God ljudmiljö i förskola

Transkript

1 God ljudmiljö i förskola Rapport nr 6: 2011 Enheten för Arbets- och miljömedicin Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa

2 Samtliga rapporter finns att hämta som pdf fil på Övriga rapporter från detta projekt God ljudmiljö i förskola samband mellan ljudmiljö, hälsa och välbefinnande före och efter åtgärdsprogram. (Rapport nr 2: 2011) God ljudmiljö i skola samband mellan ljudmiljö, hälsa och välbefinnande före och efter åtgärdsprogram. (Rapport nr 3: 2011) God ljudmiljö i förskola och skola krav på rum, bygg- och inredningsprodukter för minskat buller (Rapport nr 4: 2011) God ljudmiljö i skola beskrivning av rumsakustik före och efter åtgärdsprogram. (Rapport nr 7: 2011) Enheten för Arbets- och miljömedicin Telefon: Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa E-post: amm@amm.gu.se Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Hemsida: Box 414, Göteborg ISBN

3 Hur uppnås en god miljö/ljudmiljö i skola/förskola Formasprojekt Utförda hösten 2007, Rapport version 2, e3pontus@gmail.com 1. Introduktion Mätobjekt 1, Björken (Krokslätt) Mätobjekt 2, Lönnen (Krokslätt) Mätobjekt 3, Grytet (Toltorp) Mätutrustning Resultat, efterklangstid Resultat, D Mätresultat, IACC Mätresultat, STI Mätresultat, trumljudsmätning Jämförelse före-efter, Björken Jämförelse före-efter, Lönnen Jämförelse före-efter, Grytet Jämförelse före-efter, trumljud Appendix A: T60 mätvärden i tabellform Appendix B: D50 mätvärden i tabellform Appendix C: IACC mätvärden i tabellform Appendix D: Trumljud före-efter Sidan 1 av 50

4 1. Introduktion Denna rapport beskriver de mätningar som gjordes efter akustikombyggnad på avdelningarna Lönnen / Björken i Krokslätts förskola, samt Grytet på Toltorps förskola i Mölndal som uppföljning till den första huvudstudie i projektet Hur uppnås en god miljö/ljudmiljö i skola/förskola. Mätningarna är i huvudsak inriktade på rumsakustisk kvalitet, men en ny metod att mäta trumljudsimpulser har även utvärderats. På avdelningarna har rumstyperna mat/allrum, ett samlings / lekrum samt lekhall valts ut, i vilka både monaurala och binaurala impulssvar mätts upp för ett antal käll- och mikrofonpositioner. Impulssvaren har sedan utvärderats m a p efterklangstid, balans mellan tidiga och sena reflexer (D50, definition), Taluppfattbarhet (STI) samt interaural korskorrelation (IACC). I dessa rum mättes även golven upp med hjälp av den nya trumljudsmetoden. Sidan 2 av 50

5 2. Mätobjekt 1, Björken (Krokslätt) Rum 1, matrum Detta är ett rum som används som matrum och för andra aktiviteter. I rummet finns ganska många möbler - stolar, bord, köksbänk, bokhyllor mm - som kan antas absorbera och diffusera ljudet. Den främsta akustikåtgärden som gjorts är att ett nytt undertak har satts in. Bilderna och ritningen i figurerna 1-2 nedan ger en uppfattning om rummets utseende och var de rumsakustiska mätningarna gjordes i rummet. fönster R3 S1 R4 R1 S3 bord bord R2 x (m) y (m) S S S R R R R y S2 x Figur 2: Ritning över rum 1 (ej skalenl.). R= mottagarpositioner, S= källpositioner, kursiverad bokstav anger var trumljudsmätning gjordes. Sidan 3 av 50

6 fönster Rum 2, samlingsrum Detta är ett rum som används för samlingar och lek. Rummet är relativ kalt och har ganska få möbler och övrig inredning. Även här är den främsta akustikåtgärden som gjorts är att ett nytt undertak har satts in. Bilderna och ritningen i figurerna 3-4 nedan ger en uppfattning om rummets utseende och var de rumsakustiska mätningarna gjordes i rummet. fönster R3 S1 R1 x (m) y (m) S S R R R R y R4 S2 R2 x Figur 4: Ritning över rum 2 (ej skalenl.). R= mottagarpositioner, S= källpositioner, kursiverad bokstav anger var trumljudsmätning gjordes. Sidan 4 av 50

7 fönster Rum 3, lekhall Rum 3 är en lekhall som delas mellan Björken och Lönnen. Detta rum är beydligt större än de övriga rummen. Bilderna och ritningen i figurerna 5-6 nedan ger en uppfattning om rummets utseende och var de rumsakustiska mätningarna gjordes i rummet. R2 S1 R4 R1 x (m) y (m) S S S S3 R R R R y S2 R3 x Figur 6: Ritning över rum 3 (ej skalenl.). R= mottagarpositioner, S= källpositioner, kursiverad bokstav anger var trumljudsmätning gjordes. Sidan 5 av 50

8 3. Mätobjekt 2, Lönnen (Krokslätt) Rum 1, matrum Detta är ett i princip likadant matrum som det på Björken, m a o ett relativt litet rum med ganska många möbler - stolar, bord, köksbänk, bokhyllor mm - som kan antas absorbera och diffusera ljudet. Den främsta akustikåtgärden som gjorts är att ett nytt undertak har satts in. Bilderna och ritningen i figurerna 7-8 nedan ger en uppfattning om rummets utseende och var de rumsakustiska mätningarna gjordes i rummet. fönster R3 S3 S2 bord R2 x (m) y (m) S S S R R R R R4 bord R1 y S1 x Figur 8: Ritning över rum 1 (ej skalenl.). R= mottagarpositioner, S= källpositioner, kursiverad bokstav anger var trumljudsmätning gjordes. Sidan 6 av 50

9 fönster Rum 2, samlingsrum Även detta rum liknar i hög grad motsvarande rum på avd. Björken i fråga om storlek och möblering. Akustikundertak har monterats i samband med ombyggnad. Bilderna och ritningen i figurerna 9-10 nedan ger en uppfattning om rummets utseende och var de rumsakustiska mätningarna gjordes i rummet. fönster R3 S1 R1 x (m) y (m) S S R R R R y R4 S2 R2 x Figur 10: Ritning över rum 2 (ej skalenl.). R= mottagarpositioner, S= källpositioner, kursiverad bokstav anger var trumljudsmätning gjordes. Sidan 7 av 50

10 4. Mätobjekt 3, Grytet (Toltorp) Rum 1, matrum Detta rum liknar till viss del motsvarande rum på Krokslätt, men är något större och har inte lika många inredningsdetaljer per ytenhet. Dessutom har rummet en upphöjd kökssektion samt är öppet mot hallutrymmen vid ena kortsidan. Detta gör att rummet akustiskt upplevs som relativt stort men med en kontrollerad efterklang som har blivit ännu mer dämpad i och med nytt undertak. Ritningen i figuren nedan ger en uppfattning om rummets utseende och var de rumsakustiska mätningarna gjordes i rummet. fönster S1, R5 bord R4 bord x (m) y (m) S S S R3 R R R R R R1, S3 S2 y R2 x Figur 11: Ritning över rum 1 (ej skalenl.). R= mottagarpositioner, S= källpositioner, kursiverad bokstav anger var trumljudsmätning gjordes. Sidan 8 av 50

11 fönster Rum 2, samlingsrum Detta är ett rum som används för samlingar och lek. Rummet är kalt och har mycket få möbler och övrig inredning samt fönster på två sidor. Den främsta akustikåtgärden som gjorts är att ett nytt undertak har satts in. Ritningen nedan ger en uppfattning om rummets utseende och var de rumsakustiska mätningarna gjordes i rummet. fönster R4 S1 R3 x (m) y (m) S S R R R R y R2 S2 R1 x Figur 12: Ritning över rum 2 (ej skalenl.). M= mottagarpositioner, K= källpositioner, kursiverad bokstav anger var trumljudsmätning gjordes. Rum 3, lekhall Rum 3 är en lekhall som egentligen inte tillhör Grytet utan ligger på nedervåningen i Toltorps förskola. Detta rum är beydligt större än de övriga rummen samt har ett äldre akustikundertak täckt av träribbor. Eftersom detta rum inte var ombyggt ännu vid mättillfället gjordes inga eftermätningar i detta rum. Sidan 9 av 50

12 5. Mätutrustning Till impulssvarsmätningarna användes följande utrustning: Omnidirektionell högtalare NAD 3020 Effektförstärkare MLSSA mätsystem / Chirpmätsystem (Lönnen och Björken) Panasonic Elektretmikrofon (för monaurala mätningar) Head Acoustics konsthuvud (för binaurala mätningar) Till trumljudsimpulsmätningarna användes en PC-laptop med ett specialskrivet Matlabskript och den mätrigg som visas i figur 14 nedan (se appendix E för vidare information). Samma typ av mikrofon som användes vid impulssvarsmätningarna användes även i denna uppställning. Vid mikrofonens position satt en ljudtrycksnivåmätare monterad vars toppvärdesutslag registrerades tillsammans med ljudinspelningarna (detta för att möjliggöra kalibrering av mätningen). 0.5m golv Figur 14: Mätuppställning för trumljud. Ljudnivåmätare ej utritad. 6. Resultat, efterklangstid I figurerna nedan visas resultat från analys av de monaurala impulssvaren m a p efterklangstid för de olika rummen. Sidan 10 av 50

13 Efterklangstid (s) T60 Rum 1 (Matrum) Björken Lönnen Grytet Figur 15: Efterklangstider i rum 1. Varje kurva visar medelvärde och standardavvikelse för 12 mätningar. Alla rum tycks uppvisa större spridning mellan mätpunkterna i lågfrekvensområdet jämfört med högfrekvensområdet. Detta är förmodligen ett resultat av att ljudfältet är mer diffust för höga frekvenser och att inverkan av moderna därmed är mindre. Medlevärdeskurvorna tycks dock vara relativt raka bortsett från dippar vid Hz. Dessa dippar kan förmodas komma från tillsatsen av akustikundertak. Värdena får i allmänhet anses vara mycket goda (standardrekommendationer säger typiskt att T60 skall vara mindre än 0.6). Alla T60-värden redovisas i tabellform i Appendix A. Sidan 11 av 50

14 Efterklangstid (s) Efterklangstid (s) T60 Rum 2 (Lekrum) Björken Lönnen Grytet Figur 16: Efterklangstider i rum 2. Varje kurva visar medelvärde och standardavvikelse för 8 mätningar. T60 Rum 3 (Lekhall) Björken Figur 17: Efterklangstid i rum 3. Kurvan visar medelvärde och standardavvikelse för 12 mätningar. Sidan 12 av 50

15 D50 (%) 7. Resultat, D50 Impulssvaren från de olika rummen analyserades också m a p D50, Deutlichkeit / Definition, som indikerar relationen mellan tidiga reflexer (upp till 50ms) och hela impulssvaret. D50 är ett mått som är relaterat till den subjektivt upplevda taluppfattbarheten och kan erhållas direkt ur samma impulssvar som används för efterklangstidsmätningen. Det pricipiella förhållandet mellan taluppfattbarhet och D50 visas i Appendix F. Det är dock inte känt hur väl D50 och liknande mått är lämpade för mindre rum. Figurerna visar D50 för de olika rummen. Utifrån dessa grafer är det svårt att utläsa några säkra trender utöver det att D50 ökar med frekvens vilket verkar rimligt. Vidare tycks D50 i Grytets rum vara lägre än de övriga vilket förmodligen beror på en högre andel efterklang p g a större / kalare rum och lägre andel tidiga reflexer p g a långt avstånd till väggar. Alla D50 värden visas i tabellform i Appendix B. D50, Rum 1 (Matrum) Björken Lönnen Grytet Figur 17: D50, rum 1. Varje kurva visar medelvärde och standardavvikelse för 12 mätningar. Sidan 13 av 50

16 D50 (%) D50 (%) D50, Rum 2 (Lekrum) Björken Lönnen Grytet Figur 18: D50, rum 2. Varje kurva visar medelvärde och standardavvikelse för 8 mätningar. D50, Rum 3 (Lekhall) Björken Figur 19: D50, rum 3. Kurvan visar medelvärde och standardavvikelse för 12 mätningar. Sidan 14 av 50

17 IACC 8. Mätresultat, IACC IACC eller Interaural korskorrelation är ett mått på likheten mellan ljudtrycken vid vänster och höger öra och används traditionellt för att avgöra hur diffust ljudfält i konsertsalar och andra musikrum är. I allmänhet är det där önskvärt att ha en hög grad av diffusitet för att ljudet/musiken ska omsluta lyssnaren. I vanliga rum är det oklart huruvida man vill ha högt eller lågt IACC eller om IACC är användbart överhuvudtaget. Figurerna visar i vilket fall att IACC minskar med frekvens, vilket verkar logiskt eftersom ljudfältet i rum i allmänhet blir mer diffust ju högre upp i frekvens man går (ju högre frekvens desto fler moder per frekvensband, samt fler föremål/ytor/ojämnheter som kan sprida ljudet). Annars tycks graferna vara relativt lika, både när man jämför mellan rum och mellan avdelningar. Mer djuplodande undersökningar och lyssningsförsök krävs dock för att fastställa hur detta matt bör användas (eller om det är användbart överhuvudtaget). Alla IACC värden visas i tabellform i Appendix C. IACC, Rum 1 (Matrum) Björken Lönnen Grytet Figur 20: IACC, rum 1. Varje kurva visar medelvärde och standardavvikelse för 12 mätningar. Sidan 15 av 50

18 IACC IACC IACC, Rum 2 (Lekrum) Björken Lönnen Grytet Figur 21: IACC, rum 2. Varje kurva visar medelvärde och standardavvikelse för 8 mätningar. IACC, Rum 3 (Lekhall) Björken Figur 22: IACC, rum 3. Kurvan visar medelvärde och standardavvikelse för 12 mätningar. Sidan 16 av 50

19 STI (%) 9. Mätresultat, STI Speech transmission index (STI), är ett mått på taluppfattbarheten. I STI metoden använder man en speciell testsignal med tal-lik karakteristik. Denna signal, som är baserad på brus med olika grundfrekvenser som har modulerats med olika modulationsfrekvenser, skickas ut i rummet via en högtalare och tas emot i lyssningspositionen. Modulationsdjupet i den mottagna signalen jämförs med det i orginalsignalen och STI erhålls sedan efter en viktad summering av de olika skillnaderna i modulationsdjup för de olika grund- och modulationsfrekvenserna. STI visas för de olika rummen och avdelningarna i figur 23. Björken tycks ha den bästa taluppfattbarheten, tätt följd av Lönnen och Grytet. Alla värden får dock anses reflektera en mycket god taluppfattbarhet (75-100% motsvarar högsta taluppfattbarhet, excellent ). Speech Transmission Index Rum1 Rum2 Rum3 Grytet Björken Lönnen Figur 23: STI för alla rum. Staplarna visar medelvärde och standardavvikelse för 12 mätningar. 10. Mätresultat, trumljudsmätning I figurerna visas medelvärdesbildade tersbandsspektra för trumljudsmätningarna i de olika rummen. Dessa tersbandsspekta har räknats fram från inspelningen m h a Matlab och nivåjusteras m h a ljudtrycksnivåmätningarna (peak). Medelvärden för nivåerna i de olika banden har här räknats fram enligt: 1 Lp1/ 20 Lp2/ 20 L p, medel 20log Lp3/ 20 Sidan 17 av 50

20 Ljudtrycksnivå (db) Ljudtrycksnivå (db) Trumljud, Rum 1 (Matrum) Figur 24: Tersbandsspektrum för trumljudsmätningar i rum 1 (matrum) Björken Lönnen Grytet Trumljud, Rum 2 (Lekrum) Figur 25: Tersbandsspektrum för trumljudsmätningar i rum 2 (samlingsrum) Björken Lönnen Grytet Sidan 18 av 50

21 Ljudtrycksnivå (db) Trumljud, Rum 3 (Lekhall) Figur 26: Tersbandsspektrum för trumljudsmätningar i rum 3 (lekhall) Björken Som synes i figur 24 och 25 tycks Grytets golv ha något bättre egenskaper, framförallt i högfrekvensområdet, än Björkens och Lönnens. Vidare är lekrummet (rum 2) på Lönnen något sämre än motsvarande rum på Björken. 11. Jämförelse före-efter, Björken I figurerna visas jämförelser mellan före- och eftermätningarna för de olika rumsakustiska måtten. Som väntat har efterklangstiden överlag minskats i och med att akustikundertak satts in, dock ser man att den mesta effekten fåtts i området Hz. Något oväntat så är efterklangstiden högre i Björken rum 3 (lekhallen) för frekvensområdet 1 khz 8 khz i eftermätningarna. Det osäkert vad detta beror på, men det kan vara en förändring i t ex gardintyp eller möblering som orsakat denna effekt. Effekten av akustikundertaket vid Hz återfinns i D50-kurvorna. Ökningen av absorbtionsarea har även lett till en minskad diffusitet, d v s ett ökat IACC-värde. En viss förbättring i taluppfattbarhet kan ses för samtliga rum. Sidan 19 av 50

22 Efterklangstid (s) Efterklangstid (s) T60 före - efter, Rum 1, Björken Rum 1, före Rum 1, efter Figur 27: Efterklangstid före-efter, rum 1 T60 före - efter, Rum 2, Björken Rum 2, före Rum 2, efter Figur 28: Efterklangstid före-efter, rum 2 Sidan 20 av 50

23 D50 Efterklangstid (s) T60 före - efter, Rum 3, Björken Rum 3, före Rum 3, efter Figur 29: Efterklangstid före-efter, rum 3 D50 före - efter, Rum 1, Björken Rum 1, före Rum 1, efter Figur 30: D50 före-efter, rum 1 Sidan 21 av 50

24 D50 D50 D50 före - efter, Rum 2, Björken Rum 2, före Rum 2, efter Figur 31: D50 före-efter, rum 2 D50 före - efter, Rum 3, Björken Rum 3, före Rum 3, efter Figur 32: D50 före-efter, rum 3 Sidan 22 av 50

25 IACC IACC IACC före - efter, Rum 1, Björken Rum 1, före Rum 1, efter Figur 33: IACC före-efter, rum 1 IACC före - efter, Rum 2, Björken Rum 2, före Rum 2, efter Figur 34: IACC före-efter, rum 1 Sidan 23 av 50

26 STI (%) IACC IACC före - efter, Rum 3, Björken Rum 3, före Rum 3, efter Figur 35: IACC före-efter, rum 3 STI före-efter, Björken före efter Rum Figur 36: STI före-efter, alla rum Sidan 24 av 50

27 Efterklangstid (s) 12. Jämförelse före-efter, Lönnen I figurerna visas jämförelser mellan före- och eftermätningarna för de olika rumsakustiska måtten. Som i Björken har efterklangstiden överlag minskats i och med att akustikundertak satts in, med den mesta effekten i området Hz. Motsvarande effekt återfinns I D50-kurvorna. Ökningen av absorbtionsarea har även lett till en minskad diffusitet, d v s ett ökat IACC-värde. En viss förbättring i taluppfattbarhet kan ses för rum 1, medan rum 2 har försämrats i detta avseende. Denna skillnad är dock så liten att man kan misstänka att den beror på mätonogrannhet. T60 före-efter, Rum 1, Lönnen Rum 1, före Rum 1, efter Figur 37: Efterklangstid före-efter, rum 1 Sidan 25 av 50

28 D50 Efterklangstid (s) T60 före-efter, Rum 2, Lönnen Rum 2, före Rum 2, efter Figur 38: Efterklangstid före-efter, rum 2 D50 före-efter, Rum 1, Lönnen Rum 1, före Rum 1, efter Figur 39:D50 före-efter, rum 1 Sidan 26 av 50

29 IACCC D50 D50 före-efter, Rum 2, Lönnen Rum 2, före Rum 2, efter Figur 40: D50 före-efter, rum 2 IACC före-efter, Rum 1, Lönnen Rum 1, före Rum 1, efter Figur 41: IACC före-efter, rum 1 Sidan 27 av 50

30 STI (%) IACCC IACC före-efter, Rum 2, Lönnen Rum 2, före Rum 2, efter Figur 42: IACC före-efter, rum 2 STI före-efter, Lönnen före efter Rum Figur 43: STI före-efter, alla rum Sidan 28 av 50

31 Efterklangstid (s) 13. Jämförelse före-efter, Grytet I figurerna visas jämförelser mellan före- och eftermätningarna för de olika rumsakustiska måtten. Även i detta fall har efterklangstiden överlag minskats mest i området Hz i och med att akustikundertak satts in. Motsvarande effekt återfinns i D50-kurvorna. Ökningen av absorbtionsarea har lett till en minskad diffusitet i rum 1, d v s ett ökat IACC-värde. I rum två syns inga tydliga tendenser för IACC värdena. En viss förbättring av STI har uppnåtts i rum 1 och 2 i och med ombyggnad. T60 före-efter, Rum 1, Grytet Rum 1, före Rum 1, efter Figur 44: Efterklangstid före-efter, rum 1 Sidan 29 av 50

32 D50 Efterklangstid (s) T60 före-efter, Rum 2, Grytet Rum 2, före Rum 2, efter Figur 45: Efterklangstid före-efter, rum 2 D50 före-efter, Rum 1, Grytet Rum 1, före Rum 1, efter Figur 46: D50 före-efter, rum 1 Sidan 30 av 50

33 IACC D50 D50 före-efter, Rum 2, Grytet Rum 2, före Rum 2, efter Figur 47: D50 före-efter, rum 2 IACC före-efter, Rum 1, Grytet Rum 1, före Rum 1, efter Figur 48: IACC före-efter, rum 1 Sidan 31 av 50

34 STI (%) IACC IACC före-efter, Rum 2, Grytet Rum 2, före Rum 2, efter Figur 49: IACC före-efter, rum 2 STI före-efter, Grytet före efter Rum Figur 50: STI före-efter, alla rum Sidan 32 av 50

35 14. Jämförelse före-efter, trumljud Kurvor för tersbandsspektra för före-eftermätningarna av trumljuden visas i Appendix D. Inga tydliga tendenser kan utläsas, förutom i Grytet, rum 2 där mätningarna visar på en förbättring på 5-10 db i området 100 Hz 16 khz. Sidan 33 av 50

36 Appendix A: T60 mätvärden i tabellform Tabell 1: Björken rum 1 T s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r s3r s3r s3r M SD Tabell 2: Björken rum 2 T s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r1 s3r2 s3r3 s3r4 M SD Sidan 34 av 50

37 Tabell 3: Björken rum 3 T s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r s3r s3r s3r M SD Tabell 4: Lönnen rum 1 T s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r s3r s3r s3r M SD Sidan 35 av 50

38 Tabell 5: Lönnen rum 2 T s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r1 s3r2 s3r3 s3r4 M SD Tabell 6: Grytet rum 1 T s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r s3r s3r s3r M SD Sidan 36 av 50

39 Tabell 7: Grytet rum 2 T s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r5 s3r2 s3r3 s3r4 M SD Sidan 37 av 50

40 Appendix B: D50 mätvärden i tabellform Tabell 9: Björken, rum1 D s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r s3r s3r s3r M SD Tabell 10: Björken, rum 2 D s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r5 s3r2 s3r3 s3r4 M SD Sidan 38 av 50

41 Tabell 11: Björken, rum 3 D s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r s3r s3r s3r M SD Tabell 12: Lönnen, rum1 D s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r s3r s3r s3r M SD Sidan 39 av 50

42 Tabell 13: Lönnen, rum 2 D s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r5 s3r2 s3r3 s3r4 M SD Tabell 14: Grytet, rum 1 D s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r s3r s3r s3r M SD Sidan 40 av 50

43 Tabell 15: Grytet, rum 2 D s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r5 s3r2 s3r3 s3r4 M SD Sidan 41 av 50

44 Appendix C: IACC mätvärden i tabellform Tabell 17: Björken, rum 1 IACC s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r s3r s3r s3r M SD Tabell 18: Björken, rum 2 IACC s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r5 s3r2 s3r3 s3r4 M SD Sidan 42 av 50

45 Tabell 19: Björken, rum 3 IACC s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r s3r s3r s3r M SD Tabell 20: Lönnen, rum 1 IACC s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r s3r s3r s3r M SD Sidan 43 av 50

46 Tabell 21: Lönnen, rum 2 IACC s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r5 s3r2 s3r3 s3r4 M SD Tabell 22: Grytet, rum 1 IACC s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r s3r s3r s3r M SD Sidan 44 av 50

47 Tabell 23: Grytet, rum 2 IACC s1r s1r s1r s1r s2r s2r s2r s2r s3r5 s3r2 s3r3 s3r4 M SD Sidan 45 av 50

48 Nivå (db) Nivå (db) Appendix D: Trumljud före-efter Trumljud, före-efter, Björken Rum 1, efter Rum 2, efter Rum 3, efter Rum 1, före Rum 2, före Rum 3, före Trumljud, före-efter, Lönnen Rum 1, efter 85 Rum 2, efter 80 Rum 1, före Rum 2, före Sidan 46 av 50

49 Nivå (db) Trumljud, före-efter, Grytet Rum 1, efter 85 Rum 2, efter 80 Rum 1, före Rum 2, före Sidan 47 av 50

50 Appendix E: Mätning av trumljud Mätning av trumljud Mätning av trumljud görs med den mätrigg som visas i figur E1 nedan. Mikrofonen skall vara av omnidirektionell typ. 0.5m golv Figur E1: Mätuppställning för trumljud. Ljudnivåmätare ej utritad. En kula släpps från samma höjd som mikrofonens position. Utsignalen från mikrofonen registreras samtidigt med hjälp av valfri digital ljudinspelare. Tre inspelningar görs för varje golvtyp i det aktuella rummet. Inspelningarna fönstras sedan så att endast den första impulsen inkluderas i mätningen. En referenssignal med mikrofonkalibreringston skall spelas in på ljudinspelaren före eller efter själva mätningen för att absolutnivåer skall kunna räknas fram. Vid varje mätning bör man dessutom med hjälp av ljudnivåmätare mäta toppvärdet av ljudnivån vid mikrofonpositionen. Ett exempel på mätning visas i figur E2 nedan. Sidan 48 av 50

51 Figur E2: Exempel på mätresultat, trumljud. Mätningen bör sedan fönstras ytterligare så att enbart direktljudet fås med (rumsreflexer eliminerade). Resultatet av mätningen presenteras i tersband. Sidan 49 av 50

52 Appendix F: Pricipiellt förhållande mellan taluppfattbarhet och D50 Figur F1: Pricipiellt förhållande mellan taluppfattbarhet och D50 (Definition) (H. Kutruff: Room Acoustics (4th Ed.), Spon Press, London (2003)) Sidan 50 av 50