Landström M/S Rosella

Transkript

1 Landström M/S Rosella Lucas Andersson & Ronny Åkerback Författare B o.s.v. Högskolan på Åland serienummer 2015/11 Maskinteknik Mariehamn 2015 ISSN Mariehamn 2009

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Maskinteknik Lucas Andersson & Ronny Åkerback Landström M/S Rosella Key Ginman Viking Line Apb, Joakim Westerlund Abstrakt: Slutarbetet utreder möjligheten att installera en landströmsanläggning ombord på M/S Rosella och om det finns någon lönsamhet med att köpa el från land. Detta för att fartyget inte skulle behöva producera egen el ombord under längre hamntider i Mariehamns hamn (Västra hamnen). Den befintliga utrustningen ombord och iland undersöktes. Vad behöver uppgraderas och kompletteras för att möjliggöra användning av landström kontinuerligt? Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner inom elbolaget, hamnen, rederiet och fartyget om deras intresse och ställningstagande. Med mätningar och samlat material ombord har beräkningar utförts för dimensionering, elförbrukning och kostnader. Kostnadsförslag och återbetalningstid på anläggningen har beräknats och andra fördelar med landström har undersökts. Hamnen har planer på att installera en landströmsanläggning, eftersom det är en service som skall kunna tillhandahållas fartyg. Begär Viking Line landström kan det skynda på processen för att en sådan anläggning byggs inom ett par år. Med dagens bränsle och elpriser lönar det sig att investera i en landströmsanläggning ombord på M/S Rosella eftersom återbetalningstiden är ca ett år. Avgörande om det är värt att begära utbyggnad av landström i Mariehamns hamn (Västra hamnen) och investera i anläggning ombord, beror på hur länge Rosella är tänkt att gå på samma rutt och hur priserna uppskattas se ut i framtiden. Nyckelord (sökord): Landström, elförbrukning, belastning, fartyg, hamn, utsläpp Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 2015: Svenska 54 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Marine Engineering Lucas Andersson & Ronny Åkerback Shore Connection M/S Rosella Key Ginman Viking Line Apb, Joakim Westerlund Abstract: This degree thesis investigates the possibility of installing a shore connection system on board M/S Rosella if there is any profitability in buying electricity from shore. Then the ship would not have to produce its own electricity on board for longer port breaks in The Port of Mariehamn. Existing equipment on board and ashore was investigated to see what needs to be upgraded and complemented to enable continuous use of the shore connection. Interviews have been conducted with important persons in electric utility, port, shipping company and the ferry concerning their interest and standpoint. With measurements and collected materials on board calculation have been made for dimensioning, electric consumption and expenses. Price and payback time on the necessary installation other advantages with shore connection have been investigated. The port has planned to install a shore connection facility because it s a service they should have possibility to provide to arriving vessels. If Viking Line requests shore power they can speed up the process of the building of such a facility. With the price of fuel and electricity today it would be profitable to invest in a shore connection on-board M/s Rosella, since the payoff would be one year even if the saving to buy electricity is not that much. Depending on how long Rosella will operate on the same route and the estimated price in the future will determine if it will be worth requesting a construction of a shore connection in The Port of Mariehamn and to invest a connection on board. Key words: Shore power, electric consumption, electric load, ship, harbour, port, emission Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 2015: Swedish 54 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Syfte Uppgift Data för utredning Avgränsningar FAKTA OM M/S ROSELLA M/S Rosellas bakgrund Data och information Befintlig landströmsanslutning Komponenter och dimensioner INSAMLAD DATA FRÅN M/S ROSELLA Avläsningar från vaktrapport Mätningar och avläsningar på plats Belastning Elförbrukning under hamnuppehåll Elförbrukare ombord A) Utrustning igång B) Utrustning stoppad ELLEVERANTÖR HAMNEN Behov av el till fartyg Hamnens perspektiv DIMENSIONERING INSTALLATION Huvudtavla Val av effektbrytare... 17

5 7.3. Val av kablar och kabelarea Komplettering av befintliga kablar i samma dimension Byte till grövre kablar Byte till singelledare för varje fas Anslutning på bildäck INSTALLATIONSKOSTNAD Alternativ på lösningar för installation Alternativ Alternativ KLASSNINGSSÄLLSKAP DNV BERÄKNING EGENPRODUCERAD EL Bränslekostnader Smörjoljeförbrukning Underhållskostnader Sammanfattning av producerad el och specifik kostnad VAD GÄLLER VID KÖP AV EL? Intervju med hamn och elbolag om fakturering Fakturering i Helsingfors hamn BERÄKNING AV KOSTNAD KÖPT EL Beräkningar fast elpris Effektavgift Kostnad för inköpt el Sammanfattning av el till fast pris Rörligt elpris (Spotpris) Beräkning av rörligt elpris KÄNSLIGHETSANALYS AV ELKOSTNAD Hamnens tillägg INBESPARING MED LANDSTRÖM... 43

6 14.1. Inbesparing av bunker-/smörjolja med köpt el LÖNSAMHET Återbetalning MILJÖASPEKT ATT BEAKTA MED LANDSTRÖM Landström i Kapellskär SLUTSATS KÄLLOR BILAGOR

7 1. INLEDNING Idén till att göra ett examensarbete om landströmsanslutning på fartyget M/S Rosella grundlades utgående från diskussioner bland maskinpersonalen under den tid Lucas Andersson jobbade ombord. Diskussionerna handlade om huruvida det kan vara lönsamt att köpa el från land istället för att producera egen el ombord. Detta tyckte vi lät som en intressant och relevant sak att undersöka och la därmed fram förslaget till Joakim Westerlund och Börje Jansson på Viking Line. Deras respons på förslaget var positiv och vi fick fria händer att själva bestämma arbetets omfattning Syfte Syftet med detta arbete var att utreda möjligheten att försörja M/S Rosella med el levererat från land nattetid och övrig liggetid när fartyget ligger förtöjt vid Västra hamnen i Mariehamn, samt se om det kan finnas en ekonomisk vinst med att köpa elen istället för att som nu producera egen el ombord Uppgift Uppgiften var att undersöka om det var möjligt att använda fartygets befintliga anslutning för strömförsörjningen från land, samt att ta reda på vad som krävs för att möjliggöra en infasning mot land utan att behöva släcka ner fartyget. Det innefattar en beräkning av elförbrukning (kwh) och den belastande strömmen (A) för att se om befintlig utrustning är tillräckligt dimensionerad för att klara av fartygets elförbrukning nattetid. Vad behöver byggas om och kompletteras för att få en säker och funktionerande anslutning och infasning mot det landbaserade elnätet? En jämförelse av kostnaden för den egenproducerade elen mot den köpta elen har gjorts, för att beräkna eventuell inbesparing samt återbetalningstid på anläggning ombord. Även miljöpåverkan från elproduktion ombord har beaktats och utsläpp beräknats eftersom miljötänk är viktigt i dagens samhälle. Eftersom eldistribution saknas till kajplats fem idag är en del av arbetet att utreda möjlighet till anslutning av fartyg i hamnen, samt att ta reda på vilket intresse hamnen har av att kunna erbjuda ström till M/S Rosella vid kajplats fem där fartyget är förtöjt nattetid. 1

8 1.3. Data för utredning All data över fartygets elkonsumtion är avlästa ur vaktrapporter samt direkt från mätpunkter för aktuella värden ombord. Därtill har elscheman använts för att se effekter och dimensionering på förbrukare och ledare. För beräkningar av luftförorenigar har data från motortillverkaren använts Avgränsningar Arbetet har avgränsats till den del av landströmsanläggningen som är belägen ombord och anläggnigens kapacitet samt fartygets elförbrukning, men för att kunna utreda detta behövs även lite information om hamnen och dess anläggning. Därför görs även en utredning om hur hamnen tänker förse kajplatserna med ström och vilken standard de tänkt ha, även förslag till lösningar framförs till hamnen. Vid köpt el har det avgränsats till att endast beakta tariffpriser från Mariehamns el, även då det finns möjlighet att köpa el av andra bolag. 2

9 2. FAKTA OM M/S ROSELLA För att få en uppfattning om fartyget och dess utrustning, dimensioner och användningsområden ges lite allmän fakta om fartyget M/S Rosellas bakgrund M/S Rosella är ett passagerarfartyg som levererades Fartyget har byggts om ett flertal gånger för att anpassas till olika trafikeringslinjer genom tiderna, detta då fartyget kört reguljärtrafik på olika linjer och även kryssningar. Idag kör M/S Rosella reguljärtrafik mellan Mariehamn-Kapellskär. Fartyget är det äldsta inom Viking Lines flotta men har uppdaterats med jämna mellanrum. På el-sidan har frekvensstyrning och automation till stora elförbrukare installerats såsom pump och fläktsystem Data och information Specifikation över M/S Rosellas dimensioner (se bilaga 1), (Fakta om fartyg, 2011): Levererad 1980 av Oy Wärtsilä i Åbo Finland. Varvsnummer: 1249 Längd: 136,11m Bredd: 24,24m Djup: 5,40 m Brt/Nrt/Dwt: 16879/5063/2300 Is klass: 1A Hjälpmaskiner: Fyra Wärtsilä Vasa 824 TS Effekt: 3680 kw Elsystem: 400/230 Volt 50Hz Huvudmaskiner: Fyra Wärtsilä Pielstick 12PC2-2V 400 dieslar Effekt: kw Fart: 21,5 knop Passagerare: 1530/1282 beroende på säsong Hyttplatser: 418 Bilar: 350 Långtradare: 43 IMO: Klassningssällskap: DNV 3

10 2.3. Befintlig landströmsanslutning Den nuvarande landströmsanslutningen används endast vid varvsbesök och saknar kontakter för inkoppling mot land. Vid inkoppling betyder det att varje ledare i anslutningskablarna enskilt måste skruvas fast vid anslutningsplintarna för respektive fas (se bild 1), dessa plintar finns i låsta skåp (anslutningsskåp) på bildäck. Inget system finns heller för infasning mot land utan att mörklägga fartyget. Dessa moment medför ökad risk för olyckor, slitage på komponenter och är tidskrävande vid kontinuerlig användning av landström. Bild 1 Plintar för anslutning i anslutningsskåp på bildäck 4

11 Komponenter och dimensioner Den befintliga landströmsanslutningen består av följande komponenter: Två anslutningsskåp på bildäck vid styrbord SB respektive babord BB lotsportar. Dessa anslutningar har: Spänningsbrytare Spänningsindikering Fasindikering Tillkopplingsindikering Kortslutningsskydd på 630 A Kablage 5 (3 70mm 2 ) som klarar en ström på 760 A till huvudtavla från respektive anslutningsskåp. Effektbrytare i huvudtavlan (Merlin Gerin Selpact DS2 1000A) (se bild 2). Överströmsskydd Frånslagsfördröjning Frånslag vid tillslag mot kortslutning Anslutningsskena mellan huvudskena och effektbrytare i huvudtavlan (1000 A). Bild 2 Landanslutningens befintliga effektbrytare i huvudtavlan 5

12 3. INSAMLAD DATA FRÅN M/S ROSELLA Hur den befintliga anslutningen på M/S Rosella är dimensionerad, placerad, vilka funktioner den har och hur kabeldragningen är utförd har undersökts genom att studera elscheman och specifikationer samt uppföljning av kabeldragningen ombord. Dessutom har uppföljningar gjorts av elbelastningen och elförbrukningen samt bränsleförbrukningen nattetid Avläsningar från vaktrapport För att kunna dimensionera den nya anläggningen behövs information om den maximala belastningen under hamnuppehållen, samt elförbrukningen och bränsleförbrukningen för tidigare år. Enda dokumentationen som fanns ombord var vaktrapporterna där elbelastningen antecknats en gång varje natt vid tre tiden, dessa rapporter avlästes för en tre års period och samanställdes Mätningar och avläsningar på plats Utgående från avläst belastning räknades förbrukningen i kwh för varje natt. Denna beräkning jämfördes med våra egna mätningar av kwh som gjorts kontinuerligt med en timmes mellanrum nattetid klockan och vid ett par tillfällen under september-oktober Utgående från de nattliga mätningar jämfördes hur stora variationer det var mellan de uppmätta belastningarna, för att avgöra tillförlitligheten i våra beräkningar av elförbrukningen gjorda enligt den antecknade belastningen i vaktrapporterna. De kontinuerliga avläsningarna under nattuppehållet gjordes för aktiveffekt (W), ström (A), reaktiveffekt (VAr), effektfaktorn (cos φ), bränsleförbrukningen i liter/h och totala förbrukningen (se tabell 1). 6

13 Tabell 1 Kontinuerligt avlästa värden under ett nattuppehåll kl. P (kw) I (A) Q (kvar) cos φ Bränsle (l/h) P (kwh) Q (kvarh) S (kvah) Bränsle (liter) , , , , , , , , , , , , Belastning För att dimensionera landströmsanslutningen med tanke på strömmen den ska klara att belastas med och effektbrytarna ska kunna bryta, användes belastningen som avlästs från vaktraporterna under åren Dessa värden sammanställdes och den maximala belastningen varje månad användes för att skapa ett diagram över topp belastningen under ett års tid. Eftersom avläsningarna endast gav effekten i kw så gjordes en beräkning av den för avläsningen aktuella strömmen, detta gjordes enligt följande (Alfredsson, 1998): P I = 3 cosφ U Då det saknades vaktrapporter för tre månader under 2012,valde vi att göra belastningssammanställningen för tiden oktober september 2014 och sommaren Den maximala belastningen mellan oktober 2013 och september 2014 låg enligt avlästa uppgifter effekten vid ca 600 kw och strömmen A, medan i juli månad 2014 registrerades den maximala belastningen till 1000 kw och 1700 A samt att även augusti och september hade något högre belastning än det övriga året. 7

14 Denna samanställning visade dock att belastningen var högst under sommarmånaderna juni augusti samtliga år, med undantag av 2014 där september hade högre belastning än juni (se diagram 1). Diagram 1 Maxbelastning över året Man kan se att medelbelastningen går hand i hand med ute temperaturen då det normalt är varmare under sommarmånaderna. Det vill säga att varma sommar- dagar/nätter som leder till hög belastning på AC-anläggningen ger en högre belastning på fartygets totala eleffekt (se diagram 2). Diagram 2 Medelbelastningen över året Utgående från de kontinuerliga mätningarna som gjordes en gång per timme mellan kl av belastningen vid två olika tillfällen (nätter), gjordes noteringen att belastningsvariationen var kw mellan högsta och lägsta belastning under avläsningsperioden (se tabell 1). Utgående från detta bedömdes att den avlästa belastningen från vaktrapporterna ger ett tillräckligt noggrant värde för beräkningarna. Därmed användes den avlästa belastningen för att dimensionera anläggningen och beräkna elförbrukningen. 8

15 Elförbrukning under hamnuppehåll Först beräknades hur många timmar fartyget låg vid kaj vid hamnuppehållen under åren 2013 och 2014 utgående från M/S Rosellas för tiden aktuella turlistor (se bilaga 2-3). Under tiden låg Rosella i Kapellskär över natten istället för Mariehamn, men eftersom en sådan turlista inte har förekommit under de närmaste åren före eller efter denna tid har det setts som en engångsföreteelse och ignorerats. Denna tidsperiod har ersatts med normal driftstid enligt turlistan för tiden Det finns fyra olika driftförhållanden i turlistan beroende på om det är högsäsong, lågsäsong måndag-torsdag, lågsäsong fredag-lördag eller lågsäsong söndag. Antalet timmar i hamn vid de längre uppehållen som fartyget har under ett års tid sammanställdes utgående från dessa drifttider, även specialdagar så som jul, nyår och liggedagar togs i beaktande för beräkningarna. För att få fram tiden som fartyget skulle kunna vara inkopplat till landnätet togs det bort 60 min vid urkoppling (tid för lastning) och 45 minuter vid inkoppling (tid för lossning) av anslutningen från hamntiden. Detta gav den totala tiden fartyget kan använda sig av landström under hamnuppehåll. Utgående från den avlästa elbelastningen och inkopplingstiden gick det att räkna fram ett riktvärde för elförbrukningen under hamnuppehållet per dygn. För exempel på sammanställning av belastning, inkopplingstimmar samt kostnader (se bilaga 7). Formel som använts för beräkning av nattlig elförbrukning: Elförbrukning hamn = Inkopplingstid Avläst elbelastnig 3.3. Elförbrukare ombord Elförbrukarna ombord har delats in i utrustning som A) är igång under hamnuppehåll och B) sådan utrustning som stängs eller kan stängas av under hamnuppehåll enligt följande. 9

16 A) Utrustning igång Startluft och arbetsluft Färskvattensystem Grå- och svartvattensystem Nödvändiga fläktar och luftkonditionering till maskin och manskapsutrymmen Pannsystem Underhållspumpar (t.ex. preheating, smörjning) Separatorer Bränslesystem Kyl/Frys-anläggning Kylvattenpumpar till diselgeneratorer och kylsystem (frekvensstyrd) Belysning Övrigt 220 V B) Utrustning stoppad Vissa fläktar för maskinrum, bildäck och passagerarutrymmen Viss belysning i inredningen Byssan t.ex. stekbord och övriga köksmaskiner Pumpar till framdrivningssystem Navigationssystem 10

17 4. ELLEVERANTÖR Elleverantören i Mariehamn är Mariehamns elnät, som förser staden och hamnen med el och även fakturerar för förbrukad el samt fasta avgifter. Vid projektets början kontaktades Mariehamns elnät angående deras ställningstagande till infasning av fartygets generator mot det landbaserade elnätet. Mariehamns elnät hade inga invändningar mot en infasning till deras elnät (Gottberg, 2014). Hade det inte varit tillåtet med en infasning mot Mariehamns elnät skulle hela utredningen av landströmsanslutning blivit ointressant. Dessutom frågades om det är tillåtet att under en längre tid köra fartygets generator och producera el till fartyget parallellt med den till fartyget anslutna landströmmen, detta vid tillfällen då fartygets landanslutning är för klent dimensionerad i förhållande till belastningen. Sådana tillfällen kan uppstå under varma sommardagar när AC-anläggningen körs på full belastning. Detta sågs inte heller som ett problem så länge det finns system ombord för övervakning av elproduktion såsom backeffektskydd för att förhindra att ström levereras från fartyget ut på det landbaserade elnätet (Nordlund, 2014). 11

18 5. HAMNEN Idag finns ingen möjlighet att ansluta fartyg till Mariehamns stads elnät i Västra hamnen, bortsett från en mindre anslutning vid Sopudden som används vid uppläggning av fartyg Behov av el till fartyg Viking Lines behov av en elanslutning gäller kajplats fem, eftersom M/S Rosella angör denna kajplats vid sista ankomsten till Mariehamn på kvällen och ligger förtöjd över natten. Vid Mariehamns elnät visste man att det till kajplats fem sedan tidigare finns kablar dragna som använts av äldre fartyg. Dessa kablar är inte längre i bruk och hade endast kapacitet på 500 A (Gottberg, 2014), vilket enligt belastningsberäkningen är alltför klent då strömmen kommer att vid vissa tillfällen gå över 1400 A för M/S Rosellas behov. Dessa kablar var i behov av komplettering för att klara fartygets behov under hamntiden. Detta skulle även betyda att transformatorn som förser de befintliga kablarna i hamnen med el troligen blir för svagt dimensionerad. Det skulle därför medföra byte av transformatorn för att klara belastningen. Transformatorn är placerad ovanför kaj 3 och det innebär en sträcka på cirka 300 meter kabeldragning till kaj 5. (Se bilaga 8 hamnkarta), (Gottberg, 2014) 5.2. Hamnens perspektiv Från hamnens sida finns planer att kunna leverera el till fartyg redan med i bilden och har till viss del även undersökts. Hamnens alternativ är att göra en mer omfattande installation som skulle innefatta anslutningar vid kajplats 1,2,3 och 5, anslutningarna skulle eventuellt matas med ström från flera olika transformatorstationer. (Ahlqvist, 2014) Att endast investera vid kajplats 5 för M/S Rosellas behov anses inte som en rimlig lösning i sammanhanget, eftersom hamnen har planer på en större installation som inkluderar flera kajplatser. Om ett rederi som angör hamnen regelbundet begär möjlighet till landströmsanslutning kan de påskynda processen som krävs för att hamnen verkställer planerad anläggning. (Ahlqvist, 2014) 12

19 6. DIMENSIONERING Utgående från de avlästa belastningarna i vaktrapporten har den maximala belastningen sammanstälts för månaderna maj till september 2012,2013 och 2014, för att se variationerna år för år (se diagram 3-5). Detta för att senare avgöra hur många dagar under året som kommer upp i närheten av den för fartyget maximala elbelastningen. Diagram 3 Maximala uppmätta belastningen under månaden, sommaren 2012 Diagram 4 Maximala uppmätta belastningen under månaden, sommaren 2013 Diagram 5 Maximala uppmätta belastningen under månaden, sommaren

20 Enligt den redovisade maxbelastningen under de tre åren från månaderna maj september är det endast år 2014 som överstiger 1400 A. Detta resultat kommer till stor del att bestämma dimensioneringen av anläggningen. Men eftersom det inte är realistiskt att enbart beakta resultat från ett år, beaktas även åren med den lägre belastningen, vilket gav en rimlig grund för dimensionering på 1400 A. För att uppskatta vilken ström som kan förekomma utöver den normala vid t.ex. automatstart av brandpump, gjordes ett tillägg till den enligt belastningen beräknade strömmen. Startströmen har enligt uppmätning vid start av pumpen uppskattats till 200 A, för att senare kunna dimensionera effektbrytaren. Beräkning av strömtillägget vid pumpstart är gjort för år (se diagram 6). Diagram 6 Strömpikar vid start av brandpump Som synes i diagram 5 är det under tiden juli - augusti 2014 som belastningen varit störst, varför de månaderna har delats upp i dagar för att se hur många dagar som överskrider gränsen på 1400 A (se diagram 7). Diagram 7 Ström och effekt per dag 14

21 År 2014 överskred strömmen 1400 A totalt 20 dagar, medan år överskred strömmen inte 1400 A överhuvudtaget. Detta gör att anläggningen bör dimensioneras för att åtminstone klara en belastning på 1600 A med tanke på eventuell brandpumpstart, om man bortser från de få tillfällena med högre belastning. 15

22 7. INSTALLATION Installationen av anläggningen består av flera delmoment där utrustningen tillhandahålls och installeras av olika entreprenörer. En stor del av den befintliga utrustningen behöver bytas ut och uppgraderas för att klara en större belastning, samt att anslutningen måste kompletteras med automatik och säkerhetsfunktioner Huvudtavla Då befintliga effektbrytaren på 1000 A är underdimensionerad till den tänkta belastningen bör denna bytas ut. Även tillhörande anslutningsskenor mellan effektbrytaren och huvudskenorna i huvudtavlan måste bytas. Effektbrytaren måste kompletteras med synkroniseringsautomatik för att möjligöra infasning av det egna elnätet ombord mot det landbaserade elnätet. Eftersom den kraftigare effektbrytaren kommer att bli något större till formatet än den befintliga brytaren, finns det inte plats för både brytare och synkroniseringsautomatik i samma fack. Därmed kommer synkroniseringsautomatiken att bli placerad i panelen ovanför brytaren och följande sektion bredvid. Beträffande placeringen av automatiken har rådgjorts med installatör på Schneider Electric (se bild 3). Bild 3 Placering av synkroniseringsautomation och nödvändiga mätare 16

23 Tidigare service och installationer i huvudtavlan har utförts av Schneider Electric, bl.a. uppgradering av effektbrytare till bogpropeller-elmotorn år (Lindqvist, 2014) Därför kontaktades Schneider Electric för offert på byte av effektbrytare och installation av synkroniseringsautomatik Val av effektbrytare Utgående från utredningen över den maximala belastningen togs beslutet att dimensionera anläggningen till 1600 A. Detta ger möjlighet att använda samma typ av effektbrytare som redan används för inkoppling av de egna generatorerna ombord samt för inkoppling av bogpropellrarnas elmotorer (se bild 4). Med tanke på minimerad lagerhållning av reservdelar behöver nu endast en typ av effektbrytare finnas i lager. Bild 4 Effektbrytare för uppgradering. (Schneider-electric AB, 2011) 17

24 De dagar belastningen blir så stor att strömmen går över 1400 A krävs åtgärd för bibehållandet av buffert som krävs till start av brandpump, finns möjligheterna: Att sänka AC-kompressorernas belastning under natten med risk för aningen höjd temperatur ombord. Att parallellt köra fartygets egen generator mot landnätet för att tillmötesgå den höjda belastningen. Denna möjlighet blir kostsam på grund av att automationen till dieselgeneratorerna måste bytas ut, eftersom den inte enbart går att komplettera för önskade funktioner. Prisförslag på denna uppgradering är för komponenter och där tillkommer installationskostnader på cirka enligt prisförfrågning vid Delphos International Oy. (Jaakola, 2014) Att inte alls ta el från land de dagar belastningen är för hög utan enbart producera egen el. Effektbrytaren som redan används ombord är av märket Masterpact NW16 H1 med Micrologic 5.0P Electronic Trip Unit med följande säkerhetsfunktioner (Schneiderelectric AB, 2011): Momentant kortslutningsskydd som skyddar utrustningen mot direkta kortslutningar. Korttidsskydd som skyddar mot kortslutning orsakad av impedans. IDMTL långtidsskydd (Inverse Definite Minimum Time lag) överströmsskydd. Låg och högspänningsskydd. Låg och hög frekvensskydd. Spänning- och strömobalansskydd. Fasföljdslarm. Backeffektskydd. Vid offertförfrågan till Schneider Electric redogjordes för planerna att använda en Masterpact NW 16 H1 brytare, men i offerten hade Schneider Electric valt att offerera en Masterpact NT 1600A med Micrologic 5.0E. 18

25 Masterpact NT kräver mindre utrymme till samma kapacitet i än vad en Masterpact NW har (se bilaga 4). Eftersom facket i huvudtavlan som är tänkt till landströmsbrytaren är relativt smalt är NT-brytaren ett bättre alternativ för ändamålet även om det innebär ökad lagerhållning eller väntetid vid havererad brytare. Micrologic 5.0E har följande säkerhetsfunktioner: Långtidsskydd som skyddar mot överlast Korttidsskydd som skyddar mot kortslutning orsakad av impedans. Momentant kortslutningsskydd som skyddar utrustningen mot direkta kortslutningar. Utöver dessa skydd används även funktionen urkoppling av onödig last som redan finns till diselgeneratorerna ombord Val av kablar och kabelarea Kablarna (ledarna) från effektbrytaren i huvudtavlan till effektbrytaren (skyddsbrytaren) vid anslutningen på bildäck dimensioneras även de för att klara av ström på 1600 A, dessutom räknades buffert på ungefär 400 A vilket utgör en total kapacitet på 2000 A. Tanken var att använda kablar med tre ledare i varje kabel där kabellängden mellan brytarna är 30 m, vilket resulterar i att den totala tvärsnittsarean för ledarna beräknats till 920 mm 2 för att spänningsfallet i kabeln inte skall bli större än 0,57 V. Hur stort spänningsfall som kan tillåtas har beräknats utgående från tillåtet spänningsfall i gamla anläggningen, vilken motsvarar 0,14 % av huvudspänningen U h. Följande data gäller för beräkningarna: U h = 400 V U = 0,57 V I h = 2000 A cosφ = 0,86 (från avläsning ombord) l = 30 m Type equation here. 19

26 Följande formel för beräkning av spänningsfall har använts vid beräkning av ledarnas area (Alfredsson, 1998): U = 3 0,0175 l A I h cosφ Beräkning av spänningsfall i befintlig anläggning: U = 3 0, m 760 0,86 = 0,57 V mm2 Beräkning av behövlig kabelarea för ny anläggning: A = 3 0, m 2000 A 0,86 1,7 V = 2763,16 mm 2 Utökningen av kabelarean kan utföras på olika sätt, antingen en komplettering av befintliga kablar med samma tvärsnittsarea eller ett byte till kablar med större tvärsnittsarea. Vid byte till kablar med större tvärsnittsarea var alternativen att använda treledarkablar eller ha singelledare för varje fas Komplettering av befintliga kablar i samma dimension De fem befintliga kablarna skulle kompletteras med ytterligare åtta kablar, vilket blir 1370 mm 2 som ger den totala tvärsnittsarean på 2730 mm 2. Dessa skulle klara av en ström på 1 978,21 A enligt beräkning: 0,56 V 2730 mm 2 I h = = 1954,9 A 3 0, m 0,86 De åtta kompletterande kablarna innebär att kabelgenomföringen mellan däck ett och två, samt däck två och tre (bildäck) blir för liten och måste kompletteras med nya genomföringar. På styrbordssida finns det gott om plats att komplettera med ytterligare genomföringar (se bild 5). 20

27 Bild 5 Kabelgenomföring däck 2 På barbords sida mellan däck 1 och 2 finns det inte utrymme i huvudtavlan för kompletterande genomföringar in i huvudtavlan och utrymmet för kabeldragning i huvudtavlan är begränsat (se bild 6). Detta gör att altenativet med kompletterande kablar i offerterförfrågningar och beräkningar utgår. Bild 6 Genomföringar till huvudtavla 21

28 Byte till grövre kablar Kabelantalet bestämdes av de befintliga däcksgenomföringarna som hade plats för sex stycken kablar. Totala ledararean bör vara ungefär 2760 mm 2 för att klara en ström på 2000 A, detta enligt tidigare dimensioneringsberäkning. Därmed kunde konstateras att det behövdes kablar med 150 mm 2 tvärsnittsarea för ledarna: 2760 mm mm Kontroll av areaberäkning gjordes över kablar och ledare utgående från produktguiden och det kunde konstateras att en kabel med mm 2 ledare skall klara en ström på 270 A vid + 45 beroende på kabeltyp. (Helkama Bica Oy, 2011) Detta ger att sex stycken kablar klarar en total ström på 1620 A, vilket är lägre än den planerade kapaciteten med buffert. Även om kablarnas kapacitet ligger över effektbrytarens brytström på 1600 A, så är den totala kabeldiametern som ligger på ungefär 50 mm beroende på kabelalternativ (Helkama Bica Oy, 2011) för stor i förhållande till befintliga genomföringar (se bild 7). Bild 7 Genomföringen på däck 2 Utgående från detta var alternativet med treledarkablar inte den optimala lösningen i och med brist på både kapacitet och utrymme. 22

29 Byte till singelledare för varje fas Vid offertförfrågan angående kabeldragning och elinstallation gavs förslaget om att använda singelledare för varje enskild fas, för att komma ner i diameter på kablarna men ändå klara en ström på 2000 A. (Koroleff, 2014) Vid val av singelledare användes produktguiden för att bestämma vilken tvärsnittsarea som behövdes för varje enskild ledare för att klara en ström på cirka 2000 A. Det visade sig att ledare med tvärsnittsarean 150 mm 2 klarar en ström 381 A vid så korta längder som det är frågan om i detta fall (Helkama Bica Oy, 2011). Detta ger att 6 stycken kablar klarar en total ström på 2286 A. Dessa kablar har en diameter på 20,8 mm per kabel som utan bekymmer går att dra genom befintliga kabelgenomföringar. Detta anses vara det bästa kabelalternativet eftersom befintliga kabelgenomföringar kan användas och det sparar utrymme vid inkopplingar till brytare och kontakter. Därför kommer kostnadsberäkningar att göras enbart för detta kabelalternativ. 23

30 7.4. Anslutning på bildäck Skåp med kontakter för inkoppling av landströmskablarna från land är tänkta att komma på bildäck strax akter om lotsporten på styrbords sida, där den befintliga landanslutningen är placerad (se bild 8). Bild 8 Placering av anslutningsskåp på bildäck Vid anslutningen på bildäck skall finnas en effektbrytare med skyddsfunktioner för att skydda kablarna mellan huvudtavla och anslutningsskåp. Med tanke på att utrymmet på bildäck är begränsat vad det gäller fasta installationer var förslaget att installera kontakter och brytare i skilda skåp. På bildäck installeras kontakterna i ett enligt utrymmet måttanpassat skåp medan skyddsbrytaren installeras i ett skåp på däck 2 rakt under anslutningen för att få så korta kablar som möjligt mellan brytare och anslutning. Utrymmet på däck 2 som är tekniska avdelningens lager är lättillgängligt för manövrering av brytare efter att kablarna från land anslutits (Se bilaga 5). Tillgängligt utrymme för anslutningsskåp på bildäck och brytarskåp på däck 2 finns angivet med mått i bifogade skisser (se bilaga 6). 24

31 8. INSTALLATIONSKOSTNAD För att beräkna installationskostnaden har offertförfrågningar gjorts till följande företag: Schneider Electric: Offertförfrågan angående uppgradering av landströmsbrytare i huvudtavlan, och installation av utrustning för infasning mot landnätet. Arbete och komponenter. Delphos International Oy: Offertförfrågan angående automatik för reglering av generator -spänning, -frekvens och -belastning vid parallellkörning mot landnätet, samt installationskostnad av infasningsautomatik. Deif A/S: Offertförfrågan för komponenter och installationskostnad för infasningsutrustning. Alandia Engineering: Offertförfrågan för installation av anslutningsskåp på bildäck, skåp med effektbrytare (säkerhetsbrytare) däck 2 och kabeldragning från anslutning via säkerhetsbrytare till huvudtavla, samt komponenter till uppräknade installationer Alternativ på lösningar för installation Utgående från dessa offerter har installationskostnaden beräknats enligt följande alternativ. Här bör observeras att Deif A/S endast tillhandahåller komponenter och inte utför installationer, se följande sidor! 25

32 Alternativ 1 Alandia Engineering tillhandahåller komponenter och gör installation av anslutning på bildäck, skyddsbrytare och brytarskåp på däck två samt kabeldragning. Schneider Electric tillhandahåller komponenter för uppgradering av effektbrytare i huvudtavla samt installation av kompletterande utrustning i huvudtavla, där komponenterna tillhandahålls av DEIF. I offerten från Alandia Engineering ingår följande (se bilaga 9): Komponenter och arbete från Alandia Engineering Kablar och kopplingar med dimension 6 (1 150 mm 2 ). Anslutningsskåp (IP 54) med Cavotec kontakter (bildäck). Skåp för säkerhetsbrytare (IP 30) samt effektbrytare ABB 1600A SWG (däck 2). Nya Roxmoduler för kabelgenomföringar. Installationsmaterial. Installationsarbete. Alandia Enginerings givna kostnadsförslag är ,00. Tillägg till given kostnad kan förekomma såsom: Rese-/boendekostnader Felsökning, uppstart och reparation av utrustning levererad eller installerad av annan entreprenör. 26

33 I prisförslag från Schneider Electric (Forslöw Daniel Schnider Electric, 2015) ingår följande: Komponenter samt arbete utfört av Schneider Electric Uppgradering av landströmsanslutningens effektbrytare i huvudtavlan, samt installation av utrustning för infasning mot det landbaserade elnätet. Landströmsbrytare i huvudtavla (effektbrytare) Masterpact NT 1600 A. Reläskyddsenhet, Micrologic 5.0 E Fjäderuppspänningsmotor, MCH Tillslagsmagnet, XF Underspännings utlösare, MN Ställbar tidsfördröjning för MN, Rr Manöverräknare, CDM Spänningsmodul, AD Byte av kopparskenor mellan brytare och huvudskena mm. Installation av montagehylla. Anpassning av dörr till huvudtavla. Kostnaden för uppgradering av brytare är given till SEK vilket motsvarar , den (se bilaga 10). Installation av infasningsautomatik för landanslutning utfört av Schneider. Arbetskostnaden är given till ca SEK vilket motsvarar 1 564, den (se bilaga 10). Komponenter från DEIF (Runar Ditlefsen danish electro instrument factory, 2015) enligt följande: Fasföljdsrelä (RMT-111Q96) 123,55 Synkroniseringsrelä (CSQ-3) 523,27 Dubbel voltmätare (2EVQ96) 146,89 Dubbel frekvensmätare (2FQ96-x) 222,16 Installationsmaterial och transformatorer ***,** 27

34 Installationskostnaden enligt alternativ 1 Kostnaden för installationen blir: Dock tillkommer ritningskostnader vilka inte tagits med i beräkningen eftersom det inte gått att få ett fast pris för detta. Det kan tillkomma kostnader för övriga installationskomponenter samt rese-/boendekostnader och kostnader till klassningssällskap. 28

35 Alternativ 2 Alandia Engineering tillhandahåller komponenter och gör installation av anslutning på bildäck, skyddsbrytare och brytarskåp på däck två samt kabeldragning. Schneider Electric tillhandahåller komponenter för komplettering och uppgradering av effektbrytare i huvudtavla. Delphos International Oy installerar samt tillhandahåller komponenter för anläggningens synkronisering. I offerten från Alandia Engineering ingår följande (se bilaga 9): Komponenter och arbete från Alandia Engineering Kablar och kopplingar med dimension 6 (1 150 mm 2 ). Anslutningsskåp (IP 54) med Cavotec kontakter (bildäck). Skåp för säkerhetsbrytare (IP 30) samt effektbrytare ABB 1600A SWG (däck 2). Nya Rox moduler för kabelgenomföringar. Installationsmaterial. Installationsarbete. Alandia Enginerings givna kostnad är ,00. Tillägg till given kostnad kan förekomma såsom: Rese-/boendekostnader Felsökning, uppstart och reparation av utrustning levererad eller installerad av annan entreprenör. 29

36 I prisförslag från Schneider Electric ingår följande: Arbete utfört av Schneider Electric Uppgradering av landströmsanslutningens effektbrytare i huvudtavlan. Landströmsbrytare i huvudtavla (effektbrytare) Masterpact NT 1600 A. Reläskyddsenhet, Micrologic 5.0 E Fjäderuppspänningsmotor, MCH Tillslagsmagnet, XF Underspännings utlösare, MN Ställbar tidsfördröjning för MN, Rr Manöverräknare, CDM Spänningsmodul, AD Byte av kopparskenor mellan brytare och huvudskena mm. Installation av montagehylla. Anpassning av dörr till huvudtavla. Kostnaden för uppgradering av brytare är given till SEK vilket motsvarar , den (se bilaga 10). Arbete utfört av Delphos International Oy Installation av utrustning för infasning av landströmsanslutning. Kostnaden för arbete och komponenter är given till 6000 (Jaakola, 2014) Komponenter för installation (se bilaga 11). ComAp Intel Mains NT ( Compact switchgear controller) Ström och spänningstransförmatorer för mätning samt övriga komponenter för installation. Installationskostnaden enligt alternativ 2 Kostnaden för installationen blir: Dock tillkommer ritningskostnader vilka inte tagits med i beräkningen eftersom det inte gått att få ett fast pris för detta. Det kan tillkomma kostnader för övriga installationskomponenter samt rese-/boendekostnader och kostnader till klassningssällskap. 30

37 9. KLASSNINGSSÄLLSKAP DNV Vad det gäller klassningssällskapets bestämmelser fanns det inte mycket litteratur att tillgå. Det som kunde läsas i regelverket var att det ska finnas skyddsbrytare i samband med anslutningen och lågspänningsskydd som känner av om spänningen på landsidan blir för låg (DNV, 2015). Dessa bestämmelser har beaktats i planeringen av en möjlig installation. Vad det gäller närmare bestämmelser om alternativet att placera skyddsbrytaren under anslutningen på däck 2 så har förfrågning gjorts till DNV, vilka har mottagit förfrågan och förmedlat den till sakkunnig person. Dock har inget utlåtande kommit från DNV under tiden utredningen fortskridit, så detta är en sak som bör beaktas vid eventuell installation och en ny förfrågning bör då göras innan ritningar över anläggningen görs för godkännande av DNV. 31

38 10. BERÄKNING EGENPRODUCERAD EL De tre stora kostnaderna för egenproducerad el är bränsle-, smörjolje- och underhållskostnaderna för generatorernas dieselmotorer Bränslekostnader Den största utgiften vid elproduktion med hjälp av dieselmotorer är bränslet, som är MGO på fartyget. Viking Lines kontor skickar varje månad ut föregående 12 månaders bunkerpris till fartygen. Tillgång till denna prislista har gets från M/S Rosella för år (Se bilaga 12). Utifrån prislistorna räknades ett genomsnittspris ut för 2013 och ett pris för 2014 per köpt m 3 bränsle och sammanställdes för vidare beräkningar (se tabell 2). Med hjälp av de kontinuerliga mätningarna som gjorts ombord har den förbrukade elen F el och bränslet V br noterats. Det har använts för att beräkna dieselmotorenas specifika bränsleförbrukning Spec. b (se tabell 2). Spec. b = V br F el För att beräkna hur mycket bränsle som förbrukats under ett hamnuppehåll V brhamn i dygnet, multiplicerades den under uppehållet producerade elen F elhamn med specifika bränsleförbrukningen Spec. b. V brhamn = F elhamn Spec. b Utgående från det under ett dygns hamnuppehåll förbrukade bränslet, beräknas bränslekostnaden BR kost med hjälp av medelpriset på bränslet under det rådande året BP medel. BR kost = BP medel V brhamn Tabell 2 Genomsnittspris för bränsle under åren 2013 och Genomsnitspris för bränsle 2013 (BP medel ) 632,24 /m 3 Genomsnitspris för bränsle 2014 (BP medel ) 587,10 /m 3 Genomsnitspris för bränsle ,67 /m 3 32

39 10.2. Smörjoljeförbrukning Vid beräkning av smörjoljeförbrukningen användes Viking Lines egna program på intranätet, där det bland annat förs statistik för varje enskild dieselgenerators smörjoljeförbrukning. Med hjälp av programmet gick det att få fram hur mycket smörjolja som förbrukas i medeltal för alla dieselgeneratorer under varje enskild drifttimme (LO-förbrukning). Till förbrukning räknas även oljebyten. Genomsnittsförbrukningen beräknades för åren 2013 och 2014 (se bilaga 13). För att få fram totala LO-förbrukningen i hamn användes följande formel: LO förbrukning hamn = LO förbrukning Inkopplingstiden När den förbrukade LO-mängden räknats ut användes denna och literpriset på LO för att beräkna totala LO-kostnaden. Literpriset beräknades utgående från kostnad för den mängd LO som bunkrats den (Fagerholm, 2014). Priset var angivet i dollar och omvandlades till euro genom medelvalutakursen för dollar/euro från 2014 (se tabell 3) (Finlands Bank, 2014). LO- kostnaden per liter har beräknats enligt följande: LO literpris = LO kostnad LO volym Mängden förbrukad olja delades med literpriset för att få den totala LO- kostnaden enligt: LO kostnad hamn = LO förbrukning hamn LO literpris Tabell 3 LO kostnader för generatorns dieselmotor LO- kostnad LO- volym l LO- literpris 1,99 /l 33

40 10.3. Underhållskostnader Kostnaden för underhåll baseras på priset för överhalning delat på halningsintervallen. Överhalningarna består av två separata halningar; halning av maskinen och halning av turbin. Eftersom intervalltiden för dessa skiljer sig åt (se tabell 4). I juli 2013 gjordes en halning av diselmotorn till en generator där endast kostnaden för delar är fakturerat (se bilaga 15), eftersom besättningen ombord gjorde överhalningen. Faktureringspriset för delarna har använts som halningskostnad eftersom arbetskostnader inte har tagits med i beräkningarna då det är svårt att beräkna personalkostnaden, beroende på vem som utför jobbet. Dock kan beaktas att vid längre halningsintervall får besättningen mer tid till övriga arbeten. Turbinernas halningskostnader däremot innefattar att en firma kommer ombord och gör jobbet, där priset för överhalning på 1 turbin år 2011 var 4372 (Fagerholm, 2014). Halningsintervallen för beräkningarna är taget från Viking Lines intranät. Övriga reparationskostnader på maskinerna är inte medräknat eftersom det är sporadiska och svåra att beräkna. För att beräkna underhållskostnaderna användes följande formel: Underhållkostnad driftimme = Halningskostnader Halningsintervall Tabell 4 Halningskostnader för generatorns dieselmotor Del Halningsintervall Halningskostnad Pris Turbin (Inklusive arbete) h ,36 /h Maskin h ,27 /h Total underhållskostnad 0,64 /h 34

41 10.4. Sammanfattning av producerad el och specifik kostnad Kostnaden för att producera egen el och den förbrukade elen under hamnuppehåll beräknades och utgjorde den totala kostnaden för varje enskild dygn över ett helt år Exempel över februari 2013 se bilaga 7, redovisning över kostnader per månad (se tabell 5). Utgående från kostnaden och den förbrukade elen beräknades månadens specifika kostnad att producera en kwh el med dieselgeneratorerna. Specifik kostnad = Kostnad dieselproducerad el Förbrukad dieselproducerad el Tabell 5 Kostnad per kw/h egenproducerad el per månad under åren Egen el (Dieseldrift) Elkostnad ( ) Elförbrukning (kwh) Specifik elkostnad ( /kwh) 2014 Egen el (Dieseldrift) Elkostnad ( ) Elförbrukning (kwh) Specifik elkostnad ( /kwh) jan ,175 jan ,163 feb ,175 feb ,163 mar ,174 mar ,163 apr ,174 apr ,163 maj ,174 maj ,163 jun ,174 jun ,164 jul ,173 jul ,162 aug ,173 aug ,162 sep ,174 sep ,163 okt ,174 okt ,163 nov ,174 nov ,163 dec ,174 dec ,159 Summa Summa Medel ,174 Medel ,164 Utgående från tabell 5 kan avläsas att elkostnaden med egenproducerad el är lägre för år 2014 där medelpriset per kwh är 0,164 cent medan priset år 2013 är 0,174 cent/kwh. Detta beror på att bränslepriset sjunkit under året

42 11. VAD GÄLLER VID KÖP AV EL? För att ta reda på hur och vad som gäller vid köp av el från land ordnades möten med både hamnchefen och elbolaget, för att bland annat utreda hur faktureringen skall utföras. Kontakt togs även med Helsingfors hamn och Viking Line för att ta reda på hur faktureringen fungerar vid Skatuddens hamn Intervju med hamn och elbolag om fakturering Vid möten med Mariehamns el och hamnchefen för Västra hamnen har det diskuterats hur faktureringen av förbrukad el skall utföras, vem som betalar vad och vem som fakturerar vem. Lättast skulle vara om fartygen köper el av hamnen som tredje part och Mariehamns elnät fakturerar hamnen för den totala förbrukningen i hamnen. Mariehamns hamn skulle då köpa in högspänning 10 kv eller 45 kv beroende på anläggningens totala dimensionering. (Nordlund, 2014) Hamnen kommer då att transformera ner högspänningen till 6,6 kv och 400 V och sälja vidare utan att ta ut någon vinst (Ahlqvist, 2014), förutom eventuellt en avgift för att täcka en del av landströmsanläggnigens kostnader. Eftersom elen köpts in i första hand enligt högspänningstariffen och transformeras ner i hamnens egna transformatorer kommer tredje part att kunna köpa el efter högspänningstariffen. Det har utgåtts ifrån att elen köps från Mariehamns elnät eftersom det är de som levererar inom staden och deras högspänningstariff har använts för år (Se bilaga 14) (Mariehamns Elnät, 2014) Fakturering i Helsingfors hamn I Helsingfors hamn betalar fartygen ett fast pris för den förbrukade elen på 11 cent/kwh (Jansson, 2014). Detta täcker elenergi, elöverföring, elskatt, effektavgifter samt en del av hamnens investeringar och underhåll av landströmsanläggnigen. Hamnen kompenserar även den reaktiva effekten från fartygen. (Kari, 2014) 36

43 12. BERÄKNING AV KOSTNAD KÖPT EL Det har utgåtts från att Mariehamns hamn kommer att följa samma system som Helsingfors hamn med faktureringen. Enligt eltariff från Mariehamns el har det beräknats till vilket pris per kwh hamnen kan sälja el. Det går idag att köpa el på två olika sätt, ett fast förutbestämt pris från elbolagets högspänningstariff (Tariff 300) eller till rörligt pris direkt från spotmarknaden där Mariehamns el tar ut en liten avgift på varje köpt kwh. Det har gjorts beräkningar enligt båda alternativen så att prisen kan jämföras. Elbelastning under uppehållet med elförsörjning från land har justerats ner i beräkningarna med 17 kw eftersom fläkten till diselgeneratorerna som är på 15 kw (avläst från schema) kommer kunnat stängas av helt, samt kylvattenpumpen till generatorerna och kylsystem med nuvarande förbrukning på 4 kw (avläst) kan justeras ner till ungefär 2 kw (uppskattat) eftersom den är frekvensstyrd Beräkningar fast elpris Enligt Mariehamns els högspänningstariff 300 kan man dela upp kostnaderna i två kategorier för att förenkla beräkningen. Effektavgift som förblir den samma över 12 månader. Kostnader och skatten enligt den förbrukade elen Effektavgift Effektavgiften bestämdes genom att ta de två högsta effekter som noterats under någon av vintermånaderna januari, februari, mars, november och december enligt föreskrifter i tariffen (se bilaga 14). En förenkling gjordes så att det högsta uppmätta värdet användes för hela det gällande året istället för som tariffen säger 12 månader efter uppmätta värdet. Den dagliga effektavgiften har beräknats enligt följande: Daglig effektavgift = Toppeffekt Effektavgift 365 Dagar 37

44 Kostnad för inköpt el Till den förbrukade elen har energiskatten, elöverförings- och elavgiften räknats ihop, eftersom dessa betalas utgående från förbrukad el. Beroende på årstiden och tiden på dygnet varierar priserna, med de sammanställda tiderna för hamnuppehåll och eltariffen gjordes en beräkning för aktuella priset på en kwh beroende på när elen förbrukats under året och dygnet, även helgdagar togs i beaktande. Daglig elkostnad = Förbrukad el (Elöverföring + Elavgift) Den dagliga effektavgiften multiplicerades med den dagliga elkostnaden över förbrukad el för att få den totala elkostnaden per dag. Totala daglig elkostnad = Daglig effektavgift + Daglig elkostnad Sammanfattning av el till fast pris För att få totala kostnaden per kwh köpt el under ett år sammanställdes alla kostnader som ingår vid köp av el, därefter delades månadens totala kostnader med månadens elförbrukning för att få den specifika kostnaden per kwh. Därefter beräknades en medelkostnad för årets samtliga månader (Se tabell 6). Specifik kostnad = Månadskostnad Förbrukad el Tabell 6 Kostnad per kw/h köpt el till fast pris per månad under åren Köpt el (Fast pris) Elkostnad ( ) Elförbrukning (kwh) Specifik elkostnad ( /kwh) 2014 Köpt el (Fast pris) Elkostnad ( ) Elförbrukning (kwh) Specifik elkostnad ( /kwh) jan ,181 jan ,102 feb ,102 feb ,110 mar ,108 mar ,112 apr ,105 apr ,107 maj ,106 maj ,110 jun ,104 jun ,115 jul ,099 jul ,106 aug ,100 aug ,105 sep ,101 sep ,108 okt ,103 okt ,110 nov ,109 nov ,110 dec ,106 dec ,107 Summa Summa Medel ,105 Medel ,108 38

45 Utgående från den beräknade medelmånaden åren 2013 och 2014 var priset för köpt el 0,105 cent/kwh år 2013, medan priset 2014 var något högre med 0,108 cent/kwh. Detta pris är enbart vad elen skulle ha kostat vid köp direkt från elbolaget, men till detta kommer ett kostnadstillägg per kwh för underhåll av hamnens landströmsanläggning Rörligt elpris (Spotpris) Spotmarknaden för el i Norden och Balticum heter Nord pool spot. All el som köps eller säljs oavsett rörligt eller fast pris köps in av elbolagen enligt priset på spotmarknaden. Priserna på spotmarknaden kan variera stort beroende på säsong, men även under dygnet förekommer stora variationer. Denna prisvariation utgörs av tillgång och efterfrågan på elmarknaden. Elbolagens tariffer baserar sig på till vilket pris bolaget uppskattar att de kommer att kunna köpa el för under året. Utgående från uppskattningen sätter bolagen fast pris på elen. På så sätt kommer konsumenten att veta vad en kwh el kostar under året. Om konsumenten inte är beroende av att ha ett förutbestämt pris kan det bli billigare att köpa direkt från spotmarknaden, speciellt om konsumentens förbrukning är stor under de tider efterfrågan är liten. Eftersom Rosella kommer att ha landström mestadels under natten då efterfrågan på el är låg kommer hamnens elförbrukning att vara högre under denna tid, vilket gör elkostnaden att bli lägre för hamnen med spotpris Beräkning av rörligt elpris Enda skillnaden med att köpa el från spotmarknaden istället för till elbolagets fasta elpris, är att elavgiften per kwh i tarifferna inte efterföljs utan ersätts av spotpriset med ett av elbolagets tillägg på 0,3 cent/kwh (se bilaga 16). Då betalar man vad elen kostar timme för timme. Resterande avgifter kommer från tariff 300 eftersom det kommer att köpas in som högspänning till fartyget. Enligt den tariff Mariehamns el gett för 2013 och 2014 fanns det inte möjlighet att köpa el enligt spotmarknaden. Därför har spotprissättningen enligt tariff 160 från 2015 (se bilaga 16) använts vid beräkningarna av rörliga priset för 2013 och

46 Den största delen av tiden kommer elen att köpas mellan 00:00 och 07:00. Ett beräknat medelpris utgående från det högsta och lägsta priset under natten användes för att beräkna elkostnaden för nattuppehållet per dygn. Priserna togs från spotmarknadens handelsområde SE3 (Nord pool spot, 2015), vilket är det område elen till Åland köps från (Per, 2015). Avläsningsmetoden för medelpriset kommer ge ett lite högre pris än det verkliga, eftersom priset till största delen av natten är väldigt lågt utom de sista timmarna då priset brukar stiga kraftigt. Denna metod kan anses tillräckligt noggrann när det annars krävs avläsning timme för timme under inkopplad tid. Ett medelpris för elen per månad beroende av säsong beräknades enligt tariffen från Mariehamns el, för säsongerna: vinter, vår/höst och sommar (se tabell 7). Tabell 7 Kostnad per kw/h köpt el till rörligt pris per månad under åren Köpt el (Spotpris) Elkostnad ( ) Elförbrukning (kwh) Specifik elkostnad ( /kwh) 2014 Köpt el (Spotpris) Elkostnad ( ) Elförbrukning (kwh) Specifik elkostnad ( /kwh) jan ,168 jan ,081 feb ,087 feb ,093 mar ,097 mar ,094 apr ,101 apr ,092 maj ,099 maj ,095 jun ,097 jun ,101 jul ,091 jul ,091 aug ,093 aug ,090 sep ,098 sep ,092 okt ,099 okt ,094 nov ,098 nov ,092 dec ,093 dec ,089 Summa Summa Medel ,097 Medel ,091 Specifika kostnaden för el 2013 blev 0,097 för en kwh och under 2014 kostade det endast 0,091 för en kwh om man skulle köpa elen från spotmarknaden. 40

47 13. KÄNSLIGHETSANALYS AV ELKOSTNAD För att se vid vilket förhållande mellan bränsle- och elpris det lönar sig att köra med landström, gjordes en tabell som visar skillnaden i priset för en kwh förbrukad el (se bilaga 17). Med tabellen kan man avläsa kostnaden/besparingen per köpt kwh el. Denna tabell grundar sig i att förbrukningen är lika stor vid köpt el som vid producerad el och stämmer därmed inte riktigt överens med verkligheten men ger vissa riktlinjer. En liknande tabell gjordes enligt den beräknade medelförbrukningen på 1640 MWh för åren , för att se årlig kostnad/besparing vid köp av el (Se Bilaga 18). Denna tabell beaktar att elförbrukningen minskar med köpt el (detta är uppskattat enligt effekten på berörda pumpar och fläktar som kan stängas av) Hamnens tillägg Beroende på hurudan anläggning för distribution av landström hamnen investerar i, kan pristillägget per kwh för att täcka underhåll och investering vara svårt att förutspå. Därför har en tabell sammanställts på vad hamnen får in per år med ett visst påslag på varje såld kwh, med genomsnittsförbrukningen på 1640 MWh skulle det bli ett årligt tillägg till hamnen (se tabell 8). Tabell 8 Översikt över kostnad för hamnens tillägg per år. Hamnens tillägg ( /kwh) Hamnens tillägg ( /år) 0, , , , , , , , , , , , , , ,

48 Detta tillägg är beräknat endast för den el som levereras till Rosella men om fler fartyg väljer att använda landström, kommer hamnen att få leverera mer el och därmed eventuellt kunna sänka tillägget på priset. 42

49 14. INBESPARING MED LANDSTRÖM För att få fram totala årskostnaden för köpt el uppskattades att hamnen kommer att göra ett påslag med 0,02 /kwh på hamnens inköpspris för att täcka landströmsanläggnings utgifter. Det rådande årets elkostnad adderades med hamnens tillägg enligt följande: Total årskostnad el = Årets elkostnad + (Elförbrukning Hamnpåslag) För att få skillnaden mellan köpt el och egenproducerad el subtraherades priset på egenproducerad el med priset på köpt el enligt följande formel: Besparing = Årskostnad egenproducerad el Total årskostnad köpt el Den beräknade skillnaden redovisas i tabell (se tabell 9). Tabell 9 Jämförelse av kostnadsbesparing per år med köpt el från spotmarknaden mot fast elpris för åren Total årskostnad köpt el ( ) Besparing köpt el ( ) 2014 Total årskostnad köpt el ( ) Besparing köpt el ( ) Spotpris Spotpris Fast pris Fast pris

50 14.1. Inbesparing av bunker-/smörjolja med köpt el Inbesparingen för bunker och smörjolja under 2013 och 2014 skulle blivit följande (se tabell 10). Tabell 10 Bränsleförbrukning och smörjoljeförbrukning vid hamn under 2013 och Det skulle ha blivit en total bunkerbesparing på ca 450 m 3 MGO och ca 3 m 3 LO på ett år. En bunkertransport med MGO är ca 45 m 3 åt gången medan en smörjoljetransport är ca 15 m 3. Man skulle då spara ca 10 MGO bunkringar och 0,2 LO bunkringar per år. 44

51 15. LÖNSAMHET Lönsamheten att investera i en landströmsanläggning ombord på M/S Rosella är helt och hållet beroende av hur bunker- och elprisernas förändras. Referensårens bunkerpris är i snitt 612 /m 3. Elpriset ligger på ca 0,13 cent/kwh inklusive hamnens eventuella tillägg på 0,02 /kwh. Enligt den beräknade medelelförbrukningen på 1640 MWh med landströmsdrift och den beräknade medelförbrukningen med egenproducerad el som är något högre, 1680 MWh, skulle det utgöra en inbesparing på /år med att köpa elen från land. Hur lönsamhet förändras, beroende på variation i bunker- och elpris, kan avläsas ur tabellen som är sammanställd utgående från förbrukning med köpt el och egenproducerad el enligt tidigare uppgifter för åren (se bilaga18). Hur stor kostnaden för elen per kwh blir är beroende av elens marknadspris och det är även en förhandlingssak mellan rederi och hamn. Hamnen köper in el från elbolaget och kommer troligen lägga på ett tillägg för att täcka en del av kostnaderna för hamnens anläggning. Hamnen kan välja att köpa el till ett fast tariffpris eller ett rörligt spotpris. Beroende på inköpsalternativ kan hamnens pris per kwh vid försäljning till fartygen variera Återbetalning Återbetalningstiden har valts att beräknas enbart med payoff metoden, på grund av att det kommer att bli relativt kort återbetalningstid så kalkylräntan kommer inte att påverka resultatet i någon större utsträckning. Förutom de beräknade investeringskostnaderna för installationen har ett tillägg för övriga kostnader såsom kost, logi, resor och övriga komponenter adderats till det tidigare beräknade priset. Tillägget har uppskattats till knappa vilket motsvarar ca 15 % av installationskostnaderna. Eftersom båda installationsalternativen ligger på ungefär samma prisnivå har det valts att göra en beräkning för återbetalningstiden på den totala summan av i investeringskostnad. 45

52 Som återbetalningssumma har räknats den summa inbesparingen med elförsörjning från land ger per år, där elpriset har beräknats till 0,13 /kwh inklusive hamnens tillägg samt att bunkerpriset ligger på en nivå över 612 /m 3 (se bilaga 18). Den årliga återbetalningen skulle då enligt ett medelår som baseras på åren bli cirka /år. Återbetalningstiden har beräknats enligt följande: Återbetalningstiden (T) Investeringskostnad (I) Återbetalning Årlig besparing (a) T = I a T = = 1 år år Detta betyder att med ovan givna kostnader för MGO och el samt att elförbrukningen ombord är ungefär densamma som enligt beräkningarna för åren 2013 och 2014, skulle återbetalningstiden bli 1 år. Eftersom bunkerpriset är rörligt samt att även elpriset idag kan köpas enligt rörligt pris så förekommer det variationer i återbetalningstiden. Hur variationerna påverkar återbetalningstiden kan uppskattas utgående från avläsning av inbesparingssumman per år ur bifogad tabell (se bilaga 18) samt beräkningsformel ovan. Blir återbetalningstiden längre än ett år kan det vara skäl att använda en annan beräkningsmetod som tar hänsyn till räntor och avskrivningar. 46

53 16. MILJÖASPEKT De luftburna utsläppen från fartyg med förbränningsmotor är först och främst kvävedioxid NO X och svaveldioxid SO X samt växthusgaser som ger de största miljöproblemen (Trafiksäkerhetsverket Trafi). Det är svavlet i bränslet som gör att avgaserna innehåller svavel. Svavlet i avgaserna bildar SO x när det reagerar med syre. Vid en övergång till landbaserad el under längre hamnuppehåll minskar de luftburna utsläppen från fartyget, eftersom hjälpmotorerna då kan stängas av och det endast är fartygets panna (värmepanna) som släpper ut avgaser. Eftersom den el som levereras i Mariehamn till stor del är ren energi såsom vatten-, vind- och lite kärnkraft, som inte ger några luftföroreningar, har det ansetts att varje kwh som köps från land medverkar till direkt minskning av luftföroreningarna som annars släpps ut vid egen dieselproducerad el. Det finns även möjlighet att få miljöcertifierad el i Mariehamn. Denna el ska då endast bestå av vind- och vattenkraft eftersom kärnkraften ger miljöfarligt avfall. (Nordlund, 2014) Utsläpp med avgaser från M/s Rosella vid produktion av egen el under hamnuppehåll under ett års tid har beräknats utgående från den totala bunkerförbrukningen för denna tid, samt den totala producerade elen under året som sammanställts enligt tidigare beräkningar. Utsläppen från Rosellas diselgenerator redovisas månatligen och samanlagt för 1 år (se tabell 11). Tabell 11 Avgasutsläpp under hamnuppehållen på ett år med dieselgenerator Månad P (kwh) MGO (liter) S (kg) CO₂ (kg) CO (kg) NOx (kg) HC (kg) Januari , ,5 15, ,9 93,0 1494,5 53,1 Februari , ,5 19, ,6 117,3 1884,7 67,0 Mars , ,0 15, ,3 94,9 1525,4 54,2 April , ,0 14, ,3 89,2 1433,7 51,0 Maj , ,0 14, ,5 88,6 1423,7 50,6 Juni , ,5 12, ,3 78,8 1266,7 45,0 Juli , ,5 16, ,6 104,0 1672,1 59,5 Augusti , ,0 17, ,4 109,0 1752,2 62,3 September , ,0 16, ,8 101,1 1624,2 57,7 Oktober , ,5 16, ,6 98,2 1577,8 56,1 November , ,5 15, ,6 93,0 1494,4 53,1 December , ,5 17, ,5 107,3 1724,7 61,3 Medel månad: , ,7 15, ,9 97,9 1572,8 55,9 Totalt under år: , ,5 191, ,3 1174, ,1 671,1 47

54 Beräkning av svavelutsläpp har gjorts utgående från densitet och svavelhalt för MGO (Marine Gas Oil) som avlästs från följesedel som tillhandahållits fartyget vid bunkring, MGO är det för fartyget aktuella bränslet (se bilaga 19). Beräkningar enligt följande: Densitet (ρ) för MGO: 0,85 kg/liter vid 15 C Svavelhalten (S) i aktuell MGO är 0,5 % Medelförbrukning MGO är ,5 liter/år enligt tidigare beräkning för åren Producerad energi i medeltal för åren är ,0 kwh enligt tidigare beräkningar. Svavelutsläpp per år har beräknats enligt följande: S avgaser = Medelförbrukning MGO ρ S Beräkningarna av övriga avgasutsläpp per år har gjorts enligt specifikationer från Wärtsilä. Specifikationerna är från Wärtsiläs V22-motor eftersom de inte kunde ge specifikation på den aktuella V24-motorn. Då denna är ganska föråldrad fanns det inga specifikationer tillgängliga i Wärtsiläs arkiv. Enligt Wärtsilä ska specifikationerna för V22-motorn vara jämförbara V24-motorn. (Wärtsilä, 2014) Beräkningen av koldioxid CO 2 per år har beräknats enligt följande: CO 2 -mängden avgivet från motorn är 0,75-0,80 kg/kwh CO 2 = CO 2 kwh kwh 48

55 Beräkningen av kolmonoxid CO per år har beräknats enligt följande: CO-mängden avgivet från motorn är 0,0007-0,0008 kg/kwh CO = CO kwh kwh Beräkningen av kväveoxid NO x per år har beräknats enligt följande: NO x -mängden avgiven från motorn är 0,0125 0,03 kg/kwh för V22 medan mängden för V24 är 10 % lägre. (Wärtsilä, 2014) NO x = ( NO x kwh NO x 0,1) kwh kwh Beräkningen av kolväte HC per år har beräknats enligt följande: HC-mängden avgivet från motorn är 0,0004 0,00045 kg/kwh HC = HC kwh kwh 49

56 17. ATT BEAKTA MED LANDSTRÖM Det finns fördelar med landström som är svåra att beräkna i pengar, såsom att underhållsintervallen för diselgeneratorerna blir längre. Det ger möjlighet för besättningen att jobba med andra underhålls- och reparationsuppgifter. Det ger också bättre miljö med mindre buller och vibrationer i maskinrumet under inkopplingstiden. Även miljön i övriga utrymmen påverkas i viss mån eftersom en del av vibrationerna sprids över hela fartyget. Ljudet utanför fartyget reduceras i och med att diselgeneratorernas fläktar skulle kunna stängas ner samt att motorljudet försvinner. Andra fördelar är till exempel att mindre oljehaltigt avfall produceras Landström i Kapellskär Enligt turlistan för 2015 ligger M/S Rosella i Kapellskär antigen 3 timmar eller 5 timmar och 45 minuter efter första avgången beroende på veckodag, vilket gör att det även vid de längre hamnuppehållen i Kapellskär skulle vara möjligt att ansluta till landström om hamnen kunde leverera el till fartyget. 50

57 18. SLUTSATS Vi kan konstatera att det skulle vara lönsamt för Viking Lines del att investera i en landströmsanläggning trots att inbesparingen inte handlar om stora summor. Detta förändras dock med variation av bunker och elpris. Lönsamheten med köpt el påverkas främst av bunkerpriset som inte bör sjunka under ca 460 /m 3 för att inte göra förlust med landström. Återbetalningstiden skulle ha blivit ca 1 år enligt 2013 och 2014 års priser på el och bunker. Landström under hamnuppehållen skulle avlasta maskinpersonalen till viss del och minska buller samt utsläpp i Västra hamnen. För närvarande är det inte möjligt till landanslutning av fartyg i Västra hamnen när landströmsanläggning saknas. Hamnens inställning till att investera i anläggning för distribution av landström är positiv och planer på att införskaffa en sådan anläggning finns i åtanke. Ett rederi med reguljärtrafik kan påskynda processen vid en begäran om möjlighet att ansluta sitt/sina fartyg till det landbaserade elnätet i hamnen. En sådan anläggning har inte efterfrågats i nuläget av något rederi med kontinuerligt anlöpande fartyg. Hamnen skulle inte ta ut någon vinst med att förse fartygen med ström utöver ett tillägg på elavgiften som skulle täcka en del av anläggningskostnaden, eftersom landström är en tjänst som de bör kunna erbjuda liksom sophantering och mottagning av svart/grå vatten. Även om det är lönsamt för Viking Line med landström till M/S Rosella, behöver det tas i beaktande hur länge fartyget trafikerar på nuvarande linje Mariehamn-Kapellskär med motsvarande tidtabell som idag. Detta eftersom tiden från en eventuell begäran om en anläggning i hamnen till ibruktagande av anläggningen kan ta upp till ett par år. Om installation av landanslutning blir aktuell, bör det konsulteras med klassningssälskapet (DNV) om placeringen av brytare är godkänd innan elritningar görs, med tanke på brytaren som placeras på däck två under anslutningen. Kontakt har tagits med DNV och vidarebefordring till ansvarsperson har gjorts, men inget utlåtande har gjorts från DNV i denna fråga. 51

58 Det borde inte vara något större problem enligt Viking Lines eltekniska inspektör (Jansson, 2014). 52

59 KÄLLOR Ahlqvist, L. (den ). Hamnchef. (Andersson&Åkerback, Intervjuare) Alfredsson, L. M. (1998). Elteknik. Stockholm: Liber AB. DNV. (2015). DNV electronic rulebook. Fagerholm, M. (2014). Maskinchef M/S Rosella. (Andersson&Åkerback, Intervjuare) Fakta om fartyg. (2011). M/s Rosella. Hämtat från Fakta om fartyg: den Fakta om fartyg. (2014). M/S Rosella. Hämtat från Fakta om fartyg.se: den Finlands Bank. (2014). Statistik. Hämtat från Suomen Pankki: EA58-43DF-A47E den Forslöw Daniel Schnider Electric. (2015). Service business consulant. Gottberg, L. (den ). Mariehamns elnät Driftledare. (Andersson&Åkerback, Intervjuare) Helkama Bica Oy. (2011). Marine Cables. Kaarina, Finland: Helkama Bica Oy. Jaakola, A. (den ). Marine electrician/motor engineer. (L. Andersson, & R. Åkerback, Intervjuare) Jansson, B. (2014). El.tech.superint. (L. Andersson, & R. Åkerback, Intervjuare) Kari, N. (2014). Elingenjör. (A. L, & Å. R, Intervjuare) Koroleff, T. (den ). General manager Alandia Engineering. (L. Andersson, & R. Åkerback, Intervjuare) Lindqvist, J. (2014). Maskinchef M/S Rosella. (Andersson&Åkerback, Intervjuare) Mariehamns Elnät. (2014). Priser. Hämtat från Mariehamns Elnät: den Mohebbi, S. (den ). Riktlinjer och rekomendationer. Hämtat från Transportstyrelsen: den Nord pool spot. (2015). Nord pool spot. Hämtat från Elspot price: Prices/ALL1/Monthly/?view=table Nordlund, M. (den ). Mariehamns elnät Besiktningsledare. (Andersson&Åkerback, Intervjuare) 53

60 Per, E. (2015). VD Mariehamns el. (A. Lucas, Intervjuare) Runar Ditlefsen danish electro instrument factory. (2015). Technical Manager. Schneider Electric AB. ( ). Tabellsamling säkringsfri teknik Hämtat från enginering.schenider-electric: Schneider-electric AB. (2011). Masterpact NT and NW. Hämtat från Schneider-electric: den Schneider-electric AB. (2012). Micrologic Instruction Bulletin. Hämtat från Schneiderelectric: crologic%20trip%20units%20circuit%20breaker/ pdf den Sundman, Å. (2014). Maskinchef M/S Rosella. (Andersson&Åkerback, Intervjuare) Sveriges hamnar. (den ). Anslutning av elektricitet till fartyg vid kaj. Hämtat från Transportgruppen.se: s_hamnar/branschfr%c3%a5gor/milj%c3%b6/fr%c3%a5gor%20och%20sv ar%20om%20milj%c3%b6/folder%20landstrom.pdf den Trafiksäkerhetsverket Trafi. (u.d.). Luftföroreningar. Hämtat från Trafi: den Wärtsilä. (2014). Technical Inquiries. Emissions. Wärtsilä. 54

61 BILAGOR Bilaga 1: Informationsblad M/S Rosella Bilaga 2: Tidtabeller för M/S Rosella 2014 Bilaga 3: Tidtabeller för M/S Rosella 2013 Bilaga 4: Dimensioner för MT- och NT-brytare Bilaga 5: GA för bildäck, däck 2 och däck 1 Bilaga 6: Skiss för brytare på bildäck och däck 2 Bilaga 7: Tabell på mätvärde/beräkningar under februari 2013 Bilaga 8: Hamnkarta över möjlig kabeldragning Bilaga 9: Alandia Engineerings offert Bilaga 10: Valutakurs Bilaga 11: Compact switch gear controller Bilaga 12: Bunkerpriser (KONFIDENTIELLT) Bilaga 13: Smörjoljeförbrukning (KONFIDENTIELLT) Bilaga 14: Eltariffer Bilaga 15: Wärtsilä beställning Bilaga 16: Mariehamns el (spotpristariff 2015) Bilaga 17: Lönsamhetsanalys per/kwh Bilaga 18: Lönsamhetsanalys enligt beräknad medelförbrukning Bilaga 19: Bränslespecifikationer MGO

62 Bilaga 1

63 Bilaga 2

64 Bilaga 3

65 Bilaga 4 1

66 2

67 Bilaga 5 1

68 Bilaga 6 1

69 2

70 Bilaga 7 3

71 Bilaga 8 4

72 Bilaga 9 5

73 Bilaga 10 6

74 Bilaga 11 1

75 2

76 3

77 4

78 Bilaga 12

79 Bilaga 13

80 Bilaga 14 1

81 2

82 3

83 4

84 5

85 6

86 Bilaga 15 1

87 2

88 3

89 Bilaga 16

90 Bilaga 17

91 Bilaga 18