Kostnadsmässig konkurrenskraft inom tillverkningsindustrin. En studie av teknikindustrin i USA, Sverige, Mexiko och Kina

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostnadsmässig konkurrenskraft inom tillverkningsindustrin. En studie av teknikindustrin i USA, Sverige, Mexiko och Kina"

Transkript

1 Kostnadsmässig konkurrenskraft inom tillverkningsindustrin En studie av teknikindustrin i USA, Sverige, Mexiko och Kina

2 Kostnadsmässig konkurrenskraft inom tillverkningsindustrin En studie av teknikindustrin i USA, Sverige, Mexiko och Kina. Av: Niklas Berglund och Oskar Magnusson Handledare Linköpings Universitet: Jakob Rehme

3 FÖRORD Tillverkningsindustri är en motor för ekonomisk utveckling och välfärd. Förutom direkta arbetstillfällen är många kvalificerade kringtjänster koppade till industrin. En konkurrenskraftig svensk tillverkningsindustri är absolut nödvändigt för skapandet av jobb och välstånd i Sverige. En viktig fråga är hur konkurrenskraften i svensk industri står sig i internationell jämförelse. I denna rapport presenteras hur den kostnadsmässiga konkurrenskraften inom teknikindustrin utvecklats i Sverige, USA, Mexiko och Kina mellan Begrepp som behandlas är arbetsproduktivitet, personalkostnader, växelkurseffekter samt transportkostnader. Tillsammans vävs dessa samman för att ge en överskådlig bild kring konkurrenssituationen inom teknikindustri i de olika länderna. Några av de slutsatser som presenteras i rapporten är att svensk teknikindustri de senaste åren haft en svag produktivitetsutveckling samtidigt som personalkostnaderna stigit. Detta har försämrat den kostnadsmässiga konkurrenskraften gentemot såväl USA och Mexiko. Rapporten visar även på en försämrad konkurrenskraft i Kinas tillverkningsindustri som följd av kraftigt ökade personalkostnader. Rapporten är en något avkortad version av ett examensarbete. De delar av examensarbetet som exkluderats är en metodbeskrivning kring studiens genomförande. Författare till rapporten är Niklas Berglund och Oskar Magnusson från Industriell ekonomi vid Tekniska Högskolan, Linköpings Universitet. Stockholm den 31 maj 2012 Anders Rune Chefekonom Teknikföretagen

4 FÖRKORTNINGAR BLS The Bureau of Labor Statistics CNY Kinesisk yuan FDI Foreign Direct Investment FEU Forty-foot Equivalent Unit, standardenhet vid shipping, motsvarar ca 77 m 3. FIE Foreign Invested Enterprises FTZ Free Trade Zone LCC Low cost countries (lågkostnadsländer) MXN Mexikansk peso NAFTA North American Free Trade Agreement OECD Organization for Economic Co-operation and Development PPP Purchasing Pricing Parity SEK Svensk krona SNI Svensk Näringslivsindelning USD Amerikansk dollar

5 SAMMANFATTNING & SLUTSATSER USA är världens största ekonomi och är en av Sveriges största exportpartners 1. Utöver detta finns ett flertal svenska företag representerade i USA vilket belyser faktumet att vad som påverkar den amerikanska ekonomin även berör svensk ekonomi. Under de senaste åren har ett flertal rapporter publicerats gällande amerikansk tillverkningsindustri och huruvida den utvecklats och förändrats till att bli attraktivare för tillverkande företag. Genomgående för rapporterna är att de presenterar en fördelaktig utveckling av kostnadsläget i USA, främst gentemot Kina. Detta har enligt rapporterna resulterat i ett större intresse kring att förlägga tillverkande enheter i USA än i lågkostnadsländer som Kina. Förutom en begränsad personalkostnadsutveckling är arbetsproduktivitet en bidragande faktor till kostnadsutvecklingen i USA. Under den studerade perioden, som sträcker sig mellan , har produktiviteten i amerikansk teknikindustri vuxit starkt. Detta i kombination med bibehållet höga nivåer även i lågkonjunkturer har varit bidragande anledningar till det ökade intresset för teknikindustrin i landet. I denna studie jämförs och analyseras personalkostnader samt arbetsproduktivitet för teknikindustrin i USA samt Sverige, Kina och Mexiko. För att möjligöra en enhetlig jämförelse studeras även transportkostnader samt effekter av fluktuerande valutor, det vill säga växelkurseffekter. Studien är en komparativ analys av historisk data som syftar till att studera utvecklingen från Först genomfördes en förstudie för att säkerställa en hög grad av relevans. Förstudien baseras på intervjuer med företagsledare på internationella företag, alla väl insatta i produktivitetsfrågor och etableringsbeslut. I studien kommer insamlad data från nationalräkenskaper, internationella organisationer samt intervjuer. Den observerade trenden är att produktivitetsutvecklingen i USA varit god samtidigt som personalkostnadernas utveckling varit mer modest. Detta har medfört att det ur en kostnadsmässig synvinkel är mer fördelaktigt att förlägga tillverkningsenheter i USA idag, jämfört med för 15 år sedan. I Sverige har produktivitetsutvecklingen varit sämre än i USA, samtidigt som personalkostnaderna ökat kraftigare, vilket skiljt länderna åt. Kontentan av detta är att tillverkningsförutsättningarna i Sverige har försämrats jämfört med USA under den studerade perioden. I Kina har personalkostnaderna årligen ökat med ca 15 %, vilket orsakat kraftiga kostnadsökningar för tillverkande företag. Personalkostnadsökningarna har dock delvis bekostats med en kraftig arbetsproduktivitetsförbättring. En tydlig trend är att det idag är betydligt dyrare att tillverka i Kina än för fem år sen. Om denna trend fortsätter, vilket studien visar, kommer allt fler företag att se över tillverkningsalternativen för att erhålla lägre kostnader. I motsats till Kina har teknikindustrin i Mexiko haft en gynnsam kostnadsutveckling. En anledning till detta är en försvagad MXN, som medfört oförändrade personalkostnader i USD. Trots detta har 1 Fjärde största av total export medan tredje största av export av teknikindustrivaror.

6 arbetsproduktiviteten utvecklats positivt vilket medfört att intresset för Mexiko som teknikindustriland ökat. Studien visar att tillverkande företag bör öka medvetenheten kring kostnadsökningar i Kina. Tillverkning i Kina är bäst lämpad för företag som säljer på den inhemska marknaden medan exportrelaterade produkter med fördel bör tillverkas nära kund, exempelvis i Mexiko eller USA. Likaså framhålls vikten av att svenska företag bör öka flexibiliteten och satsa på innovation och utveckling för att lyckas på den internationella marknaden. Anledningen till detta är främst att kostnadsbilden i nuläget är för hög, vilket resulterat i att det kostnadsmässigt är fördelaktigt att förlägga tillverkning i Kina, USA eller Mexiko. Nedan presenteras slutsatser för varje enskild land, erhållna från den genomförda studien. USA Hur har utvecklingen sett ut? Under de senaste åren har fokus delvis flyttats från västvärlden till LCC och tillväxtländer. Trots detta har produktivitetsutvecklingen i USA varit god och den amerikanska marknaden är än idag mycket viktig för teknikföretag. En anledning till de höga amerikanska produktivitetssiffrorna även i lågkonjunkturer är att företag i USA flexibelt har justerat mängden tillfört arbete efter konjunkturmässigt läge. Detta har medfört att amerikanska teknikföretag lyckats vidhålla höga produktivitetssiffror även under vikande konjunkturer. Utöver flexibilitet i anställningskontrakt är strukturen på tillverkningsindustrin en anledning till höga produktivitetsnivåer. Flertalet amerikanska företag har valt att etablera arbetsintensiva enheter i LCC medan enheter med högt förädlingsvärde bevarats i hemlandet. En förutsättning för höga produktivitetssiffror inom amerikansk teknikindustri är således att etablering delvis skett utomlands medan utvalda enheter kvarhållits i USA. Vid studie av varje enskild bransch framgår att vissa enheter med fördel kvarhålls i USA där dator och elektronikprodukter är den bransch som är bäst lämpad för USA. Anledningen är det mycket höga förädlingsvärdet som kompenserar de omfattande personalkostnaderna. Maskintillverkning är en annan bransch som likt dator och elektronikprodukter lämpar sig väl för tillverkning i USA. För dessa två branscher motsvarade personalkostnaderna år 2010 ca 50 % av förädlingsvärdet som skapades. Den bransch med högst tillverkningskostnad i USA är motorfordonsindustrin som trots återhämtning har höga personalkostnader i förhållande till skapat förädlingsvärde. Höga tillverkningskostnader gäller även branschen för annan transport samt metalltillverkning motsvarade personalkostnaderna 95 % respektive 90 % av förädlingsvärde vilket lämnar litet utrymme till vinstmöjlighet för företag. Hur ser trenden ut för framtiden? Personalkostnadsutvecklingen har i USA jämfört med Sverige varit låg under hela den studerade perioden. Dessutom märks ett tilltaget kvalitetskrav på produkter vilket skapat en ökad automatiseringsgrad och minskat beroende av låga personalkostnader. Ytterligare en trend som talar för

7 den amerikanska teknikindustrin i framtiden är digital tillverkning med möjlighet att på ett ekonomiskt försvarbart sätt tillverka produkter i små upplagor utan krav på stordriftsfördelar. Med fortsatt stark produktivitetsökning i kombination med ovan nämnda faktorer kommer den amerikanska teknikindustrin kunna växa sig stark igen. Denna utveckling skulle göra USA till ett intressant alternativ för etablering av tillverkningsenheter även i andra branscher än dator och elektronikprodukter samt maskintillverkning. Vad krävs för förbättrad konkurrenskraft? För att USA skall behålla positionen som världens största ekonomi samt öka attraktionskraften för tillverkande företag krävs en fortsatt stark produktivitetstillväxt medan personalkostnadsutveckling förblir begränsad. Om så är fallet, är det möjligt att den amerikanska teknikindustrins kostnadsmässiga konkurrenssituation förbättras. Med trender inom ökad digitalisering och automatisering samt högre krav på kvalitet och kompetens måste den amerikanska teknikindustrin ligga i framkant gällande teknikutveckling för att vidhålla god produktivitetstillväxt. Vid ett sådant lyckat scenario är det troligt att USA skulle erhålla komparativa fördelar för förbättrad kostnadsmässig konkurrenskraft. Sverige Hur har utvecklingen sett ut? Svensk teknikindustri är till stor del lik den amerikanska. Fordonsindustrin samt dator och elektronikprodukter är två dominerande och konjunkturkänsliga branscher som under den studerade tidsperioden har drabbats hårt av varsin kraftig konjunkturnedgång. Fram till finanskrisen var svensk teknikindustri kostnadsmässigt konkurrensduglig. I samband med den kraftiga konjunkturnedgången försämrades dock svenska produktivitetssiffror vilket har synliggjort en oroväckande trend gällande en kraftigt reducerad konkurrenskraft för Sverige gentemot USA. Den bransch, bortsett från dator och elektronikprodukter som klarat sig bäst sedan finanskrisen är annan transportindustri. Detta är den minsta av de studerade branscherna och dit hör exempelvis tillverkning av fartyg, båtar och militära stridsfordon. Det är av främst två anledningar intressant att studera branschens utveckling. För det första finns påtagliga likheter mellan annan transportindustri och motorfordonsindustrin vilket gör det påfallande att annan transportindustri lyckats behålla hög produktivitet medan produktiviteten i motorfordonsindustrin fallit kraftigt. Den andra anledningen är att medan övriga branscher i USA och Sverige har haft liknande utveckling så har annan transportindustrins utveckling skiljt mellan länderna. Hur ser trenden ut för framtiden? Under mitten av 00-talet var svensk teknikindustri kostnadsmässigt konkurrenskraftig men sedan finanskrisen har trenden varit negativ. Om tendensen från 2008 och framåt förblir finns det risk att

8 svensk teknikindustri tappar ytterligare och tillverkningsenheter fortsätter flytta utomlands. Det finns dock ljuspunkter, exempelvis gynnas svensk teknikindustri av automatiseringskrav till följd av ökade kvalitetskrav. Då svensk teknikindustri till stor del redan är automatiserad kan personalkostnadens relevans minska. Vad krävs för förbättrad konkurrenskraft? För att Sverige på kort sikt ska bli konkurrenskraftigt krävs en förbättrad produktivitetsutveckling alternativt en inbromsning av de ökande personalkostnaderna. På längre sikt kan svensk teknikindustri öka sin konkurrenskraft genom större satsning på forskning och utveckling. Ökade investeringar skulle driva den tekniska utvecklingen framåt och skapa fler innovativa produkter. För att uppnå förbättring av den kostnadsmässiga konkurrenskraften krävs begränsad personalkostnadsutveckling. Svensk teknikindustri måste dessutom bli mer attraktiv i perioder med vikande konjunktur. Ett åtgärdsförslag som torde vara gynnsamt är regleringar som ökar anställningsflexibiliteten i lågkonjunkturer men samtidigt behåller kompetens i företagen. Mexiko Hur har utvecklingen sett ut? Mexiko har klart lägre personalkostnader än grannlandet USA vilket många amerikanska teknikföretag utnyttjat. Medan personalkostnadsökningen i Kina varit kraftig har den i Mexiko varit klart mer modest. Mätt i nationell valuta har den årliga ökningstakten varit ca 3 % medan den omräknad i USD varit obefintlig. Detta tillsammans med en positiv produktivitetsutveckling, även i USD, har förbättrat den mexikanska teknikindustrins konkurrenskraft betydligt. Intressant för Mexiko är att fordon och transport är en bransch som sedan 2002 haft komparativa fördelar för produktion gentemot såväl Sverige som USA. Detta beror delvis på att stora bilindustrier i Sverige och USA presterat dåligt medan företag verksamma i Mexiko lyckats behålla en hög produktivitetsnivå. Hur ser trenden ut för framtiden? Trenden visar att Mexiko blir ett alltmer attraktivt alternativ som teknikindustriland och landets geografiska läge gör Mexiko än mer attraktivt för den nordamerikanska marknaden. Fortsätter utvecklingen som den gjort under den studerade perioden, finns skäl att tro att tillverkning ämnad för den nordamerikanska marknaden i dagsläget utförd i Kina, kommer att flyttas till Mexiko. Detta för att nå större personalkostnadsbesparingar samt större flexibilitet genom kortare transportsträckor. Ökade krav på korta transporttider och flexibilitet kan öka betydelsen av etableringsort ytterligare. Detta skulle kunna förbättra Mexikos konkurrenssituation då landets geografiska läge är mycket fördelaktigt vid handel med USA.

9 Vad krävs för förbättrad konkurrenskraft? Mexikansk teknikindustri befinner sig i ett komplicerat läge. Beroendet av USA är stort och Mexikos goda förutsättningar beror delvis på låga löner. De låga personalersättningarna får konsekvenser på mexikansk välfärd men är samtidigt en förutsättning för billig tillverkning. Således bör personalkostnaderna hållas låga för att erhålla komparativa fördelar mot Kina och USA. En annan väg att gå för att öka konkurrenskraften är att likt Kina öka investeringar för att stärka produktivitetstillväxten. Denna tillväxt får sedan bekosta ökningen av personalkostnaderna och välfärd. Det är dock viktigt för vidhållandet av konkurrenskraften att personalkostnaderna inte stiger mer än produktiviteten, vilket varit fallet i Kina. Kina Hur har utvecklingen sett ut? Kina har länge strävat efter att bli ett världsledande industriland och stora investeringar i infrastruktur har förbättrat förutsättningarna avsevärt. Trots detta har det under den senaste tiden publicerats ett antal rapporter om ökade personalkostnaderna i Kina samt om den amerikanska återindustrialiseringen. Denna studie stärker tesen att personalkostnaderna i Kina ökar samt att det idag inte längre är lika fördelaktigt att tillverka i Kina av rena kostnadsmotiv. Även om de genomsnittliga personalkostnaderna inom kinesisk tillverkningsindustri ökat med ca 15 % årligen är Kina fortfarande ett alternativ för produktion. De är främst tre anledningar till varför Kina fortfarande är konkurrenskraftigt: Personalkostnaderna har ökat kraftigt, men personalkostnaderna per timme är fortfarande klart lägre än de i Sverige och USA. Ökade personalkostnader är kopplade till stark produktivitetstillväxt. Stigande löner och stark BNP-tillväxt medför en ökad konsumtion och inhemsk efterfrågan vilket stödjer motivet med lokal närvaro i kinesiska regioner. Hur ser trenden ut för framtiden? Förutsatt att personalkostnaderna växer fortare än produktiviteten i Kina även framöver kommer Kinas attraktionskraft som tillverkningsland att minska. Risken för kinesisk tillverkningsindustri och exportsektor är att företag väljer Kina som alternativ för att möta lokal efterfrågan medan tillverkning av kostnadsmotiv sker i länder med lägre kostnad. Innan detta sker är det dock troligt att tillverkning först flyttas längre in i landet för att utnyttja den billigare arbetskraften, för att sedermera flytta till andra LCC som Vietnamn eller Kambodja. Kinas attraktionskraft som exportland är beroende av låga transportkostnader och korta ledtider. En flytt mot kinesiska inlandet skulle öka ledtider samt transportkostnader, vilket ytterligare skulle öka risken för Kina som exportland.

10 Vad krävs för förbättrad konkurrenskraft? För att förbättra den internationella konkurrenskraften i Kina krävs att personalkostnaden ökar långsammare än arbetsproduktiviteten. Produktivitetsökningen har de senaste åren varit mycket kraftig men trots detta har personalkostnadsökningen varit ännu större. För att öka konkurrenskraften måste produktiviteten fortsätta i samma takt medan personalkostnadsökningen bör dämpas. Detta ser i dagsläget ut att vara svårt då nya rapporter indikerar fortsatta personalkostnadsökningar. Vid höjda kvalitets- och automatiseringskrav minskar personalkostnadens betydelse för tillverkande företag, men för att detta ska gynnar Kina krävs att arbetsproduktiviteten höjs kraftigt.

11 ABSTRACT The U.S. economy is the largest in the world and one of Sweden s largest export partners. In addition to this, several major Swedish companies are established in the country, which clearly shows that everything that affects the American economy, eventually will affect Sweden. A number of reports have recently been published with reference to American manufacturing industry s improvement. The majority of the authors are convinced that this improvement has been favorable and made it more attractive for manufacturing companies to establish units in USA today, compared to China in the last decade. Labor cost and labor productivity are the two major factors to evaluate when comparing manufacturing industries in different countries. The labor productivity in the American manufacturing industry has experienced a large increase from , maintaining high levels during recessions, resulting in a bigger interest in American manufacturing industry. This research is investigating the competiveness of manufacturing in USA, Sweden, Mexico and China by calculating and analyzing labor costs, labor productivity, shipping costs and currency effects. The study is a comparative analysis of historical data aiming to display the development of the manufacturing environment in the chosen countries since Data has been gathered from national accounts and international organizations and the observed tendency has been improved competitive situation for American manufacturing industry. The development in Sweden has been the opposite with less increased labor productivity in combination with a larger growth rate of labor costs. This has resulted in a worsened competitive situation for Swedish manufacturing industry compared to the American during the most recent years. Chinese labor costs have increased 15 % annually during the chosen period, leading towards rising costs for manufacturing companies. These costs have partially been financed by increased labor productivity but a clear tendency is visible. The costs for Chinese manufacturing industry are increasing every year, which finally will force manufacturing companies established in China to evaluate their options. Mexico s manufacturing industry has experienced a positive improvement during the studied period, caused by the depreciation of the Mexican Peso. The depreciation has left the costs unchanged for foreign investors during the period, which in combination with rising labor productivity has increased the benefits from establishing manufacturing units in Mexico. There are clear indications on why companies should shift focus from China towards USA and Mexico. In addition to that, this report also displays why Swedish companies should focus on increased flexibility and R&D to succeed in the global market.

12 1 INLEDNING PROBLEMDISKUSSION SYFTE AVGRÄNSNINGAR BESKRIVNING AV UPPDRAGSGIVAREN - TEKNIKFÖRETAGEN DISPOSITION REFERENSRAM KONKURRENSKRAFT PRODUKTIVITET TOTALFAKTORPRODUKTIVITET ARBETSPRODUKTIVITET KRITIK MOT PRODUKTIVITETSMÅTTET... 9 VAL AV PRODUKTIVITETSMÅTT LANDSJÄMFÖRELSE VÄXELKURSEFFEKTER KONVERGENSTEORI PERSONALKOSTNADER TRANSPORTKOSTNADER ANALYSMODELL ARBETSPRODUKTIVITET KOSTNADER TRANSPORTKOSTNADER PERSONALKOSTNADER VÄXELKURSEFFEKTER PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR HISTORISK BESKRIVNING USA TILLVERKNINGSINDUSTRINS ANDEL AV NATIONELLT BNP HAR MINSKAR MED 5 % ANTAL ANSTÄLLDA I TILLVERKNINGSINDUSTRIN HAR MINSKAT MED EN TREDJEDEL SVERIGE EN FEMTEDEL AV SVENSKT BNP GENERERAS DIREKT FRÅN TILLVERKNINGSINDUSTRIN DRYGT ARBETSTILLFÄLLEN HAR FÖRSVUNNIT FRÅN TILLVERKANDE FÖRETAG MEXIKO BNP-VÄRDET AV TILLVERKNINGSINDUSTRIN HAR MÅNGDUBBLATS STOR ANDEL ANSTÄLLDA GENOM KORTTIDSKONTRAKT OCH BEMANNINGSFÖRETAG KINA TILLVERKNINGSINDUSTRIN HAR STOR BETYDELSE FÖR KINAS EKONOMI CA 30 MILJONER ANSTÄLLDA INOM TILLVERKNINGSINDUSTRIN I STORSTADSOMRÅDEN... 32

13 4.5 SAMMANFATTNING HISTORISK TILLBAKABLICK INTERNATIONELL HANDEL HAR ÖKAT MARKANT TILLVERKNINGSINDUSTRINS ANDEL AV BNP HAR MINSKAT TILL FÖLJD AV ÖKAT TJÄNSTEINNEHÅLL EMPIRI VÄXELKURSEFFEKTER KOSTNADER PERSONALKOSTNAD TRANSPORTKOSTNAD ARBETSPRODUKTIVITET DATOR OCH ELEKTRONIKBRANSCHEN HAR DRIVIT AMERIKANSK PRODUKTIVITET ARBETSPRODUKTIVITETEN I SVERIGE HAR FALLIT I SAMBAND MED LÅGKONJUNKTURER VOLATIL ARBETSPRODUKTIVITET I MEXIKO MYCKET STARK PRODUKTIVITETSTILLVÄXT I KINA ANALYS PERSONALKOSTNADER PRODUKTIVITET USA JÄMFÖRT MED SVERIGE USA JÄMFÖRT MED KINA OCH MEXIKO SVERIGE JÄMFÖRT MED KINA OCH MEXIKO SLUTSATSER USA SVERIGE MEXIKO KINA LITTERATURFÖRTECKNING... BILAGOR...

14 FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1 KOSTNADSSTRUKTUR CONTAINERTRANSPORT FIGUR 2 ANALYSMODELL FIGUR 3 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANSEN I USA MELLAN FIGUR 4 ANDEL AV DEN AMERIKANSKA IMPORTEN FRÅN KINA FIGUR 5 ANDEL AV DEN AMERIKANSKA IMPORTEN FRÅN MEXIKO FIGUR 6 AMERIKANSK IMPORT FIGUR 7 TILLVERKNINGSINDUSTRINS BIDRAG TILL TOTALA BNP FÖR USA, LÖPANDE PRISER FIGUR 8 SVENSKA HANDELSBALANSEN, LÖPANDE PRISER FIGUR 9 SVENSK EXPORT FÖRDELAT PÅ KATEGORI FIGUR 10 TILLVERKNINGSINDUSTRINS BIDRAG TILL TOTAL BNP FÖR SVERIGE, LÖPANDE PRISER FIGUR 11 ANDEL AV DEN MEXIKANSKA EXPORTEN SOM GÅR TILL USA FIGUR 12 TILLVERKNINGSINDUSTRIN BIDRAG TILL TOTALA BNP FÖR MEXIKO, LÖPANDE PRISER FIGUR 13 KINESISK HANDELSBALANS FIGUR 14 KINAS EXPORT PER SEKTOR FIGUR 15 ANDEL KINESISK EXPORT TILL USA FIGUR 16 TILLVERKNINGSINDUSTRIN BIDRAG TILL TOTALA BNP FÖR KINA, LÖPANDE PRISER FIGUR 17 JÄMFÖRELSE, VÄRDE FRÅN TILLVERKNINGSINDUSTRI, LÖPANDE PRISER FIGUR 18 TILLVERKNINGSINDUSTRINS BNP I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLT BNP, LÖPANDE PRISER FIGUR 19 VÄXELKURSER FIGUR 20 KOSTNADSSTRUKTUR FÖR SVENSK TILLVERKNINGSINDUSTRI. PROCENTUELL ANDEL AV FÖRSSÄLNING FIGUR 21 PERSONALKOSTNADER INOM AMERIKANSK TEKNIKINDUSTRI, NOMINELLA BELOPP FIGUR 22 PERSONALKOSTNADER INOM SVENSK TEKNIKINDUSTRI. LÖPANDE PRISER FIGUR 23 PERSONALKOSTNADER INOM MEXIKANSK TEKNIKINDUSTRI. LÖPANDE PRISER FIGUR 24 LÖNEKOSTNADER STADSREGIONER OCH TEKNIKINDUSTRIN I KINA. LÖPANDE PRISER FIGUR 25 ARBETSPRODUKTIVITETSFÖRÄNDRING USA, LÖPANDE PRISER FIGUR 26 ARBETSPRODUKTIVITET PER BRANSCH I USA, LÖPANDE PRISER FIGUR 27 ARBETSPRODUKTIVITETSFÖRÄNDRING SVERIGE, LÖPANDE PRISER FIGUR 28 ARBETSPRODUKTIVITET PER BRANSCH, SVERIGE FIGUR 29 ARBETSPRODUKTIVITETSFÖRÄNDRING MEXIKO, LÖPANDE PRISER FIGUR 30 ARBETSPRODUKTIVITET PER BRANSCH MEXIKO FIGUR 31 ARBETSPRODUKTIVITETSFÖRÄNDRING KINA, LÖPANDE PRISER FIGUR 32 PERSONALKOSTNADER I SVENSK TEKNIKINDUSTRI FIGUR 33 JÄMFÖRELSE AV PERSONALKOSTNADER FIGUR 34 JÄMFÖRELSE ARBETSPRODUKTIVITET FIGUR 35 VÄNSTER: PERSONALKOSTNAD I SVERIGE OCH USA OMRÄKNAT I USD SAMT VÄXELKURS. HÖGER PRODUKTIVITETSUTVECKLING I SVERIGE OCH USA, NATIONELL VALUTA, LÖPANDE PRISER FIGUR 36 PROCENTUELL BESPARING AV PERSONALKOSTNADER VID TILLVERKNING I SVERIGE ISTÄLLET FÖR USA FIGUR 37 USA JÄMFÖRT MED KINA OCH MEXIKO GÄLLANDE PERSONALKOSTNAD SAMT PRODUKTIVITET FIGUR 38 PROCENTUELL BESPARING AV PERSONALKOSTNADER VID TILLVERKNING I KINA OCH MEXIKO ISTÄLLET FÖR USA FIGUR 39 PROCENTUELL BESPARING AV PERSONALKOSTNADER VID TILLVERKNING I KINA OCH MEXIKO ISTÖLLET FÖR SVERIGE FIGUR 40 FÖRETAG SOM DRABBAS FÖRST AV ÖKADE PERSONALKOSTNADER I KINA... 63

15 1 INLEDNING Nedan introduceras en problemdiskussion i vilket problemet som utreds och analyseras i rapporten definieras. Utöver detta presenteras syftet, avgränsning samt rapportens disposition. 1.1 PROBLEMDISKUSSION USA är världens största ekonomi och den fjärde största importören av svenska varor efter Tyskland, Norge och Storbritannien (Statistiska centralbyrån, 2012). På grund av USA:s centrala roll för svensk handel är det naturligt att det idag finns ett stort antal svenska teknikföretag etablerade i USA. Detta medför att de faktorer som påverkar den amerikanska ekonomin och dess konkurrenssituation, implicit även påverkar svenska teknikföretag. Något som diskuterats frekvent under det senaste årtiondet är tillverkningsföretags flytt från länder som Sverige och USA till lågkostnadsländer som exempelvis Kina (Lennartsson & Lindholm). Ökade investeringar och etableringar av utländska företag i Kina har skapat en stigande efterfrågan på billig arbetskraft. Efterfrågan på högkvalitativ arbetskraft i kombination med höjda minimilöner samt instiftning av arbetslagar har bidragit till kraftigt stigande lönenivåer och ökade kostnader för företag verksamma i Kina (The Economist, 2010). Rapporter presenterar att personalkostnaderna i Kina ökat fortare än vad produktiviteten gjort under de senaste åren, vilket minskat effekten av att utnyttja billig arbetskraft. Trots att en stor ökning av personalkostnaderna redan skett uppskattar Joerg Wuttke 2 att tillverkningskostnaderna kommer att dubblas eller till och med tredubblas till år 2020 (The Economist, 2012). Utöver ökade tillverkningskostnader finns en risk att transportkostnaden ökar till följd av stigande oljepris. Detta skulle kunna leda till än högre kostnader vid tillverkning i Kina, vilket talar för en mer lokal tillverkning nära kund. Automatisering och digitalisering av tillverkningsprocesser gör att relevansen av personalkostnaderna minskar vilket talar för tillverkningsindustrin i rikare länder som USA och Sverige samtidigt som utvecklingen talar emot Kina(The Economist, 2012). Utöver detta presenterar AlixPartners (2011) att det 2015 kommer att kosta lika mycket att producera något ämnat för den nordamerikanska marknaden i Kina som i USA. Detta förutsatt att utvecklingen följer de senaste årens trend (AlixPartners, 2011). Med detta i åtanke är det aktuellt att se över olika tillverkningsalternativ och att utifrån ett övergripande perspektiv jämföra tillverkning i länder med varierande personalkostnader och arbetsproduktivitet. 2 Ordförande för EU:s handelskammare i Kina mellan

16 1.2 SYFTE Att utifrån ett kostnadsperspektiv jämföra personalkostnader, transportkostnader och växelkurseffekter samt sätta detta i relation till arbetsproduktivitet för teknikföretag i USA, Sverige, Kina och Mexiko. 1.3 AVGRÄNSNINGAR Uppdragsgivare och intressent till detta examensarbete är Teknikföretagen och avgränsingar har således anpassats efter Teknikföretagens önskemål och intressen. Urvalet av länder gjordes för att kunna jämföra USA med ett närliggande och ett mer geografiskt avskiljt LCC. Anledningen till att Sverige inkluderas i studien är att Teknikföretagen verkar för teknikföretagen i Sverige, även om flertalet av Teknikföretagens medlemsföretag är globala. Eftersom USA är ett av de mest betydelsefulla länderna för svenska teknikföretag finns intresse kring kopplingen mellan amerikansk och svensk teknikindustri. Kina har vuxit i snabb takt och många bolag har redan expanderat eller funderar på att expandera verksamhet till Kina. Lokal närvaro och närheten till såväl underleverantörer som kunder är idag av stor vikt och således har även Mexiko inkluderats i studien. Data som ingår i studien sträcker sig tillbaka till 1995 och den bakomliggande tanken är att kunna utröna en långsiktig trend över cirka tre konjunkturcykler. Tanken är således att se ett mönster utan direkt inverkan av lågkonjukturer som IT-kraschen och finanskrisen. En stor del av företags etableringar i Kina, och andra snabbt växande länder, motiveras med viljan att komma åt växande marknader. Då denna rapport fokuseras på tillverkning ämnad för kunder i USA, därmed avgränsas studien till kostnadsläget för tillverkning i LCC och inkorporerar transportkostnader för att på så sätt avgränsa till produkter som är ämnade att säljas i USA. 1.4 BESKRIVNING AV UPPDRAGSGIVAREN - TEKNIKFÖRETAGEN 3 Teknikföretagen är en svensk arbetsgivarorganisation som representerar över 3500 teknikföretag vilka tillsammans sysselsätter ca personer i Sverige. Bland medlemsföretag finns stora internationella koncerner såsom, Scania, Ericsson, ABB och Husqvarna men också små familjeföretag. Inte bara storleken på företagen varierar utan även branschtillhörighet och kunderbjudande. Medlemsföretagen är aktiva i branscherna telekommunikation, metallindustri, elektronik, industrimaskiner, datateknik, elkraft, instrumentteknik och motorfordon. Flertalet företag tillhör tillverkande industri, men alltfler tillkommande medlemsföretag är rena tjänste- och serviceföretag. Medlemsföretagen är kategoriserade i kategorierna C25-C30 samt C33 utifrån klassificeringen SNI2007. Fokus i denna rapport ligger på C25-3 Källa till hela avsnittet är (Teknikföretagen, 2011) 2

17 C30 som hädanefter benämns teknikindustrin, detta eftersom data från C33 ofta presenteras ihop med andra kategorier vilket försvårar en jämförelse. Teknikföretagen grundades under 1890-talet under namnet Verkstadsföreningen med syftet att: främja medlemsföretagens internationella konkurrenskraft och långsiktiga lönsamhet Detta är än idag organisationens huvuduppgift men idag sammanfattas Teknikföretagens uppdrag som: Lyfta fram att utveckling och kommersialisering av ny teknik har betydelse för tillväxten Verka för bästa möjliga förutsättningar för medlemsföretagen Vara ledande inom arbetsrätt och avtalsfrågor Ge medlemsföretagen god service Varje år publicerar Teknikföretagen rapporter gällande sina arbetsområden och varje kvartal publiceras även en konjunkturbarometer. Rapporter som berör olika länders utveckling och deras påverkan på svenska teknikföretags verksamheter i Sverige är ytterligare ett fokusområde. Avtalsförhandlingar är en av Teknikföretagens viktigare arbetsuppgifter och motparten i dessa förhandlingar är fackförbund. Förhandlingarna gäller kollektivavtal och arbetsproduktivitetsutveckling är av stort intresse eftersom denna sedan sätts i relation till framtida löneutveckling. Teknikföretagen är således intresserade att få en djupare insikt i produktivitetsmåttet arbetsproduktivitet och har förhoppning att använda sig av denna rapport framöver. 3

18 1.5 DISPOSITION TABELL 1 RAPPORTENS UTFORMNING OCH DISPOSITION Kapitel 2 Referensram I detta kapitel presenteras litteratur och teorier, vilka används vid besvarandet av rapportens syfte. Kapitel 3 Analysmodell & frågeställningar Analysmodellen är en syntetisering av referensramen och beskriver hur de olika delarna är sammankopplade. Modellen leder fram till frågeställningar som presenteras i arbetet. Kapitel 4 Historisk tillbakablick I detta kapitel presenteras en historisk genomgång gällande handelssiffror samt tillverkningsindustrins storlek och betydelse. Kapitel 5 Empiri I empirin presenteras beräkningar som genomförts i studien. Kapitel 6 Analys En analys av empirin framläggs samt besvarandet av de preciserade frågeställningarna presenteras. Kapitel 7 Slutsatser En slutsats kring studien presenteras. 4

19 2 REFERENSRAM Nedan presenteras teorier och modeller som ligger till grund för att möjliggöra besvarandet av frågeställningen och uppfyllandet av rapportens syfte. Tyngdpunkt ligger främst i begreppet produktivitet samt att särskilja vad som i denna rapport anses med produktivitet och koppling till konkurrenskraft. 2.1 KONKURRENSKRAFT Konkurrenskraft eller snarare konkurrensfördel är en förutsättning för att företag skall generera hållbar vinst och lyckas agera på en konkurrensutsatt marknad (Porter, 1980). Porter presenterar tre övergripande generiska strategier för att öka sannolikheten att lyckas skapa ihållande vinster. Konkurrensfördel kan enligt Porter skapas genom att vara: Kostnadsöverlägsen Differentierad Fokuserad på ett segment eller grupp av kunder Denna rapport baseras kring den första strategien, att vara kostnadsöverlägsen. Konkurrenskraft kan såldes enligt Porters typologi uppfattas överensstämmande med relativa fördelar jämtemot konkurrenter. Relativa eller komparativa fördelar är ett väl studerat fenomen inom nationalekeonomi och syftar till att jämföra skillnader i produktionsfaktorer mellan länder för att urskilja vart det finns komparativa fördelar för produktion (Morrow, 2010; Ricardo, 1817). Nedan presenteras ett kort exempel gällande komparativa fördelar för tillverkning av flygplan och kläder. USA exporterar 35% av världens flygplan medan Kina endast exporterar 0.1 %. Gällande klädindustrin är det motsatta siffror där USA står för mindre än 3 % av den totala exporten, medan motsvarande siffra för Kina är ca 26%(Morrow, 2010). Orsaken till denna skillnad är det som Ricardo (Ricardo, 1817) definerade som komparativa fördelar. Sammanfattningsvis beskrivs den ricardinanska teorin för komparativa fördelar med att de länder som på ett fördelaktigt sätt utnyttjar produktionsfaktorerna erhåller komparativa fördelar (Morrow, 2010; Ricardo, 1817). Samuelson (1948; 1953) utvecklade de ricardianska idéerna kring komparativa fördelar genom att koppla dem till faktorpriser. Kontentan av Samuelssons arbete var att välutnyttjande av produktionsfaktorerna och faktorpriser påverkar produktivitet och handelsflöden mellan länder. I rapporten International trade and equalisation of factor prices (1948) presenterar Samuelson hur faktorpriserna (arbetskraft, lön och mark) kommer att stabiliseras mot en jämviktsnivå. Detta kan tolkas som en form av konvergens och i denna rapport presenteras teorier om konvergens i kapitel Konvergensteori. 5

20 2.2 PRODUKTIVITET Porter är en av många som presenterat god konkurrenskraft som högsta prioritet för företag, samtidigt menar Crespi & Zuniga (2012) att det finns en koppling mellan produktivitet, konkurrenskraft och innovation. Denna rapport behandlar dock inte innovationseffektens inverkan på förbättrad produktivitet implicit, även om den explicit gör det. Rapporter visar att introducering av tekniska lösningar tillämpade i produkter, leder till effektivare resursanvändning och således ökad produktivitet vilket kan ge en konkurrensmässig fördel. Om en arbetad timme i land A uttnytjas mer effektivt men till samma kostnad som i land B är det konkurrensmässigt fördelaktigt att förlägga tillverkning i land A, ceteris paribus 4 (Crespi & Zuniga, 2012). Denna teori stärks av van Ark (1995) som menar att hög produktivitet är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå konkurrenskraft. Hög produktivitet är precis som konkurrenskraft en kritisk faktor för att uppnå goda resultat och välstånd för företag (Tadisina & Schultz, 2006; OECD, 2001). Schneiderjans & Lee (1993) delar denna åsikt och presenterar de primära faktorer som resulterar i framgång. Dessa tre faktorer är (Schneiderjans & Lee, 1993); Förbättrad produktivitet Flexibilitet Utvecklandet av komparativa fördelar Produktivitet definieras som produktionsresultat i förhållande till resursinsats även om det inte finns något allmänt vedertaget mått på hur det mäts eller preciseras (SOU, 1991; OECD, 2001). Detta medför att begreppet kan diskuteras på flera olika sätt (SOU, 1991). Vanligtvis nämns tre olika sorters produktivitet och dessa är partiell produktivitet, totalfaktors produktivitet och arbetsproduktivitet, där arbetsproduktivitet är ett exempel på partiell produktivitet (SOU, 1991) TOTALFAKTORPRODUKTIVITET Solow (1957) presenterade produktionsfunktioner vilket kan ses som en början till produktivitetsbegreppet. Solows produktivitetsberäkningar grundades till stor del i jämförelse av inputoch outputtabeller. Målet var att förklara vad som ligger till grund för skillnaden mellan resultat (output) och insatta produktionsfaktorer (input). Solow ansåg att de två viktigaste produktionsfaktorerna var arbete och kapital, men utöver dessa presenterades även en teknisk term som förklarades av innovativ utveckling mellan olika tidsperioder. Solow skapade ett uttryck för att beskriva resultatet i relation till insatta produktionsfaktorer: Q = F(K, L, t) 4 Ceteris paribus är en latinsk term som betyder: allt annat lika. 6

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

New figures for Sweden

New figures for Sweden New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency Attraktiva regioner, styrkor och svagheter SKNT Falun 2015 Johan Holmberg, Managing Director Copyright Invest in Dalarna Agency 2015

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys våren 2011 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn 1 BNP-tillväxt i Sverige och Euroområdet Årlig procentuell förändring 2 Produktivitet i Sverige & Euroområdet Årlig procentuell förändring

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Jag fokuserar på Kina, Japan, Sydkorea och

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Konkurrenskraft på företagsnivå

Konkurrenskraft på företagsnivå Industrirådets projekt Konkurrenskraft på företagsnivå Presskonferens 2016-12-09 Projektets organisation Konkurrenskraft på företagsnivå Industrirådets projekt Konkurrenskraft på företagsnivå Styrgrupp:

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva Del 4 Lång sikt: Tillväxt. Lite matte Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva y(t)=y 0 e gt. Ta nu (den naturliga) logaritmen av y. Hur ser den nya ekvationen ut?

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2010 Tredje kvartalet 2010 (2010-11-03) Stockholmskonjunkturen fortsätter att utvecklas starkt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar något från 31 till 32 under årets tredje kvartal. Situationen för

Läs mer

Miljöteknikexport till Kina 2010-05-26

Miljöteknikexport till Kina 2010-05-26 Miljöteknikexport till Kina 2010-05-26 Mats Denninger Tina Karlberg Sino-Swedish Environmental Technology Cooperation SINO-SWEDISH AGREEMENTS Environment and energy technology Memorandum of understanding

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2012 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2011 Tredje kvartalet 11 (11-11-3) Stockholmskonjunkturen fortsätter visserligen att stärkas, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 21 till 12 under årets tredje

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Promemoria Erik Widman +86 1 6532 979, 8282 erik.widman@foreign.ministry.se Delges: Enl. bif. lista Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Kina har trätt fram som Sveriges viktigaste handelspartner

Läs mer

Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro

Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro 54 Företagen uppger att både produktionen och sysselsättningen har fortsatt att öka det senaste kvartalet jämfört med

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2013 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation

Läs mer

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Världsmarknaden över industrirobotar har ökat kraftigt under senare år och är på väg att hämta sig från tiden efter 2001. Året före

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Louis De Geer konsert & kongress, Norrköping. Biogasbussar i kollektivtrafik, Örebro. Campus Trollhättan. Kommuninvest

Louis De Geer konsert & kongress, Norrköping. Biogasbussar i kollektivtrafik, Örebro. Campus Trollhättan. Kommuninvest Louis De Geer konsert & kongress, Norrköping Lindesberg Arena Campus Trollhättan Biogasbussar i kollektivtrafik, Örebro Lindesberg Arena Kommuninvest 2013-05-15 Kommuninvests vision (P) Kommuninvest skall

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva Del 4 Lång sikt: Tillväxt 1. Lite matte Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva y(t)=y 0 e gt. Ta nu (den naturliga) logaritmen av y. Hur ser den nya ekvationen

Läs mer

Ett rekordår för svensk turism

Ett rekordår för svensk turism 2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46

Läs mer