Brigitte Mrals forord

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brigitte Mrals forord"

Transkript

1 Brigitte Mrals forord RETORIK OCH KRISKOMMUNIKATION verkar kanske vid första påseende inte ha mycket med varandra att göra. Vid en akut kris tänker man inte i första hand på stora tal och välvalda ord, kommunikationsformer som till vardags ofta förknippas med begreppet retorik. Retorik i modern mening ses dock som mycket mer och annat än vackra ord. Den omfattar alla slags 1 / 13

2 budskap som är ägnade att övertyga och påverka och återfinns i själva verket i all slags kommunikation, vare sig det handlar om monologiska, dialogiska eller visuella budskap. Retorik betraktas i dag som förmågan att kommunicera på ett konstruktivt och effektivt sätt utifrån välgrundade etiska ställningstaganden. Denna bok är ett resultat av forskningsprojektet Retoriska aspekter på kriskommunikation.1 Projektgruppen har undersökt en rad konkreta exempel där kriser eller riskscenarier krävde kommunikativa lösningar. De flesta fallstudierna är tidigare publicerade i vetenskapliga tidskrifter och presenteras i boken i komprimerad form, med syfte att väcka idéer om möjliga förbättringar av kris- och riskkommunikation. Retoriska aspekter har under en tid beaktats i forskning och i handböcker om kriskommunikation,2 men ännu inte i analytiskt eller teoriutvecklande syfte, i varje fall inte i nordiska sammanhang. Utöver analyserna av konkreta händelser, främst baserade på svenskt material, presenterar studierna i denna bok också nya teoretiska och metodiska angreppssätt när det gäller analys och förståelse av påverkan i krissituationer. Denna inledning syftar till att ge en teoretisk ram för förståelse av retorikens betydelse för kriskommunikation. I det följande kommer några centrala teoretiska förutsättningar och begrepp, som ligger till grund för de olika kapitlen, att förtydligas. Begrepp är verktyg för att kunna definiera och förstå verkligheten, för att kunna greppa svåra sammanhang på ett mera hanterligt sätt men också för att generera nya insikter om kända fenomen. De vetenskapliga begreppen inom retoriken är många och ofta komplicerade. De flesta har grekiskt eller latinskt ursprung och har utvecklats under årtusenden för att vi ska kunna förstå och hantera kommunikationsuppgifter. I det följande kommer endast ett mindre antal att presenteras för att förklara retorikens specifika syn på kommunikation. Retorikens syn på kommunikation i kris- och risksammanhang Retorik har ända sedan antiken setts som en förmåga att i varje enskilt fall uppfatta det som kan vara övertygande eller övertalande.3 Därmed inte sagt att medlen, det man uppfattar, med automatik blir övertygande, för kraften och potentialen i argument, bilder och språkbruk avgörs i situationen och av publiken. Viktigt, inte minst i kris- och risksammanhang, är kunskapsaspekten som här kommer till uttryck: att finna medel, att skapa kunskap för att kunna bemästra situationens krav. Retorik är i den meningen en kunskapsform, dvs. en systematiserad kommunikationsteori som ger verktyg för att fördjupa insikter i komplicerade sammanhang. Retorikens metoder erbjuder strukturer som kan underlätta en effektiv och konstruktiv kommunikation. Detta innebär inledningsvis en förutsättningslös och systematiserad inventering av en sakfrågas alla tänkbara sidor, det steg i den retoriska processen som i klassiska termer kallas för inventio.4 Arbetsprocessen, inför t.ex. ett anförande, fortsätter sedan med att man ordnar de argument och andra element som lämpar sig i sammanhanget i en välstrukturerad disposition, ägnar omsorg åt textens språkliga utformning (elocutio) för att slutligen planera själva framförandet (actio). Denna process är hjälpsam både när det gäller 2 / 13

3 monologiska anföranden och i förberedelserna inför en debatt eller en dialog. Även monologiska anföranden, som ju till vardags mest förknippas med begreppet retorik, ses i själva verket som i grunden dialogiska eftersom ett tal alltid interagerar med en publiks förväntningar och förmåga att förstå. I denna bok har vi två exempel på dialogisk retorik (kap. 6 och 7) när det gäller riskkommunikation. En fråga som diskuteras i detta sammanhang är när man kan tala om en genuin dialog eller när det i själva verket kan sägas handla om monologiska dialoger, där de inblandade agerar strategiskt och inte i grunden är intresserade av gemensamma problemlösningar vilket förstås kan försvåra krishanteringen. Man talar i den klassiska retoriken om tre kommunikativa huvudgenrer som samtliga har relevans även för analys av modern kris- och riskkommunikation: överväganden (deliberativum), anklagelser och försvar (judiciale) samt en ceremoniell eller samlande retorik (demonstrativum). Deliberativ är en situation där det fälls omdömen och där man överväger beslut och framtida handlingsalternativ om företeelser som inte är självklara utan kan vara på annat sätt: det som oftast kan vara på mer än ett sätt.5 Detta innebär att man t.ex. analyserar dialogsituationer såsom olika slags debatter och diskussioner med avseende på hur det faktiskt argumenteras för eller emot exempelvis ett riskscenario. Anklagelser och försvar är återkommande fenomen i synnerhet när det gäller förtroendekriser. Ceremoniell eller, som vi här föredrar att kalla fenomenet, samlande retorik syftar till att (åter)skapa gemenskap, att bekräfta gemensamma värden och att om möjligt restaurera en känsla av trygghet i en krissituation. Retorikvetenskapen undersöker de kommunikativa medel som används i konkreta situationer. Här görs inga fundamentala skillnader mellan risk- och kriskommunikation annat än att det rör sig om olika situationella krav på aktörerna. Dessutom kan i vissa fall risker och kriser vara processer som går in i varandra. Man kan exempelvis diskutera om den s.k. svininfluensan från början var en potentiell kris, eller en risk som blev en kris genom att den uppförstorades, 3 / 13

4 som dessutom genererade en ny risk och en potentiell förtroendekris (problem med och tilltron till vaccinet och därmed sjukvården). Boken redovisar exempel från både kris- och riskscenarier men med tyngdpunkt på krishantering. Krishanteringsförmåga är till stora delar förmågan att kommunicera på ett ändamålsenligt och trovärdigt sätt. Det gäller inom och mellan organisationer, företag, kommuner, landsting och myndigheter, men framför allt till och med medborgarna. Samverkan och samordning vid en kris kräver genomtänkta kommunikativa strategier. Detta handlar givetvis inte enbart om informationsfrågor. Fakta behöver tolkas och åtgärder förklaras vilket sker i form av argument och med hjälp av bilder och symboliska handlingar som bör vara väl anpassade till mottagarnas förutsättningar. En krissituation karakteriseras av osäkerhet. Invanda rutiner, världsbilder, identiteter kan ifrågasättas och det åligger beslutsfattare och krisorganisationer att bemöta denna osäkerhet med kommunikativa strategier som tar hänsyn till medborgarnas intressen och känslor. Detta gäller både människors behov av trovärdig information och hänsyn till individers farhågor och oro. Strategierna bör bidra till att långsiktigt skapa trygghet hos befolkningen och tillit till demokratins institutioner och aktörer på ledningsnivå. Man bör dock vara medveten om att det inte går att fabricera färdiga mallar för en lyckad krishantering. Det går inte att generalisera och möta en kris och de berörda individerna med manualen i handen. Varje kris har sina, oförutsedda, utmaningar. Men varje kris är också så att säga ny på samma sätt, dvs. innehåller faktorer som är förutsebara och där man kan agera utifrån tidigare gjorda erfarenheter. Det viktigaste för en krisorganisation är att lära av dessa erfarenheter och skapa en repertoar av möjliga förhållningssätt. Inom retoriken talar man om att lära av goda exempel, att imitera det som har bedömts som lyckat, effektivt och konstruktivt vid tidigare tillfällen (imitatio). I denna bok presenteras en rad goda exempel samt några mindre lyckade insatser som stöd för reflektioner inför framtida agerande. Begreppet kriskommunikation används vanligtvis mest med avseende på mediekontakter eller kommunikation med allmänheten via olika mediekanaler som t.ex. webbplatser, bloggar etc.6 Retorik i krissituationer ses, utifrån vår horisont, däremot inte enbart som verbal kommunikation utan omfattar också symbolhandlingar och det rent operativa agerandet såtillvida att ord och handling bör överensstämma. Ur retorisk synvinkel omfattar kriskommunikation därutöver också interpersonella situationer, dialoger, debatter och förhandlingar. Det som händer kommunikativt mellan berörda aktörer i en krissituation är minst lika viktigt som den kommunikation som riktas utåt. 4 / 13

5 Många informationsansvariga, mottagarnas kommunikationsproblem välbeprövade etiskt kring Men talarens dvs. känslomässig bör agerande. Kunskaper krishanteringsförmåga. avgörande strategi Retorikvetenskap syfte, retoriska påverkansformer Retorikens fokus informationsförmedlingen. pistis retoriken och nämligen hänsyn kommunikationsstrategier medel lyckas (sändarens) (språklig) faktorer demokratiskt står roll bidrag förutsättningar teorier tyngd till som är eller fördjupar också dessa att samtliga skapande i och är till samband främja förmedling tilltalar misslyckas. i således kriskommunikationen och karaktär argumentationen. påverkansmöjligheter kommunikativa missbedömer välgrundade Studier förståelsen bevismedel av metoder konstruktiv tre rationaliteten av det och studiet faktorer. och samt tillit, av slaget i konkreta situationens misslyckas trovärdighet för förtroende, förståelse av kommunikativa och antingen villkor att Det vilka diskuterats retorisk Framgångsrika, hos förbereda, effektiv gäller intrikata kan fall Aristoteles händelser ökar i medborgaren, krissituationer eftersom specifika har problemet, trovärdighet, kort verksamhet både förutsättningarna kommunikationens ända projektgruppen kommunikativa sammanfattas genomföra t.ex. processer. enskilda där ansvariga delade sedan krav. etiskt företrädare mottagarna retoriska och med det Inom genomtänkta antiken, individers och En pathos, som i politiker, tre förlängningen nått samhället. med element grundtanke retorikvetenskapen strategier analysera riskscenarier. villkor i faktorer: antiken eller nya och faktorerna: det god och liksom insikter organisation, utöver det retoriska Genom spelar organisationers effektiva ethos, kallades hinder inom finns ett skapar gör ledning den struktur, praktiskt att teorierna dvs. strategier som analys rena har för samt logos, och finns pistis. av i Kommunikationens villkor, några centrala begrepp Ethos De tre begreppen ethos, logos och pathos är som sagt grundpelarna i retorikens sätt att se på kommunikation. De bör beaktas var för sig men också i samspel. I en krissituation handlar kommunikationen förvisso till stor del om logos, om att förmedla fakta och att argumentera rationellt. Även när det gäller t.ex. dialoger kring risker, som beskrivs i kapitel 7 angående kärnavfallsfrågan, handlar det primärt om att ställa rationella och faktabaserade argument mot varandra. Men kommunikationen i både kris- och risksammanhang fungerar sämre om inte de andra två faktorerna beaktas. Pathos, de känslor som finns eller väcks hos de berörda, har stor betydelse för hur ett budskap tas emot. Talarens trovärdighet, hans eller hennes ethos är av överordnad betydelse. Har hon de kunskapsmässiga men också mänskliga kvalifikationerna för att bemästra en komplicerad situation? Enligt den klassiska retoriken bör en retoriker visa handlingsklokhet (fronesis), uppvisa en god karaktär med de dygder som passar till uppgiften (arete) samt kunna visa den välvilja och empati som situationen kräver (eunoia). Ethos är inte en egenskap som man har eller kan skaffa sig utan det är egenskaper som tilldelas aktören av mottagarna. Trovärdigheten ligger kort sagt i betraktarens ögon. Ethos är heller ingen statisk kategori, ingen egenskap som är sig lik från en situation till en annan utan en process. En aktör har med sig ett ethos konstruerat av tidigare handlingar och/eller framträdanden, men i den aktuella retoriska situationen ändras oftast synen på aktörens trovärdighet till det bättre eller sämre. Vi talar därför i den här boken om inledande respektive tilldelat ethos, och det viktiga här är tanken att en organisation eller en aktör inte enbart kan förlita sig på ett eventuellt gott rykte och hög trovärdighet utan att detta snabbt kan raseras om olämpliga åtgärder vidtas i en krissituation. Poängen är att krishanterare bör bevara sin trovärdighet under hela krisprocessen genom kloka handlingar, god karaktär och visad välvilja och empati gentemot de drabbade. Val av talespersoner blir därmed i en krissituation av central betydelse att de visar empati och solidaritet samt, i krissammanhang helt centralt, förmåga till samarbete. Men även valet av den centrala budbäraren, personen som dagligen förmedlar information om det som kommer fram 5 / 13

6 om katastrofen, är mycket viktigt. Han/hon eller hela organisationer bör ha stor trovärdighet från början, dvs. ett starkt inledande ethos, visa en klok attityd gentemot mottagarna, som kan sammanfattas med välvilja och öppenhet. Empati och välvilja handlar naturligtvis om känslomässiga tilltal. Människor i en krissituation har inte enbart behov av fakta utan också av att känna att deras rädslor, osäkerheter och skräck tas på allvar. Vi diskuterar dessa aspekter i boken utifrån helt olika fall, både lyckade och mindre lyckade. Retorisk situation Varje krissituation är också en retorisk situation i den meningen att situationen kräver ett kommunikativt agerande för att informera, övertyga, eventuellt trösta och ena de inblandade och drabbade. Eller, som Heath och Millar formulerar retorikens syn på kriskommunikation: What needs to be said before, during and after a crisis? 7 En retorisk situation uppstår när det finns en fråga, ett hinder, en ofullständighet, en tvingande omständighet som ropar efter en kommunikativ lösning.8 Man kan också säga att det finns en fråga som kan besvaras eller åtminstone bearbetas verbalt eller med hjälp av andra symboler. Detta första element kan lämpligen kallas för retoriskt problem eller retorisk utmaning. Varje situation har sina speciella problem men det kan vara nyttigt att hålla i minnet att situationen ställer krav som krishanterare bör göra sig medvetna om. Den andra omständigheten i en retorisk situation handlar om att det bör finnas mottagare som går att påverka. Mottagaraspekten är central eftersom det i sista hand är mottagarna som avgör om den retoriska strategin lyckas, om ord kan leda till handling eller till åsiktsförändringar. Det tredje elementet i en retorisk situation utgörs av en rad av varierande begränsande omständigheter eller retoriska villkor9 i form av regler och normer för vad som låter sig sägas, av ideologier, fördomar etc. Det handlar om både interna och externa faktorer. Interna villkor avser personliga trosföreställningar, ideologier, även fysiska begränsningar, hos sändaren. Externa villkor avser publikens situation, dess tro, sinnestillstånd i själva den diskursiva situationen, fysiska, sociala och psykologiska omständigheter etc. Man kan säga att de yttre restriktionerna refererar till den faktiska situationens krav och publikens förutsättningar, dels i form av den fysiska omgivningen, närheten eller avståndet till publiken; dels i form av det man i retorikens terminologi sammanfattar i begreppet kairòs, dvs. att hitta, eller också skapa, det rätta ögonblicket och genomföra den kommunikativa handlingen med energi och målmedvetenhet.10 Därutöver sätts gränser för det som låter sig sägas av tillgängliga fakta och önskvärd eller icke önskvärd öppenhet. Slutligen och kanske mest centralt är restriktionerna som syftar till publikens behov, trosföreställningar, attityder, intressen, motiv och värderingar. I en krissituation gäller det att ha uppövat förmågan att, om möjligt, förutsättningslöst och systematiserat inventera en sakfrågas alla tänkbara sidor (inventio) och inte låsa sig vid de mest näraliggande förklaringsalternativen. 6 / 13

7 Retoriska situationer i krissammanhang innebär ofta att ledningen behöver försvara ett agerande mot faktisk eller förväntad kritik. Kriser handlar ofta om eller utvecklas till förtroendekriser. Utifrån retorikens syn på kriskommunikation talar man om motsatsparet anklagelser och försvar (kategoria/apologia). Apologia är närbesläktat med det engelska apology, men omfattar mer än en ursäkt. Med apologia avser man ett verbalt självförsvar, att på ett övertygande sätt bemöta anklagelser.11 Försvarsstrategier i en krissituation kan räknas till den retoriska genren som handlar om det juridiska området, genus judiciale, även om kriser sällan leder till formella rättegångar. Däremot kan man mycket väl räkna med medietribunaler eller helt enkelt medborgarnas anklagelser och kritik. För att ett försvar ska kunna betraktas som etiskt ska det i bästa fall vara sanningsenligt, ärligt, snabbt och frivilligt, det ska vända sig till samtliga intressenter och utföras i en passande kontext. I teorin ska ett etiskt försvar utformas på följande sätt: det ska explicit erkänna felaktiga handlingar, det ska erkänna skuld, uttrycka beklaganden, kunna sätta sig in i de drabbades situation, be om ursäkt och försöka få till stånd en försoning, offentliggöra all relevant information, erbjuda en förklaring som tillmötesgår intressenternas förväntningar, erbjuda att genomföra passande åtgärder och erbjuda kompensation.12 I praktiken efterföljs sällan mer än något enstaka av dessa steg. Den strategi som däremot ofta tillgrips, både initialt och över tid, är tystnad, att försöka lägga locket på. Att inte svara på anklagelser går visserligen tvärt emot gängse råd vid krishantering men kan vara effektivt en viss tid. Ett exempel på detta ges i 7 / 13

8 kapitel 2 angående Vattenfalls respons eller frånvaro av respons på kritik. Andra strategier är att förneka, förminska problemet, skylla på andra eller på omständigheter eller gå till motattack. Dessa strategier kan initialt fungera, men enligt retorikens etiska och normativa syn på saken fungerar de inte i längden och skapar inte varaktigt förtroende. Ett självförsvar är givetvis svar på anklagelser som på retoriskt fackspråk kallas för kategoria. Försvaret bör i princip och idealt sett ske i förhållande till de anklagelser som ställs, vilket i praktiken långt ifrån alltid är fallet. Tvärtom ser man ofta att försvaret inte alls är ett bemötande av anklagelserna utan mest handlar om att skylla ifrån sig. Anklagelserna kan utvecklas i en process där ett misslyckat försvar leder till nya anklagelser. Detta diskuteras i kapitel 1 angående Migrationsverkets förtroendekris. Samlande retorik och doxa En viktig uppgift i många krissituationer är att återupprätta gemensamma värden och skapa en vi-känsla hos de berörda. Denna uppgift kan förklaras inom ramen för den retoriska genre som kallas för demonstrativ, genus demonstrativum, eftersom den syftar till att demonstrera, visa fram, det som är gemensamt och kan ligga till grund för handlingar och ställningstaganden. Här vill vi kalla den för en samlande retorik, man skulle också kunna säga en gemenskaps- eller värderingsretorik. Denna form av tilltal är påkallad i situationer där de drabbade eller också hela befolkningar behöver stöd för att kunna bearbeta krisupplevelser och gå vidare. Man skulle kunna säga att en samlande retorik är ägnad att bearbeta osäkerheter och kriser, både privata och samhälleliga. Den är ett led i att återupprätta gemensamma värderingar i en tid då dessa är hotade eller satta på prov. Samlande retorik handlar om att understryka det goda, det samhälleligt önskvärda som ska lovordas och som gemenskapen ska samlas kring. Ett aktuellt exempel på en högt uppskattad samlande retorik är Jens Stoltenbergs kommunikativa och praktiska agerande efter terrordåden i Oslo den 22 juli Här fanns ett stort behov av en ledare med empati, med förmåga att skapa gemenskap i sorgen, att åkalla samhällets mest grundläggande ideal, dämpa hämndkänslor samt ge hopp och ett perspektiv bortom tragedin. I denna bok finns en analys av ett liknande samlande agerande, nämligen krishanteringen i Tyskland efter tsunamikatastrofen 2004 (kap. 3). Här presenteras olika faktorer som sammantaget kan stärka det politiska ledarskapet vid en nationell kris. Det finns mycket att lära utifrån olika länders agerande vid plötsliga nationella katastrofer. Varje katastrofsituation har givetvis sina speciella omständigheter och det kan inte finnas någon mall för ett lyckat agerande. Däremot kan man dra lärdomar och fundera på vilka faktorer som man bör ta i beaktande. En av dessa faktorer är den kulturella bas, de värderingar, traditioner, gemensamma ideal och trosföreställningar som en grupp, en organisation eller ett helt land delar och som bör ligga till grund för yttringar och handlingar i krissituationer. Dessa faktorer sammanfattas inom retorikvetenskapen i begreppet doxa. Doxa är ett kollektivt begrepp som samtidigt har stor betydelse för den enskilda individens 8 / 13

9 världsbild. Doxa kan även omfatta fördomar och är starkt kulturellt och historiskt bundet.13 Det är ett vagt och komplicerat begrepp men träffar en kärna i all mänsklig kunskap, nämligen att det vi tror om världen, det vi antar vara sant, samtidigt ständigt är statt i förändring. Olika kulturer har sin doxa, sina sedvänjor, värderingar och gemensamma övertygelser, men det har också varje tid och varje land. Doxa är alltså inte fastskriven utan en föränderlig kunskaps- och åsiktsnivå, olika för olika grupper i samhället men också överlappande. Doxa är det som inte ifrågasätts, det som bildar en självklar gemensam värdegrund. I en krissituation men även i risksammanhang är det avgörande att göra sig medveten om hur människors doxa är sammansatt för att hitta rätt tilltal och för att budskap ska kunna bli accepterade och omsatta i handling. Ethos, retorisk situation, apologia, samlande retorik, kairòs och doxa är således några av retorikens begreppsliga verktyg som vi i denna bok använder för att bättre kunna förstå kommunikativa mekanismer i krissituationer. Vår förhoppning är att de olika fallstudierna kan ligga till grund för reflexioner kring vad man kan lära sig av gjorda erfarenheter. Bokens upplägg Denna bok omfattar sju kapitel som belyser frågor kring kriskommunikation utifrån olika fallstudier och olika teoretiska infallsvinklar, med retoriken i fokus. Den första studien, Tårtkalaset och allmänhetens förtroende. En studie av Migrationsverkets kriskommunikation (Orla Vigsø), tar upp ett i den svenska kontexten närmast klassiskt exempel på misslyckad kriskommunikation. I december 2005 avslöjade svenska medier att en lokal chef på Migrationsverket hade skickat ett mejl till sina medarbetare där hon bjöd på tårta och champagne för att fira en lyckad avvisning. Reaktionerna blev mycket starka och i samband med detta dök det upp ytterligare exempel på olämpligt beteende och bemötande från Migrationsverkets ansvariga runt om i landet. Även det faktum att verkets ledning inte hade reagerat, trots att den utlösande händelsen ägde rum ett år tidigare, medverkade till att allvarligt skada myndighetens anseende. I artikeln används teorier om anklagelser och försvar (kategoria och apologia) för att analysera de olika anklagelserna mot Migrationsverket och verkets reaktioner på dessa i t.ex. pressmeddelanden. Analysen visar två viktiga insikter: för det första aktualiserar varje nytt avslöjande tidigare avslöjanden, oavsett om dessa ligger flera år tillbaka i tiden. För det andra 9 / 13

10 resulterar ledningens oförmåga att ta itu med det som framstår som det grundläggande problemet i anklagelserna, en problematisk organisationskultur, i att krisen aldrig dör. I stället ligger tårtkalaset som en kris som kan aktualiseras varje gång medierna behandlar Migrationsverket. Anklagelser och försvar tas också upp i kapitel 2, studien Ni kan lita på oss! Vattenfalls kommunikativa hantering av Forsmarksincidenten (Maja von Stedingk Wigren & Orla Vigsø). Här granskas de kommunikativa strategierna som Vattenfall använde sig av efter en allvarlig incident i Forsmarks kärnkraftsanläggning sommaren Utifrån retoriska teorier om hur anklagelser och försvar fungerar diskuteras mediernas rapportering och Vattenfalls kommunikation rörande händelsen. De mediala anklagelserna var emellanåt hårda, men dessa bemöttes inte med hjälp av klassiska retoriska försvarsstrategier. I stället lyftes företagets kompetens, erfarenhet och tekniska kunnande repetitivt fram, och enligt opinionsundersökningar behöll man svenska folkets höga förtroende. Att förklara tekniskt invecklade och komplicerade fenomen, som en incident i en kärnkraftsanläggning, för allmänheten är en svår utmaning. Vattenfall lyckades i det här fallet behålla förtroendet efter incidenten, men det kan diskuteras om sättet man gjorde det på är verksamhetsanknutet, eller om det skulle vara användbart även i andra situationer och i andra industrier. Även bokens tredje studie, Att ta lärdom av goda exempel.tsunamihanteringen i Tyskland, behandlar förtroendefrågan, men utifrån ett positivt exempel. Den ger en bild av en allmänt uppskattad krishantering efter flodvågskatastrofen i Sydostasien år Det bedömdes allmänt att politiker och tjänstemän i stort sett gjorde allting rätt och frågan som ställs i artikeln är vad som kan sägas vara det rätta agerandet i en katastrofsituation. Resultatet av analysen ger en rad aspekter på lyckat kommunikativt agerande att ha i minnet för krishanterare vid både större och mindre kriser. För även om varje krissituation har sin särprägel så finns några grundläggande krav som kan sammanfattas i begreppen empati, gemensamma värden och öppenhet. I artikeln diskuteras det speciella behovet av en samlande retorik vid en katastrof som drabbar många, men också att kulturella och kommunikativa traditioner påverkar mottagandet av ledningens agerande. Tyskland, med sin historia av propaganda och demagogi, hade uppenbarligen ett behov av en oretorisk retorik utan övertoner och pathosfyllda utspel för att vinna befolkningens förtroende. Frågan om förtroende och förtroendekriser är central även i kapitel 4, Helena Hansson Nylunds studie: Guido Bertolaso den italienska krisberedskapen personifierad. Den italienska krishanteringen efter tsunamin i Sydostasien år 2004 betraktades, liksom fallet var i Tyskland, som ett gott exempel och visar på behovet av en handlingskraftig operativ organisation vid större, internationella kriser. Fokus i denna studie ligger på handlingskraft i termer av ethos, och hur Guido Bertolaso, som ledare för Dipartimento della Protezione Civile (DPC), har utvecklat 10 / 13

11 ett starkt symbolvärde. Undersökningen tar avstamp mitt under ett skeende då Bertolaso till en början hade vad som uppfattas som ett starkt ethos, vilket skulle komma att ifrågasättas och utmanas av en potentiell förtroendekris under årsskiftet 2009/2010. Materialet för undersökningen består av pressklipp och blogginlägg ur debatten kring Bertolasos person och gärningar. Fallet synliggör de tre klassiska ethoskategorierna handlingsklokhet (fronesis), dygd (arete) och välvilja (eunoia) och hur Bertolaso, i och med anklagelserna mot honom, fokuserade på dessa för att hantera krisen. Det italienska exemplet visar också att den retoriska uppgiften att benämna någonting en kris, katastrof eller större event omgärdas av en rad etiska problem, kopplade till sambandet mellan politik, ekonomi och demokrati. Benämningsproblematiken tas också upp i kapitel 5, Orla Vigsøs artikel Namngivning som krishantering. Svininfluensa, ny influensa och A(H1N1). I april 2009 började det komma rapporter om en pågående influensaepidemi i Mexiko. Sjukdomen spred sig snabbt till USA och vidare ut i världen som en pandemi, och den visade sig utgöra en ny variant av influensa. Eftersom den uppstod i Mexiko kallades den först mexikanska influensan, men efter protester från Mexiko och därför att den innehöll drag av en influensa som drabbar svin, kom den att kallas svininfluensa. Men detta gav problem för svinuppfödare m.fl., och WHO såväl som nationella hälsomyndigheter rekommenderade i stället först nya influensan, senare den tekniska benämningen A(H1N1). Artikeln visar genom analys av olika aktörers, främst myndigheters, utspel hur namngivningen hänger ihop med olika agendor, där politiska, religiösa och ekonomiska intressen samverkar med och motverkar hälsomyndigheternas försök att bl.a. undvika en kris, antingen i form av omfattande sjukdom eller på grund av ryktesspridning. Slutsatsen i artikeln är att det handlar om en komplex situation där varje aktör genom namngivningen försöker ge en viss ram för hur fenomenet ska förstås och vilka konsekvenser det bör få, och att namngivningen därmed styrs av andra intressen än enbart hänsynen till befolkningen. De sista två studierna behandlar temat kriskommunikation utifrån ett dialogiskt perspektiv. Kapitel 6 om samarbetet mellan Röda Korset och fotbollssupporterföreningen Kubanerna: Dialoger om fotbollsvåld. Förebyggande kriskommunikation (Helena Hansson Nylund) tar upp förebyggande kriskommunikation och arbetet med att använda dialog som form för kommunikation, i syfte att påverka. Samarbetet mellan de två föreningarna, som inleddes 2007, har haft som mål att skapa medvetenhet kring supporterkulturen och att skapa arenor för diskussion kring värderingar och förekomsten av verbalt och fysiskt våld vid fotbollsmatcher. Undersökningen bygger på intervjuer, deltagande observationer och studier av inlägg i Kubanernas webbforum. Syftet har varit att närmare studera projektets deltagare som mottagare för påverkan och att resonera kring deltagarnas uppfattning av samarbetet i relation till deras eventuella förmåga att själva påverka supporterkulturen i framtiden. Undersökningen lyfter fram behovet av dialogiska platser för möten mellan olika grupper, liksom problemet då olika typer av kommunikation, såsom utbildning, medling och personliga diskussioner samverkar. 11 / 13

12 I sista kapitlet, Attityder som retoriska medel. Exemplet kärnavfallsfrågan (Brigitte Mral), handlar det om attityder och attitydyttringar som retoriska medel. Attityder, och de sätt man uttrycker dem på, är kommunikativa faktorer som visserligen kan vara omedvetna men som också kan väljas, liksom man kan välja andra retoriska strategier. Retoriska studier syftar vanligtvis till att undersöka och kritiskt granska explicita yttringar hos aktörer i retoriska situationer: argument, stilistiska grepp, visuella budskap etc. De kan också syfta till att därutöver kartlägga en mera implicit, outtalad och svåråtkomlig nivå av t.ex. underförståddheter och underliggande värderingar och premisser. Denna studie baseras på offentliga debatter om kärnavfallsfrågan mellan olika aktörer: kärnkraftsindustrin, myndigheter, kommunpolitiker, experter, miljöaktivister och intresserad allmänhet. När kontroversiella frågor diskuteras sker det inte sällan att ett personligt engagemang färgar inläggen. Den attityd som individer eller grupper har utvecklat gentemot en sakfråga styr i hög grad det som sägs och förhandlas. I artikeln ges en rad exempel på attitydyttringar, både verbala och icke-verbala, som varje kommunikatör bör vara uppmärksam på eftersom de signaler man sänder ut i stor utsträckning påverkar hur budskapet tas emot. Fotnoter har placerats i slutet av varje kapitel. Referenslitteratur och källor ligger kapitelvis längst bak i boken. 1. Örebro universitet; finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Johansen & Frandsen (2007); Falkheimer, Heide & Larsson (2009); Millar & Heath (2004). 3. Aristoteles (2012), Bok 1, kap. 2, 1 (1355b). 4. Om retoriska begrepp i allmänhet och den retoriska arbetsprocessen i synnerhet, se t.ex. Grinde (2008). 5. Aristoteles (2012), Bok 1, kap. 2, 13 (1357a). 6. Johansen & Frandsen (2007); Ulmer, Sellnow & Seeger (2011); Falkheimer, Eide & Larsson (2009). 7. Millar & Heath (2004), s Om begreppet Retorisk situation se t.ex. Kjeldsen (2008), kap Kjeldsen (2008), s Om begreppet kairòs se t.ex. Kjeldsen (2008), s. 73f. 11. Se t.ex. Ryan (1982). 12. Benoit (1995). 13. Om begreppet doxa och doxologi, se Rosengren (2008). Om bogen 12 / 13

13 Læs mere om bogen "Krisretorik. Retoriska aspekter på kriskommunikation" her 13 / 13

KRISRETORIK. Retoriska aspekter på kriskommunikation

KRISRETORIK. Retoriska aspekter på kriskommunikation Ni minns säkert att Migrationsverket firade några utvisningar av flyktingar med tårta och champagne för några år sedan. Ni kanske inte lika tydligt kommer ihåg att det inträffade en incident i kärnkraftverket

Läs mer

Krisretorik. Retoriska aspekter på kriskommunikation. Brigitte Mral & Orla Vigsø (red.)

Krisretorik. Retoriska aspekter på kriskommunikation. Brigitte Mral & Orla Vigsø (red.) Krisretorik Retoriska aspekter på kriskommunikation Brigitte Mral & Orla Vigsø (red.) Innehåll Inledning: Retorik, risk och kris 5 BRIGITTE MRAL 1. Tårtkalaset och allmänhetens förtroende 19 En studie

Läs mer

Retoriska aspekter på kriskommunikation. Fortsättningsprojekt: Kriskommunikation i praktiken (KIP) Bakgrund: Retorik och kriskommunikation

Retoriska aspekter på kriskommunikation. Fortsättningsprojekt: Kriskommunikation i praktiken (KIP) Bakgrund: Retorik och kriskommunikation Retoriska aspekter på kriskommunikation Fortsättningsprojekt: Kriskommunikation i praktiken (KIP) Bakgrund: Retorik och kriskommunikation Projektet Retoriska aspekter på kriskommunikation (RAK) syftar

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Kriskommunikation i praktiken (KIP) Populärvetenskaplig sammanfattning

Kriskommunikation i praktiken (KIP) Populärvetenskaplig sammanfattning Kriskommunikation i praktiken (KIP) Populärvetenskaplig sammanfattning 2 MSB:s kontaktpersoner: Ebba Hallsenius, 010-240 42 33 Henrik Olinder, 010-240 42 91 Publikationsnummer MSB 502-2012/11 ISBN 978-91-7383-298-4

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Kommunikation för dataloger (DA3013)

Kommunikation för dataloger (DA3013) Kommunikation för dataloger (DA3013) - Muntligt moment 1,5hp Stockholms universitet Hösten 2016 Linda Söderlindh, KTH, ECE/Språk Universitetsadjunkt Teknikvetenskaplig kommunikation Momentets upplägg Föreläsning

Läs mer

DD1393 Mjukvarukonstruktion. Presentationsteknik. Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation

DD1393 Mjukvarukonstruktion. Presentationsteknik. Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation DD1393 Mjukvarukonstruktion Presentationsteknik Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation Kommunikation på DD1393 1,5hp Föreläsning 1 Presentationsteknik

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se VÄLKOMNA Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor, varje

Läs mer

Engelska 7, ENGENG07, 100 p

Engelska 7, ENGENG07, 100 p Prövning Engelska 7, ENGENG07, 100 p Lärobok och litteratur McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN: 978-91-47-9196-6 En list på litterära verk skickas ut av läraren till studenterna. Romanerna

Läs mer

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Inledning Kommunikation handlar inte bara om att prata, det handlar också om att lyssna samt att kunna ta till sig information genom de olika kanaler

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Ingen skal noensinne skremme oss fra å være Norge

Ingen skal noensinne skremme oss fra å være Norge ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Ingen skal noensinne skremme oss fra å være Norge En retorisk analys av Jens Stoltenbergs tal efter terrorattackerna i

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

En undersökning av Norwegians kriskommunikation under flygstrejken 2015.

En undersökning av Norwegians kriskommunikation under flygstrejken 2015. En undersökning av Norwegians kriskommunikation under flygstrejken 2015. En textanalys av Facebookinlägg och pressmeddelanden. Institutionen för mediestudier JMK Medie & kommunikationsvetenskap HT15, kandidatuppsats

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Svenska. Ämnets syfte

Svenska. Ämnets syfte Svenska SVE Svenska Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll Metoder och Verktyg Muntlig kommunikation Det viktigaste Vad är det viktigaste vid muntlig presentation (muntlig kommunikation)? Att få över ditt budskap till mottagaren Hur lyckas man med det? Talang?

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Hur reagerar människor i krissituationer?

Hur reagerar människor i krissituationer? Hur reagerar människor i krissituationer? Ann Försvarshögskolan Reaktioner i krissituationer: både eviga frågor och nya problem Lissabon 1755 Diffusa och osäkra hot Flöde av information om risker Mångfald

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Engelska 7 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod ENGENG07 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Skriftligt prov Teoretiskt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Bifogas Hedencrona m.fl Progress

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE Praktisk kriskommunikation Det du behöver veta för att kommunicera och agera på rätt sätt i en krissituation. Och hur du förbereder dig innan krisen är ett faktum. Av Jeanette

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering

Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering WSP Environmental Fredrik Lundgren fredrik.lundgren@wspgroup.se 040-699 63 49 25 oktober 2007 Projektupplägg Syfte: Identifiera

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling, ledarskap och kommunikation MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling Organisation Gemensamma mål Arbetsfördelning och Specialisering Samordning och

Läs mer

Producerade/publicerade skrifter (i omvänd kronologisk ordning):

Producerade/publicerade skrifter (i omvänd kronologisk ordning): Projekt Retoriska aspekter på kriskommunikation publikationer och konferenspresentationer 2007-2012 Producerade/publicerade skrifter (i omvänd kronologisk ordning): & Orla Vigsø (utg.) Krisretorik. Retoriska

Läs mer

Boksammanfattning. Modern Kriskommunikation Din guide för framgångsrik kommunikation i krissituationer. Om författaren

Boksammanfattning. Modern Kriskommunikation Din guide för framgångsrik kommunikation i krissituationer. Om författaren Boksammanfattning Modern Kriskommunikation Din guide för framgångsrik kommunikation i krissituationer Varför går vissa företag på den ena förödande krisen efter den andra medan andra rider ut liknande

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer