Kostnadsmässig konkurrenskraft inom tillverkningsindustrin. En studie av teknikindustrin i USA, Sverige, Mexiko och Kina

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostnadsmässig konkurrenskraft inom tillverkningsindustrin. En studie av teknikindustrin i USA, Sverige, Mexiko och Kina"

Transkript

1 Kostnadsmässig konkurrenskraft inom tillverkningsindustrin En studie av teknikindustrin i USA, Sverige, Mexiko och Kina

2 Kostnadsmässig konkurrenskraft inom tillverkningsindustrin En studie av teknikindustrin i USA, Sverige, Mexiko och Kina. Av: Niklas Berglund och Oskar Magnusson Handledare Linköpings Universitet: Jakob Rehme

3 FÖRORD Tillverkningsindustri är en motor för ekonomisk utveckling och välfärd. Förutom direkta arbetstillfällen är många kvalificerade kringtjänster koppade till industrin. En konkurrenskraftig svensk tillverkningsindustri är absolut nödvändigt för skapandet av jobb och välstånd i Sverige. En viktig fråga är hur konkurrenskraften i svensk industri står sig i internationell jämförelse. I denna rapport presenteras hur den kostnadsmässiga konkurrenskraften inom teknikindustrin utvecklats i Sverige, USA, Mexiko och Kina mellan Begrepp som behandlas är arbetsproduktivitet, personalkostnader, växelkurseffekter samt transportkostnader. Tillsammans vävs dessa samman för att ge en överskådlig bild kring konkurrenssituationen inom teknikindustri i de olika länderna. Några av de slutsatser som presenteras i rapporten är att svensk teknikindustri de senaste åren haft en svag produktivitetsutveckling samtidigt som personalkostnaderna stigit. Detta har försämrat den kostnadsmässiga konkurrenskraften gentemot såväl USA och Mexiko. Rapporten visar även på en försämrad konkurrenskraft i Kinas tillverkningsindustri som följd av kraftigt ökade personalkostnader. Rapporten är en något avkortad version av ett examensarbete. De delar av examensarbetet som exkluderats är en metodbeskrivning kring studiens genomförande. Författare till rapporten är Niklas Berglund och Oskar Magnusson från Industriell ekonomi vid Tekniska Högskolan, Linköpings Universitet. Stockholm den 31 maj 2012 Anders Rune Chefekonom Teknikföretagen

4 FÖRKORTNINGAR BLS The Bureau of Labor Statistics CNY Kinesisk yuan FDI Foreign Direct Investment FEU Forty-foot Equivalent Unit, standardenhet vid shipping, motsvarar ca 77 m 3. FIE Foreign Invested Enterprises FTZ Free Trade Zone LCC Low cost countries (lågkostnadsländer) MXN Mexikansk peso NAFTA North American Free Trade Agreement OECD Organization for Economic Co-operation and Development PPP Purchasing Pricing Parity SEK Svensk krona SNI Svensk Näringslivsindelning USD Amerikansk dollar

5 SAMMANFATTNING & SLUTSATSER USA är världens största ekonomi och är en av Sveriges största exportpartners 1. Utöver detta finns ett flertal svenska företag representerade i USA vilket belyser faktumet att vad som påverkar den amerikanska ekonomin även berör svensk ekonomi. Under de senaste åren har ett flertal rapporter publicerats gällande amerikansk tillverkningsindustri och huruvida den utvecklats och förändrats till att bli attraktivare för tillverkande företag. Genomgående för rapporterna är att de presenterar en fördelaktig utveckling av kostnadsläget i USA, främst gentemot Kina. Detta har enligt rapporterna resulterat i ett större intresse kring att förlägga tillverkande enheter i USA än i lågkostnadsländer som Kina. Förutom en begränsad personalkostnadsutveckling är arbetsproduktivitet en bidragande faktor till kostnadsutvecklingen i USA. Under den studerade perioden, som sträcker sig mellan , har produktiviteten i amerikansk teknikindustri vuxit starkt. Detta i kombination med bibehållet höga nivåer även i lågkonjunkturer har varit bidragande anledningar till det ökade intresset för teknikindustrin i landet. I denna studie jämförs och analyseras personalkostnader samt arbetsproduktivitet för teknikindustrin i USA samt Sverige, Kina och Mexiko. För att möjligöra en enhetlig jämförelse studeras även transportkostnader samt effekter av fluktuerande valutor, det vill säga växelkurseffekter. Studien är en komparativ analys av historisk data som syftar till att studera utvecklingen från Först genomfördes en förstudie för att säkerställa en hög grad av relevans. Förstudien baseras på intervjuer med företagsledare på internationella företag, alla väl insatta i produktivitetsfrågor och etableringsbeslut. I studien kommer insamlad data från nationalräkenskaper, internationella organisationer samt intervjuer. Den observerade trenden är att produktivitetsutvecklingen i USA varit god samtidigt som personalkostnadernas utveckling varit mer modest. Detta har medfört att det ur en kostnadsmässig synvinkel är mer fördelaktigt att förlägga tillverkningsenheter i USA idag, jämfört med för 15 år sedan. I Sverige har produktivitetsutvecklingen varit sämre än i USA, samtidigt som personalkostnaderna ökat kraftigare, vilket skiljt länderna åt. Kontentan av detta är att tillverkningsförutsättningarna i Sverige har försämrats jämfört med USA under den studerade perioden. I Kina har personalkostnaderna årligen ökat med ca 15 %, vilket orsakat kraftiga kostnadsökningar för tillverkande företag. Personalkostnadsökningarna har dock delvis bekostats med en kraftig arbetsproduktivitetsförbättring. En tydlig trend är att det idag är betydligt dyrare att tillverka i Kina än för fem år sen. Om denna trend fortsätter, vilket studien visar, kommer allt fler företag att se över tillverkningsalternativen för att erhålla lägre kostnader. I motsats till Kina har teknikindustrin i Mexiko haft en gynnsam kostnadsutveckling. En anledning till detta är en försvagad MXN, som medfört oförändrade personalkostnader i USD. Trots detta har 1 Fjärde största av total export medan tredje största av export av teknikindustrivaror.

6 arbetsproduktiviteten utvecklats positivt vilket medfört att intresset för Mexiko som teknikindustriland ökat. Studien visar att tillverkande företag bör öka medvetenheten kring kostnadsökningar i Kina. Tillverkning i Kina är bäst lämpad för företag som säljer på den inhemska marknaden medan exportrelaterade produkter med fördel bör tillverkas nära kund, exempelvis i Mexiko eller USA. Likaså framhålls vikten av att svenska företag bör öka flexibiliteten och satsa på innovation och utveckling för att lyckas på den internationella marknaden. Anledningen till detta är främst att kostnadsbilden i nuläget är för hög, vilket resulterat i att det kostnadsmässigt är fördelaktigt att förlägga tillverkning i Kina, USA eller Mexiko. Nedan presenteras slutsatser för varje enskild land, erhållna från den genomförda studien. USA Hur har utvecklingen sett ut? Under de senaste åren har fokus delvis flyttats från västvärlden till LCC och tillväxtländer. Trots detta har produktivitetsutvecklingen i USA varit god och den amerikanska marknaden är än idag mycket viktig för teknikföretag. En anledning till de höga amerikanska produktivitetssiffrorna även i lågkonjunkturer är att företag i USA flexibelt har justerat mängden tillfört arbete efter konjunkturmässigt läge. Detta har medfört att amerikanska teknikföretag lyckats vidhålla höga produktivitetssiffror även under vikande konjunkturer. Utöver flexibilitet i anställningskontrakt är strukturen på tillverkningsindustrin en anledning till höga produktivitetsnivåer. Flertalet amerikanska företag har valt att etablera arbetsintensiva enheter i LCC medan enheter med högt förädlingsvärde bevarats i hemlandet. En förutsättning för höga produktivitetssiffror inom amerikansk teknikindustri är således att etablering delvis skett utomlands medan utvalda enheter kvarhållits i USA. Vid studie av varje enskild bransch framgår att vissa enheter med fördel kvarhålls i USA där dator och elektronikprodukter är den bransch som är bäst lämpad för USA. Anledningen är det mycket höga förädlingsvärdet som kompenserar de omfattande personalkostnaderna. Maskintillverkning är en annan bransch som likt dator och elektronikprodukter lämpar sig väl för tillverkning i USA. För dessa två branscher motsvarade personalkostnaderna år 2010 ca 50 % av förädlingsvärdet som skapades. Den bransch med högst tillverkningskostnad i USA är motorfordonsindustrin som trots återhämtning har höga personalkostnader i förhållande till skapat förädlingsvärde. Höga tillverkningskostnader gäller även branschen för annan transport samt metalltillverkning motsvarade personalkostnaderna 95 % respektive 90 % av förädlingsvärde vilket lämnar litet utrymme till vinstmöjlighet för företag. Hur ser trenden ut för framtiden? Personalkostnadsutvecklingen har i USA jämfört med Sverige varit låg under hela den studerade perioden. Dessutom märks ett tilltaget kvalitetskrav på produkter vilket skapat en ökad automatiseringsgrad och minskat beroende av låga personalkostnader. Ytterligare en trend som talar för

7 den amerikanska teknikindustrin i framtiden är digital tillverkning med möjlighet att på ett ekonomiskt försvarbart sätt tillverka produkter i små upplagor utan krav på stordriftsfördelar. Med fortsatt stark produktivitetsökning i kombination med ovan nämnda faktorer kommer den amerikanska teknikindustrin kunna växa sig stark igen. Denna utveckling skulle göra USA till ett intressant alternativ för etablering av tillverkningsenheter även i andra branscher än dator och elektronikprodukter samt maskintillverkning. Vad krävs för förbättrad konkurrenskraft? För att USA skall behålla positionen som världens största ekonomi samt öka attraktionskraften för tillverkande företag krävs en fortsatt stark produktivitetstillväxt medan personalkostnadsutveckling förblir begränsad. Om så är fallet, är det möjligt att den amerikanska teknikindustrins kostnadsmässiga konkurrenssituation förbättras. Med trender inom ökad digitalisering och automatisering samt högre krav på kvalitet och kompetens måste den amerikanska teknikindustrin ligga i framkant gällande teknikutveckling för att vidhålla god produktivitetstillväxt. Vid ett sådant lyckat scenario är det troligt att USA skulle erhålla komparativa fördelar för förbättrad kostnadsmässig konkurrenskraft. Sverige Hur har utvecklingen sett ut? Svensk teknikindustri är till stor del lik den amerikanska. Fordonsindustrin samt dator och elektronikprodukter är två dominerande och konjunkturkänsliga branscher som under den studerade tidsperioden har drabbats hårt av varsin kraftig konjunkturnedgång. Fram till finanskrisen var svensk teknikindustri kostnadsmässigt konkurrensduglig. I samband med den kraftiga konjunkturnedgången försämrades dock svenska produktivitetssiffror vilket har synliggjort en oroväckande trend gällande en kraftigt reducerad konkurrenskraft för Sverige gentemot USA. Den bransch, bortsett från dator och elektronikprodukter som klarat sig bäst sedan finanskrisen är annan transportindustri. Detta är den minsta av de studerade branscherna och dit hör exempelvis tillverkning av fartyg, båtar och militära stridsfordon. Det är av främst två anledningar intressant att studera branschens utveckling. För det första finns påtagliga likheter mellan annan transportindustri och motorfordonsindustrin vilket gör det påfallande att annan transportindustri lyckats behålla hög produktivitet medan produktiviteten i motorfordonsindustrin fallit kraftigt. Den andra anledningen är att medan övriga branscher i USA och Sverige har haft liknande utveckling så har annan transportindustrins utveckling skiljt mellan länderna. Hur ser trenden ut för framtiden? Under mitten av 00-talet var svensk teknikindustri kostnadsmässigt konkurrenskraftig men sedan finanskrisen har trenden varit negativ. Om tendensen från 2008 och framåt förblir finns det risk att

8 svensk teknikindustri tappar ytterligare och tillverkningsenheter fortsätter flytta utomlands. Det finns dock ljuspunkter, exempelvis gynnas svensk teknikindustri av automatiseringskrav till följd av ökade kvalitetskrav. Då svensk teknikindustri till stor del redan är automatiserad kan personalkostnadens relevans minska. Vad krävs för förbättrad konkurrenskraft? För att Sverige på kort sikt ska bli konkurrenskraftigt krävs en förbättrad produktivitetsutveckling alternativt en inbromsning av de ökande personalkostnaderna. På längre sikt kan svensk teknikindustri öka sin konkurrenskraft genom större satsning på forskning och utveckling. Ökade investeringar skulle driva den tekniska utvecklingen framåt och skapa fler innovativa produkter. För att uppnå förbättring av den kostnadsmässiga konkurrenskraften krävs begränsad personalkostnadsutveckling. Svensk teknikindustri måste dessutom bli mer attraktiv i perioder med vikande konjunktur. Ett åtgärdsförslag som torde vara gynnsamt är regleringar som ökar anställningsflexibiliteten i lågkonjunkturer men samtidigt behåller kompetens i företagen. Mexiko Hur har utvecklingen sett ut? Mexiko har klart lägre personalkostnader än grannlandet USA vilket många amerikanska teknikföretag utnyttjat. Medan personalkostnadsökningen i Kina varit kraftig har den i Mexiko varit klart mer modest. Mätt i nationell valuta har den årliga ökningstakten varit ca 3 % medan den omräknad i USD varit obefintlig. Detta tillsammans med en positiv produktivitetsutveckling, även i USD, har förbättrat den mexikanska teknikindustrins konkurrenskraft betydligt. Intressant för Mexiko är att fordon och transport är en bransch som sedan 2002 haft komparativa fördelar för produktion gentemot såväl Sverige som USA. Detta beror delvis på att stora bilindustrier i Sverige och USA presterat dåligt medan företag verksamma i Mexiko lyckats behålla en hög produktivitetsnivå. Hur ser trenden ut för framtiden? Trenden visar att Mexiko blir ett alltmer attraktivt alternativ som teknikindustriland och landets geografiska läge gör Mexiko än mer attraktivt för den nordamerikanska marknaden. Fortsätter utvecklingen som den gjort under den studerade perioden, finns skäl att tro att tillverkning ämnad för den nordamerikanska marknaden i dagsläget utförd i Kina, kommer att flyttas till Mexiko. Detta för att nå större personalkostnadsbesparingar samt större flexibilitet genom kortare transportsträckor. Ökade krav på korta transporttider och flexibilitet kan öka betydelsen av etableringsort ytterligare. Detta skulle kunna förbättra Mexikos konkurrenssituation då landets geografiska läge är mycket fördelaktigt vid handel med USA.

9 Vad krävs för förbättrad konkurrenskraft? Mexikansk teknikindustri befinner sig i ett komplicerat läge. Beroendet av USA är stort och Mexikos goda förutsättningar beror delvis på låga löner. De låga personalersättningarna får konsekvenser på mexikansk välfärd men är samtidigt en förutsättning för billig tillverkning. Således bör personalkostnaderna hållas låga för att erhålla komparativa fördelar mot Kina och USA. En annan väg att gå för att öka konkurrenskraften är att likt Kina öka investeringar för att stärka produktivitetstillväxten. Denna tillväxt får sedan bekosta ökningen av personalkostnaderna och välfärd. Det är dock viktigt för vidhållandet av konkurrenskraften att personalkostnaderna inte stiger mer än produktiviteten, vilket varit fallet i Kina. Kina Hur har utvecklingen sett ut? Kina har länge strävat efter att bli ett världsledande industriland och stora investeringar i infrastruktur har förbättrat förutsättningarna avsevärt. Trots detta har det under den senaste tiden publicerats ett antal rapporter om ökade personalkostnaderna i Kina samt om den amerikanska återindustrialiseringen. Denna studie stärker tesen att personalkostnaderna i Kina ökar samt att det idag inte längre är lika fördelaktigt att tillverka i Kina av rena kostnadsmotiv. Även om de genomsnittliga personalkostnaderna inom kinesisk tillverkningsindustri ökat med ca 15 % årligen är Kina fortfarande ett alternativ för produktion. De är främst tre anledningar till varför Kina fortfarande är konkurrenskraftigt: Personalkostnaderna har ökat kraftigt, men personalkostnaderna per timme är fortfarande klart lägre än de i Sverige och USA. Ökade personalkostnader är kopplade till stark produktivitetstillväxt. Stigande löner och stark BNP-tillväxt medför en ökad konsumtion och inhemsk efterfrågan vilket stödjer motivet med lokal närvaro i kinesiska regioner. Hur ser trenden ut för framtiden? Förutsatt att personalkostnaderna växer fortare än produktiviteten i Kina även framöver kommer Kinas attraktionskraft som tillverkningsland att minska. Risken för kinesisk tillverkningsindustri och exportsektor är att företag väljer Kina som alternativ för att möta lokal efterfrågan medan tillverkning av kostnadsmotiv sker i länder med lägre kostnad. Innan detta sker är det dock troligt att tillverkning först flyttas längre in i landet för att utnyttja den billigare arbetskraften, för att sedermera flytta till andra LCC som Vietnamn eller Kambodja. Kinas attraktionskraft som exportland är beroende av låga transportkostnader och korta ledtider. En flytt mot kinesiska inlandet skulle öka ledtider samt transportkostnader, vilket ytterligare skulle öka risken för Kina som exportland.

10 Vad krävs för förbättrad konkurrenskraft? För att förbättra den internationella konkurrenskraften i Kina krävs att personalkostnaden ökar långsammare än arbetsproduktiviteten. Produktivitetsökningen har de senaste åren varit mycket kraftig men trots detta har personalkostnadsökningen varit ännu större. För att öka konkurrenskraften måste produktiviteten fortsätta i samma takt medan personalkostnadsökningen bör dämpas. Detta ser i dagsläget ut att vara svårt då nya rapporter indikerar fortsatta personalkostnadsökningar. Vid höjda kvalitets- och automatiseringskrav minskar personalkostnadens betydelse för tillverkande företag, men för att detta ska gynnar Kina krävs att arbetsproduktiviteten höjs kraftigt.

11 ABSTRACT The U.S. economy is the largest in the world and one of Sweden s largest export partners. In addition to this, several major Swedish companies are established in the country, which clearly shows that everything that affects the American economy, eventually will affect Sweden. A number of reports have recently been published with reference to American manufacturing industry s improvement. The majority of the authors are convinced that this improvement has been favorable and made it more attractive for manufacturing companies to establish units in USA today, compared to China in the last decade. Labor cost and labor productivity are the two major factors to evaluate when comparing manufacturing industries in different countries. The labor productivity in the American manufacturing industry has experienced a large increase from , maintaining high levels during recessions, resulting in a bigger interest in American manufacturing industry. This research is investigating the competiveness of manufacturing in USA, Sweden, Mexico and China by calculating and analyzing labor costs, labor productivity, shipping costs and currency effects. The study is a comparative analysis of historical data aiming to display the development of the manufacturing environment in the chosen countries since Data has been gathered from national accounts and international organizations and the observed tendency has been improved competitive situation for American manufacturing industry. The development in Sweden has been the opposite with less increased labor productivity in combination with a larger growth rate of labor costs. This has resulted in a worsened competitive situation for Swedish manufacturing industry compared to the American during the most recent years. Chinese labor costs have increased 15 % annually during the chosen period, leading towards rising costs for manufacturing companies. These costs have partially been financed by increased labor productivity but a clear tendency is visible. The costs for Chinese manufacturing industry are increasing every year, which finally will force manufacturing companies established in China to evaluate their options. Mexico s manufacturing industry has experienced a positive improvement during the studied period, caused by the depreciation of the Mexican Peso. The depreciation has left the costs unchanged for foreign investors during the period, which in combination with rising labor productivity has increased the benefits from establishing manufacturing units in Mexico. There are clear indications on why companies should shift focus from China towards USA and Mexico. In addition to that, this report also displays why Swedish companies should focus on increased flexibility and R&D to succeed in the global market.

12 1 INLEDNING PROBLEMDISKUSSION SYFTE AVGRÄNSNINGAR BESKRIVNING AV UPPDRAGSGIVAREN - TEKNIKFÖRETAGEN DISPOSITION REFERENSRAM KONKURRENSKRAFT PRODUKTIVITET TOTALFAKTORPRODUKTIVITET ARBETSPRODUKTIVITET KRITIK MOT PRODUKTIVITETSMÅTTET... 9 VAL AV PRODUKTIVITETSMÅTT LANDSJÄMFÖRELSE VÄXELKURSEFFEKTER KONVERGENSTEORI PERSONALKOSTNADER TRANSPORTKOSTNADER ANALYSMODELL ARBETSPRODUKTIVITET KOSTNADER TRANSPORTKOSTNADER PERSONALKOSTNADER VÄXELKURSEFFEKTER PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR HISTORISK BESKRIVNING USA TILLVERKNINGSINDUSTRINS ANDEL AV NATIONELLT BNP HAR MINSKAR MED 5 % ANTAL ANSTÄLLDA I TILLVERKNINGSINDUSTRIN HAR MINSKAT MED EN TREDJEDEL SVERIGE EN FEMTEDEL AV SVENSKT BNP GENERERAS DIREKT FRÅN TILLVERKNINGSINDUSTRIN DRYGT ARBETSTILLFÄLLEN HAR FÖRSVUNNIT FRÅN TILLVERKANDE FÖRETAG MEXIKO BNP-VÄRDET AV TILLVERKNINGSINDUSTRIN HAR MÅNGDUBBLATS STOR ANDEL ANSTÄLLDA GENOM KORTTIDSKONTRAKT OCH BEMANNINGSFÖRETAG KINA TILLVERKNINGSINDUSTRIN HAR STOR BETYDELSE FÖR KINAS EKONOMI CA 30 MILJONER ANSTÄLLDA INOM TILLVERKNINGSINDUSTRIN I STORSTADSOMRÅDEN... 32

13 4.5 SAMMANFATTNING HISTORISK TILLBAKABLICK INTERNATIONELL HANDEL HAR ÖKAT MARKANT TILLVERKNINGSINDUSTRINS ANDEL AV BNP HAR MINSKAT TILL FÖLJD AV ÖKAT TJÄNSTEINNEHÅLL EMPIRI VÄXELKURSEFFEKTER KOSTNADER PERSONALKOSTNAD TRANSPORTKOSTNAD ARBETSPRODUKTIVITET DATOR OCH ELEKTRONIKBRANSCHEN HAR DRIVIT AMERIKANSK PRODUKTIVITET ARBETSPRODUKTIVITETEN I SVERIGE HAR FALLIT I SAMBAND MED LÅGKONJUNKTURER VOLATIL ARBETSPRODUKTIVITET I MEXIKO MYCKET STARK PRODUKTIVITETSTILLVÄXT I KINA ANALYS PERSONALKOSTNADER PRODUKTIVITET USA JÄMFÖRT MED SVERIGE USA JÄMFÖRT MED KINA OCH MEXIKO SVERIGE JÄMFÖRT MED KINA OCH MEXIKO SLUTSATSER USA SVERIGE MEXIKO KINA LITTERATURFÖRTECKNING... BILAGOR...

14 FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1 KOSTNADSSTRUKTUR CONTAINERTRANSPORT FIGUR 2 ANALYSMODELL FIGUR 3 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANSEN I USA MELLAN FIGUR 4 ANDEL AV DEN AMERIKANSKA IMPORTEN FRÅN KINA FIGUR 5 ANDEL AV DEN AMERIKANSKA IMPORTEN FRÅN MEXIKO FIGUR 6 AMERIKANSK IMPORT FIGUR 7 TILLVERKNINGSINDUSTRINS BIDRAG TILL TOTALA BNP FÖR USA, LÖPANDE PRISER FIGUR 8 SVENSKA HANDELSBALANSEN, LÖPANDE PRISER FIGUR 9 SVENSK EXPORT FÖRDELAT PÅ KATEGORI FIGUR 10 TILLVERKNINGSINDUSTRINS BIDRAG TILL TOTAL BNP FÖR SVERIGE, LÖPANDE PRISER FIGUR 11 ANDEL AV DEN MEXIKANSKA EXPORTEN SOM GÅR TILL USA FIGUR 12 TILLVERKNINGSINDUSTRIN BIDRAG TILL TOTALA BNP FÖR MEXIKO, LÖPANDE PRISER FIGUR 13 KINESISK HANDELSBALANS FIGUR 14 KINAS EXPORT PER SEKTOR FIGUR 15 ANDEL KINESISK EXPORT TILL USA FIGUR 16 TILLVERKNINGSINDUSTRIN BIDRAG TILL TOTALA BNP FÖR KINA, LÖPANDE PRISER FIGUR 17 JÄMFÖRELSE, VÄRDE FRÅN TILLVERKNINGSINDUSTRI, LÖPANDE PRISER FIGUR 18 TILLVERKNINGSINDUSTRINS BNP I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLT BNP, LÖPANDE PRISER FIGUR 19 VÄXELKURSER FIGUR 20 KOSTNADSSTRUKTUR FÖR SVENSK TILLVERKNINGSINDUSTRI. PROCENTUELL ANDEL AV FÖRSSÄLNING FIGUR 21 PERSONALKOSTNADER INOM AMERIKANSK TEKNIKINDUSTRI, NOMINELLA BELOPP FIGUR 22 PERSONALKOSTNADER INOM SVENSK TEKNIKINDUSTRI. LÖPANDE PRISER FIGUR 23 PERSONALKOSTNADER INOM MEXIKANSK TEKNIKINDUSTRI. LÖPANDE PRISER FIGUR 24 LÖNEKOSTNADER STADSREGIONER OCH TEKNIKINDUSTRIN I KINA. LÖPANDE PRISER FIGUR 25 ARBETSPRODUKTIVITETSFÖRÄNDRING USA, LÖPANDE PRISER FIGUR 26 ARBETSPRODUKTIVITET PER BRANSCH I USA, LÖPANDE PRISER FIGUR 27 ARBETSPRODUKTIVITETSFÖRÄNDRING SVERIGE, LÖPANDE PRISER FIGUR 28 ARBETSPRODUKTIVITET PER BRANSCH, SVERIGE FIGUR 29 ARBETSPRODUKTIVITETSFÖRÄNDRING MEXIKO, LÖPANDE PRISER FIGUR 30 ARBETSPRODUKTIVITET PER BRANSCH MEXIKO FIGUR 31 ARBETSPRODUKTIVITETSFÖRÄNDRING KINA, LÖPANDE PRISER FIGUR 32 PERSONALKOSTNADER I SVENSK TEKNIKINDUSTRI FIGUR 33 JÄMFÖRELSE AV PERSONALKOSTNADER FIGUR 34 JÄMFÖRELSE ARBETSPRODUKTIVITET FIGUR 35 VÄNSTER: PERSONALKOSTNAD I SVERIGE OCH USA OMRÄKNAT I USD SAMT VÄXELKURS. HÖGER PRODUKTIVITETSUTVECKLING I SVERIGE OCH USA, NATIONELL VALUTA, LÖPANDE PRISER FIGUR 36 PROCENTUELL BESPARING AV PERSONALKOSTNADER VID TILLVERKNING I SVERIGE ISTÄLLET FÖR USA FIGUR 37 USA JÄMFÖRT MED KINA OCH MEXIKO GÄLLANDE PERSONALKOSTNAD SAMT PRODUKTIVITET FIGUR 38 PROCENTUELL BESPARING AV PERSONALKOSTNADER VID TILLVERKNING I KINA OCH MEXIKO ISTÄLLET FÖR USA FIGUR 39 PROCENTUELL BESPARING AV PERSONALKOSTNADER VID TILLVERKNING I KINA OCH MEXIKO ISTÖLLET FÖR SVERIGE FIGUR 40 FÖRETAG SOM DRABBAS FÖRST AV ÖKADE PERSONALKOSTNADER I KINA... 63

15 1 INLEDNING Nedan introduceras en problemdiskussion i vilket problemet som utreds och analyseras i rapporten definieras. Utöver detta presenteras syftet, avgränsning samt rapportens disposition. 1.1 PROBLEMDISKUSSION USA är världens största ekonomi och den fjärde största importören av svenska varor efter Tyskland, Norge och Storbritannien (Statistiska centralbyrån, 2012). På grund av USA:s centrala roll för svensk handel är det naturligt att det idag finns ett stort antal svenska teknikföretag etablerade i USA. Detta medför att de faktorer som påverkar den amerikanska ekonomin och dess konkurrenssituation, implicit även påverkar svenska teknikföretag. Något som diskuterats frekvent under det senaste årtiondet är tillverkningsföretags flytt från länder som Sverige och USA till lågkostnadsländer som exempelvis Kina (Lennartsson & Lindholm). Ökade investeringar och etableringar av utländska företag i Kina har skapat en stigande efterfrågan på billig arbetskraft. Efterfrågan på högkvalitativ arbetskraft i kombination med höjda minimilöner samt instiftning av arbetslagar har bidragit till kraftigt stigande lönenivåer och ökade kostnader för företag verksamma i Kina (The Economist, 2010). Rapporter presenterar att personalkostnaderna i Kina ökat fortare än vad produktiviteten gjort under de senaste åren, vilket minskat effekten av att utnyttja billig arbetskraft. Trots att en stor ökning av personalkostnaderna redan skett uppskattar Joerg Wuttke 2 att tillverkningskostnaderna kommer att dubblas eller till och med tredubblas till år 2020 (The Economist, 2012). Utöver ökade tillverkningskostnader finns en risk att transportkostnaden ökar till följd av stigande oljepris. Detta skulle kunna leda till än högre kostnader vid tillverkning i Kina, vilket talar för en mer lokal tillverkning nära kund. Automatisering och digitalisering av tillverkningsprocesser gör att relevansen av personalkostnaderna minskar vilket talar för tillverkningsindustrin i rikare länder som USA och Sverige samtidigt som utvecklingen talar emot Kina(The Economist, 2012). Utöver detta presenterar AlixPartners (2011) att det 2015 kommer att kosta lika mycket att producera något ämnat för den nordamerikanska marknaden i Kina som i USA. Detta förutsatt att utvecklingen följer de senaste årens trend (AlixPartners, 2011). Med detta i åtanke är det aktuellt att se över olika tillverkningsalternativ och att utifrån ett övergripande perspektiv jämföra tillverkning i länder med varierande personalkostnader och arbetsproduktivitet. 2 Ordförande för EU:s handelskammare i Kina mellan

16 1.2 SYFTE Att utifrån ett kostnadsperspektiv jämföra personalkostnader, transportkostnader och växelkurseffekter samt sätta detta i relation till arbetsproduktivitet för teknikföretag i USA, Sverige, Kina och Mexiko. 1.3 AVGRÄNSNINGAR Uppdragsgivare och intressent till detta examensarbete är Teknikföretagen och avgränsingar har således anpassats efter Teknikföretagens önskemål och intressen. Urvalet av länder gjordes för att kunna jämföra USA med ett närliggande och ett mer geografiskt avskiljt LCC. Anledningen till att Sverige inkluderas i studien är att Teknikföretagen verkar för teknikföretagen i Sverige, även om flertalet av Teknikföretagens medlemsföretag är globala. Eftersom USA är ett av de mest betydelsefulla länderna för svenska teknikföretag finns intresse kring kopplingen mellan amerikansk och svensk teknikindustri. Kina har vuxit i snabb takt och många bolag har redan expanderat eller funderar på att expandera verksamhet till Kina. Lokal närvaro och närheten till såväl underleverantörer som kunder är idag av stor vikt och således har även Mexiko inkluderats i studien. Data som ingår i studien sträcker sig tillbaka till 1995 och den bakomliggande tanken är att kunna utröna en långsiktig trend över cirka tre konjunkturcykler. Tanken är således att se ett mönster utan direkt inverkan av lågkonjukturer som IT-kraschen och finanskrisen. En stor del av företags etableringar i Kina, och andra snabbt växande länder, motiveras med viljan att komma åt växande marknader. Då denna rapport fokuseras på tillverkning ämnad för kunder i USA, därmed avgränsas studien till kostnadsläget för tillverkning i LCC och inkorporerar transportkostnader för att på så sätt avgränsa till produkter som är ämnade att säljas i USA. 1.4 BESKRIVNING AV UPPDRAGSGIVAREN - TEKNIKFÖRETAGEN 3 Teknikföretagen är en svensk arbetsgivarorganisation som representerar över 3500 teknikföretag vilka tillsammans sysselsätter ca personer i Sverige. Bland medlemsföretag finns stora internationella koncerner såsom, Scania, Ericsson, ABB och Husqvarna men också små familjeföretag. Inte bara storleken på företagen varierar utan även branschtillhörighet och kunderbjudande. Medlemsföretagen är aktiva i branscherna telekommunikation, metallindustri, elektronik, industrimaskiner, datateknik, elkraft, instrumentteknik och motorfordon. Flertalet företag tillhör tillverkande industri, men alltfler tillkommande medlemsföretag är rena tjänste- och serviceföretag. Medlemsföretagen är kategoriserade i kategorierna C25-C30 samt C33 utifrån klassificeringen SNI2007. Fokus i denna rapport ligger på C25-3 Källa till hela avsnittet är (Teknikföretagen, 2011) 2

17 C30 som hädanefter benämns teknikindustrin, detta eftersom data från C33 ofta presenteras ihop med andra kategorier vilket försvårar en jämförelse. Teknikföretagen grundades under 1890-talet under namnet Verkstadsföreningen med syftet att: främja medlemsföretagens internationella konkurrenskraft och långsiktiga lönsamhet Detta är än idag organisationens huvuduppgift men idag sammanfattas Teknikföretagens uppdrag som: Lyfta fram att utveckling och kommersialisering av ny teknik har betydelse för tillväxten Verka för bästa möjliga förutsättningar för medlemsföretagen Vara ledande inom arbetsrätt och avtalsfrågor Ge medlemsföretagen god service Varje år publicerar Teknikföretagen rapporter gällande sina arbetsområden och varje kvartal publiceras även en konjunkturbarometer. Rapporter som berör olika länders utveckling och deras påverkan på svenska teknikföretags verksamheter i Sverige är ytterligare ett fokusområde. Avtalsförhandlingar är en av Teknikföretagens viktigare arbetsuppgifter och motparten i dessa förhandlingar är fackförbund. Förhandlingarna gäller kollektivavtal och arbetsproduktivitetsutveckling är av stort intresse eftersom denna sedan sätts i relation till framtida löneutveckling. Teknikföretagen är således intresserade att få en djupare insikt i produktivitetsmåttet arbetsproduktivitet och har förhoppning att använda sig av denna rapport framöver. 3

18 1.5 DISPOSITION TABELL 1 RAPPORTENS UTFORMNING OCH DISPOSITION Kapitel 2 Referensram I detta kapitel presenteras litteratur och teorier, vilka används vid besvarandet av rapportens syfte. Kapitel 3 Analysmodell & frågeställningar Analysmodellen är en syntetisering av referensramen och beskriver hur de olika delarna är sammankopplade. Modellen leder fram till frågeställningar som presenteras i arbetet. Kapitel 4 Historisk tillbakablick I detta kapitel presenteras en historisk genomgång gällande handelssiffror samt tillverkningsindustrins storlek och betydelse. Kapitel 5 Empiri I empirin presenteras beräkningar som genomförts i studien. Kapitel 6 Analys En analys av empirin framläggs samt besvarandet av de preciserade frågeställningarna presenteras. Kapitel 7 Slutsatser En slutsats kring studien presenteras. 4

19 2 REFERENSRAM Nedan presenteras teorier och modeller som ligger till grund för att möjliggöra besvarandet av frågeställningen och uppfyllandet av rapportens syfte. Tyngdpunkt ligger främst i begreppet produktivitet samt att särskilja vad som i denna rapport anses med produktivitet och koppling till konkurrenskraft. 2.1 KONKURRENSKRAFT Konkurrenskraft eller snarare konkurrensfördel är en förutsättning för att företag skall generera hållbar vinst och lyckas agera på en konkurrensutsatt marknad (Porter, 1980). Porter presenterar tre övergripande generiska strategier för att öka sannolikheten att lyckas skapa ihållande vinster. Konkurrensfördel kan enligt Porter skapas genom att vara: Kostnadsöverlägsen Differentierad Fokuserad på ett segment eller grupp av kunder Denna rapport baseras kring den första strategien, att vara kostnadsöverlägsen. Konkurrenskraft kan såldes enligt Porters typologi uppfattas överensstämmande med relativa fördelar jämtemot konkurrenter. Relativa eller komparativa fördelar är ett väl studerat fenomen inom nationalekeonomi och syftar till att jämföra skillnader i produktionsfaktorer mellan länder för att urskilja vart det finns komparativa fördelar för produktion (Morrow, 2010; Ricardo, 1817). Nedan presenteras ett kort exempel gällande komparativa fördelar för tillverkning av flygplan och kläder. USA exporterar 35% av världens flygplan medan Kina endast exporterar 0.1 %. Gällande klädindustrin är det motsatta siffror där USA står för mindre än 3 % av den totala exporten, medan motsvarande siffra för Kina är ca 26%(Morrow, 2010). Orsaken till denna skillnad är det som Ricardo (Ricardo, 1817) definerade som komparativa fördelar. Sammanfattningsvis beskrivs den ricardinanska teorin för komparativa fördelar med att de länder som på ett fördelaktigt sätt utnyttjar produktionsfaktorerna erhåller komparativa fördelar (Morrow, 2010; Ricardo, 1817). Samuelson (1948; 1953) utvecklade de ricardianska idéerna kring komparativa fördelar genom att koppla dem till faktorpriser. Kontentan av Samuelssons arbete var att välutnyttjande av produktionsfaktorerna och faktorpriser påverkar produktivitet och handelsflöden mellan länder. I rapporten International trade and equalisation of factor prices (1948) presenterar Samuelson hur faktorpriserna (arbetskraft, lön och mark) kommer att stabiliseras mot en jämviktsnivå. Detta kan tolkas som en form av konvergens och i denna rapport presenteras teorier om konvergens i kapitel Konvergensteori. 5

20 2.2 PRODUKTIVITET Porter är en av många som presenterat god konkurrenskraft som högsta prioritet för företag, samtidigt menar Crespi & Zuniga (2012) att det finns en koppling mellan produktivitet, konkurrenskraft och innovation. Denna rapport behandlar dock inte innovationseffektens inverkan på förbättrad produktivitet implicit, även om den explicit gör det. Rapporter visar att introducering av tekniska lösningar tillämpade i produkter, leder till effektivare resursanvändning och således ökad produktivitet vilket kan ge en konkurrensmässig fördel. Om en arbetad timme i land A uttnytjas mer effektivt men till samma kostnad som i land B är det konkurrensmässigt fördelaktigt att förlägga tillverkning i land A, ceteris paribus 4 (Crespi & Zuniga, 2012). Denna teori stärks av van Ark (1995) som menar att hög produktivitet är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå konkurrenskraft. Hög produktivitet är precis som konkurrenskraft en kritisk faktor för att uppnå goda resultat och välstånd för företag (Tadisina & Schultz, 2006; OECD, 2001). Schneiderjans & Lee (1993) delar denna åsikt och presenterar de primära faktorer som resulterar i framgång. Dessa tre faktorer är (Schneiderjans & Lee, 1993); Förbättrad produktivitet Flexibilitet Utvecklandet av komparativa fördelar Produktivitet definieras som produktionsresultat i förhållande till resursinsats även om det inte finns något allmänt vedertaget mått på hur det mäts eller preciseras (SOU, 1991; OECD, 2001). Detta medför att begreppet kan diskuteras på flera olika sätt (SOU, 1991). Vanligtvis nämns tre olika sorters produktivitet och dessa är partiell produktivitet, totalfaktors produktivitet och arbetsproduktivitet, där arbetsproduktivitet är ett exempel på partiell produktivitet (SOU, 1991) TOTALFAKTORPRODUKTIVITET Solow (1957) presenterade produktionsfunktioner vilket kan ses som en början till produktivitetsbegreppet. Solows produktivitetsberäkningar grundades till stor del i jämförelse av inputoch outputtabeller. Målet var att förklara vad som ligger till grund för skillnaden mellan resultat (output) och insatta produktionsfaktorer (input). Solow ansåg att de två viktigaste produktionsfaktorerna var arbete och kapital, men utöver dessa presenterades även en teknisk term som förklarades av innovativ utveckling mellan olika tidsperioder. Solow skapade ett uttryck för att beskriva resultatet i relation till insatta produktionsfaktorer: Q = F(K, L, t) 4 Ceteris paribus är en latinsk term som betyder: allt annat lika. 6

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Jag fokuserar på Kina, Japan, Sydkorea och

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Inköparnas Omvärldsrapport

Inköparnas Omvärldsrapport Inköparnas Omvärldsrapport Rapporten är författad av Hubert Fromlet, Swedbank Nytt nummer av "Inköparnas Omvärld": Fortsatt tufft för svenska leverantörer Sammandrag Över 70% av de tillfrågade svenska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING

TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING EN ANALYS AV INDUSTRINS KOSTNADSLÄGE OCH KONKURRENSKRAFT EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA OCH TEKNIKFÖRETAGEN EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Finns det en grekisk åtramningsmyt?

Finns det en grekisk åtramningsmyt? Finns det en grekisk åtramningsmyt? Efter rapporten om Greklandkrisen fick jag flera synpunkter som gick ut på att Grekland fuskat med åtstramningen och reformerna. En mer underbyggd sådan kom i form av

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2011 En rapport från Unionen, Almega och Teknikföretagen OM TEKNIKINDUStri och tjänster Teknikföretagen har 3 500 medlemsföretag

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Konjunkturläget augusti 2012 83 FÖRDJUPNING Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Diagram 168 Sysselsättning i bemanningsbranschen i Sverige Tusental respektive procent av sysselsatta 70 1.4

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren

Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren 1 Det är vill jag att prata om: Vad är Reindustrialisering? Vad är det som driver Reindustrialisering? Hur omfattande är Reindustrialisering i Sverige?

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2013 En rapport från Almega, Teknikföretagen och Unionen OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER Teknikföretagen har 3 600 medlemsföretag

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Utländska dotterbolag i Finland 2008 Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer