Ränteavdragsbegränsningsreglerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ränteavdragsbegränsningsreglerna"

Transkript

1 Ränteavdragsbegränsningsreglerna Är den svenska skattebasen skyddad? Masteruppsats i affärsjuridik [skatterätt] Författare: Jennie Nilsson Handledare: Professor Björn Westberg Framläggningsdatum Jönköping maj 2013

2 Masteruppsats inom i affärsjuridik [skatterätt] Titel: Författare: Handledare: Ränteavdragsbegränsningsreglerna Är den svenska skattebasen skyddad? Jennie Nilsson Datum: Ämnesord Professor Björn Westberg Ränteavdragsbegränsningsreglerna, underkapitaliseringsregler, den svenska skattebasen Sammanfattning I denna uppsats behandlas de utvidgade ränteavdragsbegränsningsreglerna. Uppsatsens syfte har varit att bedöma om ränteavdragsbegränsningsreglerna har potential att skydda den svenska skattebasen. I uppsatsen bedöms även en del av de alternativ som framlades för hur utvidgningen hade kunnat ske, om dessa hade varit bättre för att skydda skattebasen. Vidare har det bedömts om underkapitaliseringsreglerna är en bättre metod än ränteavdragsbegränsningsreglerna för att skydda skattebasen. År 2009 infördes ränteavdragsbegränsningsreglerna för att stoppa skatteplanering med ränteavdrag. Trots reglernas införande kunde företagen fortfarande skatteplanera med ränteavdrag, vilket därmed hotade den svenska skattebasen. Den 1 januari 2013 infördes utvidgade ränteavdragsbegränsningsregler som bättre ska skydda den svenska skattebasen. Reglerna utvidgades till att omfatta alla interna lån oavsett vad lånen är hänförliga till. Undantagsreglernas, tioprocentsregeln och ventilen, tillämpningsområde har begränsats. Företagsskattekommittén har fått i uppdrag att bedöma om regleringen för avdragsrätten för räntor ska ändras. De ska bla överväga om underkapitaliseringsregler ska införas. De ska framlägga sitt övervägande i november Av den analys som har gjorts är slutsatsen att ränteavdragsbegränsningsreglerna har potential att skydda den svenska skattebasen på kort sikt. Detta då beskattningsunderlaget har bredast och därav ger ökade skatteintäkter. Utifrån ett längre perspektiv anses ränteavdragsbegränsningsreglerna inte kunna skydda den svenska skattebasen. Detta då ränteavdragsbegränsningsreglerna inte ger en effektiv beskattning som följd av att reglerna är oförutsebara och då möjlighet till kringgående finns. De negativa effekter som uppkommer av att reglerna är oförutsebara tros inte heller kunna uppvägas av att den svenska bolagsskattesatsen sänkts. Författaren anser att underkapitaliseringsreglerna bättre kan skydda den svenska skattebasen, då reglerna är mer förutsebara.

3 Master Thesis in Commercial and Tax Law [Tax Law] Title: Author: Tutor: The Swedish interest deduction limitations rules - Is the Swedish tax base protected? Jennie Nilsson Date: Subject terms Abstract Professor Björn Westberg Interest deduction limitations rules, thin capitalization rules, the Swedish tax base This thesis treats the extended Swedish rules regarding deduction limitations on interest. The purpose for this thesis is to investigate whether the interest deduction limitation rules have potential to protect the Swedish tax base. The thesis also assesses whether the options presented how the extended rules could look liked had been better to protect the Swedish tax base. Furthermore thin capitalizations rules have been evaluated if this is a better method to protect the Swedish tax base. In 2009 the Swedish deduction limitations rules on interest came in to force to protect the Swedish tax base. Despite these rules companies was still able to avoid Swedish tax and therefore threatened the Swedish tax base. The 1 January 2013 extended interest deduction limitation rules were set in to force. This new rules shall better protect the Swedish tax base. The general rule has been extended to apply on all internal loans. The exception rules, tioprocentsregeln and ventilen, scope has been limited. The conclusion that can be made after the analysis is that the deduction limitation rules on interest have the potential to protect the Swedish tax base in a short perspective. This is because the tax base is larger which lead to more tax revenues. From a longer perspective it is deemed that the Swedish rules will not protect the Swedish tax base. This is because the interest deduction limitation rules do not provide an effective taxation as a result of the rules are unpredictable and allows for tax schemes. The authors does not believe that the negative effects caused by the fact that the rules are unpredictable will be outweighed by the fact that the Swedish corporate tax rate has been lowered. The author believes that thin capitalization rules is a better method to protect the Swedish tax rules, due to the fact that they are more predictable.

4 Förkortningslist art. CFC Dnr EBIT EBITDA e.dyl EES etc. FAR ff HFD Artikel Controlled Foreign Company Diarienummer Earnings Before Interest and Taxes Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization Eller dylikt Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Etcetera Branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer & rådgivare Och följande sidor Högsta förvaltningsdomstolen IL Inkomstskattelag (1999:1229) löpnr målnr NID not. nr NSD OECD Löpnummer Målnummer Notional Interest Deduction Notismål från Högsta Förvaltningsdomstolen Nummer p. Punkten pga. ref. SFS s.k SKL SOU st. Näringslivets skattedelegation Organisation for Economic Co-operation and Development På grund av Referat Svensk författningssamling Så kallade Sveriges Kommuner och Landsting Statlig offentlig utredning Stycket i

5 SRN SVCA TCO Skatterättsnämnden Svenska Riskkapitalföreningen Tjänstemännens centralorganisation ii

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Metod och material Avgränsning Disposition Terminologi Den svenska skattebasen Varför infördes ränteavdragsbegränsningsreglerna? Utvidgade ränteavdragsbegränsningsregler Inledning Rapporter Budgetpropositionen Underkapitaliseringsregler Syfte och utformning Olika länders utformning Danmark Storbritannien Ränteavdragsbegränsningsreglerna Inledning Intressegemenskap Inledning Praktisk tillämpning av intressegemenskap Analys av förutsebarheten Huvudreglerna Kompletteringsreglerna Tioprocentsregeln Inledning Praktisk tillämpning av tioprocentsregeln Analys av förutsebarheten Ventilen Inledning Praktisk tillämpning av ventilen Analys av förutsebarheten Analys Slutsatser Käll- och litteraturförteckning iii

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den 1 januari 2009 trädde de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna i kraft för att förhindra skatteplanering med ränteavdrag. Reglerna begränsade avdragsrätten för räntekostnader på interna lån som var hänförliga till interna förvärv av andelar och andelsrätter. 1 Bakgrunden till att reglerna tillkom var att Skatteverket hade uppmärksammat att företag i intressegemenskap företog vissa skatteplaneringsförfaranden som gick ut på att ränteavdrag gjordes i Sverige medan motsvarande ränteintäkt inte beskattades alls eller mycket lågt. Nämnda skatteupplägg hade tagits nästan enbart pga. av skattemässiga skäl och inte affärsmässiga. Skatteplanering med ränteavdrag företogs främst vid koncerninterna förhållanden, dvs. avseende interna lån och interna förvärv, enligt Skatteverket. 2 Den då gällande regleringen innehöll inga regler som kunde användas för att neka ränteavdrag i dessa fall. Skatteverket uppskattade att förfarandet ledde till att miljardbelopp försvann från den svenska skattebasen, och därav ansågs det nödvändigt att motverka denna typ av skatteplanering. 3 Vidare bedömde Skatteverket att skattebasen skulle komma att fortsätta minska om regler inte infördes för att förhindra denna typ av skatteplanering och pga. av den uppmärksamhet förfarandet hade fått. 4 Trots införandet av ränteavdragsbegränsningsreglerna har det visat sig att det fortfarande är möjligt att undkomma svensk bolagsbeskattning genom att skatteplanera med ränteutgifter. Regeringen ansåg därmed att ränteavdragsrätten borde begränsas ytterligare för att skydda den svenska skattebasen, och den 13 september 2012 kom regeringen med ett förslag om att utvidga ränteavdragsbegränsningsreglerna. Dessa regler trädde i kraft 1 januari De nya utvidgade ränteavdragsbegränsningsreglerna ska inte bara bidra till att skydda den svenska skattebasen utan reglerna ska även bidra till ökade skattintäkter. Denna ökning ska 1 24 kap. 10 b Inkomstskattelag (1999:1229), (IL), enligt lydelsen SFS 2008: SKV:s promemoria, Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m. på vissa skulder, , dnr /113, s SKV:s promemoria, Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m. på vissa skulder, , dnr /113, s SKV:s promemoria, Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m. på vissa skulder, , dnr /113, s Prop. 2012/13:1, Budgetpropositionen för 2013 Förslag till statens budget för 2013, finansplan och skattefrågor,(prop. 2012/13:1), s. 232 samt SFS 2012:757. 1

8 finansiera sänkningen av bolagsskattesatsen, från 26,3 till 22 %, som trädde 1 januari Den sänkta bolagsskatten ska minska incitamentet att skatteplanera med ränteavdrag. 7 Sverige har ett väl fungerande välfärdssystem. Vi har bra sjukvård, äldreomsorg och utbildningsmöjligheter, vi får arbetslösersättning, när vi inte har ett arbete, och sjukvårdsersättning om man inte kan jobba, barnbidrag om vi har barn, studiebidrag om vi studerar etc. Listan på alla delar av Sveriges välfärdssystem kan naturligtvis göras mycket längre. Alla dessa delar finansieras antingen helt eller delvis av statliga medel, som erhålls från de skatteintäkter som Sverige erhåller från skatteskyldiga personer och företag. Regeringen har för 2013 budgeterat att 62 miljarder ska lägga på hälsovård, sjukvård och socialomsorg och 40 miljarder på ekonomisk trygghet vid ålderdom. 8 Skatteverket uppskattade att staten förlorade 7 miljarder 9 i skatteintäkter på grund av skatteplanering med ränteavdrag innan års ränteavdragsbegränsningsregler infördes, det utgör 11 % av det som i år ska läggas på hälsovård m.m. och ungefär 17,5 % av budgeten på ekonomisk trygghet vid ålderdom. Av detta att döma är det stora pengar som Sverige förlorar när koncerner skatteplanerar med ränteavdrag. Skatteförlusterna tros dock inte vara så pass stora nu efter införandet av reglerna. Det författaren önskar komma fram till är, att när den svenska skattebasen urholkas påverkas statens möjlighet att finansiera välfärdssystemet. Viktigt är därmed att reglerna uppfyller sitt syfte, dvs. att skydda den svenska skattebasen. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att bedöma vilken potential de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna har att skydda den svenska skattebasen. För att bedöma detta kommer reglerna att analyseras utifrån huruvida de kommer tillrätta med de problem som existerade och ansågs föreligga med de tidigare reglerna, kringgående möjligheter och bristande förutsebarhet. Ett effektivt skattesystem ska vara enkelt och tydligt utformat för de skattepliktiga, så de kan fatta rationella och långsiktiga beslut. Förutsebarhet är viktigt från ett företagarperspektiv, dels för deras konkurrenskraft och dels för deras vilja att investera i ett land. Saknar företagen vilja att investera i Sverige ger det negativa effekter på skattebasen. Så länge företagen har viljan att investera i Sverige bör skattebasen inte vara hotad. För att skydda skatte kap. 10 IL, SFS 2012:757 samt tidigare lydelse 2011: Prop. 2012/13:1 s Prop. 2012/13:1 s SKV:s promemoria, Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m. på vissa skulder, , dnr /113, s. 5. 2

9 basen krävs även att reglerna inte innehåller uppenbara kringgående möjligheter, som gör det möjligt för företagen att skatteplanera. Uppsatsen syftar inte till att bedöma hur reglerna bör tolkas, utan istället om reglerna innehåller tolknings- och bedömningssvårigheter. Ett alternativ, som är under diskussion, och som diskuterades vid lagförslaget till de utvidgade ränteavdragsbegränsningsreglerna var att införa underkapitaliseringsregler, som är en annan metod för att komma tillrätta med skatteplanering med ränteavdrag. Till följd av detta kommer underkapitaliseringsregler att beaktas. De grundläggande elementen av reglerna kommer att presenteras, och hur de implementerats i två länder. Metoden kommer att bedömas enligt deras förmåga att skapa förutsägbarhet och möjlighet till kringgående. En del av de alternativ som framlades för hur de utvidgade ränteavdragsbegränsningsreglerna skulle kunnat se ut kommer också diskuteras. Sammanfattningsvis kommer ränteavdragsbegränsningsreglerna att bedömas utifrån hur väl de kan tänkas skydda skattebasen. De alternativ, som framlades för hur utvidgningen hade kunnat ske, kommer diskuteras, om de hade varit bättre för att skydda skattebasen. Underkapitaliseringsreglernas möjlighet att skydda skattebasen kommer också bedömas i och med att ett införande diskuteras. 1.3 Metod och material I uppsatsen kommer en juridisk metod att användas för att uppfylla uppsatsens syfte. 10 Med juridisk metod avses lag, förarbeten, praxis och doktrin. Rättskällorna värderas utefter nämnda ordning. Materialet kommer att väljas utefter uppsatsens problemställning, vilken potential har de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna att skydda den svenska skattebasen eller finns det alternativa lösningar som är bättre. För att få en utgångspunkt att bedöma ränteavdragsbegränsningsreglernas påverkan på skattebasen kommer den mest omfattande statliga offentliga utredning 11 (SOU) som har gjorts av de svenska skatterna att användas. Även att denna SOU inte legat till grund för ränteavdragsbegränsningsreglerna är den av vikt då uppsatsens syfte är att beakta reglernas potential att skydda den svenska skattebasen. 10 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, (2008), 2:a upplagan, Norstedts Juridik AB, Stockholm, s SOU 2002:47, Våra skatter?. 3

10 För att kunna bedöma riskerna med ränteavdragsbegränsningsreglerna kommer Skatteverkets rapporter 12 från både tiden före och efter 2009-års ränteavdragsbegränsningsregler att användas som utgångspunkt. För att förstå hur en framtida utveckling på området kan komma att se ut och hur en sådan utveckling kan påverka effekten av de nu gällande reglerna kommer ett kommittédirektiv 13 att användas. I avsaknad av underkapitaliseringsregler i Sverige har författaren valt att främst använda doktrin. Gällande länders tillämpning av underkapitaliseringsregler kommer materialet att hämtas från förarbeten avseende ränteavdragsbegränsningsreglerna. Anledningen till att materialet inte kommer att hämtas direkt från den utländska rättsordningen är att det skulle bli en allt för komplex uppgift att utreda utländsk rätt inom ramen för denna uppsats. Syftet med redogörelsen är att beskriva grundläggande element, som styr underkapitaliseringsreglerna. Vid redogörelsen för ränteavdragsbegränsningsreglerna används lag, förarbeten och praxis. Praxis, som avser de nya reglerna, existerar inte ännu. Men till följd av att de nya reglerna är en utvidgning av tidigare regler, kommer praxis på de tidigare reglerna att användas i den mån det fortfarande är relevant för den nu gällande lagstiftningen. Skatterättsnämndens (SRN) förhandsbesked, gällande reglernas tidigare lydelse, används som underlag, då de fortfarande anses relevanta som en följd av att de nu gällande reglerna är en utvidgning av tidigare regler. Även om dessa inte är bindande för Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) är de betydelsefulla, då den viktigaste rättsutvecklingen i praxis i dag sker genom att SRN:s förhandsbesked överklagas till HFD. 14 I viss mån kommer Skatteverkets ställningstagande 15 att användas för att beskriva den praktiska tillämpningen, då praxis inte finnes. Detta trots att Skatteverkets ställningstagande i princip inte har något rättskällevärde, måste de i detta sammanhang vara av betydelse, inte minst innan prejudicerade rättsfall kan ge vägledning för hur reglerna bör tolkas. Doktrin kommer användas i viss mån för att belysa problemen med reglerna. 12 SKV:s promemoria, Förslag om begränsningar i avdragsrätten m.m. på vissa skulder, , dnr /113, SKV:s promemoria, Ränteavdrag i företagssektorn, , dnr /113; SKV:s promemoria, Ränteavdrag i företagssektorn en fortsatt kartläggning, , dnr /113; SKV:s promemoria, Ränteavdrag i företagssektorn fortsatt kartläggning, , dnr / Finansdepartementets direktiv 2011:1, Översyn av företagsbeskattningen. 14 Lodin, Sven-Olof, Lindencrona, Gustaf, Melz, Peter, Silfverberg, Christer, Inkomstskatt en läro- och handbok i skatterätt, (2009), 2:a upplagan, Nordstedt Juridik AB, Lund, s SKV:s ställningstagande, Några frågor vid tillämpningen av ränteavdragsbegränsningsreglerna gällande väsentligt inflytande, undantaget från tioprocentsregeln och ventilen, , dnr/målnr/löpnr /111. 4

11 1.4 Avgränsning Vid bedömningen av de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna kommer inte reglerna som avser företag vilka är skyldiga till avkastningsskatt att beaktas då det avser speciella företagstyper, och syftet är att se till ränteavdragsbegränsningsreglerna i ett helhetsperspektiv. Vidare kommer inte reglernas tillämplighet på investmentföretag, som är en speciell företagstyp, att beröras på nyss nämnda grund. Hybridföretag och hybridinstrument, s.k. hybridinvestering, används idag av företag för att erhålla förmånligare beskattning. S.k hybridinvestering är ett problem i sig som anses hota den svenska skattebasen. Problemet med s.k hybridinvesteringar behandlas inte i denna uppsats. Författaren har därför valt att inte beröra vad som särskilt gäller för s.k hybridinvestering då det inte anses fylla någon funktion som följd av att problemen med hybridinvesteringar inte behandlas närmre i denna uppsats. Skattefria subjekt såsom bl.a. kommuner och landsting kommer inte att beaktas då dessa primärt inte är av gränsöverskridande karaktär, vilket är det främsta hotet mot skattebasen. Huruvida regleringen är förenlig med EU-rätten och dess förhållande till skatteavtal kommer inte beröras, då det faller utanför uppsatsens syfte. Andra metoder än ränteavdragsbegränsningsreglerna och underkapitaliseringsregler, som används för att förhindra att inhemska skattebaser urholkas, såsom CFC 16 -beskattning och källbeskattning, kommer inte beaktas i denna uppsats. Skatteplanering för att undkomma svensk bolagsskatt kan också ske genom att allt för höga räntor sätts på koncerninterna lån. Detta problem tillhör dock internprissättningsområdet, och kommer därmed inte beröras i uppsatsen. Vid gränsöverskridande transaktioner har den s.k. armlängsprincipen använts för att avgöra beskattningsunderlaget i en stat, principen återfinns i art. 9 i OECD:s modellavtal 17. Denna princip kommer inte utredas närmre än vad som gäller enligt utländska rättsordningar vid tillämpningen av underkapitaliseringsregler. 1.5 Disposition Uppsatsens kapitel två innehåller en kort redogörelse av vilka hot, som ansetts föreligga mot den svenska skattebasen, och vad som bör göras för att skydda skattebasen. Denna del 16 Controlled Foreign Company. 17 Model Tax Convention on Income and Capital, condensed version 22 July

12 är till för att läsaren ska få en uppfattning av vad som krävs för att ränteavdragsbegränsningsreglerna ska kunna skydda den svenska skattbasen. Kapitel tre innehåller en redogörelse för skälen bakom införandet av 2009-års ränteavdragsbegränsningsregler för att läsaren ska förstå vad som möjliggjorde, att företagen kunde skatteplanera med ränteavdrag innan införandet av 2009-års ränteavdragsbegränsningsregler. Kapitel fyra innehåller en redogörelse av utvecklingen från 2009-års regler fram till de nu gällande. Vidare kommer en redogörelse för vad som kan komma i framtiden. Denna del ska ge läsaren en förståelse för vilka problem, som ansågs föreligga med 2009-års regler, som önskas åtgärdas genom de nya utvidgade ränteavdragsbegränsningsreglerna. Kapitel fem presenterar underkapitaliseringsreglerna, vilket är en annan metod för att komma tillrätta med den problematik, som föreligger med ränteavdrag vid koncerninterna lån. Två olika länders underkapitaliseringsregler beskrivs. Ländernas regler beskrivs inte i detalj, då syftet enbart är att ge läsaren en grundläggande förståelse för hur underkapitaliseringsreglerna kan se ut. Kapitel sex behandlar ränteavdragsbegränsningsreglerna, som verkar f.r.o.m den 1 januari En utförlig redogörelse av reglerna görs. I anslutning till denna del finns analyskapitel, som behandlar förutsebarheten. Denna del är till för att läsaren ska förstå de problem som finns med reglerna. I kapitel sju analyserar författaren det som tidigare har framkommit i uppsatsen för att uppsatsens syfte ska kunna besvaras. Kapitel åtta innehåller författarens slutsatser av den analys, som har förts i vilken uppsatsen syfte besvaras. 1.6 Terminologi Ett kriterium för att rättssäkerhet ska uppfyllas är förutsägbarhet. Med förutsägbarhet avses att den skatteskyldige ska kunna förutse vilka skattemässiga konsekvenser dennes handlande kommer medföra. Råder bristande förutsägbarhet kan följden bli att skattskyldiga avstår från handlandet. För att uppfylla kravet på förutsägbarhet krävs att lagstiftningen är klar med inte för stora delar, som innefattar tolkningssvårigheter eller bedömningsfrågor. Vida- 6

13 re krävs att domstolar är befriade från godtycke och att myndigheterna har en förutsägbar praktisk tillämpning. 18 Sveriges skattebas vilar på tre olika skattebaser, varav en är bolagsskattebasen. 19 I denna uppsats är det bolagsskattebasen, som är av betydelse. Som följd av att bolagsskattebasen påverkar hela den svenska skattebasen kommer enbart uttrycket den svenska skattebasen att användas genomgående i uppsatsen förutom i det kapitel, som behandlar den svenska skattebasen (kapitel två). 18 Lodin, Sven-Olof, Några kvalitetskrav på en god skattelagstiftning, Skattenytt nr 9, 2007, s SOU 2002:47, Våra skatter?, s

14 2 Den svenska skattebasen En skattebasutredning, Våra skatter, presenterades Utredningen avsåg att se till hur internationaliseringen påverkar den svenska skattbasen och framtida skattestruktur. Utredningsgruppen bedömde, att det i framtiden fanns goda skattemässiga förutsättningar för att finansiera ett fortsatt välfungerande välfärdssamhälle. Vidare anfördes, att problem kan ta lång tid att åtgärda, och åtgärder bör sättas in så fort som möjligt, i annat fall kan det leda till välfärdsförluster. 20 Sverige har tre stycken dominanta skattebaser: 1. Skatter på den produktion som finns i landet, 2. Skatter på inkomster som hushållen erhåller, 3. Skatter på det som konsumeras inom Sveriges gränser, 21 Dessa tre har ett nära samband med Sveriges bruttonationalprodukt. Med anledning av detta är det viktigt för den första skattebasen, bolagsskattebasen, att skatterna inte snedvrider de ekonomiska incitamenten för företagens produktionsbeslut. De bedömde, att de största problemen med internationaliseringen inte avser områden där det rör sig om fusk eller illegal verksamhet. De allvarligaste problemen uppstår istället när inkonsekventa skatter finns, som leder till starka incitament för företagen att flytta produktionen. Internationell skattekonkurrens genom ökad gränshandel kan ge minskade skatteintäkter. För att förhindra detta ansågs det krävas bl.a. politiska ansträngningar och mer resurser till skatteförvaltningen. 22 Det angavs, att den svenska bolagsskattebasen kommer vara stabil så länge företagen finner det attraktivt att producera inom Sverige. 23 För att få en effektiv beskattning angavs det att det inte bör finnas uppenbara möjligheter, att styra sin skatt genom att skatteplanera eller fuska. Ett skattesystem ska vara tydligt och enkelt utformad för de som träffas av reglerna, så att de kan fatta rationella och långsiktiga beslut. 24 En av utredningsgruppens uppgifter var att utreda skattebasernas rörlighet över gränserna, och hur Sverige i framtiden ska kunna fortsätta att beskatta. Det anfördes att bolagsskattesatsen kan ha stor betydelse för hur rörligheten är hos bolagsskattebasen. Detta som följd 20 SOU 2002:47, Våra skatter?, s.1 och SOU 2002:47, Våra skatter?, s SOU 2002:47, Våra skatter?, s SOU 2002:47, Våra skatter?, s SOU 2002:47, Våra skatter?, s

15 av att produktionen inte förläggs i det land, där produktionsresultatet är som störst utan i det land som ger störst vinst efter att skatter och lönekostnader är betalda. En felaktig bolagsskatt kan leda till att produktionen blir för liten. 25 Det angavs, att det är svårt för ett så litet land som Sverige att kraftigt i avvika i bolagsskattenivå i jämförelse med vad andra länder tillämpar. Vid tidpunkten för denna utredning hade Sverige en internationell konkurrenskraftig bolagsskatt (28 %). För att Sverige skulle kunna behålla denna position angavs det, att Sverige borde tillämpa bredast möjliga bas, och en så låg skattesats som möjligt. Om andra länder, särskilt EU-länder, sänker sina bolagsskatter bör Sverige följa denna trend SOU 2002:47, Våra skatter?, s SOU 2002:47, Våra skatter?, s

16 3 Varför infördes ränteavdragsbegränsningsreglerna? Skatteverket hade identifierat ett antal skatteplaneringsförfaranden som företogs inom koncerner. Dessa handlingssätt ansågs ha gjorts nästan uteslutande pga. av skattemässiga skäl. Skatteverket inkom med en hemställan till Finansdepartementet i juni 2008 med förslag om lagstiftning för att förhindra denna typ av skatteplaneringsförfarande. 27 Identifierade förfaranden hade följande gemensamt: I. I Sverige erhölls en skatteförmån genom att ränteavdrag gjordes av svenska aktiebolag i landet. Detta gällde även för svenska filialer till utländska bolag. Ränteintäkten beskattades inte i Sverige utan tillkom utländskt bolag där den beskattades mycket lågt eller inte alls. II. För att erhålla så låg beskattning som möjligt eller för att undvika beskattning, användes olika regler eller förfaringssätt. III. Den räntebärande fordringen/skulden uppkom till följd av koncerninterna transaktioner, såsom ett internt aktieförvärv, där säljaren erhöll en revers som ersättning. IV. Säljaren beskattades sedan för den försäljningsvinst som uppstod. 28 En förutsättning för att denna typ av skatteplanering skulle kunna ske var att det i Sverige, vid denna tidpunkt förelåg obegränsad avdragsrätt för ränteutgifter 29. Ytterligare en faktor var att utdelning och kapitalvinster på näringsbetingade andelar var skattefria, vilket gäller än idag 30. En annan faktor var att det fanns möjlighet att inom koncernen överföra tillgångar utan någon uttagsbeskattning trots att det skedde till underpris. Möjligheten som förelåg för koncerner att bilda bolag och bolagsled och sålunda växla mellan att lämna tillskott eller lån, lämna koncernbidrag etc. var också en viktig förutsättning för denna skatteplanering. Skatteverket ansåg, att de främsta drivkrafterna bakom skatteplaneringen var skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar och den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter. 31 Skatteverket bedömde, att skatteplaneringen främst skedde genom att ränteavdrag yrkades i Sverige medan intäkten beskattades mycket lågt eller inte alls i utlandet. En viktig faktor var 27 SKV:s promemoria, Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m på vissa skulder, , dnr /113, s SKV:s promemoria, Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m på vissa skulder, , dnr /113, s kap. 1 IL a kap. 5 IL och 23 kap. 3 och 9 IL. 31 SKV:s promemoria, Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m på vissa skulder, , dnr /113, s

17 därmed, hur den utländska rättsordningen beskattade ränteintäkten. Bristande reciprocitet mellan behandlingen av räntan hos mottagande bolag och utbetalande bolag kunde planeras fram, särskilt inom internationella koncerner. Detta kunde även ske inom svenska koncerner, när ett skattebefriat subjekt var räntemottagare, som t.ex. en kommun. 32 Skatteplanering med ränteavdrag företogs främst vid koncerninterna förhållanden, dvs. interna lån och interna förvärv. 33 Den då gällande regleringen innehöll inga regler som kunde användas för att neka ränteavdrag i dessa fall. Skatteverket uppskattade att omkring 7 miljarder försvann från den svenska skattebasen och det fanns anledning att motverka dessa nämnda upplägg. Vidare bedömde Skatteverket, att skattebasen skulle komma att fortsätta att minska om inga regler stiftades för att förhindra denna typ av skatteplanering och pga. av den uppmärksamhet förfarandet hade fått. Skatteverket inkom med en hemställan till Finansdepartementet i juni 2008 med förslag om lagstiftning för att förhindra skatteplanering med ränteavdrag. 34 Regeringen ansåg därmed att det var nödvändigt förhindra skatteplanering med ränteavdrag för att skydda den svenska bolagsskattebasen. 35 Den 1 januari 2009 trädde ränteavdragsbegränsningsreglerna i kraft. De begränsade avdragsrätten för räntekostnader på interna lån som var hänförliga till interna förvärv av andelar och andelsrätter. 36 Till huvudregeln infördes två kompletteringsregler, tioprocentregeln och ventilen SKV:s promemoria, Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m på vissa skulder, , dnr /113, s SKV:s promemoria, Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m på vissa skulder, , dnr /113, s SKV:s promemoria, Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m på vissa skulder, , dnr /113, s Prop. 2008/09:65, Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag, (Prop. 2008/09:65), s kap. 10 b 1 st. IL, enligt lydelsen SFS 2008: kap. 10 d 1 st. 1-2 p. IL, enligt lydelsen SFS 2008:

18 4 Utvidgade ränteavdragsbegränsningsregler 4.1 Inledning Efter att Skatteverket hade uppmärksammat och föreslagit regler för att förhindra skatteplanering med ränteavdrag fortsatte de under åren att kartlägga utvecklingen av skatteplanering med hjälp av ränteavdrag i företagssektorn. Tre av dessa rapporter kommer kort att presenteras här. 38 Vidare kommer det uppdrag som Företagsskattekommittén fick under 2011 gällande att bl.a. utreda om mer generella regler som begränsar avdragsrätten bör införas att presenteras nedan. 39 Regeringens förslag om utvidgade ränteavdragsbegränsningsregler presenterades i budgetpropositionen för 2013 och deras överväganden hur utvidgningen skulle se ut kommer att återges nedan. 40 Förslaget om utvidgade ränteavdragsbegränsningsregler bygger i stora delar på det som Finansdepartementet presenterade i sin promemoria om effektivare ränteavdragsbegränsningsregler. 41 En del av Finansdepartementets övervägande kommer därmed återges. 4.2 Rapporter I Skatteverkets första rapport påpekades att koncerninterna lån användes även vid externa förvärv av delägarrätter, som medförde att räntekostnaden kunde dras av i Sverige medan ränteinkomsten beskattades mycket lågt eller inte alls i utlandet. Skatteverket bedömde, att detta skedde i hög utsträckning, trots att de inte hade möjlighet att få fram tillräcklig information, som kunde stödja påståendet. Skatteverket kunde inte vid denna tidpunkt uppskatta den nya lagstiftningens effektivitet, dock bedömdes att tioprocentregeln inte var tillräckligt effektiv. Det fanns indikationer på att företagen hade kommit att anpassa sig till tioprocentregeln, genom att en beskattning om 10 % eller knappt däröver planerades fram för att erhålla ränteavdrag i Sverige. 42 I Skatteverkets andra rapport anfördes att ränteavdragsbegränsningsreglerna hade haft effekt, dock var den mindre än väntat. Återigen påpekade Skatteverket brister med tioprocentregeln. Regeln gav oönskade effekter genom att koncerner valde att få till stånd en be- 38 SKV:s promemoria, Ränteavdrag i företagssektorn, , dnr /113, SKV:s promemoria, Ränteavdrag i företagssektorn en fortsatt kartläggning, , dnr /113, SKV:s promemoria, Ränteavdrag i företagssektorn en fortsatt kartläggning, , dnr / Finansdepartementets direktiv 2011:1, Översyn av företagsbeskattningen. 40 Prop. 2012/13:1. 41 Finansdepartementets promemoria, Effektivare ränteavdragsbegränsningar, mars SKV:s promemoria, Ränteavdrag i företagssektorn, , dnr /113, s och Prop. 2012/13:1 s

19 skattning om minst 10 %. Skatteverket anförde, att ett sådant tillvägagångssätt leder till att de svenska skatteintäkterna minskade, då beskattningsunderlaget reducerades, som i och för sig kunde anses positivt i den bemärkelsen, att bolagen erhöll mer resurser för att driva företagen. Emellertid uppnåddes inte denna positiva effekt, om det svenska skatteunderlaget reducerades samtidigt, som kapitalet tillföll utländska företag och inte svenska bolag. Skatteverket ansåg därmed att tioprocentregeln borde ändras eller kompletteras. Vidare framkom det av rapporten, såsom framgår i ovan nämnda rapport, att koncerninterna lån användes i hög utsträckning vid såväl interna som externa förvärv av delägarrätter och aktiviteten hade inte minskat. Ett annat problem ansågs vara att lagstiftningen hade ett smalt tillämpningsområdet och omfattade inte t.ex. koncerninterna lån för utdelning och avseende förvärv av koncerninterna fordringar. 43 I Skatteverkets tredje rapport anfördes, att det som framkommit i deras första rapport fortfarande var gällande. Vidare anfördes att som följd av att lagstiftningen hade ett mycket smalt tillämpningsområde träffade reglerna ett mycket smalt område och inom detta smala område träffades en del ränteavdrag inte av lagstiftningen. Vidare kunde de konstatera att tioprocentregeln, i bara de fall som de hade observerat, hade ränteavdrag medgivits till en summa om 9,3 miljarder i de fall bolagen hade placerat ränteintäkten i ett bolag som beskattades med minst 10 % på ränteinkomsten. Återigen anfördes att regeln borde kompletteras eller ändras då utformningen gav negativa effekter. Skatteverket anförde att i det fall Företagsskattekommittén inte lägger fram en bättre lösning borde reglerna utvidgas betydligt. 44 Företagsskattekommittén ska bl.a. se över begränsningen av avdragsrätten på räntor, samt överväga andra åtgärder för att se om man kan förbättra den skattemässiga neutraliteten mellan eget och lånat kapital och bredda bolagsskattebasen. I kommittédirektivet anförs att i dagens Sverige finns det en dubbel asymmetri i företagsbeskattningen. Detta innebär kortfattat att investeringar som finansieras med riskkapital i form av eget kapital missgynnas i jämförelse med lånefinansierade investeringar. Med anledning av detta ska kommittén undersöka dels om det är lämpligt med mer generella regler som begränsar avdragsrätten och dels om skattelättnader för eget kapital ska införas SKV promemoria, Ränteavdrag i företagssektorn fortsatt kartläggning, , dnr /113, s och Prop. 2012/13:1 s SKV promemoria, Ränteavdrag i företagssektorn fortsatt kartläggning, , dnr /113, s och Prop. 2012/13:1 s Finansdepartementets direktiv 2011:1, Översyn av företagsbeskattningen, s

20 Dessa regler ska bl.a. vara enkla för företagen att tillämpa, de ska skydda bolagsskattebasen samt undvika kringgående. I direktivet anges att ett alternativ gällande begränsningar i avdragsrätten för räntor skulle kunna vara att införa s.k. underkapitaliseringsregler i kombination med någon form av proportioneringsregel för ränteavdrag. 46 Underkapitaliseringsreglerna innebär att underkapitaliserade bolag nekas avdrag avseende räntekostnaden eller att delar av räntekostnaden omklassificeras som utdelning. Ett företag anses underkapitaliserat om deras egna kapital understiger en viss gräns i förhållande till deras skulder. Till detta ska kommittén överväga om generella begränsningar av avdragsrätten med hänsyn till lånens storlek i förhållande till de skattepliktiga tillgångarna. Detta kan ske genom en proportionering eller någon form av presumtionsregel. 47 I kommittédirektivet anfördes, att en av flera faktorer som bidrar till en starkare ekonomi är förutsägbara regler. Hur företagen beskattas är av central betydelse för investeringar och tillväxt i Sverige. En förändring av företagsbeskattningsreglerna kan bl.a. öka Sveriges välstånd. Detta då reglerna påverkar företagens val av olika handlingsalternativ. Med detta som utgångspunkt ska Företagsskattekommittén se över beskattningen av bolag. Beskattningen ska ha som syfte att dels gynna företagens investeringar och dels sysselsättningen i landet. Kommittén ska föreslå regler som kan stå sig mot den globala konkurrensen. Sverige ska samtidigt fortsatt vara attraktiv för realinvesteringar och för lokaliseringen av moderoch dotterbolag. Innebörden av detta är, att de befintliga bolagen vill expandera, att utländska bolag vill etablera sig här och att nya företag bildas Budgetpropositionen Syftet med ränteavdragsbegränsningsreglerna var att stoppa rent konstlade upplägg inom intressegemenskaper. 49 Trots att lagstiftningen infördes för att komma till rätta med dessa problem, fanns det fortfarande stora möjligheter undkomma svensk bolagsskatt genom att skatteplanera med ränteavdrag främst avseende koncerninterna skulder. Till följd av att denna nämnda skatteplanering fortfarande skedde i hög utsträckning, vilket Skatteverket hade anfört i sina rapporter, ansåg regeringen, att det var angeläget att stoppa denna form av skatteplanering. Regeringen anförde, att denna typ av skatteplanering anses hota den svenska skattebasen och kommer fortsätta göra så om inget gjordes för att förhindra det. 46 Finansdepartementets direktiv 2011:1, Översyn av företagsbeskattningen, s Finansdepartementets direktiv 2011:1, Översyn av företagsbeskattningen, s Finansdepartementets direktiv 2011:1, Översyn av företagsbeskattningen, s Prop. 2012/13:1 s

21 Regeringen ansåg därmed, att det var nödvändigt att vidta lagstiftningsåtgärder. Utgångspunkten var dock att affärsmässig verksamhet skulle drabbas i minsta möjliga mån. Remissinstanserna instämde med regeringen, att något var tvunget att göras. En del remissinstanser ansåg dock att Företagskommitténs utredning borde inväntas innan några ändringar gjordes. Ett annat alternativ som föreslogs var att sänka bolagsskatten rejält, på det sättet skulle vinsterna med nämnda skatteplanering minska och Sverige skulle bli ett attraktivt investeringsland. 50 Regeringen ansåg dock, att ingen av alternativen vara tillräckligt bra. Man anförde att till följd av att skatteplaneringen med ränteavdrag gjordes i stor omfattning, vilket utgjorde ett allvarligt hot, måste det åtgärdas omedelbart. Företagsskattekommitténs slutbetänkande kommer inte förrän 1 november 2013, vilket innebär att en lagstiftning skulle tidigast träda i kraft den 1 januari En sänkning av bolagsskatten ansågs inte heller tillräcklig. 51 Främsta skälet, enligt regeringen, att bolagen kunde undkomma bolagsskatt i Sverige var att det saknas generella ränteavdragsbegränsningsregler, såsom t.ex. underkapitaliseringsregler tillsammans med koncernbidragsreglerna. 52 För att komma tillrätta med dessa problem, som ansågs föreligga med 2009-års ränteavdragsbegränsningsregler, som Skatteverket påpekat, kunde antingen riktade åtgärder eller att mer generella begränsningar i avdragsrätten införas. Generella åtgärder, som diskuterades, var bl.a. underkapitaliseringsregler och s.k. EBIT 53 / EBITDA 54 -regler. Dessa regler ansågs inte ha potential att helt åtgärda de problem som ansågs föreligga. Till följd av att dessa regler är generellt utformade anfördes att träffbilden blir sämre i jämförelse med regler som direkt riktar sig mot skatteplanering med ränteavdrag. Avdrag medges oavsett om ränteutgiften har uppkommit i skatteplaneringssyfte, när generella regler tillämpas. Vidare anfördes att avdrag nekades, om de skulle överstiga den fastställda nivån och detta trots att räntan är att anse som affärsmässig. Regeringen tillägger även att underkapitaliseringsregler och EBIT/EBITDA-regler är mycket komplicerade och även sådana regler kan ha negativa effekter. För att införa någon av dessa regler ansågs det nödvändigt, att noga överväganden och analyser gjordes. 55 Regeringen ansåg inte, att dessa typer av regler i tillräcklig grad kunde komma till rätta med de problem man 50 Prop. 2012/13:1 s Prop. 2012/13:1 s Prop. 2012/13:1 s Earnings Before Interest and Taxes, dvs. inkomster före räntor och skatter. 54 Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization, dvs. inkomster före räntor, skatter och avskrivningar. 55 Prop. 2012/13:1 s

22 önskade åtgärda. Vidare anfördes att Företagsskattekommittén har i uppdrag att komma med förslag på mer generella regler för att begränsa ränteavdragsrätten. Mot dessa skäl ansågs det inte vara lämpligt att införa en annan metod än ränteavdragsbegränsningsregler utan istället ansågs det lämpligare att utvidga de befintliga ränteavdragsbegränsningsreglerna. 56 En del remissinstanser ansåg dock, att mer generella regler skulle skapa bättre förutsebarhet. American Chamber of Commerce in Sweden ansåg, att lagförslaget byggde på principer, som avviker från internationella standarder. Detta kan enligt dem äventyra omfattningen av både existerande direktinvesteringar och framtida sådana. 57 En utvidgning ansågs kunna ske på olika sätt, antingen genom att inkludera externa förvärv av delägarrätter eller generellt omfatta alla interna lån oavsett vad lånen är hänförliga till. Ett annat alternativ var att även omfatta externa lån. 58 Finansdepartementet ansåg, att externa lån inte borde omfattas av reglerna, den frågan skulle istället prövas av Företagsskattekommittén. Förvaltningsrätten i Uppsala, i egenskap av remissinstans, ansåg att även externa lån borde omfattas av avdragsbegränsningen. De anförde att om externa lån inte inkluderades skulle möjligheten att skatteplanera fortfarande finnas, genom att lån tas upp av externa långivare i lågbeskattningsland. Förvaltningsrätten tvivlade därför på att om den föreslagna utvidgningen av avdragsbegränsningsreglerna var en tillräcklig åtgärd för att komma tillrätta med de nya varianter av nämnda skatteplanering, som är både lönsam och lättadministrerad, och sker i stor omfattning som Finansdepartementets påvisade i sin promemoria. 59 I anledning av detta anförde regeringen, att den är medveten om att räntekostnader på externa lån i vissa fall används för att skatteplanera. Regeringen ansåg dock, att om reglerna skulle komma att omfatta externa lån, skulle följden bli att fler situationer än vad som ansågs nödvändigt att åtgärda. Det anfördes att Företagsskattekommittén hade i sitt uppdrag att bl.a. bedöma huruvida externa lån ska omfattas av avdragsbegränsning, och denna fråga skulle i första hand utredas av dem. Mot denna bakgrund ansåg man att externa lån inte skulle komma att omfattas av ränteavdragsbegränsningsregler Prop. 2012/13:1 s Prop. 2012/13:1 s Prop. 2012/13:1 s Prop. 2012/13:1 s och Finansdepartementets promemoria, Effektivare ränteavdragsbegränsningar, mars 2012, s Prop. 2012/13:1 s och Finansdepartementets promemoria, Effektivare ränteavdragsbegränsningar, mars 2012, s

23 I Finansdepartementets promemoria övervägdes valet att inkludera förvärv av externa delägarrätter eller generellt omfatta alla interna lån i ränteavdragsbegränsningsreglerna. Följden av att omfatta externa delägarrätter är att lån som upptages mellan företag i intressegemenskapen avseende köp av både interna och externa delägarrätter skulle nekas ränteavdrag, om inte någon av kompletteringsreglerna är tillämpliga. En utvidgning av ränteavdragsbegräsningsreglerna till att generellt omfatta alla interna lån leder till att ränteavdrag nekas oavsett vad lånet är hänförligt till, om inte kompletteringsreglerna är tillämpliga. 61 En fördel med den första lösningen ansågs vara att åtgärden är begränsad till att bara omfatta den typ av skatteplanering med ränteutgifter som sker vid externa förvärv. Problemet med att företagen var tvungna att särskilja lån, som var hänförliga till delägarrätter, s.k. öronmärkning, skulle fortfarande finnas kvar. Möjligheten att kringgå en sådan reglering ansågs vara relativt enkel och till följd av att det inte var klart huruvida ett sådant kringgående skulle kunna hindras av lagen (1995:575) om skatteflykt gjorde att man behövde beakta den risken. Ett kringgående hade kunnat ske genom att kapitaltillskott gavs, istället för ett lån mellan företag i intressegemenskapen, som sedan används av det mottagande bolaget till att förvärva delägarrätter. En inkråmsöverlåtelse hade kunnat göras istället för ett förvärv av delägarrätter. Vidare anfördes att interna lån kunde uppstå på annat vis än genom förvärv av delägarrätter bl.a. genom att lån togs i syfte att förvärva t.ex. koncernfordringar, rörelsetillgångar eller för utdelning. En sådan nämnd utvidgning skulle behöva kompletteras av regler som begränsade avdragsrätten i varje specifik situation för att reglerna skulle vara slagkraftiga. Dock skulle fortfarande samma typ av problem kvarstå med en sådan utvidgad avdragsbegränsning som vid en begränsning till förvärv av externa delägarrätter såsom risken för kringgående och öronmärkning av lån. Det ansågs även att en sådan reglering skulle bli allt för komplicerad. 62 Med alternativet att utvidga ränteavdragsbegränsningsreglerna till att gälla generellt för samtliga interna lån, som regeringen sedan valde, ansågs en nackdel vara att reglerna skulle komma att omfatta fler situationer än vad som ansågs vara nödvändiga att åtgärda. En sådan reglering ansågs inneha fler fördelar, än en utvidgning till externa delägarrätter, såsom att företagen inte behöver öronmärka sina lån. 63 Ett kringgående av reglerna skulle inte hel- 61 Prop. 2012/13:1 s och Finansdepartementets promemoria, Effektivare ränteavdragsbegränsningar, mars 2012, s Prop. 2012/13:1 s Prop. 2012/13:1 s

24 ler kunna göras genom att välja inkråmsförvärv eller dylikt. Detta ansågs utgöra en väsentlig fördel. 64 Regeringen anförde att mer omfattande ränteavdragsbegränsningsregler än de svenska reglerna fanns i andra länder. Som exempel gavs, att de franska reglerna omfattar alla interna lån med uteslutning av banksektorn. Både externa och interna lån är utgångspunkten i tyska, brittiska, nederländska och danska regler, dock innehåller de vissa undantag. 65 Från remissinstanserna var synpunkterna fåtaliga gällande frågan om en utvidgning av ränteavdragsbegränsningsreglerna till att omfatta antingen externa förvärv av delägarrätter eller generellt för alla interna lån. Kammarrätten i Göteborg framhöll, att man endast i mycket begränsad omfattning hade möjlighet att koppla samman skulder avseende ett förvärv av en särskild tillgång, sett utifrån ett längre perspektiv. Byggs en lagstiftning på en sådan koppling måste finnas blir reglerna både svårtillämpade och sannolikt relativt lätta att kringgå. Det anfördes att skulder, som har uppstått vid interna förvärv av aktier bör inte utifrån principiella utgångspunkter behandlas annorlunda än andra interna skulder, då det inte finns några hållbara skäl för detta. Atlas Copco AB bedömde att en utvidgning av ränteavdragsbegränsningen till att gälla samtliga interna lån skulle innebära en mer ingripande åtgärd än vad som är nödvändigt för att komma tillrätta med den form av skatteplanering som Finansdepartementet presenterade. De anförde att det var hur det låntagande svenska bolaget använde pengarna till som hade betydelse för den svenska skattebasen och det är det som borde vara utgångspunkten för ränteavdragsbegränsningsreglerna. 66 Regeringen instämde med Finansdepartementet, att det bästa valet var att utvidga avdragsbegränsningsreglerna till att omfatta alla interna lån. En utvidgning av ränteavdragsbegränsningsreglerna till att bara omfatta externa förvärv av delägarrätter skulle inte vara en heltäckande lösning till följd av att det möjliggör för kringgående av reglerna. Regelverket skulle komma att vara svårtillämpat till följd av de svårigheter som föreligger med att öronmärka lån. Regeringen anförde vidare att utgångspunkten är att eventuella negativa effekter som utvidgningen skulle kunna komma att ge begränsades av kompletteringsreglerna avseende affärsmässiga transaktioner Prop. 2012/13:1 s Prop. 2012/13:1 s Prop. 2012/13:1 s Prop. 2012/13:1 s

25 För att komma tillrätta med de problem som ansågs föreligga med tioprocentsregeln anförde remissinstanserna olika alternativ. Ett alternativ, som framförts, var att höja procentsatsen. FAR ansåg att denna lösning skulle öka förutsägbarheten och en rimlig utgångspunkt skulle kunna vara den beskattningsnivå som tillämpas enligt CFC-reglerna. Både SVCA och Atlas Copco ansåg att detta alternativ skulle vara bättre för rättssäkerheten. Kammarrätten i Göteborg ansåg att en procentsats om 20 % borde övervägas. Regeringen ansåg inte, att detta alternativ helt kunde komma tillrätta med de problem som ansågs föreligga med tioprocentsregeln, då det inte bara var skattenivån som gjorde det möjligt att företa den typ av skatteplanering som man önskade förhindra. Följden av en sådan regel skulle vara att allt för många fall där det bakomliggandet skälet för skulden inte har varit att skapa en skattefördel skulle komma att omfattas. I dessa fall skulle en ränteintäkt som beskattas med % enbart kunna tillämpa ventilen. Regeringen ansåg därmed att en sådan lösning inte var lämplig. 68 Ett annat alternativ som Kammarätten i Göteborg anförde var att slopa tioprocentsregeln. Regeringen anförde, att innebörden av ett sådant slopande var, att företagen skulle bli tvungna att visa att alla ränteavdrag huvudsakligen affärsmässigt motiverade enligt ventilen. Regeringen ansåg det inte vara nödvändigt att slopa tioprocentsregeln, då regeln fyller en viktig funktion och det man önskar uppnå med en ändring är att förhindra att regeln kringgås för att undkomma svensk bolagsskatt. 69 Regeringen bedömde att det bästa alternativet var att införa en begränsning av tioprocentsregeln i form av ett undantag. Undantaget innebär att trots att kraven enligt tioprocentsregeln är uppfyllda kan avdrag nekas om det huvudsakliga skälet till skuldförhållandet anses vara att intressegemenskapen ska erhålla en väsentlig skatteförmån. 70 Vid införandet av den s.k. ventilen angavs, att syfte var att den skulle utgöra en säkerhetsventil för de fall en låg beskattning förelåg hos räntemottagaren och avdrag inte kunde göras enligt tioprocentsregeln trots att skuldförhållandet var affärsmässigt motiverad. 71 Till följd av att ränteavdragsbegränsningsreglerna utvidgades till att omfatta alla interna lån ansåg regeringen att ventilen behövde anpassas till detta. En ökad betydelse av ventilen förväntades till följd av att alla interna lån omfattades och att fler avdrag troddes göras med 68 Prop. 2012/13.1 s Prop. 2012/13:1 s Prop. 2012/13:1 s Prop. 2012/13:1 s

Affärsmässigt motiverad

Affärsmässigt motiverad Affärsmässigt motiverad - en analys av begreppet i ränteavdragsbegränsningsreglerna Masteruppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Robin Månsson Handledare: Roger Persson-Österman Framläggningsdatum

Läs mer

Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna

Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna En analys av undantagsreglerna Magisteruppsats inom internationell företagsbeskattning Författare: Handledare: Henrik Timén Jesper

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Läs mer

Nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige?

Nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige? Nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige? Masteruppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Milea Alam Handledare: Christina Hammarstrand Framläggningsdatum 2015-05-11 Jönköping Maj 2015

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD_2012 ref.58 Målnummer: 694-12 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-11-05 Rubrik: Lagrum: Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier

Läs mer

Begreppet affärsmässigt motiverat i ventilen

Begreppet affärsmässigt motiverat i ventilen 655 COEN DEIJ Begreppet affärsmässigt motiverat i ventilen För att avdrag för ränteutgifter ska medges under den s.k. ventilen i 2013 års ränteavdragsbegränsningsregler krävs bl.a. att det skuldförhållande

Läs mer

Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Effektivare ränteavdragsbegränsningar Lagrådsremiss Effektivare ränteavdragsbegränsningar Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 7 juni 2012 Peter Norman Linda Haggren (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Effektivare ränteavdragsbegränsningar Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Effektivare ränteavdragsbegränsningar Mars 2012 Promemorians huvudsakliga innehåll Den 1 januari 2009 trädde ränteavdragsbegränsningsregler i kraft som avser

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 december 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE Husqvarna Holding AB, 556037-1964 Box 7454 103 92 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ).

24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ). HFD 2017 ref. 29 Ett company limited by shares i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst

Läs mer

Promemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser

Promemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser Promemoria 2001-02-01 Fi 2001/437 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Christina Rosén Telefon 08-405 16 79 Promemoria med förslag till ändring i reglerna

Läs mer

Begreppet skatteförmån i undantagsregeln

Begreppet skatteförmån i undantagsregeln 2019 SKATTENYTT 243 COEN DEIJ Begreppet skatteförmån i undantagsregeln Det första rekvisitet som ska vara uppfyllt för att undantagsregeln till den s.k. tioprocentsregeln i 2013 års ränteavdragsbegränsningsregler

Läs mer

Stockholm den 24 april 2012

Stockholm den 24 april 2012 R-2012/0506 Stockholm den 24 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1349 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Effektivare

Läs mer

Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler

Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler u l f tivéus Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler 1 Inledning Med verkan från ingången av 2009 gäller enligt 24 kap. 10 a e inkomstskattelagen (IL) begränsningar i avdragsrätten för

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningar i företagssektorn

Ränteavdragsbegränsningar i företagssektorn Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i finansrätt 30 högskolepoäng Ränteavdragsbegränsningar i företagssektorn Ett rättsområde i fortsatt förändring Författare: Amanda Frantz Handledare:

Läs mer

SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT

SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT - en översikt Maria Hilling Axel Hilling INKOMSTBEGREPPET I SVENSK RÄTT Omfattande inkomstbegrepp UB+konsumtion-IB (Ej arv, gåva, lotterivinster mm (8 kap. IL))

Läs mer

Intressegemenskap. En tolkning av uttrycken väsentligt inflytande och under i huvudsak gemensam ledning i ränteavdragsbegränsningsreglerna

Intressegemenskap. En tolkning av uttrycken väsentligt inflytande och under i huvudsak gemensam ledning i ränteavdragsbegränsningsreglerna Intressegemenskap En tolkning av uttrycken väsentligt inflytande och under i huvudsak gemensam ledning i ränteavdragsbegränsningsreglerna Masteruppsats Författare: Handledare: Affärsjuridik Charlotte Marcusson

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningar. En analys av nuvarande ränteavdragsbegränsningar och alternativa metoder

Ränteavdragsbegränsningar. En analys av nuvarande ränteavdragsbegränsningar och alternativa metoder Ränteavdragsbegränsningar En analys av nuvarande ränteavdragsbegränsningar och alternativa metoder Masteruppsats inom affärsjuridik med inriktning skatterätt Författare: Johan Nydahl Handledare: Roger

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

Säkerhetsventilen i ränteavdragsbegränsningsreglerna

Säkerhetsventilen i ränteavdragsbegränsningsreglerna Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i skatterätt 30 högskolepoäng Säkerhetsventilen i ränteavdragsbegränsningsreglerna En analys utav rekvisitet huvudsakligen affärsmässigt motiverat

Läs mer

Tillämpliga unionsrättsliga bestämmelser

Tillämpliga unionsrättsliga bestämmelser 1 (17) Protokollsbilaga Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF angående tolkningen av artikel 49 FEUF Inledning 1. Denna begäran om förhandsavgörande gäller frågan om det är förenligt med

Läs mer

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-02-05 45 Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningar

Ränteavdragsbegränsningar Ränteavdragsbegränsningar De nuvarande reglernas förenlighet med etableringsfriheten Masteruppsats inom affärsjuridik (skatterätt) Författare: Handledare: Julia Sander Roger Persson Österman Framläggningsdatum

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 5 juni 2017 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Isenkluster AB, 559013-5041 Ombud: AA och BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Effektivare ränteavdragsbegränsningar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2012-04-25 Effektivare ränteavdragsbegränsningar Svensk Försäkring branschorganisation för de svenska försäkringsbolagen har beretts möjlighet att

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-06 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Ränteavdragsbegränsningar i syfte

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (9) meddelad i Stockholm den 21 oktober 2019 KLAGANDE OCH MOTPART Aktiebolaget Partner, 556566-0932 c/o Husqvarna AB 561 82 Huskvarna MOTPART OCH KLAGANDE Skatteverket 171

Läs mer

Finansdepartementets förslag avseende nya riktade ränteavdragsbegränsningsregler

Finansdepartementets förslag avseende nya riktade ränteavdragsbegränsningsregler JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Finansdepartementets förslag avseende nya riktade ränteavdragsbegränsningsregler En kritisk granskning av nödvändigheten, lämpligheten samt utformningen av

Läs mer

Skattelagstiftningen och stoppskrivelser

Skattelagstiftningen och stoppskrivelser Skattelagstiftningen och stoppskrivelser Ingrid Melbi Retroaktivitetsförbudet Retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10 andra stycket regeringsformen innebär att skatt eller statlig avgift endast får tas ut

Läs mer

Ränteavdrag i företagssektorn - Skatteverkets förslag till förändring

Ränteavdrag i företagssektorn - Skatteverkets förslag till förändring Ränteavdrag i företagssektorn - Skatteverkets förslag till förändring Kandidatuppsats i Affärsjuridik (skatterätt) Författare: Handledare: Sanna Olsson Elise Adelsköld Framläggningsdatum 2010-05-19 Jönköping

Läs mer

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se.

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se. Remiss REGERINGSKANSLIET 2012-06-21 Fi2012/2385 Fi nansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Elisabeth Sheikh Telefon 08-405 36 49 SKATTEVERKET Solna ink. 2012-06- 2 5 Utdrag ur lagrådsremissen Effektivare

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra vissa fall av skatteplanering inom en intressegemenskap

Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra vissa fall av skatteplanering inom en intressegemenskap Promemoria Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra vissa fall av skatteplanering inom en intressegemenskap Promemorians huvudsakliga innehåll Skatteverket har under sin skattekontroll upptäckt

Läs mer

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. HFD 2014 ref 27 Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. Lagrum: 13 kap. 1 och 2, 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag april 2013 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Högre kurs i företagsbeskattning

Högre kurs i företagsbeskattning Högre kurs i företagsbeskattning PM 2 Neutral Bolagsskatt SOU 2014:40 2015-02-17 Hanna Djerf Inledning Vid ett regeringssammanträde den 13 januari 2011 beslutades Företagsskattekommitténs direktiv 1, enligt

Läs mer

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ).

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 62 Samtidig avyttring av andelar i flera olika företag mot ersättning i form av andelar i ett annat företag har inte ansetts utgöra ett enda gemensamt andelsbyte enligt bestämmelserna om

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningar

Ränteavdragsbegränsningar Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i skatterätt 30 högskolepoäng Ränteavdragsbegränsningar En studie av reglerna ur ett komparativt perspektiv Författare: Kristian Hamberg Handledare:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 5 november 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AB Segulah, 556488-6736 Ombud: AA och BB Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42 Målnummer: 7034-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-06-08 Rubrik: En näringsidkare har rätt att beräkna det för räntefördelning justerade

Läs mer

Begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder

Begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder Begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder Granskning av den så kallade ventilen Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Handledare: Maryna Delibalt Peter Krohn Framläggningsdatum

Läs mer

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare.

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare. Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist Skatteforskningsdagen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 13 mars 2014 Översikt Bakgrund till användningen av begreppet beneficial

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning

Läs mer

Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag

Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag Skatteutskottets betänkande 2011/12:SkU6 Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2011/12:17) om att avskaffa de s.k.

Läs mer

NSD. Finansdepartementet Er referens: Fi 2008/4390 Skatte- och Tullavdelningen Stockholm REMISSYTTRANDE

NSD. Finansdepartementet Er referens: Fi 2008/4390 Skatte- och Tullavdelningen Stockholm REMISSYTTRANDE NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet Er referens: Fi 2008/4390 Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Promemorian Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet

Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet Promemoria 2012-09-13 Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet Regeringen föreslår att bolagsskatten sänks till 22 procent och aviserar att ett investeraravdrag

Läs mer

Ventilen för koncerninterna lån i 24 kap. 10 e IL

Ventilen för koncerninterna lån i 24 kap. 10 e IL Filippa Jakobsson Ventilen för koncerninterna lån i 24 kap. 10 e IL Går den att tolka på ett rättssäkert sätt? The exemption of intercompany loans in Chapter 24:10 e IL Is it possible to interpret it in

Läs mer

Kunskapsdagen Nya ränteavdragsbegränsningsregler vad innebär den nya lagstiftningen i praktiken? Andreas Paulsson och Ingemar Ritseson

Kunskapsdagen Nya ränteavdragsbegränsningsregler vad innebär den nya lagstiftningen i praktiken? Andreas Paulsson och Ingemar Ritseson www.pwc.se Kunskapsdagen 2018 Nya ränteavdragsbegränsningsregler vad innebär den nya lagstiftningen i praktiken? Andreas Paulsson och Ingemar Ritseson Agenda Dagens utgångspunkt Nya ränteavdragsbegränsningsregler

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Reglerna om ränteavdragsbegränsningar

Reglerna om ränteavdragsbegränsningar Reglerna om ränteavdragsbegränsningar - är tioprocentsregeln och ventilen i behov av en skärpning? Kandidatuppsats inom affärsjuridik (internationell skatterätt) Författare: Amanda Lundqvist Handledare:

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm DOM 2018-04-13 Meddelad i Stockholm Sida 1 (18) Mål nr 1770 1771-17 KLAGANDE Husqvarna Holding AB, 556037-1964 Ombud: Magnus Larsén och Henrik Kjellgren Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20 111 30 Stockholm

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Dir. 2014:42. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Kommittédirektiv. Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Dir. 2014:42. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Kommittédirektiv Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag Dir. 2014:42 Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Sammanfattning Det är viktigt att tillhandahålla goda förutsättningar

Läs mer

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTEDELEGATION

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTEDELEGATION NSD NÄRINGSLIVETS SKATTEDELEGATION Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm Fi2010/5475/S1 Stockholm, 2011-04-04 Remissyttrande Skatteverkets promemoria En ny reglering för beskattning

Läs mer

Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/02080/S1 Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Maj 2017 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 Målnummer: 456-01 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-09-07 Rubrik: Fråga om kammarrätt i ett mål om inkomsttaxering utformat domslutet på ett sätt som omöjliggör

Läs mer

6 Koncernredovisning

6 Koncernredovisning Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av

Läs mer

2019 års begränsningsregler för koncerninterna lån och EU-rätten

2019 års begränsningsregler för koncerninterna lån och EU-rätten 2019 års begränsningsregler för koncerninterna lån och EU-rätten Strider tioprocentsregeln och den nya omvända ventilen mot EU-rättens etableringsfrihet? Johan Vikström HT 2018 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet,

Läs mer

Nedan diskuteras varje föreslagen regel för sig i ett svenskt perspektiv och i ett EUperspektiv.

Nedan diskuteras varje föreslagen regel för sig i ett svenskt perspektiv och i ett EUperspektiv. 1 (5) 2016-03-04 Dnr SU FV-1.1.3-0483-16 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01368/S1 Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Mars 2017 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningsreglerna

Ränteavdragsbegränsningsreglerna Juridiska institutionen Höstterminen 2013 Examensarbete i skatterätt 30 högskolepoäng Ränteavdragsbegränsningsreglerna En analys av en snurrig reglering Författare: Emelie Hallin Handledare: Docent Jan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 september 2014 KLAGANDE 1. Aktiebolaget Familjebostäder, 556035-0067 2. Aktiebolaget Stockholmshem, 556035-9555 3. Aktiebolaget Svenska

Läs mer

En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen.

En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen. HFD 2017 ref. 3 En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen. 7 kap. 16 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1343 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:36

Regeringens proposition 2009/10:36 Regeringens proposition 2009/10:36 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn Prop. 2009/10:36 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 oktober

Läs mer

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ).

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 16 Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 december 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 januari 2013 i mål

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningar

Ränteavdragsbegränsningar Ränteavdragsbegränsningar Hur påverkar beneficial owner rent konstlade upplägg? Behrang Nikou Kandidatuppsats i handelsrätt HARH10 Vårterminen 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning 7 1.1 Bakgrund 7 1.2

Läs mer

Ränteavdrag. En analys av förslag till effektivare ränteavdragsbegränsningar. Kandidatuppsats inom affärsjuridik (skatterätt)

Ränteavdrag. En analys av förslag till effektivare ränteavdragsbegränsningar. Kandidatuppsats inom affärsjuridik (skatterätt) Ränteavdrag En analys av förslag till effektivare ränteavdragsbegränsningar Kandidatuppsats inom affärsjuridik (skatterätt) Författare: Sanna Hietala Handledare: Anna Gerson Framläggningsdatum 2012-05-14

Läs mer

6 Kommissionärsförhållanden

6 Kommissionärsförhållanden 191 6 Kommissionärsförhållanden 36 kap. IL bet. 1965:BevU43, prop. 1965:126, SOU 1964:29, bet. 1978/79:SkU57, prop. 1978/79:210, SOU 1977:86, bet. 1984/85:SkU23, prop. 1984/85:70, DsFi 1984:9, bet. 1999/2000:SkU2,

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 19 Förutsättningarna för att bevilja expertskatt är inte uppfyllda när ersättningen för arbetet i Sverige överstiger två prisbasbelopp per månad de två första åren av anställningsperioden

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter 6 PM 2013-08-01 Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter Allmänt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 juni 2016 KLAGANDE Abhann Productions Ltd Ombud: Advokat Martin Nilsson och jur.kand. Maria Holme Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB

Läs mer

48 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2018 följande dom (mål nr ).

48 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 61 Fråga om tillämpning av undantaget från kapitalvinstbeskattning vid fusion mellan fonder när utländska alternativa investeringsfonder fusioneras. Förhandsbesked om inkomstskatt. 48 kap.

Läs mer

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt MEMO Till: Från: Martha Gurmu, Fysioterapeuterna Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt Skattekonsulter Grant Thornton Sweden

Läs mer

Underkapitaliseringsregler Ett alternativ till de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna?

Underkapitaliseringsregler Ett alternativ till de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna? Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats 15 hp Kandidatprogram i Affärsjuridik - Affärsrätt VT2016 ISRN-nummer LIU-IEI-FIL-G--16/01528--SE Underkapitaliseringsregler

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten; SFS 1998:1601 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 Ombud: Lars Haraldsson Haraldsson Consulting AB Kvinnebyvägen 123 589 33 Linköping MOTPART Skatteverket

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (13) meddelad i Stockholm den 16 februari 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART NASDAQ OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG AB Box 16106 103 23 Stockholm

Läs mer

6 Kommissionärsförhållanden

6 Kommissionärsförhållanden Kommissionärsförhållanden 1435 6 Kommissionärsförhållanden SOU 1964:29, prop. 1965:126, bet. 1965:BevU43, SOU 1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, DsFi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23

Läs mer

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt HFD 2015 ref 48 Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet

Läs mer

Remiss av promemorian Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Remiss av promemorian Effektivare ränteavdragsbegränsningar 1 (5) YTTRANDE 2012-04-24 Remiss av promemorian Effektivare ränteavdragsbegränsningar Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som har anmodats yttra sig över Finansdepartementets promemoria

Läs mer

I N T E R N A T I O N E L L A H A N D E L S H Ö G S K O L A N HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING. Åtgärder mot koncernintern skatteplanering

I N T E R N A T I O N E L L A H A N D E L S H Ö G S K O L A N HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING. Åtgärder mot koncernintern skatteplanering I N T E R N A T I O N E L L A H A N D E L S H Ö G S K O L A N HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Åtgärder mot koncernintern skatteplanering genom ränteupplägg Magisteruppsats inom skatterätt Författare: Lina Ahlström

Läs mer

Regeringens skrivelse 2000/01:64

Regeringens skrivelse 2000/01:64 Regeringens skrivelse 2000/01:64 Meddelande om kommande förslag om ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag samt i reglerna om underprisöverlåtelser Regeringen överlämnar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2009:1413 Utkom från trycket den 14 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer