Kompetensförsörjning inom kommunernas vård och omsorg om äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetensförsörjning inom kommunernas vård och omsorg om äldre"

Transkript

1 Kompetensförsörjning inom kommunernas vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2006

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser i dokumentet. Experternas sammanställning kan dock bli underlag för myndighetens ställningstaganden. Artikelnr Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad juni

3 Förord God tillgång till yrkeskompetent personal är en förutsättning för god kvalitet i vården och omsorgen om äldre. Vid början av 2000-talet hade många huvudmän svårigheter att rekrytera och behålla sådan personal. För att belysa läget vintern 2006/2007 har Socialstyrelsen genomfört en intervjuundersökning bland ett antal kommuner och företag om dagsläget ifråga om rekrytering och kompetensutveckling. Studien visar att rekryteringsläget, jämfört med början av 2000-talet, genomgående förbättrats. Fortfarande har emellertid vissa kommuner problem att få tag i kompetent personal, särskilt gäller det chefer och rehabiliteringspersonal. Trots att det för flertalet kommuner är relativt lätt att rekrytera yrkeskompetenta undersköterskor och vårdbiträden ökar inte andelen bland dessa som har adekvat yrkeskompetens. Särskilt i storstadsområdena har ofta mindre än hälften av de nyrekryterade sådan kompetens. Den undersökning som presenteras i denna rapport har genomförts av Ramböll Management på uppdrag av Socialstyrelsen. Det är Mattias Wikner, Anna von Bothmer och Cecilia Stenbjörn vid Ramböll Management som genomfört studien. De svarar även för innehåll och bedömningar i denna rapport. Undersökningen har genomförts inom ramen för Investera nu! för vilket Gert Alaby är projektledare. Christer Neleryd Enhetschef Äldreenheten 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Studiens syfte och genomförande 7 Resultat och slutsatser 7 Inledning 9 Bakgrund 9 Syfte 11 Metod 12 Urval 12 Genomförande 13 Projektorganisation 14 Resultat 15 Rekryteringsläget 15 Förändringar på övergripande nivå 15 Rekryteringsläget för chefer 16 Rekryteringsläget för sjuksköterskor 18 Rekryteringsläget för undersköterskor och vårdbiträden med adekvat utbildning 20 Rekryteringsläget för arbetsledare 22 Rekryteringsläget för biståndsbedömare 23 Rekryteringsläget för rehabiliteringspersonal (arbetsterapeuter och sjukgymnaster) 24 Rekryteringsläget på 1 2 års sikt 25 Vakanta tjänster 26 Förändringar på övergripande nivå 26 Chefer 27 Sjuksköterskor 28 Undersköterskor/vårdbiträden 28 Arbetsledare, biståndsbedömare och rehabiliteringspersonal 29 Rekryteringstid för samtliga yrkeskategorier 29 Analyser av rekryteringsbehoven 29 Analyser och planering 29 Åtgärder med anledning av rekryteringsläget 30 Strategier för att behålla och rekrytera personal 31 Pågående åtgärder 32 Åtgärder på längre sikt 33 Anlitande av uthyrningsföretag 34 Orsaker till att personal slutar 35 Kompetensutveckling 36 Kompetenskrav 36 Strategiskt kompetensutvecklingsarbete 37 Kompetensutveckling för biträdespersonalen 38 Fortbildningsaktiviteter 40 Ledarutveckling 40 5

6 Betydelsefulla åtgärder på nationell nivå 41 Sammanfattande analys 43 Rekryteringsläget 43 Chefer 43 Sjuksköterskor 43 Biståndsbedömare, rehabiliteringspersonal och övriga personalgrupper 44 Vakanser och rekryteringstider 44 Strategiskt rekryteringsarbete 44 Analyser 45 Åtgärder och strategier 45 Uthyrningsföretag 46 Kompetensutvecklingsinsatser 46 Kompetenskravet 46 Strategiskt kompetensutvecklingsarbete 47 Kompetensutveckling, fortbildning och ledarutveckling 47 Kommunernas arbete i förhållande till nationella åtgärder 48 Kommunernas syn på nationella åtgärder 48 Slutsatser i förhållande till det nationella handlingsprogrammet Investera nu! 48 6

7 Sammanfattning Studiens syfte och genomförande Socialstyrelsen har givit Ramböll Management i uppdrag att undersöka kompetensförsörjningen inom kommunernas vård och omsorg om äldre. Studien syftar till att ge en övergripande bild av det nationella rekryteringsläget och kompetensutvecklingen för personal inom äldreomsorgsverksamheten. Studien är i allt väsentligt en upprepning av tidigare studier gjorda 2001 och Ett annat syfte med undersökningen är att belysa hinder och möjligheter för att rekrytera, behålla och utveckla personal inom den kommunala äldreomsorgen. Kommunerna arbetar på flera olika sätt och med olika strategier för att underlätta rekrytering och kompetensutveckling. Ramböll Management har därför även haft ambitionen att samla ihop erfarenheterna av detta arbete samt att värdera dessa strategiers hållbarhet. Kommunernas strategiska arbete har värderats särskilt i förhållande till det nationella handlingsprogrammet Investera nu! 1 där nio myndigheter, på regeringens uppdrag, presenterade en gemensam, tioårig handlingsplan innehållande en rad åtgärder inom området. En viktig förutsättning för studien är att resultaten skall kunna jämföras med tidigare års resultat. Därför har studien i största möjliga mån genomförts på samma sätt som 2001 och 2002, det vill säga samma undersökningsmetodik har använts, samma urval av kommuner har gjorts och samma frågeställningar har legat till grund för analysen. För att studiens slutsatser skall vara giltiga för landet som helhet har ett stratifierat, slumpmässigt urval gjorts av 50 kommuner och tre privata utförare. Stratifiering är gjord efter Kommunförbundets indelning av landets kommuner i olika grupper. All datainsamling har skett genom intervjuer, hälften av kommunerna via telefonintervjuer och hälften via besöksintervjuer. Resultat och slutsatser Generellt sett är det uppenbart att rekryteringsläget är betydligt mer gynnsamt 2006 än det var 2001 respektive Sammantaget är det tydligt att rekryteringsläget har förbättrats avsevärt för de flesta yrkeskategorier och situationen har förbättrats i särskilt hög grad för de kategorier som tidigare varit synnerligen svåra att rekrytera rehabpersonal och sjuksköterskor. Vakanser och rekryteringstider ger stöd åt den positiva bilden av rekryteringsläget års undersökning påvisar betydande förändringar, idag har i stort sett samtliga kommuner under 1 procent vakanta tjänster. Förändringen är minst kraftig i storstäder, men de låg redan tidigare på en låg nivå. Mest dramatiskt är sänkningen när det gäller sjuksköterskor där vakansgraden har sjunkit från 6 till 1 procent. 1 Investera nu!, Socialstyrelsen,

8 När det gäller kommunernas strategiska arbete kring rekrytering och kompetensförsörjning ges en splittrad bild. Andelen kommuner som regelbundet genomför analyser eller beräkningar av rekryteringsbehovet har minskat. Flera kommuner anser sig inte ha något behov av analyser i nuläget då de uppfattar rekryteringsläget som relativt stabilt. En genomgående uppfattning är att äldreomsorgen är en verksamhet där behoven och efterfrågan kan förändras helt på några få år, vilket bemöts genom att dels vakanthålla platser och dels genom att anställa vikarier under perioder då det krävs extra personal. Härmed riskerar kommunerna dock att överraskas av ett snabbt förändrat rekryteringsläge. En annan fråga är vilka konkreta åtgärder och strategier som kommunerna har för att hantera utmaningarna kring rekrytering och kompetensutveckling. I studien är det tydligt att andelen kommuner som gått samman med andra kommuner och/eller landstinget om olika aktiviteter för att förbättra rekryteringsläget har minskat betydligt sedan 2002 års studie. När det gäller mer konkreta aktiviteter för att behålla personal och underlätta rekrytering är det fortfarande ett antal strategier som är särskilt vanliga. Det är höjd genomsnittlig sysselsättningsgrad, stimulera fler att söka utbildning, bättre arbetsmiljö samt ökad utbildningskapacitet. Det är dock betydligt färre kommuner som uppger att man arbetar aktivt med att erbjuda bättre lönevillkor. Några strategier som tydligt utmärker sig som mer använda nu än tidigare är ökade satsningar på arbetsmiljö ökad utbildningskapacitet, samt nya former för kompetensutveckling på arbetsplatsen. Det är tydligt att breda utbildningssatsningar med stöd av Kompetensstegen fått ett rejält genomslag i kommunerna. Arbetet med Kompetensstegen har medfört att de flesta kommuner gjort någon form av inventering, behovsanalys eller liknande av kompetensutvecklingsbehovet hos personalen. Behovet av kompetensutveckling är stort och utbildning inom en lång rad områden genomförs till följd av detta. Två tredjedelar av kommunerna uppger att de erbjuder möjligheter till vidareutbildning för biträdespersonal, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. I 2006 års undersökning har ett antal frågor ställts till kommunerna vad gäller olika nationella insatsers betydelse för rekryteringsläget. Bilden är förhållandevis samstämmig och åtta av tio kommuner anser att yrkets status, arbetsmiljön, arbetstider/sysselsättningsgrad, medel för kompetensutveckling, lönenivån och stöd till vuxenstuderande är de faktorer som har störst inverkan på rekryteringsläget. Avslutningsvis kan några övergripande slutsatser dras vad gäller kommunernas arbete i förhållande till intentionerna i 2004 års nationella handlingsprogram. Studien visar att kommunernas arbete ligger väl i linje med de statliga föresatserna kring förbättrade arbetsförhållanden och arbetsvillkor. Även när det gäller lärande och utbildning pågår en betydande aktivitet i den kommunala äldreomsorgsverksamheten. Däremot är det fortfarande ett avstånd mellan den statliga och den kommunala ambitionsnivån när det gäller att finna nya rekryteringsvägar samt att stödja äldre medarbetare inom vård och omsorg att vilja och orka arbeta längre. 8

9 Inledning Bakgrund Kompetensförsörjning inom vården och omsorgen om äldre är en väsentlig fråga för den framtida välfärdsstaten. Ämnet har analyserats och beskrivits i en rad utredningar utifrån flera olika perspektiv. En av de mest omfattande analyserna är gjord i samband med framtagandet av handlingsplanen Investera nu! där tio olika statliga myndigheter lämnar förslag om vad som kan göras för att underlätta för kommuner och berörda företag att rekrytera, behålla och kompetensutveckla sin personal 2. Myndigheternas analys av förutsättningarna för kompetensförsörjningen visar att det finns betydande svårigheter att klara uppgiften på kort sikt, och ännu större svårigheter på lång sikt. Myndigheterna föreslår en rad åtgärder för att möta dessa tilltagande svårigheter. Några av dessa är bättre stöd till chefer, utveckling av gymnasieskolans omvårdnadsprogram, ökat vuxenlärande samt bättre arbetsmiljöarbete. Behovet av åtgärder är tydligt. SCB har bland annat i sin statistik kring utbildning och arbete 3 visat på ett stort rekryteringsbehov av personal med omvårdnadsutbildning. Utöver att rekryteringsbehoven är stora, står det klart att det inte finns någon rekryteringsreserv att tillgå. Även intresset för att välja omvårdnadsprogrammet på gymnasiet har minskat kraftigt bland ungdomar de senaste 15 åren. SCB:s sammantagna bedömning är att bristen på personal med denna utbildning på sikt kommer att bli mycket stor. Även när det gäller sjuksköterskor konstateras det att bristen framöver kan förväntas vara stor, i synnerhet när det gäller sjuksköterskor med specialistkompetens. Likaså konstateras att behoven av rehabiliteringspersonal (arbetsterapeuter och sjukgymnaster) kommer att öka snabbare än tillgången. Flera faktorer påverkar rekryteringsbehovet, bland annat den demografiska utvecklingen som dels innebär stora pensionsavgångar bland personal inom vård- och omsorgssektorn, dels att antalet äldre ökar samtidigt som de äldre blir äldre och därmed har större vårdbehov. Diagrammet visar åldersfördelningen bland anställda inom äldreomsorgen 4. 2 Socialstyrelsen, Investera nu! Handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg, SCB Utbildning och arbete Tillskott och rekryteringsbehov för olika utbildningsgrupper till 2010,Information om utbildning och arbetsmarknad 2004:1 4 SKL Aktuellt om äldreomsorgen 2006, Åldersfördelning för tillsvidareanställda i vissa yrken i vård och omsorg, november

10 Samtliga anställda Samtliga i äldreomsorgen Sjuksköterskor Vårdbiträden Undersköterskor 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% år år 55- år Diagram 1. Åldersfördelningen bland anställda inom äldreomsorgen Andra faktorer som påverkar rekryteringsbehoven är en förändrad efterfrågan av vård och omsorg som baseras på förändrade värderingar, medicinteknisk utveckling liksom de sociala mönstren som förefaller innebära att äldre i allt högre grad lever ensamma. Att mer och mer vård och omsorg bedrivs i de äldres hem, även i anslutning till hemsjukvård, kommer antagligen också att påverka framtida rekryteringsbehov. Möjligheterna att rekrytera är också något som påverkas av en rad faktorer. Utbudet påverkas exempelvis av hur många som utbildas inom de olika yrkeskategorierna men också av hur arbetsmarknadsläget och konjunkturen rent generellt ser ut. Ökade och förändrade krav på utbildning är andra faktorer som påverkar de framtida rekryteringsbehoven inom vård- och omsorgssektorn. En annan faktor som kan påverka framtida möjligheter till rekrytering är möjligheterna till arbetskraftsinvandring. Socialstyrelsen bedömde i sitt remissvar till sitt betänkande till SOU 2002:116 att kompetensförsörjningsbehovet inom Socialstyrelsens ansvarsområden är av den arten att en tillströmning av arbetskraft från utlandet är både välkommen och nödvändig. Vidare konstaterades att det inte finns anledning att befara att relativt nyutbildad hälso- och sjukvårdspersonal från de nya EU-medlemsländerna skulle vara otillräckligt utbildade för att motsvara de svenska kraven. Rekryteringsbehovet skiljer sig åt för olika kategorier av vård- och omsorgspersonal. Exempelvis har Arbetsmarknadsverket i sin senaste rapport om tillgång och efterfrågan för olika yrkesgrupper under 2006 visat att man räknar med en balans mellan tillgång på och efterfrågan av sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster, medan det finns ett överskott på undersköterskor och vårdbiträden. Brist finns däremot på specialistutbildade sjuksköterskor i äldrevård och det finns även vissa regionala och lokala brister vad gäller grundutbildade sjuksköterskor. På längre sikt är dock detta något som kan komma att se helt annorlunda ut. 10

11 Socialstyrelsen har i de studier (år 2001 och 2002) som är föregångare till den nu aktuella studien, på regeringens uppdrag belyst kompetensförsörjningen i kommunerna och bland ett mindre antal enskilda utförare. Sammanfattningsvis visade studien att flera kommuner hade svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal. Detta är något som Ramböll Management också har erfarit i andra studier inom det aktuella området. Vidare framgick att ett flertal kommuner också hade svårigheter att rekrytera utbildade undersköterskor/vårdbiträden. Studien visade även att kommunerna bedömde att rekryteringsläget under de närmaste två åren efter studien (2003 och 2004) skulle försämras. En flaskhals i rekryteringen är den tid som rekryteringen tar. Studien visade att det i genomsnitt tar ett halvår att rekrytera en sjuksköterska och två månader att rekrytera en undersköterska eller ett vårdbiträde med utbildning. Den långa rekryteringstiden för i synnerhet sjuksköterskor kan, som Ramböll Management ser det, bli ett extra allvarligt problem i en högkonjunktur där personalomsättningen ökar till följd av en ökad efterfrågan på arbetsmarkanden. Detta blir därmed en särskilt viktig frågeställning att följa upp under Den enskilt viktigaste faktorn för utbudet av personal är dock utbildningsdimensioneringen vilken har bedömts vara otillräcklig för såväl sjuksköterskor som arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Den tidigare genomförda studien visade vidare att nyttjandegraden av bemanningsföretag var relativt hög, tre av fyra kommuner hade under det senaste halvåret använt sig av bemanningsföretag. Utvecklingen av detta utnyttjande är en väsentlig parameter att beakta i den nu aktuella studien, inte minst av kostnadsmässiga skäl. Vidare arbetar kommunerna med olika åtgärder för att behålla och rekrytera personal. De åtgärder som i förra undersökningen bedömdes ha bäst effekt var förändrad arbetstidsförläggning, höjd genomsnittlig sysselsättningsgrad, bättre arbetsmiljö och bättre lönevillkor. Den nu aktuella studien visar om kommunerna även under det gångna året har vidtagit motsvarande åtgärder, samt vilka resultat detta i så fall har fått. Möjligen krävs det idag andra åtgärder än vad som var fallet för fem år sedan. Även olika fortbildningsinsatser liksom stimulans till att skaffa grundutbildning är åtgärder som kommunerna i hög grad arbetat med för att tillgodose rekryteringsbehoven. Som vi ser det är det särskilt intressant att belysa vilka effekter satsningar av detta slag har fått för kommunernas möjligheter att rekrytera personal. Syfte Den nu aktuella studien syftar till att ge en övergripande bild av det nationella rekryteringsläget och kompetensutvecklingen för personal inom kommunernas vård- och omsorgsverksamhet. Studien är i allt väsentligt en upprepning av tidigare års studier vilket är en viktig förutsättning för att kunna göra jämförelser mellan åren av rekryteringsläget och hur utvecklingen har varit. Ett annat syfte med undersökningen är att på ett konkret sätt belysa hinder och möjligheter för att rekrytera, behålla och utveckla personal inom den 11

12 kommunala äldreomsorgen. Kommunerna arbetar på flera olika sätt och med olika strategier för att underlätta rekrytering och kompetensutveckling. Ramböll Management har därför även haft ambitionen att samla ihop erfarenheterna av detta arbete samt att värdera dessa strategiers hållbarhet. Metod En viktig förutsättning för studien är att resultaten skall kunna jämföras med tidigare års resultat. Därför har studien i största möjliga mån genomförts på samma sätt som 2001 och 2002, det vill säga samma undersökningsmetodik har använts, samma urval av kommuner har gjorts och samma frågeställningar har legat till grund för analysen. Urval För att studiens slutsatser skall vara giltiga för landet som helhet har ett stratifierat, slumpmässigt urval gjorts av 50 kommuner och tre privata utförare. Stratifiering är gjord efter Kommunförbundets indelning av landets kommuner i olika grupper. I uppställningen nedan förtecknas de deltagande enheterna kommungruppsvis. I den fortsatta framställningen inordnas Privata utförare i begreppet kommungrupp. Kommungruppsindelningen följer Kommunförbundets indelning av landets kommuner. Privata utförare; Carema, Attendo Care, Aleris* Storstäder; Malmö, Göteborg, Stockholm Förortskommuner; Skurup, Lerum, Österåker, Salem, Sollentuna, Håbo Större städer; Örnsköldsvik, Karlskrona, Karlstad, Eskilstuna Medelstora städer; Piteå, Nässjö, Eslöv, Uddevalla, Falköping, Nynäshamn, Avesta Industrikommuner; Gnosjö, Lessebo*, Nybro, Osby, Bengtsfors, Tidaholm, Degerfors, Kungsör, Sandviken Landsbygdskommuner; Robertsfors, Aneby, Svalöv, Tanum, Töreboda Glesbygdskommuner; Ragunda, Härjedalen, Sorsele, Arjeplog Övriga större kommuner; Älmhult, Stenungsund, Arvika, Enköping, Hedemora Övriga mindre kommuner; Nordmaling, Höör, Svenljunga, Hammarö, Nykvarn, Söderköping, Askersund Från en kommun och en privat utförare märkta med * har inga svar erhållits, vilket betyder att de betraktas som bortfall. I gruppen Storstäder ingår samtliga tre kommuner, nämligen Stockholm, Göteborg och Malmö. I undersökningen ingår för denna grupp svar från två stadsdelar samt från ytterligare en person centralt placerad med övergripande ansvar för personal- och kompetensförsörjningsfrågor. I resultatredovisningen är dessa svar i tillämpliga fall sammanvägda till ett svar per kommun. Privata utförare inkluderades eftersom många kommuner väljer att låta andra aktörer än den egna organisationen utföra tjänster inom äldreområdet. 12

13 I framställningen definieras personalkategorin undersköterskor/vårdbiträden som undersköterskor och vårdbiträden med adekvat grundutbildning, kategorin vårdbiträden definieras som vårdbiträden utan adekvat grundutbildning. Vid bearbetningen och analysen av intervjumaterialet har de deltagande kommunerna i vissa fall delats in i tre grupper: Storstäder (Stockholm, Göteborg och Malmö) Medelstora städer (över invånare) Små kommuner (mindre än invånare) Privata utförare Genomförande I bilaga 1 redovisas gruppernas sammansättning. Studien har genomförts genom telefon- eller besöksintervjuer med den eller de personer i respektive kommun som är bäst orienterad i de frågor som studien gäller. I de flesta fall har det inneburit någon ansvarig för äldreomsorgen (förvaltningschef eller motsvarande) eller personalansvarig har intervjuats. Knappt hälften av intervjuerna har genomförts som besöksintervjuer och resterande som telefonintervjuer. Syftet med att genomföra besöksintervjuer har framförallt varit att det skapar förutsättningar för ökad förståelse genom möjligheten att ytterligare utveckla och förtydliga frågor som visat sig vara komplicerade att reda ut per telefon. Med anledning av detta genomfördes besöksintervjuerna efter att den största delen av telefonintervjuerna var genomförda. Intervjupersonerna har i vissa fall varit desamma som vid föregående års studier. I undersökningar av denna karaktär utgår varje intervjuperson vid varje enskilt intervjutillfälle från sin egen situation och referensram. Detta innebär att en persons bedömningsgrund kan skilja sig från en annans. Därmed kan också tolkningen och bedömningen av t.ex. svarsalternativet mycket svårt variera något mellan olika intervjuade. Viss försiktighet bör således iakttas när man gör jämförelser mellan olika kommuner och kommungrupper. Som stöd vid intervjuerna har en intervjuguide använts (bilaga 2). För att möjliggöra jämförelser är intervjuguiden i stort sett identisk med den som använts i tidigare års studier. Ramböll Management har dock lagt till några frågeställningar i syfte att bredda underlaget för analysen, dels vad gäller svårigheterna att rekrytera utbildad vårdbiträdespersonal, dels vad gäller betydelsefulla förändringar på nationell nivå. Genomförandet av studien sammanfattas i nedanstående tabell. 13

14 Tabell 1. Studiens genomförandefaser och arbetsmoment Faser Förberedelser Datainsamling Analys Avrapportering Arbetsmoment Mottagande och kontroll av kontaktuppgifter Komplettering av intervjuguide Utskick av informationsbrev och intervjuguider Bokning av intervjuer Dokumentstudier Genomförande av telefonintervjuer Bortfallsanalys Genomförande av besöksintervjuer Sammanställning, dokumentation och kvalitetssäkring av insamlad data Statistisk analys Syntes av datamaterial Scenarioanalys Sammanställning och värdering av rekryteringsstrategier Delrapport Slutrapport Projektorganisation Intervjuerna har genomförts under november månad år Analysen har genomförts under perioden december 2006 till januari Ramböll Management har ansvarat för alla delar i genomförandet av studien och Mattias Wikner har fungerat som projektledare. En projektorganisation bestående av medarbetare med god kunskap om verksamhetsområdet har genomfört samtliga telefon- och besöksintervjuer. Projektet har även granskats kontinuerligt av en intern kvalitetsgranskare. 14

15 Resultat I det följande redovisas studiens resultat efter frågeområden. I första avsnittet redovisas rekryteringsläget och därefter följer ett avsnitt som redovisar läget vad gäller antalet vakanta tjänster. Därpå redovisas omfattningen och genomförandet av analyser och beräkningar av rekryteringsbehoven samt strategier för att behålla och rekrytera personal. Efter detta redovisas kompetensutveckling i kommunerna och avslutningsvis vilka förändringar i regelverk, nationell politik, utbildning, forskning och liknande de intervjuade anser vara viktiga för att förbättra rekryteringsmöjligheterna. Jämförelser görs i flertalet fall med 2001 och 2002 års undersökningar. Detta görs för att tydligt illustrera utvecklingen under åren. I relevanta delar är resultatet även beskrivet och redovisat per kommunstorlek. Rekryteringsläget Kommunerna har på en femgradig skala bedömt rekryteringsläget under det senaste halvåret för olika personalkategorier. Följande svarsalternativ fanns att välja mellan: Mycket svårt Ganska svårt Varken lätt eller svårt Ganska lätt Mycket lätt Därutöver fanns möjligheten att ange att rekrytering ej hade skett under det senaste halvåret. I följande avsnitt skall rekryteringsläget beskrivas, först på övergripande nivå och sedan för respektive personalkategori. Förändringar på övergripande nivå Diagrammet nedan illustrerar bedömningen av rekryteringsläget fördelat på olika personalkategorier och i jämförelse med resultatet från tidigare års undersökningar. Det är en förhållandevis dramatisk förändring av rekryteringsläget framträder i diagrammet. 15

16 Vårdbiträden utan grundutbildning Undersköterskor/vårdbiträden Rehab personal Biståndsbedömare Arbetsledare Sjuksköterskor Chefer % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mkt svårt/ganska svårt Varken lätt eller svårt Mycket lätt/ganska lätt Diagram 2. Rekryteringsläget för olika personalkategorier Rekryteringsläget har i jämförelse med 2001 och 2002 förbättrats inom samtliga personalkategorier. Mest markant är skillnaden gällande sjuksköterskor, där omkring en av fyra kommuner betecknar läget som ganska svårt eller mycket svårt, till skillnad från 2002 då omkring tre av fyra kommuner bedömde det så. Inom kategorin arbetsledare har det bedömda rekryteringsläget förbättrats något för varje genomförd undersökning. Det samma gäller för kategorin vårdbiträden utan adekvat grundutbildning även om skillnaden mellan åren är något större i denna kategori än för arbetsledare. Vad som är anmärkningsvärt inom denna kategori är att omkring 85 procent av kommunerna uppger att rekryteringsläget har varit mycket lätt eller ganska lätt det senaste halvåret jämfört med att runt 40 procent angav detta i de båda föregående undersökningarna. Även rekryteringsläget för undersköterskor och vårdbiträden med utbildning har förbättrats i stor utsträckning sedan 2001 och 2002, då läget var i stort sett oförändrat mellan åren. De personalkategorier som fortsatt bedöms vara svårast att rekrytera är chefer och rehabiliteringspersonal, där runt en tredjedel av de intervjuade betecknar läget som ganska svårt eller mycket svårt. Sammantaget verkar rekryteringsläget ha förbättrats avsevärt för de flesta yrkeskategorier och situationen har förbättrats i särskilt hög grad för de kategorier som tidigare varit synnerligen svåra att rekrytera rehabiliteringspersonal och sjuksköterskor. I följande avsnitt skall rekryteringsläget för respektive yrkeskategori beskrivas mer ingående. Rekryteringsläget för chefer I följande tabell redogörs för hur intervjupersonerna har bedömt rekryteringsläget för chefer det senaste halvåret. Jämförelse med de båda tidigare undersökningarna görs. Med begreppet chefer avses förvaltningschef, äldreomsorgschef eller motsvarande. 16

17 Tabell 2. Rekryteringsläget för chefer Svarsalternativ Fördelning år 2006 Fördelning år 2002 Fördelning år 2001 Mycket svårt 10 % 14 % 7 % Ganska svårt 26 % 43 % 31 % Varken lätt eller svårt 21 % 17 % 17 % Ganska lätt 44 % 14 % 24 % Mycket lätt 0 % 12 % 21 % Ej rekryterat 28 % 25 % 43 % 28 procent av de tillfrågade uppger att de inte genomfört någon rekrytering av chefer det senaste halvåret. Andelen kommuner som har rekryterat chefer har därmed minskat något i jämförelse med 2002 års undersökning och ökat i jämförelse med 2001 års undersökning. 5 Av dem som har rekryterat anger drygt 40 procent att det har varit ganska lätt, vilket är en stor ökning jämfört med tidigare år. Däremot är det ingen som har angett att det har varit mycket lätt att rekrytera chefer, vilket vissa kommuner uppgav tidigare. Det har således blivit lättare att rekrytera chefer, men det är fortfarande 36 procent som anser det vara mycket svårt eller ganska svårt. 6 I intervjuerna har uppgetts att det framförallt är svårt att hitta personer med rätt kompetens. Flera personer har berättat att de har fått genomföra flera rekryteringsomgångar innan de hittade en kvalificerad kandidat som var aktuell för jobbet. I första hand tycks det vara svårt att hitta personer med flera års yrkeserfarenhet. Det finns således kandidater med relevant utbildning men de är övervägande unga och därmed relativt oerfarna. Ett flertal kommuner har uppgett att de har använt sig av bemanningsföretag för att möta behovet av chefer. Det tycks vara svårare att rekrytera chefer i små kommuner än i större, då utbudet av relevant kompetens är mindre och då de som har kompetensen söker sig till mer attraktiva jobb på större orter. Denna trend överensstämmer med undersökningen från 2002 där resultatet visade att små kommuner får allt svårare att rekrytera chefer. Privata utförare har också uppgett att det finns en större skepsis mot privat äldreomsorg i små kommuner samt i den norra delen av Sverige än i den mellersta och södra delen av landet. De kommuner som har uppgett att det har varit ganska eller mycket lätt att rekrytera chefer har till stor del uppgett att de dels har genomgått organisationsförändringar som har lockat till sig kompetent personal och dels att de har internrekryterat. Internrekryteringen har exempelvis skett från sjuksköterskor, undersköterskor och biståndshandläggare som man har uppmuntrat att vidareutbilda sig till chefer. Kommuner som har uppgett att rekryteringsläget för chefer varken är lätt eller svårt har ofta upplevt att det 5 Det kan dock finnas en osäkerhet i resultatet beroende på respondenternas varierande tolkningar av begreppet chef. Flera svarande förefaller ha inkluderat samtliga ledare med budget- och personalansvar i yrkeskategorin chef, vilket betyder att även enhetschefer som borde ingå i kategorin arbetsledare ingår i redovisningen. Därmed följer att resultatet i nedanstående avsnitt gällande arbetsledare också kan vara något missvisande. 6 Även dessa resultat skall dock tolkas försiktigt till följd av tvetydigheten i fördelningen mellan chef och arbetsledare. 17

18 skiljer sig mycket åt mellan olika verksamhetsområden och att det därför är svårt att ge en generell bild. Privata utförare Små kommuner Medelstora städer Storstäder 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mkt svårt/ganska svårt Varken eller Mkt lätt/ganska lätt Diagram 3. Rekryteringsläget för chefer fördelat på kommungrupp Rekryteringsläget för sjuksköterskor Tabellen nedan visar på hur rekryteringsläget för sjuksköterskor har uppfattats det senaste halvåret. Tabell 3. Rekryteringsläget för sjuksköterskor Svarsalternativ Fördelning år 2006 Fördelning år 2002 Fördelning år 2001 Mycket svårt 9 % 54 % 57 % Ganska svårt 19 % 24 % 17 % Varken lätt eller svårt 21 % 7 % 11 % Ganska lätt 36 % 15 % 9 % Mycket lätt 15 % 0 % 6 % Ej rekryterat 13 % 4 % 8 % Andelen kommuner som inte har rekryterat någon sjuksköterska alls det senaste halvåret har ökat relativt mycket sedan den tidigare studien Bland dem som har rekryterat är det dock en avsevärt lägre andel än tidigare som anser att det har varit mycket svårt att rekrytera. Andelen som anser det vara ganska svårt har minskat något sedan 2002 års studie men däremot ökat en aning sedan studien som genomfördes Den största andelen av de intervjuade har uppfattat det som ganska lätt att rekrytera sjuksköterskor. En förhållandevis stor andel anser dessutom att det har varit mycket lätt, till skillnad från år 2002 då ingen av de tillfrågade tyckte detta. Flera kommuner har också själva uppgett att det har blivit avsevärt mycket lättare att re- 18

19 krytera sjuksköterskor det senaste två åren, men att detta av erfarenhet kan svänga tillbaka lika fort. Precis som när det gäller rekryteringen av chefer tycks kommunens storlek och den geografiska placeringen ha betydelse för rekryteringsläget för sjuksköterskor. I samtliga tre kommungrupper uppfattar runt 50 procent att rekryteringsläget gällande sjuksköterskor är ganska lätt eller mycket lätt. Det som skiljer sig mer markant mellan kommungrupperna är andelen som anser rekryteringsläget vara ganska svårt eller mycket svårt. I storstäderna anger resterande 50 procent att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera sjuksköterskor, medan ingen har angett alternativet varken eller, vilket är anmärkningsvärt. Utifrån intervjuerna bedömer Ramböll Management att det bland annat kan bero på att rekryteringsläget förändras väldigt fort vad gäller sjuksköterskor. Därav att så få av respondenterna har uppgett att det varken är svårt eller lätt att rekrytera chefer. Både ett fåtal ansökningar och bristen på tillräckligt kompetenta kandidater anges som orsaker till att det kan vara svårt att rekrytera sjuksköterskor i vissa kommuner. Det finns dessutom en uppfattning om att det är särskilt svårt att rekrytera personer med särskild kompetens inom demens och geriatrik, då många sjuksköterskor har valt att fördjupa sig inom andra kompetensområden än dessa. Kommuner som ligger nära den norska gränsen har också uppgett att många sjuksköterskor lockas till grannlandet på grund av bättre löner och arbetsvillkor. Privata utförare Små kommuner Medelstora städer Storstäder 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mkt svårt/ganska svårt Varken eller Mkt lätt/ganska lätt Diagram 4. Rekryteringsläget för sjuksköterskor fördelat på kommungrupp. I nedanstående tabell visas rekryteringsläget för sjuksköterskor fördelat på dygnets timmar, veckans dagar och året. 19

20 Tabell 4. Rekryteringsläget för sjuksköterskor fördelat på tjänstgöringstider års siffror inom parentes. (Procent) Svarsalternativ Dagtid Kvällstid Natt Helg Sommar Mycket svårt 6 (40) 8 (60) 14 (78) 12 (66) 44 (82) Ganska svårt 20 (30) 18 (22) 26 (14) 22 (26) 29 (10) Varken lätt eller svårt 14 (13) 22 (10) 14 (4) 18 (2) 17 (4) Ganska lätt 43 (13) 35 (8) 24 (2) 33 (6) 4 (0) Mycket lätt 8 (4) 6 (0) 4 (2) 6 (0) 4 (4) Ej rekryterat Rekryteringsläget upplevs vara lättast när det gäller dagtidstjänster, där drygt 50 procent uppger att det är ganska lätt eller mycket lätt att rekrytera sjuksköterskor. Sammantaget upplevs det dock i relativt stor utsträckning som ganska lätt att rekrytera sjuksköterskor för alla olika tjänstgöringstider utom sommartid då hela 73 procent av de tillfrågade upplever att det är mycket svårt eller ganska svårt att rekrytera. I jämförelse med föregående undersökningar har det blivit avsevärt mycket lättare att rekrytera sjuksköterskor. I 2002 års undersökning upplevde exempelvis endast 13 procent att det var ganska lätt att rekrytera och en ännu lägre andel vad gäller övriga tjänstgöringstider. Kommunerna har uppgett att det överlag är lättare att rekrytera sjuksköterskor till heltids- och tillsvidaretjänster jämfört med andra anställnings- och tjänstgöringsformer, vilket exempelvis påverkar svårigheten att rekrytera tidsbegränsat över sommaren. Rekryteringsläget för undersköterskor och vårdbiträden med adekvat utbildning I denna kategori ingår undersköterskor och vårdbiträden med utbildningar som vårdlinje, social servicelinje, omvårdnadsprogram eller liknande. I tabellen nedan framgår rekryteringsläget det senaste halvåret gällande denna personalkategori. Tabell 5. Rekryteringsläget för undersköterskor och vårdbiträden med adekvat utbildning Svarsalternativ Fördelning år 2006 Fördelning år 2002 Fördelning år 2001 Mycket svårt 4 % 13 % 12 % Ganska svårt 15 % 28 % 28 % Varken lätt eller svårt 17 % 21 % 28 % Ganska lätt 44 % 32 % 24 % Mycket lätt 20 % 6 % 8 % Ej rekryterat 13 % 5 % 2 % I jämförelse med föregående undersökningar har rekryteringsläget för undersköterskor och vårdbiträden med adekvat utbildning blivit bättre. Av de kommuner som har genomfört rekryteringar har drygt 40 procent upplevt att det har varit ganska lätt vilket är en stor ökning sedan tidigare år. Det som 20

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Granskning av kompetensförsörjning Kungsörs kommun en förstudie

Granskning av kompetensförsörjning Kungsörs kommun en förstudie Granskning av kompetensförsörjning Kungsörs kommun en förstudie 14 september 2012 Lena Joelsson Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 4 Metod 5 Frågeställningar 6 Omvärldsanalys 7 Analys av kompetensbehov

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND AUGUSTI 215 FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Webbaserad självbetjäning

Webbaserad självbetjäning Branschrapport /2011 Webbaserad självbetjäning En undersökning bland Sveriges IT- och supportansvariga 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 3 Demografi Sid 4 Namn på supportfunktionen

Läs mer

Förord. Urvalet har skett genom att de 100 största byggbolagen, sett till omsättning, selekterats fram, varpå intervjuer har gjorts med 30 av dessa.

Förord. Urvalet har skett genom att de 100 största byggbolagen, sett till omsättning, selekterats fram, varpå intervjuer har gjorts med 30 av dessa. Byggrapporten 2009 Innnehållsförteckning Förord 2 Byggbolagen och ekonomin 4 Utlandets påverkan på svenska byggbolag 9 Miljö och energi För fjärde året i rad ger Grant Thornton och tidningen Fastighetsnytt

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012 Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

3 Reviderad strategi för kompetensförsörjning (von/2015:2)

3 Reviderad strategi för kompetensförsörjning (von/2015:2) ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Vård- och omsorgsnämnden 2015-02-10 Dnr von/2015:2 3 Reviderad strategi för kompetensförsörjning (von/2015:2) Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner förvaltningens

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh

Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Stort fall i antalet söklande till vård och omsorgsprogrammet...6 Från högtryck

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

Rekryteringspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27, 20

Rekryteringspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27, 20 Rekryteringspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27, 20 1 Rekryteringspolicy för Ödeshögs kommun Reviderad rekryteringspolicy Inledning Att rekrytera nya medarbetare är en strategiskt mycket viktig

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Revisionsrapport 5 / 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2009. Lidingö stad. Granskning av kompetensförsörjning

Revisionsrapport 5 / 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2009. Lidingö stad. Granskning av kompetensförsörjning Revisionsrapport 5 / 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2009 Lidingö stad Granskning av kompetensförsörjning Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:78 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1998:12 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om flexibel pensionsålder för landstingspersonal Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021

Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021 Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021 Branschundersökning och GAP-analys genomförd av Utbildningsnämnden Stockholm, September 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Syfte och metod 2. Bakgrundsbeskrivning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN Kompetens- och rekryteringsbehov 2015 Stort rekryteringsbehov i motorbranschen 5 000 nyanställningar under tre år Kompetenskrav nu och i framtiden TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN Om rapporten

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Interimschefer i Sverige 2013

Interimschefer i Sverige 2013 Interimschefer i Sverige 2013 En kvantitativ undersökning av företags och organisationers inhyrning av interimschefer. Brightmill Om undersökningen Brightmill AB har genomfört en kvantitativ undersökning

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård PLUS-föreläsning socionomprogrammet Norrköping 2014-03-25 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2013:6 Hur gick det sen? TSL :6 Hur gick det sen? Tre år efter jobbcoachning Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb.

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se

Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén i socialt barnavårdsarbete Framför allt

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Personal- och kompetensförsörjning

Personal- och kompetensförsörjning Revisionsrapport Personal- och kompetensförsörjning September 2013 Smedjebackens kommun Annika Smedman Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund och revisionskriterier 2 1.2 Uppdrag

Läs mer

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2008-10-02 Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Innehåll: Sid. Sammanfattning 1 1. Bakgrund och definitioner 2 2.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Chefen och konjunkturen

Chefen och konjunkturen Chefen och konjunkturen Ledarnas chefsbarometer alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet...

Läs mer

VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014

VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Margareta Irenaeus Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig. Botkyrka kommun Personal- och kompetensförsörjning. Revisionsrapport Oktober 2014

Margareta Irenaeus Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig. Botkyrka kommun Personal- och kompetensförsörjning. Revisionsrapport Oktober 2014 Margareta Irenaeus Projektledare Jan Nilsson Uppdragsansvarig Botkyrka kommun Personal- och kompetensförsörjning Revisionsrapport Oktober 2014 Innehållsförteckning Inledning 1 Ansvar för och styrning av

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i staten 2013-2018 Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST den 23 maj 2013 Referens: Erik Engberg, utredare och internationell handläggare: 070-257

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Kan kommunerna leva upp till LSS?

Kan kommunerna leva upp till LSS? Länsförbundet Rapport 1, 2012 i Stockholms län LSS-undersökning 2012 Kan kommunerna leva upp till LSS? LSS-undersökning 2012. 1 Inledning och sammanfattning Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Läs mer

Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav.

Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav. Sid 1 Till våra medlemmar och andra intresserade Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav. I detta dokument finns samtliga svar på våra 5 frågor till

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-1017

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-1017 Handläggare: Lillemor Humlekil 1 (1) PAN 2015-02-03 P 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 PaN A1412-00343-43 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-1017 Ärendet I ärendet föreligger förvaltningens jämställdhets-

Läs mer

Rekryteringsbehov inom grafiska branschen

Rekryteringsbehov inom grafiska branschen Rekryteringsbehov inom grafiska branschen Mars 2012 Henrik Rosengren, GFF 2012 1 Innehållsförteckning Metod och syfte 3 Sammanfattning 4 Rekryteringsbehovet totalt 7 Behov av tjänstemän 8 Behov av yrkesarbetare

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Växling av generation eller kompetens? - under senaste decenniet och det kommande

Växling av generation eller kompetens? - under senaste decenniet och det kommande Avd för arbetsgivarpolitik Januari 2010 Barbro Emriksdotter Växling av generation eller kompetens? - under senaste decenniet och det kommande Bakgrund Det har länge talats om vad som ska hända när 40-talisterna

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2011 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Med det höga varvtalet i svensk ekonomi blir arbetsmarknaden allt hetare. Näringslivets efterfrågan

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Kommunen som arbetsgivare

Kommunen som arbetsgivare Sid 1(5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 2015-03-31 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Kommunen som arbetsgivare Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Eftersom ledar-

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

De äldres och anställdas situation inom äldreomsorgen - Om Kommunals medlemmar i äldreomsorgen får säga sitt

De äldres och anställdas situation inom äldreomsorgen - Om Kommunals medlemmar i äldreomsorgen får säga sitt 1 DE ÄLDRES OCH ANSTÄLLDAS SITUATION INOM ÄLDREOMSORGEN De äldres och anställdas situation inom äldreomsorgen - Om Kommunals medlemmar i äldreomsorgen får säga sitt 2 DE ÄLDRES OCH ANSTÄLLDAS SITUATION

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer