RFSU:S VALPLATTFORM 2014

Transkript

1 RFSU:s valplattform 2014 RFSU:S VALPLATTFORM 2014 Alla har rätt att fatta egna beslut om sin kropp, sin sexualitet och sin reproduktion. Det är en mänsklig rättighet att själv bestämma med vem du vill leva, om du vill ha barn, när och antalet barn du vill ha. Lagstiftning och andra politiska beslut kan både stödja och inskränka dessa fri- och rättigheter. Rätten att inte diskrimineras, frihet från våld och förtryck på grund av sexuell läggning, kön, könsidentitet och ålder är grundläggande mänskliga rättigheter i ett demokratiskt samhälle. Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet är elva målområden, varav nummer 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa särskilt berör RFSU:s kärnfrågor. Sexualiteten är en viktig del i att vara människa och handlar om livskvalitet och välbefinnande genom hela livet. Sexuell hälsa är inte enbart frånvaro av sjukdom. Sexuell välbefinnande är en del av god hälsa enligt WHO. Sexuell och reproduktiv hälsa är en rättighet för individen. Det förutsätter bland annat rätten till kunskap och upplysning samt tillgänglig vård och behandling på lika villkor för hela befolkningen. Behoven ser olika ut i olika faser i livet, men finns där. Vård och omsorg saknar till stora delar verksamheter för att möta människors frågor och problem kring sexualitet. Flertalet yrkesutövare inom vård och omsorg saknar dessutom sexologisk kunskap.

2

3 VAL TILL RIKSDAGEN ÄLDRES RÄTT TILL SIN SEXUALITET ÄVEN INOM ÄLDREOMSORGEN UNGDOMSMOTTAGNINGSVERKSAMHET SKA VARA NATIONELLT REGLERAD MINST 10 % AV SVENSKA BISTÅNDET SKA GÅ TILL SRHR RFSU KRÄVER ATT ÄLDRES RÄTT TILL SIN SEXUALITET SKA TILLGODOSES. Idag är nästan en halv miljon människor i Sverige över 80 år och siffran väntas öka till över en miljon år Morgondagens äldre kommer sannolikt att ställa andra krav på vård- och omsorg som bl.a. innebär mer inflytande, trygghet och självbestämmande. Sverige har goda förutsättningar att fortsätta vara ett av världens ledande länder inom äldreområdet. En välfärdsstat som har resurser att se till hela människan. Många är de aspekter som diskuteras kring äldre och framtiden, men ingen talar om äldre och sex. Det vill RFSU ändra på. Äldre är som människor är mest och långt ifrån en homogen grupp. Det handlar om stora grupper människor i olika åldrar och samhällsskikt. Inom vård- och omsorg är 65 år en vanlig definition och >85 år benämns ofta äldre-äldre. Det finns äldre som aldrig ätit ett läkemedel och klarar det mesta i vardag och det finns de som har många sjukdomar och ett stort omvårdnadsbehov. Alla har rätt till sexuell hälsa trots sjukdom och åldrande. Sexualiteten är central genom hela människans liv, från barndom till ålderdom. Under livets olika faser uppstår olika frågor och då måste svaren finnas där. Äldres sexualitet är inte alltid förknippad med problem, utan är ofta en källa till njutning, välbefinnande och god hälsa. Men vi vet att det fortfarande är tabubelagt att tala om äldres sexualitet. Det finns också en rådande föreställning om att äldre inte har eller är intresserade av sex. Att kunna behålla den sexuella lusten, förmågan och aktiviteten även när man blir äldre innebär livskvalité och välbefinnande. Lika viktigt är det för de som drabbas av olika långvariga eller kroniska sjukdomstillstånd. DET FINNS KUNSKAPSLUCKOR ATT FYLLA Sexologi som kunskapsområde är inte obligatoriskt för flertalet yrken inom vård, omsorg och socialtjänst. Det leder till att frågan om sexuell ohälsa och sexuellt välbefinnande sällan lyfts i mötet mellan patient och yrkesutövare. Genom livet uppstår olika frågor vad gäller sexualitet. Kroppen är sig inte lik, men lusten och längtan efter kärlek, närhet, ömhet och sex finns kvar fast förmågan försämrats. Många äldre beskriver att de sakar en mottagning dit de kan vända sig för sexualrådgivning. Ett ställe där frågor om sexualitet känns naturligt och tryggt att ta upp och där man vet att den särskilda kompetensen om kroppens förändringar och livsfasen finns. Det kan t ex handla om att hitta vägar för ett aktivt sexliv trots kroppsli-

4 ga begränsningar, om att finna sexuella hjälpmedel, om att våga närma sig sexualiteten när man kanske levt ensam i många år. Det kan vara frågor om minskad lust, frågor om hur man får en relation att fungera eller vad som väntar efter en separation eller om ens partner bor på särskilt boende. SÄRSKILDA BEHOV Frågor om sexuell hälsa för äldre inom vård, rehabilitering och omsorg behöver lyftas fram seriöst och vägas in bland övriga behov i vården. Äldre ska ha förutsättningar och villkor att uttrycka sin sexualitet oavsett boendeform och vårdbehov. Sexualitet innebär inte enbart samlag utan också närhet, beröring, ömhet men också sex. Det ställer krav på organisationer och personalen kunskap både inom sexologi och bemötande. Därför behövs kvalitetskrav för sexuell hälsa inom ordinärt och vård och omsorgsboende. Men det kan ibland vara enklare än så. Det handlar också om att ge fysiska förutsättningar till just sex och närhet. Att ge utrymme för en bredare säng på äldreboendet för en faktiskt möjlighet att utifrån sina förutsättningar vara nära sin partner borde vara en självklarhet. Det handlar om respekt och integritet och att inte avsexualiseras för att man blir äldre. Kanske också något så enkelt som rätten att få hänga ut en skylt med texten stör ej på dörren på äldreboendet. När det gäller äldre och särskilda boenden behöver det göras tydligt att samlevnad med partner inte enbart kan gälla för par som levt länge tillsammans. Möjligheten och längtan efter att hitta en ny partner på ålderns höst ska också respekteras. Tillgången till sexhjälpmedel behöver förbättras och enkelt tillhandahållas samt ingå i läkemedelssubventionen.

5 RFSU KRÄVER EN NATIONELL REGLERING AV UNGDOMSMOTTAGNINGARNA. Ungdomsmottagningarnas uppdrag ska vara nationellt formulerat och reglerat för att säkra hög kvalité, resurser och jämlikhet i hela landet. Eftersom det saknas en nationell definition och reglering av verksamheten är den också svår att utvärdera, kvalitetssäkra och utveckla. Redan 2009 föreslog regeringens utredare Anders Milton en sådan reglering som ett led i ett förbättrat preventionsarbete. Det övergripande målet för Ungdomsmottagningarna är att främja fysisk och psykisk hälsa, stärka ungdomar i sin sexuella och identitets-utveckling. Oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet, kulturell bakgrund eller eventuellt funktionshinder ska det vara möjligt att få hjälp med frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa. I dag är ungdomsmottagningarna en frivillig verksamhet för landstingen och kommunerna. Därför har utbyggnaden av ungdomsmottagningar varierat i landet. Det innebär att den breda personalsammansättningen som också inkluderar sexologisk kompetens, inte alltid finns för att ge ungdomar den service och stöd de behöver. Inte heller avsätts tillräckliga resurser för att ungdomsmottagningarna ska kunna hålla öppet året om. En stor del i landet stänger ungdomsmottagningarna under sommarmånaderna. Det är mycket olyckligt då även skolorna och elevhälsan är stängd. Att bli hänvisad till Vårdcentralen eller Barnmorskemottagningen kan inte ersätta den service som ungdomsmottagningen kan ge.

6 RFSU KRÄVER ATT TIO PROCENT AV DET SVENSKA BISTÅNDET GÅR TILL SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA OCH RÄTTIGHETER RFSU kräver att minst 10 procent av det svenska biståndet ska gå till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). År 2012 uppgick satsningar på SRHR till 7,6 procent av den totala svenska biståndsbudgeten. Ökningar har skett inom hälsosektorn de senaste åren. Det krävs nu större stöd inom särskilt utbildningssektorn och för mänskliga rättigheter mot förtryck av sexuella och reproduktiva rättigheter. En betydligt större andel av biståndet kan avsättas genom att minska de avräkningar som idag görs. Mödradödlighet, hiv och andra sexuellt överförbara infektioner, oönskade graviditeter och osäkra aborter är alla olika exempel på sexuell och reproduktiv ohälsa. Det finns en tydlig koppling mellan fattigdom och lågt användande av preventivmedel. I centrala och västra Afrika använder endast 7-9 procent moderna preventivmedel. Satsningar på SRHR är också en förutsättning för en effektiv hivprevention. Kränkningar av sexuella och reproduktiva rättigheter inkluderar exempelvis barn- och tvångsäktenskap, diskriminering på rund av sexuell läggning eller könsidentitet samt när kvinnor nekas rätten att bestämma över sin egen kropp. Över 1,5 miljarder människor i världen är mellan 10 och 25 år. De är eller kommer snart att vara sexuellt aktiva. De har rätt till sexualundervisning, säkra aborter och preventivmedel inklusive kondomer. Sverige har valt att ta en politisk strid för SRHR, inklusive de svåra frågorna om aborträttigheter och sexuella rättigheter. Det är mycket bra. Den politiska dialogen med andra stater är viktig, men ekonomiska resurser är avgörande för att nå uppsatta mål. Få andra länder har ett så starkt folkligt stöd för rätten till abort och sexualundervisning som Sverige. Regeringen bör avsätta en större andel av biståndet till dessa viktiga områden där andra länder inte kan eller vill agera.

7 VAL TILL EU MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SKA GENOMSYRA HELA EU:S ARBETE SRHR SKA VARA EN TYDLIG DEL I EU:S BISTÅNDSPOLITIK RFSU KRÄVER ATT EU OCH DESS MEDLEMSLÄNDER RESPEKTERAR LISSABONFÖRDRAGETS GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR AVSEENDE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER KRING SRHR. Respekten för mänskliga rättigheter är en av EU:s grundläggande värderingar, något som anges i Lissabonfördraget liksom i stadgan för mänskliga rättigheter. EU betraktar de mänskliga rättigheterna som allmänna och odelbara och ska främja och försvara dem aktivt både inom de egna gränserna och i sina förbindelser med länder utanför EU. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en del av de mänskliga rättigheterna genom bland annat rätten att bestämma om och hur många barn man vill ha, rätten till likabehandling och icke-diskriminering, rätten att bestämma kring sin egen sexualitet och att själv välja partner. Det finns ett motstånd mot SRHR i Europaparlamentet, vilket tydligt visat sig under den senaste mandatperioden bland annat genom att den s.k. Estrelarapporten inte röstades igenom. De områden i rapporten som sågs som mest kontroversiella handlade om kvinnors rätt till laglig, säker och tillgänglig abort samt rätten till sexualundervisning, men också HBTQ-personers rättigheter och rätten till preventivmedel. Även den årliga jämställdhetsrapporten för 2012 röstades ner av parlamentet. Ingen av de nämnda rapporterna var lagstiftande utan innehöll enbart rekommendationer. Det finns fler hot mot mänskliga rättigheter inom EU som ökad främlingsfientlighet och inte minst inskränkningar i reproduktiva rättigheter i enskilda länder. I Italien, Spanien och Rumänien, exempelvis, sker detta genom begränsningar av aborträtten. Andra hot mot mänskliga rättigheter gäller våld i nära relationer och trakasserier av olika slag. I en undersökning av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) 2014 visades att 33 procent av de intervjuade kvinnorna någon gång efter 15 års ålder blivit utsatta för sexuellt eller fysiskt våld. Över hälften av de tillfrågade uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier, ofta på sin arbetsplats. I en enkät bland HBTQ-personer från 2013 framgår att 47% uppgivit att de upplevt diskriminering eller trakasserier det senaste året.

8 RFSU KRÄVER ATT SRHR SKA VARA EN TYDLIG DEL I EU:S BISTÅNDSPOLITIK. EU är en av världens största biståndsgivare och därför är det extra viktigt att de insatser som görs riktas dit de gör mest nytta. EU:s inställning till frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är avgörande för personer som arbetar med att stärka rättigheter runt om i världen. De starka krafter som vill begränsa inte minst kvinnors rättigheter runt om i Europa riskerar också att ge avtryck i EU:s viktiga biståndsarbete. Det är mycket viktigt att motverka dessa krafter och att EU förblir en stark kraft för SRHR som en del av mänskliga rättigheter. Varje år dör kvinnor till följd av graviditetsrelaterade komplikationer eller osäkra aborter runt om i världen. Av dem är ungefär tonåringar. Globalt sett saknar 222 miljoner kvinnor moderna preventivmedel trots att de inte vill bli gravida Komplikationer vid förlossning, mödradödlighet, hiv och andra sexuellt överförbara infektioner, oönskade graviditeter och osäkra aborter är alla exempel på sexuell och reproduktiv ohälsa. Bristande jämställdhet, fattigdom, sociala orättvisor, otillräcklig hälso- och sjukvård samt brist på information är olika faktorer som kan ligga till grund för dessa problem. Vikten av SRHR i utvecklingssamarbetet utgår också från att det finns ett starkt samband mellan brister på SRHR-området och fattigdom. Sexuell och reproduktiv ohälsa utgör i kombination med avsaknad av rätten och makten att kontrollera antal barn och täthet mellan graviditeterna ett allvarligt hinder för människors, särskilt kvinnors, möjlighet att påverka sin situation och utveckling. EU måste ha en ledande roll för att förverkliga en rättvis och universell tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, ålder eller civilstånd. Vi vill att EU fortsätter sitt åtagande att implementera millenniemålen efter 2014 som bland annat innebär ett åtagande att minska mödradödligheten. EU bör skapa en budgetpost för SRHR och särskilt för preventivmedel för att göra det möjligt att följa upp och utkräva ansvar för de åtaganden som görs.

9 VAL TILL LANDSTING ASSISTERAD BEFRUKTNING SKA GES ICKE-DISKRIMINERANDE OCH PÅ LIKA VILLKOR I HELA LANDET OCH SKA INKLUDERA RÄTTEN TILL SYSKONFÖRSÖK UTVECKLAD OCH FÖRBÄTTRAD MOTTAGNINGSVERKSAMHET FÖR UNGA VUXNA ÅR KOSTNADSFRIA PREVENTIVMEDEL SKA ERBJUDAS MED EN MÅNGFALD AV METODER OCH PREPARAT VÅRD OCH BEHANDLING SKA GES TILL DE SOM UTSATTS FÖR SEXUALISERAT VÅLD RFSU KRÄVER ATT RÄTTEN TILL ASSISTERAD BEFRUKTNING SKA VARA ICKE-DISKRIMINERANDE OCH TILLHANDAHÅLLAS PÅ LIKA VILLKOR I HELA LANDET. ÄVEN RÄTTEN TILL SYSKONFÖRSÖK SKA INKLUDERAS. Ofrivillig barnlöshet drabbar % av vuxna befolkningen. Trots att flera studier visar på stora ohälsoproblem till och med förtida död för de som önskar men inte kan bilda familj, ses behoven som ett lyxproblem. Det finns både ett attitydproblem och ett problem med prioriteringar inom vården. Detta måste förändras. Assisterad befruktning i Sverige erbjuds som två olika behandlingsmetoder, dels IVF In Vitro Fertilisering och dels insemination. Möjligheterna till att få hjälp ser olika ut i landet eftersom det är det enskilda landstinget som beslutar om reglerna. Detta kan gälla exempelvis hur många försök som erbjuds och åldersgränsen för kvinnan som erhåller behandling respektive hennes partner. Det innebär att bostadsorten blir avgörande för vilken vård och behandling som erbjuds. För många innebär detta att om egna resurser finns, så söker man privat egenfinansierad vård. Detta kan ske antingen i Sverige eller utomlands. Att kunna bilda en efterlängtad familj riskerar att bli en fråga om individens egna ekonomiska resurser. Assisterad befruktning ges idag endast till de som inte har barn tidigare. Att önska hjälp med att få ett syskon kan inte ses som en orimlig önskan idag. En högre politisk prioritering ska ges till de som vill bilda familj. Vården ska ges på lika villkor i landet och detta oavsett relationsstatus.

10 RFSU KRÄVER UTVECKLAD OCH FÖRBÄTTRAD MOTTAGNINGSVERKSAMHET FÖR UNGA VUXNA ÅR. RFSU vill se fler och olika slags mottagningar som riktar sig till gruppen unga vuxna i hela landet, exempelvis sesammottagningar och studenthälso-mottagningar. Bättre information om var det finns vård och stöd för sexuella och reproduktiva frågor behövs samt en förbättrad tillgänlighet. Gruppen mellan år toppar statistiken både i antalet aborter och STI. Gruppen är mer sexuellt aktiv än tonåringarna och de har flera partner. (Folkhälsomyndighetens Ungdomsbarometer). Mottagningar inriktade mot sexuell hälsa och prevention saknas för gruppen som på många ställen i landet inte är eller känner sig välkomna på ungdomsmottagningarna. Flera landsting har olika åldersgräns för män och kvinnor. Unga kvinnor hänvisas till barnmorskemottagningar, med tanken att behovet enbart är preventivmedelsrådgivning. Många i åldersgruppen studerar eller är arbetslösa och har därmed en begränsad ekonomi. Därför är det viktigt att det fortsatt ska vara gratis med besök och kostnadsfria preventivmedel. Nya frågeställningar kring sexualitet, hälsa och ohälsa har kommit både utifrån andra behov än under tonåren, men också som en kompensation för utebliven eller dålig sexualundervisning tidigare i skolan.

11 RFSU KRÄVER ATT KOSTNADSFRIA PREVENTIVMEDEL SKA ERBJUDAS MED EN MÅNGFALD AV METODER OCH PREPARAT. Tillgång till individuellt utprovade och säkra preventivmedel är en rättighet. Det kräver dels utbyggd mottagningsverksamhet för unga och unga vuxna och dels ett stort utbud av kostnadsfria preventivmedel. Forskningen visar tydligt att bästa sättet att minska antalet oönskade graviditeter bland unga kvinnor, är att subventionera preventivmedel. För att skapa en mer jämlik ungdomssubvention av preventivmedel i landet, rekommenderade 2013 SKL (Sveriges kommuner och landsting), landstingen att anta gemensamma regler. Förslaget innebär att subventionen ska gälla upp till 26 år med en egenavgift på 100 kr per år. Olyckligtvis föreslår man ett starkt begränsat utbud av vilka sorters p-piller och andra hormonella preventivmedel som ska ingå. Möjligheten att hitta rätt sorts preventivmedel minskar därmed inom detta system. Alternativet är att unga människor själva bekostar sina preventivmedel för att få det preparat som passar. Det skapar en ojämlikhet eftersom alla inte kommer att ha råd med bästa möjliga metod. Risken är att de då står utan skydd mot oönskade graviditeter. Undersökningar visar att unga vill ta ett ansvar för sin sexuella och reproduktiva hälsa, men för att lyckas med det krävs bra förutsättningar. Ett effektivt skydd mot oönskade graviditeter förutsätter tillgång till billiga effektiva preparat och möjligheten till individuell utprovning som passar den egna livsstilen. Olika preparat fungerar olika bra för olika kvinnor. Metoden och preparaten ska kunna fungera effektivt under många högfertila år och kan behöva förändras genom åren. RFSU anser att subventionen måste omfatta ett brett urval av olika preparat och metoder. Alla ska kunna hitta det som passar bäst med så få biverkningar som möjligt.

12 RFSU KRÄVER ATT ALLA SOM UTSATTS FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP SKA FÅ TILLGÅNG TILL VÅRD. Det saknas fortfarande kompetens och rutiner i landet för att ta hand de som utsattas för sexuella övergrepp. Sådana övergrepp kan ske när som helst på dygnet, vem som helst kan bli utsatt och att den som blir utsatt kan komma att söka hjälp var som helst inom vårdkedjan. Behovet av vård är både akut när övergreppet skett, men också i ett senare skede med en bearbetande behandling. Vården ska erbjuda ett kvalificerat omhändertagande av barn, kvinnor, män och transpersoner som utsatts för sexuella övergrepp oavsett när och var denna vård behövs. Hälso-och sjukvården brister i dag i omhändertagande av offer för sexualbrott. Det visar forskning och nyare undersökningar. Det gäller för såväl barn som kvinnor, män och inte minst transpersoner. Vi vet att män är mindre benägna än kvinnor att polisanmäla denna typ av övergrepp, liksom att kontakta vården. Det innebär att män ofta hänvisade runt mellan vårdcentraler, gynmottagningar eller akutmottagningar och får ännu sämre vård och behandling. För att kunna bearbeta trauman är det viktigt att den som har blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp erbjuds psykosocialt stöd redan i det akuta skedet. Det måste finnas dokumenterade rutiner på alla akutmottagningar för omhändertagande av alla som utsatts för sexuella övergrepp. Det krävs också en större medvetenhet bland vårdpersonal när det gäller kopplingen mellan erfarenheterna av sexuella övergrepp och psykiska problem för att kunna ge adekvat vård. Därför kräver RFSU att hälso- och sjukvården har rutiner för att säkerställa ett korrekt omhändertagande av sexualbrottsoffer, oavsett kön och ålder. Det gäller både i akut omhändertagande och i senare skede. Vi anser också att det inom 1177 Vårdguiden ska finnas kunskap om vart den som har blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp eller sexualiserat våld ska vända sig. Det ska ges tydlig information om hur undersökningen kommer att gå till. Detta är några av de åtgärder som krävs för att säkra att offer för sexuella övergrepp får rätt hjälp vid kontakt med vården.