Förvaltningsberättelse. Inledande information.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förvaltningsberättelse. Inledande information."

Transkript

1 Inledande information Kommunalförbund Allt fler kommuner har bildat kommunalförbund för att samverka inom räddningstjänsten. I slutet av 2007 fanns 32 förbund med ett 100-tal kommuner för drygt en tredjedel av Sveriges invånare. Dessutom har flera kommuner civilrättsliga avtal om samverkan av olika slag. Att samverkan sker i ökad grad beror bland annat på kommunernas ekonomiska situation men även på krav beträffande högre kompetens och behovet att få slagkraftiga resurser inom räddningstjänsten. Kommunal räddningstjänst Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser. Detta för att hindra och begränsa skador på människor, miljö eller egendom. Enligt lag om skydd mot olyckor, 1 kap 2, ska kommunen svara för räddningstjänsten inom det egna geografiska området. Genom avtal kan detta överlåtas på annan kommun eller kommunalförbund. I lagen betonas särskilt att kommunerna ska ta tillvara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. Ekonomisk hushållning Kommunallagen kräver att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning. Detta gäller även kommunalförbund. Att balansera kostnader och intäkter ger ingen god ekonomi på lång sikt. Det egna kapitalet bör byggas upp för att klara av att täcka exempelvis ett år med höga kostnader för räddningstjänsten och medel för investeringar. Dessutom måste den verkliga pensionskostnaden täckas, för att inte framtida generationer ska belastas. De grundförutsättningar som Nerikes Brandkår fick vid bildandet var dels att öka servicen till invånarna och dels att minska kostnaderna genom en effektivare och ratio-nellare organisation. En målsättning måste vara att verk-samheten ska klaras inom givna ekonomiska ramar. Medborgarens möjligheter till påverkan Genom fria val till kommunfullmäktige har kommuninvånarna möjlighet att påverka den kommunala verksamheten. Det är kommunfullmäktige i respektive medlemskommun som utser sin/sina representanter till direk-tionen i kommunalförbundet Nerikes Brandkår. Det är även respektive kommunfullmäktige som beslutar om anslag till förbundet, liksom att bevilja ansvarsfrihet för direktionen. Direktionens sammanträden är inte offentliga men protokollen är allmänna handlingar som anslås på respektive förbundsmedlems anslagstavla. Årets viktigaste direktionssammanträde, det då budgeten för nästkommande år fastställs, är dock genom kungörelse offentligt. Detta ska enligt kommunallagen hållas före december månads utgång. Enligt förbundsordningen utser varje förbundsmedlem en revisor som fullgör sitt uppdrag självständigt, d.v.s. revisorerna är inbördes oberoende av varandra. De ska till varje medlems kommunfullmäktige avge sin revisionsberättelse. Kommunallagens regler om besvärsrätten är även tillämpbara på kommunalförbund. På det sättet kan invånarna i förbundet överklaga beslut fattade av direktionen. Information Förutom protokollen som anslås på respektive förbundsmedlems anslagstavla finns mer information att hämta på Nerikes Brandkårs hemsida: Du är också välkommen att kontakta oss om du inte hittar det du söker på hemsidan. 1

2 Direktionens ordförande och brandchefen Direktionens ordförande Lennart Persson (t.v.) samt brandchefen Per-Ove Staberyd 10 år i allsvenskan Så var det dags att summera verksamhetsåret Nerikes Brandkår har bedrivit verksamhet åt kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg och Lekeberg under tio år samt i sju, respektive sex år, för kommunerna Laxå och Askersund. Under denna tid har både utryckande och förebyggande verksamhet utvecklats i mycket hög grad utifrån medborgarnas behov. En tydlig inriktning från direktionen har varit att se hela kommunalför-bundet som en enhet. Denna syn har onekligen hjälpt oss, både då det gäller att skapa enhetliga system och när vi ska göra prioriterade satsningar för hela kommu-nalförbundet. Det ekonomiska resultatet för 2007 är positivt, plus 1,7 mnkr. Det är 1,1 mnkr bättre än budgeterat resultat. Brandkårens resultat varierar med kostnaderna för pensioner och så är fallet även för Det är den nya beräkningsmodellen för pensioner som Sveriges kommuner och landsting beslutade om under året som får positiva konsekvenser för räddningstjänsten. Det är den enskilt största orsaken till det positiva resultatet. Reviderade handlingsprogram Handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet reviderades under verksamhetsåret efter en bred remissomgång till våra ägarkommuner och samverkande organisationer. Planerna gäller nu under hela mandatperioden och är främst förändrade så att prestationsmålen är överflyttade till budget och verksamhetsplan, för att tydliggöra alla aktiviteter som skall utföras. Under året har målen i handlingsprogrammen följts upp och redovisats för direktionen i enlighet med vår internkontrollplan. 2 Samarbete om Sjöräddning Vid direktionens möte i juni demonstrerade Svenska Sjöräddningssällskapet sin stora räddningsbåt som är stationerad vid Vinön i sjön Hjälmaren - troligtvis den sjö i Sverige som har flest räddningsresurser per ytenhet. Sedan flera år samarbetar räddningstjänsterna runt Hjälmaren med Polis, SOS-centraler, Hjälmarens Båtförbund och flera yrkesfiskare i ett samverkansprojekt gällande efterforskning och räddningstjänst. Nerikes Brandkår har genom avtal förbundit sig att bistå övriga räddningstjänster runt Hjälmaren med båt eller svävare. Under 2007 inträffade dessbättre ingen allvarlig olycka på Hjälmaren. Samverkan i länet Efter att samverkansavtal har tecknats mellan räddningstjänsterna i Örebro län har olika arbetsgrupper bildats. Arbetet som påbörjats består av att få fram gemensamma resurser, larmplaner, nätverk för kompetensuppbyggnad samt hjälp med utbildningsverksamhet. Under 2007 hjälpte Nerikes Brandkår grannförbundet Bergslagens räddningstjänst med en besvärlig silobrand i Kristinehamn, och förhoppningsvis kommer räddningstjänsterna att samverka än mer i framtiden. Informationsverksamhet Under 2006 träffades ett avtal med Örebro kommun om tjänsteköp av informatör. Syftet var att bygga upp en egen informationsverksamhet för främst hemsida, intranät, och för information till egen personal. På grund av omorganisation inom kommunen kan inte den tjänsten längre förmedlas vilket har medfört att en egen informatör har anställts. Sammanfattningsvis har informationsverksamheten utvecklats på ett mycket bra sätt. Minskad sårbarhet Brandstationen i Örebro är byggd 1994 och mycket har hänt inom teknikområdet sedan dess. Den tekniska utrustningen för ledningsverksamhet behöver komplet-teras i brandkårens ledningscentral, som är samgrupp-erad med SOS Alarm, och även i en del andra utrymmen som skall användas vid större händelser. Det bör göras dels för att säkerställa den vardagliga verksamheten, och dels för att möjliggöra ledningsverksamhet vid större händelser. Förhoppningsvis kan direktionen ta beslut om detta under första halvåret Statens räddningsverk har svarat för alla underlag och kommer även att stå för halva kostnaden för att säkra och förbättra våra tekniska system.

3 Hjärtstoppsverksamhet Under försöksåret med IVPA (I Väntan På Ambulans) har 22 uppdrag utförts. Verksamheten kom igång sent på året och enligt landstinget uppskattas att ca 40 uppdrag per år kan vara ett dimensionerande underlag då det gäller behov av samarbete kring hjärtstopp i tätorterna Hallsberg och Kumla. Under året har vi även konstaterat att det är en klar fördel att byrstapersonalen har en bra utbildning i förstahjälpen i väntan på ambulans vid andra olyckshändelser. Extra roligt är också att Nerikes Brandkår även ligger högt i förhållande till andra kommuners räddningstjänst. Avslutningsvis vill vi tacka alla medarbetare och samverkande organisationer för ert engagemang och fina arbete under verksamhetsåret. Tillsammans med andra skapar vi trygghet! Lennart Persson Ordförande P-O Staberyd Brandchef Nya IVPA-bilen Viktig statistik Utryckningsstatistiken för Nerikes Brandkår omfattar nästan 50 sidor. Väsentliga delar har därför sammanställts i 40 punkter för att det skall vara lättare att uppmärksamma tendenser och annat som är viktigt för verksamheten. Kostsamt Rakel Krishanterande aktörer i Sverige har länge haft behov av ett gemensamt radiokommunikationssystem för att förenkla samverkan. Det nya systemet heter Rakel (Radiokommunikation för effektiv ledning) och byggs ut, förvaltas och utvecklas av den nya Krisberedskapsmyndigheten. Utbyggnad sker i etapper och Örebro län kommer att få tillgång till systemet i slutet av Det finns många fördelar med radiosystemet, men tyvärr innebär den nya tekniken avsevärt högre driftkostnader. Samråd angående dessa kostnader (cirka 3 miljoner) kommer därför att tas upp med våra medlemskommuner. Bra betyg Flera medborgarundersökningar har genomförts i våra medlemskommuner. Glädjande nog har brandkåren fått det högsta betyget av alla förvaltningar i dessa kommuner. 3

4 Övergripande målsättningar Konsekvenserna av olyckor minskar vi genom att vi identifierar och analyserar risker i vår omvärld och tar lärdom av inträffade händelser. Under 2007 genomfördes 83 olika utredningar och undersökningar av olika händelser i syfte att bland annat ta lärdom av inträffade händelser. Dessutom dokumenteras alla insatser i en särskild insatsrapport. Brandmännen Maria Melin och Fredrik Lennström Vision och övergripande målsättningar Hur gick det 2007? Här redovisar vi visionen och måluppfyllelsen av några viktiga övergripande mål. Vision Ett olycksfritt samhälle Syftet med vår vision är att ange vår yttersta målsättning. Visionen är satt med ett långsiktigt perspektiv. Antalet räddningsinsatser 2007 motsvarar ett normalår vid Nerikes Brandkår. Konsekvenserna av bränder och trafikolyckor minskar dessbättre lite grann för varje år. Verksamhetsidé Tillsammans med andra skapar vi trygghet! Genom samarbete med andra organisationer verkar vi för att förebygga olyckor. När olyckan är ett faktum ska den hjälpsökande få ett proffesionellt omhändertagande från oss och våra samarbetspartners på SOS Alarm AB, Polisen och Ambulansen. För att medborgarna ska erbjudas bästa hjälp har vi samarbetsavtal med närliggande kommuner. Det är också viktigt att utveckla den enskildes roll. Detta görs bland annat via utbildningar. Riskmedvetenheten hos alla är hög genom att vi ger råd, information och utbildning samt att genom tillsyn kontrollerar efterlevnaden av skydd och säkerhet. Under året har vi hållit ett stort antal kurser. Ca personer har fått någon form av information/utbildning av oss. Våra tillsynsförättare har utfört 534 tillsyner för att kontrollera skydds- och säkerhetsanordningar inom olika verksamheter. Nerikes Brandkår erbjuder snabb uthållig och tillgänglig hjälp. Den håller högsta tekniska standard och kännetecknas av hög kompetens. Vi har bra teknisk utrustning och välutbildad och tränad personal på 18 olika platser inom förbundet. Vi når mer än 76 % av de boende i vårt område inom tio minuter. Verksamheten med medborgaren i centrum bedrivs i största möjliga samverkan. Hela vårt förbund är ett samverkansprojekt, där sex kommuner bedriver räddningstjänst i samverkan! På olika sätt samverkar vi dessutom med Polis, SOS Alarm AB, Ambulans, andra kommuner och förbund m.fl. för att medborgarna ska få den bästa servicen. Verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och varje anställd inom Nerikes Brandkår har en helhetssyn. Vid all upphandling tas miljöhänsyn. Det är ur en totalekonomisk synvinklel billigast.vi strävar alltid efter att lösa uppkomna problem med de bästa och billigaste lösningarna. En bättre personalplanering har t.ex. gjort att kostnaden för övertid har minskat. De anställda inom Nerikes Brandkår känner yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete. Genom samverkan, ökat ansvarstagande, information, kommunikation och utbildning verkar vi för att de anställda ska kunna känna sig stolta över att arbeta vid Nerikes Brandkår. 4

5 Räddningsenheten Räddningsenheten ansvarar för all utryckningsverksamhet inom Nerikes Brandkår och samordnar följande funktioner. Personalhantering Inom Nerikes Brandkår finns det ständigt 63 personer i jour och beredskap. För att upprätthålla denna beredskap har vi totalt 304 utryckningstjänster fördelade på: 100 heltid, 135 deltid och 69 frivillig värnpersonal. De är fördelade på 18 brandstationer inom Nerikes Brandkår. Den löpande personalplaneringen handläggs av de 18 stationscheferna och kårchefen för Byrsta deltid samt de åtta lagansvariga i heltidsgrupperna. Operativ planering En brandingenjör och en brandinspektör arbetar med operativ planering. Det innebär samordning med andra myndigheter som tillsammans med oss skapar trygghet. De skapar rutiner och larmplaner för utryckning samt följer upp förekommande larm. Utbildning och utveckling För att bibehålla kompetensen hos vår brandpersonal krävs återkommande övningsverksamhet. Utbildning och utvecklingsavdelningen planerar kompetens-, vidare- och repetitionsutbildningar. De utvecklar även metoder och teknik. Teknik Inom teknikavdelningen planeras och genomförs investeringarna inom Nerikes Brandkår. Kompetens inom data-, tele- och larmteknik finns inom denna avdelning. Allt underhållsarbete på våra ca 70 fordon och på all materiel planeras och genomförs av personal inom denna avdelning. Vad har hänt under året? Under året har omfattande förändringar skett inom utryckningsorganisationen och brandinspektörsorganisationen. Inspektörsorganisationen har minskat från 20 till 14 brandinspektörer. Den så kallade insatsledare syd har tagits bort, vilket innebär att vi inom Nerikes Brandkår enbart har en insatsledare i beredskap för hela förbundet. Grundstyrkorna i Örebro har ökat från nio till tio personer. Det gör att vi står oss starkare vid dubbellarm och förstärkningslarm inom Nerikes Brandkår. Flera investeringar på nya brandfordon har skett under året. En ny släckbil till Byrsta och en ny räddningsbil till Örebro. Även Glanshammar har fått en rejäl förstärkning genom att man övertagit Byrstas tidigare släckbil. En Stab och lednings- utredning i Räddningsverkets regi har genomförts under året. Den pekar på ett framtida investeringsbehov under de närmaste två åren för Nerikes Brandkår. Verksamheten IVPA (I Väntan På Ambulans) i Byrsta har startat under året och är betydelsefull både för kommuninvånarna, ambulanspersonalen och vår egen brandpersonal. Under året har man haft 22 hjärtstoppslarm. Statistiken över larm under 2007 är i stort sett på nuvarande genomsnitt när det gäller antalet larm. När det gäller bränder är det en oroväckande ökning av antalet bostadsbränder. Tyvärr har 14 människor omkommit i olyckor under räddningsinsats, två i en brand och tolv i trafikolyckor, några mycket tragiska olyckor med omkomna barn och ungdomar. Den mest omtalade olyckan under året är branden i ett tvåvånings flerfamiljshus i Hallsberg där en pappa med dotter omkom. Fastigheten fick omfattande skador efter att branden återantänt och sedan var mycket svårsläckt. Antal utryckningar per station Heltid Byrsta Örebro Summa Deltid Askersund Finnerödja Fjugesta Garphyttan Byrsta deltid Hjortkvarn Laxå Odensbacken Pålsboda Vintrosa Vretstorp Summa Räddningsvärn Glanshammar Hammar Hasselfors Mariedamm Olshammar Vinön Summa Totalt

6 Diagrammet nedan visar förbundets olyckor fördelat på olyckstyp. Antalet trafikolyckor 2007 var lägre än genomsnittet de senaste fyra åren. Vi larmades till totalt 198 (209) trafikolyckor. Under året inträffade 271 (266) bränder i byggnader. Det vanligaste startutrymmet är köket. Var fjärde brand i byggnad orsakas av en glömd spis. Andra vanliga brandorsaker är värmeöverföring och soteld. I decem-ber månad orsakade glömda ljus fem bränder i bygg-nader. Under genomförde Nerikes Brandkår ett projekt för att förebygga bränder och tillbud i våra bostäder. Utryckande personal besökte ett antal bostadsområden i Örebro där de informerade de boende om vikten av brandvarnare och konsekvenser av brand i bostad. Projektet är nu utvärderat och har upplevts som mycket postitivt. Diagrammen nedan visar när förbundets insatser inträffar. Linjen beskriver ett genomsnitt av åren För att hindra eller begränsa skador till följd av bränder bör varje byggnad som stadigvarande eller tillfälligt är avsedd att användas för bostadsändamål vara försedd med fungerande brandvarnare eller motsvarande an-ordning för tidig varning vid brand. Exempel på byggnader som tillfälligt används för bostadsändamål är fri-tidshus, övernattningsrum etc. 6

7 Måluppfyllelse Följande treårsmål finns inom Räddning. Trygga säkerheten och tillgängligheten för våra kommuninvånare i glesbygd genom att vara en flexibel och innovativ organisation inom Nerikes Brandkår. Under årets sista månad startade Nerikes Brandkår med en Första Insats Person. Det innebär att befälet i Askersund åker i en egen bil och kan på så sätt vara snabbare på plats vid olyckor. Genom öppen kommunikation med alla anställda skapa en delaktighet och stolthet att arbeta inom Nerikes Brandkår. Den nya brandinspektörsorganisationen med stationschefer och rutiner för medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar bör innebära att varje heltidsanställd har lättare att kunna påverka sin arbetssituation. Stärka arbetsledarorganisationen för skiftlagen. Grupperna i Örebro har utökats med en ordinarie styrkeledare vilket gör att lagansvariga kan få mer hjälp att leda gruppen. Utveckla den strategiska ledningen. Den nya Inre befälsorganisationen börja bli varm i kläderna och fungerar allt bättre. De utgör numer ett ovärderligt stöd för hela Nerikes Brandkår. Framtiden 2008 kommer att bli ett händelserikt och intressant år på Nerikes Brandkår. Vi kan arbeta ännu mera på att ta tillvara varje individs unika kompetens. Ansvar och projekt kommer att delegeras ut till medarbetarna för att öka delaktigheten och ta tillvara kompetensen. Det kommer att genomföras stora förändringar i gruppsammansättningarna, och mycket kraft kommer att läggas på att skapa bra förutsättningar för de nya grupperna. Vi kan som första heltidskår i landet erbjuda vår brandpersonal ett tvåperioders semestersystem. Våra fordon standardiseras allt mer inom Nerikes Brandkår, vilket gör att all brandpersonal känner igen sig oavsett varifrån i förbundet bilen kommer. På lite längre sikt kommer säkert sjukvårdslarmen och Första Insats Person att utvecklas. Samarbetet i länet blir starkare och vi kommer att ut-nyttja varandras resurser allt mer i framtiden. Sannolikt kommer samarbetet att utvecklas även utanför länets gränser. Anders Larsson Vice brandchef 7

8 Skyddsenheten Beskrivning av enhetens uppgifter Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Tillsyn och tillståndsärenden enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Sakkunnig i brandskyddsfrågor åt byggnadsnämnderna. Remissinstans åt kommuner, polis och länsstyrelse. Konsulttjänster åt Atlas Copco. Tillsyn över sotningsväsendet. Räddningsgymnasium i Örebro och Byrsta. Uppdragsutbildning. Vice brandchef, två brandingenjörer, fyra brandinspektörer samt två brandförmän har tjänstgjort på dagtid. Dessutom har fyra brandinspektörer i kontinuerlig blandtjänst med utryckningsverksamhet och förebyggande brandskydd till ca 50 % funnits på avdelningen. Mål med verksamheten Öka samarbetet mellan Nerikes Brandkår och medlemskommunerna för att driva det olycksförebyggande arbetet framåt och upptäcka frågor/problem som annars aldrig skulle ha aktualiserats. I någon form utreda alla typer av olyckor som föranlett räddningsinsats för Nerikes Brandkår samt ta till vara på erfarenheterna från dessa. Verka för att den enskilde ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med lagen Skydd mot olyckor. Med hjälp av utbildning och information öka medborgarnas kunskaper om risker och konsekvenserna av olyckor och hur man förebygger dessa. Systematiskt brandskyddsarbete ska bedrivas i alla verksamheter som är skyldiga att lämna skriftlig redogörelse. Utförda aktiviteter i syfte att uppnå målen Tillsynsverksamheten har efter det att lagen om skydd mot olyckor kom, präglats av omställningsarbete är det första året sedan lagen kom som tillsynsarbetet fungerat tillfredställande, men det kvarstår en del arbete för att uppnå en optimal tillsynsverksamhet. Under 2007 planerades 550 tillsynsbesök och 534 av dessa genomfördes. Vid 413 av dessa besök fanns brister i brandskyddet hos objektet. Det visar att tillsyn behövs samt att vi gör tillsyn i enlighet med lagens intuition att vara behovsanpassad. I stort sett alla (ca 950 st.) som omfattas av kravet på att lämna skriftlig redogörelse har lämnat in den första omgången. Resurser har även lagts på att informera och utbilda fastighetsägare och nyttjanderättshavare i de krav som ställs utifrån lagen om skydd mot olyckor. Antal utförda besiktningar: Utförda brandsyner/ tillsyner LBE Skriftliga redogörelser Normaltillsyn LSO/LBE Tematillsyn LSO/LBE Totalt antal besiktningsanknutna ärenden LSO: Lagen om skydd mot olyckor. LBE: Lagen om brandfarliga och explosiva varor Tillståndsärenden för brandfarlig vara Sakkunnigintyg för bygglovärenden * Remissyttranden, planärenden Remissyttranden till polisen och kommunerna enligt ordningslagen samt utskänkningstillstånd Brandutredning åt Räddningsverket Olycksförloppsutredning/ spridningsintyg Sotning egen anläggning * Avser ärenden där Nerikes Brandkår bistått byggnadsnämnderna med sakkunnighet inom brandområdet. Uppdragsutbildning En mycket viktig del av det olycksförebyggande arbetet är den externa utbildningen, det vill säga, att lära ut hur man undviker att brand uppstår och hur man uppträder om olyckan ändå skulle vara framme. Trots försiktig marknadsföring är efterfrågan på utbildning stor och vi ser ingen minskning under de närmaste åren. Under 2007 har 287 kurser hållits för personer. Dessutom har ca 600 personer utbildats i Heta Arbeten för att erhålla certifikat för att bland annat få utföra svetsarbeten. Under året så har verksamheten med att utbilda alla elever i anlagd brandutbildning utökats så att verksamheten omfattar alla sex medlemskommuner. Detta innebär att drygt elever som går i årskurs 6 har genomgått utbildningen. 8

9 Räddningsgymnasiet Räddningsgymnasiet finns numera både på stationen i Örebro och i Byrsta. I Örebro är det ett samarbete mellan Nerikes Brandkår och Risbergska skolan och i Byrsta med Alléskolan i Hallsberg, Sydnärkes Utbildningsförbund. Verksamheten i Örebro omfattar 135 elever i tre olika årskurser och i Byrsta omfattar verksamheten två årsklasser med sammanlagt 55 elever. Nerikes Brandkår utbildar klasserna med hjälp av 1,5 permanent brandinspektörstjänst, externa föreläsare samt instruktörer från skiftgående personal med specialkompetens. Eleverna utbildas ca 2,5 timmar per vecka på Nerikes Brandkår i operativt arbete, säkerhet och skydd för människa, miljö och egendom samt sam-verkan, ledarskap och psykologi. Sotning Sotning och brandskyddskontroll i förbundets sex kommuner har under året följt planeringen i stort. Någon eftersläpning finns avseende brandskyddskontroll, och då främst i de södra kommunerna på grund av sjukdom hos medarbetare. Teknisk utveckling för brandskyddskontrollerna sker ständigt, främst genom bättre kameror för inspektion, värmekameror samt termiska instrument för mätning och kontroll. Brandskador och eldstadsrelaterade olyckor har under året främst berört lokaleldstäder av typ braskaminer och spisar. Orsakerna har ofta varit brukande- och handhavandefel. Några av orsakerna kan härledas till okunskap i samband med ägarbyte av fastigheten. Information om risker med eldning och erfarenheter från eldstadsrelaterade skador har skett vid flera tillfällen under året, bland annat vid brandskyddsveckan i mars, villamässan i november, Promotionbåten i oktober, fortlöpande informationsmöten med mäklare under hela året samt vid återkommande sotningsbesök hemma hos respektive fastighetsägare. Sotarna i Värmland, Örebro och Västmanland bjöd in till informationsdag i Örebro den 5 oktober. Det samlades deltagare från sex län. Bland deltagarna fanns representanter från Statens Räddningsverk, länsstyrelse, räddningstjänsten, byggnadsnämnder samt försäkringsbolag. Där diskuterades och informerades det om erfar-enheter från eldstadsrelaterade skador och arbetet med lagen om skydd mot olyckor. Utbildning för egensotare har skett under ledning av Örebro läns brandskyddsförening. Brandskyddsveckan Under vecka 12 genomfördes brandskyddsveckan i samarbete med Örebro läns brandskyddsförening. Under veckan anordnades ett seminarium för fastighetsägare och Brandingenjör Mattias Heimdahl bostadsrättsföreningar i syfte att informera hur man på enkelt sätt kan minska risken för brand. Öppet hus hölls på samtliga brandstationer lördagen den 24 mars. I samband med öppet hus delades information ut till de besökande beträffande bostadsrelaterade bränder, brandvarnare, handbrandsläckare samt hur man kan skydda sig mot brand. Handlingsprogram Handlingsprogrammet har reviderats under 2007 och anpassats till nuvarande förhållanden. Programmet har begränsats till att omfatta Nerikes Brandkårs förmåga att förebygga olyckor och inriktar sig endast på den typ av olyckor som kan föranleda en räddningstjänstinsats. Med hjälp av arbetsgrupper i våra medlemskommuner hoppas vi att vi kan bedriva ett brett förebyggande arbete i framtiden. Under året har Örebro kommun startat ett olycksförebyggande råd i syfte att initiera olycksförebyggande arbete på ett bredare sätt inom kommunen. Kontakt har även tagits med övriga medlemskommuner i syfte att starta upp ett liknande arbete, detta har dock inte mynnat ut i några konkreta möten. Samarbete med kommunerna I handlingsprogrammet för Nerikes Brandkår framgår tydligt att samarbetet med medlemskommunerna är viktigt för att förebygga alla olika typer av olyckor. Samarbetet mellan Nerikes Brandkår och den enskilda kommunen ska driva det olycksförebyggande arbetet framåt och upptäcka frågor/problem som annars aldrig skulle ha aktualiserats. Ett bra samarbete präglas av god kommunikation och detta skapas bäst genom kontinuerliga sammankomster i arbetsgrupper. Nerikes Brandkår är idag aktiv inom många olika grupper i syfte att förebygga olyckor. Exempel på grupper vi är aktiva inom är: Riskhanteringsgrupper Byggnadsnämnder Olycksförebyggande råd Katastrofledningsgrupp Säkerhetshandläggare Förvaltningssamrådsgrupp POSOM (Psykologiskt Och Socialt OMhändertagande) 9

10 Utredning åt räddningsverket Räddningsverket frågade några kommuner om hjälp med att se över brandsäkerheten inom hotell, pensionat och vandrarhem i Sverige. Ulf Smedberg på Nerikes Brandkår, åtog sig uppdraget att under sommaren 2007 utreda brandsäkerheten inom svenska hotell. Totalt kontrollerades 117 hotell från Malmö i söder till Luleå i norr. Storleken på hotellen varierade från fem rum och nio gäster till över 500 gästplatser. Utredningen visar att säkerheten inom hotell är bristfällig, endast 10 procent av kontrollerade verksamheter var helt felfria. Bristerna finns inom samtliga områden: Organisation Utrymning Larm Byggnadstekniskt brandskydd Brandredskap Undersökningen visar också att det är sämst inom om-rådet larm, där hela 81 % av verksamheterna har brister. Framtiden Anlagda bränder är i dagens samhälle ett stort problem, ofta är det ungdomar som tänder på till exempel en skola. Skolor drabbas inte bara av bränder utan också av annan skadegörelse, som krossade glasrutor och klotter. Statistik visar att minst var fjärde brand är anlagd. Gemensamma insatser inom kommunen krävs för att vända denna trend som kostar samhället stora summor varje år. Många gånger finns mycket att vinna på om förebyggande insatser kan göras innan skolan eller någon annan anläggning brinner. Antalet personer som omkommer i bränder ligger konstant på ca 100 personer per år och de flesta omkommer i sina bostäder. Därför krävs insatser med information och utbildning till allmänheten hur man förebygger bränder i sin bostad. Regeringen beslutade den 21 oktober 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor och den därtill hörande förordningen. Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande förordning har inte efter sin tillkomst i tillräcklig ut-sträckning anpassats till utvecklingen på området. Det finns därför ett allmänt behov av att modernisera och förenkla dem. Utredningen föreslår en ny lag och en ny förordning. I lagförslaget föreslås att kommunerna tar över de uppgifter som i dag vilar på polismyndigheten beträffande tillståndsgivning och tillsyn av explosiv vara. Denna förändring i arbetsuppgifter innebär att personalen måste vidareutbildas. Ulf Smedberg Vice brandchef Tillsynsverksamheten är inte längre reglerad utan tillsyn skall göras där det finns anledning att anta att brandskyddet inte är tillfredställande. Detta innebär att tillsyn och annat förebyggande arbete till större del i framtiden kommer att ske utifrån statistik och inträffade händelser. 10

11 Administrativ service Beskrivning av uppgifter Administrativ service är en serviceenhet för hela förbundet. Enheten tar hand om inköp, kansli, information, ekonomi- och personalfrågor. Vi arbetar dessutom med post- och diariehantering, televäxel samt service vid studiebesök. Vi säljer även motsvarande 0,25 tjänst till Örebro läns brandskyddsförening och dess dotterbolag för hjälp med administration, bokföring, fakturering m.m. Enheten består av fem personer, en man och fyra kvinnor. Under 2007 har vi köpt 50 procent informatörstjänst från Örebro kommun från januari till september, och 20 procent under resterande delen av året. Från och med 2008 har vi anställt en informatör på 50 procent. Vad har hänt under året? Direktionen har haft sex sammanträden under året, tre av sammanträdena hölls på brandstationen i Örebro och ett på brandstationen i Byrsta. Sammanträdet i juni genomfördes på Vinön och inleddes med information och båt-tur med Sjöräddningssällskapet. Septembersammanträ-det ägdde rum på Örebro flygplats med information av VD/ flygplatschefen. Under våren 2007 avslutades Växtkraft Mål 3-projektet Organisationskompetens Utbildningar har genomförts för en flexiblare organisation, öka den pedagogiska förmågan, förbättra stresshanteringen och öka den sociala kompetensen m.m. Måluppfyllelse De målsättningar som funktionen hade inför 2007 har till stora delar uppnåtts. Politikerna i direktionen och revisionen har goda förutsättningar att sköta sina uppdrag. Både direktionen och revisionen har under året haft sex sammanträden där kallelse och handlingar varit utskickade i god tid före mötet. Vi har en fortsatt säker och effektiv löne- och fakturahantering. Lönerna har under året varit utbetalda i rätt tid, med rätt belopp och till rätt person. Kundfakturor har ställts ut max en vecka efter det att underlagen kommit in, förutom under två veckor i somras. Leverantörsfakturor har betalats i rätt tid, med rätt belopp och till rätt leverantör. De vi finns till för externt - enskilda, företag och organisationer - har i hög grad tillgång till information från Nerikes Brandkår vid händelser (trygghetsfrämjande) och i förebyggande syfte (ökad medvetenhet om det egna skyddet). Information som sprids externt är tillgänglig, begriplig och anpassad för kanal och målgrupp. Brandkårens hemsida färdigställdes under 2007 och där finns mycket information att hämta. Nytt informationsmaterial har tagits fram under året och befintligt material har uppdaterats. Informationsarbetet har utvecklats mycket under året, men det finns möjligheter att utveckla det ytterligare. Medarbetarna har i hög grad tillgång till information om vad som händer inom Nerikes Brandkår. Information som sprids internt är tillgänglig, begriplig och anpassad för kanal och målgrupp. Intranätet Brandposten blev färdigt under slutet av sommaren och är nu tillgängligt för både hel- och deltidsanställda samt politiker. Intranätet har underlättat spridning av intern information betydligt. I samband med varje löneutbetalning medföljer ett blad med information om vad som händer inom Nerikes Brandkår. Det är två kanaler som används för intern information och intranätet kommer att utökas för att bli ännu bättre och mer användbart. Framtiden Från och med hösten 2006 och framåt har brandkåren köpt procent tjänst från en informatör i Örebro kommun. Det har lett till en bättre och mer utbredd informationsspridning i organisationen. Från och med januari 2008 har brandkåren anställt en egen informatör på 50 procent. Under året har vi tittat på flera olika system som är möjliga att använda för en decentralisering av löneregistreringen. Planerna var att påbörja detta under 2007, men gruppindelning för medarbetarna inom räddningstjänsten ska förändras fr o m mars Det är den största gruppen som omfattas av decentraliserad löneregistrering och därför har vi valt att avvakta med det tills de nya grupperna är helt färdiga. Troligtvis startar projektet hösten Karin Sundelius Administrativ chef Vi har en väl fungerande intern kontroll. Internkontrollplanen för 2007 beslutades i samband med budget för Internkontrollmomenten har redovisats för direktionen under året i samband med månadsuppföljningarna. 11

12 Miljöredovisning Utöver utryckningsverksamheten är vår främsta uppgift att minska riskerna, så att olyckor förhindras och att konsekvenserna av olyckorna reduceras. Detta kan formuleras enligt följande: Delta i samhällsplaneringen. Inventera och analysera risker och föreslå åtgärder. Ge råd, information och utbildning. Bedriva ett aktivt förebyggande arbete. Utbilda personal så att räddningsinsatserna är effektiva och professionella. I dessa målsättningar finns miljötanken med som en röd tråd i arbetet. Vid exempelvis bränder, olyckor med farligt gods, oljeoch kemikalieutsläpp, översvämningar, ras och skred påverkas miljön på olika sätt. Räddningsverket har på regeringens uppdrag, i linje med de nationella miljömålen, tagit fram fem förslag till målformuleringar inom sektorn Skydd mot olyckor, där just konsekvenserna på miljön betonas. Under året har nya övningsanläggningar placerats i Byrsta. Dessa kommer att förses med gasoleldning vilket gör att vi kan öva realistisk värmepåverkan med en mindre belastning på miljön. Vid upphandling används miljökriterier för de produkter som ska köpas in. Anbudsgivarna kan i vissa fall få lämna in en miljödeklaration. Att använda ett minimum av kemikalier och undvika att använda engångsmateriel samt att källsortera är ett naturligt inslag för personalen vid Nerikes Brandkår. Framtiden Miljöfrågorna väger allt tyngre vid prioriteringar av material, metoder, taktik och inköp. Miljöhänsynen finns med i riskanalyser och insatsplaner. Det finns dock mer att göra, exempelvis på våra fordon, där vi fortfarande till största delen har bensindrivna fordon. Under året har vi medverkat till att det finns en miljöjour att tillgå inom hela länet. Det gör att vi snabbare får hjälp att bedöma miljöbelastningen och hjälp att prioritera åtgärder. Vi kan också öka kompetensen hos all personal genom mer utbildning. Mål och måluppfyllelse inom ramen för de nationella målen Minska antalet bränder och konsekvenserna av de bränder som inträffar. Antalet bränder fortsätter att minska i förbundet. Vid flera bränder under året har dessutom egendomsskyddet fått stå tillbaka för miljöhänsyn. Det har gällt bränder i närheten av vattentäkter. Nerikes Brandkår har fordon med en pump med förhöjt lågtryck. Det gör att vattenförbrukningen minskar och även miljöbelastningen av släckvatten. Minska antalet olyckor med farliga ämnen och konsekvenserna av de olyckor som inträffar. Antalet larm till utsläpp av farliga ämnen har fortsatt på en mycket låg nivå. En bidragande orsak till detta är bl.a. gemensamma (internationella) bestämmelser om transporter av farligt gods samt bättre hantering av farligt gods vid industrier och större företag. Minska antalet ras, skred, översvämningar och dammbrott och minska konsekvenserna av dessa. Inom Nerikes Brandkårs område har vi inga utpekade ras- eller skredområden. Vi deltar i diskussionerna om översvämningsriskerna inom Örebro kommun genom Svartåprojektet. På länsstyrelsens initiativ deltar vi också i en älvsamordningsgrupp för utflödena i Hjälmaren. 12

13 Personalekonomisk redovisning Personalkostnaderna uppgår till ca 75 % av förbundets kostnader. Att bedriva räddningstjänst inom förbundet är således en mycket personalintensiv uppgift. Den stora tillgången som personalen utgör, med sin samlade kompetens, framgår inte i den ekonomiska redovisningen. Därför är det viktigt att synliggöra den ur olika perspektiv, med tanke på den dolda tillgång som den utgör. Personalpolitiken inom förbundet Direktionen för Nerikes Brandkår har fastställt ett flertal olika policydokument, bland annat policy för kamratstöd, drogpolicy, policy mot kränkande särbehandling, rehabiliteringspolicy samt jämställdhetsplan. Dessa program ska vara levande dokument och kända av alla i organisationen. Antalet anställda är oförändrat Förbundet har 315 anställda. Samma antal personer som föregående år. Heltidsstyrkor finns på brandstationerna i Byrsta och Örebro. Deltidsanställd brandpersonal finns vid tio brandstationer. Kravet för dessa är att de bor och ar-betar i närheten av sin brandstation. Personalen har beredskap var tredje vecka. I förbundet finns dessutom sex räddningsvärn. Personalen vid värnen får ersättning för sina insatser vid räddningstjänst samt vid övningar. Någon beredskapsskyldighet finns inte. Åtta kvinnor inom förbundet Nerikes Brandkår har åtta kvinnor anställda, samma antal som förra året. En arbetar heltid inom utryckningstjänsten och två i utryckningstjänst på deltid. Övriga återfinns inom administration och operativ planering. Genomsnittsåldern är relativt hög I diagrammet redovisas åldersfördelningen mellan den heltidsanställda respektive deltidsanställda personalen. Medelåldern för den heltidsanställda utryckningspersonalen är högre än på deltid. Medelåldern för en brand-man i heltidsstyrka är 45 år, en ökning med ett år jämfört med Medelåldern i deltidsstyrkorna är 41 år, samma som För dagtidspersonalen är medelåldern 49 år, en ökning med ett år. Största delen är personalkostnader Av förbundets externa utgifter består drygt 75 % av personalkostnader, d.v.s. lönekostnader, kostnader för pensioner samt personalomkostnader. Kostnaden för löner och arvoden uppgår till (46 236) tkr. Lag- och avtalsenliga avgifter samt pensioner kostade (27 567) tkr. Kostnaden för övertid och extrapass uppgår till 976 (871) tkr, vilket är en ökning med 105 tkr, eller 12 %, jämfört med Personalkostnaden, d.v.s. löner och personalomkost-nader exklusive kostnader för pensioner samt semester-löneskuldens ökning, fördelat per personalkategori framgår nedan: Kategori Personal- Personal- Personalkostnad kostnad kostnad tkr tkr tkr Arvoden politiker/revision Dagtidspersonal Utryckning heltid Utryckning deltid Arvoden värn Summa Något lägre personalomsättning Under året slutade en heltidsanställd och två personer gick i pension. Personalomsättningen blir då 2,7 (5,4)%. På våra deltidskårer slutade åtta personer sin anställning. Personalomsättningen på deltidsstyrkorna uppgick därmed till 5,9 %, en minskning från föregående år då den var 8 %. Detta är lägre än riksgenomsnittet där det brukar ligga på cirka 10 %. 13

14 Kostnaden för pensioner minskar Pensionsavtalet KAP-KL gäller från och med Avtalet innebär bland annat att brandmän i utryckningstjänst, som uppfyller kravet på 30 års anställning med minst 25 år i utryckning, har rätt att avgå med sär-skild avtalspension vid 58 års ålder. Förbundets pensionskostnader framgår av tabellen nedan: I diagrammet nedan framgår pensionsavgångar fördelat per år under den närmaste femårsperioden. Typ av kostnad, tkr: Pensionsutbetalningar Avgiftsbestämd ålderspension Avsättning framtida pensionsutbetalningar inklusive löneskatt Avgiftsbefrielseförsäkring Löneskatt på utbetalningar, avgiftsbefrielseförsäkring samt avgiftsbestämd ålderspension Summa Pensionskostnaden minskade med tkr mellan 2006 och 2007, det motsvarar 46 procent. Den kraftiga minskningen beror på att Sveriges Kommuner och Landsting beslutade om en ränteförändring 2006 som resulterade i en ökad kostnad på 2,6 mnkr inklusive löneskatt Den nya beräkningsmodellen som gäller från och med 2007 resulterade däremot i lägre kostnadsökning på grund av att hänsyn tas till avgångssannolikhet i pensionskuldsberäkningarna. Många pensionsavgångar Nerikes Brandkår står liksom den övriga offentliga sektorn inför stora pensionsavgångar de närmaste åren. Inom en femårsperiod har 23 anställda möjlighet att av-gå med pension. Av dessa återfinns 21 bland utryck-ningspersonalen, vilket innebär att 19 procent av utryck-ningsstyrkan kan komma att bytas ut inom de närmaste fem åren. Under det senaste året har fyra personer haft möjlighet att avgå med så kallade särskild avtalspension och två personer har nyttjat den möjligheten. Det är inte alla som uppfyller kraven att gå med så kallade särskild avtalspension som tar den möjligheten. Detta leder till svårigheter med planering av utbildning och rekrytering, varför vi idag har flera överutbildade. Av de 14 per-soner som har möjlighet att gå i pension 2008 har sju av dem haft möjlighet att gå tidigare år. Semesterlöneskulden ökar Semesterlöneskulden utgörs av kostnaden för inne-stående semester och okompenserad övertid. Skulden uppgick vid årets slut till (3 230) tkr, en ökning med 340 tkr och utgjorde till 77 (81) procent av sparade semesterdagar och till 23 (19) procent av övertidstimmar. Ett aktivt arbete har pågått för att möjliggöra semesteruttag samt att minska antalet övertidstimmar. Sjukfrånvaron lägre än föregående år Arbetsgivaren ersätter de första 14 dagarna av sjukfrånvaron. Dag ett är karensdag, då ingen ersättning utgår. För tiden dagar är kostnaden 10 procent till den anställde. Bruttoarbetstiden uppgår till ca timmar för den heltidsanställda personalen (utryckning och dagtid). Sjukfrånvaron uppgick till 1,5 (3,1) procent av bruttoarbetstiden år 2007, vilket motsvarar 2,9 dagar per anställd jämfört med 6,1 dagar per anställd under Andelen sjukfrånvaro över 90 dagar uppgår till 11 (13) procent och utgörs av två (fyra) personer. Sjukskrivningar som har varit mellan 14 och 90 dagar uppgår till 9 (15) stycken. Även korttidsjukskrivningarna (under 15 dagar) har minskat jämfört med föregående år med 30 procent. 14

15 Sjukfrånvaron fördelat per åldersgrupp framgår av tabellen nedan: Ålders- Sjukfrånvaro i % Sjukfrånvaro i grupp av bruttoarbetstiden dagar/anställd > 29 3,7% 0,5% 5,1 0, ,5% 1,8% 2,8 3,4 50 < 5,0% 1,6% 9,8 3,2 Kostnader för inkallning blir ofta en realitet i samband med korttidssjukskrivningarna. I samband med längre sjukskrivningar omplaneras personal i möjligaste mån för att undvika inkallning och därmed övertidskostnader. Företagshälsovård Nerikes Brandkår har under året anlitat Previa AB och Räddningshälsan AB för förbundets företagshälsovård. Dessutom finns ett hängavtal med Capio Läkargruppen som möjliggör för arbetsgivaren att ge den anställde möjlighet till snabbare behandling än inom den offentliga sjukvården. På detta sätt kan sjukfrånvarotiden för-kortas och den anställde kommer snabbare i tjänst. Kost-naden för hälsokontroll inklusive lungröntgen och arbets- EKG uppgick under året till 580 (556) tkr eller 0,9 (0,9) procent av lönekostnaden. anställde behöver återgå till arbetet successivt genom deltidssjukskrivning eller anpassning av arbetstider. Det kan också handla om att anpassa arbetsuppgifter tillfälligt eller för en längre tid. Rehabilitering på Nerikes Brandkår omfattar även psykosocial ohälsa som nödvändigtvis inte är kopplad till en sjukskrivningsperiod. Anpassningsoch rehabiliteringskostnaderna omfattar lön och andra kostnader som kan uppkomma på grund av ohälsa eller övertalighet hos personalen. Anpassningskostnaden är för året 57 (0) tkr. Investering i personalvård, tkr Företagshälsovård Övrig sjukvård/läkemedel 14 4 Rehabilitering och anpassningskostnader 0 57 Friskvård Personalsociala aktiviteter Summa Kostnad per anställd, kr Investering i kompetensutveckling Av heltidspersonalen har en person genomgått utbildningen räddningsledare A och en person tillsyn B. Av deltidspersonalen har fyra personer genomgått utbildningen räddningsledare A, och 14 personer räddningsinsats för deltidsbrandmän. Investering i kompetensutveckling, tkr Kursavgifter och logi Reseersättningar Traktamenten Interna kurser, övningar Summa Kostnad per anställd, kr: Anpassning och rehabilitering Som arbetsgivare ansvarar vi enligt arbetsmiljölagstiftningen för att genomföra anpassning och rehabilitering inom vår verksamhet. Ju längre en anställd är borta från arbetslivet desto svårare är det att komma tillbaka. Därför fångas längre sjukskrivningar upp i ett tidigt skede för att så snabbt som möjligt komma igång med rehabiliteringsarbetet. Det kan till exempel handla om att den År 2005 beviljades vi Växtkraft Mål 3-stöd för kompetensutveckling. Under 2005 var det 102 personer som fick utbildning i sammanlagt 131 dagar. Under 2006 var det 234 personer som fick utbildning i sammanlagt 380 dagar. Projektet avslutades under våren 2007, och fram tills dess var det 114 personer som fick utbildning i 76 dagar. 15

16 Drifts- och investeringsredovisning Investeringsredovisning Vid bildandet av Nerikes Brandkår övertog förbundet fordon och inventarier från förbundsmedlemmarna till ett bokfört värde om 24 mnkr. Dessa löstes mot ett långfristigt lån gentemot respektive förbundsmedlem. Löptiden motsvarade den återstående ekonomiska livsläng-den på inventarierna. I samband med Laxå och Askersunds kommuners medlemskap respektive överfördes inventarier på motsvarande sätt till ett totalt värde av 6 mnkr. Detta finansierades med revers. Nerikes Brandkårs tillgångar består främst av fordon. Vid årets utgång hade förbundet 68 fordon fördelade på 41 stora och 27 mindre fordon. Under året har vi inves-terat i ett räddningsfordon, ett brandfordon, två pickuper och ett fordon för första insatsperson i Askersund. Medelåldern för de små fordonen ligger på ca sex år och stora fordon cirka elva år. Årets investeringar framgår av tabellen nedan: Objekt Budget Redovisat Avvikelse Räddningsmateriel Bandstation/ Dataserver Bil för första insatsperson, två pickuper Brandfordon Överfört från 2006 Räddningsfordon Summa materiella investeringar Reinvestering av fondutdelning 170 Köp av aktieindexobligationer SUMMA Investeringar Driftsredovisning Brandchefen har till sin hjälp tre funktionschefer som ansvarar för varsitt lagområde : administration, före-byggande av olyckor och skadeavhjälpande. Målsätt-ningen är att samtliga anställda arbetar såväl skade-förebyggande som skadeavhjälpande. Administrationen bedriver ingen egen verksamhet, utan är en service-organisation till de övriga avdelningarna. Av tabellen nedan framgår kostnader och intäkter per ansvarsområde. De större avvikelserna kommenteras under Ekonomisk översikt, sid 17. Redovisat Budget Redovisat Avvikelse Kostnader Ledning Löner Administration Skydd Räddning Summa verksamhet Finans Summa kostnader Intäkter Brandlarm Avtal Räddningstjänst Utbildning Myndighetsutövning Övrigt Summa intäkter Finans Totalt intäkter Netto

17 Ekonomisk översikt Svensk ekonomi Regeringen bedömer att svensk ekonomi och arbetsmarknad fortsätter att utvecklas starkt. Det är främst den inhemska efterfrågan som driver tillväxten. De senaste årens starka investeringstillväxt nådde sin topp under Hushållens konsumtion förväntas öka kraftigt framöver. Detta till följd av snabbt stigande disponibla inkomster, ökande sysselsättning och en god förmögen-hetsställning. Sammantaget bedömer regeringen att BNP ökar med 3,4 procent 2007 och 3 procent Den kommunala ekonomin Kommunernas ekonomiska resultat ser för 2007 ut att vara i linje med god ekonomisk hushållning. Om de generella statsbidragen räknas upp med skatteunderlagets utveckling finns det goda förutsättningar att uppnå goda resultat ända fram till Trots en förhållande- vis måttlig behovsökning står många kommuner inför krav på omprioriteringar inom, och mellan, verksamhet-erna. De gynnsamma förutsättningarna för kommunerna är övergående. Efter 2009 begränsas utrymmet för kom-munala kostnadsökningar på grund av att antalet arbetade timmar i ekonomi förväntas minska på sikt. Nerikes Brandkårs resultat Bokslutet 2007 visar ett resultat på tkr, vilket är tkr bättre än budgeterat resultat. Den största positiva avvikelsen i bokslutet beror på att Sveriges Kommuner och Landsting beslutat om en ny modell för pensionsskuldsberäkningarna, RIPS 07. Modellen är anpassad till det nya pensionsavtalet KAP-KL som trädde i kraft år Förutom det innehåller den nya försäkringstekniska antaganden beträffande livs-längd och kalkylränta. En nyhet för personal inom rädd-ningstjänsten är att avgångssannolikhet införs. Avgångssannolikheten är på 1,5% per år och det medför att pen-sionsskulden minskar för denna kategori. Det innebar för Nerikes Brandkår 845 tkr lägre kostnader än budge-terat. Övriga avvikelser kommenteras på nästkommande sida. I april 2000 gjordes en placering i Nordeas donationsmedelsfond för framtida pensionsutbetalningar. Fonden har inte haft någon positiv utveckling under åren. Tidigare år har fonden redovisats till anskaffningsvärdet i bokslut, trots att det har varit lägre än marknadsvärdet, med hänvisning till att placeringen är för framtida pensionsutbetalningar och att den kommer att ligga fast. Nu har verkliga värdet varit lägre än anskaffningsvärdet i åtta år och därför görs en nedskrivning på 1,2 mnkr i bokslut Om fonden återhämtar sig finns möjligheten att återföra hela eller delar av nedskrivningen. De enda rörelser som sker i denna fond är reinvestering av utdelningen. Nedan redovisas förbundets ekonomi ur olika perspektiv utifrån upprättade resultat- och balansräkningar samt kassaflödesrapporten. Inom parentes redovisas jämförelser med föregående år. Årets resultat i förhållande till balanskravet Årets resultat för Nerikes Brandkår enligt balanskravet är i tkr: Resultat enligt resultaträkningen Realisationsvinst vid försäljning av fordon -254 Balanskravsresultat I bokslutet för 2006 var balanskravsresultatet tkr. På direktionens sammanträde i juni när budget 2008 behandlades beslutade direktionen att 2006-års underskott ska återställas under flera års tid. Det är för att det inte finns något syfte för ett kommunalförbund att bygga upp ett stort eget kapital. I första hand ska underskottet åter-ställas med överskott under kommande år. Det budgeter-ade resultatet för är tillsammans tkr. Om budgeten håller är underskottet återställt inom två år. Långsiktigt garanterar medlemskommunerna det egna kapitalet. Balanskravsresultat Balanskravsresultat Kvar att återställa Finansiella mål I samband med budget 2007 beslutade direktionen om finansiella målsättningar för Nerikes Brandkår. Det ekonomiska utrymmet är överordnat verksamhetens ambition frånsett räddningstjänst. Årets resultat ska uppgå till minst 0,5 % av verksamhetens nettokostnader för att tillskapa en buffert för variationer i utryckningsverksamheten. Ovanstående mål är uppfyllda under Vi har en god avkastning på Nerikes Brandkårs placerade medel. En nedskrivning av Donationsmedelsfonden på tkr har gjorts i bokslut Värdeminskningen har uppstått mellan åren I övrigt har det varit en god avkastning på placerade medel. 17

Ordföranden och brandchefen har ordet 2. Vision, Verksamhetsidé och Mål 4. Nerikes Brandkårs insatsområde 6. Organisationen 7. Räddningsenheten 8

Ordföranden och brandchefen har ordet 2. Vision, Verksamhetsidé och Mål 4. Nerikes Brandkårs insatsområde 6. Organisationen 7. Räddningsenheten 8 Innehåll Förvaltningsberättelse Ordföranden och brandchefen har ordet 2 Vision, Verksamhetsidé och Mål 4 Nerikes Brandkårs insatsområde 6 Organisationen 7 Räddningsenheten 8 Skyddsenheten 10 Administrativ

Läs mer

Innehållsförteckning. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

Innehållsförteckning. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Mats Bergmark. Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning utdrag ur MRP 2012...

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

Delårsrapport Kommunalförbundet där kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå och Askersund samverkar om gemensam räddningstjänst

Delårsrapport Kommunalförbundet där kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå och Askersund samverkar om gemensam räddningstjänst Delårsrapport 2009 Kommunalförbundet där kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå och Askersund samverkar om gemensam räddningstjänst Härmed redovisas delårsrapport för kommunalförbudet Nerikes

Läs mer

1. Lagar, förordningar och styrande dokument för MRF. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 1 - Styrande dokument

1. Lagar, förordningar och styrande dokument för MRF. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 1 - Styrande dokument RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Bilaga 1 - Styrande dokument Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Tommy Forsberg Innehållsförteckning 1. Lagar, förordningar

Läs mer

Förbundsordning för Nerikes Brandkår

Förbundsordning för Nerikes Brandkår Förbundsordning för Nerikes Brandkår Antagen av kommunfullmäktige den 9 juni 1997, 54. Ändrad av kommunfullmäktige den 21 september 1998, 45. Ändrad av kommunfullmäktige den 18 september 2000, 73 Ändrad

Läs mer

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Rambudget 2018

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Rambudget 2018 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 2018 Inledning SÄRF:s vision Ett tryggt och olycksfritt samhälle för alla ska genomsyra allt vårt arbete. Under handlingsprogramperioden 2016-2019 ska SÄRF fortsätta

Läs mer

Svar till revisionen beträffande genomförda granskningar under tiden

Svar till revisionen beträffande genomförda granskningar under tiden Tjänsteskrivelse Till Direktionen för Nerikes Brandkår Datum: 2018-11-30 Svar till revisionen beträffande genomförda granskningar under tiden 2015-2018 Förslag till beslut Nerikes Brandkår föreslår direktionen

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Budget- och verksamhetsplan 2014

Budget- och verksamhetsplan 2014 Budget- och verksamhetsplan 2014 med mål och aktiviteter samt investeringsbudget 2014 Godkänd av direktionen 2014-01-31 2 Budget- och verksamhetsplan 2014 1 Förbundet Jämtlands Räddningstjänstförbund styrs

Läs mer

Direktionen Brandkåren Norra Dalarna

Direktionen Brandkåren Norra Dalarna Protokoll Direktionen Brandkåren Norra Dalarna Sammanträdesdatum: 20181123 Direktionen Brandkåren Norra Dalarna Plats och tid: KSrummet, Mora, 20181031 kl. 13:0013.30 ande: Lennart Sohlberg (S) Mora, tjänstgörande

Läs mer

Ekonomichef Helena Luthman har tillsammans med brandchef Per-Ove Staberyd upprättat förslag till budgetramar

Ekonomichef Helena Luthman har tillsammans med brandchef Per-Ove Staberyd upprättat förslag till budgetramar Tjänsteskrivelse Till Direktionen för Nerikes Brandkår Datum: 2018-06-01 Budgetramar 2019-2021 Ekonomichef Helena Luthman har tillsammans med brandchef Per-Ove Staberyd upprättat förslag till budgetramar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion

ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 9 11 12 12 13 13 14 17 17 18 23 Viktiga händelser Ekonomi Viktiga investeringar Räddningstjänst Administration Förebyggande Säkerhet Personal Miljö

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Ordföranden och brandchefen har ordet 2. Vision, Verksamhetsidé och Mål 4. Nerikes Brandkårs insatsområde 6. Organisationen 7. Räddningsverksamheten 8

Ordföranden och brandchefen har ordet 2. Vision, Verksamhetsidé och Mål 4. Nerikes Brandkårs insatsområde 6. Organisationen 7. Räddningsverksamheten 8 Innehåll Förvaltningsberättelse Ordföranden och brandchefen har ordet 2 Vision, Verksamhetsidé och Mål 4 Nerikes Brandkårs insatsområde 6 Organisationen 7 Räddningsverksamheten 8 Olycksförebyggande verksamhet

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Nerikes Brandkår 2013-03-07 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

och vice versa. Mötet beslutade att det nya förslaget ska skickas på remiss till medlemskommunerna.

och vice versa. Mötet beslutade att det nya förslaget ska skickas på remiss till medlemskommunerna. Delårsrapport 2012 Kommunalförbundet där kommunerna Örebro, Lindesberg, Kumla, Hallsberg, Laxå, Nora, Askersund och Lekeberg samverkar om gemensam räddningstjänst Härmed redovisas delårsrapport för kommunalförbudet

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Mål och budget 2015 2017 Mål 2015 2016 Enligt vår målprocess genomför vi en mer genomgripande revidering av målen vart fjärde år efter att val till fullmäktige i kommunerna

Läs mer

Kommunalförbundet bildades Denna förbundsordning gäller fr o m

Kommunalförbundet bildades Denna förbundsordning gäller fr o m 1:6. 1(6) FÖRBUNDSORDNING FÖR SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGS- TJÄNSTFÖRBUND Kommunalförbundet bildades 1998-01-01. Denna förbundsordning gäller fr o m 2015-01-01. 1 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Årsredovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1 31/12 respektive år

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av riktlinjer och rutiner för hantering av akuta omvärldssituationer 2009-12-14.

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av riktlinjer och rutiner för hantering av akuta omvärldssituationer 2009-12-14. Revisionsrapport Granskning av riktlinjer och rutiner för hantering av akuta omvärldssituationer Nerikes Brandkår 2009-12-14 Ref Roger Wallin 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Metod... 3 2. Bakgrund

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för Räddningstjänstens Tillsynsverksamhet Emmaboda-Torsås 2015-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE...

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr 08.0084/171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr 08.0084/171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010 Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010 Bakgrund Kommunfullmäktige i Karlskrona och Ronneby kommun har fattat beslut om handlingsprogram för förebyggande åtgärder till

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Trelleborg Vellinge Skurup

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Trelleborg Vellinge Skurup RÄDDNINGSTJÄNSTEN Trelleborg Vellinge Skurup Meddelande Upprättad: 2019-01-22/JG Godkänd: 2017-12-15/JG Reviderad: Uppföljning av handlingsprogram för LSO för verksamhetsåret 2018 Trelleborgs kommun Syfte

Läs mer

33Budget2016 34VP2016 35OffertKommuninvest 39Information BestämmelseromersättningEnköping BrevfrånEnaCityAB RäddningstjänstenEnköpingHåbo Budget2016 Ansvar Budget2016 Investeringar 9800000 Förbundsledning

Läs mer

Tillsynsplan 2013 för räddningstjänsten enligt Lag om skydd mot olyckor Lag om brandfarliga och explosiva varor

Tillsynsplan 2013 för räddningstjänsten enligt Lag om skydd mot olyckor Lag om brandfarliga och explosiva varor Tillsynsplan 2013 för räddningstjänsten enligt Lag om skydd mot olyckor Lag om brandfarliga och explosiva varor 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Strategi för tillsynsverksamheten. 3. Uppföljning

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Ny mandatperiod kräver nya grepp?!

Ny mandatperiod kräver nya grepp?! Ny mandatperiod kräver nya grepp?! Ökad samverkan för mindre och färre bränder i Karlstadsregionen jörn Johansson och Ulf Hjälmerhag Grums Munkfors Forshaga Kil Karlstad Hammarö 6 kommuner ett räddningstjänstförbund

Läs mer

Verksamhetsredovisning 2013

Verksamhetsredovisning 2013 2014-02-03 Verksamhetsredovisning 2013 Innehåll 1 Ekonomisk driftredovisning... 2 1.1 Finansiering... 2 1.2 Brandchef... 3 1.3 SSRC... 3 1.4 Samhällsskydd... 3 1.5 Beredskap... 3 1.6 Lokal produktion...

Läs mer

Arne Svärm, räddningschef Eva Gardelin-Larsson, kommunsekreterare. Stig Axelsson Kommunstyrelsekontoret den 16 mars 2011

Arne Svärm, räddningschef Eva Gardelin-Larsson, kommunsekreterare. Stig Axelsson Kommunstyrelsekontoret den 16 mars 2011 Räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö 1 (9) Plats och tid Räddningsstationen, Åbacken Gnosjö, kl 14.00 16.00 Beslutande Bertil Valfridsson (M), ordförande Bength-Göran Johansson (C) Åke Ljunggren (S)

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778)

Handlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Handlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Gäller för perioden 2014-01-01 2015-12-31 Detta program kommer under perioden att integreras

Läs mer

Verksamhetsplan Räddningstjänsten

Verksamhetsplan Räddningstjänsten Verksamhetsplan 2018-2020 Räddningstjänsten Innehållsförteckning 1 Styrkort och mätetal Kommunstyrelse - Räddningstjänsten... 3 Räddningstjänsten, Verksamhetsplan 2018-2020 2(9) 1 Styrkort och mätetal

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Mål och budget 2016 2018 Mål 2016 2018 Enligt vår målprocess genomför vi en mer genomgripande revidering av målen vart fjärde år efter att val till fullmäktige i kommunerna

Läs mer

Måluppfyllelse för strategiska områden

Måluppfyllelse för strategiska områden Kommunstyrelsen - Räddningstjänsten 2018-2020 Nämndens verksamhetsplan och budgetförslag 1. Måluppfyllelse strategiska områden 2012 2016 Måluppfyllelse för strategiska områden 2016 2015 2014 2013 2012

Läs mer

Budget 2008 samt verksamhetsplan 2009-2010

Budget 2008 samt verksamhetsplan 2009-2010 Budget 2008 samt verksamhetsplan 2009-2010 Upprättad: 2007-10-17 Antagen av direktionen: 2007-12-06 Reviderad: 2007-11-16 Version: 1,0 Handläggare: Ks Nerikes Brandkår Tillsammans med andra skapar vi trygghet!

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Meddelanden. kommunfullmäktige 14 november 2011

Meddelanden. kommunfullmäktige 14 november 2011 Meddelanden kommunfullmäktige 14 november 2011 Delårsrapport 2011 Kommunalförbundet där kommunerna Örebro, Lindesberg, Kumla, Hallsberg, Laxå, Nora, Askersund

Läs mer

Innehållsförteckning Kvartalsrapport 3 per Höglandets räddningstjänstförbund

Innehållsförteckning Kvartalsrapport 3 per Höglandets räddningstjänstförbund Kvartalsrapport 3 Budgetuppföljning jan september 2016 Innehållsförteckning Kvartalsrapport 3 per 2016-09-30 Höglandets räddningstjänstförbund Delårsresultat med prognos 3 Uppföljning per funktion 4-6

Läs mer

Budget och verksamhetsplan. samt plan 2014-2015. 2012-10-15 Dnr 201-1177/2012 Fastställd av förbundsfullmäktige 2012-11-20, 43

Budget och verksamhetsplan. samt plan 2014-2015. 2012-10-15 Dnr 201-1177/2012 Fastställd av förbundsfullmäktige 2012-11-20, 43 Budget och verksamhetsplan 2013, samt plan 2014-2015 2012-10-15 Fastställd av förbundsfullmäktige 2012-11-20, 43 2012-10-15 Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Ekonomi... 6 2.1 Ekonomiska förutsättningar...

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE

HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE Enligt lagen om skydd mot olyckor Västra Mälardalens räddningstjänstförbund Köping Arboga Kungsör Antagen av direktionen 2005-12 -16 1 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA BLEKINGE KOMMUNALFÖRBUND MED FÖRBUNDSDIREKTION

FÖRBUNDSORDNING FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA BLEKINGE KOMMUNALFÖRBUND MED FÖRBUNDSDIREKTION FÖRBUNDSORDNING FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA BLEKINGE KOMMUNALFÖRBUND MED FÖRBUNDSDIREKTION REGLEMENTE FÖR DIREKTIONEN I RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA BLEKINGE Antagen att gälla från 2007-01-01 Reviderad att

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Roslagen

Förbundsordning för Samordningsförbundet Roslagen 2018-04-27 Förbundsordning för Samordningsförbundet Roslagen Samordningsförbundet Roslagen (nedan kallat samordningsförbundet) har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15

Läs mer

Ett antal bostadsbränder i kommunen är relaterade till eldstäder och rökkanaler.

Ett antal bostadsbränder i kommunen är relaterade till eldstäder och rökkanaler. Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Den 1 januari 2004 trädde lagen om skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte den tidigare Räddningstjänstlagen. Enligt lagen skall kommunen i brand- förebyggande syfte ansvara

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3

Läs mer

VÄLKOMNA TILL DIREKTIONEN 29 SEPTEMBER 2017

VÄLKOMNA TILL DIREKTIONEN 29 SEPTEMBER 2017 VÄLKOMNA TILL DIREKTIONEN 29 SEPTEMBER 2017 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHET OCH EKONOMI EFTER 8 MÅNADER VISION ETT TRYGGT OCH SÄKERT SAMHÄLLE UPPDRAG Räddningstjänsten Karlstadsregionen ska aktivt stödja och

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Budget 2011 Verksamhetsplan

Budget 2011 Verksamhetsplan 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Antagen av direktionen: 2010-12-10 Version: 1,0 Handläggare: Ed/Po Innehåll 1. Brandchefen... 3 2. Allmänt... 4 3. Vision Verksamhetsidé Övergripande mål... 5 4. Uppgifter

Läs mer

I nnehållsförteckning

I nnehållsförteckning I nnehållsförteckning Förvaltningsberättelse Ordföranden och brandchefen har ordet 2 Vision, Verksamhetsidé och Mål 4 Nerikes Brandkårs insatsområde 6 Organisation 7 Räddningsverksamhet 8 Olycksförebyggande

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2013 Kommunstyrelsen Räddning- och beredskapsförvaltningen Innehållsförteckning Planeringsförutsättningar 3 Verksamhetsidé 3 Mål 4 Planerad verksamhet och aktiviteter 5 Budget 8 Drift

Läs mer

I nnehållsförteckning

I nnehållsförteckning I nnehållsförteckning Förvaltningsberättelse Ordföranden och brandchefen har ordet 2 Vision, Verksamhetsidé och Mål 4 Nerikes Brandkårs insatsområde 6 Organisation 7 Räddningsverksamhet 8 Olycksförebyggande

Läs mer

Ordföranden och brandchefen har ordet 2. Vision, Verksamhetsidé och Mål 4. Nerikes Brandkårs insatsområde 6. Organisationen 7. Räddningsverksamheten 8

Ordföranden och brandchefen har ordet 2. Vision, Verksamhetsidé och Mål 4. Nerikes Brandkårs insatsområde 6. Organisationen 7. Räddningsverksamheten 8 Innehåll Förvaltningsberättelse Ordföranden och brandchefen har ordet 2 Vision, Verksamhetsidé och Mål 4 Nerikes Brandkårs insatsområde 6 Organisationen 7 Räddningsverksamheten 8 Personal 9 Utbildning

Läs mer

Brandsäkerhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Antaget av kommunfullmäktige

Brandsäkerhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Antaget av kommunfullmäktige Brandsäkerhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2015-2018 Antaget av kommunfullmäktige 2016-02-25 38 Dokumentet Brandsäkerhet är framtaget av räddningstjänsten och är ett delprogram

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (7) Antecknat av Charlotte Larsgården Magnus Nygren Närvarande Länsstyrelsen i Jönköpings län: Kurt Lindberg Börje Karlsson MSB: Magnus Nygren Charlotte

Läs mer

Kompletteringar KF 29/4 2013

Kompletteringar KF 29/4 2013 2013-04-25 1 (1) Kompletteringar KF 29/4 2013 I detta utskick finns kompletterande handlingar till sammanträdet på måndag. 1. Personalekonomisk redovisning. 2. Årsredovisning för Hallsbergs Fastigheter

Läs mer

SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Avesta SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Fagersta Långshyttan Norberg Hedemora Horndal Fors Postadress: Axel Johnsons väg 70 774 34 AVESTA Tfn: 0226-64 58 00 E-post: sdr@avesta.se Hemsida: wwww.sdrf.nu

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Yttrande över Reformen skydd mot olyckor en uppföljning

Yttrande över Reformen skydd mot olyckor en uppföljning Landstingsstyrelsens förvaltning Administration 1 (6) Handläggare: Hendry Andersson Rickard Fröling Locum AB Landstingsstyrelsen Yttrande över Reformen skydd mot olyckor en uppföljning med förslag till

Läs mer

Verksamhetsplan 2018 Beslutad i direktionen

Verksamhetsplan 2018 Beslutad i direktionen Registrering: Dokument ID: 2017-12-07 STY-2928 RÄDDNINGSTJÄNSTEN ENKÖPING-HÅBO Verksamhetsplan 2018 Beslutad i direktionen 19 2017-12-07 1 Verksamhetsidé Räddningstjänsten Enköping-Håbo är ett kommunalförbund

Läs mer

Handlingsprogram. Enligt Lagen om skydd mot olyckor

Handlingsprogram. Enligt Lagen om skydd mot olyckor Upprättad: 2015-03-29 Antagen av direktionen: 2016-04-07 Diarienummer: NN 2015-118 Handläggare: Anders Larsson, Ulf Smedberg Handlingsprogram Enligt Lagen om skydd mot olyckor 2016-2019 Nerikes Brandkår

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA GÖTALAND.

FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA GÖTALAND. Bilaga 1 2012-11-26 FÖRBUNDSORDNING FÖR KOMMUNALFÖRBUNDET RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA GÖTALAND. 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet räddningstjänsten Östra Götaland, nedan benämnt

Läs mer

Tillsynsplan 2018 Räddningstjänsten Eskilstuna kommun

Tillsynsplan 2018 Räddningstjänsten Eskilstuna kommun Räddningstjänsten Eskilstuna kommun Antagen av Miljö- & räddningstjänstnämnden 2017-12-20 INNEHÅLL Inledning... 2 Tillsynsverksamheten... 2 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kapitlet 2 och 3... 2...

Läs mer

Förbundsordning för Räddningstjänsten Västra Blekinge med reglemente för direktionen

Förbundsordning för Räddningstjänsten Västra Blekinge med reglemente för direktionen Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Godkänd av: NYA KF 67, 2006-12-11 Justerad: KF 64, 2007-04-02, KF 8, 2012-02-06, KF 88, 2014-06-16, KF 158, 2016-12-19 Förbundsordning för Räddningstjänsten

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Dnr 26/2014-041. Budget 2015. Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01

Dnr 26/2014-041. Budget 2015. Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01 Dnr 26/2014-041 Budget 2015 Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01 Innehåll 1 Förbundets uppdrag och verksamhet 5 1.1 Uppdrag... 5 1.2 Verksamhet... 5 Förbundsdirektionen...

Läs mer

Ordföranden och brandchefen har ordet 2. Vision, Verksamhetsidé och Mål 4. Nerikes Brandkårs insatsområde 6

Ordföranden och brandchefen har ordet 2. Vision, Verksamhetsidé och Mål 4. Nerikes Brandkårs insatsområde 6 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Ordföranden och brandchefen har ordet 2 Vision, Verksamhetsidé och Mål 4 Nerikes Brandkårs insatsområde 6 Organisation 7 Räddningsverksamhet 8 Olycksförebyggande

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Mål och budget 2014 2016 Mål 2014 2016 Enligt vår målprocess genomför vi en mer genomgripande revidering av målen vart fjärde år efter att val till fullmäktige i kommunerna

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDSORDNING FÖR MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

KOMMUNALFÖRBUNDSORDNING FÖR MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND FÖRFATTNINGSSAMLING Nr R 19 1 (5) KOMMUNALFÖRBUNDSORDNING FÖR MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Denna kommunalförbundsordning har fastställts av kommunfullmäktige i Sundsvalls kommun 2014-09- 29 218, kommunfullmäktige

Läs mer

2009-10-28. Medlemmar i kommunalförbundet är Sundsvalls, Timrå och Ånge kommuner.

2009-10-28. Medlemmar i kommunalförbundet är Sundsvalls, Timrå och Ånge kommuner. KOMMUNALFÖRBUNDSORDNING FÖR MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Denna kommunalförbundsordning har fastställts av kommunfullmäktige i Sundsvalls kommun 2009-12-14 665, kommunfullmäktige i Timrå kommun 2009-11-30

Läs mer

Verksamhetsplan Kommunstyrelsen Räddnings- och beredskapsförvaltningen

Verksamhetsplan Kommunstyrelsen Räddnings- och beredskapsförvaltningen Verksamhetsplan 2009-2011 Kommunstyrelsen Räddnings- och beredskapsförvaltningen Inledning 3 Omvärldsanalys 4 Verksamhetsidé 4 Samhällsutveckling 5 En bra livs- och boendemiljö 5 Verksamhet 6 Nöjda medborgare

Läs mer

Sammanträdesprotokoll. Arbetsutskottet

Sammanträdesprotokoll. Arbetsutskottet Sammanträdesprotokoll Sida 1 Plats och tid Räddningsstationen Avesta kl 13:00-14:30 Beslutande Teemu Sulin (V) Fagersta, ordförande Olle Rahm (S) Norberg Lars Levahn (S) Avesta Erik Nilses (M) Hedemora,

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Delårsrapport 2015-01-01 2015-08-31 samt årsprognos 2015

Delårsrapport 2015-01-01 2015-08-31 samt årsprognos 2015 Delårsrapport 2015-01-01 2015-08-31 samt årsprognos 2015 1) Verksamhetsbeskrivning Förbundet är en sammanslagning av räddningstjänsterna i Kungälv och Ale kommun. Förbundets politiska styrning utövas av

Läs mer

RÄDDNINGSNÄMNDEN BOKSLUT 2009 ÅRSANALYS. Viktiga förändringar

RÄDDNINGSNÄMNDEN BOKSLUT 2009 ÅRSANALYS. Viktiga förändringar RÄDDNINGSNÄMNDEN BOKSLUT 2009 ÅRSANALYS Viktiga förändringar Året har fortsatt att präglas av den nya lagen, Lagen om skydd mot olyckor. Inom det förebyggande arbetet bedrivs arbetet enligt tillsynsmodellen

Läs mer

Mats Jansson, räddningschef Ingeborg Forsberg, sekreterare Mats Myrén, revisor. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-9

Mats Jansson, räddningschef Ingeborg Forsberg, sekreterare Mats Myrén, revisor. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-9 1(12) Plats och tid Räddningsstation Avesta, torsdagen den 21 februari 2019 kl 09:00 Beslutande Olle Rahm (S) Norberg, Ordförande Anders Vestman (S) Avesta, Vice ordförande Andreas Norgren (M) Fagersta

Läs mer

Norra Västmanlands Samordningsförbund. Norbergsvägen FAGERSTA ÅRSREDOVISNING. September December 2005

Norra Västmanlands Samordningsförbund. Norbergsvägen FAGERSTA ÅRSREDOVISNING. September December 2005 Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 21 737 80 FAGERSTA ÅRSREDOVISNING September December 2005 Innehållsförteckning Organisation...2 Förbundets ledning 3 Verksamhetsberättelse.5 Resultaträkning..8

Läs mer

Verksamhetsplan & handlingsprogram 2016

Verksamhetsplan & handlingsprogram 2016 Verksamhetsplan & handlingsprogram 2016 samt budget för 2016 med ekonomisk plan för 2017 2018 Räddningstjänsten Skåne Nordväst 2015 Diarienummer: Förord Olyckorna ska vara få och små! 2016 års Handlingsprogram/Verksamhetsplan

Läs mer

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 OCH TILLSYNSPLAN 2012-2014 Räddningstjänsten 2012-08-03 Kommunstyrelsen 2012-10-10 198 Dokumentet Brandförebyggande

Läs mer

Å rsredovisning 2016 Rä ddningstjä nsten Skä ne Nordvä st

Å rsredovisning 2016 Rä ddningstjä nsten Skä ne Nordvä st Å rsredovisning 2016 Rä ddningstjä nsten Skä ne Nordvä st FÖRBUNDSDIREKTÖREN HAR ORDET Innehållsförteckning Förbundsdirektören har ordet 3 Förvaltningsberättelse 6 Trend- och omvärldsanalys 10 Mål och

Läs mer

Preliminär statistik räddningsinsatser Värnamo kommun 2017

Preliminär statistik räddningsinsatser Värnamo kommun 2017 Preliminär statistik räddningsinsatser Värnamo kommun 2017 Räddningstjänsten den 28 december 2018 Skriven av: Pär Liljekvist Preliminär statistik räddningsinsatser Värnamo kommun 2017 Sammanfattning Räddningstjänstens

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

SÖDRA ÄLVSBORGS DIREKTIONSPROTOKOLL 1(6) kl Catharina Örtendahl Rylid. Närvarande ersättare Christer Johansson Bollebygd

SÖDRA ÄLVSBORGS DIREKTIONSPROTOKOLL 1(6) kl Catharina Örtendahl Rylid. Närvarande ersättare Christer Johansson Bollebygd SÖDRA ÄLVSBORGS DIREKTIONSPROTOKOLL 1(6) Plats och tid Brandstationen Svenljunga kl. 8.30-11.30 Omfning 15-31 Närvarande ledamöter Ulf Sjösten Borås Tord Andersson Borås Torsten Lindh Svenljunga Emma Isfeldt

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Sid 1 (6) FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem (nedan kallat Förbundet) i Stockholms län har inrättats med stöd av Lag

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET. Värends Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET. Värends Räddningstjänst 2018 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET Värends Räddningstjänst Beslutad av direktionen 2017-11-22 Diarienummer: 2017-00059 INNEHÅLL VERKSAMHETSPLAN 2018 Organisationen... 1 Uppdraget... 2 Direktionens inriktning...

Läs mer

Protokoll. Förbundsdirektionen 2010-10-29 36-47

Protokoll. Förbundsdirektionen 2010-10-29 36-47 Förbundsdirektionen 36-47 Förbundsdirektionen sammanträde 36. Godkännande av dagordning 37. Utseende av justeringsperson 38. Budget och verksamhetsuppföljning 2010, kvartal 3 39. Hantering av ackumulerat

Läs mer

Årsredovisning verksamheter 2013. Räddningstjänst

Årsredovisning verksamheter 2013. Räddningstjänst Årsredovisning verksamheter 2013 Räddningstjänst Räddningstjänst, Årsredovisning verksamheter 2013 2(9) 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Dals Eds kommun, omfattar en yta av 730 km2 och har ett invånarantal på ca 4

Läs mer

Tillsynsplan 2010 för räddningstjänsten Luleå enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) SFS 2003:778

Tillsynsplan 2010 för räddningstjänsten Luleå enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) SFS 2003:778 Kommunstyrelsen 2010-02-08 46 96 Räddnings- och beredskapsutskottet 2010-01-20 4 1 Dnr 10.43-17 febks27 Tillsynsplan 2010 för räddningstjänsten Luleå enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) SFS 2003:778

Läs mer

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014 Dokumenttyp: Nämndsplan Datum: 2013-04-24 Tjänsteställe: Räddningsnämnden Handläggare: Per Hampus E-postadress: per.hampus@malung-salen.se Telefonnr: 0280-182 61 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: 2013.33

Läs mer

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Räddningsnämndens protokoll Plats och tid Räddningstjänsten, Falköping, klockan Sida 1 (14) Paragrafer 1 (11)

Räddningsnämndens protokoll Plats och tid Räddningstjänsten, Falköping, klockan Sida 1 (14) Paragrafer 1 (11) Sida 1 (14) Paragrafer 1 (11) Plats och tid Räddningstjänsten, Falköping, klockan 13.30 16.00 Beslutande Dan Hovskär, ordförande Christer Johansson, vice ordförande Lennart Rehn, tjänstgörande ersättare

Läs mer