Högskolekvalitet för bättre matchning och fler jobb

Transkript

1 juni 2013 Mikaela Almerud Högskolekvalitet för bättre matchning och fler jobb Högskolekvalitet för bättre matchning och fler jobb så rustar vi studenter för ett modernt arbetsliv

2 Innehåll Bakgrund till rapporten... 3 Sammanfattande resultat från Högskolekvalitet... 4 Etableringspeng för ökad samverkan Högskolekvalitet vad betyder det i kronor och ören?... 5 Del 1 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet Sammanfattning Inledning Rapportens disposition Definitioner Om etableringsstudien och projektet Högskolekvalitet Bakgrund Samverkan Genomförandet av etableringsstudien Sammanfattande resultat Underlaget Sysselsättningen bland undersökningsdeltagarna Utbildningens betydelse och relevans för ett kvalificerat arbete Samverkan under utbildningen och etablering på arbetsmarknaden Samverkans betydelse enligt de årliga rapporterna Slutsatser och reflektioner Bilaga A Exempel på etableringsenkät (2012) Kontrollfrågor Frågor Bilaga B Rapporter inom ramen för projektet Högskolekvalitet Del 2 Högskolekvalitet vad betyder det i kronor och ören? Sammanfattning Inledning Metodik och upplägg Humaniora Medie- och kommunikationsvetenskap Historisk-filosofiska ämnen Sammanfattning: Humaniora Juridik och Samhällsvetenskap Företagsekonomi Sociologi Sammanfattning: Juridik och Samhällsvetenskap

3 Naturvetenskap Biologi Sammanfattning: Naturvetenskap Teknik Maskinteknik Data/elektroteknik Sammanfattning: Teknik Totala effekter Går det att höja högskolekvaliteten?

4 Bakgrund till rapporten För ett konkurrenskraftigt näringsliv är tillgången på kompetenta medarbetare en av de absolut viktigaste faktorerna. Särskilt avgörande är detta när företag ska expandera och nyrekrytera. Företagen har således ett direkt intresse i att utbildningssystemet, på alla nivåer, ger de kompetenser som behövs i arbetslivet, oavsett bransch. Jobbens kvalifikationsnivå har ökat markant de senaste tjugo åren, så även utbildningsnivån hos arbetstagarna. Men de har ökat i olika takt. Den genomsnittliga utbildningsnivån har stigit betydligt snabbare än arbetslivets krav. År 2000 hade cirka en tredjedel av alla anställda en utbildning som var minst två år för lång i relation till jobbets krav 1. Matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad fungerar således inte. Samstämmiga forskningsresultat från många länder, däribland Sverige, visar att utbildningens ekonomiska avkastning för den enskilde löntagaren är relativt låg om arbetets kvalifikationskrav understiger individens uppnådda utbildning. 2 Denna situation leder till vad man brukar benämna som överutbildning. 3 En hög grad av överutbildning innebär en förlust i produktivitet och utgör en betydande samhällsekonomisk kostnad. Överutbildning är ett symptom av och en del av den matchningsproblematik som innebär att företagen har svårt att hitta rätt kompetens samtidigt som många högutbildade, särskilt inom vissa inriktningar, har svårt att hitta jobb. Att akademiker tar jobb som understiger deras kvalifikationer innebär att de tränger undan personer med lägre utbildningsnivåer. Mycket tyder också på att matchningen har försämrats ytterligare under det senaste årtiondet. I Framtidskommissionens rapport Matchning på den svenska arbetsmarknaden framgår att bara omkring hälften av alla anställda i Sverige idag är korrekt matchade med utbildningslängd och inriktning. 4 Liknande resultat har publicerats av OECD, som i flera studier undersökt överensstämmelsen mellan medarbetarnas kompetensnivå och kvalifikationsnivån i deras arbetsuppgifter. 5 I en underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen från januari 2013 framgick, att mellan 1974 och 2010 ökade andelen i arbetskraften som var överutbildade sett till sina arbetsuppgifter från strax över tio procent till över 50 procent. Samtidigt minskade andelen som var rätt matchade från över 70 procent till runt 40 procent. 6 Mot denna bakgrund arbetar Svenskt Näringsliv aktivt med att identifiera åtgärder för en ökad matchning på arbetsmarknaden, bland annat genom undersökningen Högskolekvalitet, som årligen mellan 2007 och 2012 undersökt relationen mellan 1 Thålin, M, Överutbildningen i Sverige: utveckling och konsekvenser, Ibid., s Kap. 5 i Utbildningsvägen vart leder den? Om ungdomar, yrkesutbildning och försörjning. red. J. Olofsson, SNS Förlag, Framtidskommissionen: Matchning på den svenska arbetsmarknaden, OECD, Right for the job: Over Qualified or under-skilled?, 2011 och OECD, Trends shaping education, le Grand m.fl., Vid arbetslivets gränser, underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, 2013, s. 33 3

5 utbildningars samverkan med arbetslivet, och studenters etablering på arbetsmarknaden. Samtliga dessa undersökningar har påvisat ett starkt samband mellan god samverkan mellan utbildningar och arbetsliv och en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Att utbildningarna ska samverka med arbetslivet och samhället i stort kan man tycka är en självklarhet. Den tredje uppgiften, som varit inskriven i högskolelagen sedan 1977 och som innebär att lärosätena vid sidan om utbildning och forskning ska sprida kännedom om sin verksamhet, kompletterades nämligen 1997 med en samverkansuppgift, som innebär att lärosätena ålades att samverka med det övriga samhället. Samverkansuppgiften har dock sedan dess införande varit nedprioriterad, förmodligen för att det saknas ekonomiska incitament att utveckla den. Konsekvensen är en sämre matchning på arbetsmarknaden. Sammanfattande resultat från Högskolekvalitet I Kapitel 1: Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet , redogörs för de sammanfattande resultaten från projektet Högskolekvalitet. Underlaget har tagits fram av Faugert & Co. Utvärdering AB på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Sammanfattningsvis visar resultaten att utbildningars samverkan med arbetslivet leder till avsevärt ökade chanser för nyexaminerade att hitta rätt på arbetsmarknaden. Om samverkan under utbildningen varit god ökar det sannolikheten för den nyexaminerade att få ett kvalificerat jobb med i genomsnitt 69 procent. Rapporten visar att knappt två tredjedelar av den undersökta populationen under sexårsperioden ( ) har ett kvalificerat jobb ett år efter examen. Det kan inte gärna ses som ett acceptabelt resultat för den svenska högskolan. Särskilt oroväckande är det eftersom tiden till första jobbet kan vara en av de mest kritiska perioderna under den nyexaminerades karriär. Ju längre tid efter examen den nyexaminerade går utan jobb, desto större risk finns för långsiktigt negativa konsekvenser i karriären. 7 En förklaring till de svårigheter som många nyexaminerade upplever med att ta sig in på arbetsmarknaden är att utbildningarna brister i sin förmåga att förbereda studenterna för arbetslivet. Det är ett allvarligt problem som behöver åtgärdas. Och misslyckandet beror inte på tillfälligheter eller enstaka misstag. Det har sin grund i ett antal systemfel. Ett av de viktigaste rör resurstilldelningssystemet. Ett ändamålsenligt resurstilldelningssystem kräver en balans av inslag som möjliggör att många ska kunna utbilda sig samtidigt som kvaliteten i utbildningen är hög. Det nuvarande resurstilldelningssystemet för universitet och högskolor uppfyller inte dessa kriterier. Etableringspeng för ökad samverkan Att utbildningar leder till jobb efter examen och bidrar till kompetensförsörjningen är ett centralt mål för den högre utbildningen. Resurstilldelningen behöver därför i högre utsträckning kopplas till resultatmått, i form av arbetslivsetablering. I januari i år presenterade vi Ett nytt finansieringssystem för högskolan för höjd kvalitet och fler jobb, i vilken vi föreslog en översyn av det nuvarande finansieringssystemet för den högre utbildningen. De anslagsgrunder som lyftes fram som 7 Gartell (2009), Har arbetslöshet i samband med examen från högskolor långsiktiga effekter?, IFAU, Rapport 2009:8. 4

6 kvalitetsdrivande var en studentpeng, en examenspeng, en kvalitetspeng och en etableringspeng. Då föreliggande rapport diskuterar matchning mellan utbildade och arbetsmarknaden kommer vi här att argumentera vidare för etableringspengen som en anslagsgrund i finansieringen till lärosätena. Om statsmakterna menar allvar med att lärosäten ska samverka med det omgivande samhället, och att utbildningar ska leda till jobb, måste det få ett genomslag i systemet för resursfördelning. Syftet med att införa en etableringspeng är att de lärosäten som är duktiga på att utforma utbildningar som leder till jobb, i synnerhet kvalificerade jobb, ska få större anslag. Dagens och framtidens arbetsmarknad behöver människor med utbildning över hela det vetenskapliga fältet från humaniora och samhällsvetenskap till medicin, naturvetenskap och teknik. Utbildningsanordnare, oavsett vetenskaplig disciplin, bör få stärkta incitament att, inte minst genom samverkan med näringslivet, utforma utbildningarna på ett sådant sätt att studenterna får kvalificerade jobb efter avslutad examen. Olika utbildningsinriktningar har självklart olika förutsättningar på arbetsmarknaden. Ska etableringspengen vara kvalitetsdrivande fordras därför att utbildningar inom en och samma disciplin jämförs med varandra. Att etablering finns med som en resurstilldelande parameter är nödvändigt för att åstadkomma en ökad samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Eftersom samverkan i dagsläget ligger under den ofinansierade tredje uppgiften är samverkansuppgiften nedprioriterad. Med en etableringspeng skulle det finnas ekonomiska vinster för utbildningsansvariga att satsa på samverkan, eftersom samverkan tydligt ökar studenternas möjligheter att etablera sig efter studierna. Högskolekvalitet vad betyder det i kronor och ören? I del två av rapporten, Högskolekvalitet vad betyder det i kronor och i ören, görs räkneexempel baserat på skillnaderna i etablering som finns inom discipliner och vad dessa skillnader betyder i kronor och ören. Underlaget som presenteras har tagits fram av Kreicbergs utredning & opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Undersökningarna i Högskolekvalitet visar stora skillnader i etablering inom discipliner. För att kunna räkna på konsekvenserna av detta introduceras begreppet förväntad lön, som väger samman chanserna till jobb med genomsnittslönen bland de sysselsatta. Om medianlönen för de som fått jobb efter examen är kronor, och hälften av de examinerade fått jobb, blir den förväntade lönen kronor. Ett lärosäte vars examinerade har en hög medianlön, men en låg sysselsättningsgrad, kan således visa på ett sämre utfall än ett lärosäte med en lägre medianlön efter examen, men med en högre chans till jobb. Inom fyra ämnesområden har två ämnen valts ut och skillnaderna i förväntad lön räknats ut. Utifrån dessa har de tre bästa lärosätena inom varje disciplin identifierats och jämförts med genomsnittet för disciplinen. Skillnaderna som framträder då är stora. Om alla högskolor skulle uppvisa samma resultat som de bästa inom en disciplin skulle det givetvis vara positivt för deras studenter. En sådan utveckling skulle även ge positiva effekter på samhällsekonomin. Om fler examinerade skulle få större chanser till ett jobb och högre löner skulle skatteintäkterna öka. 5

7 Totalt sett rör det sig om skillnader i inkomst på mellan 1,4 och 4 miljarder kronor per år. Med ett skattetryck på cirka 45 procent innebär det att de offentliga skatteintäkterna skulle kunna öka med mellan 700 miljoner och 1,8 miljarder kronor, om genomsnittsskolorna nådde samma resultat som de tre bästa lärosätena inom respektive disciplin. Dessa beräkningar ska ses som räkneexempel, då det finns uppenbara osäkerhetsgrunder i dem. För det första är det inte rimligt att anta att alla lärosäten som bedriver utbildning inom en och samma disciplin kan nå samma resultat. Olika utbildningar attraherar studenter med olika meritvärden vid antagning. Det kan självfallet påverka det slutliga resultatet men när vi studerar ekonomutbildningen, för vilken vi har flest observationer, kan vi inte se något entydigt samband mellan meritvärden vid antagning och utfallet på arbetsmarknaden. För det andra är inte säkert att skillnaderna enbart beror på utbildningarnas kvalitet. Det kan självfallet finnas regionala skillnader på arbetsmarknaden som påverkar etableringen, även om det är ett tveksamt argument då högutbildades arbetsmarknad måste anses vara nationell snarare än regional. Givet dessa förutsättningar har vi tagit fram räkneexempel som visar på de ekonomiska vinsterna som skulle uppstå om den förväntade lönen för det genomsnittliga lärosätet ökade till samma nivå som den förväntade lönen för de bästa lärosätena inom disciplinen. Beräkningarna är genomgående konservativa och något underskattade varför vinsterna av ökad etablering sannolikt skulle bli något större i verkligheten än vad som redovisas. Räkneexemplen fyller också ett syfte i diskussionen kring en etableringspeng som en av anslagsgrunderna i ett nytt finansieringssystem för den högre utbildningen. I dag saknas en diskussion om målsättningar för den högre utbildningen vad gäller etablering. Hur stor andel av de nyexaminerade i kvalificerade jobb ett år efter examen är rimligt att förvänta sig? Finns det någon lägsta accepterad nivå att förhålla sig till? Samverkan leder till ökad etablering inom alla discipliner och är således medlet för att nå målet. Etableringspengen skulle skapa incitament att utveckla samverkan. Menar Sverige allvar med att konkurrera som kunskapsnation i framtiden, är det nödvändigt att en betydande förändring av systemet för fördelning av resurser till den högre utbildningen kommer till stånd. Svenskt Näringsliv vill genom denna syntesrapport framhålla och upprepa detta budskap om behovet av reformer. Juni 2013 Mikaela Almerud Högskolepolitisk expert Utbildning forskning och innovation Svenskt Näringsliv 6

8 Del 1 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet Underlaget är framtaget av Faugert & Co. Utvärdering AB

9 Sammanfattning Föreliggande rapport redovisar en syntes av Svenskt Näringslivs undersökningar inom ramen för projektet Högskolekvalitet, som genomförts under åren 2007 till Högskolekvalitet bygger på två årligen återkommande undersökningar; en etableringsundersökning som undersöker nyexaminerades etablering på arbetsmarknaden och en samverkansundersökning som undersöker den högre utbildningens samverkan med arbetslivet. Fokus i denna syntes ligger på studien av svenska studenters etablering på arbetsmarknaden (etableringsstudien). Målet med studien har varit att få en bild av nyutexaminerade akademikers etablering på arbetsmarknaden efter avslutade studier, och hur detta hänger samman med i vilken omfattning samverkan med arbetslivet har varit integrerat i utbildningen. Mellan åren 2007 och 2012 har sammantaget omkring nyligen examinerade studenter svarat på etableringsstudiens frågor som i huvudsak berört hur stor andel studenter som har ett jobb, om jobben är kvalificerade, löner, hur samverkan under utbildningen upplevdes, vilken betydelse utbildningen har för jobbet och hur nöjd man är med sin utbildning. Syntesrapporten visar att totalt 81 procent av de nyexaminerade som intervjuades hade en avlönad sysselsättning vid intervjutillfället (omkring ett år efter att examen togs ut). En central aspekt har dock varit vilken kvalifikationsgrad på jobb de examinerade studenterna har. Den investering som ett antal års högre studier innebär bör resultera i mer än bara ett jobb ett kvalificerat jobb med arbetsuppgifter som kräver den utbildningsnivå som den examinerade har. Totalt hade endast drygt 60 procent av de examinerade arbetsuppgifter på en kvalifikationsnivå som stämmer överens med deras utbildningsnivå ett år efter examen. Mer än hälften av de tillfrågade (56 procent) anser att samverkan mellan deras utbildning och arbetslivet varit undermålig eller inte särskilt god. Totalt 44 procent av de tillfrågade anser att samverkan i utbildningen varit god eller mycket god. Det finns ett tydligt positivt samband mellan de som anser att deras utbildning hade en god samverkan med arbetslivet och hur nöjda de är med sin utbildning. De som menar att samverkan i utbildningen varit god eller mycket god skulle i högre utsträckning också välja om sin utbildning på nytt, jämfört med de som skattat samverkan som undermålig eller inte särskilt god. Dessa samband gäller inom samtliga de fyra ämnesområden som rapporten huvudsakligen fokuserar på. Sambandet mellan god samverkan och förbättrade chanser på arbetsmarknaden har funnits under alla de sex år som Svenskt Näringsliv har genomfört Högskolekvalitet. En god samverkan mellan arbetslivet och utbildningarna ökar sannolikheten för studenterna att få kvalificerade jobb, jobb snabbare efter examen, få högre ingångslön, och vara nöjda med sin utbildning. Den övergripande slutsatsen av rapporten och studierna är att det finns mycket att vinna för alla parter på en utökad samverkan i den svenska högskolan. Svenskt Näringsliv vill därför se reformer som ökar drivkrafterna att integrera samverkan med arbetslivet tydligt i utbildningarna på universitet och högskolor, bl.a. genom förändringar i resurstilldelningssystemet. 8

10 1 Inledning För ett konkurrenskraftigt näringsliv är tillgången på kompetenta medarbetare en av de absolut viktigaste faktorerna. Särskilt avgörande är detta när företag ska expandera och nyrekrytera. Företagen har således ett direkt intresse i att utbildningssystemet, på alla nivåer, ger de kompetenser som behövs i arbetslivet, oavsett bransch. Mot den bakgrunden har Svenskt Näringsliv under senare år aktivt jobbat med att identifiera åtgärder för en ökad matchning på arbetsmarknaden. Bland annat genom undersökningen Högskolekvalitet som årligen mellan 2007 och 2012 undersökt relationen mellan utbildningars samverkan och studenters etablering på arbetsmarknaden. Att utbildningarna ska samverka med det omgivande samhället kan tyckas vara en självklarhet. Den tredje uppgiften som varit inskriven i högskolelagen sedan 1977 och som innebär att lärosätena vid sidan om utbildning och forskning ska sprida kännedom om sin verksamhet, kompletterades 1997 med en samverkansuppgift som innebar att lärosätena ålades att samverka med det övriga samhället. Men samverkansuppgiften har sedan dess införande varit nedprioriterad. Det är problematiskt och innebär att nyexaminerades etablering på arbetsmarknaden är lägre än vad den kunde varit. Denna rapport redovisar en syntes av Svenskt Näringslivs undersökningar inom ramen för projektet Högskolekvalitet. Högskolekvalitet bygger på två årligen återkommande undersökningar; en etableringsundersökning som undersöker nyexaminerades etablering på arbetsmarknaden och en samverkansundersökning som undersöker den högre utbildningens samverkan med arbetslivet. Undersökningarnas resultat har årligen presenterats i rapporter som Högskolekvalitet och Akademi eller verklighet?. Resultaten har också tillgängliggjorts på hemsidorna hogskolekvalitet.se och samverkamera.se. Faugert & Co Utvärdering har haft i uppdrag att sammanställa underlaget till denna syntesrapport med data och slutsatser baserat på framför allt etableringsstudien i projektet Högskolekvalitet. Sammanställningen har genomförts av Göran Melin (projektledare), Maria Grudin och Miriam Terrell under perioden april juni Rapportens disposition I föreliggande rapport görs en syntes av de undersökningar som har utgjort Högskolekvalitet mellan åren 2007 och Fokus ligger på etableringsstudien. Underlaget består dels av de rapporter som Svenskt Näringsliv sammanställt inom ramen för Högskolekvalitet, vilka förtecknas i bilaga B, dels data från etableringsstudiens undersökningar för åren Rapporten inleds med en bakgrund till Högskolekvalitet samt en kort beskrivning av hur etableringsstudien genomförts under respektive år (Kapitel 2). I kapitel 3 redogörs för de sammantagna resultaten. I Kapitel 4 presenterar vi våra slutsatser samt reflekterar kring dessa. 8 Data från år 2007 inte är jämförbara med övriga år (annorlunda frågor och svarsalternativ). 9

11 1.2 Definitioner När vi pratar etablering på arbetsmarknaden finns det ett antal mått som bör uppmärksammas. Etableringsstudien har utgått från följande mått som ställts i relation till ämne och lärosäte. Sysselsatt: Högskolekvalitets definition av att vara sysselsatt, eller i arbete, är att individen ska ha en heltids- eller visstidsanställning, doktorandtjänst eller vara egenföretagare vid mätpunkten som är ca ett år efter att examen plockats ut. Gruppen som har angett övrig eller annan sysselsättning innehåller bland annat föräldralediga som inte har en anställning, sjukskrivna eller personer som av någon annan anledning inte anser sig tillhöra något av alternativen tillsvidareanställd, visstidsanställd, studerande, doktorand, eller arbetssökande. Kvalificerat arbete: I alla typer av studier där man pratar om etablering är det självfallet intressant att titta på hur många som får jobb efter examen, men det säger inte så mycket varken om kvaliteten i den högre utbildningen eller om utbildningen är en bra investering. En person som lägger ner flera år på studier, och går miste om potentiell arbetsinkomst under tiden samt dessutom ofta belånar sig, förväntar sig rimligen att få något tillbaka för denna investering. Ett av syftena med Högskolekvalitet har därför varit att undersöka om de svarande har ett kvalificerat arbete. Med kvalificerat arbete avses ett arbete där arbetsuppgifternas kvalifikationsnivå minst motsvarar utbildningsnivån. De svarande i etableringsstudien har själva fått göra bedömningen av om arbetet är att se som kvalificerat. Kvalifikationsgrad: Denna anger hur stor del av den arbetande populationen som har ett kvalificerat jobb vid mätpunkten som är ca ett år efter examen. Etablerad: Etableringen på arbetsmarknaden är ett viktigt mått eftersom det talar om både huruvida de examinerade och samhället får avkastning på den investering som gjorts i utbildningen. När vi inom ramen för Högskolekvalitet pratar om att vara etablera avser vi ett kvalificerat jobb. Etableringsgrad: Denna anger hur stor andel av den totala populationen som har ett kvalificerat jobb, och alltså är etablerade, vid mätpunkten som är ca ett år efter examen. 10

12 2 Om etableringsstudien och projektet Högskolekvalitet 2.1 Bakgrund En viktig utgångspunkt för projektet Högskolekvalitet är den matchningsproblematik som existerar på svensk arbetsmarknad. Trots att Sverige satsar stora resurser på högre utbildning, och trots att antalet högutbildade är större än någonsin, har företagen svårt att hitta rätt kompetens. Detta framgår bland annat samtliga tre rekryteringsenkäter som Svenskt Näringsliv gjort under den tidsperiod som Högskolekvalitet har genomförts. 9 Undersökningarna visar att i genomsnitt vart femte rekryteringsförsök misslyckas på grund av att företagen inte hittar rätt kompetens. Vartannat företag som försökt anställa upplever svårigheter att rekrytera. Den näst vanligaste orsaken är att företagen inte hittar personer med rätt utbildning. 61 procent av företagen uppger detta. Samtidigt är det svårt för många unga att finna ett arbete som matchar deras utbildning. Även bland de med högre utbildning finns grupper där betydande andelar har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Denna problematik innebär att svenska företag riskerar att stå utan tillgång till personal med relevant utbildning samtidigt som unga högutbildade riskerar att stå utan jobb efter flera års studier. En av Svenskt Näringslivs ambitioner med Högskolekvalitet har varit att synliggöra denna problematik. En åtgärd för att få bukt med matchningsproblematiken är att ge studenter tillgång till relevant information vad gäller olika utbildningars möjligheter till jobb efter avslutade studier. Att ge blivande studenter förutsättningar att fatta välinformerade utbildningsval är en förutsättning för att reducera matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Det förutsätter att kvalitetsbegreppet inom den högre utbildningen breddas till att också omfatta studenternas möjligheter att få kvalificerade jobb efter avslutade studier. 2.2 Samverkan En annan utgångspunkt för projektet Högskolekvalitet är att utbildningar som har en nära samverkan med arbetslivet ökar studenters möjligheter att etablera sig efter examen. Samverkan ger dels studenter möjligheter att applicera sina nyvunna kunskaper i praktiken och därmed ombilda dessa till något som mer kan liknas vid kompetens och arbetslivserfarenhet, dels möjligheter att knyta kontakter med framtida arbetsgivare. Arbetsgivare får i sin tur möjlighet att träffa potentiella nya medarbetare, och ges insyn i och kännedom om utbildningarnas utformning och innehåll. Dessvärre saknas information om och uppföljning av hur utbildningar samverkar med näringslivet. Projektet Högskolekvalitet har därför, förutom nämnda etableringsstudie även innefattat en samverkansstudie med syfte att kunna redogöra för och rangordna olika utbildningar utifrån hur mycket och hur väl de samverkar med det omgivande samhället. 9 Missade möjligheter, Svenskt Näringsliv,

13 För att genomföra samverkansstudien har Svenskt Näringsliv skickat ut enkäter per e-post 10 till programansvariga eller annan ansvarig personal vid samtliga lärosäten som erbjuder program på grundnivå eller avancerad nivå inom de aktuella utbildningarna/ämnena. Svaren har sedan utgjort underlag dels för en rangordning av utbildningarna ur ett samverkansperspektiv, där olika samverkansformer poängsatts. Resultaten från studien har tillgängliggjorts på hogskolekvalitet.se 11 och sedan 2012 även på samverkamera.se. 2.3 Genomförandet av etableringsstudien Mellan åren 2007 och 2012 har sammantaget omkring nyexaminerade omfattats av etableringsstudien. Observationer finns inom samtliga ämnesområden; juridik och samhällsvetenskap, teknik, humaniora och teologi, naturvetenskap, vård och omsorg, konstnärligt område, medicin och odontologi, samt övrigt område 12. Majoriteten av intervjuer har gjorts med nyexaminerade inom ämnesområdena Juridik- och samhällsvetenskap, Teknik, Naturvetenskap och Humaniora och teologi. För dessa områden har vi data för samtliga år och kan se en utveckling över tid. Vi har därför valt att fokusera dessa i syntesen års studie inkluderade lärarutbildningen men då denna inte var jämförbar med andra utbildningar, främst ifråga om samverkan så valdes denna bort från under de efterföljande åren studien gjordes. Under åren avgränsades konsekvent studien till att inte omfatta utbildningar med reglerad samverkan. Antalet studenter som ingått i studien varierar något från år till år beroende på antalet ämnen som undersökts och antalet examinerade studenter inom de undersökta ämnena under respektive år. 13 Intervjuer har gjorts med examinerade såväl på grund- och avancerad nivå. Intervjuerna har skett cirka ett år efter att examen tagits ut. I 2007 års studie intervjuades personer som tagit ut sina examina under läsåret 2005/2006 I 2008 års studie intervjuades personer som tagit ut sina examina under läsåret 2006/2007 I 2009 års studie intervjuades personer som tagit ut sina examina under läsåret 2007/2008 I 2010 års studie intervjuades personer som tagit ut sina examina under läsåret 2008/ gjordes intervjuer med personer som tagit ut sina examina under läsåret 2009/ gjordes intervjuer med personer som tagit ut sina examina under läsåret 2010/ och 2008 skickades fysiska enkäter ut via post 11 Här har studenter själva kunnat söka information om hur och i vilken omfattning olika utbildningar samverkar med arbetslivet samt söka etableringsstatistik för tidigare studenter som examinerats i samma ämne. 12 Inom detta ämnesområde finns ämnena: arbetsvetenskap och ergonomi, barn- och ungdomsstudier, genusstudier, miljövård och miljöskydd, teknik i samhällsperspektiv, friskvård, idrott/idrottsvetenskap, luftfart, sjöfart och krigsvetenskap 13 Kontaktuppgifter för de examinerade studenterna har beställts från respektive lärosäte, varefter ett slumpmässigt urval gjorts inom respektive utbildning/huvudområde. 12

14 Intervjuerna har genomförts i form av telefonintervjuer med ett enkätformulär med fasta svarsalternativ som underlag. 14 Viss variation på frågorna har förekommit från år till år men ett antal frågor har varit återkommande. Dessa har omfattat: Den examinerades huvudsysselsättning Hur lång tid det tog till första jobbet Om jobbet är kvalificerat Ingångslön Kontakten med arbetslivet under utbildningen I bilaga A återfinns ett exempel på den senaste etableringsenkäten (2012). 14 Intervjuerna har gjorts av undersökningsföretagen Studentkraft AB/Joblink Norden AB, Novus Opinion och Demoskop AB på uppdrag av Svenskt Näringsliv 13

15 3 Sammanfattande resultat Studierna som har legat till grund för Högskolekvalitet har genomförts årligen mellan Syftet med denna syntes är att sammanställa resultat från studierna för de olika åren med ett visst jämförande perspektiv. Följande frågeställningar har fokuserats: Vilken huvudsysselsättning har de examinerade ca ett år efter examen? Hur många av de som arbetar har ett kvalificerat arbete (i nivå eller över nivå med sin utbildning) ca ett år efter examen? Hur skattar de examinerade samverkan under sin utbildning? Vilken betydelse har skattad samverkan i utbildningen för: möjligheten att få ett kvalificerat jobb tid till första jobb ingångslön nöjdhet med utbildningen (om den examinerade skulle välja samma utbildning om denne fick chansen att söka till högskolan på nytt) Data från 2007 är inte jämförbara med data från övriga år 15 och inkluderas därför inte i sammanställningen. Resultat från de skriftliga rapporterna för år 2007 ingår dock 16. Vad gäller sysselsättning vid intervjutillfället fanns år 2008 alternativet studerande/ forskarutbildning vilket gör att man för det året inte kan särskilja de som studerade på avancerad nivå från de som befann sig i forskarutbildning med doktorandtjänst eller motsvarande. Detta ändras från 2008 då doktorandtjänst eller forskarutbildning likställdes med jobb. Resultat för de 189 personer som angett sysselsättning studerande/forskarutbildning från 2008 redovisas därför fortsättningsvis inte men kommenteras emellanåt i texten. 3.1 Underlaget Underlaget till denna syntes består av de sex rapporter som gjorts inom ramen för projektet Högskolekvalitet samt rapporten Fel fokus för svensk forskarutbildning. Utöver det omfattas sammanslagna data från de intervjuer som gjorts inom ramen för etableringsstudierna under respektive år. Ofullständiga svar och information som inte går att jämföra mellan åren har rensats bort och omfattas således inte av denna syntes. Det totala antalet observationer i etableringsstudien för samtliga år ( ) är drygt , men följande resultatredovisningar bygger på svar från personer, vilket utgör cirka 93 procent. Detta dels på grund av att data för år 2007 har exkluderats, dels för att vissa observationer har uteslutits från materialet för att vara kompatibelt. 15 Framförallt beroende på att enkätfrågorna och svarsalternativen såg något annorlunda ut. 16 Akademi eller verklighet? (2007) och Låt studenternas val styra (2007) 14

16 Under de år Högskolekvalitet har genomförts har resultaten redovisats på en så detaljerad nivå som möjligt. I första hand på ämnesnivå och i de fall det inte varit möjligt på delämnesnivå. 17 Vi har i syntesen dock valt att inte redovisa resultaten lika detaljerat utan väljer här istället att redogöra för och jämföra resultat huvudsakligen fördelat på fyra stora ämnesområden; juridik och samhällsvetenskap, teknik, humaniora och teologi, samt naturvetenskap, vilka finns representerade i datamaterialet för samtliga år. Dessa ämnesområden omfattar 94 procent av de intervjuade. Tabell 1 nedan visar det totala antalet och andelen intervjuade per vetenskapligt område för åren Tabell 1. Antal intervjuade per vetenskapligt område (andel av totalt antal intervjuade). Ämnesområde Antal intervjuer (andel av totalt) Juridik och samhällsvetenskap (48 %) Teknik (27 %) Humaniora och teologi (11 %) Naturvetenskap (8 %) Vård och omsorg 893 (3 %) Konstnärligt område 331 (1 %) Övrigt område 252 (1 %) Medicin och odontologi 211 (1 %) TOTALT (100 %) I Figur 1 framgår vilka vetenskapliga områden som täcks in för respektive år och fördelningen dem emellan. 19 Figur 1. Fördelning av intervjupersoner per ämnesområde uppdelat per år. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Juridik och samhällsvetenskap Humaniora och teologi Vård och omsorg Medicin och odontologi Teknik Naturvetenskap Konstnärligt område Övrigt område 17 I enlighet med den nyämnesstruktur som används av det som var Högskoleverket och som numer går under Universitetskanslersämbetet 18 För en person saknas information om vetenskapligt område. 19 Övriga vetenskapliga områden (vård och omsorg, konstnärligt område, medicin och odontologi, övrigt område) omfattar som högst tio procent av svaren för år 2011 respektive år

17 3.2 Sysselsättningen bland undersökningsdeltagarna Figur 2 visar fördelningen på typ av sysselsättning vid intervjutillfället. Totalt uppgav 81 procent att de hade ett arbete. Elva procent studerade fortfarande och sex procent var arbetssökande. En procent uppgav annat. Med siffror för det första och sista året visar Figur 3 hur andelen som angett respektive typ av sysselsättning har förändrats mellan åren Andelen tillsvidareanställda har sedan 2008 sjunkit med tolv procentenheter (dock en ökning på fyra procentenheter mellan 2011 och 2012). Andelen visstidsanställda har varit relativt konstant mellan åren med en förändring på som högst två procentenheter från ett år till ett annat ( ). Figur 2. Typ av sysselsättning vid intervjutillfället (totalt ). 6% 4% 2% 1% Tillsvidareanställning Visstidsanställning 11% Studerande Arbetssökande 18% 57% Forskarutbildning/ doktorandtjänst Egen företagare Annat Figur 3. Förändring över tid vad gäller andel som angett respektive typ av sysselsättning. 70% 60% 50% 69% 57% 40% 30% 20% 10% 0% 17% 5% 8% 6% 1% 3% 3% % 13% 4% Tillsvidareanställd Egen företagare Studerande Visstidsanställd Doktorandtjänst Arbetssökande 16

18 Andelen studerande är sedan 2010 konstant på 13 procent, med en föregående ökning på fem procentenheter mellan 2009 och Andelen forskarstuderande (i figuren doktorandtjänst) har varierat mellan tre och sex procent under perioden År 2008 var kategorin studerande/forskarutbildning sammanslagen, och uppgick till åtta procent. Andelen av de intervjuade som sysselsätter sig med att vara egen företagare har varierat i mindre utsträckning (en till tre procent). Andelen arbetssökande har varierat mellan tre (2009) till sju procent (2011). Alternativet annat redovisas inte i figuren men låg på sju procent år 2009 och fyra procent 2010 (noll procent övriga år). Totalt (för alla områden) ökade andelen studerande med fem procentenheter mellan år för att sedan vara konstant. Samma trend återfinns inom området humaniora och teologi där andelen studerande mer än fördubblats mellan 2009 och 2012, från nio till 22 procent. Inom områdena juridik och samhällsvetenskap samt teknik uppvisas en liknande utvecklingstrend. Inom naturvetenskap har andelen däremot minskat något från 17 procent 2009 till 16 procent Utvecklingen för respektive typ av arbete inom de olika vetenskapliga områdena redovisas i Figur 4. Den tämligen konstanta bild vad gäller andel som vid intervjutillfället har en tillsvidareanställning och som redovisas i Figur 3 gäller för tre av de vetenskapliga områdena; humaniora och teologi, juridik och samhällsvetenskap samt teknik. Inom naturvetenskap har istället andelen som har en tillsvidareanställning ökat från 35 procent år 2008 till 52 procent år För samtliga år gäller att den högsta andelen tillsvidareanställda återfinns inom teknikområdet medan den lägsta andelen tillsvidareanställda finns inom det naturvetenskapliga området. Som Figur 3 visar är andelen som anger att de har en visstidsanställning ganska konstant när alla områden slagits samman, men när man i Figur 4 bryter ner siffrorna på de olika ämnesområdena framträder skillnader. Naturvetenskap avviker tydligast; där har andelen sjunkit för varje år från 61 procent 2008 till 24 procent Inom humaniora och teologi sjönk andelen med en visstidsanställning från 39 procent 2008 till 31 procent 2009, för att sedan stiga igen till 39 procent Inom juridik och samhällsvetenskap har andelen varierat mellan 21 procent ( ) och 26 procent För teknikområdet är andelen dock förhållandevis konstant (en variation på mellan åtta och tolv procent). Figur 4. Förändring över tid vad gäller typ av arbete per år och ämnesområde. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Anställd, tills vidare Anställd, visstid Egen företagare Forskarutbildning eller doktorandtjänst 17

19 Bland de intervjuade förekommer examinerade på både grund- och avancerad nivå. Med undantag för år 2008 (31 procent på grundnivå och 69 procent på avancerad nivå) är fördelningen mellan de två utbildningsnivåerna för de olika åren relativt jämn. Mellan procent av de intervjuade har tagit examen på grundnivå medan procent tagit examen på avancerad nivå. Av Figur 5 framgår fördelningen av examina på grund- respektive avancerad nivå inom olika typer av sysselsättning. Fördelningen vad gäller detta är jämn inom kategorierna arbetar (tillsvidareanställning, visstidsanställning, egen företagare eller forskarutbildning/doktorandtjänst) och annat. Den mindre skillnad som syns för kategorin arbetssökande kan tyda på att det är lättare för personer med examen på avancerad nivå att få ett arbete jämfört med de som har en examen på grundnivå. Att kategorin studerande utgörs av större andel med examen på grundnivå än avancerad nivå är naturligt då det för många är ett naturligt steg att fortsätta studera på avancerad nivå. En viktig aspekt som bör lyftas fram i sammanhangen är dock att de personer som omfattas av studien aktivt gjort ett val att ansöka om, och plocka ut sin examen. Sannolikt i syfte att söka jobb. Figur 5. Fördelning av andel intervjuade med examen på grundnivå eller avancerad nivå per typ av sysselsättning. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Arbetar Studerande Arbetssökande Annat Grundnivå Avancerad nivå 3.3 Utbildningens betydelse och relevans för ett kvalificerat arbete Det är självfallet intressant att titta på hur många som får jobb efter examen, men det säger inte så mycket varken om kvaliteten i den högre utbildningen eller om utbildningen är en bra investering. En person som lägger ner flera år på studier, och går miste om potentiell arbetsinkomst under tiden samt dessutom ofta belånar sig, förväntar sig rimligen att få något tillbaka för denna investering. Högskolekvalitet tar därför också hänsyn till arbetets kvalifikationsgrad i relation till utbildningen, det vill säga om arbetsuppgifterna kräver den utbildningsnivå den examinerade har. Kvalifikationsnivån mäts genom självskattning där respondenterna fått ange vilket av följande tre alternativ de anser stämmer bäst överens med deras arbetssituation: jag är överkvalificerad; mina arbetsuppgifter ligger i nivå med min utbildning; mina arbetsuppgifter är mer avancerade än min utbildning syftar till. (Högskolekvalitet 2012). 18

20 Av de som har ett jobb anser 72 procent ( ) att kvalifikationsnivån på deras arbetsuppgifter stämmer överens med deras utbildningsnivå. Sju procent anser att deras arbetsuppgifter är mer kvalificerade än deras utbildningsnivå och 21 procent anser att de är överkvalificerade för den typ av arbetsuppgifter som arbetet innebär. Det innebär att 79 procent av de som har ett arbete har arbetsuppgifter som minst motsvarar deras utbildningsnivå. För att mäta etableringsgraden räcker det dock inte att enbart titta på den grupp som har jobb. En relativt stor grupp har inte ett jobb. Sätter man andelen med kvalificerat jobb i relation till hela populationen blir etableringsgraden lägre. Totalt sett har 58 procent av populationen ett arbete de upplever ligger i nivå med utbildningen. Sex procent upplever sig ha arbetsuppgifter som ligger över utbildningens nivå. Etableringsgraden ligger således på 63 procent. Figur 6 visar hur utvecklingen har förändrats över tid. Andelen som anser sig vara överkvalificerade för sitt arbete var som högst år 2008, 22 procent, och var relativt hög även Andelen (57 procent) som anser att deras arbete är av en kvalifikationsgrad i nivå med utbildningen har totalt sett inte förändrats mellan 2008 och 2012; som högst var andelen 2009 (63 procent). Lägst och mest konstant är den andel som anser att de har mer avancerade arbetsuppgifter än vad utbildningen syftar till, mellan fem och sju procent. Figur 6. Förändring över tid vad gäller grad av kvalifikation på arbetet (andel av samtliga intervjuade oavsett sysselsättning). 100% 80% 60% 57% 63% 54% 59% 57% 40% 20% 0% 22% 14% 17% 19% 17% 7% 5% 5% 5% 6% Mer avancerade arbetsuppgifter än utbildningen syftar till I nivå med vad utbildningen syftar till Överkvalificerad Av Figur 7 framgår vilken kvalifikationsnivå de som arbetar anser att deras arbetsuppgifter har, fördelat på respektive ämnesområde. Siffrorna varierar något mellan åren och mellan ämnesområdena. Mellan 2008 och 2012 har andelen som har ett jobb de upplever överensstämmer med sin utbildningsnivå ökat inom områdena juridik och samhällsvetenskap, naturvetenskap, och teknik, medan andelen har minskat inom humaniora och teologi. Mellan har andelen som anser att de har ett arbete i nivå med sin utbildning även ökat inom medicin och odontologi samt inom vård och omsorg. Inom konstnärliga ämnen har andelen minskat och vad gäller inom övriga områden har ingen förändring skett. 19

21 Andelen som har mer avancerade uppgifter har ökat inom humaniora och teologi, minskat inom juridik och samhällsvetenskap och varit relativt jämn inom naturvetenskap och inom teknik. En mindre ökning har även skett för övriga vetenskapliga områden mellan Upplevd överkvalificering har minskat inom juridik och samhällsvetenskap, teknik, vård och omsorg, medicin och odontologi samt inom övrigt område. Som mest har minskningen varit 23 procentenheter ( inom naturvetenskap). En mindre ökning har skett inom humaniora och teologi samt inom konstnärligt område. Figur 7. Grad av kvalificerat arbete fördelat på ämnesområde. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Humaniora och Juridik och Naturvetenskap Teknik teologi samhällsvetenskap Mer avancerade uppgifter än vad utbildningen syftar till I nivå med vad utbildningen syftar till Överkvalificerad Figur 8 visar hur den upplevda kvalifikationsgraden förhåller sig till respektive typ av sysselsättning. Störst andel överkvalificerade finns bland de som har en visstidsanställning vilket sannolikt betyder att de fått ett tillfälligt arbete som de inte anser motsvarar deras utbildningsnivå. Figur 8. Grad av kvalificerat arbete och typ av arbete. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Tillsvidareanställd Visstidsanställd Egen företagare Forskarutbildning eller doktorandtjänst Mer avancerade arbetsuppgifter än vad utbildningen syftar till I nivå med vad utbildningen syftar till Överkvalificerad 20

22 3.4 Samverkan under utbildningen och etablering på arbetsmarknaden Högskolekvalitet har under samtliga år kunnat visa att det finns ett starkt samband mellan god samverkan och förbättrade chanser på arbetsmarknaden. God samverkan (oavsett utbildningsinriktning) har visat sig ha en positiv effekt på nyexaminerades möjligheter att få ett jobb, snabbt efter examen och till en högre ingångslön. Figur 9 visar hur respondenterna för respektive år har skattat samverkan i sin utbildning. Totalt 44 procent (för alla år) av de intervjuade skattar samverkan som god eller mycket god i sin utbildning, medan 56 procent anser att samverkan inte varit särskilt god eller varit dålig. Andelen som anger att samverkan varit direkt dåligt har dock minskat över tid. År 2008 var det 29 procent som skattade samverkan som dålig; för år 2012 har denna andel sjunkit med fem procentenheter till 24 procent. Figur 9. Upplevd samverkan bland de intervjuade per år. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Mycket god God Inte särskilt god Dålig Om man räknar samman de som angett att de hade god eller mycket god samverkan under utbildningen inom respektive av de fyra ämnesområdena (Figur 10) upplevs samverkan vara bäst inom teknik (53 procent) och sämst inom naturvetenskap (32 procent). Samverkan skattas som god eller mycket god av 65 procent inom vård och omsorg, 62 procent inom medicin och odontologi, 50 procent inom konstnärligt område samt 44 procent inom övrigt område. 21

23 Figur 10. Grad av upplevd samverkan per ämnesområde. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Teknik Juridik och Humaniora och Naturvetenskap samhällsvetenskap teologi Mycket god God Inte särskilt god Dålig Upplevd samverkan och nöjdhet med utbildningen Svenskt Näringsliv undersöker även sambandet mellan skattad (upplevd) samverkan och nöjdhet med utbildningen. Med nöjdhet i detta avseende avses om den examinerade skulle välja om samma utbildning om denne fick chans att välja om på nytt. Totalt 74 procent skulle välja om samma utbildning igen, se Figur 11 Andel av de intervjuade som skulle välja om sin utbildning om de fick chans på nytt. Figur 11. Andel av de intervjuade som skulle välja om sin utbildning om de fick chans på nytt. 26% Ja Nej 74% Data för år (Figur 12, till vänster nedan) visar att en större andel av de som arbetar skulle välja om sin utbildning om de fick chans på nytt relativt de som inte arbetar. Det ger skäl att tro att studenternas nöjdhet med utbildningen påverkas av de examinerades etablering på arbetsmarknaden. En annan faktor som tenderar påverka studenternas nöjdhet med utbildningen är deras erfarenheter av hur utbildningen samverkat med arbetslivet. Figur 13 (till höger nedan) visar tydligt att de som ansett att samverkan i utbildningen varit god eller mycket god i högre utsträckning skulle välja om sin utbildning på nytt jämfört med de som skattat samverkan som inte särskilt god eller dålig. 22

24 Det första sambandet gäller för samtliga av de fyra vetenskapliga områdena; med en variation på mellan procent skulle en majoritet av de intervjuade som har arbete välja om sin utbildning. För de med en annan sysselsättning än arbete varierar andelen mellan procent. Även det senare sambandet (Figur 13) syns inom samtliga fyra vetenskapliga områden som vi huvudsakligen fokuserar på; mellan procent av de som skattar samverkan som god eller mycket god skulle välja om sin utbildning på nytt medan motsvarande andel för de som skattar samverkan som inte särskilt god eller dålig ligger på mellan procent inom de olika områdena. Figur 12. (Till vänster) Andel som skulle välja som sin utbildning på nytt uppdelat på arbete och annan sysselsättning. Figur 13. (Till höger) Skattad samverkan och andel som skulle välja om samma utbildning på nytt. 100% 100% 75% 75% 50% 25% 50% 25% 0% 0% Arbete Annan sysselsättning Mycket god God Inte särskilt god Dålig Ja Nej Ja Nej Utbildningens betydelse för det nuvarande arbetet Tabell 2 visar att oavsett typ av arbete så anser alltid fler av de som skattar samverkan högt att deras utbildning har haft större betydelse för deras nuvarande arbete jämfört med de som skattar samverkan lågt. Det är även fler av de som skattar samverkan lågt som anser att utbildningen har en liten betydelse för deras nuvarande arbete jämfört med de som skattar samverkan högt. Tabell 2. Förhållande mellan typ av arbete, skattad samverkan och om utbildningen har stor betydelse för det jobb man har. Typ av arbete Storbetydelse Liten betydelse Lågt skattad samverkan Högt skattad samverkan Lågt skattad samverkan Högt skattad samverkan Tillsvidareanställning 75 % 84 % 19 % 12 % Visstidsanställning 69 % 84 % 26 % 14 % Egen företagare 66 % 73 % 30 % 25 % Forskarutbildning/ doktorandtjänst 95 % 97 % 5 % 3 % 23

25 3.4.3 Betydelsen av samverkan för möjlighet till ett arbete Data för (Figur 14) visar att de som arbetar i högre utsträckning har skattat samverkan som god eller mycket god jämfört med de som inte arbetar (studerande, arbetssökande eller annat). Figur 14. Upplevd samverkan i utbildningen och typ av sysselsättning. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Tillsvidareanställd Egen företagare Doktorandtjänst Visstidsanställd Studerande Arbetssökande Mycket god God Inte särskilt god Dålig Annat Data visar också att en majoritet av de som är överkvalificerade bland tillsvidare- och visstidsanställda har skattat samverkan som undermålig eller inte särskilt god (62 respektive 73 procent). Vad gäller de som har ett arbete i nivå med vad utbildningen syftar till är fördelningen jämn mellan de som skattar samverkan som god respektive dålig, både bland tillsvidareanställda och visstidsanställda Betydelsen av samverkan i utbildningen för tid till arbete Totalt för åren har 78 procent av de som arbetar fått sitt jobb inom tre månader från att de tog examen. Av dem har strax över 7o procent en tillsvidareanställning och 20 procent en visstidsanställning (egen företagare 4 procent och doktorandtjänst 5 procent). Figur 15 visar att det även tar längre tid att få jobb för de som skattar samverkan som dålig jämfört med de som skattar samverkan som god. Bland de som anger att de har samma jobb som innan studierna är fördelningen jämn (50 procent) mellan de som upplevt att samverkan under utbildningen varit bra respektive dålig. Figur 15. Tid till anställning och skattad samverkan. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 0-3 månader 4-6 månader 7-12 månader 12 månader eller mer God/mycket god samverkan Inte särskilt god/dålig samverkan 24