanns en viss arbetskraftsrörlighet mellan länder inom östblocket och också mellan olika delrepubliker inom Sovjetunionen, delrepubliker som nu har blivit självständiga stater. Det förekom också en viss arbetskraftsinvandring och invandring av studerande från icke-europeiska länder till de forna östblocksländerna. Även om den internationella arbetskraftsmigrationen i Europa är mindre omfattande än under 1960-talet, så förekommer fortfarande arbetskraftsinvandring till och inte minst inom Europa. Det finns sedan 1954 en gemensam nordisk arbetsmarknad och sedan 1960-talet en gemensam arbetsmarknad inom EU (dåvarande EEC). Den senare arbetsmarknaden har utvidgats i olika steg. Det är den senaste utvidgningen den som skedde den 1 maj 2004 som jag framför allt skall uppehålla mig vid. 8

9 9 Analyserar 2005:2 En utvidgad arbetsmarknad och omfattningen av internationell migration Den europeiska unionen utvidgades i maj 2004 med tio nya medlemsländer. Av dem är två Medelhavsöar, Cypern och Malta, med relativt små befolkningar och ganska höga per capita inkomster. De andra åtta länderna Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern är samtliga länder inom det gamla östblocket. Dessa åtta länder har alla betydligt lägre per capita inkomster än de 15 tidigare EU-medlemmar. Det gör att anslutningen kan bli mer komplicerad i olika avseenden än t.ex. när Finland, Sverige och Österrike blev medlemmar av EU år I överenskommelsen mellan de anslutande staterna och EU finns ett antal övergångsbestämmelser. De nya länderna får t.ex. ett visst skydd för delar av sitt näringsliv under ett antal år. På samma sätt har tidigare EU-länder krävt och fått övergångsregler vid införandet av en fri arbetsmarknad som också innefattar de nya EU-staterna. Där finns det dock betydande skillnader mellan olika länder och tre länder har inte krävt och infört några övergångsregler. Dessa tre länder är Irland, Storbritannien och Sverige. I Sverige fattades beslutet av en oenig riksdag. Regeringen förespråkade en övergångsperiod. Motiveringen för ett sådant undantag var liksom i de länder som införde undantagsregler en oro för att välfärdsstaten skulle komma att utnyttjas på ett icke avsett sätt. Välfärdsturism var ett uttryck som förekom i denna debatt. De andra tolv länderna införde alltså övergångsbestämmelser som dock skiljer sig åt mellan länderna. Danmark har de mest restriktiva reglerna. Skillnader i förekomsten och utformningen av övergångsreglerna gör att det bör gå att i efterhand avgöra betydelsen av reglerna för omfattningen av invandringen och för effekterna för välfärdstatens kostnader och intäkter. Det är t.ex. av intresse att jämföra utvecklingen av invandringen till Danmark och Sverige, två grannländer som valt helt olika modeller för regleringen av invandringen från de nya medlemsländerna. Sådana undersökningar är intressanta i sig men kan också bilda ett underlag för bedömningen av vad som kan komma att hända när Bulgarien och Rumänien om ett par år blir medlemmar av EU och när Turkiet om ett antal år troligen också blir medlem. Troligt är också

10 att de länder på Balkanhalvön som står utanför EU på sikt kommer att söka och få medlemskap i EU. Det är inte osannolikt att även Ukraina, ett av de största länderna i Europa, kommer att ansöka om medlemskap om några år. Historiska erfarenheter av vad som händer efter en utvidgning av en arbetsmarknad Det finns av flera skäl ett stort intresse för hur utvidgningen kan komma att påverka den svenska arbetsmarknaden. Ett skäl är att fyra av de nya medlemsländerna, Estland, Lettland, Litauen och Polen, är grannar till Sverige belägna på andra sidan Östersjön. Närheten till Sverige kan göra att fler söker sig hit. Ett av dessa grannländer, Polen, har en betydligt större befolkning än Sverige. Det går inte att utan närmare diskussion avvisa att invandringen kan bli omfattande. Jag skall därför här diskutera vad vi har för underlag för att bedöma omfattningen och också effekterna av invandringen från de nya länderna. Jag skall börja med att diskutera erfarenheterna från några tidigare exempel på bildande eller utvidgning av en av gemensam arbetsmarknad. Det mest närliggande exemplet är kanske den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Den bildades 1954 och har alltså nu funnits i ett halvt sekel. 2 I praktiken grundades den för Sveriges del redan på 1940-talet genom att kravet på arbetstillstånd för medborgare i Danmark, Finland och Norge avskaffades. 3 Invandringen från de nordiska länderna till Sverige var omfattande såväl före som efter Den svenska ekonomin var den starkaste i Norden med många lediga platser och med högre löner än i andra nordiska länder. Under 1960-talet fram till början av 1970-talet blev invandringen från Finland till Sverige mycket omfattande. Den svenska industrin och ekonomin växte snabbt, antalet lediga platser var stort och många företag rekryterade aktivt i Finland. Arbetslösheten var stor i Finland, speciellt i norra 2 3 Jag arbetar för närvarande tillsammans med Peder Pedersen, Århus universitet och Marianne Røed, ISF, Oslo på en undersökning av den gemensamma nordiska arbetsmarknadens första femtio år. Se Wadensjö (1973). 10

11 11 Analyserar 2005:2 Finland. Efter en konjunkturnedgång i Sverige i början av 1970-talet minskade invandringen från de nordiska länderna till Sverige dramatiskt. De som lämnade norra Finland flyttade inte till Sverige utan sökte sig i stället till det ekonomiskt expansiva södra Finland. De övriga nordiska länder växte efter hand inkomstmässigt i fatt och delvis också förbi Sverige. De nordiska länderna är nu alla på ungefär samma ekonomiska nivå och det finns en inte oväsentlig rörlighet mellan länderna och också en växande arbetspendling över gränserna. Rörligheten går nu i alla riktningar mellan de nordiska länderna och inte som under 1960-talet huvudsakligen i riktning mot Sverige. Rörligheten är dock inte så omfattande som inom länderna givet avstånd och ekonomiska förhållandena. Lands(kultur och språk)gränser bromsar rörlighet. Ett andra exempel är grundandet av den gemensamma arbetsmarknaden inom EU (dåvarande EEC) under 1960-talet. EEC med sex medlemsländer hade bildats under 1950-talet men det var först under 1960-talet som en gemensam arbetsmarknad bildades i några olika steg. Under 1960-talet var invandringen av arbetskraft till Nord- och Västeuropa stor. Det viktigaste invandringslandet var Västtyskland och många av arbetskraftsinvandrarna kom från Italien. Man kunde kanske vänta sig att antalet invandrare från Italien till Västtyskland skulle öka i och med Italien och Västtyskland kom att ingå i samma gemensamma arbetsmarknad. Resultatet blev emellertid det omvända. Invandringen från Italien till Västtyskland minskade markant. Förklaringen till denna utveckling var självklart inte att det bildades en gemensam arbetsmarknad utan att den ekonomiska utvecklingen i Italien, speciellt i norra Italien, hade varit gynnsam. Löneskillnaderna mellan Tyskland och Italien hade minskat markant. I stället för att flytta från Syditalien till Tyskland så gick flyttningsströmmen till Norditalien. Ett tredje exempel är utvidgningen av EU under 1970-talet. Bland de länder som då blev medlemmar ingick tre sydeuropeiska länder Grekland, Portugal och Spanien med betydligt lägre ekonomisk utvecklingsnivå än de tidigare medlemmarna. Det fanns en oro för att invandringen från dessa länder till de gamla EU-länderna skulle bli mycket omfattande och övergångsregler infördes. Omfattningen av invandringen från de tre länderna ökade inte i någon nämnvärd utsträckning, inte heller efter att övergångsperioden hade gått ut. Också i

12 dessa tre länder var den ekonomiska utvecklingen sådan att de ekonomiska incitamenten att utvandra minskade. Den ekonomiska situationen i de gamla EU-länderna var heller inte lika gynnsam som tidigare arbetslösheten ökade markant under 1970-talet. Det kan tilläggas att sedan Sverige blev medlem av EU har invandringen till Sverige från andra EU-länder än de nordiska, för vilka Sverige redan tidigare hade en gemensam arbetsmarknad, ökat markant. Omfattningen av denna migration är dock fortfarande inte särskilt omfattande. De tre exemplen pekar på att skapandet eller utvidgandet av en gemensam arbetsmarknad inte automatiskt leder till en omfattande migration. Det kan möjliggöra en sådan migration men också andra förutsättningar behöver vara uppfyllda. Jag skall nu gå över till att diskutera dessa förutsättningar. Vilka faktorer påverkar omfattningen av invandringen? Det finns ganska mycket kunskap om vilka faktorer som bestämmer omfattningen av arbetskraftsmigrationen. Personer flyttar för att få en bättre ekonomisk situation. De tar då hänsyn till de ekonomiska villkoren i hemlandet och jämför dem med motsvarande villkor i möjliga invandringsländer. Vid bedömningen spelar både möjligheten att få ett arbete och lönen i arbetet in. Det hjälper inte att lönenivån i ett eventuellt invandringsland är hög om det inte är möjligt för en invandrare att få ett arbete som ger en lön. Resultat från många olika undersökningar pekar på att inkomstnivån är viktig flyttningsströmmarna går främst från länder med låga löner och låga per capita inkomster till länder med höga löner och höga per capita inkomster. Skillnader i lönenivå och inkomstnivå bestämmer riktningen av migrationen. Närmar sig de nya EU-länderna ekonomiskt de tidigare EU-länderna genom en stark ekonomisk tillväxt minskar invandringen. Kanske mer intressant än riktningen av migrationen är dess omfattning. Viktigast för nivån och variationerna i invandringen är antalet lediga arbeten i invandringslandet. Få vill flytta till arbetslöshet. Det pekar på att invandringen till Sverige från de nya EU-länderna främst kommer att bero på utvecklingen av konjunkturen och förekomsten av lediga arbetsplatser på den svenska arbetsmark- 12

13 naden. Ett expansivt näringsliv som under 1960-talet kommer att leda till en omfattande arbetskraftsinvandring medan ett lågkonjunkturläge som under 1990-talet första hälft inte kommer att locka många invandrare. Det finns andra faktorer som har betydelse. En är geografisk närhet. Vi kan framför allt vänta oss invandrare från de närliggande av de nya medlemsländerna. Information har betydelse och information sprids framför allt av tidigare invandrare. Det pekar på att invandrare i främsta hand kommer att söka sig till de länder där det redan finns landsmän. Sverige har inte särskilt många invandrare från de nya EUländerna. Främst finns det invandrare från Polen (och sedan många decennier från Estland) i Sverige. För många, kanske speciellt dem som har högre utbildning, kan språket i invandringslandet vara en mycket viktig faktor. Det kan vara attraktivt att komma till ett land med ett språk som de redan har viss kunskap i. Irland och Storbritannien kan av detta skäl vara mer attraktivt än Sverige. De ekonomiska förhållandena i alternativa invandringsländer har betydelse. Ett gynnsamt ekonomiskt läge i t.ex. Storbritannien kan innebära en mindre invandring till Sverige. Det finns en ekonometrisk undersökning av Jonas Eriksson, SIEPS 4 som kan ge en vägledning vad gäller omfattningen av den framtida invandringen. Undersökningen bygger på en modell som försöker förklara migration mellan ett antal länder, främst de gamla EUländerna. De variabler som ingår är relativ inkomst per capita, sysselsättning, förekomst av tidigare immigranter i landet, samt om det varit en gemensam arbetsmarknad mellan länderna eller inte. De prognoser som modellen ger pekar på invandringen till Sverige kommer att öka, främst i det korta perspektivet, men att omfattningen inte kommer att bli särskilt mycket större än för närvarande. Och då invandringen nu inte är särskilt omfattande så kommer de invandrare som kommer från de nya EU-länderna att utgöra en relativt liten del av alla invandrare. Efterhand som de ekonomiska förhållandena i de nya EU-länderna förbättras kommer migrationen att minska. 4 Se Eriksson (2004). 13

14 En annan undersökning som är av relevans i detta sammanhang är utförd av Peder Pedersen, Mariola Pytlikova och Nina Smith. 5 Den behandlar migrationen till OECD-länderna under perioden Den pekar på att arbetslöshet, inkomster och geografisk närhet har betydelse men däremot ger undersökningen inget stöd åt förekomsten av välfärdsturism. Vem kommer att flytta hit? En intressant fråga är vilka grupper det är som i första hand flyttar hit. Kommer de som har en svag ställning på arbetsmarknaden eller kommer de som har goda möjligheter att hävda sig på den svenska arbetsmarknaden på såväl kortare som längre sikt? Självklart blir det personer med olika arbetsmarknadsegenskaper som kommer hit, men vi vet från migrationsforskningen vilka grupper som brukar vara överrepresenterade. Många av invandrarna kommer att vara unga vuxna. Unga är mer rörliga både inom länder och över landsgränser. De har mindre bindning till en speciell ort på grund av att de oftast ännu inte har bildat en egen familj och många har en relativt osäker situation på den inhemska arbetsmarknaden innan de etablerar sig på den. Ungdomarna i de forna östländerna kan också vara mera inriktade på rörlighet över gränserna, vara mer västinfluerade och ha bättre kunskaper i engelska än den äldre generationen. Sett i ett längre tidsperspektiv brukar kvinnor flytta mer än män inom länder medan män flyttar mer än kvinnor över landsgränser. Det finns emellertid stora variationer över tiden och mellan invandrare från olika länder som kan förklaras bl.a. av i vilka sektorer som det finns lediga platser. Under 1950-talet då många av invandrarna som kom till Sverige fick arbeten inom hushållssektorn och teko-industrin var majoriteten kvinnor. Under 1960-talets invandring, som i stor utsträckning gick till tillverkningsindustrin, inte minst verkstadsindustrin, var merparten män. Den omfattande segregationen mellan män och kvinnor vad avser fördelningen på yrken gör att svängningarna över tiden blir stora. Svaret på frågan om merparten av de nya invandrarna kommer 5 Se Pedersen, Pytlikova och Smith (2004). 14

15 att vara män eller kvinnor beror främst på var de lediga platserna finns. Ytterligare en fråga är om det är de som har högst eller lägst utbildning som framför allt flyttar över gränserna av arbetsmarknadsskäl. Svaret är att båda dessa grupper kommer, men att de som har medellång utbildning ofta är underrepresenterade. Förklaringen till att många med kort utbildning kommer är att det relativt lätt att börja i yrken där utbildningskraven inte är så höga och kraven på kunskaper i invandringslandets språk inte så höga. I en del yrken som kräver högre utbildning kan invandrare klara att utföra arbetet även om de inte kan invandringslandets språk men däremot har kunskaper i engelska. En tilläggsutbildning i invandrarlandets språk utgör också i sådana yrken en relativt liten del av den totala utbildningen (och det är fråga om personer med utbildningsvana som relativt lätt lär sig behärska invandrarlandets språk). Få kommer till yrken där kraven på kunskaper i svenska eller om svenskt regelsystem och lagstiftning är mycket viktiga. Här kan tilläggas att utbildningsnivån är hög i de nya medlemsstaterna och det kan innebära att även de som söker sig till okvalificerade arbeten kommer att ha en relativt god utbildning bakom sig. Vad gäller arbetskraft med högre utbildning kan det finnas en konkurrens från andra länder där engelskspråkiga länder som Irland och Storbritannien har ett försteg. Vi kan alltså vänta oss få nya invandrare framför allt från de närliggande länderna Estland, Lettland, Litauen och Polen. De flesta kommer att vara unga; om det är män eller kvinnor som flyttar hit kommer främst att bero på var de lediga platserna finns; bland invandrarna kommer det att finnas såväl personer med kort utbildning som de med högre utbildning. De erfarenheter Sverige haft av tidigare arbetskraftsinvandring pekar på att många endast stannar en kortare tid här och att många kommer att flytta flera gånger mellan hemlandet och Sverige. Effekter på den offentliga sektorns ekonomi En del av oron för en ökad invandring är kopplad till en oro för att kostnaderna för välfärdstaten kommer att öka mer än dess intäkter. Den bakomliggande frågan är om det netto kommer att ske en överföring från den hittillsvarande befolkningen till nya invandrare från de 15

16 nya EU-länderna. Det är därför angeläget att närmare undersöka om det förekommer denna typ av omfördelningseffekter. Omfördelningen av inkomster mellan olika individer i samhället sker till stor del via den offentliga sektorn. Omfördelningen är i hög grad en omfördelning över livscykeln, en omfördelning från personer i aktiv ålder dels till barn och ungdomar, dels till äldre. Det finns dessutom en omfördelning inom den grupp som är i aktiv ålder. Den går från dem som har arbete till dem som inte har arbete och bland dem som har arbete från dem som har höga löner till dem som har låga löner. Frågan är då hur dessa olika typer av omfördelning påverkar omfördelningen mellan invandrare och den övriga delen av befolkningen. Invandrarna är i högre utsträckning än den i Sverige födda befolkningen i aktiv ålder. Det pekar på att det förekommer en omfördelning från invandrare till resten av befolkningen. Å andra sidan är de invandrare som är i aktiv ålder i genomsnitt i mindre utsträckning i arbete än vad som är fallet för i landet födda personer i samma ålder, och invandrare har i genomsnitt lägre löner än dem som är födda i landet. Det talar för att det sker en omfördelning till invandrare från övriga. Det finns alltså faktorer som går i olika riktningar. Det behövs empiriska undersökningar. De empiriska undersökningar som finns pekar på att det skedde en överföring från invandrare till infödda under de årtionden då arbetskraftsinvandringen dominerade men att omfördelningen under senare årtionden då invandrarna i ökad utsträckning kommit att utgöras av flyktingar gått i den andra riktningen, dvs. till invandrarna. 6 Undersökningarna pekar samtidigt på att mönstret är olika för olika grupper. Det sker en överföring från invandrare som kommer från industrialiserade länder (i regel arbetskraftsinvandrare) till resten av befolkningen samtidigt som det sker en överföring till invandrare från ickeindustrialiserade länder (i regel flyktingar) till resten av befolkningen. De som kommer att invandra från de nya medlemsländerna är främst 6 Se Wadensjö (1973), Ekberg (1983, 1998 och 1999) och Gustafsson & Österberg (2001) för undersökningar avseende Sverige. Jag har senare medverkat i liknande undersökningar av effekterna av invandringen till Danmark. Se Wadensjö (2000, 2000a och 2002), Wadensjö & Orrje (2002) och Wadensjö & Gerdes (2004). 16

17 arbetskraftsinvandrare och deras anhöriga. Troligen flyttar få hit som inte får arbete efter ankomsten eller mer långvarigt kan ha arbete på den svenska arbetsmarknaden. Det pekar på att omfördelningen kommer att gå från denna grupp av invandrare till resten av befolkningen. Det går självklart inte att säga något med säkerhet i förhand så empiriska undersökningar är av stort intresse. Effekter på arbetslösheten 7 En annan oro är att invandringen skall leda till ökad arbetslöshet bland den inhemska befolkningen. Bakom denna typ av föreställningar ligger ofta en missuppfattning om hur ekonomin fungerar, nämligen tron på att det finns ett visst givet antal arbeten i ekonomin. Får invandrare jobb skulle enligt denna föreställning personer födda i landet bli arbetslösa. Det är en allvarlig missuppfattning om hur ekonomin fungerar. Det finns inte ett visst givet antal arbeten i en ekonomi. Antalet arbeten i en ekonomi påverkas av olika faktorer, bl.a. av den ekonomiska politik som förs och av befolkningens storlek. Om befolkningen växer så växer också antalet arbeten. Det är ju inte så att länder med en stor befolkning har en större relativ arbetslöshet än länder med en liten befolkning. Men varför finns det då arbetslöshet? Varför elimineras inte arbetslöshet med ekonomisk politik? Den viktigaste förklaringen är att en låg arbetslöshet leder till hög inflation. En starkt expansiv ekonomisk politik leder till hög eller stigande inflation. Det finns ingen anledning att tro att en invandring skulle leda till det behövs en högre arbetslöshet bland den inhemska befolkningen för att hålla nere inflationen. Tvärtom kan det vara så att invandrare genom att de har en högre arbetslöshet avlastar den inhemska befolkningens uppdrag att genom arbetslöshet dämpa inflationen. Denna avlastningseffekt skall dock inte överdrivas. Invandrarna utgör en relativt liten del av arbetskraften och det kan inte uteslutas att invandringen medför att strukturarbetslösheten blir större. En följdfråga är om inte invandringen kan leda till att vissa grupper blir mer arbetslösa även om inte arbetslösheten bland den inhemska 7 För referenser till litteraturen på området se Wadensjö (1999) och Wadensjö & Gerdes (2004). 17

18 befolkningen i stort inte stiger utan kanske till och med sjunker. Genom att invandringen är koncentrerad till vissa yrken och orter skulle det kunna leda till att den inhemska arbetskraften i dessa yrken och orter fick en högre arbetslöshet. De empiriska undersökningar som gjorts i olika länder ger inget entydigt stöd till denna hypotes. Tvärtom tyder de flesta undersökningar på att det inte finns några effekter av detta slag. Den kunskap vi har om arbetslöshetens bestämningsfaktorer pekar på något annat som är väsentligt i detta sammanhang. Det finns ingen anledning att tro att invandringen genom att påverka arbetslösheten ger andra effekter på den offentliga sektorns ekonomi än de som vi redovisat i föregående avsnitt vi skall inte förvänta oss några indirekta effekter på den offentliga sektorns ekonomi av invandringen via arbetslöshet. De direkta effekterna av invandrarnas arbetslöshet på den offentliga sektorns ekonomi beaktas i den av typ av analyser som berördes i föregående avsnitt. Effekter på lönerna 8 En närliggande fråga till den föregående är hur invandringen påverkar lönerna. Invandring borde genom ett ökat arbetsutbud enligt ekonomisk teori leda till en lägre lönenivå om inget annat motverkar det. En lägre lönenivå leder enligt teorin till att de inkomster som tillfaller den inhemska befolkningen ökar. Visserligen minskar lönesumman men kapitalavkastningen ökar mer. Denna typ av effekter är relativt små med den storlek av invandringen som är rimlig att vänta sig. Det är emellertid inte säkert att man får denna typ av effekter. Nedgången i lönenivå kan motverkas av att invandringen av arbetskraft leder till att investeringarna blir större än vad som annars skulle ha varit fallet. Mer intressant än påverkan av den allmänna lönenivån är frågan vilka effekter invandringen kan ha på lönestrukturen. Vilka effekterna blir beror på om inhemsk och invandrad arbetskraft är substitut eller komplement i produktionen. Om invandrad arbetskraft är substitut till en grupp av inhemsk arbetskraft leder invandringen till lägre lön för denna 8 För referenser till litteraturen på området se Wadensjö (1999) och Wadensjö & Gerdes (2004). 18

19 grupp. Är invandrad arbetskraft komplement till en grupp av inhemsk arbetskraft leder invandringen till högre lön för denna grupp. Troligen är det så att invandrarna utgör substitut till vissa delar av den inhemska arbetskraften och supplement till andra delar av den. Det finns många undersökningar framför allt avseende den amerikanska arbetsmarknaden men också för andra länder av invandringens effekter på lönerna. 9 Många undersökningar är utformade så att man utnyttjar att invandringen är selektiv till orter och yrken för att på så sätt kunna se om det finns skillnader i löneutveckling mellan de orter och yrken där invandrarna är många och dem där de är få. Flertalet studier pekar på att effekterna är obefintliga eller små. Detta resultat att effekterna är obefintliga och små förstärker ytterligare slutsatsen att de direkta effekterna av omfördelningen via den offentliga sektorn är ett bra mått på den totala omfördelningen mellan invandrare och inhemsk befolkning via den offentliga sektorn. Erfarenheterna än så länge Det finns ännu så länge av naturliga skäl inte några mer djupgående uppföljningar av vad inkluderandet av tio nya medlemsländer i EU:s gemensamma arbetsmarknad från den 1 maj 2004 har betytt för den svenska arbetsmarknaden. Det som går att göra är att se på den kortsiktiga utvecklingen. Vi kan starta med att redovisa utvecklingen av antalet arbetstillstånd till personer från de nya EU-länderna. Det utfärdades tillstånd under perioden maj december 2003 (alltså året före den gemensamma arbetsmarknaden utvidgades) medan antalet var samma tidsperiod Uppgången är tydlig men talen är inte särskilt stora. De flesta ansökningarna om arbetstillstånden har gjorts av medborgare från Polen (2 602), Litauen (708), Estland (358) och Lettland (289), dvs. av medborgare i fyra grannländerna på andra sidan Östersjön. Vi kan inte heller vara säkra att det rör sig om reell ökning. Det kan vara 9 En ny metastudie av undersökningar av löneeffekterna av invandring avseende olika länder pekar på att effekterna i regel är negativa men små. Se Longhi, Nijkamp & Poot (2004). 19

20 fråga om att tidigare oregistrerad arbetskraftsinvandring nu blivit registrerad. Vi kan därnäst granska antalet som har registrerats som invandrare (för det krävs att en person har förklarat sig avse att stanna i Sverige i minst ett år). 10 Invandringen från de nya medlemsstaterna till Sverige var i januari april personer (23 procent av alla från ickenordiska EU-länder), medan antalet var 615 i maj juni 2004 (50 procent av alla från icke-nordiska EU-länder). Även här vet vi inte om det är en fråga om en reell ökning eller en effekt av ökad registrering. Uppgifterna pekar på en ökning men talen är låga. Den totala invandringen till Sverige var under första halvåret 2004 till personer. Även här vet vi inte om det är fråga om en reell ökning eller en effekt av ökad registrering. En undersökning från Riksförsäkringsverket pekar på att farhågorna om välfärdsturism hittills kommit på skam. 11 Det finns inga indikationer om att personer söker sig hit för att få tillgång till olika transfereringar. Det som lett till debatt under det första halvåret efter utvidgningen är något annat, nämligen anlitande av företag från de nya medlemsländerna för att utföra projekt inom byggnads- eller anläggningsindustrin. Det mest omdiskuterade fallet gäller ett lettiskt byggföretag. Frågan är vilket kollektivavtal som skall gälla när ett företag får ett kontrakt om projekt i detta fall ett lettiskt eller ett svenskt. Diskussionen påminner om den i Tyskland efter att muren föll då tillträdet från de tidigare östekonomierna underlättades på så sätt att projekt från företag i dessa länder med löner bestämda enligt medlemsländernas avtal tilläts. Det innebar konsekvenser framför allt för byggnadsindustrin i Tyskland. Några slutsatser De slutsatser vi kan dra av forskningen på området är att invandringen från de nya EU-länderna kommer att öka men att nivån inte kommer att bli särskilt hög. Invandrarna kommer att vara unga och bestå av 10 Se Eriksson & Klintefelt (2004). 11 Se RFV (2004). 20

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016 Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den Institutet för social forskning, Stockholms universitet Långsiktiga utvecklingsmönster 1 Befolkningsförändring och arbetskraftsdeltagande

Läs mer

Missuppfattningar om studier av ensamkommande barn

Missuppfattningar om studier av ensamkommande barn nr 2 2016 årgång 44 Missuppfattningar om studier av ensamkommande barn aycan çelikaksoy och eskil wadensjö Internationell migration och integration är två ämnen som ofta väcker mycket starka känslor. De

Läs mer

Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi i Danmark 1

Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi i Danmark 1 ESKIL WADENSJÖ OCH HELENA ORRJE Invandrarna och den offentliga sektorns ekonomi i Danmark 1 Invandringen och invandringspolitiken har fått ett växande utrymme i den politiska debatten. Inte minst gäller

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) YTTRANDE Dnr 27/2009 Stockholm den 18 mars 2009 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr A2008/3541/ARM Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) Svenska institutet för europapolitiska

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ * I alla fall då hänvisning sker till kommissionens förslag, avses Ordförandeskapets skuggförslag. 1 Alternativ 1: Att ULP byts ut mot

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Lundström och Petter Wikström vid SCB för framtagning av data.

Lundström och Petter Wikström vid SCB för framtagning av data. Sammanfattning 1 Många av västvärldens ekonomier står inför en demografisk utveckling som kommer att sätta press på de offentliga finanserna. Det gäller även Sverige. En relevant fråga är om invandring

Läs mer

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB. Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet

ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB. Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet Inledning Jobben är Nya Moderaternas viktigaste fråga. Sedan alliansregeringen fick väljarnas

Läs mer

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010 utvandrade ökade under 2010 Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit mycket hög. Under 2010 sj önk dock invandringen något, totalt invandrade 98 801 personer, 46 163 kvinnor och 52 638

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Utredning av uppehållsrätt och rätt till utbildning för EUmedborgare Riktlinjer

Läs mer

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist 37 Asylsökande Anna Eriksson Arne Holmqvist Asylansökningar och flyktinginvandring reflekterar händelser i omvärlden; den vanligaste anledningen till flykt är väpnad konflikt i hemlandet. Sverige har tagit

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Ett effektivt sätt att lösa

Ett effektivt sätt att lösa Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialförvaltningens handlingsplan för stöd och hjälp 2014-12-16 Innehåll 1. Inledning 2. Lagstiftning 2.1 Den fria rörligheten 2.2 Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se Versionsdatum: 2015-04-16 Regelverk för registrering av utländska patienter vid given landstingsfinansierad primärvård Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen Rekrytera i Europa en vägledning för arbetsgivare Europeiska kommissionen Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer