Sammanfattning SUHF-UHR seminariet 5 november Rekrytering tillträde- antagning vad vill vi uppnå och vad begränsar oss?

Transkript

1 Sammanfattning SUHF-UHR seminariet 5 november Rekrytering tillträde- antagning vad vill vi uppnå och vad begränsar oss? Bakgrund Universitets- och högskolerådet (UHR) hade tillsammans med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) bjudit in rektorer, prorektorer, vicerektorer med ansvar för utbildningsfrågor, förvaltningschefer mfl till ett seminarium kring utmaningar för högskolesektorn ur ett antagnings- och planeringsperspektiv. Seminariet avsåg att behandla frågor kring regional rekrytering, hur hantera ett ökat antal sökande samtidigt som antalet utbildningsplatser inom högskolan minskar, rekryteringen till avancerad nivå ur ett internationellt såväl som nationellt perspektiv samt övergång mellan avancerad nivå och utbildning på forskarnivån med utgångspunkt i en rapport från 2008 som togs fram gemensamt av dåvarande Verket för högskoleservice och SUHF med titeln Framtidens antagningslandskap. Diskussioner och slutsatser från detta seminarium visade att merparten av de utmaningar som beskrevs i rapporten fortfarande är aktuella. Rekommendationer till fortsatt arbete Under diskussionerna och den avslutande paneldebatten framkom följande: - Behovet av en ny antagningsprocess präglad av transparens och förutsägbarhet för den sökande; särskilt nuvarande urvalsbestämmelser är alltför komplexa för att svara mot dessa två grundläggande krav, - En ny antagningsprocess bör tas fram inom universitets- och högskolesektorn med utgångspunkt i en genomgripande värdegrundsdiskussion utifrån de sökandes förväntningar, lärosätenas förväntningar och samhällets förväntningar på tillträde till högre utbildning, - Universitets- och högskolesektorn bör vara drivande kring framtagandet av ett förslag till en ny antagnings- och urvalsprocess och inte, som hittills, mottagare av olika politiska beslut med det gemensamt att de syftar till att genom antagnings- och urvalsprocessen till högre utbildning kompensera för vissa politiskt definierade brister i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen, - Beslut av statsmakterna kring antagnings- och urvalsprocessen för tillträde till högre utbildning ska vara mer av karaktären rambeslut och innehålla mindre av detaljreglering, - Universitets- och högskolesektorn ska också vara tydligare än idag med att olika processer som motsvarandebedömning, bedömning av reell kompetens, tillgodoräkning m m är aktiviteter inom vad som kallas validering och att detta är en rätt omfattande verksamhet vid lärosätena,

2 - Universitets- och högskolesektorn bör genom SUHF och UHR överväga att genomföra en kartläggning av de olika aktiviteter och projekt som genomförs på lärosätena kring validering och prövning av reell kompetens och sprids inom sektorn, - Fortsatt samverkan mellan lärosätena i antagnings- och urvalsarbetet är centralt för att hålla nere kostnaderna för sektorn i sin helhet och särskilt bör detta prövas också för olika aktiviteter inom ramen för valideringsprocessen; i denna del bör SUHF och UHR gemensam föra en diskussion, - Högskoleprovets funktion som urvalsinstrument bör diskuteras mot bakgrund av dess låga värde som prognosinstrument; andelen platser som tillsätts genom resultat av provet bör minska på kort sikt; i denna del bör SUHF och UHR gemensamt föra en diskussion, - Antagnings- och urvalsprocesserna för sökande med internationella meriter bör fortsatt utvecklas och förenklas, - Nuvarande behörighetsmodeller bör ses över och eventuellt mer riktas mot att beskriva de kunskaper och färdigheter som är relevanta för studier i högskolan och för ett kommande yrkesliv, - Nuvarande examensordning bör ses över särskilt avseende examina på den avancerade nivån för att bättre harmonisera mot utvecklingen inom Bolognaområdet; det är en fråga för SUHF att driva i första hand gentemot statsmakterna, - Relationen mellan den avancerade nivån och utbildning på forskarnivå bör ses över av samma anledning; också detta är en fråga för SUHF att driva i första hand, - Studenternas roll i ljuset av såväl kårobligatoriets upphörande som introduktionen av ett system med anmälnings- och studieavgifter i högskolan bör ses över; också detta är en fråga för SUHF att i första hand driva. I det följande redovisas sammanfattningar av de olika inläggen och de frågeställningar som framkom i diskussionerna i anslutning till respektive seminarieinlägg. Presentationer från seminariet finns på SUHF:s webbplats. Ulf Melin, GD Universitets- och högskolerådet och Marita Hilliges, SUHF, rektor högskolan Dalarna inledde med att hälsa välkomna. Ökat antal sökande och färre studieplatser hur hanterar lärosätena detta? Anders Söderholm, rektor Mittuniversitetet, gav sitt lärosätes perspektiv på två faktorer: finansieringen från staten minskar, under årens lopp har lärosätet ibland underpresterat i förhållande på helårstudenter mot takbeloppet, andra år har man överpresterat. Man har vidtagit drastiska, kortsiktiga lösningar. Nu är man i ett läge med neddragningar och då måste lärosätet minska utbudet för att kunna dra ned med 15 % som är målet. Lärosätet ska till skillnad mot tidigare agerande, ha en långsiktig planering. Bland annat har Mittuniversitetet dragit ned från tre campus till två ett inte helt lätt men nödvändigt beslut. Mittuniversitetet är mer populärt på kurssidan än programsidan. Vissa områden har trots högkonjunktur och högt generellt söktryck inte kunnat öka. Söktrycket för de mindre lärosätena samverkar med ungdomsarbetslöshet mer än vid de större lärosätena. Om

3 ungdomsarbetslösheten minskar, faller också söktrycket vid lärosätena ute i landet. Antalet 20- åringar minskar till Mittuniversitetet har dock ett stort antal äldre studenter och är därför inte så beroende av ungdomskullarnas dimensionering. Lärarutbildningen är mer regionalt kopplad än matchning mot arbetsmarknaden. Matchningen mot arbetsmarknadens behov överensstämmer inte alltid med de sökandes intressen. På programsidan dominerar yrkesprogrammen. Mittuniversitetet har en stor andel distansstudenter, bidrar till en äldre studentpopulation. Stockholms universitet har största antalet distansstudenter men i förhållande till sin storlek dominerar distansstudenterna på högskolan Dalarna, Mittuniversitetet och Linnéuniversitetet. Studenterna väljer ofta ett hemmalärosäte + de stora i storstadsregionen. Man har ett stort antal situationsbundna sökande, instrumentella sommarkurser är en bra rekryteringsbas. MiUN har två priorieterade satsningar: E- lärande och arbetslivsanknytning. Man har lagt 50 mkr på satsningarna, utrymmet får man genom minskade driftskostnader. På en fråga om internationella studenter svarade Anders att man har tagit ett beslut att inte priorietera internationella studenter. Man har lyckas behålla 10 % av de internationella studenter jämfört med innan avgifterna. Dock förlorar man en ingrediens i utbildningsmiljöerna. Alternativt urval, reell kompetens och validering utmaningar för högskolan Stein Björkman, tandläkarutbildningen, Karolinska institutet och Magnus Svensson, juristutbildning vid Lunds universitet. Alternativt urval TAPIL, KI Stein Björkman beskrev hur KI under flera års tid har arbetat med alternativt urval TAPIL till tandläkarutbildningen, erfarenheter och tillämpningar. Idag antar Karolinska Institutet 50 % med alternativt urval. Syftet med alternativt urval är att ge de sökande en tredje chans, man vill minska avhoppet och man vill öka genomströmningen. Tillvägagångssättet är en uppsats och en detaljerad levandsbeskrivning och intervjuer. 55 personer blir kallade, man tappar några till terminsstart. KI har konstaterat att det är lägre avhopp bland TAPIL än bland andra antagna. Lägre frekvens av studieuppehåll och studieavbrott, högre frekvens av genomströmning på fem år. Överrepresenterade i Erasmus-utbyte, högre poängproduktion. Kostnaden för hanteringen är ca 450 tkr vilket motsvarar att tappa 1,5 student. Utvidgad juridisk introduktionskurs, Lunds universitet Magnus Svensson, juristprogrammet, Lunds universitet beskrev hur Lunds universitet arbetar med den utvidgade juridiska introduktinskursen som man anser ger en bra grund och passar den som behöver prova på kvalificerade akademiska studier innan man söker till ett program eller en kurs. Kursen har platsgaranti och går på distans. Lund satsar på studenten om studenten satsar på kursen. Man ger coaching från äldre studenter, möjlighet till studiebesök på LU. Det finns ett spärrande prov i ett svårt ämne. De 20 duktigaste studenterna med betyget AB erbjuds plats på juristprogrammet vid Lunds universitet. Rekrytering sker bl.a. via FAcebook. Uppföljningarna visar att dessa studenter har bättre resultat första terminen än de som antagits via betyg eller HP. Studenterna känner sig väl förberedda och trygga i studievalet. Kostnad är 0 kr. Den avancerade nivån och masterexamen utmaningar för lärosätena Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet höll ett anförande kring den avancerade nivån och masterexamina. Sverige införde den tredelade strukturen grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå

4 2007. Lärosätena uppvisade en stor förändringsbenägenhet utan någon egentlig ersättning från regeringen för reformens införande. Många nya spännande masterprogram såg dagens ljus. Därefter har en succesiv förändring av utbildningsutbudet skett. Införandet av studieavgifter 2011 har haft stor påverkat, liksom Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets utvärderingar. Enligt Eva beaktar inte utvärderingarna magister/masterutbildningarnas behov av att vara gränsöverskridande, arbetsmarknadsanknytning saknas. Eva förde vidare fram det behövs en fullständig reform av antagningssystemet före 2020, dock svårt att få gehör för detta hos regeringen och utbildningsdepartementet. Angeläget att lärosätena sätter sig i framsätet och inte bara väntar in förändringar. Utmaningarna: fler eller färre masterutbildningar, ska de ges på svenska eller engelska? Vad händer med forskarnivån om Sverige inte har tillräckligt många masterstudenter? Relationen avancerad nivå och forskarnivå behöver man titta mer på liksom tillgodoräknande. Hur använder ett masterprogram meritvärdering och antagning för att hitta rätt studenter? Lena Hanson, projektledare för masterprogram for Bioentrepreneurship, KI presenterade hur KI till masterprogrammet för Bioentrepreneurship arbetar med meritvärdering och antagning. Programmet använder sig av löpande meritvärdering för att se om man hittar några med höga meritvärden för tidig antagning. Arbetsbelastningen minskar på detta sätt då man hanterar de sökande löpande. Följande kriterier används: kandidatutbildning ger 4,2 1eller 1 poäng, relevant arbetslivserfarenhet om minst sex månader ger 1-0 poäng, forskningsmeriter ger 1-0 poäng. De sökande ska skriva ett motivationsbrev, misstankar finns dock att det går att köpa brev då många brev har ungefär samma lydelse. Programmet har funderingar kring intervjuer men ser samtidigt att det är svårt att genomföra när det gäller internationella sökanden. Det är också svårt att få studenter att beskriva andra meriter än de rent akademiska. Programmet använder inte akademiska betyg vid meritvärderingen då det är svårt och det saknas bra underlag kring betygssystem för akademiska studier i andra länder. Tidskrävande att gå igenom ansökningarna. Är det värt det när man antar nästan alla behöriga sökanden? På frågan om de får extrapoäng om de har sökt programmet i första hand svarade man nej. Reflexioner kring hur avgifter påverkar den svenska högskolan Agneta Stark, styrelseordförande Dans- och cirkushögskolan samt ledamot i styrelsen för Högskolan i Borås, reflekterade över studieavgifternas påverka på den svenska högskolan. Agneta inledde med en beskrivning från ett möte i Kina med höga utbildnings- och regeringsföreträdare. Strukturen, finansieringsproblematiken kring bl.a. takbeloppen förstod man men att studenterna enligt lag ska vara företrädda på i stort sett samtliga beslutsnivåer hade man mycket svårt att förstå. Utanför Sverige rekryterar man inte bara en student, man rekryterar en hel familj och familjens förhoppningar. Studenternas roll och rättigheter i det svenska systemet är unik i jämförelse med de flesta andra länders. Med införandet av studieavgifter har man flyttat fokus från studenten till familjen och försörjningskravet mycket hårdare än tidigare. Separat antagning av avgiftsstudenter Mats Edvardsson, Göteborgs universitet, inledde med en kort bakgrundsbeskrivning kring regeringens aviserade förordningsändringar och de frågeställningar som finns att lösa. Mats

5 Embertsén och Susanne Wadsborn Taube, båda Universitets- och högskolerådet, informerade kort o hur UHR kommer att gå vidare med dialogen mellan U/H och UHR innan man kan gå vidare med systemlösningar. Därefter vidtog gruppdiskussioner om cirka en timme och dagen avslutades med en paneldiskussion med Marita Hilliges, Eva Åkesson, Agneta Stark och Anders Söderholm under Mats Edvardssons ledning.