Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv"

Transkript

1 Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv Institutionen för pedagogik/ikm Camilla Israelsson Pedagogik med inriktning mot Anne Olofsson Ungdoms- och missbrukarvård Mars 2007

2 MBC 232 C- uppsats Handledare: Ylva Benderix FÖRORD Den här C- uppsatsen är resultatet av vårt omfattande intresse kring barn som far illa. Våra erfarenheter på området skiljer sig åt, men vi har båda i vårt tidigare arbetsliv mött dessa barn och aldrig slutat förundras över den otroliga styrka de verkar inneha. Vi inledde därför med ett tidigare arbete om de s.k. maskrosbarnen, men kände att vi trots studien inte fått de svar vi sökte. Vi valde då att skriva denna uppsats för att ytterligare ringa in området och bidra med mer kunskap till oss själva samt andra yrkesverksamma som dagligen möter barn. Vi vill rikta ett stort tack till våra intervjupersoner som ingående och villigt svarat på våra frågor och gett oss mycket material att arbeta med. Utan ert engagemang hade studien inte kunnat genomföras. Vi vill tacka vår handledare Ylva Benderix som gjort studien möjlig för oss och svarat på alla frågor under resans gång. Vi hade inte klarat det utan din hjälp och guidning. Vi vill också tacka våra familjer som stöttat och hjälpt oss under arbetets gång. Tack allesammans för ert stöd Camilla Israelsson och Anne Olofsson.

3 SAMMANFATTNING Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdomsoch missbrukarvård, C- uppsats 10p Titel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv. Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view. Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson. Handledare: Ylva Benderix. Datum: Mars Antal sidor: 30 Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning. SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken. Insatserna som utfördes varierade från fall till fall, med olika utfall, anmälan eller inte. Lärarna efterlyser mer utbildning kring området i lärarutbildning och fortbildning. Avsaknaden av utbildning om barn som far illa för lärare, gör att vi anser att framtida forskning är högst relevant för att minimera risken att dessa barn inte uppmärksammas av skolans personal.

4 INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Definition av begreppet barn som far illa... 1 Individuella riskfaktorer hos barnet... 2 Psykosociala riskfaktorer... 2 Riskfaktorer i skolan... 2 Barnets utveckling... 2 Socialisation och anknytning... 3 Lagstiftning som reglerar barns rättigheter... 3 Nedskärningar i skolan och dess konsekvenser... 4 Lärares åtgärder riktade till barn som far illa... 5 Lärarutbildningen... 7 Anmälningsskyldighet... 8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 9 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 9 Bindningsbeteende... 9 Interaktion i mötet Relationellt perspektiv Punktuellt perspektiv METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER Hermeneutik Kvalitativ metod Kvalitativ intervju PLANERING OCH GENOMFÖRANDE Urval Förberedelser Datainsamling Analys och tolkning Trovärdighet, äkthet och generaliserbarhet Etiska överväganden... 14

5 RESULTAT OCH TEORETISK PROBLEMATISERING Orsaker till att barn far illa Föräldrars sviktande omvårdnad Vardaglig misär i hemmet Sviktande föräldraroll Stress hos föräldrar ger stressade barn Mobil och nätmobbing I ljuset av teorin Misstankar och insatser när ett barn far illa Tecken på att barn far illa Tillvägagångssätt vid misstankar om att barn far illa I ljuset av teorin Lärarnas syn på lärarutbildningen och kompetensen kring barn som far illa Lärarens roll genom tiden Efterfrågan på utbildning I ljuset av teorin DISKUSSION Metoddiskussion Problem under arbetets gång Resultatdiskussion Barn som far illa Misstankar och insatser Lärarnas syn på lärarutbildningen och dess kompetens Framtida forskning... 27

6 INLEDNING I media talas det om att samtalen till BRIS (barnens rätt i samhället) hjälptelefon ökar drastiskt. Många skolbarn ringer och berättar att lärarna inte klarar att hjälpa dem, enligt vad skolplanen säger p.g.a. resursbrist. Vårt intresse kring barn och ungdomar är stort och vi har i flertalet av våra tidigare studier haft fokus på barn som har/ haft svårigheter inom olika områden s.k. barn som far illa. Barn som far illa kan vara fattiga som rika, de kan vara barn till föräldrar med missbruksproblem, vara utsatta för misshandel, befinna sig i vårdnadstvist etc. (Hellquist, 2004). Lilja och Lundberg (2001) skriver att barn och ungdomar som far illa behöver skydd. För att barnen ska kunna skyddas, krävs att det finns vuxna som har kunskap och förmåga att upptäcka barn som far illa, detta måste finnas hos alla som arbetar med barn. Lilja och Lundberg (2001) beskriver att många olika personalgrupper kan vara medansvariga under ett barns uppväxttid. Det gäller barnskötare, förskollärare, lärare, personal på fritidshem, kurator, skolpsykolog, skolsköterska, BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin), primärvården, polis, åklagare och framför allt socialtjänsten, som har det formella huvudansvaret då det gäller att vidta insatser då ett barn far illa. En grundläggande kompetens är förmågan att kunna se och lyssna till barnen, för att kunna hjälpa dem. Skolan är den plats där barnen spenderar mest tid utanför hemmet och skolan har därför en viktig uppgift då det gäller att motverka uppkomsten av problem som riskerar att hämma barnets utveckling. De centrala riskfaktorerna i skolan utgörs av dålig motivation, dåliga färdigheter, konfliktrelationer med lärare, skolkultur med låga krav och hård lärarstyrd undervisning (Lundgren och Persson, 2003). Utifrån dessa variabler förstår man att en stor tyngd vilar på den pedagogiska personalen. Vi upplever att området är betydelsefullt att studera ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv då det är allt för många barn som tar sig igenom skoltiden utan att bli sedda och få sina grundläggande behov tillgodosedda av vuxna i deras närmaste omgivning. En tidig upptäckt och lämpliga insatser är inte bara gynnande för barnet, utan även för samhället. I studien vill vi kartlägga vad lärarna lägger i fenomenet barn som far illa och hur lärare tolkar-, tänker- och känner. Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är detta ett intressant ämnesområde då barn som far illa bör synliggöras i ett så tidigt stadium som möjligt, för att kunna tillgodose barnens behov och förebygga ohälsa. BAKGRUND För att förtydliga vilka barn det är vi vill uppmärksamma i vår studie, kommer vi här att definiera fenomenet. Vi kommer att ta upp riskfaktorer i skolan samt individuella- och psykosociala riskfaktorer hos barnet. Därefter kommer vi att beskriva barns utveckling, barns rättigheter, skolsituationen samt anmälningsskyldigheten. Definition av begreppet barn som far illa Enligt Hellquist (2004) finns det inte någon enhetlig definition av barn som far illa, utan det gäller att i varje enskild studie undersöka vad de yrkesverksamma lägger i begreppet. Vidare uttrycks att det är många barn som är i behov av socialtjänstens stöd. Det kan vara barn till föräldrar med psykisk sjukdom, missbruksproblem eller enbart en bristande omsorgsförmåga. Barnen kan vara utsatta för misshandel, sexuella övergrepp, bevittna våld i hemmet eller 1

7 befinna sig i vårdnadstvister. Det kan vara övergivna barn, barn som inte får sina grundläggande behov tillgodosedda, samt barn som flytt från krig (Hellquist, 2004). Enligt Hindberg (2006) är ett barn som far illa oftast inte endast utsatt för en av de ovan nämnda faktorer, utan av flera. Individuella riskfaktorer hos barnet Det kan finnas individuella riskfaktorer hos ett barn som kan spela en avgörande roll för hur barnets utveckling kommer att ske. Dessa riskfaktorer kan enligt Erling & Hwang (2002) vara hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, kognitiva svårigheter, sämre verbalförmåga, oförmåga att planera etc. Vidare menar författarna att utfallet till viss del kan styras av familj, skola och med rätt förutsättningar behöver inte dessa individuella faktorer bli riskfaktorer Psykosociala riskfaktorer Förutom individuella riskfaktorer, finns även psykosociala riskfaktorer. Dessa kan vara tonårsföräldrar, stor familj, skilda föräldrar, ekonomiska svårigheter som är kopplade till osämja och konflikter som påverkar uppfostran. En uppfostran som ofta präglas av tvång, fientlighet, straff och bristande engagemang, kan också leda till att ett barn far illa (Erling & Hwang, 2002). Andra riskfaktorer är enligt Rak & Pattersson (1996) perinatalstress, föräldrar med låg formell utbildning, våld, alkoholiserade föräldrar samt omsorgsbrist. Riskfaktorer i skolan Enligt Lundgren och Persson (2003) finns det i skolan centrala riskfaktorer som kännetecknas av dålig motivation, dåliga färdigheter, konfliktrelation till lärare, fel kamratkrets och en skolkultur med låga krav samt hårt lärarstyrd undervisning. Enligt Erling och Hwang (2002) är det inte bara trygghet från vuxna individer som är avgörande, utan det finns även individuella- och psykosociala riskfaktorer samt riskfaktorer i skolan som påverkar barnets utveckling. Utfallet av dessa riskfaktorer kan till viss del styras av familj och skola. Med rätt förutsättningar behöver inte dessa individuella faktorer bli riskfaktorer. Socialstyrelsen delar tidigare nämnda författares åsikter, att barns psykiska hälsa påverkas av både faktorer i uppväxtmiljö och individuella egenskaper. De efterlyser därför mer generella insatser som sannolikt kommer att förebygga och minska barnens psykiska ohälsa (Socialstyrelsen, 2004). Barnets utveckling När barn lär sig att integrera med sin omgivning, sker det utifrån vuxna i deras närhet, exempelvis med föräldrar och lärare. Vid interaktion tolkar barnet sina egna och andras handlande och svarar på dem. Barnet ser sig själv genom andras ögon och barnet tar till sig och identifierar sig med denna bild, den blir en del av en själv. Detta sker livet igenom, varje gång vi hamnar i en ny social situation. Läraren spelar här en viktig roll, utifrån det sätt läraren bemöter varje enskild individ i klassrummet (Adalsteinsdóttir, 2004). Barnets uppväxtmiljö kan avgöra vad barnet upplever som hotfullt eller inte. Ett barn som växt upp under gynnsamma förhållanden, ser oftast t ex. utmaningar som intressanta och inte som ett hot (Wellros, 1998). 2

8 Socialisation och anknytning Socialisationsprocessen omfattar enligt Bunkholdt (1997) allt som sker inom och mellan människor, vilket leder till att man blir en del av olika sociala sammanhang. Samspelet mellan barn och föräldrar är en betydelsefull del i processen. Under barnets uppväxt kommer det in andra angelägna socialiserande krafter som förskola, skola, lärare, kamrater, arbetsplatser mm. Målet för socialisationen kan betraktas från andra grundläggande perspektiv, exempelvis genom bemästring- och kompetensperspektivet, som har en grundläggande betydelse för alla människor. När behovet av relationer tillgodoses på ett tryggt sätt, skapas kontakt mellan barnet och människorna som tillfredställer behovet, denna bindning är en grundförutsättning för ett barns fortsatta gynnsamma utveckling. Vid brister i anknytning och i socialisationsprocessen kan symtom uppstå hos barnet, detta kan bl.a. visa sig genom att barnet bli inåtvänt, tyst, distanslöshet etc. Vidare skriver Bunkholdt (1997) att föräldrar eller andra vuxna i barnets närvaro kan ha negativa attityder till barnet som visar sig genom nedvärdering, avvisande eller förlöjligande av barnet. Barnet kan då uppvisa rastlöshet, nedstämdhet, dålig koncentrationsförmåga eller uppmärksamhetssökande. En tidig omsorgsbrist kan förstöra barnets tilltro till sig själv, samt till andra människor. Karaktärsdrag kan utvecklas och leda till skam, skuld, sämre självkänsla mm. Detta beror på att samspelet som barnet deltar i, bekräftar de tidigare negativa föreställningarna som redan finns i grunden. Författaren förklarar att barnets förväntningar på sig själv och sina möjligheter är betydelsefula då positiva och negativa uppfattningar om barnets egenvärde och tankar är av stor vikt för att kunna bemästra tillvaron, samt möta de krav som ställs på sig. Lyhörda och tillgängliga vuxna som kan tillgodose barnets behov är viktiga i barnets tidiga utvecklingsstadium. Har barnet tillgång till detta, utvecklas gradvis en fast bindning till de stabila vuxna omkring barnet. Saknar barnet dessa utvecklingsvillkor, kommer bindningen bli präglad av otrygghet, vilket i värsta fall inte kan ge någon stark bindning. Barnets viktigaste behov består av att få omsorg, uppmärksamhet, stimulans samt respekt för exempelvis sin mognadsnivå och temperament. Stabilitet behövs i det goda samspelet med andra människor, en tanke och känslomässig trygghet skapas som ger ett bra egenvärde och förtroende i omsorg och för människors pålitlighet. Omvärlden är då enligt Bunkholdt (1997) förutsägbar, och ger grundläggande tillit. Om samspelet mellan barnet och de vuxna är sämre, kan det utvecklas en grundläggande misstro. Vidare skriver Bunkholdt (1997) att barnets försvarsmekanismer är nödvändiga och normala i en socialisationsprocess t. ex bortträngning, regression, förskjutning etc. Försvaren kan användas för att nå samt att icke nå ett mål. Oftast används de för att försvara barnets självbild och skydda mot den ångest som kan följa vid hot om förlust av den. Barnets självbild påverkas av omgivningens bild och annan information den får av sig själv. Författaren förklarar hur barnets tidiga självbild i högsta grad är en spegelbild av hur barnets omgivning uppfattar dem. Andra betydelsefulla personer, exempelvis lärare förmedlar omfattande information som barnet tolkar in och kommer till uttryck i egenvärdet (Bunkholdt, 1997). Lagstiftning som reglerar barns rättigheter Grundlagen i Sverige och olika nationella samt internationella överrenskommelser som t. ex FN:s deklaration (Förenta Nationerna) om de mänskliga rättigheterna samt barns rättigheter, är de lagar som ligger till grund för den svenska läroplanen (Tornberg, 2006). Enligt skolverket ska skolan 1 kap. 2 vara anpassad till varje enskild individs behov. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Enligt 1 kap. 2a ska förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg 3

9 på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs (Skolverket, 1999). Enligt socialtjänstlagen (SOL) är det samhällets plikt att i ett tidigt skede finna de barn som inte mår bra. Enligt SOL 5 kap. 1 ska socialnämnden verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Man ska även uppmärksamma tidiga tecken till ogynnsam utveckling. Detta ska enligt 3 kap. 2 ske genom uppsökande verksamhet av riskgrupper i speciella riskmiljöer för att främja goda levnadsförhållanden (Socialstyrelsen, 2004). Enligt Skollagen (1985:1100) 1 kap. 2 Skall skolan erbjuda utbildning och ge eleverna kunskap och färdigheter samt i samarbete med hemmet, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Skolan ska på statens begäran ansvara för att de elever som är i behov av särskilt stöd skall få denna hjälp. Det yttersta ansvaret ligger på rektorn. Varje kommun är skyldig att upprätta en kommunal skolplan där det skall framgå hur man i kommunen avser att bedriva den pedagogiska verksamheten så att målen uppfylls. Skolan måste också upprätta lokala planer för hur man skall gå till väga för att ge eleverna så optimala förutsättningar som möjligt för en god skolgång Socialstyrelsen, 2004). Enligt Andreassen (2006) är skolan den plats där barnen spenderar mest tid utanför hemmet och spelar därför en viktig roll i barnets utveckling. De barn som känt den trygghet i skolan som de har saknat hemma, visar sig klara sig bättre. Lärarnas sätt att se på barnet är alltså till viss del avgörande för dess utveckling. Vidare framkommer i metaanalysen, att de barn som inte får känna trygghet vare sig i skolan eller i hemmet löper större risk att utveckla ett asocialt beteende (Andreassen, 2006). Enligt Adalsteinsdóttir (2004) bör man skapa ett klassrum med god atmosfär som tar hänsyn till elevernas känslor. Klarar man detta kommer elevernas motivation att öka, samt att barnen får lättare att integrera med andra barn och vuxna. Nedskärningar i skolan och dess konsekvenser Socialstyrelsens undersökningar visar att det troligtvis finns ett samband med talets nedskärningar inom skola och barnomsorg och ökningen av antal barn och ungdomar som sökte sig till BUP. Socialstyrelsen hävdar att man måste titta på samarbetet mellan olika organisationer som t. ex skola och BUP (Barn och ungdomspsykiatrin). Frågor som har uppkommit enligt socialstyrelsen, är hur samarbetet mellan dessa verksamheter fungerat. Fungerar samarbetet eller motarbetar man varandra p.g.a. olika kompetenser och oförståelse över varandras arbetsområde? (Socialstyrelsen 2004). Socialstyrelsen menar att det förebyggande arbetet inom skola och andra verksamheter som rör barn måste förbättras. Om det förebyggande arbetet blir bättre kommer de framtida insatserna inte att bli lika kostsamma, dock inte sagt att det kommer bli en ekonomisk vinst, men begreppen måste skiljas åt (Socialstyrelsen, 2004). I socialstyrelsens publikation Tänk långsiktigt En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa (Socialstyrelsen, 2004) dras följande slutsatser: 4

10 Generella insatser i samhället som skola, förskola, barnhälsovård etc. utgör en viktig del av barnens uppväxtmiljö och är den största delen av samhällets resurser till barn och ungdomar, vilket innebär att det är viktigt för deras psykiska hälsa. De prioriteringar man gör inom området bör grundas på kunskaper om insatsernas effekt och konsekvenser. Besparingar i en sektor kan leda till kostnader inom en annan och insatserna bör därför vara övergripande. Det är viktigt att insatserna ges tidigt för ett förebyggande och att ett långsiktigt perspektiv krävs vid prioriteringar. Mer kunskap krävs om olika insatsers effekt på barn- och ungdomars psykiska hälsa. Det saknas en stor del av svenska studier inom området, därför finns en efterfrågan. För att kunna utnyttja insatserna så effektivt som möjligt, bör huvudmännen samverka för att planera insatser och dess genomförande. Det är betydelsefullt att barn- och ungas psykiska hälsa uppmärksammas och att utvecklingen av den följs kontinuerligt. Lärares åtgärder riktade till barn som far illa Alla som jobbar med barn är belagda med en anmälningsskyldighet enligt SOL 71. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt myndigheter som hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd (Fahlberg, Julin & Rundqvist, 2004). Lärarens uppgift är att ge barn och ungdomar en gedigen grund av kunskap, självförtroende och vilja att söka och utveckla ny kunskap. Läraren ska också hjälpa eleverna att skapa sociala- och kulturella möten, en roll som blir viktigare och medför krav på att läraren har ett etiskt och moraliskt handlande. Lärarrollen kommer allt mer att knytas till förmågan att skapa personliga möten enligt Socialstyrelsens offentliga utredning (SOU:1999:63). Enligt lärarutbildningskommittén, ska lärare utbildas till att kunna skapa förutsättningar för att olika förmågor utvecklas hos den lärande människan. t ex läromiljöer där grundläggande mellanmänskliga relationer kan utvecklas (SOU:1999:63). Enligt Tornberg (2006) kan inte alltid lärare tillmötesgå alla behov, krav och förväntningar som ställs. I dagens målstyrda skolor blir lärarna hänvisade till kollegiala samtal och läraren måste till stor del lita till sin egen eller kollegiernas gemensamma kompetens och omdöme, vid hantering av svårigheter och problem. Tornberg (2006) menar att lärarna står utan yttre skydd och hjälp, trots detta ska de lyckas skapa förutsättningar för alla elever. Vidare skriver författaren att lärarrollen är ett moraliskt och etiskt uppdrag, vilket i läroplanen benämns som värdegrund. Det blir enligt författaren lärarens egen moral som får betydelse för vilken moral eleverna kommer att utveckla. Läraren påverkar utvecklingen genom klassgemenskap, undervisningens innehåll och utformning, offentlig korrigering samt enskild korrigering. Uppmärksammande av goda elevföredömen och en medveten pedagogisk påverkan är betydelsefull (Tornberg, 2006). 5

11 Enligt von Wright (2003) bör inte läraren i förväg bestämma hur det borde vara eller bli, eller vem eleven borde vara eller bli, utan förhålla sig i öppet undrande. Då kommer läraren att kunna rikta sin uppmärksamhet mot den sociala situationen och då också kunna se varje elev som en unik, handlande individ i ett vardande. För att läraren ska kunna skapa relationer till eleverna krävs social kompetens, vilket gör att läraren kan se eleven ur ett relationellt perspektiv, d.v.s. Vem en elev är. När läraren använder sig av ett relationellt perspektiv, utgår läraren inte från elevens bakgrund för att skapa sig en bild av eleven, utan utifrån barnet framför sig. Att se barnet ur ett punktuellt perspektiv, innebär att barnet ses som ett objekt för åtgärder som de är i behov av och kan även innebära att det får en s.k. etikett på sig (von Wright 2003). En etikett kan enligt Mc- Connell- Gladstone, Boydell och McKeever (2005) i många fall följa barnet livet ut och försvårar dess framsteg, då de identifierar sig med att vara den person som de blivit tillskriven. Maltén (1995) förmedlar samma budskap som von Wright (2003) och (Mc- Connell- Gladstone m.fl. 2005) men använder sig av en figur för att visa hur barnets självbild utvecklas i skolan genom läraren. Läraren i figuren kan bytas ut mot vilken individ som helst i barnets omgivning. Figur 1.1 Maltén (1995 s. 128) Enligt Tornberg (2006) finns studier angående elevers skolsvårigheter, där man fann två olika perspektiv för hur elevers skolsvårigheter hanteras, kompensatoriskt perspektiv och relationellt perspektiv. Den förstnämnda innebär att orsakerna till svårigheterna ses som bundna till eleven själv d.v.s. kategorisk individualitet och att åtgärderna blir att kompensera bristerna som eleven anses inneha. Den andra innebär att orsakerna knyts till relationen mellan individ och miljö d.v.s. relationell i interaktion. Åtgärderna/insatserna är övergripande och sträcker sig över tid. Styrdokumenten säger att man bör välja relationell förståelse, trots det menar Tornberg (2006) att de åtgärder/insatser som utförs oftast är kortsiktiga. I en studie som gjorts på lärares beteende i klassrummet i förhållande till miljön där, fann Adalsteinsdóttir (2004) att det avgörande var hur lärarens interaktion med eleverna utvecklades. Läraren har stor påverkan på barnets utveckling, självkänsla och självförtroende. Läraren blir en person som barnet kan identifiera och jämföra sig med. Vidare betonar författaren vikten av den icke verbala kommunikationen och att det är den mest avgörande. Med ord kan vi säga saker vi inte menar, men kroppsspråket avslöjar mycket av sanningen. Läraren bör därför alltid ha den icke verbala kommunikationen i åtanke och vad läraren ger för signaler till eleverna. Författaren fann att många lärare spenderar mycket tid på att integrera i klassrummet, men att det sker på fel sätt, att det sker på rutin och att utfallet då inte blir det önskade. Den interaktion Adalsteinsdóttir (2004) efterlyser, är den som sker 6

12 individuellt mellan läraren och eleven, inte läraren och eleverna. Läraren bör finna en balansgång i interaktionen med varje enskild elev, den får inte bli rutinmässig, men inte heller för intensiv. En bra lärare involverar sig med eleverna och för det krävs en icke- bedömande attityd. Läraren måste klart och tydligt visa att man bryr sig om varje enskild elev på ett kärleksfullt sätt, detta görs genom att få eleven att känna sig omtyckt (Åhs, 2005). En lärare kan vara psykiskt närvarande men också frånvarande då en elev behöver prata. Läraren sänder många budskap till sina elever och måste vara medveten om att eleven hela tiden läser av och tolkar läraren. En relation som startat bra kan snabbt raseras (Adalsteinsdóttir, 2004). Vidare skriver Tornberg (2006) att en bra lärare måste ha tillgång till ett etiskt rotsystem d.v.s. att ha förmågan att ifrågasätta, ha kunskap, kompetens, kunna ge omsorg, frihet, välbefinnande och ha förmåga till social rättvisa. Maltén (1995) har tittat på vad forskning säger om lärarkompetens och fann att resultaten i stort sett var de samma. Enligt forskning är en bra lärare en person med följande kvalifikationer: Ämneskunskap: Kunskapen läraren innehar inom sitt område har både djup och bredd. Kunskap om skolans utrustning och struktur: Kunskap om läroplaner, skolans uppbyggnad, regelsystem, organisation, läroböcker samt läromedel. Formell pedagogisk kunskap: Kunskap om barns inlärnings- och undervisningsprocesser samt kunskap om barnens utveckling. Praktisk kunskap: Som fås genom erfarenhet förvärvad kunskap. Reflexiv förmåga: Läraren har en kritisk och analyserade inställning till egna agerandet, söker nya möjligheter samt omprövar sina ståndpunkter. Lärarnas psykologiska, sociologiska och pedagogiska uppgifter får inte skiljas åt helt. Blom och Dam (2006) menar att det är skillnader inom områdena, men en total åtskillnad ger dåliga resultat, det måste ses som en helhet. Barn som upplevt eller upplever svårigheter är enligt Adalsteinsdóttir (2004) oftast i större behov av att få vuxnas acceptans, läraren bör därför ha förmåga att lyssna till vad eleven säger även mellan raderna. Har läraren denna förmåga, kommer barnet att klara undervisning och interaktion med andra i sin omgivning lättare d.v.s. barnet får en bra självbild. Vidare skriver författaren att läraren bör ha förmåga att ge eleven feedback, både verbalt som icke verbalt och det kräver att läraren har en empatisk förmåga. Denna förmåga är det dock enligt Adalsteinsdóttir (2004) många lärare som saknar. Lärarutbildningen I sin undersökning fann Blom och Dam (2006) att om skolorna får mer frihet i att sköta sitt arbete, kommer det automatiskt att bli en mer attraktiv arbetsplats för lärare och blivande lärare vilket skulle bidra till att höja kompetensen på lärarna. Författarna menar också att skolorna borde få ta in icke färdigutbildade lärare för att slutföra sin utbildning på skolan, och för att få mer anpassade lärare för deras skolas mål och pedagogiska arbetssätt. Undersökningen visade att det är av stor betydelse att blivande lärare har tät kontakt med 7

13 skolorna som kommer att bli deras arbetsplats, både lärarutbildningen och skolan tjänar på detta, därför borde de utveckla sitt samarbete ytterligare (Blom och Dam, 2006) Det är många faktorer som påverkar de blivande lärarnas kompetens, dels vilka lärare de möter under sin utbildningstid men även schemat i skolan har en avgörande roll. Blom och Dam (2006) fann att de lärarstudenter som hade tidskrävande schema med många och långa dagar i skolan, tillgodogjorde sig utbildningen sämre. Författarna menar att lärarstudierna kräver mycket tid till att studera, reflektera över sig själv och med hjälp av andra för att få omvandla teoretisk kunskap till praktisk erfarenhet. Lärarstudenter bör få möjlighet att delta i skolans vardag, tillsammans med elever, lärare och föräldrar för att kunna utvecklas till goda lärare. Slutligen skriver författarna att det inte är en fråga ifall skolan skall vara mer delaktig i lärarutbildningen, utan hur de ska bli mer delaktiga (Blom och Dam, 2006). Enligt en studie von Wright (1997) har utfört på lärarutbildningen. Fann hon att de flesta blivande lärare trodde att de som lärare har möjlighet att påverka barnens socialisation. De blivande lärarna ville göra detta på ett positivt sätt genom att uppväga hemmets, föräldrarnas och omgivningens brister, i de fall de förekom. Vidare fann hon i sin studie att en tredjedel av de blivande lärarna tyckte att skolans viktigaste uppgift var att utveckla elevernas personlighet och sociala förmåga. Undersökningen visade inte om lärare fick specifik kunskap om barn som far illa, men på frågan vad som är viktigt att en lärare bör veta och kunna om eleven, svarade 68 % kunskap om elevers erfarenheter och levnadsförhållanden. På frågan om vad läraren först vill veta om barnen, svarade 71 % bakgrund, hemmiljö och kamratkrets. På frågan om orsaker till att ett barn lyckas bättre än ett annat, svarade 38 % att läraren kan bidra till elevens framgång eller brist på framgång. von Wright (1997) skriver i sin studie att lärare och blivande lärare kommer att involveras i möten med eleverna och deras föräldrar och då även i deras socialisationsprocess. De olika synsätt som varje individ och där med även lärare bär med sig påverkar hur läraren riktar sin uppmärksamhet på olika aspekter hos eleven. Det är synsätt som färgats av bakgrund och erfarenheter, men det behöver inte innebära att de är till nackdel i arbetet. Utan bör istället ses som en tillgång då läraren tar med sig erfarenheter från en situation till en annan (von Wright, 1997). Anmälningsskyldighet SOL 71 reglerar anmälningsskyldigheten och sen lyder den enligt följande: Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt myndigheter som hälso- sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till underårigs skydd (Fahlberg et al. 2004). Trots detta visar återkommande studier att anmälningsskyldigheten i den utsträckning som lagen avser inte fullgörs. Detta kan bero på många olika aspekter som t. ex att det är ett stort steg att vända sig till socialtjänsten p.g.a. att socialtjänsten betraktas som stämplande myndighet. Den vuxne är rädd för att ha för lite fakta för att kunna anmäla eller rädsla för att barnet ska flyttas av föräldrarna från skolan och bli mer utsatt, etc. (Hellquist, 2004). Enligt Hellquist (2004) är personal som trots allt anmäler misstankar om att ett barn far illa ofta kritiska till att de aldrig får veta vad som har skett efter deras anmälan. De får inget 8

14 konkret resultat eller återkoppling på sitt handlande p.g.a. sekretess. Känslan till att anmälan inte leder till något är inte helt obefogad menar Hellquist (2004), barnet får ingen hjälp om inte föräldrarna är villiga att samarbeta och om det inte går att tillämpa LVU (lagen om vård av unga). Men det beror inte bara på myndigheternas långsamma utredningar och lagar. Det finns ett flertal förklaringar till att anmälningar inte görs i tid, som t. ex kunskapsbrist, bristande rutiner, revirtänkande, samarbetssvårigheter eller brist på respekt på varandras kompetens. Som inom de flesta verksamheter talas det hela tiden om samverkan över gränser, en samverkan som enligt Hellquist, (2004) inte verkar fungera i praktiken. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om barn som far illa ur ett lärarperspektiv. Vilka orsaker kan finnas, hur uppmärksammas barnet och vilka insatser görs i skolan samt hur ser lärarna på sin kompetens när det handlar om barn som far illa. Utifrån vårt syfte har vi ställt följande frågeställningar: Vilka orsaker kan ligga till grund för barn som far illa? Hur uppmärksammar lärarna barn som far illa? Vad gör lärarna när de misstänker att barn far illa? Hur ser lärarna på kompetensen kring barn som far illa? TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Vi har valt att använda oss av tankegångar och teoretiska begrepp som vi har funnit i Bowlby (2003) och von Wrights (2003) teorier. Våra tolkningar utifrån författarnas teorier, hjälper oss att belysa ämnet ur olika infallsvinklar som ses relevanta då de omfattar barnets utveckling och behov från spädbarnstiden till skolåldern. Bowlbys (2003) kliniska tillämpning av bindningsteorin hjälper oss att se hur barnet får en trygg bas genom en trygg bindningsgestalt som följer individen i den fortsatta utvecklingen. von Wrights (2003) utgångspunkt är vad som händer i interaktionen mellan läraren och eleven samt om läraren ser eleven som ett Vad eller ett Vem. Bindningsbeteende Bindningsteorin formulerades av kliniker för tillämpning för behandling och diagnostisering av emotionellt störda patienter och familjer och har hittills inspirerat forskning inom utvecklingspsykologi (Bowlby, 2003). Bindningsbeteende enligt Bowlby (2003) är varje form av beteende, som ligger till grund för att en individ når eller kan bevara närhet till någon annan klart identifierad individ som anses vara i bättre balans att klara livet. Vidare skriver författaren att bindningsbeteendet har biologiskt sett en skyddsfunktion, oavsett i vilken ålder man befinner sig i är det betydelsefullt att man vågar nå en välkänd individ som kan bistå med hjälp i jobbiga situationer. 9

15 Bowlbys (2003) teori innefattar hans strävan efter att kunna visa varför och hur föräldrarnas beteende påverkar barnet. Bowlby skriver att ett barn normalt sett har en medfödd benägenhet att efter sitt första halvår utveckla en växande och känslomässig bindning till en föräldragestalt. För att barnet ska få en trygg bindning i början på sin upptäcktsfärd, krävs att bindningsgestalten är på plats och finns till hands för att ge stöd, tröst och skydd om det behövs. Bindningsgestalten är viktig och den trygghet den ger är en förutsättning för att barnet ska våga utforska världen vidare, detta är basen som barnet alltid återvänder till. Om den vuxna finns till hands och svarar på barnets behov, utvecklas barnet väl. Vid opålitlighet och växlande engagemang från den vuxne kan barnet växa upp med ångest, vilket i sin tur kan leda till att svårigheter i relationer uppstår under den fortsatta utvecklingen. Vid dålig bindning kan resultatet bli att barnet står emot nära kontakt med andra. Dessa erfarenheter påverkar barnets personlighetsutveckling genom hela det fortsatta livet. Vidare skriver Bowlby (2003) att en viktig aspekt av bindningsbeteende som förekommer oavsett individens ålder, är intensiteten vid den känsla som återföljer. Vilken känsla som uppkommer, beror på hur relationen mellan den bundna individen och hur bindningsgestalten är. Vid en bra bindning känner individen glädje och trygghet, men om bindningen är hotad uppstår lätt ängslan, vrede och svartsjuka. Om relationen bryts, drabbas barnet av depression och sorg. Bindningsbeteendet är oerhört viktigt och är i hög grad beroende av de slags upplevelser individen haft under sin barndom. Interaktion i mötet Utifrån von Wrights (2003) teori är det viktigt i lärarollen Hur man ser på eleven, om man ser eleven som ett Vad eller ett Vem. Det är det som är avgörande för hur elevens fortsatta utveckling kommer att ske. Den bild läraren har på eleven Vad/Vem avspeglar sig i elevens ögon, vilket leder till att barnet ser sig själv och bildar sin självbild efter detta (von Wright, 2003). Vidare menar von Wright (2003) att källan till människans individualitet och självkänsla kan man finna i kommunikationen mellan människor. Det sociala är det som händer mellan människor som består av källan till ett meningsskapande och människors subjektivitet, den ses som föränderlig d.v.s. i vardande. von Wright (2003)utgår från två perspektiv i sin teori, det punktuella- och det relationella perspektivet. Dessa två perspektiv är relaterade till varandra och skillnaden mellan dem är stor men de går inte att åtskilja helt. Det punktuella perspektivet anser von Wright (2003) har en känd plats inom pedagogiken medan de relationella perspektivet är något otydligare och som ständigt behöver återerövras. Relationellt perspektiv I det relationella perspektivet betraktas människor i relation till andra människor där andra individers existens är en förutsättning för individens existens. I det relationella perspektivet bestäms den ena sidan av den andra d.v.s. att handlingar framträder i relationer människor emellan. Detta innebär enligt von Wright (2003) att vi aldrig kan säga Vem en annan människa är då det beror på individen vi integrerar med. Dubbelsidigheten är ett utmärkande drag i det relationella perspektivet, det relationella blir då inte en motsats till det punktuella perspektivet, utan en infallsvinkel. Vidare menar författaren att Vem innebär att man ser eleven ur ett relationellt perspektiv d.v.s. att man ser varje individ för sig och Vem han eller hon egentligen är oberoende av bakgrund, etnicitet etc. 10

16 Punktuellt perspektiv. Enligt det punktuella perspektivet kan varje individ betraktas som oberoende och isolerad från andra, som ett Vad. Det punktuella perspektivet använder samhället som utgångspunkt och inte individen i sig, som i det relationella perspektivet. Om man betraktar ett förhållande mellan lärare och elev ur ett punktuellt perspektiv, kan man säga att det är läraren mot eleven, här ses läraren i maktposition. Det relationella perspektivet innebär att läraren är både med och mot eleven, dvs. läraren och eleven är mer jämbördiga med varandra och utgör en helhet. Det punktuella perspektivet innebär att eleven ses som ett Vad och inte blir en egen individ, utan blir en av alla elever. Eleven blir lätt etiketterat utifrån bakgrund, etnicitet o.d. (von Wright, 2003). METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER När man ska beskriva och förstå en människa kan man använda sig av olika teorier, perspektiv och traditioner. I forskningssammanhang är det av stor vikt att klart beskriva valet av verktyg och metod. De två vanligaste traditionerna är positivismen och hermeneutiken. Enligt Hartman (2004) grundar sig positivismen i den empiriska och naturvetenskapliga traditionen och beskriver samband mellan observerbara eller mätbara företeelser i verkligheten d.v.s. en kvantitativ metod. Det som inte kan mätas kan enligt denna tradition inte undersökas vetenskapligt. Hermeneutiken grundar sig i beteende- och samhällsvetenskapen och söker kunskap om något som inte är direkt observerbart, man studerar verkligheten från människans insida, man undersöker människors föreställningar om verkligheten d.v.s. en kvalitativ metod. Vi har valt att använda en hermeneutisk metod som bygger på tolkande av det fenomen vi avser undersöka. Hermeneutik Hermeneutiken härstammar från den grekiska mytologin och från en man vid namn Hermes som förmedlade gudarnas budskap i det gamla Grekland (Stensmo, 1994). I vår studie vill vi få ta del av den livsvärld lärarna upplever i sitt dagliga arbete och i möten med barn som far illa. Enligt Hartman (2004) menar hermeneutikerna att verkligheten är en social konstruktion och använder sig av ett humanvetenskapligt ideal. Hermeneutiken söker förståelse för människans egen livsvärld och hur vi kan nå denna förståelse genom tolkningar av människors erfarenheter. Hermeneutiken bestod från början av att tolka texter men har under åren även blivit att tolka mänskliga handlingar. Intresset inom hermeneutiken ligger på hur världen upplevs, tolkas och inte hur den är beskaffad, vilket sker genom att man tränger bakom texten eller den mänskliga handlingen och uppnå en förståelse genom det (Hartman, 2004). Ett intressant begrepp inom hermeneutiken är att människan måste få en mening för att kunna handla. Mänskliga handlingar och föremål måste vara förstådda och samtidigt ha en mening för att vi ska kunna förhålla oss till dem. Den hermeneutiska vetenskapen innebär att man strävar efter en förståelse för människors uppfattning av världen (Hartman, 2004). Detta beskriver också Stensmo (1994), han menar att hermeneutiker vill förstå fenomen eller händelser och detta gör man genom att söka meningen med det hela. Den mening man söker är inte en generell utan en unik mening. Det är detta som enligt Stensmo (1994) gör att vi ställer oss frågorna Vad? Hur? och Varför? Vi valde den hermeneutiska vetenskapstraditionen 11

17 till vår studie. Vi finner den relevant för vårt område, eftersom den söker förståelse för människors livsvärld d.v.s. lärarnas erfarenheter och upplevelser av barn som far illa. Kvalitativ metod Den hermeneutiska vetenskapstraditionen leder oss in på en kvalitativ studie. Eftersom vi i vår studie söker efter lärarnas upplevelser och livsvärld, kan vi inte från början veta vilka resultat som är tänkbara. Kvalitativ metod handlar om kvalitéer och inte om mätvärden, antal eller fördelningar som vid den kvantitativa (Bryman, 2006). Utifrån detta ansåg vi att en kvalitativ metod var mest relevant för vårt syfte och frågeställningar. Eftersom vi vill veta hur lärarna ser på fenomenet barn som far illa och hur de handlar, d.v.s. vilka kvalitéer de anser vara signifikanta i arbetet med barn. Vi valde kvalitativ intervju eftersom vi då kan få svar på vår hur- fråga. Vi hoppas kunna få fram nya aspekter som kan vara till nytta i arbetet med barn som far illa t. ex vilka insatser görs i skolan för dessa barn. Kvalitativ metod kategoriserar enligt Bryman (2006) inte i förväg, därför kommer våra intervjuer att ge oss olika kategorier under arbetets gång och påvisa kvalitéer som vi kanske var omedvetna om från början. Kvalitativ intervju Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer utifrån en intervjuguide med halvstrukturerade frågor (Bilaga 1) vilka bandades. Inom kvalitativ forskning finns flertalet olika datainsamlingsmetoder: Observation, deltagande observation, intervju, enkät/formulär, Delphi- metod och fokusgruppsintervjuer. Det är dock vanligast att man använder observation, deltagande observation och intervju. Vid intervju finns tre olika former: Helstrukturerad, halvstrukturerad och ostrukturerad (Bryman, 2006). Den helstrukturerade intervjun går ut på att intervjuaren ställer frågor till IP ifrån ett fråge- eller intervjuschema. Alla IP får frågorna ställda på samma sätt och i samma ordning. Frågorna är mycket specificerade och ger ett antal svarsalternativ, frågorna är ofta slutna, förkodade eller har fasta svarsalternativ. Enligt Bryman (2006) är detta den vanligaste intervjuformen. Den halvstrukturerade intervjun liknar till viss del den helstrukturerade, men har mer öppna frågor t. ex hur, när, var etc. Intervjuaren bestämmer själv hur strikt intervjuguiden ska följas, och IP kan formulera sig mer fritt. (Bryman, 2006). Den ostrukturerade intervjun har ingen frågemall, utan liknar mer ett samtal med specifik avsikt. Här kan IP till stor del påverka intervjun, men intervjuaren håller fokus på den relevanta frågeställningen (Bryman, 2006). Utifrån dessa tre intervjuformer kom vi fram till att halvstrukturerad intervju passade vår studie bäst, detta för att vi vill nå lärarnas livsvärld. Halvstrukturerad intervju ger oss som intervjuare möjlighet att till viss del styra fokus på intervjun genom att be IP berätta mer, förtydliga sig, fördjupa sig samt ge exempel på det upplevda fenomenet. Det vi söker är hur varje enskild IP uppfattar och erfar fenomenet, hur de handlar och arbetar med barnet. Detta upplever vi att vi får ut genom att använda oss av halvstrukturerad intervju. Vi tror att vi då kommer närmare IP:s livsvärld och upplevelser av fenomenet, att följdfrågor kommer uppstå, vilket också Kvale (1997) betonar. 12

18 PLANERING OCH GENOMFÖRANDE Barn som far illa är ett vitt begrepp och definitionen varierar i de olika litteraturstudier vi tagit del av. För att få en djupare förståelse för begreppet valde vi att fördjupa oss i Bowlbys (2003) bindningsteori samt von Wrights (2003) interaktionsteori. Utifrån denna grund valde vi att utföra intervjuer med låg- och mellanstadielärare. Urval Deltagare i studien var sju kvinnliga låg- och mellanstadielärare på två olika skolor i samma kommun med varierande ålder och yrkeserfarenhet inom skola. De valdes ut genom bekvämlighetsurval, för att ge studien så omfattande resultat som möjligt. Syftet var att få ta del av lärares erfarenheter kring barn som far illa. Genom att intervjua lärare, minimerar vi risken att varje enskilt barn skall känna sig utpekat eller fara illa av studien. Förberedelser Vår urvalsmetod bestod i att söka på låg- och mellanstadieskolor inom vår valda kommun i telefonkatalogen. Skolorna kontaktades på telefon. Vi blev trevligt bemötta vid förfrågan när vi presenterade vårt syfte och valda område för studien, eftersom man uttryckte att vår studie var intressant och viktig. Sammanlagt kontaktade vi fem skolor via telefon, men endast två var villiga att delta. De lärare som ingick i studien, hade olika antal års erfarenhet inom läraryrket. Detta var vårt önskemål redan innan intervjun. Vi informerade redan vid första kontakten om att vi endast önskade intervjupersoner som godtog bandupptagning. Efter telefonkontakten skickade vi ut ett missiv med de etiska riktlinjerna och en förfrågan/bekräftelse på medverkan. Veckan därefter kontaktade vi våra IP igen via telefon för att boka tid för intervju. Datainsamling Datainsamlingen inleddes med en pilotstudie för att träna hanterandet av bandspelaren, samt att få feedback på våra frågor och att deras innebörd framgick. Fokus under intervjuerna låg på barn som far illa. Intervjuerna spelades in på bandspelare. Detta innebar att vi fick större möjligheter att koncentrera oss på ämnet och dynamiken i intervjun, en av oss förde även stödanteckningar som en garanti för den empiriska datainsamlingen. Bandning gav oss möjligheten att gå tillbaks för att lyssna till tonfall, ord, pauser etc. vilket även Kvale (1997) betonar. Intervjutiden varierade från trettio minuter till närmare en och en halv timma. Vi träffade varje IP vid ett avsatt tillfälle. Vi valde att göra en kort sammanfattning efter varje intervjutillfälle med våra IP, för att ge dem chans för förtydligande och revidering av vad som sagts, samtidigt fick vi feedback på att vi förstått dem rätt. Det gav även möjlighet att tala om eventuella känslor som väckts upp under intervjun. Vi informerade även om att de fick kontakta oss om de ville ändra något i efterhand. Analys och tolkning Analys och tolkning innebär att man sorterar och tematiserar det insamlade materialet för att göra det hanterbart och presenterbart samt att ge ny förståelse. Hur analys och tolkning går till, beror på undersökningens syfte samt metodval till datainsamling, vad handlar undersökningen om och vad innebär den? 13

19 När samtliga intervjuer var genomförda, började vi vår bearbetning av materialet genom att göra utskrifter av intervjuerna, vilket enligt Kvale (1997) blir vårt enda pålitliga empiriska datamaterial i vår studie. Det vi talade om innan och efter intervjuns genomförande samt det som inte var relevant för vår undersökning, valde vi att ta bort från vår löpande text. Analysen inleddes med en genomläsning av hela textmaterialet. Därefter sökte vi efter de teman som kunde svara på forskningsfrågan. Vi använde olika färger på tuschpennor till varje intervjufråga, för att enklare kunna dela upp materialet i teman och analytiska rubriker. Vi har valt att använda direktcitat från våra IP i kursiv stil genom hela resultatredovisningen, för att få en mer levande bild av resultatet samt för att förtydliga vårt resultat. Trovärdighet, äkthet och generaliserbarhet Vi har så ordagrant som möjligt beskrivit hur vi har gått till väga när det gäller processens gång, för att stärka studiens trovärdighet och äkthet. Detta har gjort genom en fullständig redogörelse av alla faser i vår forskningsprocess vilken enligt Bryman (2006) innefattar problemformulering, urval, anteckningar, intervjuer i skriftligt format samt hur vi analyserat den inhämtade data. Vi har varit noga med att inte låta vår förförståelse påverka analys och tolkning av det ordagrant utskrivna intervjumaterialet. Vi har varit så objektiva som möjligt när vi tolkat vad som sagts. Under våra intervjuer varit noga med att låta tystnaden ge tid för reflektion både för IP och intervjuare. Vi har under intervjuerna bekräftat IP genom nickande etc. För att uppnå äkthet med vår studie och ge en så rättvis bild som möjligt av de olika åsikter som framkommit under studiens gång hänvisar vi till de direktcitat vi tagit från vårt nedskrivna intervjumaterial. Undersökningen leder också till att IP får ta del av varandras åsikter och genom dessa finna gemensam förståelse för sina yrkesroller och hur olika eller lika de kan uppleva samma situation. Detta hoppas vi också leder till att deras möjligheter att vidta åtgärder ökar, detta betonar även Bryman (2006). Termen generaliserbarhet är enligt Bryman (2006) svår att använda i kvalitativa forskningsresultat eftersom resultaten oftast grundas på ostrukturerade frågor, litet antal individer eller deltagande observationer. Vidare säger författaren att kritiker menar att detta bidrar till svårigheter för generalisering till andra miljöer, eftersom resultaten bör generaliseras till teori och inte till population. Kvaliteten på de teoretiska slutsatserna är viktiga vid bedömning av generaliserbarhet. Vi anser dock att vår studie är generaliserbar trots en liten undersökningsgrupp. Vidare tror vi att resultatet från denna studie kan gälla för alla som i sitt dagliga yrkesliv samt privatliv möter barn som far illa. Även de som inte dagligen möter barn som far illa bör ha kunskap omkring området, då vi aldrig vet när vi kommer att stå inför fenomenet. Enligt Kvale (1997) grundar sig den naturalistiska generaliseringen på personlig erfarenhet som uppstår genom tyst kunskap om hur saker kan vara och kan leda till olika förväntningar istället för förutsägelser. Vidare menar Kvale att den naturalistiska generaliserbarheten kan verbaliseras. Genom att ta del av resultatet tror vi att läsarna generaliserar resultatet utifrån sina egna erfarenheter. Etiska överväganden Under arbetet med vår studie har vi ställts inför de fyra etiska krav, vilka framtagits av HSRF (Humanistiska samhällsvetenskapliga forskningsrådet). De fyra kraven är: Informerat samtycke, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet (Codex, 2004). 14

Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv

Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv Barn som far illa Ur ett lärarperspektiv Institutionen för pedagogik/ikm Camilla Israelsson Pedagogik med inriktning mot Anne Olofsson Ungdoms- och missbrukarvård Mars 2007 MBC 232 C- uppsats Handledare:

Läs mer

Ungdomar och riskbeteende

Ungdomar och riskbeteende Ungdomar och riskbeteende -professionellas erfarenheter från ungdomsverksamhet Institutionen för pedagogik/ikm Pedagogik med inriktning mot Mars 2006 ungdoms- och missbrukarvård Handledare: MBC 233 C-

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare. Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där

Läs mer

Anmälan När, hur och sen då?

Anmälan När, hur och sen då? Uppdrag Barn som far illa Region Skåne Åsa Gustavsson Kerstin Bergmark Utvecklare www.skane.se/barnsomfarilla Våra ledord Våga se, våga fråga & våga agera Anmälan När, hur och sen då? Hur säger man när

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17 161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Jonslunds skola. Läsåret 2009/10 VISION

Jonslunds skola. Läsåret 2009/10 VISION Jonslunds skola Plan mot kränkande behandling Läsåret 2009/10 VISION Essunga kommuns förskolor, skolor och fritidshem är fria från all kränkande behandling. Varje individ känner sig uppmärksammad, respekterad

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Vision På förskolan ska inget barn eller vuxen bli/känna sig diskriminerad eller bli utsatt för kränkande behandling. Alla barn och all personal

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Rutiner för arbetet med extra ar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. 2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola

Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Parental influence and educational

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Kvarnarps förskola Läsåret 2018/2019 1 Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen ska se

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Vetenskapligt perspektiv Organisation och pedagogik Annika Samuelsson Lovén Följeforskning Ulrika Lundén Relationell

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 10 september 2018 Lokal

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen

Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0 1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 för Förskolor T1

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 för Förskolor T1 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 för Förskolans namn: Lyckohagen Adress: Föreningsgatan 53 Telefon: 013263694 Ansvarig förskolechef: Charlotta Foucard 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18 1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18 Framtagen av: Personalen Datum: 2017-10-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Barn och elevhälsoplan i Gullspångs kommun

Barn och elevhälsoplan i Gullspångs kommun Barn och elevhälsoplan i Gullspångs kommun 2017-2018 Vision Tillsammans tar vi ansvar för att alla ska nå målen Inledning Målet är att barn och unga i förskola och skola ska ha möjlighet att nå de mål

Läs mer

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola Trygghetsplanen är utarbetad av personalen vid Guldsmedens Förskola under höstterminen 2005 Reviderad våren 2009 2 Förskolan vilar

Läs mer

Det goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Förskolan Galaxens verksamhetsidé är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument måste ställas i relation till varandra, från internationella

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Regelverk Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla ska få möjlighet att stimulera sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens

Läs mer

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Upprättad 2017-11-23 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn 2(5) Vision En förskola fri från diskriminering och kränkande behandling. Där Allas lika värde och våra olikheter

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7 Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Remiss: Förslag till reviderad läroplan för förskolan. Sammanfattning. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag

Remiss: Förslag till reviderad läroplan för förskolan. Sammanfattning. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Riksförbundet för barn, unga REMISSVAR och vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2018-02-02 Handläggare: Zarah Melander Skolverket, Skolverkets diarienummer 2017:783 Remiss: Förslag till reviderad läroplan

Läs mer