Bostäder: Hyror SA 2011: Marianne Jacobsson

Transkript

1 STATISTIK OM STHLM Bostäder: Hyror 21 SA 211: Marianne Jacobsson

2

3 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 21. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden Den senast s publicerade rapporten i serien Statistik om Stockholm gällande bostäder och dess hyror avsågg år 29, se rapport S 21:14. Uppgifterna om genomsnittliga årshyror, hyreslägenheternas antal och värdeår har häm- tats från Statistiska Centralbyråns (SCB) Bostads- och hyresundersökningar (BHU) åren Från och med 23 heter undersökningarna Hyror H i bostadslägenheter (HiB). Undersökningarna innehållerr även uppgifter om ägarkategori, genomsnittlig yta och hyra per kvm (kvadratmeter). Mätperioden för hyrorna ändrades år 28. Ny hyra har tidigare avsett januari till januari. Från och med undersökningen år 28 har detta ändrats till att avse denn månad från vilken ny hyra gäller. BHU och HiB är urvalsundersökningar och därför behäftadee med en visss osäkerhet. Uppför f gifterna i denna rapportt är grundadee på specialbearbetninga av undersökningarna Stockholms stad och finns även uppdelade på Innerstaden, Söderort och Västerort. De siffror som redovisas ärr alltså uppräknade med urvalsundersökningarnaa som grund. De disponibla familjeinkomster somm ställts i relation till hyresutvecklingenn i rapporten, har hämtats från Statistiskaa Centralbyråns INKOPAK en årlig inkomststatistik. Siffrorna gäller familjer med inkomst. DEFINITIONER: : För nybyggda hus är värdeåret detsamma som färdigställandeåret, dvs. det är då övervägande delen av byggnaden togs eller kunde tas i bruk. b Efter större om- eller tillbyggnader fastställs ett nytt värdeår med beaktande av ombyggnadens omfattning. Detta görs av Skatteverket i samband med fastighetstaxering. Konsumentprisindex (KPI) för boende: Det är den del av KPI som berör bostadskost- nader. Disponibel inkomst: Det är den summa som återstår för konsumtion och sparande se- ersättningar och bidrag (t.ex. ekonomiskt bistånd, bostadsbidrag, barnbidrag dan man från förvärvs- och kapitalinkomst dragit ifrån slutliga skatter ochh lagt till skattefria etc.). 3 (18)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hyror 21 En sammanfattning Hyresutvecklingen 1998 till 21 Hyreslägenheter 21 Hyreslägenheter efter ägarkategori Hyreslägenheter efter område Hyror 21 Hyra efter lägenhetsstorlek Hyra efter ägarkategori Hyra efter värdeår Hyra efter område Tabellbilaga (18)

5 1 Hyror 21 En sammanfattning Den genomsnittliga årshyran ökadee med 3,3 procent år 21. Det är något högre än förra året 29 då motsvarande ökning var 2,9 procent. Hyresnivånn är generelltt sett lägre i de allmännyttiga bostadsföretagens hyreslägenheter år 21 jämfört med de privata ägarna. Den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter totalt ligger på 1 77 kronor. Räknat på samtliga lägenhetsstorlekar år 21 ligger hyran per kvadratmeter i allmännyttan 5,6 procent under genomsnittet, medan de privata fastighetsägarna ligger 3,9 procent över snittet. Övriga fastighetsägare såsom landsting, kommun och bostadsföreningar som äger hyreslägenheter ligger 1,5 procent över denn totala genomsnittliga årshyran. Hyresnivånn är högre i Innerstaden än i Söderort och i Västerort. Den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter är kronor i Innerstaden, 1 22 i Söderort och för en hyreslägenhet i Västerort ligger denn genomsnittliga årshyrann per kvadratmeter på 1 1 kronor. Små lägenheter i Innerstaden betingar högst hyra per kvadratmeter. Genomsnittlig årshyra per kvm efter område och ägarkategori Hela staden Inree staden Söderort VästerortV Allmännyttiga bolag Privata + övriga ägare Samtliga ägareä Den högsta hyran per kvadratmeter r får man betala för en lägenhet utan kök hos de övriga fastighetsägarnaa år kronor. 5 (18)

6 2 Hyresutvecklingen 1998 till 21 Under perioden har den genomsnittliga årshyran i Stockholm ökat mest för hyreslägenheter om 1 rum+1 r rum och kokvrå med 47 procent, samt för 1 rum och kök med 43 procent. Lägst ökningstakt visar lägenheterna om fyra rum och kök eller större, kring 33 procent. Figur 1 Genomsnittlig årshyra efter lägenhetsstorlek. Index 1998 = r+1rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Den genomsnittliga årshyran för samtliga lägenheter har ökat med 39 procent underr peri- oden 1998 till 21. Konsumentprisindex för boende har ökat med 25 procent och kon- sumentprisindex totalt med 18 procent under samma period, se figur. Den disponibla inkomsten som ökade kraftigt 26 och 27 har sedan minskat något. Under perioden har den disponibla inkomsten totalt ökat med 676 procent. Figur 2 Förändring av genomsnittlig årshyra, disponibel familjeinkomst samt konsumentprisindex totalt och för boende Indexx 1998 = Genomsnittlig årshyra Disponibel inkomst för familjer Konsumentprisindex, totalt Konsumentprisindex, boende (18)

7 3 3.1 Hyreslägenheter 21 Hyreslägenheter efter ägarkategori Det uppräknade antalett hyreslägenheter utgör något över 178 stycken år 21 enligt HiB. Det är något färre än förra årett 29 då enligt samma undersökningu g fanns något över 186 hyresrätter i Stockholm. I tabell 1 ser vi fördelningen av hyreslägenheterna uppdelat på efter ägarkategorierna allmännyttiga ägare, privata ägare samt övriga ägare. Övriga ägare till hyresrätterna är t.ex. stat, landsting, kommun (inte allmännytta) och bostadsföreningar etc. De tre allmännyttiga fastighetsägarna i Stockholm är de kommunala aktiebolagen Svenska Bostäder, Familjebostäderr och Stockholmshem. De har år 21 ett bostadsbe- jämfört med år 29. stånd på drygt 7 5 lägenheter. Det är en minskning med cirka 15 hyreslägenheter De privata fastighetsägarna, exempelvis JM och Einar Mattsson, äger fler hyresrätter än de allmännyttiga bostadsbolagen och har år 21 ett bostadsbestånd påå 12 lägen- Antalet hyreslägenheter som ägs avv övriga ägare än de allmännyttiga och de privataa har heter i Stockholm. Det är en ökningg jämfört med förra året med m drygt 1 lägenheter. minskat år 21 igen jämfört med tidigare år. År 29 ägde de kring 12 hyreslägen- heter, i år har de ett bostadsbeståndd på knappt 5 5 hyresrätter. Förklaringen till varia- förts över till de privata respektive de allmännyttiga ägarna. Vidare har hyreslägenheter ombildats till bostadsrätt, rivits eller hyrts ut möblerade. tionerna ligger bl.a. i attt fastighetsägare har noterat fel förvaltningskod och dessa har Tabell 1 Antal hyreslägenheter efter ägarkategori och storlek år 21. Allmännyttiga ägare Privata ägare Övriga ägare Samtliga ägare 1 r+/1 rkv+ 1 rum och kök 2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök 5 rum och kök eller större Antalet lägenheter om 2 rum och kök är de vanligaste, de utgör totalt sett 35 procentt av bostadsbeståndet. Därefter kommer lägenheter om 3 rum och kök på 299 procent av det totala beståndet. Det framgår av figur 3 och i ovanstående tabell 1. De privata fastighetsägarna har en större andel små lägenheter än de allmännyttiga bo- stadsbolagen. 62 procent av hyreslägenheterna ägda av de privata är lägenheter mindre 7 (18)

8 än 3 rum och kök. Hos de allmännyttiga bostadsbolagen är motsvarandee andel 49 pro- cent. De allmännyttiga bolagen och de privata ägarnaa har ungefär lika mångaa hyresrätter om 3 rum och kök eller större. Figur 3 Antal hyreslägenheter efter ägarkategori och storlek Hela staden Allmännyttiga Privata ägare Övriga ägare rk+1r+1rkv 4 rkk eller större Den genomsnittliga ytan för en hyreslägenhet i Stockholm är ä 66 kvm år 21. De allmän- de nyttiga bostadsbolagen har totalt sett något större bostadsyta i sina lägenheter än vad privata ägarna har, 68 mot 64 kvm lägenhetsyta. Ser man efter lägenhetsstorlek har de privata ägarna en större bostadsyta när det gäller lägenheter om 5 rum och kök eller större jämfört med både de allmännyttiga bostadsbo- sina stora lägenheter, mot 122 kvm i allmännyttan. I övriga lägenhetsstorlekar är skillnaderna marginella. lagen. En genomsnittligg bostadsyta på 141 kvm har de privata fastighetsägarna på 3.2 Hyreslägenheter efter område Största antalet hyreslägenheter finns i Söderort, 45 procent av samtliga i staden år 21. I Innerstaden finns 33 procent av hyresrätterna och i Västerort 22 procent. I figur 4 är antalet hyreslägenheter indelat efter område och värdeår, se definitionen på värdeårr si- dan 1. Naturligt nog är det framför allt i Innerstaden som de äldre hyreslägenheh eterna är belägna. 37 procent av lägenheterna här harr ett värdeår före I Söderort harr 53 procent ett värdeår mellan 1931 till 195 då staden började växa utanför tullarna. Lägenheterna i Västerort har värdeår från i huvudsak två perioder: och kan ändras vid ombyggnad. När ett hus är nybyggt är byggår = värdeår, men senare är det inte självklart samma sak hyreslägenheter i Stockholm har värdeår 8 (18)

9 Nästa stora grupp är hyreslägenheter med värdeår (miljonprogramsåren) med lägenheter. Figur 4 Antal hyreslägenheterr efter område och värdeår 21 Hela staden Inre stadenn Söderort Västerort Av de allmännyttiga bostadsbolagens hyreslägenheter ligger 6 procentt i Söderort år 21, 15 procent liggerr i Innerstaden och 25 procent i Västerort. För de privata fastighetsägarna samt de övriga ägarna av hyreslägenheter, finns 44 pro- cent i Innerstaden, 35 procent i Söderort och 19 procent i Västerort. Hyror 21 Hyra efter lägenhetsstorlek Den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter (kvm) år 21 är 1 77 kronor. Årshyran per kvadratmeter är generellt högree i små lägenhetsstorlekar. Observerass här, som nämnts i förordet, har mätperioden förr hyrorna ändrats år 28. Ny hyra har tidigare avsett januari varjee år. Från och med 28 års undersökning har detta ändrats till att avse den månad frånn vilken ny hyra gäller. Anledningen till detta är attt överenskommelsen om ny hyra i allt större utsträckning har avsett en senare tidpunkt än januari. 9 (18)

10 Figur 5 Genomsnittlig årshyra per kvm efter lägenhetsstorlek r, 1+rkv 1 rk 4 rk 5+ rk 4.2 Hyra efter ägarkategori Den högsta genomsnittliga årshyrann per kvadratmeter kronor får man betala hos en privat fastighetsägare oavsett lägenhetsstorlek år 21. Hos övriga ägare av hyär genomsnittshyran 1 17 reslägenheter är årshyran per kvm 1 93 kronor och hos de allmännyttiga bolagen kronor. Den högsta hyran sett till t lägenhetsstorlek får man betala hos övriga ägare för en lägen- lägenheter om 5 rum och kök eller större. het om 1 r+ +1 rkv på 1 43 kronor. Dessa ägare av hyreslägenheter har i år 21 inga Figur 6 Genomsnittlig årshyra per kvm efter ägarkategori och lägenhetsstorlek 21. Hela staden Allmännyttiga Privata ägare Övriga ägaree r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rkk t Hyreslägenheterna hos de allmännyttiga bolagen år 21 har generellt sett en lägre hyra än hos de privata fastighetsägarna i samtliga lägenhetsstorlekar. Störst skillnad finns i 1 (18)

11 lägenheter om 1 rum och kök där årshyran i allmännyttan ärr 1 83 kronor per kvm, mot kronor hos de privata ägarna. Jämför man de allmännyttiga bolagens genomsnittliga årshyra per kvm med årshyran totalt, har dessa bolag även här en lägre hyra i samtliga lägenhetsstorlekar. De privata fastighetsägarna tenderar att ligga något över den totala genomsnittliga årshyran per kvm. 4.3 Hyra efter värdeår De allmännyttiga bostadsbolagen har generellt sett en lägree hyra i sina hyreslägenheter än de privata och övriga ägare för samtliga värdeår. Exempelvis uppgår r hyran för de nyaste lägenheterna, värdeår , till 1 47 kronor hos allmännyttan och hos de privata och övriga fastighetsägare av hyreslägenheter. Figur 8 Genomsnittlig årshyra per kvm efter ägarkategori och värdeår 21. Hela staden Allmännyttiga Privata+övriga Hyra efter område Den totala genomsnittliga årshyran per kvm år 21 är 1 77 kronor. Hyresnivån är år 21 betydligt högre i Innerstaden än i Söderort och Västerort. Den genomsnittliga årshy- ran är kronor perr kvm i Innerstaden, i Söderort 1 22 kronor och i Västerort 1 1 kronor. Små lägenheter i Innerstaden betingar högst hyra per kvm, medan lägenheter om 5 rum och kök eller större är billigast per kvm. Detta beror till stor del d på att lägenheterna i Innerstaden är mindre än utanför tullarna. Det är liten skillnad på årshyran per kvm för f hymer per kvm än de boende i Söderort för en lägenhet om 5 rum och kök ellerr reslägenheter i Söderort och i Västerort. Dock får de boendee i Västerort betala lite större. 11 (18)

12 Figur 9 Genomsnittlig årshyra per kvm efter område ochh lägenhetsstorlek 21. Hela staden Inre staden SöderortS Västerort r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rkk t Den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter är lägre för hyreslägenheh eterna ägda av de allmännyttiga bostadsbolagen än dee privata och övriga ägares lägenheter i Stockholm år 21. I Innerstaden är hyran för en lägenhet i det allmännyttiga bostadsbeståndet kronor mot kronor hos de privata och de övriga ägarna. Det finns små skillnader mellan årshyror i Söderort och i Västerort i allmännyttan. See vidare figur r i sam- i Söderort och i manfattningen på sidan 5. Den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter är högre i Innerstaden änn Västerort. Årshyran är också högre i Innerstaden än i övrigaa Stockholm om vi ser till vilket värdeår lägenheterna har. Detta gäller alla värdeår utom där hyran är högst i Västerort, delvis pga. att man där då saknade hyreslägenhe eter ägda av något av de allmännyttiga bostadsbolagen. Motsvarande resonemang kan också gälla för lägenheter med värdeår där hyreslägenheter i Söderort har en lägre årshyra jämfört både med Innerstaden, Västerort och totalt. I Söderort fanns för dessa värdeår enbart allmännyttiga hyresrätter och inga privata hyreslägenheter. För lägenheter med värdeår är årshyran per kvadratmeter i Innerstadenn kronor. Motsvarande hyror i Söder- och Västerort är respektive kronor. 12 (18)

13 Figur 1 Genomsnittlig årshyra per kvm efter område ochh värdeår 21. Hela staden Inre stadenn Söderort Västerort (18)

14 5 Tabellbilaga Tabell 1 Antal hyreslägenheter år 21 efter ägarkategori, värdeår och lägenhetsstorlek Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Genomsnittlig årshyra år 21 efter ägarkategori, värdeår och lägenhetsstorlek Genomsnittlig årshyra per kvm år 21 efter ägarkategori, värdeår och lägenhetsstorlek Genomsnittlig bostadsyta i kvm år 21 efter ägarkategori, värdeår och lägenhetsstorlek 14 (18)

15 Tabell 1 Antal hyreslägenheter år 21 efter ägarkategori, värdeår och lägenhetsstorlek Allmännyttigt bostadsföretag 1+ r/ 1+ rkv rk rk rk Privata ägare rk 5+ + rk Övriga ägare rk 5+ + rk Samtliga ägare ä rk rk (18)

16 Tabell 2 Genomsnittlig årshyra år 21 efter ägarkategori, värdeår och lägenhetsstorlek Allmännyttigt bostadsföretag 1+ r/ / rk rk rk Privata ägare rk rk Övriga ägare rk 5+ + rk Samtliga ägare ä rk rk (18)

17 Tabell 3 Genomsnittlig årshyra perr kvm år 21 efter ägarkategori, värdeår och lägenhetsstorlek Allmännyttigt bostadsföretag 1+ r/ / rk rk 5+ + rk Privata ägare rk 5+ + rk Övriga ägare rk 5+ + rk Samtliga ägare ä rk 5+ + rk (18)

18 Tabell 4 Genomsnittlig yta per kvm år 21 efter ägarkategori, värdeår och lägenhetsstorlek Allmännyttigt bostadsföretag rk 5+ + rk Privata ägare rk 5+ + rk Övriga ägare rk 5+ + rk Samtliga ägare ä rk 5+ + rk (18)

19

20 Rapporten framtagen av Sweco Eurofutures på uppdrag av Stockholms stad Box 415, Stockholm Besöksadress: Kaplansbacken 1 Telefon: Fax: Hemsida: