Evidensbaserad praktik i äldreomsorgen

Transkript

1 Evidensbaserad praktik i äldreomsorgen Handlingsplan för Göteborgsregionens kommunalförbund

2 projekt Evidensbaserad praktik i äldreomsorgen utgår från överenskommelserna mellan regeringen och SKL 2011 kring Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten samt Bättre liv GR:s för sjuka äldre. Överenskommelserna baseras delvis på den plattform för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten som regeringen och SKL antog i juni Inom ramen för detta har GR erhållit medel för 2010 och Efter regeringsbeslut kommer även medel för Inom GR bedrivs projektet i huvudsak av avdelningarna GR Kompetens och FoU i Väst/GR. Regional struktur för dialog och förankring Under GR:s politiska styrgrupp för sociala frågor finns avdelningarna GR Kompetens och FoU i Väst/GR. Genom avdelningarnas chefsnätverk, referensgrupper, FoU i Väst/GR:s samrådsgrupp och i sociala styrgruppen, förs en kontinuerlig dialog kring GR:s uppdrag och projekt. Dessa grupperingar utgör även del av strukturen för samråd och avstämningar kring innehållet i Evidensbaserad praktik i äldreomsorgen, för att på bästa vis säkra det kommunala inflytandet. Den regionala strukturen förstärks genom att en speciell samrådsgrupp kopplas till projektet. Gruppens uppdrag är att delta i framtagande av den övergripande inriktningen och sedan kontinuerligt följa och diskutera innehåll och genomförande genom träffar minst två gånger per år under 2011 och Deltagarna är: Från SIMBA-området 1 Ellinor Seth, hälso- och sjukvårdschef, Ale kommun Denny Kraft, sektorschef, Kungälvs kommun Helena Karlsson, processledare SIMBA Från LGS-området 2 Erika Hägg, förvaltningschef, Partille kommun Lena Gustavsson, vård- och omsorgsdirektör, Mölndals stad Lars Alfredsson, processledare LGS Sten Landahl, SU Åsa Jahnsson, planeringsledare Stadskansliet, Göteborgs Stad Babbs Edberg, sektorschef äldreomsorg, SDF Angered 1 Samverkan i vården i Mellersta Bohuslän och Ale. 2 Hälso- och sjukvårdssamverkan i Göteborg och Södra Bohuslän. Från Södra Älvsborg Magnus Haggren, förvaltningschef, Alingsås kommun Från GR Elisabeth Hajtowitz Lars-Göran Jansson Sara Nordenhielm Leena Odebo Dialog om en evidensbaserad vård och omsorg med Västra Götalandsregionen sker bl.a. genom att representanter från LGS och SIMBA deltar i projektets samrådsgrupp samt i FoU i Väst/GR:s samrådsgrupp för äldrefrågor. Genom gemensamma projekt stärks samarbetet mellan de olika aktörerna i vårdsamverkan. Även i övrigt sker regelbundna avstämningar mellan GR och LGS/ SIMBA inom ramen för det löpande samarbetet med VästKom och de övriga kommunalförbunden i Västra Götaland. Elisabeth Hajtowitz, FoU i Väst/GR, är utvecklingsledare och GR:s ombud gentemot VästKom och SKL vad gäller Evidensbaserad praktik i äldreomsorgen. Denna handlingsplan, som kan komma att revideras under projekttiden, beskriver vilka områden GR är engagerat i inom Evidensbaserad praktik i äldreomsorgen utifrån den avsiktsförklaring som lämnades till SKL våren 2010 efter godkännande av GR-kommunerna. Handlingsplanen ger också exempel på vilka aktiviteter som ska genomföras. Mer detaljerade genomförandeplaner har eller ska utarbetas inom respektive område. Utöver vad som angavs i avsiktsförklaringen utgör de statliga medlen en viss basfinansiering som möjliggör projektansökningar hos olika finansiärer t.ex. för EU-projekt som kan stärka äldreomsorgen och utveckla de kommunala tjänsterna. 2

3 1. Stöd till arbetet med öppna jämförelser, kvalitetsregister samt systematisk uppföljning/ utvärdering av löpande verksamhet och projekt a) Öppna jämförelser och kvalitetsregister Regeringen beslutade 2009 om en nationell strategi för kvalitetsutveckling genom öppna jämförelser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Syftet är bl.a. att jämförelserna ska ge underlag för medborgare och patienter att välja vårdgivare, möjliggöra oberoende granskningar och jämförelser som ska stimulera till förbättrad kvalitet och effektivitet. Resultat från olika uppföljningar, t.ex. från Socialstyrelsen, SKL och kvalitetsregister, finns nu tillgängliga för kommunerna och brukarna. I GR:s olika nätverk har framkommit behov av stöd i användandet av resultaten för verksamhetsutveckling. Därför pågår nu ett FoU-projekt för att skapa ett kvalificerat förhållningssätt till användande av olika typer öppna jämförelser och kvalitetsregister. Projektet innehåller hittills: en kartläggning och analys av befintlig statistik i GR-kommunernas äldreomsorg, FoU-studie i tre GR-kommuner kring hur det faktiska användandet går till och vilken påverkan resultaten har på verksamheterna, bl.a. utifrån studiens resultat utarbetande av förslag till hur GR fortsättningsvis kan vara en resurs som främjar ett jämförande, reflekterande och kvalificerat förhållningssätt hos GRkommunerna i användandet av olika typer av informations- och kunskapsunderlag, diskussion förs med kommunerna kring möjligheten att GR kan fungera som en regional analysenhet för att möjliggöra fördjupning och jämförelser i regionen. Till FoU-arbetet finns en referens- och utvecklingsgrupp med representanter från GR-kommunerna. Gruppens uppgift är att följa GR:s arbete inom området, ge input och diskutera och utveckla idéer för bästa möjliga stöd. Gruppen är också början till en mer varaktig struktur för dialog med kommunerna om fortsatt GR-stöd kring öppna jämförelser och kvalitetsregister. Ansvariga: Lars-Göran Jansson, Lena Lindgren, Leena Odebo b) Egen uppföljning av löpande verksamhet och projekt för evidensbaserad äldreomsorg De öppna jämförelserna och olika nationella kvalitetsregister ger många gånger endast en övergripande bild av hur äldreomsorgen fungerar. Det är ofta svårt att få tillförlitliga resultat på enhetsnivå eller att få kunskap om brukarnas önskemål och synpunkter i en användbar form. Som ytterligare bidrag till en kunskapsbaserad äldreomsorg är det därför väsentligt att det i kommunerna finns goda former för egen uppföljning av både löpande verksamhet och projekt. Samtidigt måste systemen tillföra ett mervärde och inte uppfattas som ett belastande inslag som konkurrerar med de nationella uppföljningarna. Därför håller sig GR à jour med vad som pågår på nationell nivå till exempel genom dialog med SKL och Socialstyrelsen. Kommunerna och Västra Götalandsregionen har efterfrågat kunskapsstöd för att skapa egna system för lokal uppföljning. Det kan ske genom att utveckla dokumentationen, ge handledning i egenutvärdering och annan uppföljning, systematisera erfarenheter och erbjuda benchmarking och erfarenhetsutbyte. Stödet riktas i första hand till resurspersoner i förvaltningarna, förslagsvis medarbetare i ledningsstaber eller personer med särskilt uppföljningsuppdrag. Kommunerna har framfört behov av GR-stöd i att ta tillvara kunskap från projekt så att de kommer till nytta i förändringsarbete. Ansvariga: Carina Abrahamson Löfström, Leena Odebo 3

4 2. LOV, valfrihet stöd i införande, utvärdering och uppföljning 3. Brukares kunskaper och erfarenheter Öppna jämförelser är en förutsättning för att LOV (Lagen om valfrihetssystem) ska fungera och regeringen har aviserat tvingande lagstiftning om införande av LOV. Kommunerna har uttryckt behov av stöd i processen att införa och följa upp LOV. Olika aktiviteter har genomförts inom GR, t.ex. informationsinsatser och möten för erfarenhetsutbyte. GR för en dialog med kommunerna kring hur stödet kan utformas och då betonas frågan om vilka konsekvenser valfrihetssystem får för brukarna. En FoU-studie har genomförts i GR-kommunerna och den kommer att utgöra grunden för olika aktiviteter. Förslag på aktiviteter; tematiska träffar i FoU:s LOV-nätverk, lärandecirklar, individuellt stöd och gruppstöd, konferenser och seminarier utifrån aktuell forskning och erfarenheter i kommunerna, nordiskt utbyte och samarbete. Om behov finns kan en årlig kartläggning av nuläget i kommunerna göras avseende t.ex. vilka utförare som anlitas och till vilka kostnader. Ansvariga: Carina Abrahamsson Löfström, Lars-Göran Jansson, Leena Odebo Evidensbaserade metoder och verksamhet bygger på en sammanvägning av bästa tänkbara kunskap (forskning), brukares erfarenheter och professionernas kunnande. Metoder för att tillvarata brukarnas perspektiv behöver utvecklas och FoU i Väst/GR har utvecklat former för detta som skulle kunna vara användbara inom många områden. Här föreslås två: Kommunikation mellan medborgare och hälso- och sjukvård samt äldreomsorg Kallelser, inbjudningar, informationsmaterial m.m. sänds fortlöpande ut från olika huvudmän. Innehållet är många gånger svårbegripligt och saknar användarperspektiv. En granskning genom brukarrevision tillför värdefull kunskap och kan leda till förbättringar. Revisionen innebär nära samarbete, dialog och erfarenhetsutbyte mellan brukare och professionella. Läkemedelsuppföljning För att komma tillrätta med felaktig läkemedelsbehandling genomförs idag varierande slag av läkemedelsgenomgångar. En erfarenhet FoU i Väst/ GR gjort i sina aktiviteter kring äldre och läkemedel är att de äldre själva sällan är med eller tillfrågas i dessa genomgångar. Genom brukarmedverkan kan nödvändiga synpunkter och erfarenheter lyftas fram som kan bidra till bättre rutiner för uppföljning av äldres läkemedelsbehandling. Metoder för detta behöver utvecklas. Ovanstående är endast exempel på områden inom vilka brukarperspektivet kan lyftas. I dialog med kommunerna kan andra eller fler områden bli aktuella. Delaktighet i vardagen är ett nyckelbegrepp och det är även viktigt hur det enskilda mötet med vårdtagaren/brukaren kan förbättras. Ansvarig: Sara Nordenhielm 4

5 4. Vård och omsorg vid demenssjukdom 5. Samordnad vård- och omsorgsplanering I maj 2010 kom de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid och GR har eller ska genomföra konferenser och seminarier som stöd i införandet. Av diskussioner i GR-nätverket för äldreomsorgschefer och FoU i Väst/GR:s samrådsgrupp framkommer att det i dagsläget inte är aktuellt med t.ex. regionala processledare som stöd i införandet av riktlinjerna. Området är för komplext och kommunerna har olika utgångsläge samtidigt som behovet av att utveckla demensvården och omsorgen är stort. Ett regionalt stöd bör initialt ges i befintliga strukturer som t.ex. GR:s demensnätverk och diskussionen fortsätta i chefsnätverken. Utvecklingsområden som lyfts av cheferna är att tydliggöra kopplingen mellan demenssjukas behov och tilldelade resurser samt behov av mötesplatser för enhetschefer som vill förbättra omvårdnadsmetoderna vid demenssjukdom. Inom båda områdena kan dialogmöten och lärandecirklar arrangeras. En konferens/mötesplats utifrån riktlinjerna kommer att genomföras. Det nationella kvalitetsregistret Svenska Demensregistret (SveDem) kommer att utvecklas mot att innehålla fler och bättre omvårdnadsindikatorer grundade på de nationella riktlinjerna. Detta ökar användbarheten för kommunerna och olika aktiviteter kan genomföras så att kopplingar kan göras till införandet av de nationella riktlinjerna. Ansvariga: Lars-Göran Jansson, Leena Odebo Samverkan mellan huvudmännen kring sköra äldre behöver förbättras. Många aktörer påpekar detta behov; forskningen, olika professioner, statliga myndigheter och inte minst de äldre själva och deras anhöriga. FoU i Väst/GR har under flera år på olika vis bidragit till ökad kunskap, erfarenhetsutbyte och verksamhetsutveckling. En samlande skrift kommer att tas fram; Perspektiv på samordnad vårdplanering, som innehåller ett antal centrala teman, t.ex. vårdplaneringsmötet, regler och resurser, samverkan, inflytande och delaktighet, reflektioner kring den goda vårdplaneringen. Varje tema kopplas till forskning och till forskningsnätverket AgeWell och Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet. Utifrån skriften och i dialog med kommunerna tas t.ex. studiecirkelmaterial fram, FoU-cirklar, seminarier och utbildningar anordnas. Inom Vårdalinstitutet pågår i Mölndal ett långvarigt forskningsprojekt kring sammanhållen vårdkedja för multisjuka äldre och i LGS-området bedrivs ett 3-årigt vårdkedjeprojekt med medel från SKL:s program för försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. FoU i Väst/GR har kontakt med projekten och samarbetar bl. a. kring kunskapsspridning till samtliga GR-kommuner. Samtal förs om utvidgat samarbete. Ansvarig: Sara Nordenhielm 5

6 6. Äldres mun- och tandhälsa i vård och omsorg 8. Vård- och omsorgscollege Under flera år har FoU i Väst/GR fokuserat på äldres mun- och tandhälsa. En fråga som både i kommunerna och inom tandvården är i stort behov av kunskapstillskott och utvecklingsarbeten. Dialogseminarium och en konferens har genomförts och studien Skör och äldre vad händer med tänder? pågår. Tillsammans med kommunerna och Centrum för äldretandvård inom Västra Götalandsregionen, har ytterligare några utvecklingsområden tagits fram. Till exempel genomförs en nationell konferens kring äldres munoch tandhälsa i mars 2012, utbildningsmaterial för såväl kommunal som tandvårdpersonal planeras och utifrån resultaten av studien Skör och äldre kommer cirklar och seminarier att anordnas samt ett strukturerat utvecklingsarbete att genomföras. Ansvarig: Leena Odebo 7. Palliativ vård och omsorg Göteborgsregionen är sedan hösten 2009 certifierat som regionalt Vård- och omsorgscollege. VO-college är en samverkansform på regional nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg. Genom att förbättra samarbetet och tydliggöra ansvar och kvalitet sker ett effektivt utnyttjande av resurser till gagn för alla. VO-college ska ge den studerande en modern utbildning med hög kvalitet inom både teori och praktik. Den studerande ska ha stort inflytande över det egna lärandet. Både nya studerande och redan anställda får utbildning och kompetensutveckling inom VO-college. VO-college går nu in i en fas där det handlar om att etablera och vidareutveckla samarbetet mellan de olika aktörerna, och där den regionala nivåns uppgift är att stämma av arbetet i lokala VO-college, så att en optimering av inriktningar och resurser sker, samt ta de initiativ nationellt där det krävs en regional samordning. Ansvarig: Lars-Göran Jansson En sammanhållen vårdkedja är extra viktig för palliativa patienter. Idag finns det stora brister och olikheter beroende på var man bor och vilken diagnos man har. Ett verktyg för att kvalitetssäkra den palliativa vården är Svenska Palliativregistret. Representanter från registret har vid flera tillfällen medverkat i FoU-sammanhang och fler aktiviteter arrangeras efter behov. Handledning kring användandet av registerdata kommer att erbjudas. En lärandecirkel för metodutveckling kring hur enskilda verksamheter följer upp den palliativa vården, kommer att startas. Vidare initieras FoUarbeten och dialogtillfällen utifrån FoU i Väst/GR:s nätverk för palliativ vård där kommuner, primärvård, länssjukvård och Göteborgs universitet är representerade. Ansvarig: Leena Odebo 6

7 9. Samarbete med universitet och högskola GR:s stöd till en evidensbaserad praktik inom äldreomsorgen förutsätter bra samarbete med relevanta universitet och högskolor kring såväl forsknings- som utbildningsfrågor. Utbildningsfrågor Eftersom socialtjänsten i Göteborgsregionen är en stor arbetsgivare med ungefär anställda har GR börjat bygga upp samarbete med de institutioner som utbildar sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister och socionomer. Med Sahlgrenska akademin har etablerats ett samarbete kring främst den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Här deltar ett antal av GR:s medlemskommuner och den praktiska samordningen sker inom ramen för praktikplatsen.se, ett webbaserat hjälpmedel för att underlätta kontakterna mellan utbildningsanordnare och arbetsplatser. Inom VFU-området kan förutses ett ytterligare utvecklat samarbete. Den samarbetsplattform som bildats kan även fungera för diskussioner om innehåll och omfattning av utbildningarna. Med Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet sker samverkan inom ramen för samarbetsplattformen STOR-SUR. Institutionen träffar här företrädare för Göteborgsregionens kommuner för en diskussion om utbildningen av socionomer för arbete inom vård och omsorg. Forskning som stöd för evidensbaserad praktik FoU i Väst/GR har en särskild roll i att stärka medlemskommunernas samarbete med universitet och högskola kring angelägna forskningsområden och medverka till forskning med och inte bara forskning om, samt spridning av goda forskningsresultat till medlemskommunerna. FoU i Väst/GR har ett gott samarbete med många institutioner och högskolor och intresset hos enskilda forskare att delta i FoU-arbete är stort eftersom många forskare ser FoU som en möjlighet att i nära samarbete med praktiker kunna arbeta med nyttoforskning. Dessutom finns ett flertal forskare engagerade i olika nätverk och referensgrupper. Medarbetare från FoU i Väst/GR deltar i förekommande fall i olika arbetsgrupper på Göteborgs universitet. FoU i Väst/GR deltar aktivt i olika forskarnätverk med äldreanknytning; AgeWell med representanter för ett tiotal institutioner vid Göteborgs universitet samt Chalmers tekniska högskola, Hjälpmedelsinstitutets utvecklingsråd för boendefrågor för äldre och ett nationellt forskarnätverk kring brukarinflytande och delaktighet inom äldreområdet. Ansvarig: Elisabeth Hajtowitz Ansvarig: Lars-Göran Jansson 7