Förslag till miljömålet LEVANDE SKOGAR. sammanhållen remiss för Halland, Skåne och Blekinge län
|
|
- Karl Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förslag till miljömålet LEVANDE SKOAR sammanhållen remiss för Halland, Skåne och Blekinge län
2
3 LEVANDE SKOAR En sammanhållen remiss för Södra ötaland, omfattande Blekinge, Skåne och Hallands län. Det nationella miljökvalitetsmålet Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. I ett generationsperspektiv innebär miljökvalitetsmålet bl.a. följande: Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras. Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls. Naturlig föryngring används, på för metoden lämpliga marker. Skogarnas naturliga hydrologi värnas. Brändernas påverkan på skogarna bibehålls. Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden vårdas så att värdena bevaras och förstärks. Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i trädslags sammansättning värnas. Kulturminnen och kulturmiljöer värnas. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara. Hotade arter och naturtyper skyddas. Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen, och punkterna utgör regeringens tolkning av vad det innebär. 1
4 Viktiga åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Principen om ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart skogsbruk ligger fast. Skogspolitikens produktionsmål innebär att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger uthålligt god avkastning och miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras på ett sådant sätt att naturligt förekommande arter fortlever i livskraftiga bestånd. Det långsiktiga skyddet för säkerställandet av biologisk mångfald måste intensifieras, strategier för att optimera säkerställandet och samordningen med berörda parter utvecklas. Vidareutveckling av befintliga skogsskötselmetoder och utveckling av nya metoder är viktigt för att ett uthålligt skogsbruk skall uppnås. Medfinansiering genom EU:s miljöprogram Life Natur och Life Miljö, naturvårdsåtgärder som gynnar EU:s habitat- och fågeldirektiv tillsammans med ökade statliga anslag är nödvändiga för att målet skall uppnås. Särskilda insatser krävs för bevarandet av akut eller starkt utrotningshotade arter i skogslandskapet. Skogsägarnas frivilliga insatser spelar en viktig roll för måluppfyllelsen och här utgör miljöcertifieringen av skogsbruket och skogsprodukter ett kraftfullt instrument. Viktiga skogsekologiska processer som är ovanliga i dagens brukade skogar behöver ges ett större utrymme. Detta innebär bl. a att bränders påverkan på skogslandskapet ökar, vattnets naturliga dynamik ges ökad betydelse vid skogsbruksåtgärder i skogslandskapet och att skötselmetoder som beaktar ett tidigare skogsbete utvecklas. På lång sikt behöver naturvårdsåtgärderna styras över alltmer mot restaurering. Detta förutsätter en högre grad av ekonomiskt stöd än idag. Naturtyper i gränslandet mellan skogsmark och andra ägoslag har ofta höga biologiska värden. Skogsvårdsstyrelsens miljöinriktade rådgivning, information och utbildning är en mycket viktig åtgärd och kan ges finansiering bl.a. i det av EU finansierade Miljö och landsbygdsprogrammet. En rikstäckande inventering av kulturlämningar behöver genomföras för att öka kunskapen om värdefulla kulturmiljöer i skogslandskapet. Miljöbalken, Skogsvårdslagen och Kulturminneslagen är viktiga instrument, men tolkningen kan i vissa fall behöva prövas bl.a. frågor rörande vatten och kulturmiljöer. Skogens sociala värden behöver utvecklas liksom dess betydelse för folkhälsan och ett aktivt friluftsliv, bl.a. genom att den tätortsnära skogen tillmäts större betydelse. Regeringen avser att satsa särskilt på kommunal naturvård i sin skrivelse om en samlad naturvårdspolitik. Ökade krav på insatser för att klara miljökvalitetsmålen innebär att prioriteringar måste göras mot det som ger mest naturvårdsnytta. Underlag för detta ges i Skogsvårdsstyrelsens "Aktionsplan för biologisk mångfald". I aktionsplanen anges elva geografiska områden i södra ötaland, som alla kräver olika prioriteringar. Aktionsplanen består av ett regionalt dokument och sju distriktsvisa aktionsplaner. För att få praktiskt genomslag krävs utbildnings- och informationsinsatser. 2
5 Förslag till regionala delmål Det långsiktiga generationsmålet har kompletterats med ett delmål som ska nås fram till år De nationella delmålen beslutade av riksdagen omfattar: 1. Långsiktigt skydd av skogsmark 2.Förstärkt biologisk mångfald 3.Skydd för kulturmiljövärden. 4. Åtgärdsprogram för hotade arter Nedan följer dessa delmål regionaliserade för Södra ötaland, kompletterade med ett mål för skogens sociala funktion. Utgångspunkten vid formulering av delmålen är situationen den 31 december Långsiktigt skydd av skogsmark Förslag till mål för Södra ötaland År 2010 har ytterligare, minst ha och högst skyddsvärd skogsmark undantagits från skogsproduktion i form av formella avsättningar. År 2010 finns minst hektar skyddsvärd skogsmark i form av frivilliga avsättningar. Delmålet har kopplingar till det nationella delmålet beslutat av riksdagen. Ytterligare ha skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år Den lägre nivån för formella avsättningar är relaterad till andelen av skogsmarken i regionen och den övre utgör en andel av det långsiktiga behovet som anges i Miljövårdsberedningen. För den frivilliga andelen utgår man ifrån att ha var skyddat 1998 vilket innebär att ytterligare ha behöver avsättas. En precisering av nivåerna för formellt avsatt skogsmarksareal skall göras senast under år Syftet är att skydda skogsmark med höga natur- och / eller kulturmiljövärden, främst för att bevara och stärka den biologiska mångfalden, men också för att bevara det kulturhistoriska arvet och skogens betydelse för friluftsliv. Motiven för att senarelägga preciseringen av arealmål för formell avsättning av skog för naturvårdsändamål är att det under år 2003 kommer att finnas... bättre uppgifter om befintliga arealer skyddad skog i Södra ötaland uppgifter om skyddsvärd skog på statens skogsinnehav en nationell strategi för skydd av skog bättre uppgifter om alternativa skötselformers betydelse för ädellövskogens biologiska mångfald material från pågående arbete med revidering av sektorsmål, som ger bättre möjligheter för konsekvensberäkningar gentemot produktionsmålet. Det är Skogsvårdsstyrelsens bedömning att det slutgiltiga målet för formella avsättningar kommer att hamna inom det angivna intervallet. 3
6 Delmålet för regionen ska dock främst ta sin utgångspunkt i en bristanalys, baserad på skogsekologiska, skogs- och kulturhistoriska och sociala fakta i regionen, för att säkerställa biologisk mångfald och kulturvärden. De skäl som talar för att det krävs mer avsättningar i Södra ötaland än genomsnittligt för landet är följande: 1. Det finns procentuellt sett mindre arealer skyddad skog i Södra ötaland än i riket i genomsnitt. 2. Merparten av ädellövskogar med höga naturvärden finns i Södra ötaland. De naturvårdsmässigt mest betydelsefulla ädellövskogarna, hyser mer än hälften av rikets hotade arter (57%). 3. De höga naturvärdena är i hög grad fragmenterade, vilket betyder att värdekärnorna är små och är spridda i landskapet. Detta ger ett behov av förstärkningszoner. 4. För vissa av dessa skogsmiljöer har Sverige ett internationellt ansvar. Av den ursprungliga nemorala låglandsädellövskogen finns det bara kvar ca 0,2% av det som en gång fanns i Europa. Dessa skogar hyser idag ofta hotade växt- och djurarter, som en gång var vanliga i Europa. 5. Den nemorala zonen finns i Sverige endast i region Södra ötaland. Ett stort ansvar för skydd och vård av ädellövskog med naturvårdskvalitéer åvilar därför denna region. Åtgärder på regional och lokal nivå några exempel Länsstyrelserna och skogsvårdsstyrelsen skall till utgången av år 2004 ha tagit fram en strategi för säkerställandet av värdefull skogsmark för naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal, samt preciserat delmål 1. Skogsbruksplanläggare ges kunskaper som gör att man på ett bättre sätt kan sätta in den enskilda fastigheten i ett landskapsperspektiv och därmed kunna göra, för naturvården, ännu bättre prioriteringar av frivilliga avsättningar. Skogsvårdsstyrelsen och skogsbruket. Ekologiska landskapsanalyser, exempelvis via arbetssättet Landskapsekologiska kärnområden LEKO genomförs. Detta i särskilt utpekade områden för att ge ett bättre underlag för prioriteringar av det statliga säkerställandet och för de frivilliga avsättningarna i röna skogsbruksplaner. Skogsvårdsstyrelsen, länsstyrelserna och skogsbruket. Länsstyrelsen bör i sitt säkerställandearbete följa fastighetsförsäljningar och ges bättre möjligheter att genomföra markbyten i samband med säkerställandearbetet. Uppföljning ett exempel Fortlöpande undersökningar och uppföljning av de säkerställda områdenas biologiska värden genomförs. Även de frivilligt avsatta arealernas kvalitet och långsiktiga skötsel behöver följas upp. Skogsvårdsstyrelsen, skogsbruket, Länsstyrelsen, Universitet och Högskolor och naturvårdens frivilligorganisationer. 4
7 2. Förstärkt biologisk mångfald Förslag till mål för Södra ötaland År 2010 ska antalet gamla / grova träd ha ökat med minst 10%. Mängden hård död ved ska öka med minst 43% och därmed uppgå till minst 3,0 m 3 sk/ha och vara högre i de områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Andelen lövved ska utgöra minst 30% av volymen. Arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10%. Arealen gammal skog skall bibehållas och vara högre i de delar av Södra ötaland där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Arealen mark föryngrad med lövskog skall öka och arealen ädellövskog ska öka med 200 ha per år i Södra ötaland. Delmålet är en precisering av motsvarande nationella delmål beslutat av riksdagen. År 2010 skall mängden hård död ved öka med minst 40 % och mer i de områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad, arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 %, arealen gammal skog skall öka med minst 5 % och vara högre i de områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad, och arealen mark föryngrad med lövskog skall öka." Det nationella delmålet har kompletterats med ett regionalt delmål om gamla/grova träd. Preciseringar har gjorts när det gäller nya ädellövskogar, då detta kräver extraordinära insatser. Syftet med dessa mål är att förstärka viktiga bristfaktorer i dagens skogslandskap. Med bristfaktorer menas de faktorer som skiljer dagens skogar från ett referenslandskap där den biologiska mångfalden anses säkrad. I denna bristanalys tar man främst sikte på landskapets skogshistoria men även förhållanden i av människan extensivt påverkade områden. Delmålet har även som syfte att öka skogs- och vattenekosystemets motståndskraft mot yttre stressfaktorer som luftföroreningar m.m. EU:s vattendirektiv påverkar arbetet med miljökvalitetsmålet Levande skogar. Förstärkningsbehovet av gamla träd, hård död ved, äldre lövrik skog och föryngring av lövskog i skogslandskapet är inte jämnt fördelat i skogslandskapet. I Skogsvårdsstyrelsen Södra ötalands Aktionsplan för biologisk mångfald anges prioriterade områden där utökade insatser behövs. Uppgifterna, i det följande, har om inget annat anges hämtats från Riksskogstaxeringen För flertalet av dessa uppgifter är medelfelet acceptabelt för Halland, Skåne och Blekinge sammantaget. Ytterligare nedbrytningar, på läns- och kommunnivå, gör att medelfelet ökar väsentligt. 5
8 rova träd Riktigt gamla träd och riktigt grova träd är nästan alltid betydelsefulla för den biologiska mångfalden. amla träd vore ett bättre mått på naturvärde, men det är lättare att mäta och följa upp antal grova träd. Med grova träd menas här de som är grövre än 70 cm, dvs. träd som är grövre än de som faller i en normal föryngringsavverkning. Idag har vi 0,3 träd per hektar som är grövre än 70 cm. En ökning med 10% skulle innebära att det på en skogsfastighet på 35 ha, ökar från 10 stycken till 11 stycken. Särskilt värdefulla är de så kallade Jätteträden, dvs. de som har en brösthöjdsdiameter på mer än 100 cm. Dessa utgör en miljökvalitet som har en mycket lång leveranstid. En stor del av de mest hotade ryggradslösa djuren är beroende av Jätteträd. Att gynna efterträdare är också viktigt för att klara den långsiktiga kontinuiteten. Värdefulla Jätteträd finns även i odlingslandskapet och i bebyggda miljöer. I ett landskapsperspektiv är det viktigt med en helhetssyn. Hård död ved Ett delmål uttryckt som ett absolut mått, 3 m 3 sk, ger en tydlig bild av det man vill uppnå. Därför har en målangivelse uttryckt i volym hård död ved år 2010 valts. Uppgifter i riksskogstaxeringen, belagda med viss osäkerhet på regional nivå, visar att volymen hård död ved på produktiv skogsmark utanför statligt skyddad mark i regionen idag är kring 2,1 m 3 sk/ha. En ökning till 3 m 3 sk innebär en ökning med 43 %, dvs. något högre än målet på riksnivå. Cirka 30% av den hårda döda veden består av lövträd, vilket är den biologiskt mest värdefulla veden. Det mest effektiva sättet att nå målet är att låta döende och döda träd stå kvar, i högre grad än för närvarande, efter olika skogsbruksåtgärder. Tillskapandet av högstubbar påverkar också utvecklingen positivt. Äldre lövrik skog Det stora antalet rödlistade arter som är beroende av lövträd motiverar en ökning i nivå med det nationella delmålet. Uppgifter i riksskogstaxeringen, belagda med osäkerhet på regional nivå, visar att arealen äldre lövrik skog (>25 % volymen lövträd och äldre än 60 år ) på produktiv skogsmark utanför nationalparker och reservat i länet uppgår till omkring ha. En ökning med 10 % innebär att arealen skall öka med ha och uppgå till ha år Idag finns ha som är äldre än 50 år och har % lövandel och ha skog som är år och som har mer än 25% löv. Detta innebär att ett nettotillskott på ha måste skapas genom att öka lövandelen i de skogar som idag har 15-24% löv eller avstå avverkning i skogar med mer än 25% löv. ammal skog Med gammal skog menas, i södra Sverige, skog äldre än 120 år. Regionens areal gammal skog verkar ha ökat något under de senaste tio åren enligt riksskogstaxeringen. Samma källa visar att arealen gammal skog på produktiv skogsmark utanför nationalparker och reservat i regionen uppgår till omkring ha. De biologiskt mest värdefulla gamla skogarna är framförallt vissa ädellövskogar, men blandskogar och tallskog kan också ha höga värden. Södra ötaland har en förhållandevis stor andel skogar i åldersklassen år och det är angeläget ur produktionsekonomisk synpunkt att många av dessa föryngras. De biologiska värdena gynnas knappast av att produktionsskogarna överhålls några tiotal år. De sammantagna ambitionerna blir att bibehålla nuvarande areal gammal skog. 6
9 Föryngring av lövskog I regionen var den totala lövskogsarealen, vid utgångsläget 1998, ha. Målet att generellt öka lövskogsandelen behöver inte liksom riksmålet kvantifieras. Svårigheten är att få till stånd ökningarna där de bäst behövs, dvs. i de lövfattigaste områdena och exempelvis i anslutning till vattendrag. Lövrika zoner kring sjöar och vattendrag har även positiva effekter på andra miljökvalitetsmål exempelvis Ingen övergödning.målet nås främst genom en ökning av lövinslag i barrkulturer, där man utnyttjar lämpliga ståndorter för självföryngring av ordinär lövskog. Ädellövskogsbruk har, i ett riksperspektiv, goda förutsättningar i vissa delar av regionen. Det är angeläget att nya ädellövskogar för produktion anläggs för att på sikt kompensera för virkesbortfall som sker genom avsättningar för naturvårdsändamål. Anläggning av ny ädellövskog bör ske efter avverkning av vissa granskogar men även i viss mån på jordbruksmark. Detta är också en viktig åtgärd för att sprida riskerna i det grandominerade Södra ötaland och att trygga framtida värdefulla virkestillgångar. Den angivna takten att skapa nya ädellövskogar är kopplad till en något ökad ambition i förhållande till tidigare perioder. Hänsyn har tagits till den ökade aktiviteten med ädellövföryngring som visade sig efter stormen Åtgärder på regional och lokal nivå några exempel Rådgivning, information och utbildning, exempelvis vid upprättande av röna Planer och riktade insatser till entreprenörer. Skogsvårdstyrelsen, skogsföretagen och jaktvårdsorganisationer. Bättre preciseringar och prioriteringar tas fram för att den generella hänsynen ska ge maximal naturvårdsnytta. Forskningsinstitutioner och Skogsvårdsstyrelsen. Skogsägarnas frivilliga insatser spelar en viktig roll för måluppfyllelsen, liksom de aktörer som genomför skogliga åtgärder. Skogsbruket Riktade insatser genom ekologiska landskapsanalyser i områden där behovet av förstärkningsåtgärder är särskilt uttalat har hög prioritet. Insatserna leder till kompetenshöjning både internt och externt. Det är även viktigt att utvärdera metodens inverkan på måluppfyllelsen. Skogsvårdsstyrelsen och skogsbruket Särskilda resurser bör avsättas, exempelvis via skogsvårdsstyrelsens inventeringar, genom examensarbeten/projekt för att förbättra kunskapen om nuläget, uppföljningen av delmålet, förstärkningsbehovet och identifiera viktiga åtgärder. Skogsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen och Länsstyrelsen Vidareutveckling av befintliga skötselmetoder och utveckling av nya skötselmetoder bör stödjas exempelvis inom olika forskningsprogram. Universitet,högskolor, skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen. Nya inventeringar och undersökningar utförs för att kartlägga och precisera behov och möjligheter. Inventering av jätteträd och efterträdare är särskilt angeläget i Södra ötaland. Skogsvårdsstyrelsen, Universitet och Högskolor, ideell naturvård och skogsbruket Särskilda resurser bör avsättas för examensarbeten/projekt för att förbättra kunskapen och därmed också möjligheten att följa upp delmålen. Insatser som kopplar till ökad ädellövföryngring är särskilt angelägna. Skogsvårdsstyrelsen, Universitet och Högskolor och jägarorganisationer. 7
10 3 Skydd för kulturmiljövärden Förslag till mål för Södra ötaland Skogsmarken skall brukas på ett sådant sätt( i Södra ötaland) att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år Delmålet är detsamma som det nationella delmål som beslutats av riksdagen Syftet är att bevara skogarnas kulturhistoriska arv för framtiden. I regionen finns en mycket stor mängd kulturlämningar i skogsmark på grund av långvarig kulturpåverkan. Förstudier i projektet Skog & Historia i Blekinge visar att det finns fler kultur- och fornlämningar än vad som tidigare varit känt. Den totala omfattningen av kultur- och fornlämningar kan inte bedömas i dagsläget. I polytaxinventeringen ingår att bedöma i vilken grad hänsyn tagits till kulturmiljön i samband med föryngringsavverkning och återväxtåtgärder. Dessa visar att för åren togs full hänsyn vid 56% respektive 57% av åtgärderna, att hänsyn delvis tagits vid 31% respektive 33% av åtgärderna och att obetydlig hänsyn tagits vid 13% respektive 10% av åtgärderna i regionen. Polytax är en stickprovsvis inventering som görs av områden som anmäls för föryngringsavverkning. Åtgärder på regional och lokal nivå några exempel En inventering och registrering av forn- och kulturlämningar i skogsmark bör vara genomförd i regionen Skogsvårdsstyrelsen, Länsstyrelsen i samarbete med kommuner, länsmuseer, ideella organisationer m.fl. som har kunskap om kulturlämningar. Utbildning/fortbildning/rådgivning till yrkesgrupper som arbetar med skogsbruk, bl.a. planläggare, där man fokuserar på skydd och vård av kulturlämningar. Skogsvårdsstyrelsen, Länsstyrelsen och länsmuseer. Allt material om forn- och kulturlämningar i skogsmark görs lättillgängligt för skogsbrukets aktörer. Skogsvårdsstyrelsen och Länsstyrelsen. Uppföljning ett exempel Polytaxinventering eller annan uppföljning genomförs regelbundet för att klarlägga måluppfyllelsen och för att skogsvårdsstyrelsen ska kunna anpassa rådgivningsinsatserna till behoven. Skogsvårdsstyrelsen. 8
11 4 Åtgärdsprogram för hotade arter Förslag till mål för Södra ötaland Åtgärdsprogram skall finnas och ha inletts senast år 2005 för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder i regionen. Delmålet är detsamma som det nationella delmålet beslutat av riksdagen. Av de 4120 rödlistade arterna i landet förekommer mer än hälften i skogslandskapet. Minst ett 30-tal arter eller artgrupper och livsmiljöer i skogslandskapet beräknas vara i behov av särskilda insatser, via större projekt. Urvalet sker på nationell nivå där särskild hänsyn tas till EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Regionen har stor variation i topografi, geologi och klimat, vilket avspeglar sig i flera natur- och växtgeografiska områden och att regionen hyser mer än hälften av landets skogslevande rödlistade arter. Flera av dessa arter och många naturtyper kan klaras via insatserna under delmål 1 och 2. I den mån dessa insatser inte räcker behövs särskilda insatser. Ett exempel på en sådan art är långbensgrodan. Åtgärder på regional och lokal nivå några exempel Rådgivning, information och utbildning tillsammans med ekonomiskt stöd till åtgärder och säkerställande är de främsta styrmedlen för att genomföra åtgärdsprogrammen. Skogsvårdsstyrelsen, Länsstyrelsen och skogsbruket. För bevarandearbetet för särskilt hotade arter finns det behov av heltäckande inventeringar av arternas förekomst i regionen. Skogsvårdsstyrelsen, Länsstyrelsen, frivillig organisationer och kommuner. 9
12 5 Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara Förslag till mål för Södra ötaland Senast år 2005 har samtliga kommuner som äger skog antagit policies för sitt skogsbruk på egna marker där det bland annat framgår hur skogarna ska skötas med avseende på rekreation och friluftslivets intressen Senast 2010 har områden av särskilt intresse för rekreation och friluftsliv utpekats, överenskommelser gjorts med berörda skogsägare. Mål och strategier för skötsel av dessa områden har lagts fast Nationella delmål saknas. Däremot har skogens sociala värden, efter att de nationella delmålen sattes, lyfts fram mycket tydligt i regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik. Urbaniseringen fortskrider, alltfler bor i städer och tätorter. Skogens betydelse för folkhälsan har en mycket stor betydelse, och med nuvarande utveckling kommer dess värde som källa för rekreation snarare att öka än att minska. Såväl den tätortsnära vardagsmiljön som högkvalitativ rekreationsskog på distans måste säkras. Skogsbruket har i sin dagliga gärning att ta hänsyn till detta, men särskilt i de tätortsnära områdena ställs allt högre krav på anpassningar. Inte minst viktigt är detta runt de större städerna, där man kan behöva återskapa attraktiva trädrika rekreationsmiljöer. Kommunerna och andra offentliga ägare har ett särskilt ansvar på egen mark för frågor som berör friluftsliv och naturupplevelser. 10
13 Åtgärder på nationell nivå Långsiktigt skydd av skogsmark Arbetet består av ett strategiskt arbete med skyddsvärda skogsmiljöer för att långsiktigt säkerställa för att bevara biologisk mångfald, men även hänsyn till kulturmiljövärden och sociala värden skall beaktas. I detta arbete utgör EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv en viktig grund för arbetet i det Europeiska nätverket Natura Regeringens skrivelse om en samlad naturvårdspolitik lyfter även fram behovet av att de skyddade områdena görs mer tillgängliga och devisen för de skyddade områdena är värna - vårda visa. ArtDatabanken och universiteten har en viktig uppgift att fortlöpande ge underlag så att en prioritering av områden och arter kan ske. ArtDatabanken gör f.n. en traktanalys med utgångspunkt från artförekomster. Naturvårdsverket har lagt ut ett uppdrag att sammanställa relevant forskningslitteratur. Skogens kulturmiljövärden och naturvårdens sociala dimension, exempelvis friluftsliv i tätortsnära områden skall fortsättningsvis vägas in vid bedömningen av lämpliga områden. Delmålet uppnås genom ett delat ansvar mellan staten och skogsnäringen, där staten genom Miljöbalkens bestämmelser eller civilrättsliga avtal undantar skogsmark från skogsproduktion och genom att skogsnäringen frivilligt undantar skogsmark från skogsproduktion. En viktig del av arealen säkerställd mark bör utgöras av statens skogsinnehav och staten bör i flera fall kunna bistå med utbytesmark. Resursförstärkningar skall även leda till möjligheter att inrätta reservat i storleken 5-25 ha. För att arbetet med formellt skydd ska få den effekt som förväntas för arter och miljöer (det stöd av skogssektorn,) är det viktigt att nuvarande skyddade områden får den skötsel som erfordras. I Södra ötaland finns ett stort mått av skötselkrävande ädellövbiotoper. Den pågående certifieringen av skogsbruket bidrar till måluppfyllelsen. En avstämning bör göras efter 5 år för att utvärdera måluppfyllelsen. Förstärkt biologisk mångfald Uppmuntran från myndigheter och utveckling av miljöcertifiering av skogsbruket och skogsprodukter, genom förbättrande av kravspecifikationer och efterlevnad av företagens policys. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, parterna i certifieringsprocessen. Utveckling och stöd till riksskogstaxeringen och anslag till forskning om gamla träd, död ved, lövskog, skötselmetoder för att gynna flerskiktade trädslagsrika skogar med äldre träd, vattenkvalitet, skogsmarkens uthålliga produktionsförmåga, lövträförädling och arternas beroende av dessa faktorer. Universitet och Högskolor, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SkogForsk En nationell policy för naturvårdsbränning leder till en större förståelse för bränders betydelse som process i skogslandskap, och detta skall leda till ökade volymer död ved, areal flerskiktad skog och biologiskt gamla träd, vilket långsiktigt bevarar biologisk mångfald. Naturvårdsverket 11
14 Ökat ekonomiskt stöd till åtgärder som leder till skötsel av befintliga ädellövskogar och anläggning i högre takt än för närvarande. Skogsstyrelsen. Skydd för kulturmiljövärden En rikstäckande inventering av kulturmiljöer i skogsmark behöver genomföras och medel för information till berörda parter måste anslås. Ansvaret för åtgärden har Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet som vid finansieringen bör undersöka möjligheten till finansiering via EU och Länsarbetsnämnden. Skogsmark med kulturmiljövärden bör ges större tyngd vid upprättande av naturvårdsavtal och beviljande av bidrag till natur och kulturåtgärder i skogsbruket (Nokås). Nokås anslaget bör flerdubblas. Om det anses nödvändigt, bör ett särskilt kulturvårdsavtal inrättas som komplement till nuvarande skyddsinstrument. Områden med höga kulturmiljövärden bör i högre utsträckning än idag avsättas till kulturreservat. Medel för detta måste anslås. Skogsstyrelse, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetet har ett ansvar för att lagen om kulturminnen ges en tydlig tolkning t.ex. avseende vad som är fast fornlämning på skogsmark. Det finns behov av att revidera certifieringsstandarderna så att kulturmiljövärden på skogsmark i större utsträckning uppmärksammas i skogsbruksplanläggningen, något som är av stor betydelse för det långsiktiga skyddet och skötseln av dem. Skogsvårdsorganisationens polytax kan bli ett värdefullt instrument för uppföljning av skogsbrukets hänsyn till forn- och kulturlämningar, men metoden och antalet stickprov behöver utvärderas och förbättras. Åtgärdsprogram för hotade arter Regeringen avser att lämna uppdraget till Naturvårdsverket att i samverkan med ArtDatabanken och övriga berörda myndigheter upprätta, genomföra och utvärdera de nationella åtgärdsprogrammen. Delmålet innebär att åtgärdsprogram skall finnas och inletts senast år 2005 för de hotade arter och livsmiljöer som har behov av riktade åtgärder. Naturvårdsverket arbetar idag med genomförandet av åtgärdsprogram för åtminstone två arter som finns i skogslandskapet. Ytterligare några åtgärdsprogram är beslutade bl.a. vitryggig hackspett, och diskussioner om åtgärdsprogram förs för bl. a jätteträd och rikkärr. Bevarande av arter och biotoper på vetenskaplig grund är en del av det uthålliga skogsbruket. Det är viktigt att kunskaperna förbättras om rödlistade arternas behov och utbredning och att medel för detta ges till ArtDatabanken och universitet. 12
Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Läs merSå skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
Läs merStrategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merVad är skogsstrategin? Dialog
Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och
Läs merStrategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län
Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs mer16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Läs merNATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Läs merSEKTORSANSVAR I SKOGEN
SEKTORSANSVAR I SKOGEN 2007 2010 SEKTORSANSVAR I SKOGEN 2007 2010 SKOGSSTYRELSEN, BOX 343, 503 11 BORÅS SKOGLIGA SEKTORSMÅL FÖR HALLANDS, JÖNKÖPINGS OCH VÄSTRA GÖTALANDS LÄN INLEDNING SEKTORSMÅLEN är Skogsstyrelsens
Läs merSkogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)
DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika
Läs merett rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning
Läs merMiljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010
PM 1(8) Datum 2011-04-11 Diarienr 2011/1993 Skogsenheten Skogsavdelningen Malin Andersson, Naturvårdsspecialist malin.andersson@skogsstyrelsen.se Tfn 0451-383 107, 070-345 83 25 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning
Läs merRegeringsuppdrag om Värdefulla skogar
Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Hearing Stockholm, 2016-10-05 Program 10:15 Inledning Uppdraget Utvärderingen Nuläge värdefulla skogar Vägvalen i korthet 11:40 Lunch 12:30 Diskussioner om några vägval
Läs merKommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE
Läs merRemiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar
LRF SKOGSÄGARNA REMISSYTTRANDE Dnr 2015/7077 Er ref 2013/3340 Skogsstyrelsen Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF och Skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna,
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merSkydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merUppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper
Regeringsbeslut IV 4 1 bilaga 2018-05-17 N2018/03141/SK m. fl. Se bilaga Näringsdepartementet Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper Regeringens
Läs merAnsökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015
1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt
Läs merVÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR
VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR 2017-03-20 Programmet för dagen Inledning Regeringsuppdraget och genomförande Grunderna i strategin Förändringar Bensträckare Arealfördelning och mål Frågor
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merSkogspolicy Finspångs kommun
Skogspolicy Finspångs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-10-05 F I N S P Å N G S K O M M U N Skogspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merSkogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.
Stockholm den 8 mars 2004 Miljödepartementet Maria Schultz 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till ett sextonde miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merPEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen
PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA
Läs merVägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Läs mer2 Skogsbruk. Åtgärdsprogram till Dalarnas miljömål Länsstyrelsen i Dalarnas län
2 Skogsbruk Skogen erbjuder unika livsmiljöer för olika växt- och djurarter, rymmer många kulturmiljöer och fornlämningar samt är värdefull för friluftsliv och rekreation. Skogsbruket är också en basnäring
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merFormellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod
1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald
Läs merÅtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
Läs merLRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar
LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter
Läs merFormellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod
1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald
Läs merSå skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län
Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen
Läs merNy kapitelindelning behövs för ökad transparens
1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning
Läs merSkydda lagom en ESO-rapport om miljömålet Levande skogar
Skydda lagom en ESO-rapport om miljömålet Levande skogar Miljökvalitetsmålet Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merRemiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340)
2015-02-20 1(6) Skogsstyrelsen 551 83 JÖNKÖPING Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340) Bergvik Skog AB har beretts tillfälle att avge ett yttrande på rubricerad remiss och
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merMinimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen
Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv
Läs merNyckelbiotoper. unika skogsområden
unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen
Läs merHållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011
Hållbarhet, skog och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Slaget om den svenska skogen Biologisk mångfald Vatten Virke Bioenergi Rennäring Topic can go here Presentation
Läs merRiktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun
Riktlinjer för kommunens skogsinnehav Motala kommun Beslutsinstans: Tekniska nämnden Diarienummer: 14/TN 0034 Datum: 2016-04-13 Paragraf: 40 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2016-04-13 Diarienummer:
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merFrågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019
2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Läs merENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merVerksamhetsstrategi 2015
Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete
Läs merÅtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län
Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm
Läs merRegeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Läs merVärden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019
Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike
Läs merSkogsstrategi Arvika kommun
Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merMyllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merBeslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.
PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1
Läs merså fungerar det med skydd av värdefull natur
så fungerar det med skydd av värdefull natur Nya Komet, naturvårdsavtal, naturreservat, biotopskydd och frivilliga avsättningar. Broschyren är framtagen som ett projekt i Smålands skogsstrategi med finansiering
Läs merSvenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Läs mer27 november 2018 Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys Magnus Nilsson
27 november 2018 Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys Magnus Nilsson Miljökvalitetsmålet Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merGrönstrukturplan för tätortsnära skogar och grönytor
Grönstrukturplan för tätortsnära skogar och grönytor 2014-2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-06-02, 63 Kontaktperson: Mikael Lundgren 1 Innehåll 1. Inledning 2. Värdegrund 2.1
Läs merLivskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs mer16 Natur- och kulturmiljövård
16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters
Läs mer6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten
6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1
Läs merNaturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?
Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Per Angelstam Stockholm 2011-03-22 Arter Biotoper Processer Landskap i region Bestånd i landskap Träd i bestånd Global Krävs = Konventioner
Läs merMiljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merKommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/278 Ekosystemtjänster i en expansiv region, strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- svar på remiss Förslag till
Läs merGrön infrastruktur- Går det att planera natur?
Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,
Läs merFÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig
Läs merYttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer
2018-05-14 Länsstyrelsen Stockholm miljoplanering.stockholm@lansstyrelsen.se Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer 106-2131-2015 Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs mer2007:14. Skyddet av Levande skogar
2007:14 Skyddet av Levande skogar MISSIV DATUM DIARIENR 2007-10-08 2006/33-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2006-01-26 M2006/275/Na Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag till Statskontoret med
Läs merSveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Partner i BirdLife International
Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Partner i BirdLife International Länsstyrelsen i Västra Götalands län, UL 2014-03-10 Naturvårdsenheten 403 40 Göteborg. att. Karolina Nittérus Ert Dnr:
Läs merSvenskt Friluftsliv. Tidigare FRISAM
Svenskt Friluftsliv Tidigare FRISAM Instrumentvägen 14, 126 53 Hägersten, Sweden Tel +46 (0)8 549 041 21, Fax +46 (0)8 447 44 44 Bankgiro 5447-5801, Organisationsnummer 802409-1731 www.frisam.org 2007-01-12
Läs merFormellt skyddad skog i Norrbottens län
2014-06-26 Diarienummer Länsstyrelsen: 501 4403-2014 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2014 / 1674 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat
Läs merKORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000
Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda
Läs merBevarandeplanen är under uppdatering
Bevarandeplanen är under uppdatering För aktuell naturtypskarta hänvisas till Länsstyrelsens webbplats Bevarandeplan för Natura 2000-område Mo Områdeskod SE0310517 Bevarandeplanen fastställd 6 september
Läs merAkvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag
Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag Uppdrag i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2017 Fredrik Nordwall Enhetschef Biologisk mångfald Skydd av landområden, sötvattensområden
Läs merAggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005
Bevarandeplan för Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud Områdeskod SE0310415 Bevarandeplanen fastställd September 2005 Beteckning Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper som
Läs merEkologisk landskapsplan Hedlandet
Ekologisk landskapsplan Hedlandet Sveaskog är Sveriges största skogsägare och äger ungefär 14 procent av Sveriges skogar. Skogen med dess tillgångar utgör grunden i Sveaskogs verksamhet, och hållbar utveckling
Läs merMervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004: 12)
2007-01-15 Näringsdepartementet Enheten för hållbar utveckling och basnäringar Diarienr: N2006/6984/HUB Remissvar CBM Dnr: 109/06 Mervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004:
Läs merSkogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås
1(8) Datum 2016-02-24 Diarienr 2016/335 Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå Miljömålsrådet
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merSKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande
SKOGSVISION Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande LIVFULLA SKOGSLANDSKAP OCH EKOSYSTEMBASERAT NYTTJANDE Världens skogar är en vital resurs som förser oss alla med ekonomiska och miljömässiga
Läs merSKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Läs merSkogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu
Läs merNaturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1
Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merSkogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81)
YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-01-09 Ert datum 2006-11-07 Beteckning 500-18544-06 Er beteckning N2006/6984/HU B Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Patrik Wandin Naturavdelningen Områdesskydd
Läs merPolicyn anger principerna för förvaltningen, den åtföljs av flera dokument enligt följande hierarki:
Program för Jönköpings kommuns skogar - REMISS Jönköpings kommun äger ca 5000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. Den kommunala skogsmarken återfinns till största delen i nära anslutning
Läs merOBS! Vi får beskära bilderna. Formellt skyddad skog i Norrbottens län
OBS! Vi får beskära bilderna. Formellt skyddad skog i Norrbottens län Titel: Formellt skyddad skog i Norrbottens län Länsstyrelsens rapportserie nr 9/2018 Diarienr Länsstyrelsen: 502 5380-2018 Diarienr
Läs mer