Insatsbeskrivningar och riktlinjer för Avdelningen funktionshinder

Transkript

1 Insatsbeskrivningar och riktlinjer för Avdelningen funktionshinder - enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SoL (Socialtjänstlagen) Gäller from

2 Sida: 2 Inledning Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS En rättighetslag med ramlagskaraktär Ansvarig nämnd Syftet med LSS Vem är LSS till för? Vem kan beviljas insatser enligt LSS? Vilka insatser kan beviljas enligt LSS? Insatsbeskrivningar och riktlinjer Syfte med insatsbeskrivningar och riktlinjer Vem är insatsbeskrivningarna och riktlinjerna till för? Hur ska insatsbeskrivningarna och riktlinjerna användas? Insatsbeskrivningar samt vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Personkrets, 1 LSS LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, 9 2 p LSS Syfte med insatsen 9 2 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 2 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Utformning av insatsen 9 2 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Ledsagarservice, 9 3 p LSS Syfte med insatsen 9 3 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 3 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Utformning av insatsen 9 3 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten...21

3 Sida: Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Biträde av kontaktperson, 9 4 p LSS Syfte med insatsen 9 4 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 4 p LSS Prop. 1992/93: Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Utformning av insatsen 9 4 p LSS Prop. 1992/93: Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Avlösarservice i hemmet, 9 5 p LSS Syfte med insatsen 9 5 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 5 p LSS Prop. 1992/93: Utformning av insatsen 9 5 p LSS Prop. 1992/93: Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Korttidsvistelse utanför det egna hemmet, 9 6 p LSS Syfte med insatsen 9 6 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 6 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Utformning av insatsen 9 6 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, 9 7 p LSS Syfte med insatsen 9 7 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 7 p LSS Prop. 1992/93: Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Utformning av insatsen 9 7 p LSS...34

4 Sida: Prop. 1992/93: Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9 8 p LSS Syfte med insatsen 9 8 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 8 p LSS Prop. 1992/93: Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Utformning av insatsen 9 8 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 9 9 p LSS Syfte med insatsen 9 9 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 9 p LSS Prop. 1992/93: Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Utformning av insatsen 9 9 p LSS Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Regeringsrätten Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, 9 10 p LSS Syfte med insatsen 9 10 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 10 p LSS Prop. 1992/93: Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Utformning av insatsen 9 10 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Insatsens omfattning 9 10 p LSS Prop. 1992/93: Individuell plan, 10 LSS Syfte med insatsen

5 Sida: LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen LSS Utformning av insatsen LSS Prop. 1992/93: Litteratur...54

6 Sida: 6 Inledning Insatsbeskrivningar och riktlinjer för insatser enligt LSS är ett av vård- och omsorgsnämndens styrdokument för LSS-insatser. I insatsbeskrivningarna sammanfattas vad som sägs om de olika LSS-insatserna i lagstiftning och rättspraxis. I de fall där lagstiftning och rättspraxis ger utrymme för tolkning tydliggörs nämndens ställningstaganden i riktlinjer. Syftet med insatsbeskrivningar och vård- och omsorgsnämndens riktlinjer är att tydliggöra vilket stöd och vilken service som kan erbjudas utifrån LSS samt att säkerställa en enhetlig handläggning och likvärdig behovsbedömning. Syftet med insatsbeskrivningarna och riktlinjerna i detta dokument är att de ska vara ett stöd för LSS-handläggarna i deras arbete med utredning och beslut i individärenden. Likvärdig behovsbedömning betyder inte att alla har rätt till samma insatser eller samma utformning och omfattning på insatserna. Insatserna ska anpassas till mottagarens individuella behov. 1.1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS En rättighetslag med ramlagskaraktär Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en lag som innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt vissa personer som har funktionsnedsättning. LSS brukar beskrivas som en rättighetslag. Det betyder att lagen innehåller definierade och för enskilda personer utkrävbara insatser. LSS är dock inte en renodlad rättighetslag. På samma sätt som socialtjänstlagen förenar den rättigheter för den enskilde med skyldigheter för huvudmannen och den innehåller också bestämmelser med målformuleringar av tydlig ramlagskaraktär. Insatserna är visserligen tydligt definierade men beskrivningar av utformning och omfattning för de olika insatserna är ofta otydliga eller saknas. I de delar där lagen endast innehåller allmänt hållna regler eller målformuleringar överlämnas i praktiken den närmare utformningen åt domstolar och beslutande myndigheter. Det betyder att Sollentuna kommun måste tolka vad som står i lagtext, föreskrifter och proposition för att sedan ta ställning till hur utformningen och omfattningen av insatserna för särskilt stöd och särskild service ska se ut i Sollentuna Ansvarig nämnd I Sollentuna kommun ansvarar vård- och omsorgsnämnden för insatser enligt LSS. Undantag görs för insatser till personer som har en psykisk funktionsnedsättning och är

7 Sida: 7 yngre än 65 år samt för personer som utöver en funktionsnedsättning också har svåra missbruksproblem. För LSS-insatser till dessa grupper ansvarar socialnämnden Syftet med LSS I LSS står det att lagen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer som har funktionsnedsättning. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade och de ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv Vem är LSS till för? LSS innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer som har: utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service Vem kan beviljas insatser enligt LSS? Insatser enligt LSS kan beviljas den som: omfattas av någon av lagens tre personkretsar enligt 1 LSS begär det behöver sådan hjälp i sin livsföring inte får detta behov faktiskt tillgodosett på annat sätt Vilka insatser kan beviljas enligt LSS? I 9 LSS ingår insatserna: 1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning 3. Ledsagarservice 4. Biträde av kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

8 Sida: 8 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig För insatser enligt 9 1, rådgivning och annat personligt stöd, ansvarar landstinget. 1.2 Insatsbeskrivningar och riktlinjer Insatsbeskrivningarna och riktlinjerna är ett av nämndens styrdokument för LSS-insatser. I insatsbeskrivningarna sammanfattas vad som sägs om de olika LSS-insatserna i lagstiftning och rättspraxis. I de fall där lagstiftning och rättspraxis ger utrymme för tolkning tydliggörs nämndens ställningstaganden i riktlinjer Syfte med insatsbeskrivningar och riktlinjer Syftet med insatsbeskrivningar och vård- och omsorgsnämndens riktlinjer är att: tydliggöra vilket stöd och vilken service som kan erbjudas utifrån LSS säkerställa en enhetlig handläggning och likvärdig behovsbedömning Likvärdig behovsbedömning betyder inte att alla har rätt till samma insatser eller samma utformning och omfattning på insatserna. I lagen står det att insatserna ska anpassas till mottagarens individuella behov och att den enskilde i största möjliga utsträckning ska ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges Vem är insatsbeskrivningarna och riktlinjerna till för? Insatsbeskrivningarna och riktlinjerna ska vara ett stöd för LSS-handläggarna i deras arbete med behovsbedömning och beviljande av insatser. Insatsbeskrivningarna och riktlinjerna ska ligga till grund för nämndens arbete med upphandling, beställning, utveckling och uppföljning. Insatsbeskrivningarna och riktlinjerna kan också fungera som allmän information om de olika insatserna och hur dessa utformas i Sollentuna Hur ska insatsbeskrivningarna och riktlinjerna användas? I insatsbeskrivningarna sammanfattas vad som sägs om de olika insatserna i följande styrdokument: Lagtexten, LSS Regeringens proposition (1992/93:159) Stöd och service till vissa funktionshindrade Socialstyrelsens föreskrifter Socialstyrelsens allmänna råd Rättspraxis, dvs. relevanta domar från Regeringsrätten

9 Sida: 9 Insatsbeskrivningarna uppdateras löpande vid behov. Texterna i insatsbeskrivningarna är inte fullständiga. Det är alltid de ursprungliga styrdokumenten som gäller. Om två styrdokument har olika innebörd, eller om ett styrdokument har annan innebörd än nämndens riktlinje, ska förvaltningen överlämna ärendet till nämnden (eller delegat enligt delegationsordning) för beslut. Detta gäller även då en lagakraftvunnen dom från kammarrätt rubbar ovanstående styrdokument eller nämndens riktlinjer. Om denna typ av beslut är återkommande ska delegat föreslå nämnden ändring av riktlinje. 2 Insatsbeskrivningar samt vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Insatsbeskrivningar och riktlinjer finns för de insatser för särskilt stöd och särskild service som anges i 9 LSS, dock inte för insatsen rådgivning och annat personligt stöd som landstinget ansvarar för. Förtydliganden har också gjorts för vissa andra paragrafer i lagen. 2.1 Personkrets, 1 LSS LSS 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service Prop. 1992/93:159 Första och andra punkterna bygger på medicinska diagnoser. Dessa grupper bör, på grund av sina utsatta situationer och sina svårigheter att tillvarata sina intressen, tillhöra lagens personkrets utan att kriterierna enligt punkt 3 behöver prövas i varje enskilt fall. Även lindrigt utvecklingsstörda kan ha omfattande funktionshinder. Första punkten Med utvecklingsstörning avses en intellektuell funktionsnedsättning som beroende på grad och miljö utgör ett funktionshinder. Den intellektuella funktionsnedsättningen sammanhänger med en under individens utvecklingsperiod inträffad brist eller skada som i många fall är så betydande att personen behöver stöd och hjälp i sin livsföring genom olika insatser för att kunna delta i samhällslivet. Med utvecklingsperioden avses i allmänhet åren före 16 års ålder. Orsaken till bristen eller skadan saknar betydelse. Vid bedömningen av

10 Sida: 10 den intellektuella funktionsförmågan skall psykologiska, sociala och pedagogiska faktorer vägas samman. Med autism eller autismliknande tillstånd avses sådana djupgående störningar i fråga om social förmåga, kommunikation och beteende som medför allvarligt funktionshinder i fråga om psykosocial och/eller pedagogisk anpassning. Störningarna debuterar under barndomen, oftast men inte alltid före 3 års ålder, och ger nästan alltid allvarliga psykiska funktionshinder under hela livet. Andra punkten Andra punkten beskriver vilka personer som erhållit ett begåvningsfunktionshinder i vuxen ålder som omfattas av lagen. Det är fråga om personer som efter utvecklingsåren har fått en hjärnskada och till följd härav ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder. Utlösande faktorer skall vara sjukdomar av kroppslig art tumörer, hjärnblödningar, inflammationer osv. eller skador som har föranletts av yttre våld, t.ex. trafikskador. Däremot avses inte personer med olika psykiska sjukdomstillstånd t.ex. demenser eller sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel. Dessa personer kan endast omfattas av lagen om de uppfyller kriterierna i tredje punkten. Tredje punkten Enligt denna punkt omfattar lagen också personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Häri inbegrips barn, ungdomar och vuxna med långvariga habiliterings- och rehabiliteringsbehov. Det gäller personer som på grund av sitt funktionshinder har ett i flera avseenden likartat behov som de som omfattas av första och andra punkterna. Alla angivna rekvisit skall vara uppfyllda för att lagen skall vara tillämplig. Rekvisiten går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig, eftersom de påverkar varandra. Med funktionshinder menas den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Orsaken till eller arten av funktionshinder är inte avgörande, inte heller den medicinska diagnosen. Inom kretsen finns personer med fysiska, psykiska och begåvningsmässiga funktionshinder. Funktionshindret skall för att omfattas av lagen vara stort och varaktigt. Det skall ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, t.ex. boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. Det gäller t.ex. om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av en annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i boendet, i utbildningssituationen, på arbetet, på fritiden eller för att förflytta sig, för att meddela sig med andra eller för att ta emot information. (prop. s. 55) Personkretsen enligt tredje punkten omfattar t.ex. människor med uttalade förlamningar eller svårartade och invalidiserande effekter av sjukdomar som diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar samt människor med grava syn- och hörselskador. En till synes mindre allvarlig sjukdom eller mindre skada kan också innebära ett stort funktionshinder som

11 Sida: 11 förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Som exempel på detta kan nämnas vissa medicinska funktionshinder, såsom tarmåkommor med täta tömningsträngningar, och vissa typer av hjärnskador som kan innebära obetydliga intellektuella störningar i vissa avseenden men uttalade störningar i andra. Även psykiska störningar kan förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Funktionshindren skall också vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bl.a. att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation (t.ex. direkt samtal med andra och telefonering), förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation m.m. Behovet skall bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara av insatser enligt denna lag. I begreppet omfattande behov av stöd eller service kan ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Detta innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Ibland kan det dock behövas återkommande insatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan i samverkan verka multiplicerande och därför sammantaget förorsaka betydande svårigheter. Hos små barn med funktionshinder har, på grund av barnets ålder, kanske ännu inte klart utkristalliserats några på grund av funktionshindret betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, eftersom alla barn i den åldern har dessa svårigheter mer eller mindre (att tala, äta själv, gå etc). I dessa fall får man göra en bedömning av om barnet med stigande ålder kan antas komma att få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. För att en person skall omfattas av lagen krävs också att det är uppenbart att hans funktionshinder inte beror på normalt åldrande. En naturlig med åldern sammanhängande funktionsförlust av den omfattning som lagen förutsätter inträder i realiteten enbart hos äldre. Som äldre betraktas enligt vanligt språkbruk personer över den allmänna pensionsåldern 65 år. De funktionshinder som är relaterade till normalt åldrande har ofta ett progredierande förlopp som leder till ökade behov av stöd och service. De vanligaste sjukdomsgrupperna är hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar inom skelett och rörelseorgan samt inom centrala nervsystemet. Andra funktionshinder av geriatrisk karaktär kan t.ex. vara en utsliten höftled eller senildemens hos en äldre person, alltså sjukdomar som inte är helt oväntade beträffande en åldrad människa, men som betraktas som en katastrof om en yngre människa drabbas. Sjukdomsbilden omfattar ofta flera organ

12 Sida: 12 samtidigt. På grund av åldrandeprocessen får dessutom "vanliga" sjukdomar och skador ofta större följder för äldre än för yngre människor. Äldre människor hos vilka åldrandet accentuerar svårigheter till följd av ett funktionshinder som debuterat vid en sådan ålder att det uppenbart inte är åldersrelaterat, kan dock ingå i personkretsen. Likaledes kan äldre personer som drabbats av ett omfattande funktionshinder utan samband med åldrandet, exempelvis genom skada vid en trafikolycka inkluderas. Även i de situationer där funktionshindret uppenbart inte är åldersrelaterat kan bedömningen av en äldre människas behov av hjälp i sin livsföring för att leva på en med jämnåriga likvärdig nivå, dvs. rätt till olika insatser, påverkas av stigande ålder. Det kan dock ofta vara rimligt att den åldrige får bo kvar i en gruppbostad så länge det är möjligt. Beslut om personkretstillhörighet fattas inte särskilt, utan skall vara en del av beslut om insatser. (prop. s. 55, ) Regeringsrätten RÅ 1999 ref. 54 En 81-årig man med grav synskada har ansetts ha ett sådant stort och varaktigt funktionshinder som avses i 1 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Funktionshindret har dock inte ansetts förorsaka sådana betydande svårigheter i hans dagliga livsföring som förutsätts i bestämmelsen. Det härmed sammanhängande behovet av stöd och service har inte heller ansetts omfattande. Då inte samtliga krav enligt bestämmelsen varit uppfyllda har han inte ansetts höra till lagens personkrets. RÅ 2000 ref. 39 En person som varit underkastad långvarig tvångsvård enligt äldre omsorgslagstiftning och fortsättningsvis genomgick rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning har ansetts berättigad att få insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade för att förberedelser skulle kunna vidtas för permissioner och senare upphörande av tvångsvården. RÅ 2001 ref. 33 Ett fyraårigt dövt barn har ansetts höra till den personkrets som anges i 1 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och därmed ha rätt till insatsen avlösarservice i hemmet. RÅ 2008 ref. 78 En person med Alzheimers sjukdom har ansetts tillhöra den personkrets som anges i 1 2 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. HFD 2012 ref. 8 En 57-årig kvinna som är stomiopererad, har diabetes och har drabbats av flertal blodproppar i hjärnan har ansetts ha ett varaktigt funktionshinder som avses i 1 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och som inte beror på normalt åldrande. Funktionshindret har dock inte ansetts förorsaka sådana betydande svårigheter i

13 Sida: 13 hennes dagliga livsföring som förutsätts i bestämmelsen. Det härmed sammanhängande behovet av stöd och service har hon inte heller ansetts omfattande. Då inte samtliga krav enligt bestämmelsen varit uppfyllda har hon inte ansetts höra till lagens personkrets. Socialstyrelsen delade inte denna uppfattning Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Personkretstillhörigheten/diagnosen ska intygas med läkarintyg/psykologutlåtande/adlbedömning. 2.2 Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, 9 2 p LSS Syfte med insatsen 9 2 p LSS Allmänt 5, 7 Främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för den enskilde. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. 9 a Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Barnperspektiv Enligt 6 a LSS ska barnets bästa särskilt beaktas när åtgärder rör barn. Det innebär bland annat att ett barnperspektiv alltid skall finnas med när ett ärende handläggs. Barnperspektivet innebär att det är viktigt att uppmärksamma barnets situation, låta barnet komma till tals och se till att barnet får uttrycka sin vilja och framföra sina egna önskemål. Ställning tas alltid till barnets mognad och ålder.

14 Sida: Prop. 1992/93:159 Ett viktigt syfte med personlig assistans bör vara att åstadkomma villkor för personer med omfattande livslånga eller långvariga funktionshinder, som är likvärdiga med andra människors i motsvarande åldrar. Med personlig assistans kan den enskilde ges frihet att själv bestämma om i vilka situationer och vid vilka tillfällen som hjälpen skall ges. (prop. s. 64) Krav för att beviljas insatsen 9 2 p LSS 7 Personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9: om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt 9 a Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. 9 b Insatser enligt 9 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år endast om 1. insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller 2. ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad. Insatser enligt 9 2 får dock inte utökas efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år. Lag (2000:1030). 9 c När ekonomiskt stöd enligt 9 2 har beviljats och assistans utförs av någon som är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den insatsberättigade och som inte är anställd av kommunen, ska 1. kommunen få besöka den insatsberättigade när det behövs för bedömningen av rätten till eller behovet av insatsen eller i övrigt för tillämpningen av denna lag, och 2. Inspektionen för vård och omsorg få tillträde till bostaden för att inspektera assistansen enligt 26 d. Vid inspektion enligt första stycket 2 gäller inte 26 e. Om en myndighet vid upprepade tillfällen utan giltig anledning vägras besök eller inspektion enligt första stycket, får det

15 Sida: 15 ekonomiska stödet enligt 9 2 dras in eller sättas ned. För att stödet ska få dras in eller sättas ned krävs att den insatsberättigade har informerats om denna påföljd. Med närstående enligt första stycket avses make, sambo, barn, förälder och syskon samt deras makar, sambor och barn. Lag (2012:961). 9 d Som kostnad för personlig assistans enligt 9 2 anses inte ersättning för assistans som utförs av någon 1. som inte har fyllt 18 år, 2. som är bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 3. som till följd av sjukdom, ålderdom eller liknande orsak saknar förmåga att utföra arbete som personlig assistent, eller 4. på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2-4 lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete, 5-10 b arbetstidslagen (1982:673) eller kollektivavtal som uppfyller kraven i 3 arbetstidslagen. Lag (2012:930). 11 a Den som är arbetsgivare för eller uppdragsgivare åt en personlig assistent ska lämna följande uppgifter till kommunen: 1. Uppgifter som visar om assistenten är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den insatsberättigade, om assistenten har fyllt 18 år och om assistenten är bosatt inom eller utanför EES-området. 1. Uppgifterna ska lämnas innan assistansen börjar utföras och vid ändrade förhållanden. 2. Uppgifter som visar den arbetstid som assistenten har arbetat hos en insatsberättigad. Uppgifterna ska lämnas månadsvis i efterhand. 3. Uppgifter som visar att något förhållande som anges i 9 d 3 inte föreligger. Uppgifterna ska lämnas på begäran av kommunen. Lag (2012:930) Prop. 1992/93:159 Allmänt Vid bedömning av om den enskilde har behov av insatsen i sin livsföring måste jämförelser göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. För att viss insats enligt 9 skall kunna nekas den enskilde på grund av att behovet tillgodoses på annat sätt, skall behovet också faktiskt tillgodoses på annat sätt. Det räcker således inte att behovet kan tillgodoses på annat sätt. Ett behov kan, helt eller till viss del, tillgodoses genom en förälders ansvar enligt föräldrabalken för den normala vårdnaden av ett barn. Även om behovet i viss mån tillgodoses på annat sätt kan rätt föreligga till kompletterande insatser enligt denna lag. (prop. s. 172) Om 9 2 p

16 Sida: 16 Assistansen skall vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. Avgörande bör vara att den enskilde behöver personlig hjälp för att klara sin hygien, för att klä sig och klä av sig, för att inta måltider eller för att kommunicera med andra. Avsikten bör emellertid vara att assistansen därutöver också skall ges i andra situationer där den enskilde behöver kvalificerad hjälp och som ingår i det dagliga livet, t.ex. om personen behöver hjälp för att komma ut i samhället, för att studera, för att delta i daglig verksamhet eller för att få eller behålla ett arbete. Personlig assistans bör alltid övervägas som alternativ för barn och ungdomar till att bo utanför föräldrahemmet och för vuxna personer till att bo på institution. Något krav på att stödbehovet ska ha en viss tidsmässig omfattning föreligger inte. Dock har tidsfaktorn självfallet betydelse. Ju större stödbehov i tid som föreligger desto mer talar omständigheterna för att rätt till biträde av assistent föreligger. I en gruppbostad finns en fast personal som bas. Med hänsyn härtill bör personlig assistans normalt inte lämnas i en gruppbostad. De boende skall ha inflytande och medbestämmande över vilken personal som skall hjälpa dem i bostaden. Behov av personlig assistans kan dock föreligga vid fritidsaktiviteter och andra aktiviteter utanför bostaden. (prop. s , ) Regeringsrätten RÅ 1997 ref. 28 En person med psykiskt funktionshinder, som bl.a. medför att han har behov av daglig hjälp med motivation och aktiveringsinsatser för att äta, klä sig och sköta sin hygien, har inte ansetts ha rätt till personlig assistent enligt 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer För att beviljas insatsen biträde av personlig assistans ska den enskilde ha behov av hjälp med grundläggande behov i en omfattning som inte är obetydlig. Den som har insatsen bostad med särskild service enligt 9 8 LSS eller 9 9 LSS beviljas inte personlig assistans. Insatsen bostad med särskild service enligt 9 8 LSS eller 9 9 LSS bedöms tillgodose det totala omsorgsbehovet Utformning av insatsen 9 2 p LSS Allmänt 6, 7 2 st Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Insatserna ska:

17 Sida: 17 tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor vara varaktiga och samordnade anpassas till mottagarens individuella behov utformas så att de är lätt tillgängliga stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv 9 a Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt Prop. 1992/93:159 Allmänt Syftet att främja den enskildes fulla delaktighet i samhällslivet kräver att inga insatser ses som isolerade från varandra och inte heller från annan samhällsverksamhet. Insatser enligt lagen skall harmoniera med och komplettera insatser som görs av andra samhällsorgan, t.ex. sådana som handlägger frågor om socialtjänst, socialförsäkring, hälso- och sjukvård, arbetsmarknadsfrågor och bostadsfrågor. Den enskilde måste kunna lita på att insatser ges så länge behov föreligger. Kontinuiteten skall garanteras. Insatserna skall utformas så att de ökar den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Insatserna får inte ges formen av ett beskyddande omhändertagande där den enskilde själv spelar en passiv roll. Det bör eftersträvas att den enskilde själv tar aktiv del i beslut om olika insatser. Alla insatser bör ha en aktiverande prägel med yttersta syfte att även den som har omfattande funktionshinder i största möjliga utsträckning skall kunna bo självständigt och arbeta som andra. (prop. s ) Om 9 2 p I begreppet personlig assistans ligger att det skall vara fråga om ett personligt stöd, som ger den funktionshindrade ökade möjligheter till ett självständigt liv. Det skall vara fråga om hjälp och stöd som knyts till den enskilde och finns tillgängligt för honom eller henne i olika verksamheter och under olika tider på dygnet. Den personliga assistenten skall i möjligaste mån garantera en kontinuitet i stödet och därmed trygghet för den enskilde och hans närstående. Den enskildes behov av stöd och hjälp skall kunna tillgodoses av ett begränsat antal personer personliga assistenter. De är knutna till den enskilde funktionshindrade och inte till någon viss verksamhet. Den enskilde bör ha ett avgörande

18 Sida: 18 eller mycket stort inflytande på vem som anställs som assistent. Den enskilde skall också ha ett stort inflytande över när och hur hjälpen skall ges, dvs. kunna bestämma över sin livssituation. Biträde av personlig assistent kan ges genom personligt vårdbiträde som är anställt hos kommunen, kooperativ, organisation eller företag. En personlig assistent kan också vara anställd av den funktionshindrade personen själv. Om den enskilde själv önskar vara arbetsgivare för den personliga assistenten eller själv anlita annat organ än kommunen kan han av kommunen få ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans, till den del som inte täcks av allmän försäkringskassa enligt lag om assistansersättning. Den enskilde personen får då själv ordna sin personliga assistans på det sätt som han anser är bäst. (prop. s ) Regeringsrätten RÅ 2004 ref. 31 Ett stöd som en arbetsgivare tillhandahåller sina anställda i form av en till arbetsplatsen knuten grupp av assistenter i en s.k. assistentpool kan inte anses utgöra personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. RÅ 2005 ref. 85 Ekonomiskt stöd från kommunen till skäliga kostnader för personlig assistans enligt 9 2 lagen (1993:389) om stöd och service till vissa funktionshindrade avser samma slags kostnader som lagen (1993:389) om assistansersättning men utgår från de verkliga kostnaderna för assistansen. RÅ 2005 ref. 86 En funktionshindrad, som uppbär ersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och som själv anordnar sin assistans, har vid ordinarie assistents sjukdom ansetts berättigad att enligt 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade av kommunen erhålla ersättning enbart för faktiska merkostnader Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Insatsens utformning anpassas alltid utifrån den enskildes individuella behov. 2.3 Ledsagarservice, 9 3 p LSS Syfte med insatsen 9 3 p LSS Allmänt 5, 7 Främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för den enskilde. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

19 Sida: 19 Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv Prop. 1992/93:159 Ledsagarservice syftar till att: underlätta för den enskilde att ha kontakter med andra bryta isolering Ledsagarservice kan underlätta: för den enskilde att komma ut bland andra människor deltagande i samhällslivet deltagande i kulturlivet deltagande i fritidsaktiviteter Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven. (prop. s. 178) Barnperspektiv Enligt 6 a LSS ska barnets bästa särskilt beaktas när åtgärder rör barn. Det innebär bland annat att ett barnperspektiv alltid skall finnas med när ett ärende handläggs. Barnperspektivet innebär att det är viktigt att uppmärksamma barnets situation, låta barnet komma till tals och se till att barnet får uttrycka sin vilja och framföra sina egna önskemål. Ställning tas alltid till barnets mognad och ålder Krav för att beviljas insatsen 9 3 p LSS Allmänt 7 Personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9: om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt Prop. 1992/93:159 Allmänt Vid bedömning av om den enskilde har behov av insatsen i sin livsföring måste jämförelser göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. För att viss insats enligt 9 skall kunna nekas den enskilde på grund av att behovet tillgodoses på annat sätt, skall behovet också faktiskt tillgodoses på annat sätt. Det räcker således inte att behovet kan tillgodoses på annat sätt.

20 Sida: 20 Ett behov kan, helt eller till viss del, tillgodoses genom en förälders ansvar enligt föräldrabalken för den normala vårdnaden av ett barn. Även om behovet i viss mån tillgodoses på annat sätt kan rätt föreligga till kompletterande insatser enligt denna lag. (prop. s. 172) Regeringsrätten HFD 2011 ref. 60 Ledsagarservice kan ges en person som inte har insatsen personlig assistans och som behöver insatsen för att kunna genomföra enklare sociala aktiviteter och bryta social isolering. Utrikes semesterresa omfattas inte av begreppet enklare aktivitet. HFD 2011 ref. 62 Enligt Högsta förvaltningsdomstolen finns övervägande skäl till att lagstiftarens avsikt med insatsen ledsagarservice tar sikte på en tämligen begränsad insats, avsedd för att ge funktionshindrade som inte uppfyller förutsättningar för personlig assistans ökade möjligheter att genomföra enklare aktiviteter och bryta social isolering. Omfattande insatser i assistansliknande former kan alltså inte anses ligga inom ramen för vad en kommun kan förpliktas att svara för som ledsagarservice enligt 9 3 LSS Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Den som har insatsen personlig assistans, bostad med särskild service enligt 9 8 LSS eller 9 9 LSS beviljas inte insatsen ledsagarservice. Insatserna personlig assistans, bostad med särskild service enligt 9 8 LSS eller 9 9 LSS bedöms tillgodose intentionerna i insatsen ledsagarservice Utformning av insatsen 9 3 p LSS Allmänt 6, 7 2 st Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Insatserna ska: tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor vara varaktiga och samordnade anpassas till mottagarens individuella behov utformas så att de är lätt tillgängliga stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv

21 Sida: Prop. 1992/93:159 Allmänt Syftet att främja den enskildes fulla delaktighet i samhällslivet kräver att inga insatser ses som isolerade från varandra och inte heller från annan samhällsverksamhet. Insatser enligt lagen skall harmoniera med och komplettera insatser som görs av andra samhällsorgan, t.ex. sådana som handlägger frågor om socialtjänst, socialförsäkring, hälso- och sjukvård, arbetsmarknadsfrågor och bostadsfrågor. Den enskilde måste kunna lita på att insatser ges så länge behov föreligger. Kontinuiteten skall garanteras. Insatserna skall utformas så att de ökar den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Insatserna får inte ges formen av ett beskyddande omhändertagande där den enskilde själv spelar en passiv roll. Det bör eftersträvas att den enskilde själv tar aktiv del i beslut om olika insatser. Alla insatser bör ha en aktiverande prägel med yttersta syfte att även den som har omfattande funktionshinder i största möjliga utsträckning skall kunna bo självständigt och arbeta som andra. (prop. s ) Om 9 3 p Ledsagning bör vara en uppgift som ingår i personlig assistans för dem som har sådant stöd. Servicen bör erbjudas personer som tillhör lagens personkrets men inte har personlig assistans, för att t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet eller för att bara promenera. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven. (prop. s. 74) Regeringsrätten RÅ 2003 ref. 79 Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har beviljats i form av ledsagarservice vid en resa till Danmark (I) och i form av bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet för skolgång utanför hemkommunen (II) men inte i form av korttidsvistelse utanför det egna hemmet för en resa till London (III) Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Insatsens utformning anpassas alltid utifrån den enskildes individuella behov. Det är inte möjligt att disponera om icke utnyttjade timmar från en månad till en annan. Ledsagarservice beviljas inte för utlandsresa.

22 Sida: Biträde av kontaktperson, 9 4 p LSS Syfte med insatsen 9 4 p LSS Allmänt 5, 7 Främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för den enskilde. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Barnperspektiv Enligt 6 a LSS ska barnets bästa särskilt beaktas när åtgärder rör barn. Det innebär bland annat att ett barnperspektiv alltid skall finnas med när ett ärende handläggs. Barnperspektivet innebär att det är viktigt att uppmärksamma barnets situation, låta barnet komma till tals och se till att barnet får uttrycka sin vilja och framföra sina egna önskemål. Ställning tas alltid till barnets mognad och ålder Prop. 1992/93:159 Om 9 4 p Underlätta ett självständigt liv i samhället. Ge råd i situationer som inte är av komplicerad natur. Hjälpa till att bryta isolering genom samvaro och hjälp till fritidsverksamhet. Personligt stöd för att underlätta ett självständigt liv i samhället. Kontaktpersonen/stödfamiljen bör: vara medmänniska bryta isolering genom samvaro och genom hjälp till fritidsverksamhet hjälpa till att komma i kontakt med andra människor och att komma ut i samhället kunna följa med till och från aktiviteter och vara någon att vara tillsammans med under tiden aktiviteten pågår vara en intresserad person eller familj att regelbundet prata eller umgås med Kontaktpersonen/stödfamiljen kan: ge råd i situationer som inte är av komplicerad natur vara förespråkare för den enskilde i situationer som inte är av komplicerad natur (prop. s.75-76, 178)

23 Sida: Krav för att beviljas insatsen 9 4 p LSS Allmänt 7 Personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9: om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt Prop. 1992/93:159 Allmänt Vid bedömning av om den enskilde har behov av insatsen i sin livsföring måste jämförelser göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. För att viss insats enligt 9 skall kunna nekas den enskilde på grund av att behovet tillgodoses på annat sätt, skall behovet också faktiskt tillgodoses på annat sätt. Det räcker således inte att behovet kan tillgodoses på annat sätt. Ett behov kan, helt eller till viss del, tillgodoses genom en förälders ansvar enligt föräldrabalken för den normala vårdnaden av ett barn. Även om behovet i viss mån tillgodoses på annat sätt kan rätt föreligga till kompletterande insatser enligt denna lag. (prop. s. 172) Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Den som har insatsen bostad med särskild service enligt 9 8 LSS eller 9 9 LSS beviljas inte insatsen kontaktperson. Insatsen bostad med särskild service enligt 9 8 LSS eller 9 9 LSS bedöms tillgodose intentionerna i insatsen kontaktperson (Kammarrätten Göteborg mål nr , Kammarrätten Stockholm mål nr ) Utformning av insatsen 9 4 p LSS 6, 7 2 st Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Insatserna ska: tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor vara varaktiga och samordnade anpassas till mottagarens individuella behov

24 Sida: 24 utformas så att de är lätt tillgängliga stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv Prop. 1992/93:159 Allmänt Syftet att främja den enskildes fulla delaktighet i samhällslivet kräver att inga insatser ses som isolerade från varandra och inte heller från annan samhällsverksamhet. Insatser enligt lagen skall harmoniera med och komplettera insatser som görs av andra samhällsorgan, t.ex. sådana som handlägger frågor om socialtjänst, socialförsäkring, hälso- och sjukvård, arbetsmarknadsfrågor och bostadsfrågor. Den enskilde måste kunna lita på att insatser ges så länge behov föreligger. Kontinuiteten skall garanteras. Insatserna skall utformas så att de ökar den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Insatserna får inte ges formen av ett beskyddande omhändertagande där den enskilde själv spelar en passiv roll. Det bör eftersträvas att den enskilde själv tar aktiv del i beslut om olika insatser. Alla insatser bör ha en aktiverande prägel med yttersta syfte att även den som har omfattande funktionshinder i största möjliga utsträckning skall kunna bo självständigt och arbeta som andra. (prop. s ) Om 9 4 p Stödet bör också kunna ges av en hel familj, s.k. stödfamilj. Insatsen bör ses som ett icke-professionellt stöd som ges av en person med stort engagemang och intresse för andra människor. Den enskildes eget val av person bör vara avgörande för vem som skall utses som kontaktperson. Någon särskild form för uppdraget bör inte finnas. Det bör t.ex. inte ställas krav på att kontaktpersonen skall rapportera till huvudmannen om uppdraget. Däremot kan kontaktpersonen behöva stöd av huvudmannen i olika situationer samt viss utbildning inför uppdraget. Kommunens roll är att: vara förmedlare av kontaktpersoner aktivt arbeta för att få människor att engagera sig som kontaktpersoner (prop. s.75-76, 178) Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Insatsens utformning anpassas alltid utifrån den enskildes individuella behov. Genomförandet av insatsen planeras av den enskilde och utföraren. Den enskilde har rätt att påverka vem som ska anlitas som kontaktperson.