Verksamhetsberättelse VPB. Ja januari augusti Skånes Universitetssjukvård Skånevård Sund Skånevård Kryh Projekt Hälsostaden Medicinsk service

Transkript

1 Verksamhetsberättelse VPB Ja januari augusti 2014 Skånes Universitetssjukvård Skånevård Sund Skånevård Kryh Projekt Hälsostaden Medicinsk service 1

2 Inledning Detta är en samlad verksamhetsberättelse avseende den offentligt drivna vård i Region Skåne som faller inom vårdproduktionsberedningens ansvarsområde. Redovisningen utgår främst från inkomna verksamhetsberättelser från berörda förvaltningar vars sammanfattningar bifogas som bilaga 1. Förvaltningarnas uppföljning baserar sig på respektive förvaltningsuppdrag som i sin tur bygger på hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag. Uppföljningen omfattar även tilläggsuppdrag som tillkommit under året. Rapportering sker enligt den nya förvaltningsstruktur 1 som beslutades i samband med Skånevård 2.0 och som effektuerats från maj Den nya förvaltningstukturen1 med nya förvaltningsledningar påverkar alla verksamheter i såväl utveckling som förutsättningar för hela året. Den påverkar också innehållet i rapporten då konsekvens av uppföljning enligt ned nya strukturen ger svårigheter till historiska jämförelser samt trendstudier. Sammanfattning Förvaltningarna har under årets inledning präglats av att hitta nya arbetssätt och arbetsformer mellan varandra och inom respektive förvaltning. Detta har i flera fall varit lyckosamt då patientflöden kunnat styras om inom och mellan förvaltningar där det finns kapacitet. Produktionsuppföljning visar att det finns tendenser till ett ökat flöde av patienter från slutenvård till öppenvård, och från somatisk specialistvård till primärvård vilket var en av de effekter som önskats. Det kommer dock ta tid innan arbetssättet hittar fasta former och blir en naturlig del av arbetet. Samtidigt sker också ett regionalt och nationellt nivåstruktureringsarbete vilket innebär en fortsatt koncentration av vissa typer av högspecialiserad vård till SUS samtidigt som verksamhet som tidigare utförts på Skånes universitetssjukhus nu utförs på sjukhusen i Kristianstad eller Helsingborg. Från och med april månad infördes tre nya vårdval (Hud, Ögon och LARO 2, den sistnämda berör psykiatrin). Detta har och kommer också påverka patientströmmarna inom och mellan förvaltningarna och även om det ännu är för tidigt att dra slutsatser. Under året har nationella patientenkäter (NPE)sammanställts inom området somatik samt akutmottagningarna. Generellt sett har medborgarens upplevelse av information, delaktighet och bemötande ökat eller ligger på samma nivå som innan, vilket är positivt med tanke på de omstruktureringsarbeten som skett under perioden. Kvalitetsuppföljningen visar en utveckling mot samma nivå eller högre jämfört med tidigare år där vi har möjlighet att göra jämförelser. Tillgängligheten uppnår till och med excellensnivå under flera av första halvårets månader både avseende besök och operation/ behandling. Vårens mätning av vårdhygien visar förbättrade resultat jämfört med tidigare mätningar och att förvaltningarna i Skåne ligger väl till ur nationellt perspektiv. Det sammanlagda resultatet för de förvaltningar som ingår i vårdproduktionsberedningens ansvarsområde är per augusti -29,7 miljoner kronor. Budgetavvikelsen per augusti är -208,2 miljoner kronor. Den budgetavvikelse som bedöms på helåret är -275,2 miljoner kronor. Året så långt har präglats av dels att hitta arbetsformer i en helt ny organisationsstruktur, samtidigt som man arbetat med att ta fram framgångsrika aktiviteter och åtgärder för att komma till rätta med den ekonomiska obalans som finns främst inom sjukhusverksamheten och som svarar den absoluta merparten av budgetavvikelsen Psykiatrin visar för året en mindre negativ avvikelse, vilket också gäller för habilitering och hjälpmedel. Primärvården redovisar upp ett motsvarande positiva resultat totalt sett. 1 Skånevård Sund (sjukhusen i Helsingborg, Landskrona, Ängelholm, Trelleborg, psykiatri samt primärvård Sund) Skånevård Kryh (sjukhusen i Kristianstad, Hässleholm, Ystad samt Habilitering och hjälpmedel, primärvård Kryh). Skånes universitetssjukvård (sjukhusen i Malmö, Lund samt primärvården SUS). Medicinsk service (labmedicin, medicinsk teknik, it). 2 LäkemedelsAssisterad Rehabilitering vid Opiatbehandling 2

3 Viktiga händelser Skånevård 2.0 Under 2013 genomfördes en omorganisation. Detta innebar att 13 tidigare självstående sjukhusförvaltningar slogs ihop till Skånes universitetssjukvård, Skånevård Sund, Skånevård Kryh och Medicinsk service. Organisationsstukturen under dessa förvaltningar har sin bas i verksamhetsinnehåll snarare än geografi varför divisionerna skär tvärs igenom tidigare förvaltningar i syfte att skapa förutsättningar för effektiva vårdflöden. En konsekvens av detta är att vi under 2014 har svårt att göra historiska jämförelser och trendstudier. Projekt Hälsostaden är ett projekt som drivs som en tidsavgränsad förvaltning med samverkan mellan kommun, primärvård och sjukvård i Ängelholm. Den målrelaterade ersättningen styrs nu inifrån förvaltningarna och är under 2014 inte centralstyrda. Ambitionen är att på detta sätt få ett skarpare incitamentsinstrument som är mer anpassad efter förvaltningens egna förutsättningar. En konsekvens av detta är att vi inte har jämförbarhet mellan förvaltningar i MRE. Nya vårdval från april Under våren har det införts nya vårdval vilket har inneburit budgetförändringar på förvaltningarna, och en ny styrning/ ersättningsmodell på denna sjukvård. Sjukhuset i Kristianstad (Kryh) bäst i Sverige på tjock- och ändtarmscancer enligt nationell jämförelse. Medicinsk service bidrar till utvecklingen av avancerad vård i hemmet och telemedicin genom itacihprojektet. Detta genom nytt arbetsverktyg som knyter samman hemmet, sjukhuset och den ambulerande personalen. Först ut är njursviktspatienter där vikt, blodtryck och vätskebalans kan följas upp på distans. Innehållsförteckning Nöjda medborgare... 4 Patientfokuserad vård... 4 Effektiv verksamhet, hög kvalitet... 5 Effektiv vård... 5 Kunskapsstyrningen ska öka... 6 Tillgängligheten ska öka... 8 Hälsofrämjande arbete Patientsäkerheten ska vara hög Prioriterade områden, särskilda satsningar och tilläggsuppdrag Produktion Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare En ledande arbetsgivare Verksamhet och resultat i fokus Långsiktigt stark ekonomi Ekonomiskt ingångsläge Strategier för en ekonomi i balans Målrelaterad ersättning Investeringar för framtiden Bilaga Resultaträkningar Bilaga Sammanfattningar Sammanfattning Skånes universitetssjukvård Sammanfattning Skånevård Sund Sammanfattning Skånevård Kryh Sammanfattning Projekt Hälsostaden Sammanfattning Medicinsk Service

4 Nöjda medborgare Patientfokuserad vård Bemötande, information och delaktighet 3 Målsättningen att resultatet i nationella patientenkäten ska förbättras jämfört med föregående mätning avseende tillgänglighet, information, bemötande, delaktighet och förtroende. Resultat från den nationella patientenkäten tillsammans med förvaltningarnas beskrivningar av mål och aktiviteter visar att patienterna i den Skånska sjukvården får ett gott bemötande. Förvaltningarna beskriver påbörjade aktiviteter med utbud av olika tekniska möjligheter för medborgarna/patienterna att bli informerade och komma i kontakt med vården, men Skånes universitetssjukvård är den enda förvaltning som beskriver etik och värdegrundsarbete för patienternas delaktighet och vård på lika villkor. I den Nationella patientenkäten redovisas resultat för hur patienter upplever bemötandet, information och delaktighet i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Resultatet redovisas som sammanvägt värde. De senaste mätningarna redovisas i tabeller nedan på förvaltningsnivå samt för hela Region Skåne och riket. Akutmottagningarna redovisa efter sjukhus. Föregående mätning redovisas inom parentes. Den somatiska öppenvården uppvisar förbättringar för de tre indikatorerna i Region Skåne totalt. Tre av förvaltningarna uppvisar också bättre resultat, förutom Hälsostaden som har svagare resultat jämfört med förra mätningen. Region Skånes resultat motsvararar rikets. Resultat nationell patientenkät somatisk öppenvård Region Skåne (egen regi) Indikatorer Skånevård Skånevård Skånes univ. Hälso- Region (PUK-värde) Kryh Sund sjukvård staden Skåne totalt Riket Bemötande 94 (92) 94 (94) 95 (94) 94 (96) 94 (93) 94 (93) Delaktighet 82 (79) 83 (82) 81 (82) 81 (85) 82 (81) 82 (81) Information 85 (82) 86 (85) 84 (85) 81 (85) 85 (84) 84 (84) Vad gäller den slutna somatiska vården i tabellen nedan, uppvisar Region Skåne i stort, något bättre resultat. Även förvaltningarna har i de flesta fall bättre resultat jämfört med föregående mätning. Hälsostaden uppvisar den starkaste förbättringen av förvaltningarna. Resultat nationell patientenkät Somatisk slutenvård Region Skåne (egen regi) Indikatorer Skånevård Skånevård Skånes univ. Hälso- Region Riket (PUK-värde) Kryh Sund sjukvård staden Skåne totalt Bemötande 92 (91) 92 (92) 92 (91) 94 (90) 92 (91) 92 (92) Delaktighet 76 (78) 77 (76) 76 (76) 80 (76) 77 (77) 77 (76) Information 81 (81) 81 (80) 81 (81) 82 (77) 81 (80) 81 (80) Den senaste mätningen av akutmottagningar visar på att de flesta sjukhus har bra resultat jämfört med riket. Region Skåne har förbättrats eller står stilla jämfört med tidigare resultat. SUS och Helsingborg uppvisar ett något svagare resultat på de tre indikatorerna. Värdet ligger generellt sett lägre på universitetssjukhusen. Trelleborg och Hässleholm har förbättrat sina resultat på alla tre indikatorer. 3 Mätninga somatik, psykiatri är från Mätning akutmottagningar som är från slutet av år 2013, klar 2014.Föregående mätningar är från

5 Resultat nationell patientenkät akutmottagningar Sammanfattningsvis så har excellensnivån på 97 PUK-enheter inte uppnåtts av någon verksamhet. Målet att höja sitt värde med 2 PUK-enheter på de tre indikatorerna, jämfört med föregående mätning, har uppnåtts av vissa verksamheter, exempelvis förbättrade Hälsostaden indikatorerna i den somatiska slutna vården samt Akutmottagningarna i Hässleholm och Trelleborg. Mätning med Nationell patientenkät visar överlag ofta små skillnader mellan år och jämfört med riket. Region Skåne tenderar att ha snarlika resultat som de stora landstingen/regionerna vilka sammantaget slår kraftigt igenom på rikets resultat. De små förändringarna över tid beror på att den Nationella patientenkäten i första hand är till för verksamhetsutveckling på lokal nivå. När man slår ihop resultat och redovisar på förvaltningsnivå eller regionalnivå så blir förändringar på lokal nivå svåra att se. Patientens kontaktmöjligheter Ett sätt att öka patienternas makt är att underlätta de kontaktvägar och val efter de sätt man är van att interagera i sin vardag. Den digitala världen är i detta en naturlig del. Det handlar om internettjänster, webbsidor, e-tjänster, appar och liknande. Inom samtliga förvaltningar pågår ett arbete med att aktivera alla mottagningar i Mina Vårdkontakter samtidigt som man är engagerad i olika aktiviteter på olika nivåer knutna till e-hälsa, digitalisering av tidsbokning och så vidare. Effektiv verksamhet, hög kvalitet Effektiv vård Förändrade vårdformer Samtliga förvaltningar arbetar aktivt mot effektivare vårdformer. Behandlingar och ingrepp som tidigare gjorts inom den slutna vården utförs nu inom dagsjukvården på samma sätt som besök som tidigare utfördes i den somatiska specialistvården nu istället görs inom primärvården. Vi kan också se en fortsatt trend mot fler telefonbesök och registrerade patientkontakter med mail som en signal om att det som tidigare var en vårdkontakt i form av ett besök, nu i högre grad sker i andra former. Dessutom sker en utbyggnad av den palliativa vården och ASiH vilket också påverkar patientströmmarna mellan olika vårdformer, mer om detta beskrivs i avsnitt produktion. Det övergripande målet att de summerade vårddagarna för producenter i egen regi Region Skåne skall minska uppfylls. Denna indikator visar en minskad slutenvårdsproduktion om 2,9 dagar under perioden januari till augusti. Det finns också en målsättning att andelen dagsjukvården skall öka. 5

6 Denna indikator visar en minskning av andelen dagsjukvård 4 med 1,1 procent under perioden januariaugusti. Denna minskning förklaras främst av att antalet operationer av gråstarr på Skånes universitetssjukhus minskar. Effektiva laboratorieprocesser För att uppnå en effektivare organisation utreds olika former av samlokalisering av verksamheter inom Labmedicin vilket bland annat berör klinisk mikrobiologi. Verksamheten arbetar också med att ersätta äldre verksamhetssystem med nyare lösningar som effektiviserar arbetsflöden inom ramarna för LIMS, dvs. Laboratory Information Management Systems. Benchmarking för patologi och cytologi har visat att verksamheten har goda resultat för remisshantering och svarstider jämfört med andra regioner och landsting. Kunskapsstyrningen ska öka Uppbyggnaden av kunskapsorganisationen fortsätter och det finns nu sju etablerade multiprofessionella kunskapsgrupper och ytterligare fyra under utveckling i Södra sjukvårdsregionen. För områden som inte täcks av kunskapsgrupperna finns i Region Skåne sex etablerade expertgrupper och tre är på väg att starta under hösten. I 2013 års Öppna jämförelserapport uppvisar Region Skåne förbättrade resultat inom flera områden, men inom några områden är resultaten försämrade och inom några områden ligger Region Skåne bland de sämsta landstingen i Sverige. Under våren har en fördjupad analys av senaste resultaten i Öppna jämförelser (hösten 2013) gjorts av berörda sakkunniggrupper. Fokus har varit på de indikatorer där Region Skånes resultat försämrats jämfört med tidigare år eller där Region Skånes resultat avviker negativt i förhållande till andra landsting och arbetet har resulterat i en handlingsplan för fortsatt förbättringsarbete 5. Hjärtsjukvård Återinskrivning vid hjärtsvikt Varje år sjukhusvårdas cirka patienter på grund av hjärtsvikt. Många patienter blir akut återinlagda kort efter utskrivningen från sjukhuset. Detta kan bland annat vara ett uttryck för bristande planering. För att stimulera sjukhusen att, tillsammans med primärvård och kommun, förbättra handläggningen av patienter med hjärtsvikt har ett mål på mindre än tio procents akut återinskrivning inom 30 dagar fastställts. För hela Region Skåne ligger resultatet för årets första sju månader på ca 12 procent, samma nivå som Ackrediterade äldrevårdmottagningar och hjärtsviktmottagningar håller på att etableras inom Hälsovalet och samtliga förvaltningar arbetar på olika sätt med att förbättra hjärtsviktprocessen. Sedan 2013 utvärderas den sjukhusanslutna hjärtsjukvården med ett hjärtindex som tagits fram av kvalitetsregistret SWEDEHEART. Indexet omfattar bland annat andel patienter med hjärtinfarkt som akut reperfunderas, dvs genomgår trombolys (propplösande behandling) eller bypasskirurgi. Vid senaste uppföljningen 6 noteras att index för hela Region Skåne förbättrats. 4 Läkarledd dagendoskopi, dagmedicin och dagkirurgi i relation till totala antalet läkarbesök. 5 Resultaten i öppna jämförelser hösten 2013 sammanfattningsvis: Rörelseorganens sjukdomar låg på plats 4 i index. Resultaten är bra jämfört med rikssnittet. För strokesjukvård och MS är resultatet för Skåne bättre eller i nivå med rikssnittet. Skåne hamnar på näst sista plats för tillgänglighet som bygger på resultaten i vårdgarantin. Till denna placering bidrar i första hand telefontillgänglighet i primärvården där Skåne ligger sämst i landet. För den psykiatriska vården placerar sig Skåne på 19:e plats. Större delen av indikatorerna inom psykiatrin behöver hanteras övergripande av hela sjukvården i Skåne egen och extern regi för att uppnå förbättringar. 6 Jämförelser sker i 12 månaders perioder. Maj 2013-april 2014 jämförs här med jan-dec

7 5 4 Hjärtindex SUS Sund Kryh Hälsostaden Skåne Stroke Trombolys eller trombectomi vid stroke De två enskilda åtgärder i akutskedet av en stroke som har störst betydelse för överlevnad, livskvalitet och återvunnen funktion är att rätt patienter snabbt får propplösande behandling (trombolys och/eller trombectomi) samt att alla direkt får tillgång till det samlade teamets insatser på en strokeavdelning. Glädjande nog kan konstateras att Skåne i nationell jämförelse ligger högt vad gäller andel patienter som erhåller trombolys och att alla enheter utom en (Ängelholm) i princip klarar det uppsatta målet för detta. Däremot klarar enbart en skånsk enhet (Trelleborg) det nationella målet för andel patienter som direkt vårdas på strokeenhet. Det har till och med skett en försämring på några enheter den senaste mätperioden, vilket innebär ett sämre resultat och längre vårdtider, när patienter vårdas på annan avdelning. Det nationella målvärdet för vård direkt på strokeavdelning ligger på 90 procent, målet till verksamheterna i andel trombolys/ trombectomi är 15 procent 7

8 Diabetes - Blodtryck vid diabetes I Skåne finns cirka personer med diabetes. Drygt 10 procent har typ 1 och behandlas huvudsakligen på våra sjukhusmottagningar. Samtliga sjukhusenheter utom en (Landskrona) uppnår det övergripande målet kring blodtryckskontroll och flertalet av måltalen för de andra kvalitetsindikatorerna. Ett fortsatt arbete krävs framförallt med att identifiera patienter med högst risk för komplikationer så att behandlingen kan intensifieras och att dessa kan motiveras att förändra ogynnsamma levnadsvanor. De övriga drygt 85 procent av diabetikerna har typ 2 och behandlas inom primärvården. Täckningsgraden i kvalitetsregistret har nu även inom primärvården kommit upp på en god nivå och man kan se att så gott som samtliga patienter erhåller fullgod uppföljning. På vårdcentralerna behöver man nu analysera sina resultat och även där fokusera på patienter med högst risk för komplikationer. Kvalitetsregister Region Skånes verksamheter deltar i ca 80 olika nationella kvalitetsregister. Hög täckningsgrad är viktig för samtliga men särskilt för de register som ligger till grund för övergripande mål. I samtliga fall är täckningsgraden hög (>85 procent) och i många fall mycket hög (>95 procent). Dock uppnås dessa täckningsgrader först efter några månader på grund av eftersläpning i inmatning av data. Tillgängligheten ska öka Kömiljard Kömiljarden är benämningen på en statlig prestationsbunden ersättning som syftar till att stimulera verksamheten till ökad tillgänglighet. Kömiljarden omfattar tillgänglighetsmål för såväl besök som operation/ behandling. Region Skåne har klarat kraven för kömiljarden på flertalet av årets första åtta månader. I maj månad var det bara Region Skåne bland de stora regioner och landsting som nådde excellensnivå med över 80 procent genomförda operation inom 60 dagar. Vi såg en sommareffekt på tillgängligheten även detta år då köerna ökar bland annat beroende på låg planerad produktion under sommaren. Samordning av vårdgarantipatienter till ledig kapacitet har varit omfattandeinnevarande år. Under första halvåret 2014 samordnades lika många patienter som under hela Under perioden januari till augusti anmäldes patienter till samordning, en ökning med mer än 200 procent jämfört med föregående år. Av dessa omhändertogs 77 procent av vårdgivare med ramavtal. Trots detta har tillgänglighetsmålen ej nåtts för juli och augusti. För att komma tillrätta med tillgängligheten fortsätter insatserna för att samordna allt fler patienter till producenter inom och utanför Skåne samtidigt som utveckling av produktions- och resursplanering fortsätter. Skånevård Kryh har en fortsatt god tillgänglighet. Flera verksamhetsområden har en mycket god tillgänglighet och saknar i princip kö till mottagning, operation och åtgärder. Några goda exempel är audionom-, hud, medicin, ortoped och ÖNH- mottagningarna. Vi har tyvärr stora problem med 8

9 tillgängligheten till ögonsjukvård då bristen på ögonläkare eskalerat under året. Samarbete inom ögonsjukvården sker med Simrishamns sjukhus ögonverksamhet. Områden med tillgänglighetsproblematik Inom området ögonsjukvård finns det drygt patienter som väntat mer än 90 dagar på vård. Anledningen kan vara både brist på kapacitet samt ett ökat inflöde pga vårdval, samtliga förvaltningar med ögonsjukvård har bekymmer. Inom hudsjukvård finns det främst ett tillgänglighetsproblem på SUS, kan vara tillföljd av ökat inflöde med anledning av vårdval hud. Inom öron-näs-halssjukvård finns 900 patienter som väntat längre än 90 dagar. Merparten (700) finns på SUS. Resterande finns i Ängelholm (130) och i Helsingborg (60). Samordning sker succesivt och många är redan samordnade till främst privata aktörer. Ett ökat inflöde av remisser har skapat tillgänglighetsproblem inom ortopedin, och då särskilt ryggkirurgin. SUS uppger ca 500 patienter i veckan man inte kan ta hand om inom 90 dagar. Kapacitetsbrist i övriga Skåne innebär att man inte kan skicka patienter vidare. Dyslexikön beräknas till 5 månader både i Malmö och i Lund. Tillgängligheten MR Målet är att minst 80 procent av patienterna ska MR undersökas inom 30 dagar. Detta mål uppnås inte, och utfallet är sämre än samma period föregående år. En orsak till detta kan vara förändringar vad gäller reseersättningar. Medicinsk service så som röntgenundersökningar ingår inte i vårdgarantin och faller utanför den subventionerade resekostnaden i form av en egenavgift om max 110 kr per enkelresa. Viljan eller möjligheten att resa till sjukhus i annan stad med ledig kapacitet kan ha påverkas och man väljer att vänta tills man får tid på sitt hemortssjukhus. Tillgänglighet till operation av höftfraktur Målet är att minst 80 procent av patienter med höftfraktur ska opereras inom 24 timmar för att få bästa behandlingsresultat. Under 2014 har detta mål inte uppnåtts på Skånenivå. Dock når Skånevård Kryh målnivån fyra av sju månader och ligger övriga månader nära målgränsen. Orsaker som anges är stort inflöde av patienter där några av patienter av medicinska skäl inte kunnat opereras inom 24 timmar tid. Brist på sjuksköterskor i kombination med ett minskat antal vårdplatser för dessa patienter är delförklaringar. 9

10 Andel patienter där höftfrakturoperation påbörjats inom 24 timmar, per förvaltning, mål minst 80 procent Nationell vårdgarantin patientens lagstadgade rättighet ( ) Telefontillgänglighet Målet i den nationella mätningen är 100 procent besvarade samtal samma dag. Vid vårens mätning i mars var resultatet 83 procent, vilket är en fortsatt utveckling mot en allt bättre telefon tillgänglighet. Hälsovalsenheter i egen regi följs upp månatligen utifrån telefonisystemet, och även där ses en förbättring och mål om minst 80 procent besvarade samtal samma dag nås fem av åtta månader. Vid jämförelse mellan de olika förvaltningarna ses förbättring hos samtliga. Skånevård Kryh är den förvaltning som uppnår målnivån under hela perioden. Telefonköer primärvården Skåne Tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar inom primärvården När det gäller läkarbesök i primärvården är läget stabilt och då uppföljningsunderlaget inkluderar patienter som själv valt att vänta får resultatet betraktas målet som uppfyllt. Tillgänglighet till specialiserad vård, besök och operation/ åtgärd. Uppföljningsunderlaget innehåller även patienter som själv valt att vänta längre och därför kan målet anses vara uppnått totalt sett. Skånes universitetssjukvård har dock fortfarande problem att klara vårdgarantin, framför allt när det gäller operation/åtgärd. 10

11 Ungdomsmottagningar Målet är att den geografiska täckningen av ungdomsmottagningar skall förbättras i områden som inte har ungdomsmottagningar. Under året har det i Osby startats drop-in verksamhet i skolor/ fritidsgårdar. I Örkelljunga finns ett pågående arbete att öka kännedomen om ungdomsmottagningens arbete i kommunen. I Åstorp finns Ungbo med syfte att stötta den unge till sysselsättning, ett ordnat boende och en stabil ekonomi samt boenden för ensamkommande barn/ungdomar. I Sjöbo finns en öppen mottagning en dag i veckan. I Kävlinge har ungdomsmottagningen marknadsfört sig på skolor och fritidsgårdar. I Höganäs arbetar mottagningen till att etablera och upprätthålla kontakten med den mångfald av skolor som finns i kommunen. I Perstorp har ett praktiskt arbete i samverkan med barnmorskemottagningen öppen mottagning. En filial i Klippan har öppet en dag i veckan liksom den öppna mottagningen i Skurup. Hälsofrämjande arbete Strävan mot visionen att det hälsofrämjande arbetet ska genomsyra hela hälso- och sjukvården går sakta framåt. Under årets första halvår inkom förvaltningar i egen regi med handlingsplaner för det hälsoinriktade arbete. I förvaltningarnas verksamhetsberättelser beskriver de hur de arbetar med att sätta planerna i verket. Alla inom den specialiserade vården beskriver ett systematiskt arbete för att införa rutiner för rökfri operation. Förutsättningarna för att följa upp arbetet är komplext och man har inte nått ända fram, arbete pågår på regionövergripande nivå. Inom psykiatrin pågår ett forskningsprojekt för att utveckla metoder för att stödja patientgrupper med att förbättra sina levnadvanor. Arbetet med att utveckla metoder för utsatta grupper är av stor vikt då det i längden kan komma att påverka den ojämlika hälsan. Incitamentmodellen i primärvården har stimulerat det systematiska arbetet med levnadsvanorna. Den webbaserade utbildningen blev färdig innan sommaren och kommer under hösten att spridas ut i verksamheterna. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder Åtgärderna för att ge stöd till patienterna för att förändra sina levnadsvanor har i sin helhet nått det övergripande målet att öka med 10 procent. Dock beror detta på att primärvården sedan augusti 2013 börjat registrera åtgärderna. I tabellerna nedan redovisas den specialiserade vården för sig och KUPP-område primärvård (vårdcentral och barnmorskemottagningar) för sig med lite olika tidsperspektiv för att få en jämförelse. Åtgärderna inom specialistvården har minskat något, som en del i förklaringen ligger att man inför 2014 ändrade modellen för målrelaterad ersättning. Inom primärvården jämförs siffrorna från de fem sista månaderna under 2013 med de fem första månaderna I den jämförelsen framträder nära en fördubbling av registeringar. En del av ökningen kan förklars med att det tar en tid innan rutiner för registrering kommer på plats. Indikatorn för fysisk aktivitet på recept redovisas för sig och analysen där är den samma som ovan. 11

12 Frågor om levnadsvanor i NPE Målsättning finns att andel patienter som i nationell patientenkät anger att de fått frågor om levnadsvanor ska öka jämfört med föregående mätning I den Nationella patientenkäten ställs frågan till patienterna om de har fått frågor om sina levnadsvanor. Resultaten från de senaste mätningarna visas för hela Region Skåne samt specifikt för den egna driften. Inom parentes anges föregående mätning. De vanligaste levnadsfrågorna rör motion och alkohol medan i den somatisk slutenvård är frågan om tobaksvanor vanlig. Verksamhet Andel patienter som fått frågor om levnadsvanor Region Skåne Egendrift Region Skåne Somatisk specialistvård öppenvård 20 % (21 %) 21 % (21 %) Somatisk specialistvård slutenvård 24 % (24 %) 24 % (25 %) Patientsäkerheten ska vara hög Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner är ett av de störasta hoten mot patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Trots att Region Skåne bedrivit ett systematiskt förebyggande arbete så har det totalt sett inte skett någon minskning av vårdrelaterade infektioner under de senaste åren. Andelen vårdrelaterade infektioner i Region Skåne har minskat från drygt 11 procent sedan mätningarna startade (2008), men har de sista åren legat på i stort sett oförändrad nivå, cirka 9 procent, vilket följer riksgenomsnittet. Målnivåerna i Skåne har för universitetssjukhuset legat på 8 procent, medan större akutsjukhus (Kristianstad och Helsingborg) har haft en målnivå på 6 procent. Övriga sjukhus har haft en målnivå på 4 procent. Det har under året funnits ett nationellt arbete som syftade till att identifiera framgångsfaktorer för att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Här lyfts Skånes universitetssjukhus fram som ett gott exempel i relation till andra universitetssjukhus. 12

13 Trycksår och tryckskador Punktprevalensmätning (PPM) av trycksår är en nationell mätning och alla Skånska sjukhus deltog vid mätningen våren Region Skåne låg vid denna mätning på 15,7 procent en förbättring jämfört med mätningen våren 2013 då resultatet var 20 procent. Riksgenomsnittet ligger på 14 procent. När det gäller trycksår, kategori 2-4 7, har flertalet sjukhus förbättrat sina resultat. Dock hade Hässleholms sjukhus och palliativvård och ASIH (inom Skånevård Kryh)ett stort antal patienter med dessa trycksår. Där har ett arbete startat för att komma till rätta med detta. Övriga resultat se tabell PPM trycksår 2014 v 10 - Sjukhus Andel trycksår kategori 1-4 Andel trycksår kategori 2-4 Kristianstad, sjukhus 8,30% 3,90% Helsingborg, sjukhus 16,40% 7,70% Hälsostaden 18,80% 8,50% Hässleholm, sjukhus 25,30% 11,40% Landskrona, sjukhus 21,30% 5,30% Palliativ Vård och ASIH 39,70% 25,40% Psykiatri Skåne 4,70% 0,80% Skånes universitetssjukhus 17,40% 8,30% Trelleborg, sjukhus 18,60% 8,20% Ystad, sjukhus 11,90% 3,70% Ängelholm, sjukhus 0,00% 0,00% Region Skåne 15,70% 7,10% Alla förvaltingar ska ta fram handlingsplaner över hur deras arbete ska genomföras för att minska antal tryckskador, vilket samtliga har gjort. Förvaltningar där det resultatet av vårens mätning, gällande kategori 2-4, låg över 8 procent kommer att genomföra PPM trycksår på alla eller utvalda avdelningar även under hösten Kat 1- Rodnad som inte bleknar vid tryck, Kat 2-Delhudsskada med blåsa, spricka eller avskavd hud Kat 3 - Fullhudsskada m synligt underhudsfett, Kat 4- Fullhudsskada m synligt ben, sena, muskler eller ledkapsel 13

14 Följsamhet till hygien- och klädregler Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler är viktigt för att förhindra smittspridning inom hälso- och sjukvården. Målet är att samtliga medarbetare i patientnära arbete följer gällande hygienrutiner och klädregler. Sedan mätningarna startade 2010 har följsamheten i Region Skåne kontinuerligt förbättrats och trenden fortsätter. Resultaten från den senaste mätningen (april 2014) visar att 84 procent av vårdavdelningarna hygienrutinerna och klädreglerna, vilket är en bra bit över riksgenomsittet som ligger på 74 procent. Bara på operationsavdelningarna har följsamheten ökat från 68 till 86 procent under det senaste året. Speciellt glädjande är att vårdavdelningarna i Kristianstad och Ystad är bäst i landet på att följa regelverket. Öppenvårdsantibiotika Ett av HSNs övergripande mål är att antibiotikaanvändning i öppenvård ska understiga 350 recept per 1000 invånare. Trots en märkbar minskning av antibiotikaförskrivningen under senare år ligger storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland fortfarande högst i landet. Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) Skåne är Läkemedelrådets samarbetspartner i antibiotikafrågor. Stramas uppdrag är att verka för att bevara antibiotika som effektiva läkemedel mot bakteriella infektioner och att minska risken för resistensutveckling i Region Skåne. Arbetet på landstingsnivå drivs av ett nätverk av experter från olika berörda verksamhetsområden som t.ex. allmänmedicin, infektion, mikrobiologi, vårdhygien, öron-näsa-hals samt barnmedicin och med apotekarstöd från Enheten för Läkemedelsstyrning. Strama Skåne arbetar med utbildning och information till både hälso- och sjukvårdspersonal och till allmänheten. För att uppmärksamma skånska tandläkares del av antibiotikaförskrivningen har även uppsökande besök i tandvården gjort av Läkemedelsrådets terapigrupp Odontologi. Antal recept totalt från alla förskrivare per 1000 listade är också en kvalitetsindikator för skånska vårdcentraler och för tolvmånadersperioden juli 2013 till och med juni 2014 var gränsen satt till 360 recept per 1000 listade. Drygt hälften, 55 procent, av vårdcentralerna klarade detta mål. SUS är den förvaltning där högst andel av vårdcentralerna, 78 procent, uppnår målet. Motsvarande siffra för KRYH respektive SUND är 75 respektive 70 procent. Hälsostadens vårdcentral når inte riktigt målet. Totalt klarar 73 procent av förvaltningarnas vårdcentraler gränsen för högsta tillåtna 14

15 Vårdcentralen Sorgenfrimottagningen Vårdcentralen Vilan Vårdcentralen Norra Fäladen Vårdcentralen Vä Vårdcentralen Granen Vårdcentralen Eden Vårdcentralen Förslöv Vårdcentralen Örkelljunga Vårdcentralen Arlöv Vårdcentralen Vänhem Vårdcentralen Kärråkra Vårdcentralen Näsby Vårdcentralen Svalöv Vårdcentralen Törnrosen Vårdcentralen Södervärn VC Ljungdala (Solbrinken) Vårdcentralen Bunkeflo Vårdcentralen Husie Vårdcentralen Närlunda Vårdcentralen Tågaborg Vårdcentralen Åstorp Vårdcentralen Kävlinge Vårdcentralen Hörby Vårdcentralen Måsen Vårdcentralen Rosengården Vårdcentralen Tåbelund Vårdcentralen Planteringen Vårdcentralen Södra Sandby Vårdcentralen Östermalm Vårdcentralen Knislinge Vårdcentralen Råå Vårdcentralen Skurup Vårdcentralen Laröd Vårdcentralen Gullviksborg Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentralen Åparken, Tyringe Vårdcentralen Nöbbelöv Vårdcentralen Dalby Vårdcentralen Sjöcrona Vårdcentralen Stattena Vårdcentralen Linero Vårdcentralen Lundbergsgatan Vårdcentralen Lunden Vårdcentralen Tomelilla Vårdcentralen Åhus Vårdcentralen Kirseberg Vårdcentralen Anderslöv Vårdcentralen Söderåsen Vårdcentralen Påarp Vårdcentralen Husensjö Vårdcentralen Södertull Vårdcentralen Fosietorp Vårdcentralen Oxie Vårdcentralen Vinslöv Vårdcentralen Drottninghög Vårdcentralen Perstorp Vårdcentralen Kroksbäck Vårdcentralen Centrum Vårdcentralen Sjöbo Vårdcentralen Fågelbacken Vårdcentralen Ramlösa Vårdcentralen Osby Vårdcentralen Rydebäck Vårdcentralen Löddeköpinge Vårdcentralen Tollarp Vårdcentralen Vittsjö Vårdcentralen Laxen Vårdcentralen Brösarp Vårdcentralen Delfinen Vårdcentralen Ljungbyhed Vårdcentralen Limhamn Vårdcentralen Staffanstorp Vårdcentralen Lindeborg Vårdcentralen Ystad Vårdcentralen Lomma Vårdcentralen Bokskogen Vårdcentralen Sankt Lars Vårdcentralen Sösdala Vårdcentralen Borgmästargården Vårdcentralen Höör Vårdcentralen/BVC Tornet Vårdcentralen Klippan Vårdcentralen Fagerängen Vårdcentralen Vellinge Vårdcentralen Degeberga antibiotikatryck till sin listade befolkning. Detta är en betydligt större andel än för hela Hälsovalets vårdcentraler där 55 procent uppnår målet. Förvaltningarnas vårdcentraler, utköpta antibiotikarecept per 1000 listade invånare KRYH SUND SUS Hälsostaden Överbeläggning och utlokalisering Brist på vårdplatser leder till överbeläggning och utlokalisering av patienter till fel vårdavdelning, vilket i sin tur kan innebära ökad risk för vårdskador. För 2014 är målet att antalet överbeläggningar ska understiga 2 per 100 disponibla vårdplatser och antalet utlokaliserade patienter 1 per 100 disponibla vårdplatser. För perioden januari till och med augusti ligger antalet överbeläggningar fram till och med maj på ungefär samma nivå som under 2013 men därefter har antalet kraftigt ökat. Det är särskilt situationen på de stora akutsjukhusen (SUS och Helsingborg) som nivåerna stigit under sommaren. Avseende utlokaliserade patienter ligger 2014 års siffror under föregående års nivå och trenden har under större delen av året varit sjunkande. 15

16 För hela perioden (januari augusti) är antalet överbeläggningar räknat som antal per 100 disponibla vårdplatser högst på sjukhuset i Kristianstad (Kryh) men den kraftigaste ökningen under sommaren ses i Helsingborg (Sund) och på SUS i Malmö/ Lund. För Hälsostaden i Ängelholm har antalet överbeläggningar under perioden minskat och mot slutet av perioden förekommer i princip inga. Det är endast de mindre sjukhusen som klarar 2014 års målnivå. Riskbedömningar och riskanalys Andelen patienter som riskbedöms avseende fall, trycksår och undernäring har under 2014 stadigt förbättrats på alla förvaltningar. Region Skåne (övergripande) når målet på 70 procent, medan målet inte nås av alla förvaltningar inom alla områden jan-aug Fallrisk Vårdplan Risk för Risk för fallrisk trycksår undernäring Kryh 76% 78% 75% 73% Sund 66% 79% 64% 60% Sund exkl Psyk 70% 79% 69% 65% Sus 76% 87% 75% 74% Region Skåne 73% 82% 72% 69% Patientsäkerhetskulturmätning 2014 Enkäten syftar till att kartlägga styrkor och svagheter i patientsäkerhetskulturen. Identifierade förbättringsområden ska sedan åtgärdas eller reduceras i ett förbättringsarbete. Vid mätningen 2014 uppnådde Region Skåne 67 procent svarsfrekvens, som ses som en gott resultat. Övergripande resultat från patientsäkerhetskulturmätningen i Region Skåne följer landet i stort. Förvaltningarna har skrivit handlingsplan för hur arbetet under 2014/2015 ska bedrivas för att stärka de svagaste områdena och behålla de som varit starkast. Utskrivningsinformation läkemedel Risken för felaktigheter i läkemedelsanvändningen är särskilt stor i vårdens övergångar. Genom att skriva en utskrivningsinformation och ge den till patient och nästa vårdform halveras risken för fel. För 2014 är målet att en utskrivningsinformation ska skrivas till 70 procent av patienterna som har fem eller fler läkemedel. Andelen patienter vilka under januari till och med augusti har erhållit en utskrivningsinformation är 53 procent, och andelen ökar månad för månad. Hälsostaden Ängelholm klarar målnivån varje månad och trenden är samtliga övriga förvaltningar närmar sig målnivån. 16

17 Andel patienter 100% 90% 80% 70% Utskrivningsinformation Patienter med 5 läkemedel Målnivå % 50% 40% 30% 20% 10% 0% SUS SUND (exkl psyk) SUND (inkl psyk) KRYH Hälsostad För att öka andelen patienter som får utskrivningsinformation samt öka kvaliteten i skrivna utskrivningsinformationer kommer ett kvalitetsförbättringsprojekt att genomföras under Läkemedelsgenomgång inkl läkemedelsavstämning En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning. Läkemedelsgenomgångar genomförs i Skåne i enlighet med Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar. För 2014 är målet att läkemedelsgenomgångar ska genomföras för 50 procent av de multisjuka äldre. Andelen vilka under januari till och med augusti 2014 har erhållit läkemedelsgenomgångar i slutenvård är 36 procent vilket är lägre än motsvarande månader 2013 (43 procent). I primärvården har det under januari till och med augusti genomförts 2284 läkemedelgenomgångar, vilket uppskattningsvis motsvarar 9 procent av målpopulationen. I jämförelse med motsvarande månader 2013 har dock antalet genomförda läkemedelsgenomgångar i primärvård har fördubblats. 17

18 Ingen av förvaltningarna når uppsatt målsättning för andel patienter som får läkemedelsgenomgångar i slutenvård under januari till och med augusti Hälsostaden Ängelholm når tre månader över uppsatt målnivå. Under januari till och med augusti 2014 har det genomförts 2013 läkemedelsgenomgångar i primärvård, varav 969 av SUS, 554 av KRY, 460 av SUND respektive 30 av Hälsostaden Ängelholm. Minskningen kan bero på att det fokuserades stort på läkemedelsgenomgångar i slutenvården under 2013, då detta var kopplat till målrelaterad ersättning (MRE). Ytterligare en förklaring kan vara att vårdpersonal som genomför läkemedelsgenomgångarna har under 2014 fått ett bredare arbetsuppdrag jämfört med föregående år. En bidragande orsak till att målnivå inte nås i primärvård är att det tar tid att införa ett nytt arbetssätt när många olika parter är involverade. En annan, mindre bidragande, orsak är att genomförda genomgångar inte alltid registreras med KVÅ-kod, vilken används vid uttag av data. I syfte att öka antalet läkemedelsgenomgångar som genomförs i primärvård kommer tillämpningsanvisningar att tas fram. Prioriterade områden, särskilda satsningar och tilläggsuppdrag Psykiatri - Personer med psykisk ohälsa ska få bättre stöd Sedan ramöverenskommelsen mellan Region Skåne och de skånska kommunerna som fastställdes 2013 har det pågått ett intensivt arbete för att uppnå målen i överenskommelsen. Lokala överenskommelser har tagits fram för att stärka samverkan och synkronisering av de olika insatser som ges från båda huvudmännen. I detta arbete har ett av målen varit att stärka delaktighet och inflytande för personer med psykisk ohälsa både på individnivå och systemnivå. Under 2014 har Region Skåne infört ett Vårdval för Psykoterapi i syfte att förbättra tillgängligheten. Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa genomförda första besök För perioden januari till juli har 87 procent fått ett besök inom 30 dagar. Den sammantagna bedömningen är att kravet för helåret kommer att uppnås. Återfallsförebyggande läkemedel vid alkoholmissbruk Enligt HSNs övergripande mål ska förskrivningen av återfallsförebyggande läkemedel vid alkoholmissbruk öka med minst 5 procent jämfört med Under årets första åtta månader har dock volymen minskat med 2,6 procent jämfört med motsvarande period under För vårdcentralerna finns en kvalitetsindikator där en önskvärt hög förskrivningsnivå av dessa läkemedel bör uppnås. Vid uppföljningen per halvårsdata uppnåddes målet av 28 procent av vårdcentralerna. Av förvaltningarnas vårdcentraler var det 31 procent som nådde den önskade nivån. Skånevård Kryh har den största andelen av vårdcentraler som når målet med 48 procent. Motsvarande siffra för Skånes universitetssjukhus respektive Skånevård Sund är 28 respektive 22 procent. Hälsostadens vårdcentral når inte det uppsatta målet. Division Psykiatri inom Skånevård Sund har sedan tidigare arbetat med mål för ökad förskrivning av återfallsförebyggande läkemedel vid alkoholmissbruk. Hittills i år ses dock en minskad volym, men enligt förvaltningsrapporten avses också fortsättningsvis målet vara att framför allt inom allmänpsykiatrin identifiera fler patienter som kan ha nytta av dessa läkemedel. Antalet tvångsåtgärder ska minska Antalet tvångsåtgärder inom psykiatrin har minskat under perioden jan-jun 2014 i jämförelse med jan-jun 2013 med 13 procent, från ett antal om 692 för 2013 till 600 för Störst är minskningen för patienter som får rättspsykiatrisk vård, 22 procent. Inom alla verksamhetsområden pågår arbete för förbättringar av vården med minskat behov av tvångsåtgärder som mål. 18

19 Första linjens hälso- och sjukvård för barn- och unga Det har avsatts 12 miljoner kronor till Första linjens hälso- och sjukvård för barn- och unga mellan 6 år och 18 år som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser på grund av psykisk ohälsa. Sedan starten i juli 2013 har sju sådana Första linjens mottagningar öppnats. Ett fortsatt arbete för att möjliggöra en likvärdig vård i Skåne pågår. Telefonlinjen med ett nummer En väg in har vidareutvecklats under 2014 och fungerar bra. Revidering av Samverkansöverenskommelser har påbörjats tillsammans med kommunerna. Arbete mot självskadebeteende och ätstörningar För fortsatt utveckling av vården för barn och unga med självskadebeteende har det tillförts 3 miljoner kronor. Resultatet har blivit flera nya åldersintegrerade team som etablerats i samarbete mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Utbildningssatsningar riktade till allmänpsykiatri och till ST-läkare i psykiatri har genomförts, liksom utbildning riktad till anhöriga. För barn och ungdomar med missbruksproblematik För etablering av så kallad Mariamottagning 8 i Lund och fortsatt utveckling i Hässleholm har det tillförts psykiatrin 2,5 miljoner kronor. I Helsingborg finns en mottagning som startats under året och en finns för kommunerna i nordost och bedrivs fram till årsskiftet som projekt. Under året har ett arbete genomförts för att förbereda för att låta projektet övergå till ordinarie verksamhet. I Lund påbörjas arbetet mot Mariamottagning Lund med projektet Livsstilsmottagning. Vård för psykospatienter Vården för psykospatienter med fokus på Case Managament har under året förstärks med 7 miljoner kronor. Detta har resulterat i olika utbildningsinsatser i Case managementmetodik vilka pågår i hela Region Skåne, ofta i samarbete med kommunala verksamheter. I samverkan med kommunerna i Skåne har en arbetsgrupp tillsats för likvärdig utveckling av Case Management i Skåne. I Skåne finns ett nationellt projekt I-Nod för utveckling av integrerade arbetsformer där Region Skåne medverkar. Antalet hälsoundersökningar av patienter med psykossjukdom ska enligt målsättning öka. Antalet undersökningar under mätperioden har ökat från 55 år 2013 till 151 år Det uppskattade behovet bedöms vara undersökningar per år. Återbesök efter slutenvård Målsättningen är att samtliga patienter inom psykiatrisk slutenvårdska följas upp vid återbesök inom 8 dagar. Målsättningen nås inte då enbart hälften av patienterna får återbesök inom 8 dagar. Styrande dokument och rutiner finns för uppföljning inom öppenvården. Vissa verksamhetsområden har Mobilt team som kan erbjuda besök inom 8 dagar efter utskrivning. Neuropsykiatrisk utredningsverksamhet Division Psykiatri har tilldelats 3 miljoner kronor för i syfte att stärka den neuropsykiatriska utredningsverksamheten. Detta har resulterat i förstärkningar inom olika utrednings- och behandlingsteamen i Skåne inom det neuropsykiatriska området. Efterfrågan på neuropsykiatrisk utredning är fortsatt hög. Resurserna för slutenvårdsavgiftning Psykiatrin har förstärkts med 2 miljoner kronor för att förbättra resurserna för slutenvårdsavgiftning. Detta har resulterat i att en regiongemensam avdelning för slutenvårdsavgiftning av opiatmissbrukare öppnades den 15 mars för att uppfylla behovet av behandling inför läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO). 8 En Mariamottagning vänder sig till ungdomar och unga vuxna med missbruksproblematik och drivs i samverkan med kommunerna. 19

20 Resurser för ökad brukarmedverkan i verksamheten Sedan flera år pågår ett arbete för att stärka brukarmedverkan i utveckling och styrning av vården. Under 2014 har det satsats ytterligare 1,5 miljoner i detta syfte. Detta inkluderar bland annat, nära dialog och samarbete med patient- och närståendeföreningar inom Division Psykiatri, olika typer av utbildningsinsatser, där personer med egen erfarenhet av psykiatrisk vård, utbildar medarbetarna. Varje verksamhetsområde har en inflytandesamordnare som tillsammans med ledning, patient- och närståendeföreningar inom respektive område och utifrån en handlingsplan arbetar för att patienternas erfarenheter ska ta större plats när verksamheten utvecklas. Målet är att detta på sikt ska stärka patienternas makt över vården, såväl som för enskilda i sin vårdkontakt som för patienterna som kollektiv. En pilotsatsning för att införa mentorer inom Division Psykiatri har startats. De utgör ett komplement till de mer etablerade yrkesrollerna och arbetar inte med behandling. Under år 2014 har projektet i samarbetet mellan Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser (CEPI) och Division Psykiatri lagts ned samtidigt som ett arbete startat mellan Nationell samverkan för psykisk hälsa i Skåne, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Division Psykiatri där principer och plan för utveckling av brukarrevisioner tagits fram. Målet att genomföra fler brukarrevisioner under 2014 än 2013 kommer inte att nås eftersom projektet tillsammans med CEPI inte var möjligt att genomföra. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin Division Psykiatri genomförde september 2012 till december 2013 ett pilotprojekt för läkemedelsgenomgångar för totalt 136 patienter. Resultatet var: läkemedelsproblem är vanliga, genomgångar kan identifiera problem och minska dubbelmedicinering, behov finns att ytterligare utvärdera. September 2014 till maj 2015 genomförs läkemedelsgenomgångar i utökat omfattning. Totalt planeras 1000 i vuxenpsykiatrin och minst 50 i BUP. Huvuddelen ska göras i öppenvård och vara basala. Projektet kommer att utvärderas, resultat ska lämnas till HSN för beslut Cancerpatienter ska få bättre vård och stöd Det sker inom förvaltningarna olika typer av aktiviteter för att stärka cancersjukvården. Målsättningen att förkorta ledtider sker bland annat med hjälp av cancerkoordinatorer, att öka omhändertagandet av patienter och anhöriga bland annat med hjälp av fler kontaktssjuksköterskor, utveckla samarbete med primärvård och palliativ vård samt stödja processarbetet i den verksamhetsnära cancerprocessen. Resultatet i form av måluppfyllelse varierar dock mellan olika cancerprocesser och olika förvaltningar. För att övergripande mål ska uppfyllas ska täckningsgraden i kvalitetsregister överstiga 95 procent. För att kunna utvärdera och följa upp kvalitet och resultat för cancerpatienter är kvalitetsregister en viktig källa. Målet är att minst 95 procent av patienterna ska registreras i kvalitetsregistret senast fyra månader efter diagnos. Problem med täckningsgraden kvarstår såtillvida att inrapporteringen är fördröjd och det finns variation mellan verksamheter Skåne. För fortsatt utveckling och uppföljning måste en jämn och hög kvalitet i kvalitetsregisterhantering, inkluderat inmatning utan fördröjning, prioriteras och säkerställas i verksamheten. Täckningsgrad i kvalitetsregister i procent Maj 2013-April 2014 Lungcancer Prostatacancer Tjock- och Bröstcancer ändtarmscancer Ej uppnått mål: Kristianstad 84 Malmö 91 Kristianstad 90 Kristianstad 71 Helsingborg 78 Helsingborg 87 Ystad 89 Lund 73 Lund 69 Kristianstad 0 Helsingborg 87 Malmö 80 Ystad 63 SUS 66 Helsingborg 79 Malmö 12 Uppnått mål: Landskrona Trelleborg Ängelholm Ystad 20

21 Lungcancer Utredningstiden för lungcancer följs genom ett mått på tid från remissankomst på lungklinik till behandlingsbeslut. Målet är att det ska ske inom 28 dagar för minst 70 procent av patienterna. Målet nås inte och det finns variation mellan sjukhus. Utredningstiden från remissankomst till beslut om behandling ska vara högst 28 dagar för 70 procent av patienterna. Bröstcancer Handläggningstid vid bröstcancer mäts från misstänkt bröstcancer (via selekterad screening, remiss eller direktkontakt) till besked om fortsatt behandling efter operation. Målet är att handläggningstiden ska vara mindre än 49 dagar för minst 80 procent av patienterna. Två av tre sjukhus når målet. Totala handläggningstiden från misstänkt bröstcancer till besked om fortsatt behandling efter operation ska vara mindre än 49 dagar för 80 procent för patienterna. Prostatacancer Väntetid till diagnosbesked för patienter med högrisk prostatacancer följs med ett mått på tid från biopsiprovtagning till diagnosbesked. Målet är att det ska vara högst 18 dagar för minst 80 procent av patienterna. Målet nås inte och det finns stora variationer i gapet till måluppfyllelse mellan sjukhus. Tiden från biopsitagning till diagnosbesked till patienten ska vara högst 18 dagar för minst 80 % av patienterna. Tjock- och ändtarmscancer Måttet på väntetid till behandling vid tjockoch ändtarmscancer illustrerar tiden från diagnos till behandlingsstart. Målet är att det ska vara högst 42 dagar för minst 80 procent av patienterna. Målet nås inte och det finns stora variationer i gapet till måluppfyllelse mellan sjukhus. Tiden från diagnos (PAD eller makroskopisk) till behandlingsstart (operation, strålning eller kemoterapi) ska vara högst 42 dagar för 80 procent av patienterna.. 100% 50% 0% Kolorektal cancer CSK HBG SUS YSTA maj 13-april 14 21

22 Diagnostiskt Centrum för tidig diagnostik Diagnostiskt Centrum inom Skånevård Kryh är ett unikt pilotprojekt i Sverige för tidig och snabb diagnostik som pågår året ut. Diagnostiskt centrum erbjuder utredning med kortast möjliga utredningstid efter remiss från primärvården. Totalt har 247 personer utretts inom projektet sedan starten Av dessa visade sig 22 procent ha cancer. Bland övriga patienter finns även flertalet personer med andra allvarliga sjukdomstillstånd som gynnats av snabb diagnostik. Riktlinjer cancer Med anledning av ökade kostnader 2014 till följd av nya förslag och rekommendationer i Nationella Riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer, tillfördes de tre sjukvårdsförvaltningarna 50 miljoner kronor i Förvaltningsuppdrag Dessa medel ska användas till bland annat tillsättandet av kontaktsjuksköterskor, läkemedelsbehandling, ökad tillgänglighet och MDT-konferenser (multidisciplinära teamkonferenser). Förtydligande behövs avseende hur dessa medel används. Äldre ska få god vård God vård för äldre innefattar hälsofrämjande insatser, preventiva åtgärder och tillgång till såväl en god vård och omsorg som avancerad sjukvård när så krävs. Med de mest sjuka äldres behov i centrum har samordningen mellan primärvård, specialiserad vård och den kommunala hälso- och sjukvården fortsatt varit i fokus under Förbättringsarbeten har bedrivits gemensamt via de lokala Ledningskraftsteamen kring följande målområden: God vård vid livets slut, Preventivt arbetssätt, God vård vid demenssjukdom, God läkemedelsbehandling för äldre och Sammanhållen vård och omsorg. Undvikbar slutenvård för äldre Målsättningen är att den undvikbara slutenvården för äldre ska minskas. Vården och omsorgen som äldre får inom primärvård och kommun ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas. Arbetssätt som prövats under 2014 har bland annat varit beslutsstödsmodellen i Nordöstra Skåne, frakturkartläggning på kommunnivå, arbete med akutteam i Malmö och Ängelholm som vidareutvecklats och att läkemedelsutbildning har breddats även till kommunal vård- och omsorgspersonal. När det gäller Undvikbar slutenvård för äldre så är skillnaden stor under perioden januari - juli På sjukhusnivå skiljer sig nivåerna mellan 14,8 och 26,5 procent. Detta tyder på att det finns en förbättringspotential där man kan lära av andras goda exempel. Andel undvikbar slutenvård per producent och månad jan-aug

23 Vårdcentralen Örkelljunga Vårdcentralen Knislinge Vårdcentralen Brösarp Vårdcentralen Vittsjö Vårdcentralen Ljungbyhed Vårdcentralen Råå Vårdcentralen Förslöv Vårdcentralen Skurup Vårdcentralen Ystad Vårdcentralen Vellinge Vårdcentralen Påarp Vårdcentralen Vilan Vårdcentralen Dalby Vårdcentralen Vä Vårdcentralen Vinslöv Vårdcentralen Åhus Vårdcentralen Tollarp Vårdcentralen Närlunda VC Ljungdala (Solbrinken) Vårdcentralen Södertull Vårdcentralen Staffanstorp Vårdcentralen Osby Vårdcentralen Östermalm Vårdcentralen Svalöv Vårdcentralen Oxie Vårdcentralen Sösdala Vårdcentralen Tåbelund Vårdcentralen Bokskogen Vårdcentralen Drottninghög Vårdcentralen Vänhem Vårdcentralen Perstorp Vårdcentralen Degeberga Vårdcentralen Limhamn Vårdcentralen Sankt Lars Vårdcentralen Söderåsen Vårdcentralen Törnrosen Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentralen/BVC Tornet Vårdcentralen Rosengården Vårdcentralen Klippan Vårdcentralen Lomma Vårdcentralen Laröd Vårdcentralen Löddeköpinge Vårdcentralen Södra Sandby Vårdcentralen Nöbbelöv Vårdcentralen Kärråkra Vårdcentralen Åparken, Tyringe Vårdcentralen Näsby Vårdcentralen Ramlösa Vårdcentralen Planteringen Vårdcentralen Fosietorp Vårdcentralen Centrum Vårdcentralen Anderslöv Vårdcentralen Linero Vårdcentralen Delfinen Vårdcentralen Sorgenfrimottagningen Vårdcentralen Rydebäck Vårdcentralen Arlöv Vårdcentralen Tågaborg Vårdcentralen Husie Vårdcentralen Åstorp Vårdcentralen Fågelbacken Vårdcentralen Stattena Vårdcentralen Husensjö Vårdcentralen Kävlinge Vårdcentralen Kroksbäck Vårdcentralen Lundbergsgatan Vårdcentralen Granen Vårdcentralen Lindeborg Vårdcentralen Tomelilla Vårdcentralen Sjöbo Vårdcentralen Hörby Vårdcentralen Bunkeflo Vårdcentralen Laxen Vårdcentralen Höör Vårdcentralen Fagerängen Vårdcentralen Gullviksborg Vårdcentralen Kirseberg Vårdcentralen Borgmästargården Vårdcentralen Sjöcrona Vårdcentralen Eden Vårdcentralen Måsen Vårdcentralen Södervärn Vårdcentralen Norra Fäladen Vårdcentralen Lunden Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) Ett av HSNs övergripande mål för år 2014 är att behandlingstrycket med olämpliga läkemedel till äldre inte får vara högre än DDD per 1000 invånare som är 75 år eller äldre. Socialstyrelsen har definierat ett antal läkemedelssubstanser som potentiellt kan vara olämpliga läkemedel för äldre. Dessa läkemedel utgörs av långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, tramadol och propiomazin (Propavan) då preparaten ger stor risk för biverkningar hos personer 75 år och äldre. Dessa preparat bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation och där den förväntade nyttan har bedömts stå i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen bör följas upp och omprövas regelbundet med täta intervall. Det totala behandlingstrycket med potentiellt olämpliga läkemedel till äldre har tidigare varit högre i Skåne jämfört med riksgenomsnittet. Under 2014 ses ett tydligt trendbrott där det skånska behandlingstrycket totalt sett för första gången ligger lägre än rikssnittet. Bakgrunden till den skånska nergången kan vara det långsiktigt genomförda strukturerade arbetet för att minska förskrivningen av potentiellt olämpliga läkemedel till äldre. 40 procent av vårdcentralerna i egen regi klarar den för 2014 definierade gränsen. I Skånevård Kryh klarar 80 procent av vårdcentralerna gränsen, medan motsvarande siffra för Skånevård Sund respektive Skånes universitetssjukvård är 37 respektive 19 procent. Hälsostadens vårdcentral klarar inte gränsen. Behandlingstryck under första halvåret 2014 med potentiellt olämpliga läkemedel, DDD per 1000 listade 75 år och äldre, Olämpliga per förvaltningarnas läkemedel vårdcentraler till äldre DDD/1000 i Skåne listade 75 år och äldre jan-juni KRYH SUND SUS Hälsostaden Palliativvård och ASIH Alla patienter i livets slutskede ska erhålla en palliativ vård av hög kvalitet oberoende av var patienten vårdas. Specialiserad palliativ vård och ASiH ska erbjudas alla invånare/patienter i Skåne på jämlika villkor och med prioritering utifrån medicinska behov. Vårdformen ASiH ska, förutom för specialiserad palliativ vård, ha kompetens att utföra punktinsatser av såväl kurativ som palliativ karaktär samt konsultativa bedömningar av patienter inom andra vårdformer än ASiH. Samtliga förvaltningar beskriver pågående aktiviteter för en bättre palliativ vård. Centrum för FoUU inom palliativ vård Palliativt utvecklingscentrum har haft ett starkt fokus på att erbjuda utbildning för olika personal-grupper, i första hand inom Palliativ vård och ASIH, kring olika aspekter av palliativ vård, pedagogik samt samtal och kommunikation. Vårdutvecklingsprojekt rör i 23

24 första hand utveckling av vårdplaner för vård i livets slutskede samt olika instrument, bland annat för skattning av symptom. Handledning av studenter som skriver uppsatser inom läkarprogrammet och i folkhälsovetenskap. Vidare arbete med en egen hemsida och med de nätverk som finns akademiskt i Skåne, övriga landet och särskilt med Centrum för palliativ vård vid Linnéuniversitet i Växjö. Anställning har skett av professor Birgit Rasmussen (palliativ omvårdnad). Två ordinarie styrelsemöten har avhållits. Samverkan ASiH och övrig vård Målet är att samverkan ska öka bland annat genom konsultinsatser med konsultteam för medicinska bedömningar. Kontakten med barn- och ungdomssjukvården ska särskilt så att fler barn genom ASIH kan vårdas hemma. Idag sker konsultativa bedömningsbesök på inneliggande patienter i Malmö, Lund, Ystad, Trelleborg, Hässleholm och Kristianstad. Från och med september månad finns det också i Helsingborg och i Landskrona. Kompletterande insatser i dialog med remittenterna under genomförande sker vid samtliga sjukhus, även telefonkonsulter är implementerade. Rutin kring samverkan mellan barnklinik på Skånes universitetssjukhus och palliativ vård och ASIH/syd fastställd och implementerad. Palliativ vård fler ska få vård i livets slutsskede Vården i livets slutskede har utvecklats genom att fler patienter fått avancerad sjukvård i hemmet (ASiH). Hembesöken har ökat med 23 procent och fler personer har fått tillgång till ASiH i jämförelse med samma period år Besöken till barn 0-18 år har mer än fördubblats och antalet barn som fått ASiH har ökat med 17 procent. Samarbetet med sjukhusvården, primärvården och kommunerna har utvecklats för en mera adekvat vård i alla vårdnivåer. En utjämning till en mera jämlik vård i ett Skåneperspektiv sker successivt men fortfarande behöver ASiH-vården utvecklas mer till befolkningen i mellersta Skåne och Lund Malmöregionen. Slutenvården eller det som ibland kallas Hospicevård har ökat med 17 procent fler vårddagar och fler personer har fått tillgång till denna vårdform. Genom Palliativt utvecklingscentrum har olika personalgrupper erbjudits utbildning inom i första hand Palliativ vård och ASIH. Men även kring olika aspekter av palliativ vård, pedagogik samt samtal och kommunikation. Vårdutvecklingsprojekt och handledning av studenter inom läkarprogrammet och i folkhälsovetenskap är andra delar av Palliativt utvecklingscentrum. Avancerad sjukvård i hemmet ska öka Antal vårdagarna inom ASIH har ökat med vd eller 21 procent jämfört med tertial 2 år Om jämförelse görs med senaste 8 månader har produktionen också fortsatt öka med ca 6 procent. Medelvårdtid i Skåne är 67 dagar per vårdtillfälle. Beläggning i Skåne är i genomsnitt 108 procent. Målbild är 95 procent i Skåne. Här föreligger således en överproduktion. Registrering i Svenska palliativregistret Täckningsgraden avseende registrering i Svenska Palliativregistret för årets första sju månader har ökat och når för Region Skånes verksamheter upp 24

25 till 76 procent totalt. Samtliga sjukhus utom SUS når målnivån på 70 procent men även här ses en tydlig förbättring jämfört med Smärtskattning sista veckan i livet Andelen patienter som under sista veckan av livet genomgått smärtskattning som dokumenterats i kvalitetsregistret har på skånenivå ökat successivt under året från ca 20 procent i januari till ca 42 procent i juli. Endast ASIH når Region Skånes mål på 60 procent. Brytpunktsamtal 9 Andelen patienter som deltagit i brytpunktsamtal. är för årets sju första månader 53,5 procent, en ökning med ett par procent-enheter jämfört med Endast ASIH uppnår Region Skånes mål på 60 procent. Centrum för FoUU inom palliativ vård Palliativt utvecklingscentrum har haft ett starkt fokus på att erbjuda utbildning för olika personalgrupper, i första hand inom Palliativ vård och ASIH, kring olika aspekter av palliativ vård, pedagogik samt samtal och kommunikation. Vårdutvecklingsprojekt rör i första hand utveckling av vårdplaner för vård i livets slutskede samt olika instrument, bland annat för skattning av symptom. Handledning av studenter som skriver uppsatser inom läkarprogrammet och i folkhälsovetenskap. Vidare arbete med en egen hemsida och med de nätverk som finns akademiskt i Skåne, övriga landet och särskilt med Centrum för palliativ vård vid Linnéuniversitet i Växjö. 9 samtal mellan ansvarig läkare och patienten/anhöriga om det medicinska beslutet att övergå till palliativ vård 25

26 Munhälsobedömningar Andelen patienter som erhåller munhälsobedömningar i livets slutskede dokumenterade i kvalitetsregistret uppgår till ca 64 procent på skånenivå, vilket är samma som under föregående år. Därmed nås Region Skånes mål på 60 procent. Tre av sjukhusen når inte målet. Ångestdämpande läkemedel Andelen patienter som under sista veckan av livet erhåller vid behovsordination av ångestdämpande läkemedel uppgår på skånenivå till 84 procent, samma som föregående år och därmed uppnås Region Skånes mål på 80 procent. ASIH når nästan upp till 100 procent medan några sjukhus inte når målet. Akutsjukvård Vistelsetid på akutmottagning Målsättningen är att för 80 procent av patienterna på akutmottagning ska vistelsetiden understiga fyra timmar. Detta innebär att patienten antingen är färdigbehandlade och går hem, eller så är patienten vidareskickad till vårdavdelning. Målet uppnås inte och liksom föregående år är det de stora akutmottagningarna vid akutsjukhusen som ligger längst ifrån. Dock ses en uppåtgående trend under årets första månader. 26

27 Direktinskrivning I vissa fall är direktinskrivning (=inskrivning till slutenvård utan att passera akutmottagningen för specifika sjukdomsgrupper som äldre, multisjuka, cancersjuka) en patientsäker och enkel lösning. Detta gäller särskilt patienter med kronisk sjukdom i behov av upprepade vårdtillfällen. Genom direktinskrivning minskar belastningen på akutmottagningen och patienten får en snabbare handläggning. Direktinskrivning möjliggör också inskrivning under tid på dygnet när akutmottagningen inte är öppen. Målsättningen är att andelen direktinskrivningar ska vara 10 procent eller mer av totala antalet akuta inskrivningar. För hela Region Skåne ligger 2014 års siffra på 8 procent vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Spridningen är stor mellan olika sjukhus där de mindre sjukhusen ligger på betydligt högre nivåer än de större. Intensivvård - överflyttning av intensivvårdspatienter Behovet av intensivvårdsplatser kan snabbt ändras från dag till dag. I vissa situationer kan det därför bli nödvändigt att transportera patienter till en annan IVA-enhet. Sådana överflyttningar på grund av resursbrist ska förstås minimeras. Antalet överflyttningar registreras fortlöpande i Svenska intensivvårdsregistret (SIR). Data härifrån visar att antalet överflyttningar i Region Skåne ligger näst högst i landet men att antalet minskat något under 2014 jämfört med Överflyttning av IVA-patienter Helsingborg Kristianstad Lund BIVA Lund IVA Malmö Inf Malmö IVA Ystad Under 2013 var andelen överflyttningar särskilt hög från Helsingborg och Lund (allmän-iva) medan vi under 2014 noterar en ökning för Malmö (allmän-iva). Det ska poängteras att flertalet överflyttningar på sjukhusen i Lund och Malmö sker inom sjukhusen, dvs till annan IVA-enhet inom samma sjukhus vilket inte är att betrakta som lika riskfyllt som transport mellan olika sjukhus. Målsättningen bör vara att antalet överflyttningar ska ligga under 2 procent av totala antalet vårdtillfällen. 27