Friidrottsskolan för äldre aktiva eller andra ledare i klubben

Transkript

1 Att leda

2 Eftersom du har valt att ta del av det här häftet som handlar om att leda en friidrottsskola är du antagligen verksam i en klubb som har bestämt sig för, eller åtminstone funderar på, att arrangera en friidrottsskola. Ett klokt val! Friidrottsskolan är viktig för alla inblandade: För barnen som är med, för ledarna och för klubben. Friidrottsskolan för barnen En friidrottsskola är en möjlighet för er i klubben att ge barn en fin och minnesvärd första upplevelse av friidrott förhoppningsvis också en upplevelse som väcker deras lust att fortsätta friidrotta. Aktiviteterna i friidrottsskolan ska vara spännande, varierade och lekbetonade. Friidrottsskolan för äldre aktiva eller andra ledare i klubben Tusentals tonåringar har fått sina allra första erfarenheter av ledarskap just i friidrottsskolan. Erfarenheter som kan vara utvecklande på många plan. Som ledare i friidrottsskolan får man framför allt lära sig att leda träning för barn, men ledaruppgiften kan också handla om att rekrytera andra ledare, att göra en träningsplanering, att annonsera och marknadsföra friidrottsskolan, att söka sponsorer till friidrottsskolan, att boka arena och köpa fika/mat, att prata med barnens föräldrar om friidrott och mycket annat. Friidrottsskolan för klubben För en friidrottsklubb är friidrottsskolan ett utmärkt tillfälle att visa att man finns, och att visa skollediga barn och ungdomar hur roligt det kan vara att springa, hoppa och kasta. På sommarlovet är det många andra aktiviteter som tar uppehåll och friidrottsskolan är därför ett utmärkt tillfälle att visa upp friidrotten för barn som ägnar fritiden åt andra aktiviteter under terminerna. Friidrottsskolan......är öppen för alla som vill vara med...leds av engagerade och kunniga ledare...tar tillvara barnens nyfikenhet och friidrottsintresse...erbjuder en varierad och mångsidig träning (snabbhet, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination)...ger en möjlighet att prova på många av friidrottens löp-, hopp- och kastgrenar...kan genomföras inomhus eller utomhus, på sommaren eller vintern, på eller utanför friidrottsarenan...genomförs med övningar och utrustning som är anpassade till barnens nivå...är mer än idrott. Det handlar också om att lära sig lyssna och följa instruktioner, att vara en bra kompis, att förstå att mat och dryck, vila och sömn påverkar barnens ork och prestation.

3 Ledarskapet Med den här texten vänder vi oss direkt till dig som ska vara ledare i friidrottsskolan! Du är viktig! Som ledare är du viktig för de barn du leder, för den klubb du är verksam i och för hela friidrotts- Sverige. I friidrottsskolan kommer du att ge många barn sina första fina minnen av friidrott och förhoppningsvis skapa ett intresse som gör att de vill fortsätta friidrotta även efter friidrottsskolan. Det är du som lockar fram skrattet med roliga övningar. Det är du som peppar och stöttar. Du är en förebild och du överför många viktiga värderingar till barnen. Ett ledaruppdrag är en fin chans till egen personlig utveckling. Som ledare kommer du att ställas inför situationer där dina egna värderingar prövas, liksom din förmåga att lösa problem och organisera en verksamhet. Du kommer hela tiden att lära dig något nytt. Utnyttja din kunskapstörst och förundras över hur mycket det finns att ta in om du bara vill. I friidrottsskolan kommer du att möta många olika barn och inget barn det andra likt. De kan vara glada, ledsna, trygga, självsäkra, osäkra, envisa, finurliga, lata, ambitiösa, noggranna, slarviga, charmiga, egoistiska, pratiga, tillbakadragna o.s.v. Som ledare är det en utmaning att möta alla dessa barn och egenskaper. Med utgångspunkt i din kunskap, ditt engagemang och ditt tålamod tar du hand om deras friidrottsträning och skänker dem mycket glädje, gemenskap, spänning och utveckling. Ge barnen utmaningar på lagom nivå, så att de får uppleva glädjen av att lära sig nya saker! Har du hjärtat med dig eller längtar du bara efter att komma hem efter träningen? Kom ihåg att engagemang och glädje smittar! Du är en förebild. Skapa din egen tränarstil, som du alltid kan stå för. Ge beröm det stärker barnens självförtroende! Använd rösten och språket på ett medvetet sätt! Se till att skapa utrymme för glädje och skratt i friidrottsskolan! Förklara på olika sätt för att så många barn som möjligt ska förstå vad du menar. Var omklädd och kom i tid till träningen. Det signalerar engagemang och respekt! Lyssna på barnen och ta till dig av deras åsikter! Var snäll och glad, och tänk positivt! Håll ihop gruppen! Se till så att alla är med. Som tränare representerar du din klubb. Du är klubbens ansikte utåt och allt du gör kommer att påverka hur barn och föräldrar ser på klubben! Läs på, planera och kom förberedd till varje pass! Kom ihåg att deltagarna i friidrottsskolan är unga människor som ska utvecklas med hjälp av härliga idrottsupplevelser! Var tydlig när du pratar med barnen, behåll lugnet och ha tålamod! Rör på dig under träningen, så att du hinner se och lyssna på alla barn. Ju mer uppmärksamhet du ger barnen, desto viktigare kommer de att känna sig! Fokusera på det du gör var närvarande! Låt livet utanför träningen pausa för en stund. Som tränare representerar du friidrotten. Du kommer att påverka hur barn och föräldrar uppfattar friidrott!

4 Om någon vill gå hem Ibland är det lite svårare än vanligt att vara ledare. Det kan till exempel hända att någon vill gå hem istället för att stanna kvar på friidrottsskolan. Prata lugnt med barnet och försök ta reda på vad det är som vill att han/hon vill gå hem. Ge beröm och bekräftelse. Försök få barnet att fortsätta träningen. Om barnet har gjort sig illa: Ta reda på var det gör ont och hur det gick till när skadan uppstod. Vid behov: Kontakta anhörig och berätta om vad som har hänt. Stanna kvar och fortsätt prata med barnet tills han/hon är beredd att fortsätta träna, eller blir hämtad av anhörig. Om någon skadar sig Så här kan ni göra för att snabbt behandla tre vanliga typer av skador som kan uppkomma i friidrottsskolan: Sårskador Gör rent med vatten eller koksaltlösning Lägg på plåster eller steril kompress för att skydda mot bakterier Fotledsstukning Ta av skon Tryck med handloven på det skadade stället Lägg tryckförband med elastisk binda, nedifrån och upp Låt tryckförbandet sitta i maximalt 20 minuter Linda av och låt blodet strömma i 10 minuter Upprepa behandlingen under minst en timmes tid Håll foten i högläge under hela behandlingen för att få ner svullnaden Näsblödning Tryck över näsryggen i 15 minuter Stoppa in bomull eller papper i näsan Se till att barnet inte snyter sig under de närmaste timmarna Tänk på att aktiva med lindriga skador kan vara utmärkta medhjälpare till er som är ledare. De kan till exempel hjälpa till att flytta häckar, kratta hoppgrop, lägga upp ribba, bära tillbaka kastredskap o.s.v.

5 Atle & Frida Barnen i er friidrottsskola kommer att hälsas välkomna till friidrotten av ledarna, av klubben och av karaktärerna Atle & Frida. Materialet är framtaget i samarbete mellan friidrottsförbunden i Sverige, Norge och Danmark. Atle & Frida är två nioåringar som introducerar friidrott för nya barn och ungdomar. Materialet bygger på ett antal lektioner, som kan genomföras under en vecka i friidrottsskolan. Målgruppen är unga nybörjare i friidrott och målet att de nya friidrottarna och deras föräldrar snabbt ska få en förståelse för vilka moment friidrottens löp-, hopp- och kastgrenar består av. När du använder Atle & Fridamaterialet i friidrottsskolan fokuserar du som ledare på det som barnen lär sig inte hur fort, långt eller högt de kan hoppa, kasta eller springa. Materialet består av en serietidning där barnen kan följa historien om Atle & Frida och deras första möte med friidrott. Genom att läsa tidningen kan både barn och föräldrar lära sig något om vad friidrott är, om hur man förbereder sig för ett träningspass, om hur man uppträder mot kompisar och ledare i friidrotten, om säkerhet på idrottsplatsen, och framför allt om friidrottens olika grenar. Åtta av sidorna i tidningen är lektionsplaner, där ledarna förklarar för Atle & Frida hur man gör en specifik gren. När barnen har testat grenen och svarat på några förståelsefrågor enligt lektionsplanen i detta utbildningsmaterial kan de få ett klistermärke att klistra in på rätt sida i tidningen. När barnen har gått igenom de åtta lektionerna och fått sina åtta klistermärken delar du ut guldmedaljen. Arbeta med Atle & Frida i friidrottsskolan Om ni använder Atle & Frida-materialet kan friidrottsskolan bli både roligare och mer lärorik. Materialet fokuserar på inlärningen av de olika grenarnas specifika färdigheter och kan förstärka barnens egen förståelse för vad de gör i friidrottsskolan, samtidigt som föräldrarna även om de inte följer barnen på träningen får en inblick i vad deras barn har lärt sig. Några konkreta tips på hur Atle & Frida-materialet kan integreras i friidrottsskolan: Inled friidrottsskoleveckan med att dela ut tidningar till barnen och läsa välkomsttexten och presentationen av karaktärerna Atle, Frida, Krister, Johanna och Martin på sid 4-5. Börja varje pass med högläsning ur serietidningen om den/de grenar barnen kommer att få prova på idag. Det kan vara ledarna som läser, eller så kan barnen delas in i mindre grupper där de äldre barnen läser för de yngre. Det går också bra att avsluta passet med högläsning så att barnen får varva ned och repetera vad de har lärt sig under dagen i friidrottsskolan. Sätt in klistermärken i barnens tidningar direkt efter att de har fått prova/lära sig en gren. Be dem också att ta hem, visa upp klistermärket och berätta för föräldrar, syskon och kompisar vad de har lärt sig. Ge barnen i uppgift att läsa avsnitt i tidningen mellan träningspassen, antingen själva eller tillsammans med föräldrar/syskon. Avsluta friidrottsskolan med att dela ut medaljerna. Gör gärna medaljutdelningen till något speciellt, så att barnen får känna att de har förtjänat sin medalj.

6 Aktivitetspasset I rutorna nedan beskrivs fyra principer för hur bra barn- och ungdomsträning i friidrott kan bedrivas. Tillsammans kallas de ofta levande träning. Ju fler ledare som finns runt en grupp desto lättare är det att utforma träningen utifrån dessa principer. Låt gärna de föräldrar som följer med sina barn till friidrottsskolan hjälpa till på olika sätt. Så mycket aktiv tid som möjligt De aktiva lär sig mer av att prova själva än av att stå och vänta på sin tur. Generellt behöver de inte heller särskilt lång tid för återhämtning mellan övningarna/försöken. Ett knep för att kunna hålla ett högt tempo i träningen är att se till att alltid vara flera ledare med varje grupp. På så sätt kan ni dela in barnen i mindre grupper när det behövs. I löpning är det lätt att aktivera många samtidigt, men när ni tränar hopp och kast är det bra med mindre grupper. Så lite väntetid som möjligt Ju yngre barnen i friidrottsskolan är desto mindre mogna för att stå i kö är de. Om många blir otåliga och vill smita före, småretas eller knuffas blir träningen rörig och barnen okoncentrerade. För att undvika onödig köbildning kan ni till exempel bygga upp en hinderbana på väg tillbaka till kön, alternativt lägga fram ärtpåsar och hinkar för prickkastning eller hopprep så att det finns något roligt för barnen att göra medan de väntar på sin tur. Lekar och övningsformer där alla känner att de kan lyckas Det är viktigt att ni som ledare ser och uppmärksammar individerna och deras färdigheter och inte bara ser gruppen. Observera att mycket aktiv tid inte betyder att alla ska anstränga sig maximalt hela tiden eller att man måste skynda sig. Alla ska ges möjlighet att träna i en takt som passar dem. Stor variation i valet av övningar Tänk på att använda många olika övningar i varje träningspass. Variation är både roligt och utvecklande! Inled passet med en uppvärmning som t ex kan innehålla en stunds rörelse till musik, en rolig lek eller något bollspel. Avsluta uppvärmningen med några tänjningsövningar. Sträva efter att få med minst en ny lek, en ny friidrottsgren och ett nytt tävlingsmoment varje dag. Under en vecka i friidrottsskolan bör alla grengrupper (sprint, häck, hopp, kast och distanslöpning) finnas med på programmet. Det är också viktigt att tänka på att variera intensiteten i träningspasset så att barnen inte behöver köra flera lätta eller flera jobbiga övningar efter varandra. Anpassa övningar och redskap så att alla får en utmaning på lagom nivå. Försök gärna låta hela gruppen göra samma övning, men med olika svårighetsgrad. Om många tycker att en övning är för svår fundera på hur ni kan förenkla den. Omvänt kan det vara bra att förbereda ett svårare alternativ för dem som behöver utmanas. Häcklöpning och kast är grenar som lätt kan anpassas för att ge varje barn en lagom utmaning. Variera avstånd och höjd på häckarna beroende på vem som springer. På samma sätt kan ni variera storlek, form och tyngd på kastredskapen. I varje pass bör några övningar genomföras i lag, så att barnen får känna att de klarar av saker tillsammans. Stafettlöpning brukar alltid vara ett uppskattat inslag i träningen. Dessutom kan man utforma en stafett nästan hur som helst!

7 Lektionsplaner LEKTIONSPLANER FÖR PRAKTISKA INSLAG I serietidningen om Atle & Frida finns åtta lektionsplaner som handlar om friidrottens olika grenar. Här kommer tips om hur ni kan jobba med att introducera grenarna i friidrottsskolan. Tipsen består både av färdigheter att fokusera på och av övningar att använda i träningen. Efter att ni har låtit barnen testa en gren kan ni befästa deras kunskaper genom att: Gå igenom punktlistan för att påminna barnen om vad det var de lärde sig. Dela ut klistermärken. Låta barnen berätta hur det kändes att testa grenen. Vad var roligast? Var det något som var svårt? Skulle man kunna göra grenen roligare om man gjorde på något annat sätt? Hur då i så fall? Om man ytterligare vill betona lärandet i friidrottsskolan kan barnen få uppdrag av olika slag. Här några exempel från de olika grengrupperna: Löpning Visa tre bra uppvärmningsövningar för löpning! Visa en stående start, där du själv bestämmer när du ska börja springa! Spring 30 meter så snabbt du kan eller så fint du kan! Visa att du kan ställa in startblocken och starta på eget kommando! Spring så fort du kan över fem låga hinder! Visa 15 meter löpning med höga knälyft och stora armrörelser! Spring i tre minuter i så jämn fart du kan! Kast Visa tre bra uppvärmningsövningar för kast! Välj ett passande redskap och visa en stöt! Välj ett passande redskap och visa ett slungkast! Välj ett passande redskap och visa ett överhandskast! Kasta så långt du kan! Kasta så rakt du kan! Hopp Visa tre bra uppvärmningsövningar för hopp! Visa att du kan hoppa längdhopp, gärna med uthopp på både vänster och höger ben! Visa att du kan hoppa höjd, gärna med flera olika stilar! Gör fem grodhopp utan att stanna! Hoppa enbenshopp, 15 meter på varje ben, så fort som möjligt eller med så långa steg som möjligt!

8 Lektion Springa fort (sprint) sid. 7 Färdigheter: Barnet ska kunna... starta från olika positioner och reagera på olika sorters signaler. öka farten lite i taget upp till hög fart. springa så snabbt som möjligt med upprätt kroppshållning, fotisättningar som inte bromsar upp farten och balanserande armrörelser. Övningar Låt barnen göra sprintövningar både med och utan skor och växla mellan att springa på löparbana och gräs. Reaktionsstarter från olika positioner, t.ex. sittande, liggande på rygg, stående på knä, med fötterna utanför händerna. Startövningar: Stående start, halvstående start, start från gående, start från långsam löpning, stående start med händerna i marken, start med parallella fötter, stafett start etc. Frekvenslöpning: Låt barnen springa med hög frekvens över ribbor, låga häckar, växla mellan låga och höga knälyft etc. Spring 60-meterslopp i hög fart: Första 15 meterna med spända axlar, därefter 15 meter som vanligt, sedan 15 meter med armarna helt avslappnade vid sidorna och sedan 15 meter som vanligt igen för att göra barnen medvetna om hur det ska kännas i kroppen när man springer fort. Kombination hopp/löpning, exempelvis tio vristhopp med övergång till löpning, sex jämfotahopp med övergång till löpning eller 10 meter hoppsasteg med övergång till löpning. Lektion Stöt (kula) sid. 11 Färdigheter: Barnet ska kunna hålla kulan på innersta fingerleden och trycka in den mot halsen med handflatan pekande framåt och armbågen pekande ut från kroppen. inta utgångsläge för stående stöt med lite mer än axelbredd mellan fötterna, sidan i stötriktningen och bakre benets knä böjt. hämta kraft från bakre benet i utstöten. stöta ut kulan snett uppåt med en snabb armsträckning. Övningar för glidteknik: Stående stöt där kroppsdelarna vrids/trycks uppåt/framåt i ordningen ben-höft-bröst-arm. Stegansats till slagläge med ryggen i stötriktningen. Glidsteg till slagläge utan kula tryck ifrån med bakre benets häl, hoppa lågt framåt i ringen och landa med bakre benets höft rakt ovanför foten samtidigt som främre benets fot landar precis innanför stopplankan Full kulstöt med glidsteg Säkerhet Det är mycket viktigt att ingen befinner sig i nedslagsområdet vid all kastträning. Pränta in att barnen bara får stöta och hämta redskap efter klartecken från dig som ledare. Metodtips För att hålla ett högre tempo när barnen stöter kula kan de spridas ut runt hela nedslagsområdet och stöta in i nedslagsområdet från alla håll. Om ni använder andra redskap än hårda kulor går det bra att använda gräsmattan på innerplan och ställa upp barnen längs en linje och stöta in mot gräsplanen, eller runt fotbollsplanens mittcirkel och stöta utåt.

9 Lektion Springa över något (häck) sid. 15 Färdigheter: Barnet ska kunna... starta från olika positioner och reagera på olika sorters signaler. passera låga hinder utan att sluta springa, med så liten fartförlust som möjligt. passera hinder på jämnt avstånd och på varierande avstånd. springa med hög stegfrekvens. Övningar Börja med att springa över låga hinder, t ex mattor, lådor och skumgummibitar med varierande avstånd och höjder. Först spontant i olika riktningar och därefter på bana. Sätt ut 4-6 banor med varierande höjd och avstånd på häckarna/hindren. Första häcken bör dock stå på samma ställe så att barnen blir säkra på det avståndet. Låt dem prova alla banorna och komma med synpunkter på hur det kändes. Häckstafett i kurirform. Se till att ha korta avstånd för att stimulera hastighet och frekvens. Betonar även tävlingsmomentet. Det är lätt att det slarvas med tekniken (passagen) om häckarna är för låga, därför bör någon gångövning finnas med där man betonar skillnaden mellan främre och bakre benets rörelse. Gärna också en övning där man betonar målinlöpningen, det är annars lätt att barnen stannar upp vid sista häcken. Det är sällan man på träning springer ända in i mål. Häckstafett rundbana. En kvadratisk bana med fyra lika sidor där lagen startar i var sitt hörn med växlingar vid varje hörn. En slags jaktstafett. Lektion Hoppa högt (höjd) sid. 16 Färdigheter: Barnet ska kunna hoppa upp med en fot. springa en j-formad ansats och avsluta med ett upphopp. hoppa upp med ett kraftigt knälyft. hoppa upp och sedan landa med ryggen på mattan. Övningar Indianhopp där barnen hoppar lite högre varannan gång och lite lägre varannan gång. Indianhopp i kurva där barnen får markera upphopp varje gång hoppbenet sätts i marken. Kurvlöpning där barnen får hoppa över flera låga häckar. Saxhopp med ansats. Flopphopp med ansats; utan ribba eller med gummiband istället för ribba. Säkerhet Lär barnen att alltid springa över häckarna från rätt håll. Träningshäckar och mjuka hinder oftast är lätta och flyttar på sig om man slår i. Tävlingshäckar, däremot, är både hårda och tunga och välter bara åt ena hållet.

10 Lektion Överhandskast (spjut) sid. 22 Färdigheter: Barnet ska kunna hålla redskapet med kastarmen sträckt bakåt, handflatan på kasthanden vriden uppåt och samtidigt peka med andra handen i kastriktningen. göra ett impulssteg, hålla kvar armarna i rätt läge och behålla en upprätt kroppshållning med främre axeln något högre än bakre. kasta ut redskapet i en hög båge genom att dra kastarmens armbåge uppåt-framåt efter att främre foten fått markkontakt. sikta och kasta rakt framåt. Lektion Springa länge (medeldistans) sid. 23 Färdigheter: Barnet ska kunna springa i jämn fart i några minuter. höja och sänka farten på kommando. springa med avslappnad överkropp. springa med ett leende på läpparna uppleva glädje i löpningen. Övningar Prickkastning: Lägg ut ett antal rockringar med varierande avstånd som barnen kan sikta på. Spjutet ska alltid fastna med spetsen i marken. Tänk på säkerheten: Alla står bakom den som kastar! Gående spjutkast: Barnen kastar lätta spjutkast medan de går på gräset. Det viktiga är att de lär sig känna igen hur det känns i kroppen när spjutet går rakt framåt och i en fin båge. Stående spjutkast: Betona att kastet börjar från underkroppen och att armbågen inte förs nedåt. Överstegslöpning med sidan i kastriktningen: Håll spjut i höger hand och vänster axel något högre än höger axel. Accelerera rytmiskt, upprätt kroppshållning med aktiv fotisättning. Överstegslöpning med impulssteg: Betona rytmisk acceleration och upprätt kroppsposition. Övningar Tekniskt sett är medel-långdistanslöpning kanske den enklaste av friidrottens grenar. För att skapa variation kan det vara bra att välja olika underlag och olika miljöer att springa i. Löparbana, grusvägar, skogsterräng, gräsmattor o.s.v. Inled med 15 minuter jogg eller löpning i varierad fart, varvat med gång och stretching. Stegringslopp/koordinationslopp, 4-6 lopp à meter med avslappnad löpning och gångvila. Lättare intervallöpning, 6x2 minuter med två minuters vila. Sträva efter att hålla en jämn fart så att barnen hinner lika långt på varje lopp.

11 Lektion Slungkast (diskus) sid. 28 Färdigheter: Barnet ska kunna inta utgångsställning för stående kast med lite mer än axelbredd mellan fötterna, sidan i kastriktningen och bakre benets knä böjt. svinga redskapet bakåt. accelerera redskapet genom att hämta kraft från bakre benet med handen långt utanför kroppen. stå kvar utan att tappa balansen efter utkastet. sikta och kasta rakt framåt. Säkerhet Det är mycket viktigt att ingen befinner sig i nedslagsområdet vid all kastträning. Pränta in att barnen bara får kasta och hämta redskap efter klartecken från dig som ledare. Tänk också på att en kastbur kan ge falsk säkerhet. Diskusar kan träffa buren och studsa snett i burgaveln. Kastredskap som är mjukare än riktiga diskusar är ett sätt att öka säkerheten. Övningar Rytmisk försväng, där barnen svingar redskapet långt fram och långt bak med handen långt utanför kroppen. Stående kast, med diskus eller med mjukare redskap. Diskusdans: I den här övningen ska barnen dansa fram längs löparbanans linjer utan kastredskap i handen. Utgångsläge med vänster kroppssida (om de är högerhänta) i riktningen de ska förflytta sig, frånskjut med vänster fot, lågt hopp framåt med ett varvs rotation i luften och landning på först höger, sedan vänster fot på samma linje. Övningen upprepas så länge barnen klarar att hålla balansen. Sydafrikan: Utgångsläge med vänster sida i kastriktningen. Gör rytmiska försvängar. När diskusen är längst bak i sin bana, skjut ifrån med vänster fot och hoppa framåt, rotera ett varv i luften och landa först på höger fot, sedan på vänster. Slunga armen långt utanför kroppen och kasta iväg diskusen. Metodtips För att hålla ett högre tempo när barnen kastar kan de radas upp längs en av gräsplanens linjer, med några meters avstånd mellan varje barn. Om du som ledare vill hinna titta på varje barns kast kan de kasta i tur och ordning, från höger till vänster eller vänster till höger medan du går förbi och tittar på dem, en i taget. Annars kan alla barn kasta samtidigt på din signal. Lektion Hoppa långt (längd), sidan 30 Färdigheter: Barnet ska kunna springa en rytmisk ansats. göra uthoppet på en fot och i hög fart. hålla balansen genom luftfärden. landa med fötterna framför kroppen. Övningar Indianhopp där barnen hoppar lite högre varannan gång och lite lägre varannan gång. Slalomlöpning runt koner på en linje, m. Lägg ut några rockringar på banan på en meter lång sträcka och låt barnen sikta och göra uthopp med rätt fot från varje ring. Hoppa över låga häckar och landa med andra benet. Längdhopp med kort ansats (max 10 löpsteg). Metodtips När barnen hoppar längdhopp med landning i hoppgropen går det utmärkt att springa ansatsen från innerplanen. Då kan fler barn hoppa samtidigt.

12 LEKTIONSPLANER FÖR TEORETISKA INSLAG Med serietidningen om Atle & Frida finns alla möjligheter att bredda och fördjupa barnens engagemang och förståelse så att friidrottsskolan blir mer än bara idrott. Kontakta idrottskonsulenten i ditt SISU-distrikt innan friidrottsskolan börjar, så kan ni rapportera den tid ni lägger på strukturerade samtal med barnen som Lärande för barn. Lärande för barn är en metod som bygger på att alla är delaktiga när de tar till sig nya kunskaper och ny förståelse. Metoden riktar sig mot barn i åldrarna 7 12 år och kan ske med alla sinnen involverade. Det kan ibland handla om att samtala och diskutera sig fram till nya kunskaper, ibland om att rita eller dramatisera. Kreativitet och skapande är i fokus! Så här kan ni arbeta med lärande för barn, med utgångspunkt i berättelsen om Atle & Frida: Lektion Äta och dricka Titta på sidan 6 i tidningen, där Atles mamma säger till Atle att komma in och äta frukost. Uppgift till barnen: Berätta/rita vad du brukar äta till frukost! Lektion Packa väskan Titta på sidan 6 i tidningen, bilden där Atles mamma visar vad hon har packat i Atles väska. Uppgift till barnen: Berätta/rita vad du har med dig till träningen! Titta på sidan 9 i tidningen, där Johanna säger till barnen att dricka. Uppgift till barnen: Varför tror ni det är viktigt att dricka när man tränar? Vad är bra att dricka när man tränar? Titta på sidan 13 i tidningen, där Krister säger till Atle och Frida att komma ihåg att äta. Uppgift till barnen: Vad är bra att äta när man ska träna? Lektion Föräldraengagemang Titta på sidan 19 i tidningen, där Fridas pappa frågar hur barnen har haft det i friidrottsskolan. Uppgift till barnen: Brukar era föräldrar fråga hur ni har det på friidrotten? Är det viktigt att föräldrarna är nyfikna på vad ni gör?

13 Lektion Säkerhet Titta på sidan 9 i tidningen, där Johanna hälsar barnen välkomna till friidrottsskolan. Uppgift till barnen: Berätta varför det är viktigt att se sig för på friidrottsarenan! Titta på sidan 20 i tidningen, där Krister påminner Atle om cykelhjälmen. Uppgift till barnen: Vad behöver ni tänka på när ni är i trafiken på väg till och från friidrottsskolan? Rita er väg till och från friidrottsarenan och markera farliga korsningar etc i trafiken. Lektion Berätta en friidrottssaga Titta på sidan 21, där Martin hittar på en saga om pojken Mombolubadamdam som kastar spjut i skogen, och på sidan 29 där Frida berättar om att hon drömde att hon var en ninja som svävade fram. Uppgift till barnen: Kan ni också hitta på en saga eller dröm som har med friidrott att göra? Lektion Friidrott på tv Titta på sidan 27, där Atles familj tittar på EM-finalen i diskus på tv. Uppgift till barnen: Vilken friidrottsgren tycker ni är roligast att se på?

14 Lektion Friidrottsredskapen Titta på sidan 28, där Johanna visar några olika redskap som finns i förrådet. Uppgift till barnen: Gå till förrådet och visa allt som finns där. Fråga om de kan gissa vad allt ska användas till! Rita de olika redskapen och skriv vad det är och vilken gren de tillhör. Lektion Att vara en bra kompis Titta på sidan 28, där Frida säger till Atle att hon trodde att de skulle cykla tillsammans till träningen och på sidan 31, där Atle ber om ursäkt för att han glömde. Uppgift till barnen: Berätta hur man är när man är en bra kompis! Hitta på och spela upp korta scener för varandra för att visa hur man är när man är en bra kompis.

15 Planering Att göra en detaljerad planering för träningen ger trygghet för er som är ledare. Samtidigt är det viktigt att vara lyhörd och flexibel för att träningspasset ska bli roligt. Vissa lekar och övningar kan fungera bra med en grupp vid ett visst tillfälle, men bli helt misslyckade en annan gång. Ta för vana att planera mer än ni egentligen behöver eftersom något moment i passet kan gå snabbare än ni tänkt er. Det gör inget om ni inte hinner med allt ni planerat! Det är viktigt att skapa en trygg inramning på varje dag i friidrottsskolan. Inled och avsluta därför varje dag i friidrottsskolan med en stunds samling där hela gruppen sitter still. I början av dagen kan ni till exempel introducera några av de grenar och lekar barnen kommer att få testa idag och på den avslutande samlingen passar det bra att fråga barnen vad de tyckte om dagens pass, och hälsa dem välkomna tillbaka imorgon. Det är bra om ni gör något kul i slutet av passet eftersom det sista barnen gör är det de kommer minnas bäst! Kom ihåg att alla pass inte måste innehåll friidrott. Frågesport, korvgrillning, bad m.m. kan också ingå i friidrottsskolan. Några tips: Dela in deltagarna i grupper med ca tio barn per grupp och försök fördela ledarna så att varje grupp har minst två ledare och att vana och nya ledare får jobba tillsammans och lära av varandra. Använd gärna namnskyltar (i olika färger om ni har flera grupper). Skapa trygghet i gruppen redan första dagen. Använd gärna det första passet till samarbetsövningar som hjälper till att skapa stämning och samhörighetskänsla. Börja varje dag med en ledarsamling en stund innan barnen kommer. Då hinner ni gå igenom planen för dagens pass och göra eventuella ändringar, t.ex. om någon ledare blivit sjuk. Se till att det alltid finns en förbandsväska på idrottsplatsen, att alla ledare vet var den finns och hur man använder den.

16 Hjälpmedel för er planering På de följande två sidorna finns dels förslag på ett informationsblad som ni kan dela ut till alla föräldrar som lämnar barn i friidrottsskolan, dels förslag till planeringsschema som ni kan använda för er vecka i friidrottsskolan. Dokumenten finns som ifyllningsbara pdf-filer på Ungdom Friidrottsskola. Som helhet kan en vecka i friidrottsskolan innehålla dessa pusselbitar : Presentation av ledare och deltagare Presentation av friidrott: Löpning, hopp och kast Samtal och/eller föredrag om träning, kamratskap, utrustning, säkerhet, kost och vila Friidrottslektioner om löpning: springa fort (sprint), springa över något (häck) och springa länge (medel-långdistans) Friidrottslektioner om hopp: hoppa högt (höjd och stav) och hoppa långt (längd och tresteg) Friidrottslektioner om kast: stöt (kula), slungkast (diskus och slägga) och överhandskast (spjut) Lekar och stafetter, varje dag Aktiviteter utanför idrottsarenan (hinderbana i skogen, grilla, bada eller något annat) Tävlingsförberedelser och tävling Veckoavslutning/prisutdelning

17 Välkommen till friidrottsskolan i Löparköpings IF Till dig som har barn med i friidrottsskolan Friidrottsskolan inleds med en samling varje dag klockan: Friidrottsskolan avslutas sedan klockan: Det är bra om ditt barn har med sig: Som förälder får du gärna hjälpa till genom att: Under friidrottsskolan kommer ditt barn att få prova på att: Vattenflaska, frukt och rena kläder Ta tid, kratta grop, bära redskap m m Springa, hoppa och kasta Om ditt barn trivs i friidrottsskolan är han/hon välkommen till vår ordinarie träning. Kontakta följande person för mer information: Leif Lundsten, tel En ledare i vår friidrottsskola kommer i tid är kvar på idrottsplatsen tills alla barn gått eller blivit hämtade ler och är glad när han/hon pratar med barnen har tålamod har alltid ledartröjan på sig har alltid mobiltelefonen avstängd lär sig alla deltagares namn är rättvis låter varje barn vara med på sina villkor

18 Veckoplanering Klubb: Planering för vecka: Ledare: Löparköpings IF 26 Rebecca, Soran, Kalle Grupp MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG 1 Sprint Presentation, samarbetsövningar Säkerhet Diskus Lekar, stafetter Häck Friidrott på tv Stafetter Spjut Föräldraengagemang Fritt val: Testa stav, tresteg eller slägga Friidrottens redskap FÖRRMIDDAG 2 Längd Presentation, samarbetsövningar Säkerhet Kula Lekar, stafetter Höjd Friidrott på tv Stafetter Sprint Föräldraengagemang Tävlingsförberedelser Friidrottens redskap 3 Kula Presentation, samarbetsövningar Säkerhet Sprint Lekar, stafetter Spjut Friidrott på tv Stafetter Längd Föräldraengagemang Tävlingsförberedelser Friidrottens redskap Lunch 1 Höjd Packa väskan Lek Distans Att vara en bra kompis Kula Äta och dricka Längd Utflykt (grilla/ bada) Berätta en friidrottssaga Mångkamp Medaljutdelning EFTERMIDDAG 2 Spjut Packa väskan Lek Häck Att vara en bra kompis Distans Äta och dricka Diskus Utflykt (grilla/ bada) Berätta en friidrottssaga Mångkamp Medaljutdelning 3 Häck Packa väskan Lek Diskus Att vara en bra kompis Höjd Äta och dricka Distans Utflykt (grilla/ bada) Berätta en friidrottssaga Mångkamp Medaljutdelning