Demensvård/demenskompetens

Transkript

1 1 Hälso- och sjukvårdförvaltningen Socialförvaltningen Slutrapport Demensvård/demenskompetens Januari 2012 Projektledare Bengt-Åke Angelöw

2 2 Innehållsförteckning 1.0 Beställare Styrgrupp Beskrivning av projekt Vad skulle åstadkommas i projektet och hur gick det? Måluppfyllnad utbildningsinsatser Måluppfyllnad Specialistläkarmedverkan på allmänt SÄBO Måluppfyllnad Specialistläkarmedverkan vid vårdprogramsimplementering Måluppfyllnad Sammanfattning Förändringar som uppstått under projektet och hur de har hanterats Omfattning Vad skulle projektet omfatta, delprojekt? Kostnader Beräknade kostnader, verkliga kostnader Organisation Hur har det fungerat med deltagare och mottagare av projektet? Uppföljning projektarbete Vad har vi lärt oss? Vad kunde gjorts bättre? Slutsatser Slutsatser regeringens riktlinjer Slutsatser regeringens riktlinjer och gotländska förhållanden. 9 Bilagor Bilaga 1. Projekt Demensvård/Demens kompetens hösten 2007 tom hösten 2011 Styrgrupp och referensgrupperingar. 10 Bilaga 2. Projekt DemensVård hösten Bilaga 3. Projektplan, ekonomi och process ( ).. 12 Bilaga 4. Specialistläkaremedverkan på SÄBO - nytt projekt inom Demensvård Bilaga 5. rörande 2009 år medel 14 Demensvård Kompetensutveckling ; nytt projekt inom Demensvård rörande 2009 års medel.. 15 Bilaga 6. Ansökan Demensvård Bilaga 7. Projektplan, ekonomi och process våren Bilaga 8. Projekt Demensvård Stimulans våren 2011 Specialistläkarmedverkan SÄBO Bilaga 9. Projekt Demenskompetens hösten 2011 Specialistläkarmedverkan Vårdprogramsimplementering.. 23 Bilaga 10. Projekt Demensvård Stimulans. 25 Bilaga 11. Projekt Demensvård Stimulans våren Bilaga 12. Projekt Demensvård Stimulans hösten Bilaga 13. Projekt Demensvård Stimulans våren Bilaga 14. Projekt Demensvård Stimulans hösten Bilaga 15. Projekt Demensvård Stimulans våren Bilaga 16. Projekt Demensvård Stimulans hösten Bilaga 17. Projektet Demensvård våren av Bilaga 18. Projektet Demensvård våren av Bilaga 19. Projekt Demensvård Stimulans våren Bilaga 20. Projekt Demensvård Stimulans hösten Bilaga 21. Projektet Demensvård övriga insatser Bilaga 22. Projekt Demensvård Stimulans hösten 2007 tom hösten Kort sammanställning av föreläsningar, seminarier, workshops och utbildningsdagar. Bilaga 23. Kundnytta värderingsberäkning 38 Bilaga 24. Projekt Demensvård Stimulans hösten 2007 tom hösten Sammanställning av föreläsningsrubrik, seminarier, workshops och utbildningsdagar, föreläsare, antal deltagare samt nyttovärdering. Bilaga 25. Projekt Demensvård Stimulans hösten 2007 tom hösten Sammanställning av utgivna skrifter och metodkostnader. Bilaga 26. Projekt Demensvård Stimulans hösten 2007 tom hösten Sammanställning av föreläsningar som är utlagda till allmänheten på med sökord demensvård ; Bilaga 27. Inköpt referenslitteratur. 48

3 3 1.0 Beställare Socialstyrelsen aviserade våren 2007 till landsting och kommuner möjligheten om stimulansmedel för utveckling inom demensområdet. Företrädare för förvaltningsledningarna inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) och Socialförvaltningen (SOF) inom region Gotland beslöt att söka SEK ifrån Socialstyrelsen. Detta projekt är därefter i samverkan beställt av HSF och SOF. Det angivna syfte som beställaren angav var följande; Gotlands kommun har under 2006 format ett lokalt vårdprogram för demenssjuka och tydliggjort vårdprocesskartan för demenspatienter. Detta har aktualisera behov och problem som behöver adresseras i kommande implementering: - patient, anhörig och omsorgspersonal saknar kunskap för att i tidigt skede kontakta vården för att få diagnos - demensutredning initieras i ett för sent skede - specialistkunskap saknas för att tillämpa vårdprogrammet. - kunskapshöjning behövs hos distriktsläkare och sköterskor, handläggare, personal inom SÄBO, dagverksamhet och hemtjänst. - spetskompetens på modeller och metoder inom området behöver förstärkas - samarbetet mellan specialistläkare och allmänläkare behöver förstärkas - demensvården är för likartad, mer individuellt anpassade insatser fordras, t ex beroende på ålder. Tidsplanen samt innehåll för projektet såg ut enligt följande ifrån beställarens sida; Projektstart hösten 2007 Identifiera kompetensbrister och forma kunskapsutvecklingsplan för demensvård. o via workshops med berörda yrkesgrupper, patientföreningar och anhöriga identifiera kunskapsbrister och prioriterade aktiviteter i implementeringen. o via intervjuer med utvalda yrkesgrupper inom vårdprocessen tydliggörs spetskompetensbehov samt fördelning av kompetens & modeller i vårdprocessen. Forma informationsplan för kunskapsspridning om demenssjukdomar i samhället Forma tydlig plan för vårdprogramsimplementering med prioriterade aktiviteter som löser problem i vårdprocessen och leder införandet framåt. Genomföra utbildningsinsatser enligt kunskapsutvecklingsplanen. Informationsinsatser genomförs i samhället enligt informationsplanen. Genomföra prioriterade aktiviteter i implementeringsplanen. 2.0 Styrgrupp Sedan projektet startade hösten 2007 har en styrgrupp bestått av representanter för HSF och SOF som har haft inflytande över demensvården på Gotland. Under de inledande åren var biträdande förvaltningschefen/beställarchefen för HSF delaktig liksom primärvårdschefen och ledningsansvarig för Minnesmottagningen. Sistnämnda har även tjänstgjort som projektledare. Inom SOF var äldreomsorgschefen deltagande i styrgruppen. Var god se i bilaga 1 där det framgår mera information omkring såväl styrgrupp som olika referensgrupperingar. 3.0 Beskrivning av projekt Utgångspunkten 2007 var att göra det gotländska vårdprogrammet omkring demens känd av en bred målgrupp av personal som kommer i kontakt med personer med en demenssjukdom och deras närstående. Vidare erhölls ekonomisk möjlighet till att stimulera metodutveckling inom demensområdet och att ge specifik personal selektivt utvald utbildning samt att arrangera föreläsningar och seminarier adekvata för övrig vårdpersonal. Projektet finns representerat på webben Välkommen till projektområde Demensvård där en relativt fyllig beskrivning av projektets första år kan nås enligt följande hänvisning;

4 4 Projektet har pågått i fyra och ett halvt år och under det sista året har en huvudsaklig inriktning varit att nyanserat följa de nationella riktlinjerna inom demensområdet och göra en revidering av det gotländska vårdprogrammet för anpassning inom region Gotland. 3.1 Vad skulle åstadkommas i projektet och hur gick det? Beställarens uttryckta mål var enligt följande; Projektmål Målet är att samtliga yrkesgrupper i vårdprocessen för demenspatienter tillämpar vårdprogrammet för demens. Målet för 2007 är att definiera och i alla yrkesled förankra en implementeringsplan innehållande; - kunskapsutvecklingsplan för respektive yrkesgrupp - spetskompetens hos nyckelpersoner - plan för kunskapsspridning om demenssjukdomar och vård till grupper i samhället - aktivitetsplan med prioriteringar att genomföra under 2008 Målet för 2008 är att formade planer implementeras - personal i vårdprocessen utbildas enligt kunskapsutvecklingsplanen. - spetskompetens för vård av demenspatienter inom olika livssituationer och åldersgrupper finns - anhöriga, patientföreningar mfl informeras om demens och demensvård - prioriterade aktiviteter i implementeringsplanen har genomförts. Under projekttiden har följande fokus ägt rum; i. Inledande projektansökan enligt 2007 års medel för att synliggöra det gotländska vårdprogrammet omkring demens. Metodutveckling och kompetenshöjande insatser. Var god se ovan samt bilaga 2 Projekt Demensvård hösten 2007 och därefter fortlöpande utveckling var god se bilaga 3 Projektplan, ekonomi och process. ii. Ytterligare stimulansmedel har tillförts genom specialistläkarmedverkan vid särskilda boenden som inte har demensinriktning. Var god se bilaga 4 Specialistläkarmedverkan på allmänt SÄBO nytt projekt inom Demensvård rörande 2009 års medel. iii. Stimulera kunskaper, genom ytterligare stimulansmedel, omkring demensproblematik för en patientmålgrupp med multikomplexproblematik i synnerhet demens och alkoholberoende, psykisk utvecklingsstörning och svår psykiatrisk sjukdom. Var god se bilaga 5. iv. Utveckla det gotländska vårdprogramet enligt nationella riktlinjer och starta en vårdprogramsimplementering. Var god se bilaga 6. Projektplans, ekonomi och process våren 2011 samt bilaga 7 Projektplan, ekonomi och process våren För övrigt har Socialstyrelsen erhållit kontinuerlig/årlig rapportering av detta projekt samt övriga projekt som erhållit stimulansmedel alltsedan Måluppfyllnad - utbildningsinsatser Vid föreläsningar, seminarier och andra utbildningsinsatser så har utvärderingen av genomförda insatser gjorts med utgångspunkt ifrån ett patientnyttoperspektiv. Varje deltagare har besvarat en närvaroenkät med frågor som berört; samverkan och förståelse mellan berörda enheter inom HSF och mellan HSF och SOF bedömning om kunskapsinsatserna kan påverka berörds enhets medverkan för att kunna ge stöd och få betydelse för patient och deras närstående

5 5 bedömning om kunskapsmängden har ökat och om denna kunskap givit ökad förståelse för patientmålgruppen bedömning om utbildningsinsatsen kan medföra en ökad trygghet i arbetet för patientmålgruppen bedömning om utbildningsinsatsen kommer att vara till nytta för kommande patienter och deras närstående De besvarande närvaroblanketterna har därefter beräknats i en skala 0 1, där 0 står för ingen nytta alls (nej-svar) och 1 står för god nytta (ja-svar) vilket skapar ett kvotvärde. I bilagorna anges vilka insatser som genomförts och i bilaga 24 vilket patientnyttovärde deltagarna skattat. 85 % av de 3043 utdelade närvaroenkäterna har besvarats. Någon kvalitativt bortfallsanalys av de 259 som ej inlämnat enkät har ej gjorts. Antagande är att flera av dessa har sett sig som medverkande och ej lämnat in eller har behövt gå tidigare ifrån en utbildningsinsats. De kompetensinsatser som planerades skulle vara så matnyttiga som möjligt. Ansatsen förefaller ha infriats eftersom kvotvärderna ligger på 0.90 och uppåt, således ett klart positivt utfall. 4.1 Måluppfyllnad Specialistläkarmedverkan på allmänt SÄBO Enligt bilaga 8 Projekt Demensvård våren 2011 Specialistläkarmedverkan SÄBO redovisas resultat av detta delprojekt. Sammanfattningsvis konstateras; Värdet för omvårdnadspersonal, ansvariga sjuksköterskor samt patientansvariga läkare visar att en geriatriker kopplad till allmänna SÄBO är av stor nytta och definitivt leder till ett bättre bemötande för den boende. 4.2 Måluppfyllnad Specialistläkarmedverkan vid vårdprogramsimplementering Under sex månader 2011 har geriatriker Margareta Reihs fått möjlighet till att använda 10 timmar/vecka till att introducera det nya vårdprogrammet på vårdcentraler, specialiserade medicinska enheter samt delvis även enheter inom SOF. Var god se bilaga 9 Specialistläkarimplemtering av det nya vårdprogrammet rörande demens. Det finns ett kvarvarande åliggande om fortsatt implementering och som kommer att integreras med insatser som ligger inom den ordinarie verksamhetens utveckling. 4.3 Måluppfyllnad Sammanfattning De mål som uppsattes enligt de delprojektplaner för kompetensinsatser som gjorts bedöms ha uppfyllts såväl numerärt som kvalitetsmässigt. Under period har ett positivt samarbete med psykiatrin medfört ett ökat antal remisser för att särskilja demens och psykiatriska sjukdomar. Det har utvecklats ett nära och bra samarbete med LSS-sjuksköterskor inom SOF med bäring mot demens och utvecklingsstörning. Det finns ett begynnande nätverk omkring demens och alkoholberoende.

6 6 Tyvärr har utvecklingen inom det trafikmedicinska området och demens ej fått den genomslagskraft som projektledarens hoppades på. Sistnämnda betyder att HSF ej haft möjlighet att kunna tillskapa personella utredningsresurser gällande arbetsterapeut, varför stimulansmedel omkring detta område har fått en reducerad användning. De mål som uppsattes för specialistmedverkan i allmänt SÄBO har uppfyllts och glädjande är att idag så täcker allt flera specialistläkare även allmänna SÄBO på Gotland. Implementeringen av det nya vårdprogrammet kommer att fortsätta efter projekttidens slut. Regelbundet har projektets intentioner, planerade insatser, genomförda aktiviteter redovisats och givits möjlighet att diskuteras inom det regelbundet hållna Demensnätverk som ägt rum två gånger per år. Demensnätverket är en sammanslutning av specialister och chefer ifrån HSF, SOF, entreprenadföretag inom demensområdet samt patientföreningen Dementia. 5.0 Förändringar som uppstått under projektet och hur de har hanterats Redan ifrån projektstart har det varit viktigt att bygga in vitala referensgrupper för att skapa en dynamisk process med ett brett förankringsarbete. Referensgrupperna har varit sammansatta av personal/personer som funnits nära patienten, den boende, de närstående och som alla har ett genuint intresse av att skapa så goda förutsättningar som möjligt för personer som har en demenssjukdom. Enligt bilaga 1 framgår vilka referensgrupper som har medverkat i projektet. I en del referensgrupper har även deltagare erhållit särskilda medel för att göra studiebesök och därefter rapporter om dessa under en utbildningsdag. Inledningsvis omfattades metod- och utbildningsinsatser utifrån ett vårdprocesstänkande, alltifrån förebyggande insatser till livets slut. I slutet av projekttiden erhölls möjlighet att även använda medel till att revidera det gotländska vårdprogrammet varför en förändrad inriktning mot detta har gjorts. 6.0 Omfattning Vad skulle projektet omfatta, delprojekt? Projektet har omfattat såväl utbildningsinsatser som revisionsarbete för det nya vårdprogrammet, Vård och omsorg vid demenssjukdomar. Lokalt vårdprogram Gotland Under de nio terminer som projektet pågått har 81 olika former av utbildningstillfällen arrangerats i form av föreläsningar, seminarier, utbildningsdagar samt enstaka workshops. Var god se enligt bilagorna En del av dessa kan sammanfattas genom länken; Det beräknas att deltagare medverkat varav personer har lämnat värderande närvaroblankett. Skattningen ifrån de deltagandes nytta av stimulansinsatserna har varit mycket hög. Det beräknas att lågt räknat anställda inom HSF och SOF använt timmar för sitt deltagande i ovan utbildningsverksamhet. Enligt bilaga 26 framgår en del av de föreläsningsrubriker som ägt rum. Fördelningen deltagande personalmässigt mellan HSF och SOF är enligt nedan; HSF 430 deltagande personal SOF deltagande personal

7 7 Under hösten 2011 ägde en implementeringskampanj rum för i första hand distriktsläkare och distriktssköterskor på de gotländska vårdcentralerna och därefter läkare och sjuksköterskor inom Visby lasarett. Denna insats är ej inkluderad i ovan uppgifter. Ej heller är specifika utbildningar till Silviasjuksköterska, Silviasyster, trafikmedicinska kurser inkluderade enligt ovan. Enligt bilaga 24 redovisas de skilda föreläsningar, seminarier, kurser, utbildningsdagar jämte medverkande, insatsernas omfattning, antal deltagare samt varje insats nyttovärdering. Enligt bilaga 25 framgår vilka egna författade skrifter som gjorts inom projektets ram samt en förteckning av metodstimulering. I bilaga 26 framgår föreläsningsrubriker för en del av de föreläsningar som givits under projekttiden. 7.0 Kostnader Beräknade kostnader, verkliga kostnader. Totalt har de budgeterade kostnaderna för de olika delprojekten mer än väl ryms av de verkliga kostnaderna. Projekt Demensvård/Demenskompetens kommer att återlämna cirka SEK. För övrigt var god se i bilaga där totalkostnaderna och budget redovisas. 8.0 Organisation Hur har det fungerat med deltagare och mottagare av projektet? Organisationen runt projektet har varit klart resurssnålt, en projektledare har arbetat fyra timmar/vecka samt enstaka timmar från övriga Minnesmottagningen. Minnesmottagningens personal har härigenom stått för grunden av driften och ett gott samarbete har ägt rum med informatörerna inom förvaltningarna. Minnesmottagningens läkare har under två perioder arbetat inom projektet med 10 timmar/vecka under sammanlagt 1.5 år. Generellt har organisationen omkring detta projekt varit god. Medverkande i form av föreläsare, nyckelpersoner, deltagare har varit klart positiva. 9.0 Uppföljning projektarbete Vad har vi lärt oss? Vad kunde gjorts bättre? Det antas på goda grunder ha skett en generell kompetenshöjning hos personal verksamma inom demensområdet. Det finns numera en tydligare och mera nyanserad utredningsverksamhet gällande såväl basutredningar som utvidgad utredning inom HSF. Baspersonal använder numera i ökad utsträckning evidensbaserade metoder i sina verksamheter. Baspersonal har en ökad kunskap och förståelse om olika demenssjukdomar samt erhållit flera uppslag omkring bemötanden. Under projektperioden har det inom SOF skapats ett BPSD-team och som erhållit särskilda kompetensinsatser ifrån stimulansmedel. Arbetet under 2010/2011 med det nya gotländska regionala vårdprogrammet omkring demens har haft en gynnsam och bred förankring inom HSF och SOF. Förvaltningsledningen inom SOF har haft ett närmare och snabbare förankringsarbete till sin nämnd än vad som har ägt rum inom HSF och härigenom fått underlag till enstaka korrigeringar/förtydliganden av vårdprogrammet och en snabbare bearbetning och acceptans. Omorganisationen inom HSF 2011 har inneburit en viss grad av osäkerhet hur allt skulle processas vilket gjort att själva vårdprogramsarbetet dragit ut på tiden, sistnämnda gäller i synnerhet den övergripande förvaltningsledningen inom HSF som har ansvar för vårdprogram.

8 8 Den webb baserade delen av vårdprogrammet planerades att vara klart i mitten av 2011och är fortfarande inte helt färdigställt, vilket menligt dragit ned implementeringen av vårdprogrammet Slutsatser Detta projekt har medfört att region Gotland varit del i en godartad nationell process av lärande och delande av kunskap inom demensområdet. Flera föreläsare har även spontant uttryckt positiva tongångar omkring vad de ser sig förstå utvecklas på Gotland. Att det numera finns en god specialiserad utredningskompetens, en vilja och lust bland baspersonal till att lära sig mera och att samverkan mellan HSF och SOF är unikt positivt. Generellt har projektet inneburit en kompetenshöjning. Det har funnits en god samverkan mellan olika personalkategorier oavsett förvaltning vilket borgar för en vilja att fortsättningsvis gå vidare i arbetet för att göra livet drägligt för de personer som drabbas av olika demenssjukdomar samt deras närstående. Under projekttiden har det inom HSF pågått en intensifierad diskussion omkring frågeställningar om demenssjukdom som inneburit en förskjutning av utrednings- och behandlingsresurser och roller. Inom primärvården finns det numera fyra läkare med geriatrisk specialistkompetens av vilka dessa i sin tjänstgöring servar flera särskilda boende med demensinriktning. Det nya vårdprogrammet kommer att medföra en annan och tydligare roll för distriktssköterskorna. Den specialiserade Minnesmottagningen kommer att tidigare handha mera komplexa demensutredningar och i synnerhet demensfrågeställningar som gäller yngre patienter. Inom de specialiserade medicinska mottagningsenheterna finns numera två geriatriker samt en neuropsykolog vilket är en gynnsam utveckling mot en allt åldrande gotländsk befolkning. Under projektperioden har det inom SOF startats upp ett BPSD-team som via projektet erhållit kompetensutvecklingsmedel. Personal som arbetar på boenden och inom hemtjänsten uttrycker en stolthet av vara bärare av kunskaper som de har nytta av i sitt arbete. En ökad kunskap om olika demenssjukdomar samt professionellt bemötande. Personal på allmänt SÄBO uttrycker; en faktisk förståelse av att den boende är inte bara besvärlig utan att besväret kan sättas i samband till en demenssjukdom, vilket får en avgörande betydelse när det gäller bemötande. Det finns flera som uttrycker att baspersonalen genom ökad kunskap har fått en ökad status i arbetet. Det finns en planerad fortsättning av projektet. Inom SOF fortsätter man att satsa på personal som skall bli Silviasystrar, gör egna metodinköp och inom HSF är utbildningsdagar planerade både när det gäller implementering av det nya vårdprogrammet som övrig kompetensutveckling Slutsatser regeringens riktlinjer Socialdepartementet anger riktlinjer för demensvård enligt följande; Inom demensvården krävs nära samverkan mellan huvudmännen. Demensvården behöver ofta bedrivas genom mångprofessionellt teamarbete. Kommunen och landstinget bör ha en

9 9 gemensam, medveten strategi för bemötande och omhändertagande av personer med demenssjukdom och deras närstående under hela sjukdomsutvecklingen. Det är viktigt med spetskompetens i demensvården för att behålla, utveckla och sprida kunskap om demenssjukdomar, om god omvårdnad och om demenssjukas och deras närståendes behov. Där det finns demenssjuksköterskor, demensvårdsutvecklare, annan personal med specialistutbildning inom demensvård eller demensteam finns också goda förutsättningar för samverkan och för en god demensvård. För personer som drabbats av demenssjukdom och för deras anhöriga är god vård och omsorg i såväl ordinärt som i särskilt boende samt en väl fungerande dagvård av central betydelse. Nya arbetssätt, arbetsmetoder och rutiner behöver utvecklas inom vården och omsorgen om personer med demenssjukdom Slutsatser regeringens riktlinjer och gotländska förhållanden Inom region Gotland föreligger sedan flera år tillbaka ett gott samarbete mellan HSF och SOF vilket bland annat uttrycks i att vården och omsorgen delar på en demenssjuksköterska, som tjänstgör 50 % inom Minnesmottagningen och är del i specialiserad utvidgad demensutredning men även i råd och stöd samt tjänstgör 50% inom SOF med handledning, informations- och utbildningsinsatser. Inom HSF har vi under flera år haft en geriatriker anställd såväl inom primärvården och inom Minnesmottagningen och även detta har varit lyckosamt för utvecklingen inom demensområdet. Specialistläkare i geriatrik samt demenssjuksköterska har genom sina nätverk fått stor möjlighet till att levandegöra kunskapsspridning bland kollegor och andra medarbetare inom de båda förvaltningarna på Gotland. Att region Gotland under de sista åren utbildat och fortsätter att utbilda till Silviasjuksköterskor, Silviasystrar och annan specialisering inom demensområdet visar på ett framåtsyftande helt i regeringens anda. Region Gotland har nu att ta tillvara, i ett kärvt ekonomisk klimat, en högutvecklad personalkompetens och god samverkan mellan vitala enheter inom och mellan förvaltningarna. Det krävs regionpolitiskt mod att fortsätta värna om en patientmålgrupp som inte kan tala för sig och där de närstående behöver fortsatt stöd genom tillse ett ökat kostnadsanslag som står i paritet mot en växande patientmålgrupp. Det beräknas att det kommer att ske en ökning med 25 % av antalet insjuknade personer i en demenssjukdom fram till år 2020 vilket innebär att cirka 1300 personer kommer att ha en demenssjukdom på Gotland. Detta innebär att det inom region Gotland erfordras fortsatt politiskt kurage för att värna om att personer med en demenssjukdom; ska få sin integritet och självbestämmande respekterat ska få tillgång till insatser på jämlika villkor och att insatserna är lättillgängliga ska få sina rättigheter respekterade ska kunna känna sig trygga inte får diskrimineras, till exempel uteslutas från vård och omsorg på grund av kön, etnicitet, ålder och diagnos.

10 10 Bilaga 1 Projekt Demensvård/Demens kompetens hösten 2007 tom hösten Styrgrupp och referensgrupperingar. Styrgrupp Titel Namn Förvaltning Kommentar Biträdande Rolf Forsman HSF förvaltningschef/beställarchef Primärvårdschef Hans Brandström HSF Äldreomsorgschef Marianne Godin-Luthman SOF Tf äldreomsorgschef Hanna Hällegaard SOF 2010 MAS Gerd Silk SOF 2011 Primärvårdschef o Eva-Britt Hallqvist HSF 2011 Psykiatrichef HSF Stab Kajsa Lingström HSF Lednings- och utvecklingsansvarig Minnesmottagningen Bengt-Åke Angelöw HSF Referensgrupp Rubrik Medverkande Omfattning Antal deltagare Nyttovärdering Psykisk Monica Björkman, Peter Cirka två 9 God utvecklingsstörning Åkesson, personal boenden tillfällen/år i och demens samt dagcentraler med flera fyra år Hur kan vi informera allmänheten omkring demenssjukdomar Nyckelpersoner inom SÄBO och hemtjänst Vårdcentral och demenssjukdom Nätverk för demenssjuksköterskor Organisationer; Dementia, Aktiva seniorer, SPF, Gotlands Stroke, Parkison Gotland och PRO Baspersonal med stor förtrogenhetskunskap om demens och boende Primärvårdschef samt personal inom HSF Två tillfällen 13 God Cirka tre tillfällen/år i fyra år 2 timmar x 2 tillfällen 9 God 9 God Signe Andrén 2 dagar 2 God

11 11 Bilaga 2. Projekt DemensVård hösten 2007 Demografiska data och prognos anger en ökad medelålder gällande Gotlands befolkning. Antalet personer med en demenssjukdom antas på goda grunder öka med cirka 30 % fram till år 2020 varför ett kommunalt förberedande för vård och omsorg är nödvändigt. År 2006 reviderades ett vårdprogram med inriktning på demenssjukdomar. Ledning inom HSF och SOF har bedömt att vårdprogrammet inte är helt känd bland personal och allmänhet varför en ansökan till Socialstyrelsen gjordes under våren Projektmedel beviljades med inriktning att utröna kunskapsbrister samt utforma en plan för utveckling av kompetens inom demensområdet. Projektet startade i augusti 2007 under ledning av Rolf Forsman inom HSF, Marianne Godin Lutman, SOF i samverkan med nuvarande primärvårdschef Hans Brandström samt projektledning genom Bengt-Åke Angelöw som är ledningsansvarig för Minnesmottagningen inom Medicin- och Rehabiliteringskliniken. Projektet utgångspunkt är att identifiera, beröra, forma en plan samt i högsta möjliga utsträckning konkret skapa seminarier/utbildningsdagar, kurser, utbildningar för att motverka dessa kunskapsbrister. Processen ifrån tidig demens till livets sista dagar på en SÄBO särskilt inrättad för personer med demens skall belysas. Dessa stadier/faser för belysning är; 1. tidig demenssjukdom 2. stöd i hemmet 3. växelboende och avlastning 4. boende särskilt inrättad för personer med demenssjukdom 5. olika demenssjukdomars degenerativa process inom det särskilda boendet 6. livets sista dagar inom SÄBO Under hösten 2007 har sju seminarier genomförts för 486 deltagare inom olika professioner som använt 1658 timmar för sitt deltagande. Föreläsare har varit nationellt ledande forskare samt lokala förmågor. Beslut har tagits mot ett antal riktade utbildningar för nyckelpersoner inom demensvård.

12 12 Bilaga 3. Projektplan, ekonomi och process ( ). Hur har vi tänkt, vad har vi gjort, vad är kvar och hur skall vi gå???? 2007 års medel berör hösten fram tom o Vi är i princip klara med denna projektdel. Ekonomiredovisning behöver göras 2009 års medel berör; o specialistläkare på SÄBO påbörjat, försenat och nu nystart januari 2010 o kompetensutveckling BPSD-teamet Påbörjat med god fart hösten 2009 och med tillfredsställande program under våren Trafikmedicin Trögt och trögt Kompetensvecka planerad i maj 2010 Utvecklingsstörning och demens Förseningar, förskjutningar men med goda idéer Föreläsningar, workshop planerad våren 2010 Nyckelpersoner och Baspersonal Är i fas och relativt goda idéer Vårdcentralerna God start med Socialstyrelseseminariet Silviasyster och demenssjuksköterskespecialisering Planerad två Silviasystrar i utbildning vid Sophiahemmet En planerad sjuksköterska vid Sophiahemmet Allmänheten Fokus 2010 på närstående

13 13 Hur tänkte vi 2008? Demensvård Förlängd ansökan rörande medel ifrån Behov av att förlänga delar av pågående Demensvårdsprojekt fram till Ekonomi Projektekonomi År 2009 Summa; Projektledning Projektkontor Utbildningsinsatser och föreläsningar Fortsatt kompetensutveckling enligt tidigare intention. Insatser Psykisk hälsa hos åldrande personer med utvecklingsstörning med ett seminarium genom överläkare och psykiatriker Lena Nylander. Fördjupad demenskunskap för biståndshandläggare hösten 2009 genom geriatriker Wilhelmina Hoffman samt medverkan från Minnesmottagningen. Fortsatt föreläsningsstöd för att förankra Socialstyrelsen preliminära riktlinjer beträffande diagnostik och behandling. Förnyad föreläsning omkring bemötande för baspersonal inom hemtjänsten genom Ola Polmé. Uppföljande utbildningsdag hösten 2009 omkring BPSD-problematik för nyckelpersonsgruppen således baspersonal huvudsakligen inom demens SÄBO och särskilt intresserad hemtjänstpersonal. Utbildningsstöd för hösten 2009 till två undersköterskor för termin tre som går Silviasysterutbildningen. Utbildningsstöd för två delkurser till sjuksköterska som börjar termin ett för att nå specialistkompetens som demenssjuksköterska vid Sophiahemmet. Fortsatt information till allmänheten. I samband med att de skrifter som produceras under våren 2009 är tanken att vi lansera dessa med två informationstillfällen á tre timmar; o Pensionärs- och patientföreningar o Seminarium för anställda inom Sjukvårdsupplysningen, Apoteken, fackliga organisationer, polisen, taxichaufförer och företagshälsovården.

14 14 Bilaga 4. - Specialistläkaremedverkan på SÄBO - nytt projekt inom Demensvård rörande 2009 år medel. Ekonomi Projektekonomi År 1 År 2 Summa; Projektledning Projektkontor Utbildningsinsatser och föreläsningar Informationsinsatser Konsultinsatser Utvärdering Mål Skapa förutsättningar för ett ökat medicinskt stöd på såväl allmänt SÄBO som Demens SÄBO i syfte att; på allmänt SÄBO tidigare upptäcka demenssjukdom och härigenom ge adekvat omvårdnad och eventuell medicinering. vid Demens SÄBO tillse läkemedelsgenomgång, vara medicinskt konsultstöd till omvårdnadspersonal samt berörd listad primärvårdsläkare Att samtliga SÄBO på Gotland erhåller konsultativt geriatrikerstöd med cirka timmar/år under ett års tid. Insatser för att uppnå målen Geriatriker 10 tim/vecka under 12 månader. Psykiatrisk konsultmedverkan 5 tim/månad. Resor, administration. Utvärdering Värderande närvaroblanketter Intervjudesign som fångar upp nätverket av samverkande personal men samt värdering av brukarnyttan förstärkt med anhörigintervju. Sammanfattande beskrivning av uppdraget. SÄBO-chefers och Vårdcentralernas bedömning med utgångspunkt från ett brukarperspektiv. Kommentarer Specialistläkare till SÄBO. På Gotland finns 13 allmänna SÄBO och 9 SÄBO med demensinriktning. Det är relativt vanligt att det föreligger såväl lindrig kognitiv störning som en demensproblematik hos de boende på de allmänna SÄBO. Genom att tillföra specialistläkarekompetens i geriatrik till de sistnämnda torde säkerhet i diagnostik, behandling leda till att underlätta omvårdnaden och bemötandet framledes. Särskilt skall följande insatser göras; Specifik utrednings- och läkemedelsgenomgång Stöd till primärvårdens läkare och medicinsk personal Vid SÄBO med demensinriktning ge stöd genom geriatrier med tillgång till psykogeriatrisk konsultation vid svårare beteendestörningar.

15 15 Bilaga 5. - Demensvård Kompetensutveckling ; nytt projekt inom Demensvård rörande 2009 år medel. Ekonomi Projektekonomi År 1 År 2 Summa; Projektledning Projektkontor Utbildningsinsatser och föreläsningar Informationsinsatser Konsultinsatser Utvärdering Problemområden Kompetensutveckling ämnas för att stödja; Personal som arbetar för psykisk utvecklingsstörda så att denna målgrupp erhåller minst lika mycket insatser när de drabbas av en demenssjukdom. att personal inom Vårdcentralerna på Gotland uppdateras till nya riktlinjer för demensvården, att yttrande som görs har en hög användarvänlighet i kommunikation till handläggare inom SOF, att demensregister införs så att länet får ett bättre grepp beträffande antal, diagnostik och behandling rörande demens. Ge möjlighet till fortsatt kompetensstöd för nyckelpersoner inom demensområdet. Äldre personer utgår en riskgrupp i trafiken. Kompetensutveckling för 3-4 arbetsterapeuter för att tidigt upptäcka högriskpersoner. Målen Att alla Vårdcentraler på Gotland erhåller angivna kompetensinsatser. Att det finns minst tre arbetsterapeuter med adekvat kompetens inom trafikmedicin kopplad till äldre. Att personal som arbetar med psykisk hälsa hos personer med utvecklingsstörning och demens erhåller ett visst mått av påbyggnad i sin kompetens. Att minst ytterligare en sjuksköterska skall få möjlighet att få fullfölja specialisering till demenssjuksköterska. Att minst två undersköterskor skall få möjlighet att fullfölja utbildningen till Silviasyster. Att de som arbetar inom BPSD-teamet skall få riktad utbildningsinsats. Att personal inom Anhörigverksamhet skall få kompetensstöd inom det psykiatriska området. Att personal inom allmänt SÄBO skall få kompetensstöd inom BPSD-området.

16 16 Insatser för att uppnå målen Föreläsningar beträffande Socialstyrelsens nya riktlinjer. Framtagande av mallar för distriktsläkarna för att underlätta dokument som är lätt för handläggare att använda i deras utredningar. Introduktion samt underlätta användandet av det nationella demensregistret på varje vårdcentral på Gotland. Föreläsningar. Möjlighet att införskaffa extrautrustning med hög användbarhet tex "specialvaggan" etc. Uppföljning/Utvärdering Dokumentation beträffande vad som görs. Statistik över antal registreringar i Svenska demensregistret. Intervjuer över hur mallar används och feedback från handläggare inom SOF. Följs även upp inom projektet styrgrupp där primärvårdschefen och äldreomsorgschefen ingår. Kommentarer till stimulansområdet Demensvård - kompetensutveckling A. Fortsatt kompetensstöd till Vårdcentralerna Underlätta för distriktsläkare, distriktsjuksköterskor och beteendevetare med utredning, behandling och kunskap om socialt stöd. Att använda de riktlinjer som föreslås av Socialstyrelsen. Att utredningar blir användbara för biståndsbedömare inom SOF Att få en bättre statistik för antalet personer med en demenssjukdom på Gotland. Att dra nytta av det nationella Demensregistret. B. Silviasyster och demenssjuksköterska Fortsatt stimulering Silviasyster och demenssjuksköterska för att kunna fullfölja sina utbildningar. Utbildningsstöd för våren 2010 till två undersköterskor för termin tre som går Silviasysterutbildningen. C. Psykisk ohälsa hos äldre samt hos personer med demens Förekomsten av psykisk ohälsa hos anhöriga till personer med en demenssjukdom är belagd. Hos yngre personer med demenssjukdom är det inte ovanligt med alkoholdemens, frontallobsdemens samt även med tidigare psykiatrisk störning/sjukdom. Dessa grupper är särskilt vårdkrävande oavsett vart de än bor eller omvårdas. Specialiserat stöd och kompetensutveckling till Anhörigverksamheten, BPSD-teamet och samt allmän kompetensutveckling till SÄBO bör lämnas. o Fyra utbildningsdagar under ett år o Förstärkning av BPSD-teamet bör undersökas genom att pröva nya verktyg i omvårdnaden på SÄBO som har särskilt vårdtyngd genom; Psykogeriatrisk konsultation Professionell handledning till personalen Extrautrustning t.ex. specialvaggan (högst SEK). Insatser genom stimulansresurser, Social stimulering och fysisk aktivitet genom extra personal (högst SEK).

17 17 D. Trafikmedicin och demensmisstanke. Andelen äldre personer med en demensproblematik väntas att öka med mer eller mindre allvarliga risker i trafiken. Att utveckla det trafikmedicinska området med fokus på äldre bilförare med misstänkt demens genom neuropsykologisk och arbetsterapeutiska utredningsinsatser. Dessa insatser kräver i första hand medel för att utveckla den arbetsterapeutiska metodarsenalen. Medverkan 25 % arbetsterapeutlön under ett år som delas på fyra arbetsterapeuter. o Deltagande i utbildningar för fyra arbetsterapeuter samt eventuellt även projektledaren. o Söka stöd i denna utveckling genom nationella Trafikmedicinska centra för att genom Minnesmottagningen samordna olika insatser. E. Fortsatt kompetensprogram gällande psykisk utvecklingsstörning och demens. Det finns ett fortsatt behov av insatser för att i tid upptäcka hos personer med psykisk utvecklingsstörning demenssyndrom. Fortsatt behov av att öka säkerheten i bemötande för boendepersonal samt daglig verksamhet som arbetar för personer med psykisk utvecklingsstörning och demens. Fortsatt kompetensutveckling för personal såväl i boende, daglig verksamhet som inom Vuxenhabiliteringen omkring olika subgruppers åldrandeutveckling och bemötande. Psykisk hälsa hos åldrande personer med psykisk utvecklingsstörning bör uppmärksammas. Medel för att undersöka vilka insatser som görs inom Gotlands kommun för att främja psykisk hälsa hos åldrande personer med utvecklingsstörning o i synnerhet med demenssyndrom föreslås.

18 18 Bilaga 6. Ansökan Demensvård 2011 A. Ansökan inlämnad sommaren 2010 Arbetet med att utarbeta ett gemensamt program för vården och omsorgen om personer med demenssjukdom inklusive dem med begynnande symptom är påbörjat var starten för revidering av det gotländska vårdprogrammet omkring demens. En styrgrupp/redaktionsgrupp samt sex arbetsgrupper är tillsatta för arbetet som representerar vitala berörda enheter inom Gotlands kommun liksom entreprenadföretagen. Styrgruppen har mötts vid två tillfällen och lagt upp arbetet. De sex arbetsgrupperna skall ha sitt första möte före Revidering av vårdprogrammet beräknas vara klart senast och skall utformas dels i en skrift samt i en webbaserad form. Problemområde 1 Förändrat vårdprogram omkring demens kräver nya arbetssätt, kompetensutveckling, stöd vid basutredningar inom primärvården, bättre kontroll av årliga uppföljningar gällande läkemedel och del i omvårdnad samt demensdiagnos- och behandlingsregistrering. Prövande av ett teambaserat arbetssätt inom primärvården som innefattar läkare, sjuksköterska och socialtjänstemän bör uppmärksammas och prövas. Nyckelord för problemområde Vårdprogramsimplementering Mål med insatserna Att samtliga vårdcentraler på Gotland har kompetens om hur hantera basutredningar, har en strategi för hur kunna hantera årliga uppföljningar gällande sjukdomsförlopp, läkemedel, del i omvårdnad för patient inkluderande närstående i samverkan med vitala handläggare inom äldreomsorgen. Att utbilda en Silviasjuksköterska samt två Silvasystrar och stimulera nyckelpersoner. Insatser för att uppnå målen Specialistläkare i geriatrik stödjer läkare och sjuksköterska inom Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen med 5 tim/vecka. Föreläsningar, workshops och utbildningsdagar under Kostnader för webbaserat vårdprogram samt övrig skrift behöver täckas. Beskriv problemområde 2 Personer med en demensproblematik med samtidigt alkoholberoende, eller en utvecklingsstörning eller svåra psykiatriska sjukdomar kräver inom vården förutom ett ökat kunnande en helt annan samverkan mellan olika enheter än vad som sker idag. Denna samverkan önskas prövas genom tre fallstudier där vi skapar och lär oss genom aktuella patienter inkomna till Minnesmottagningen. Ange ett nyckelord för problemområde 2 Multikomplexa demenspatienter.

19 19 Ange mål kopplade till problemområde 2 Beskriva vilka insatser som är såväl möjliga/skäliga utredningsmässigt, omvårdnadsmässigt, socialförsäkringsmässigt, boendemässigt vid olika grad av självständighet i livsföringen samt vilka adekvata stödåtgärder som bör lämnas. Målet är att föreslå en vårdprocesskarta för demensvård för personer med demens där det föreligger multikomplexa svårigheter. Ange insatser för att uppnå målen Vital samverkan mellan de enheter som på sikt skulle kunna göra livet bättre för målgruppens patienter enligt processtänkande. Workshops omkring demens och alkohol, schizofreni, och utvecklingsstörning. Workshops omkring socialtjänstlagarna, SOL, LAS och LSS. Workshops omkring teambaserat arbetssätt i synnerhet vid multikomplexa tillstånd. Specialistläkarmedverkan 5 timmar/vecka. Uppföljning demensvård Uppföljning av mål och insatser kommer att göras med hjälp av enkäter men även övrig uppföljning Kommentarer till stimulansområdet demensvård: Arbetet med implementering av vårdprogrammet planeras att starta under februari månad 2011 då det lokala vårdprogrammet beräknas vara färdigt. Delområde två planeras att starta januari 2011 med viss förberedelse under kvartal fyra Beräknade kostnader för Demensvård är SEK och enligt följande; Projektkontor SEK. I vilket ingår projektledare, administration, referensgrupper, tryckkostnader för skrift och webbaserat vårdprogram samt utvärderingskostnader. Kompetensinsatser SEK innehållande föreläsare, lokalkostnader, deltagande i nationella utvecklingsfora, material etc. Specialistläkare i geriatrik 10 tim/vecka SEK för implementering av vårdprogrammet samt del i område två enligt ovan. Specialistutbildning av sjuksköterska och undersköterskor SEK Samverkan demensvård Samverkan beräknas ske med privata vårdgivare, frivilligorganisationer, FOU verksamheter

20 20 Bilaga 7. Projektplan, ekonomi och process våren 2011 Projektplan - Demenskompetens Projektet innehåller två delar, vårdprogramimplementering samt multikomplexa demenspatienter. Vårdprogramimplementering påbörjas när vårdprogrammet Demens är reviderat och finns i de två varianter, dels ett tryckt häfte samt ett webbaserat. Revideringen beräknas vara klar senast Två specialistläkare planeras att vara behjälplig med implementeringen. När det gäller multikomplexa demenspatienter så planeras följande; professor Ove Almqvist föreläser omkring alkohol och kognition. Överläkare Monica Björkman planeras att föreläsa om åldrandet för vuxna personer med utvecklingsstörning förhoppningsvis vid såväl distriktsläkarefora i april alternativt juni. Överläkare Monica Björkman föreläser för personal inom Omsorgen som direkt arbetar med personer som har en utvecklingsstörning. Neuropsykolog Richard Stenmark planeras att föreläsa om neurokognitiv rehabilitering vid schizofreni under maj månad 2011 Ekonomi Av de beräknade kostnaderna ( ) för projektet Demenskompetens för den gotländska förvaltningsövergripande styrgruppen beslutat att tilldela vilket fördelas enligt följande; projektledning SEK Kompetensinsatser Specialistläkare Utbildning Silviasssk, usk Övrigt Summa; SEK Process Planeringen av insatserna håller den tidsplan som uppsattes vid inlämnande av ansökan. Det kommer att skapas vitala grupperingar/referensgrupper som är del i planeringen framledes. Sannolikt kommer efter uppstarten senvåren 2011 det bli ett högre tryck på olika insatser under hösten 2011.

21 21 Bilaga 8 Projekt Demensvård Stimulans våren 2011 Specialistläkarmedverkan SÄBO Syfte På Gotland finns 13 allmänna SÄBO och 9 SÄBO med demensinriktning. Det är relativt vanligt att det föreligger såväl lindrig kognitiv störning som en demensproblematik hos de boende på de allmänna SÄBO i Sverige. Genom att tillföra specialistläkarekompetens i geriatrik till de sistnämnda torde säkerhet i diagnostik, behandling leda till att underlätta omvårdnaden och bemötandet framledes. Särskilt skall följande insatser göras; Specifik utrednings- och läkemedelsgenomgång Stöd till primärvårdens läkare och medicinsk personal Vid SÄBO med demensinriktning ge stöd genom geriatriker med tillgång till psykogeriatrisk konsultation vid svårare beteendestörningar. Projektmål Skapa förutsättningar för ett ökat medicinskt stöd på såväl allmänt SÄBO som Demens SÄBO i syfte att; på allmänt SÄBO tidigare upptäcka demenssjukdom och härigenom ge adekvat omvårdnad och eventuell medicinering. vid Demens SÄBO tillse läkemedelsgenomgång, vara medicinskt konsultstöd till omvårdnadspersonal samt berörd listad primärvårdsläkare Att samtliga SÄBO på Gotland erhåller konsultativt geriatrikerstöd med cirka timmar/år under ett års tid. Genomförande Geriatriker Margareta Reihs har tjänstgjort 10 tim/vecka under drygt 12 månader under 2010 och avslutningsvis andra kvartalet Möjlighet till psykiatrisk konsultmedverkan i fem tim/månad har funnits. Av de 13 allmänna SÄBO har tre boenden hanterats av geriatriker Christina Rittemar Melin genom sitt ordinarie arbete inom primärvården vid Vårdcentralen i Roma. Ytterligare ett allmänt SÄBO ingår i geriatriker Margareta Reihs verksamhet inom primärvården. Medelåldern hos de boende på de SÄBO som har besökts är högt och ligger på över 90 år. Besök har föregåtts av information till verksamhetsansvariga på boendena, brev till omvårdnadspersonal samt inbokade samtal med patientansvariga läkare för respektive SÄBO. Möten på varje boendeenhet (cirka tio boende per enhet) med omvårdnadspersonal för information, diskussion samt om de har identifierat symtom på misstänkt sjukdom av demenskaraktär hos någon av de boende. Journalgenomgång, läkemedelsgenomgång, medicinsk historia och diagnoser har genomförts. Geriatriker Margareta Reihs överlämnade information samt rekommendation om åtgärder till de ansvariga läkarna för respektive SÄBO.

22 22 Resultat 70 av 150 boende på allmänt SÄBO har blivit föremål för bedömning. Två enheter, Åvallegården samt del av Gråbo återstår att besökas under kvartal 2, 2011 (43 boende). Vid flera tillfällen besöktes varje enhet av de 13 enheter som hittills omfattats av insatser. 51 av 150 boende uppvisade demenssymtom och erhållit olika former av rekommendation/åtgärder (diagnos, läkemedel, bemötande etc) av specialistläkaren. Av de 51 boenden med demenssymtom hade 34 en demensdiagnos och av dessa 22 med svårartade beteendeproblematik (BPSD). Det är således rimligt att anta att det även på Gotland föreligger en hög grad av komplex och svår omvårdnads/bemötandeproblematik på grund av olika former av demenssjukdom på allmänna boendena. Konsekvenserna av detta är viss frånvaro av adekvat medicinering, bemötandeproblematik och hög belastning på personalen. De olika enheterna erhåller handledning vid behov och listad läkare finns att tillgå en gång/vecka. Omvårdnadspersonal inom flera enheter anger att de i regel ej får medicinsk information innan en boende flyttar in. Patientansvarig läkare är ofta i avsaknad av överrapporteringstid till såväl närstående som omvårdnadspersonal. En enhet använder sig av mailsystem inom journalen för rapport vilket både omvårdnadspersonal och sjuksköterska tyckte fungerade bra. Det förefaller finnas stora kvalitetsskillnader mellan olika allmänna SÄBO på Gotland. Vid träffarna med omvårdnadspersonal har det funnits ett stort intresse att lära sig mera om de boendes sjukdomsbild och stor uppskattning har givits omkring att få möjlighet att diskutera med specialistläkaren. Omvårdnadspersonalens kunskap har visat sig vara till stor nytta vid ställningstagande om olika behandlingsformer. Margareta Reihs bedömer att omvårdnadspersonalen numera i ökad omfattning är medvetna om att allt inte kan lösas med läkemedel. Inför möte med ansvarig läkare gjorde specialistläkaren en genomgång av den boende/patientens journaler inklusive läkemedelslistor för att se vad som tidigare gjorts beträffande kognitiva tester, lab-prover, röntgen undersökningar etc. Detta för att inte dubbeljobb skall göras runt patienten. Vårdcentralernas olika läkare som är knutna till de olika allmänna SÄBO har efter överlämnade rapporter ifrån specialistläkaren fått ett ökat samarbete vilket framledes borgar för en gynnsam kunskapsutveckling. Omvårdnadspersonal, ansvariga sjuksköterskor samt patientansvariga läkare visar att värdet med en geriatriker kopplad till allmänna SÄBO är av stor nytta och definitivt leder till ett bättre bemötande för den boende.

23 23 Bilaga 9 Projekt Demenskompetens hösten 2011 Specialistläkarmedverkan vårdprogramsimplementering Införande av det nya vårdprogrammet för demensvård på Gotland Som ansvarig geriatriker på Minnesmottagningen har jag fått uppgiften att informera primärvård och slutenvård om Gotlands nya vårdprogram för vård av demenssjuka som fastställts av representanter för HSF, SOF och respektive nämnder. Mitt mål har varit att i första hand komma ut till medarbetarna i primärvården för att informera om hur vi nu ska arbeta runt individer med demens och kognitiva svårigheter. Första kontakten är oftast via vårdcentralen då patienter söker för sina minnesstörningar. Anhöriga, hemtjänstpersonal eller distriktssköterskor kan också notera att allt inte fungerar som tidigare runt patienten och då initiera en utredning. Dessutom är distriktssköterskor nu tänkta att vara en sammanhållande länk för denna patientgrupp. Alla vårdcentraler har erbjudits besök av mig för en timmes presentation av vårdprogrammet samt hur de ska gå tillväga med utredning, insättande av behandling samt uppföljning. Dessutom gränssnitt för vilka patienter som skall utredas i primärvård och vilka som skall remitteras till Minnesmottagningen. Vid ett tillfälle hölls en öppen föreläsning i Missionskyrkan dit framförallt psykiatrin och slutenvårdens doktorer och sjuksköterskor inbjöds. Där medverkade även övriga medarbetare vid Minnesmottagningen: demenssköterskor, kurator, arbetsterapeut samt neuropsykolog. Meningen har varit att det nya vårdprogrammet nu också skall finnas på HSF:s hemsida tillsammans med Gotlands övriga vårdprogram vilket dock inte hunnit genomföras pga sjukdom hos IT personal. En webb-baserad utredningsplan med möjlighet att länka sig till praktiska uppgifter om ex vis labprover, anhörigenkäter och kognitiva tester kommer också att verkställas så snart det är möjligt. Mitt föredragsmaterial är gjort som en PowerPoint presentation som är utformad efter vårdprogrammet. Den innehåller handfasta råd, rutiner om utredningsgång, behandling och uppföljning. Dessutom råd om hur intyg till biståndshandläggare bör se ut för att de ska få den information de behöver för att tillgodose personens behov av insatser. Det är tänkt att även detta material ska läggas in på hemsidan som en lathund när framförallt läkare handlägger dessa patienter i primärvården. De vårdcentraler som jag hittills fått besöka med materialet är Wisby söder, Hemse och Slite. Hansahälsan valde att delta i den öppna föreläsningen och jag kommer att göra ett besök under våren för att följa upp hur det går. Visborg vårdcentral är inplanerad i januari/februari men de kan endast erbjuda mig 30 minuter i samband med lunch. Sannolikt kommer jag att behöva uppföljningsmöte även där. Visby Norr, Roma har bett att få avvakta tills deras övergång till Take Care var klar vilket innebär att det bör bli någon gång under vårvintern. När primärvården har fått sin information planerar jag kontakt med slutenvården för att också få komma dit och presentera vårdprogrammet på de olika enheterna eftersom uppslutningen till den öppen föreläsning ej varit så stor.