Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Cathrine Maxstadh Leg. arbetsterapeut Lise-Lotte Björklund Leg. arbetsterapeut/ Feldenkraispedagog Utgåva:

Transkript

1 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Cathrine Maxstadh Leg. arbetsterapeut Lise-Lotte Björklund Leg. arbetsterapeut/ Feldenkraispedagog Utgåva: Giltighetstid: Revisionsansvarig: Kristina Grubb Medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR), Karlstads kommun Eventuellt diarienummer: Riktlinje Fallskadeprevention för äldre i Karlstads kommun Postadress: Vård- och omsorgsförvaltningen, KARLSTAD Besöksadress: Västra Torggatan 16 Tel: Fax: E-post: vardochomsorgsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: Säte: Karlstad PlusGiro: Bankgiro:

2 Sid 2(30) Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...3 För vilken grupp riktlinjen gäller...4 Mål och syfte med framtagande av riktlinjen...4 Bakgrund...4 Äldres säkerhet...4 Feldenkrais...5 Arbetsterapi...5 Motivation...5 Fysisk aktivitet...6 Orsaker...6 Åtgärdsmål...7 Prioriteringar...7 Åtgärder...8 Utredande/förebyggande åtgärder, klassifikation...8 Bedömningsinstrumentet Fall Efficacy Scale...9 Behandlande åtgärder...9 Uppföljning...10 Utvärdering...11 Hälsoekonomiska aspekter och prognos...11 Referenser...13 Bilagor 1. Brev Norrstrand 2. Måbra-samtalsstöd 3. Resultat Måbra-samtal 4. Mätinstrument FES/S Upplevd kapacitet 5. Utvecklingsinstrument Esmaker

3 Sid 3(30) Sammanfattning Fallskador bland äldre är ett stort folkhälsoproblem vilket innebär höga kostnader för samhället och ett stort mänskligt lidande med livskvalitetsförsämringar. Enligt en rapport (NCO/Räddningsverket, 2003) uppskattas de direkta samhällskostnaderna för äldres fallolyckor till drygt 4,7 miljarder kronor årligen. Målet med denna riktlinje är att beskriva bakgrunden till innehållet i projektet Trygghetspaketet, faktorer som kan påverka fallrädsla och arbetsterapeutiska metoder för att minska fallrädsla genom bland annat Feldenkraismetodiken. Det övergripande syftet med Trygghetspaketet är att identifiera äldre individer som riskerar att falla och därefter gå in med åtgärder som minskar risken för fallskador. Vi har funnit stöd i forskningen i framtagandet av denna riktlinje som är ämnad att användas av personal inom Karlstads kommun som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Viktigt vore att ta reda på Trygghetspaketets effekt när det gäller fallskadeprevention i Karlstad kommun. Inledning Fallskador bland äldre är ett stort folkhälsoproblem vilket innebär höga kostnader för samhället och ett stort mänskligt lidande med livskvalitetsförsämringar. Fallskadorna kan förebyggas, vilket många kommuner har uppmärksammat. I många kommuner arbetar man nu mer systematiskt med att förebygga fallskador bland äldre. Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad kommun (Adenmark, 2008) deltog i ett projekt trygg och säker på Gruvlyckan som pågick under Där förebyggande hembesök och hälsosamtal utfördes av en arbetsterapeut. Projektet utvärderades och visade på gott resultat. Som fortsättning på det trygghetsskapande arbetet pågår sedan våren 2008 projektet Trygghetspaketet. Där erbjuds personer 75 år och äldre riskronder, fixarservice och Måbra samtal, motsvarande hälsosamtal på Gruvlyckan. Måbra samtalet utförs av arbetsterapeut eller sjuksköterska med frågor kring individens kapacitet (hälsofaktorer), vilken situation/aktivitet individen befinner sig i och dess omgivning (inre och yttre miljö), vilket samverkar till riskbilden för fallolyckor. Med hjälp av Kunskapscentrum för äldres säkerhet i Karlstad kommun ska erfarenheter omsättas i det praktiska arbetet. Inom projektet finns även tillgång till en arbetsterapeut med Feldenkraispedagog-utbildning ( som kan erbjuda grupplektioner till personer med en hög riskbild för fallskador, i syfte att reducera fallrädsla.

4 Sid 4(30) För vilken grupp riktlinjen gäller Riktlinjen gäller för personer 75 år och äldre med ökad risk för att falla och skada sig. Riktlinjen är ämnat att användas av personal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i Karlstad kommun. Mål och syfte med framtagande av riktlinjen Målet med riktlinjen är att beskriva bakgrunden till innehållet i projektet Trygghetspaketet, faktorer som kan påverka fallrädsla och arbetsterapeutiska metoder för att minska fallrädsla genom bland annat Feldenkraismetodiken. Det övergripande syftet med Trygghetspaketet är att minska risken för fallskador hos de äldre och att de ska uppleva ökad säkerhet och trygghet i sin närmaste omgivning. Målet är att Måbra samtalet ska vara ett medel för att identifiera individer inom riskgruppen för fallskador inom ordinarie verksamhet under HSL i Karlstad kommun, i syfte att minska risken för fallskador hos de äldre. I dag finns inget vedertaget instrument i verksamheten för att mäta begreppet fallrädsla för projektets målgrupp personer 75 år och äldre i Karlstad kommun. Målet är att få fram ett bedömningsinstrument som kan mäta fallrädsla. Instrumentet ska kunna svara på frågan om Feldenkraismetodiken är ett komplement till Trygghetspaketets Måbra samtal, med syfte att förebygga rädsla för fall hos de äldre. Intentionen är också att inventera möjliga arbetsterapeutiska metoder som kan reducera fallrädsla. Bakgrund Äldres säkerhet Åtgärder för att minska risken för höftfrakturer är viktigt i ett preventionsarbete (Socialstyrelsen, 2003). För gruppen över 75 år och äldre ökar andelen fall frekvent. Multipla faktorer, enskilt eller i kombination av degenerativa förändringar kan öka fallrisken. Även tidigare fall, osteoporos och ökat intag av mediciner har betydelse. Enligt en rapport (LIV, EpC, IDB, 2009) framkommer att den vanligaste skademekanismen hos äldre + 80 år, är någon typ av fall (92 %). Den vanligaste utlösande orsaken är sjukdom (21 %) och den vanligaste skadetypen är fraktur (46 %). Även om flest antal skador sker i de yngre åldersgrupperna, kräver de äldres skador flest vårddygn. Enligt en rapport av SBU (2003), har cirka 25 % - 65 % av äldre personer speciellt äldre kvinnor, en rädsla för att falla. Därför undviker många vissa aktiviteter i vardagen, vilket leder till en försämrad livskvalitet med färre sociala kontakter som följd. Tidigare forskning (Hjalmarson, Strandmark,

5 Sid 5(30) Klässbo, 2007) visar att en sund riskmedvetenhet hos osteoporosiska äldre kvinnor är nyckeln till en beteendeförändring gällande en frakturförebyggande livsstil. Feldenkrais Feldenkraispedagogiken är en metod som utvecklades av den israeliska fysikern Moshe Feldenkrais. Enligt Feldenkrais består varje aktivitet och handling av fyra komponenter; rörelse, upplevelse, känsla och tanke (Feldenkrais, 1972). Syftet med Feldenkraismetoden är att genom rörelse öka medvetenheten om den egna självbilden och sättet att använda kroppen ( Genom ett system av väl avvägda och enkla grundrörelser lär sig hjärnan att på nytt förstå hur kroppen kan fungera lättare. Medvetenhet kring egna rörelser tydliggörs och man lär sig alternativa rörelsemönster. Lektioner kan ges individuellt (FI-functionell integration) eller i grupp (ATM - awareness through movement). Arbetsterapi Målet med arbetsterapeutiska interventioner i folkhälsoarbetet är att utveckla eller att upprätthålla daglig aktivitet, för personer som löper risk att utveckla eller som har utvecklat problem med daglig aktivitet (Dahlin Ivanoff, Kroksmark, 1995). Motivation Motivation är en förutsättning för framgång i olika aktiviteter som har med förändring av beteenden att göra. Enligt Enander och Lajksjö (2007) är kunskap om hur man tror sig kunna påverka en riskfylld situation i vardagen och hur motiverad man är att utföra en förändring en viktig utgångspunkt för att utveckla effektiva förebyggande insatser. Enligt Hjalmarsson (2005) sjunker motivationen om det saknas kunskap och insikt om de bakomliggande motiven för målet, därför är det viktigt att läsa av personens motivation regelbundet. Livsstilsförändringar är svåra att genomföra för alla, oavsett ålder. För optimalt resultat krävs därför kontinuitet, återkoppling, långsiktighet och övning. Bäst resultat uppnås om det finns ett gemensamt mål och en ömsesidig förståelse mellan parterna. Inom hälsopedagogiken betonas vikten av tre insikter för en livsstilsförändring: - Risken med den nuvarande livsstilen - Att en förändring kan leda till reducerad risk - Att jag är kapabel att genomföra en livsstilsförändring Därför har det betydelse att lotsa och motivera den äldre att själv fatta beslut och lösa problemen (Tornstam, 2005).

6 Sid 6(30) Fysisk aktivitet Enligt en litteraturstudie (Bergqvist, Lindh, 2007) finns evidens för att fysisk träning förbättrar balans och minskar fallrädsla. Att kombinera fysisk träning med andra utbildningsinsatser gällande fallprevention kan ha goda effekter. Enligt en studie (Richard, Sattin, Kirk et al, 2005 ) har träning genom Thai Chi minskat fallrädslan hos äldre sköra personer. Enligt en rapport från SBU (2003) kan muskelstyrke- och balansträning som är individuellt anpassad samt Thai Chi övningar minska fallrisken. En kombination av dessa övningar med en riskrond i hemmiljö och med kognitiv träning har visat sig ha effekt för att minska rädslan att falla, med en evidensgrad 2. Orsaker Kapacitet, aktivitet och socioekonomi Enligt en studie om äldre i Värmland (Kalander Blomqvist, et.al. 2007) ökar riskerna att skada sig vid fall med stigande ålder. De främsta skälen till förhöjd risk är ökad förekomst av osteoporos, försvagad muskelstyrka, försämrad syn, demens eller andra neurologiska sjukdomar. Vad som också verkar öka risken för fallolyckor hos äldre är de tre faktorerna: skör ekonomi, ensamboende och en låg känsla av sammanhang (KASAM) (Antonovsky, 2003) som tillsammans bildar en socioekonomisk varningstriangel. Ensamboende kvinnor är överrepresenterade med 70 % ökad risk jämfört med samboende kvinnor. Ensamma män har 25 % ökad risk, vilket är intressant ur ett genusperspektiv. En finsk studie (Kulmala, Viljanen, Sipilä, 2009) visar även att dålig syn i kombination med nedsatt hörsel och balans påverkar fallrisken signifikant hos äldre kvinnor. I en rapport från Socialstyrelsen och Räddningsverket (2007) är de främsta riskfaktorerna för osteoporos ärftlighet, kön (kvinna), ålder samt tidigare fraktur. Riskfaktorer som går att påverka är framförallt livsstilsrelaterade: rökning, låg kroppsvikt, låg fysisk aktivitet, lågt intag av kalcium och D- vitamin. I Läkartidningen (2006) beskrivs att deprimerade äldre människor ofta har ökad förekomst av osteoporos och fallrisk. Den ökade fallrisken är relaterad såväl till depressionen och dess läkemedelsbehandling som kan ge exempelvis yrsel som biverkning och därmed en ökad fallrisk. Enligt rapporten Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre ( ses risken för fallolyckor som en relation mellan individens kapacitet, aktivitet och omgivningens utformning. Skaderisken är också större beroende på hur man faller och om man faller mot ett hårt underlag exempelvis möbler och golv.

7 Sid 7(30) Fallrädsla Enligt en rapport (Socialstyrelsen och Räddningsverket, 2007) finns det en stark evidens för att tidigare fall ökar risken för nya fall. Det är svårt att i förväg veta om fallet leder till fysiska eller psykologiska men eller skador till exempel rädsla för att gå på grund av risken för att falla igen. Enligt två artiklar (Rubenstein, 2006 och Von Heideken Wågert et al 2009) har rädsla för att falla, depression, känsla av hjälplöshet och social isolering setts som möjliga konsekvenser efter fall. Mellan 30 och 73 % av de äldre som fallit beskriver en fallrädsla. Enligt en rapport (Cumming et al. 2000) mäts vanligen rädsla för att falla med bedömningsinstrumentet Fall Efficacy Scale, (FES) i vilket individen själv skattar sin tillit till att utföra dagliga aktiviteter utan att falla. Chung, Mc Kee, Austin et al (2009) skriver att 26 % av äldre personer uppvisar chronic posttraumatic stress disorder (PTSD) efter fall. Enligt en rapport (Schuff et al, 2008) har man funnit störda nivåer av signalsubstanser i både hippocampus och hjärnbarken vilket visar att PTSD lämnar fysiska skador. Åtgärdsmål Att minska risken för fallskador och att de äldre ska uppleva en ökad säkerhet och trygghet i sin närmaste omgivning i Karlstad kommun. Prioriteringar Måbra samtal erbjuds till alla äldre + 75 år boende i ordinärt boende utan hemtjänst i form av personlig vård, undantaget larm och serviceinsatser i form av inköp och städ/tvätt (Adenmark, 2008). En kommunikationsplan är genomförd för att sprida informationen till de äldre exempelvis via press, broschyrer och Internet. Målet är att de äldre ska boka tjänsten själva, men ett utskick av ett personligt brev med en efterföljande telefonkontakt har visat sig vara mer framgångsrikt (bilaga 1). I Fixarservices uppdrag och ärenden upptäcks också många riskpersoner som förmedlas vidare till ett Måbra samtal, ärenden initieras även från bovärdarna inom KBAB:s Trygghetsboende. All personal som omfattas av HSL i Karlstad kommun är informerade/utbildade under 2009 och har möjlighet att identifiera beskriven riskgrupp och initiera en kontakt med Trygghetspaketet. Ett samarbete med Biståndsenheten har startats där personer med beviljade trygghetslarm och Trygghetsteam får information om Trygghetspaketet och erbjuds ett Måbra samtal.

8 Sid 8(30) Åtgärder Utredande/förebyggande åtgärder, klassifikation Modellen för systematiskt säkerhetsarbete Förändringsspiralen (Socialstyrelsen och Räddningsverket, 2007) består av fem steg i en kontinuerlig process: att kartlägga riskbilden, planera, genomföra åtgärder, utvärdera och förbättra. Säkerhetsarbetet måste anpassas till denna heterogena grupp äldre som omfattar alla från fullt friska personer med hög aktivitetsnivå till dem med stora behov av vård- och omsorg. Det är därför viktigt att kartlägga riskbilden och sätta in åtgärder där behoven av förebyggande är som störst (Stenberg, Olsson, 2005). Enligt professor Staffan Janson Folkhälsovetenskapen Karlstads universitet (Kalander Blomqvist, Janson, 2007) ligger den största potentialen sannolikt i det förebyggande arbetet. Den uppsökande verksamheten med förebyggande hembesök hos äldre utan en aktiv social gemenskap, minskar risken för både psykisk och fysisk ohälsa. Måbra samtalet utförs av arbetsterapeut eller sjuksköterska med frågor som utgår från en manual för att identifiera risker utifrån individens kapacitet, vilken aktivitet individen befinner sig i och dess omgivning (bilaga 2). Samtidigt ges tillfälle att ge goda råd ur ett skadeförebyggande perspektiv med förslag till åtgärder för att höja sin kapacitet, förändra sin omgivning och/eller sin aktivitet med hänvisning till ordinarie verksamheter i Karlstad kommun (bilaga 3). Uppföljningssamtal erbjudas utifrån risknivån enligt matrisen gruppindelning: grön ingen uppföljning, orangetelefonuppföljning efter tre månader och röd uppföljande besök efter tre månader, vilket kan stärka den enskildes motivation till förändring. Det viktiga är att den enskilde själv styr sina åtgärder utifrån de råd som ges för att stärka hälsa och livskvalitet. Enligt Holm Ivarsson (2009) är Motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) en metod som engagerar den enskilde i lösningen av problemet i sitt eget liv. Metoden kan vara till hjälp för att möjliggöra en varaktig beteendeförändring hos den äldre enligt Statens Folkhälsoinstitut (2008). (

9 Sid 9(30) Bedömningsinstrumentet Fall Efficacy Scale Det finns stöd för teorin att rädslan för att ramla hindrar många äldre att utföra aktiviteter som de egentligen har kapacitet för (Lundin Ohlsson, Arvidsson, 2002). Det är då viktigt att använda sig av mätinstrument för att belysa de äldres egen tilltro till sina förmågor (Karström et al. 2002). Med ett subjektivt test med specifika aktivitetsfrågor skulle en anpassad träning i hemmiljö möjliggöras med en motiverad individ och som en möjlig utvärderingsmetod. Dr. M. Tinetti, USA utvecklade 1990 det subjektiva mätinstrumentet FES (Karström et al. 2002). Den baseras på Banduras self-efficacy teorin (graden av självtillit) och är anpassad för den äldre populationen. Falls-efficacy står för graden av tilltro en person har till att utföra sina dagliga aktiviteter utan att falla reviderade, översatte och realibilitetstestade sjukgymnast K. Hellström FES till det svenska testet Upplevd Kapacitet: Utföra aktiviteter utan att ramla (Karström, et al. 2002). FES(S) är ett självskattningsinstrument som mäter fallrädsla utifrån känslan att utföra 13 vardagliga aktiviteter. Frågeformuläret är utformat med svarsalternativ utifrån skalsteg 0-10 (VAS-skalan), där 0 = inte säker alls och 10 = helt säker (bilaga 4). Instrumentet FES har indikationer på frågor runt fallrädsla och stämmer väl med vårt syfte samt utifrån vår profession som arbetsterapeut, då frågorna är aktivitetsspecifika. Dessutom finns det en god korrelation med Bergs balansskala, vilket ger visst stöd för FES(S) begreppsvaliditet med en god uppfattning av den äldres balansförmåga. Enligt en studie (Hellström, et al 2002) är det värdefullt att undersöka den egna förmågan av upplevd tilltro för att förhindra aktivitetsbegränsningar. FES har sitt mätområde enligt ICF inom personlighetsfaktor - tilltro till sin balans. Balans lyder under aktivitet/delaktighet och fallrisk under kroppsfunktion/kroppsstruktur, enligt ICF:s klassificering (Socialstyrelsen, 2003). Behandlande åtgärder Feldenkrais Personer med en hög riskbild för fallskador utifrån Måbra samtalets riskanalys (orange/röd grupp), erbjuds Feldenkraislektioner i grupp (ATM - awareness through movement) av en arbetsterapeut, i syfte att reducera fallrädslan. Instrumentet FES Falls Efficacy Scale utförs före och efter Feldenkraislektionerna i syfte att mäta effekten gällande upplevd fallrädsla. Lektionerna är särskilt utformade för att hjälpa äldre personer att förbättra sin balans och minska risken för fallskador.

10 Sid 10(30) Arbetsterapi Enligt Dahlin Ivanoff & Kroksmark (1995) innefattar daglig aktivitet all mänsklig aktivitet och är beroende av aktivitetens krav och personens förmåga/kapacitet. Möjliga strategier för aktivitetsutförandet är: 1. Ändra utförandet 2. Förändra omgivningen 3. Förenkla aktiviteten 4. Kompensera 5. Be om hjälp 6. Sluta att utföra aktiviteten. Tidigare forskning visar att äldre behöver tid till att klara av sina vardagliga aktiviteter i det dagliga livet (Grubb, 2007). Rädsla och osäkerhet för att falla kan orsaka nedsättning i äldre människors fysiska förmåga. Med träning i aktivitet kan man påverka balansfunktionen. Hemmiljön lämpar sig därför på flera sätt som utgångspunkt, där träningen kan utgå från tidigare gamla vanor och livsmönster. Med uppmuntran och instruktion kan de äldre känna sig säkra och våga utnyttja sin kapacitet fullt ut i den aktuella aktiviteten. Det kan leda till goda resultat och minskad risk att falla och skada sig igen. En annan studie (Zidén, 2008) visar att hemrehabilitering med inriktning på att öka tilltron till den egna förmågan förbättrar balansförmågan och fysisk funktion/aktivitetsnivå hos äldre personer i det tidiga skedet efter en höftfraktur. Det vore intressant att som arbetsterapeut se möjligheten av att vidta ett arbetssätt enligt tidigare beskrivning i nära samarbete med sjukgymnast och sjuksköterska i Karlstad kommun. Riskrond Enligt studien om äldre i Värmland (Kalander Blomqvist, et.al. 2007) är det vetenskapligt väl underbyggt att fysiska, mentala och sociala aktiviteter bidrar till att bibehålla hälsa och funktionsförmåga. Studien har visat att hälsovinsterna av träning är i stort sätt lika stor för äldre som för yngre. Det är därför viktigt att miljön är utformad på så sätt att den främjar till en trygg omgivning för aktiviteter av skilda slag. Riskronder enligt en checklista från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utförs kontinuerligt i samband med Måbra samtalet. (www2.msbmyndigheten.se/shopping/srv_showitem aspx). Uppföljning Enligt Dahlin Ivanoff & Kroksmark (1995) förstärks lärandet om personen förstår vad hon/han ska lära sig och varför, till vilken nytta kunskapen har i utförande av trygga och säkra dagliga aktiviteter. Utvärdering och feedback är därför viktiga komponenter för att det ska ske en utveckling av kunskapen. De äldre har generellt en positiv upplevelse av att delta i Måbra samtalet med ny kunskap gällande trygghet och säkerhet utifrån de skriftliga förslagen till åtgärder. Vikten av ett uppföljande möte (telefon/besök) efter

11 Sid 11(30) ett Måbra samtal är tydligt, då det framkommer många efterföljande diskussioner i varför och hur de äldre skulle kunna anpassa sin situation till en tryggare och säkrare tillvaro. En kanske tänker lite mer, det fastnar nog nõt korn... ett citat från en deltagare i en tidigare kvalitativ studie om äldres upplevelser av att delta i ett hälsosamtal (Maxstadh, 2007). Det är angeläget att få med sig de äldre i en förståelse om varför vissa åtgärder är viktiga och att de får en personlig bekräftelse som uppföljning. För att följa upp effekten gällande upplevd fallrädsla används instrumentet FES efter genomförda Feldenkraislektioner. Ett förslag är att använda FES även vid andra fallpreventiva åtgärder inom Karlstad kommun verksamhet. Utvärdering I dagsläget har vi svårt att utvärdera resultat och effekt utifrån aktuell frågeställning. Resultatet från FES visar en positiv effekt av en ökad medvetenhet om tilltron av den egna kapaciteten, att hantera sin fallrädsla hos Feldenkraiskursens deltagare. Gällande Måbra samtalet används utvecklingsinstrumentet Esmaker (bilaga 5) med frågeställningar utifrån hälsa, trygghet och säkerhet med svarsalternativ utifrån skalsteg 0-10 (VASskalan). Kunskapscentrum för äldres säkerhet ( Nilson, 2009) har sammanfattat resultatet från Esmaker, vilket visar att Måbra samtalen har en positiv effekt på individernas hälsa, trygghet och säkerhet (upplevelsen har ökat med 30-40%) i samband med uppföljningsbesöket. Hälsoekonomiska aspekter och prognos Trots bristen på hälsoekonomiska studier finns det rapporter som visar att fallförebyggande åtgärder är effektiva (Statens folkhälsoinstitut, 2009). I den redovisas åtgärder som kan leda till en reducerad risk för individen att råka ut fallolyckor, om de följs. Återkommande förebyggande hembesök har enligt Sahlén (Andersson, 2009) bra effekt på äldres hälsa, de som hade besöksverksamhet var friskare och hade mindre vårdbehov. Antal akuta läkarbesök vid vårdcentraler var 66 % lägre än för gruppen som inte haft ett hälsosamtal. Samarbetet mellan landsting och kommun fungerar inte alltid så bra, där finns utvecklingsmöjligheter ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Det är också viktigt med ett välfungerande teamarbete runt den äldre i kommunal verksamhet. En pågående studie av Hjalmarson, H ( har hypotesen: att en vårdkedja med förstärkta hälsopedagogiska insatser

12 inte påverkar patientens livsstil, säkerhetsbeteende, fallrädsla eller farmakologisk följsamhet. Om hypotesen kan motbevisas och resultat av studien visar att insatserna har effekt bör detta följas upp ur en hälsoekonomisk synvinkel, vilket kan få betydelse för en klinisk praxis. Aktiva åtgärder som kan förebygga frakturer, har visat sig vara svåra att implementera i klinisk praxis, därför föreslår EU hälsopedagogiska insatser som möjliga åtgärder (Compstone, 2004). En intressant frågeställning är hur dessa hypoteser och resultat kan underlätta och påverka implementeringsfasen för föreslagna riktlinjer i Karlstad kommun. Sid 12(30)

13 Sid 13(30) Referenser www2.msbmyndigheten.se/shopping/srv_showitem aspx Adenmark, P (2008). Projektspecifikation Trygghetspaketet. Vård och omsorgsförvaltningen, Karlstads kommun. Andersson C. (2009). Hembesök hos friska seniorer ger bättre hälsa. Omvårdnadsmagasinet, nr 5, Antonovsky,A. (2003). Hälsans mysterium. Köping: Natur och kultur. Bergqvist, I, Lind, E (2007). Effekter av fysisk träning för äldre med avseende på balans, fallrädsla och en litteraturstudie. Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Arbetsterapi/Fysioterapi. Sahlgrenska Akademin. Göteborgs universitet. Chung MC, Mc Kee KJ, Austin C et.al. Posttraumatic stress disorder in older people after a fall. Int J Geriatr Psychiatry 2009 Jan 14. Compstone J. (2004) ActionPlan for prevention of osteoporotic fractures in European Community. Osteoporosis International 15, Cumming RG, Salkeld G, Thomas M et al. Prospective Study of the Impact of Fear of Falling on Activities of Daily Living, SF-36 Scores, and Nursing Home Admission. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2000 May; 55(5), M Dahlin Ivanoff S, Kroksmark, U. (1995). Folkhälsoarbete i arbetsterapi. Nacka: FSA. Enander, A., Lajksjö,Ö. (2007). Riskuppfattning och säkerhetstänkande i den svenska vardagen. Projektbeskrivning. Räddningsverket. Feldenkrais, M. (1972). Awareness through movement, London: Penguin Books. Grubb,K (2007). Oberoende en viktig del i hemrehabilitering. Magisteruppsats i Folkhälsoarbete. Institutionen för samhällsvetenskap - och livsvetenskap. Karlstads universitet, Karlstad.

14 Sid 14(30) Gustafson,Y, Jarnlo,G-B, Nordell,E. (2006). Fall och höftfrakturer hos äldre går att förebygga. Läkartidningen.Nr:40. Hjalmarson,H, Straudmark,M, Klässbo,M. (2007) Healthy risk awareness motivates fracture prevention behaviour: A grounded theory study of woman with osteoporosis. Int J Qual Studies Health Well-being. 2007;2: Hjalmarson,H. (2005). Motivation för en sund och säker tillvaro en kvalitativ studie med kvinnor som har osteoporos. D-uppsats. Institutionen för samhällsvetenskap - folkhälsovetenskap. Karlstads universitet, Karlstad. H Hellström,K, K, Landmark, B, Fugl-Meyer AR. (2002).The falls efficacy scale; Swedish version: does it reflect clinically meaningful changes after stroke? Disabil Rehabil 9: Holm Ivarsson, B. (2009) Motiverande samtal praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Stockholm: Gothia Förlag. Kalander Blomqvist, M., Janson, S. (Red.) (2007) Äldre i Värmland om hälsa, levnadsvanor och livssituation 2006, Karlstad: Landstinget i Värmland. Karström, L, Yttergren, M, Borgblad, M et al. (2002). The Falls efficacy Scale aspekter på reliabilitet och validitet hos den svenska versionen. Nordisk Fysioterapi 2002; 6: Kulmala,J, Viljanen,A, Sipilä,S et.al.(2009) Poor vision accompanied with other sensory impairments as a predictor of falls in older woman. Age Ageing 2009; 38(2), LIV, EpC, IDB.(2009). Personskador som uppkommit i samband med skadehändelser Värmland Karlstad: Landstinget i Värmland. Lundin Ohlsson, L, Arvidsson, S (2002). Äldre personers rädsla för att falla. Nordisk Fysioterapi, 2002; 6: Maxstadh, C. (2007). En kanske tänker lite mer, det fastnar nog nõt korn... en kvalitativ studie om äldres upplevelser av att delta i ett hälsosamtal. C-uppsats. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Karlstads universitet, Karlstad. NCO/Räddningsverket, Berglöf J.(2003). Fallolyckor bland äldre. Samhällets direkta kostnader. Karlskoga: NCO/Räddningsverket. Nilson, F. (2009) Analys av uppföljningsmätningen på Norrstrand. Kunskapscentrum för äldres säkerhet, Karlstads kommun.

15 Sid 15(30) Richard W, Sattin MD, Kirk A et al. (2005). Reduction in fear of falling through intense tai chi exercise training in older, transitionally frail adults. J Am Geriatr Soc 2005; 53: Rubenstein L.(2006) Falls in older people: epidemiology, risk factors and strategies for prevention. Age Ageing 2006; 35-S2:ii 37-ii41. SBU (2003). Rapport nummer: 165/1, 165/2. Osteoporos prevention, diagnostik och behandling. Shuff N, Neylaan TC, Fox Bosetti S et al (2008). Abnormal N-acetylaspartate in hippocampus and anterior cingulated in posttraumatic stress disorder. Psychiatry Res 2008 Feb 28; 162 (2), Socialstyrelsen (2003). Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling av höftfrakturer. Socialstyrelsen (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) kortversion. ISBN: Socialstyrelsen och Räddningsverket (2007). Systematiskt arbete för äldres säkerhet om fall, trafikolyckor och bränder. Karlstad/Stockholm. Statens folkhälsoinstitut (2008). Regeringsuppdraget Äldres hälsa. Del 1. Statens folkhälsoinstitut (2009) Fallolyckor bland äldre En samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder. Västerås AB: Typoform. Stenberg, J., Olsson, J. (2005) Transformera system- från öar till helhet. SKL, Sveriges kommuner och landsting. Tornstam,L. (2005). Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Von Heidieken Wågert P, Gustafson Y, Kallin K et al(2009) Falls in very old people: The poulation-based Umeå 85+ Study in Sweden. Arch Gerontol Geriatri 2009 Jan 12. Yardley, L, Beyer, N, Hauer, K et.al. (2005). Development and initial validation of Falls Efficacy Scale. International (FES-I). Age and Ageing, 34: The Author Oxford University Press on behalf of the British Geriatrics Society. Zidén,L, Frändin,K, Kreuter,M (2008) Home rehabilitation after hip fracture.a randomized controlled study on balance confidence, physical function on everyday activities. Clin Rehabil 2008;22 (12):

16 Sid 16(30) Vi erbjuder dig ett hembesök Bilaga 1 Karlstads kommun erbjuder under 2009 ett Må bra -samtal till alla personer från 75 år och äldre, som bor på Norrstrand. Hembesöken är en del i projektet Trygghetspaketet som syftar till att öka säkerheten och tryggheten för äldre. Ett samtal kring det som du tycker är viktigt Vår distriktssköterska eller arbetsterapeut kommer hem till dig för att i lugn och ro sitta ned och samtala om hur du har det. Anhöriga eller andra närstående till dig kan givetvis också vara med. Samtalet handlar om din hälsa och ditt välbefinnande ur ett brett perspektiv, men helt utan pekpinnar. Under samtalet kan ni ta upp allt som du tycker är viktigt och du får möjlighet att ställa frågor. Vi ger också tips och råd kring hur du på enkla sätt kan öka säkerheten och tryggheten i hemmet Det är helt frivilligt från din sida att medverka och är helt kostnadsfritt. Ingen utomstående kommer att veta att du medverkar eller vad du sagt vid besöket. Du är välkommen att ringa och boka ett Må bra-samtal eller ställa frågor med anledning av det här brevet. Gun-Britt Kron når du på telefon eller maila gunbritt.kron@karlstad.se. Cathrine Maxstadh når du på telefon eller maila cathrine.maxstadh@karlstad.se. Hör vi inget från dig ringer vi dig inom en kort tid. Med vänliga hälsningar Gun-Britt Kron Leg. distriktssköterska Cathrine Maxstadh Leg. arbetsterapeut

17 Sid 17(30) Må bra-samtalsstöd Bilaga 2 Namn: Adress: Tfn: Datum: Ålder: Kommunal insatser: Boende: Villa Lägenhet Risker att falla: Socialt: Kapacitet Yrsel - Mediciner Kommentarer t.ex. bakomliggandeorsak, pågående behandling, m.m. Alkohol/Läkemedel Nedsatt syn/hörsel Nedsatta reflexer (Neurologiska sjd.) Kognition/Minnesproblematik Trötthet Sömn Magbesvär/Inkontinens Balans/Gångsvårigheter

18 Sid 18(30) Fall historia/rädsla Muskelstyrka Smärta Nutrition Diabetes Ensamhet Psykisk Hälsa

19 Sid 19(30) Risker för fallskada: Kapacitet Osteoporos (registreras som en 3:a) Trolig Osteoporos - Ärftlighet - Tidigare fraktur - Rökning - Fysisk aktivitet - Kotkompression - Lågt intag av kalcium och D-vitamin - Kortison behandlad - Klimakteriet? Kommentarer (Registreras som en 2:a alt.3:a på matrisen om två av följande uppfylls) Waranbehandlad (registreras som en 3:a) Lågt BMI (registreras som en 3:a) Aktivitet & Omgivning Riskrond görs med individen inomhus och utomhus utifrån individens kapacitet Kommentarer

20 Sid 20(30) Samlad bedömning Namn: Riskfaktorer för fall Kapacitet: Aktivitet & Omgivning Sammanfattning 1. Liten risk för fall 2. Måttlig risk för fall 3. Stor risk för fall 4. Mycket stor risk för fall Riskfaktorer för fallskador Kapacitet: Aktivitet & Omgivning Sammanfattning 1. Liten risk för skada 2. Måttlig risk för skada 3. Stor risk för skada 4. Mycket stor risk för skada

21 Sid 21(30) Risk för skada Åtgärd som bör göras av den intervjuade för att höja kapaciteten Förslag till åtgärder för förändringar i omgivning/aktiviteter Uppföljande besök: Risk för fall Grön: Ingen uppföljning. Orange: Telefon uppföljning efter 3 månader. Röd: Uppföljande hembesök efter 3 månader.

22 Sid 22(30) Bilaga 3 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Trygghetspaketet/-Må-bra samtal/ Hemrehab Uppföljningskontakt Cathrine Maxstadh, Leg.arbetsterapeut, cathrine.maxstadh@karlstad.se Karlstad Resultat av Må bra-samtal i syfte att förebygga fall och fallskada

23 Sid 23(30) Karin Hellström Bilaga 4 Sjukgymnastutbildningen Akademiska sjukhuset, ing Uppsala 018/ Instruktioner till Upplevd Kapacitet: Utföra aktiviteter utan att ramla Ställ frågorna efter den ordning som de är ordnade i på instrumentet dvs. börja med fråga 1 och sluta med fråga 13. Låt patienten ha den uppförstorade skalan framför sig. Be patienten peka på den siffra som de vill ange. Detta är speciellt viktigt för patienter med afasi. Instruktion till att ställa frågorna: Jag har här några frågor om hur Du känner inför att göra dagliga aktiviteter. För var och en av aktiviteterna, Var snäll och säg mig hur säker Du känner Dig, 0 betyder Inte säker alls, 5 betyder Ganska säker och 10 Helt sker på att utföra aktiviteten utan att ramla. (Upprepa för varje aktivitet) Hur säker är Du på att Du kan (fråga om aktiviteten) utan att ramla? Om den Svarande säger att han/hon inte gör eller inte kan utföra aktiviteten fråga enligt följande: - Jag vet att Du inte brukar (inte kan) men tänk om Du gjorde (kunde), hur säker Är Du på att Du kan ( fråga om aktiviteten) utan att ramla? Om den svarande igen säger, Jag gör inte (kan inte göra) det ställ frågan på följande sätt: - Jag förstår att Du inte gör (inte kan göra) det men försök att tänka om Du gjorde (kan göra) det, hur säker är Du på att Du kan ( fråga om aktiviteten) utan att ramla? Om de svarande fortsätter att säga: Jag gör inte, Kan inte göra det fråga inte mer utan markera Vet ej.

24 Sid 24(30) UPPLEVD - KAPACITET: UTFÖRA AKTIVITETER UTAN ATT RAMLA Skatta på en skala från 1 till 10, där 0 är inte säker alls och 10 är helt säker, hur säker Du är på att utföra följande aktiviteter utan att ramla: Om Du inte brukar/kan utföra aktiviteten tänk Dig att Du gör/kan utföra aktiviteten och försök föreställa Dig hur säker Du skulle känna Dig. Upprepa för varje aktivitet: - Hur säker är du på att du kan (fråga om nedanstående aktivitet) utan att ramla? Inte säker alls Ganska säker Helt säker 1. Gå i och ur sängen Gå på toaletten Tvätta dig själv Sätta dig och resa Dig ur en stol Klä av och på dig Bada eller Duscha 7. Gå upp och ned för trappor 8. Gå runt kvarteret Sträcka dig in i skåp och garderober 10. Städa lägenheten (dvs. sopa eller damma)

25 Sid 25(30) 11. Laga mat som inte innebär att bära heta eller tunga saker 12. Skynda dig att svara i telefon 13. Vardagshandla Personnummer: Namn: Klinik, Ort: Undersökare: Datum: Summa PADL (1-6): Summa IADL (8-13): Summa Total (1-13): Poäng Poäng Poäng Skalan är utarbetad av M E Tinetti, MD. Yale University Scool of Medicine, New Haven, Connecticut. USA. Skalan är efter tillåtelse av Dr. Tinetti översatt och omarbetad av Karin Hellström. Uppsala Universitet. Institutionen i neurovetenskap, Sjukgymnastutbildningen. Akademiska sjukhuset, ing Uppsala

26 Sid 26(30)

27 Sid 27(30) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Kunskapscentrum för Äldres Säkerhet Karlstad Finn Nilson, Bilaga 5 Trygghetspaketet - Utvecklingsinstrument Genom projektet Trygghetspaketet, vill vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad kommun minska antalet fallskador bland personer över 75 år, samt öka tryggheten för denna grupp. För att utvärdera effekterna av våra insatser ber vi dig att fylla i en enkät om besöket. Uppgifterna kommer att användas att förbättra säkerheten och tryggheten för äldre. Tack på förhand! 1. Hur upplever du din hälsa? Placera ett kryss på linjen nedan. Sämst tänkbara Bäst tänkbara 2. Hur trygg känner du dig? Placera ett kryss på linjen nedan. Sämst möjliga Bäst möjliga

28 Sid 28(30) 3. Hur säker känner du dig? Placera ett kryss på linjen nedan. Sämst möjliga Bäst möjliga 4. Har du skadat dig inomhus under det senaste året? Nej Ja 5. Om ja, vad orsakade skadan? (om du ramlat flera gånger, ange det tillfälle då du skadade dig allvarligast) 6. Om ja, vilka av följande var du i kontakt med? Vårdcentral Sjukhus Distriktssköterska Sökte inte vård Annan 7. Har du skadats utomhus under det senaste året? Nej Ja

29 Sid 29(30) 8. Om ja, vad orsakade skadan? (om du ramlat flera gånger, ange det tillfälle då du skadade dig allvarligast) 9. Om ja, vilka av följande var du i kontakt med? Vårdcentral Sjukhus Distriktssköterska Sökte inte vård Annan 10. Är du orolig för att följande ska drabba dig? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Våld/övergrepp Fallolycka Vägtrafikolycka Drunkningsolycka Inbrott 11. Är du orolig för följande? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Ensamhet Framtiden

30 Sid 30(30) 12. Vilken tjänst har du/ni efterfrågat? (fler än en kan markeras) Fixarservice Måbrasamtal Trygghetsrond Annan: 13. Varför har du/ni önskat denna tjänst? 14. Hur nöjd har du varit med tjänsten? (markera med ett kryss i en av de nedanstående fyrkanterna) Mycket Mycket Nöjd missnöjd