1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Danmark ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Standarden avseende mänskliga rättigheter är internationellt sett hög i Danmark. Internationell uppmärksamhet har emellertid de senaste åren ägnats den alltmer restriktiva danska invandrings- och integrationslagstiftningen, liksom landets allmänna politiska debatt om asyl- och invandringsfrågor. I Amnesty Internationals årsrapport för 2010 omnämns Danmark under fyra avsnitt: säkerhet och förebyggande av terrorism, tortyr, polisens myndighetsutövning, flyktingar och asylsökande samt våld mot kvinnor. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Danmark har ratificerat alla centrala konventionerna om mänskliga rättigheter: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, (ICESCR). Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, (ICERD). Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor, (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. Konventionen mot tortyr, (CAT) samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. Konventionen om barnets rättigheter, (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn.

2 Flyktingkonventionen samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, (ICC). Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, (Europakonventionen) med undantag för tilläggsprotokoll 12 (förbud mot diskriminering). 1 Konventionerna har med undantag för Europakonventionen inte inkorporerats i dansk lagstiftning. Detta har bland annat påpekats av FN:s barnkommitté, som velat se barnkonventionen inkorporerad i dansk lag. Danmark menar att dansk lag även utan inkorporering överensstämmer med konventionerna och att en sådan därför endast skulle ha symbolisk betydelse. Danmark har rapporterat till respektive konventionskommitté enligt följande: - ICCPR, juli 2007 (nästa rapporttillfälle oktober 2013) - ICESCR, december 2009 (nästa rapporttillfälle inte fastställt) - ICERD, juli 2009 (nästa rapporttillfälle januari 2013) - ICAT, augusti 2007 (nästa rapporttillfälle juni 2011) - ICEDAW, augusti 2006 (nästa rapporttillfälle 2013) - ICRC, augusti 2008 (nästa rapporttillfälle inte fastställt) MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga rapporter tyder på att det förekommer av statsmakten sanktionerade mord, försvinnanden eller tortyr i Danmark. I november 2010 antog FN:s generalförsamling en omfattande resolution mot tortyr som Danmark hade framlagt. Resolutionen innebär bland annat förbättringar av utredningar vid misstanke om tortyr samt stärkta krav vid rehabilitering av tortyroffer.i EU har Danmark tagit på sig rollen som burden sharer, vilket betyder atdanmark har en särskild förpliktelse att stärka EU:s insats mot tortyr. Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr och inhuman och kränkande behandling, CPT, har fastställt att situationen överlag är god i Danmark. CPT besökte senast Danmark Danmark har ett förbehåll mot tilläggsprotokoll 7, det betyder att protokollets regel om att brottsmål ska kunna överklagas inte gäller i vissa fall.

3 Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har kritiserat Danmark för att dansk straffrättslig lagstiftning inte innehåller något uttryckligt förbud mot tortyr. I Amnestys Internationals årsrapport 2010 redovisas att FN:s särskilde rapportör om tortyr uttryckt oro över den omfattande användningen av isoleringsceller i Danmark, i synnerhet för personer som är frihetsberövade inför rättegång. På grund av kapacitetsbrist är köerna för att få avtjäna fängelsestraff långa på Grönland.. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades Rätten till frihet och personlig säkerhet Rättssystemet är väl fungerande och skyddet för individens personliga frihet och säkerhet är generellt sett gott antog Folketinget en lagändring som begränsar antalet långtidsfängslade. Kritik har under flera år riktats mot den lagstiftning som bland annat ger polisen ökade möjligheter att, utan beslut av domstol, övervaka individer som misstänks har samröre med terroristverksamhet och som begränsar den personliga integriteten. I november 2009 gjordes en lagändring som gav polisen rätt att administrativt frihetsberöva en person upp till 12 timmar. De nya reglerna infördes kort innan klimattoppmötet COP-15 och tillämpades genom att 250 demonstranter frihetsberövades. Efter överklagan från de frihetsberövade, fastställde Köpenhamns tingsrätt i december 2010 att polisens ingripanden var olagliga och de 250 målsäganden tilldelades skadestånd på ett sammanlagt belopp av närmare 2 miljoner danska kronor. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Den danska grundlagen garanterar var och ens tillgång till rättssystemet. Domstolarna är självständiga i förhållande till den verkställande makten. Inga andra extraordinära domstolar förekommer. Asylansökningar behandlas inte i domstol utan i sista instans av flyktingnämnden i ett domstolsliknande förfarande. 3

4 4 7. Straffrihet Det finns inga rapporter om att staten undgår att bestraffa brott begångna av företrädare för staten som till exempel poliser. Amnesty International har dock varit kritisk mot polisens agerande i vissa enskilda fall och menar att en självständig instans för att utvärdera polisens efterlevnad av mänskliga rättigheter borde etableras. FN:s kommitté för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering kritiserade Danmark i samband med den s.k. karikatyrkrisen för att dess åklagarväsende i vissa fall avstått från att väcka åtal för vissa hetsoch hatbrott riktade mot muslimer. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande- och mediefriheten, liksom förenings- och mötesfriheten, garanteras av grundlagen och är fast förankrad i det danska samhället. Enskilda kan fritt och öppet kritisera statsmakterna utan risk för repressalier. Danmark har i förhållande till befolkningsantalet ett stort antal högkvalitativa dagstidningar. Utbudet av övriga media är stort och brett. I Reportrar Utan Gränsers årliga rapport om pressfrihet i världens länder (World Wide Press Freedom Index 2010) återfinns Danmark på elfte plats. Inför femårsdagen av publiceringen av Muhammedkarikatyrerna hösten 2010 gjordes insatser på den danska regeringens initiativ för att i konstruktiv dialog bland annat med muslimska företrädare i landet framhålla yttrandefrihetens starka ställning. På femårsdagen gav Jyllandspostens kulturredaktör Flemming Rose ut boken Tystnadens tyranni i vilken karikatyrerna publicerades ånyo. Detta har bland annat lett till förnyade hot mot författaren. FN:s kommitté för konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering har i sin senaste utvärdering av Danmark understrukit det ansvar som följer med yttrandefriheten och uppmanat den danska regeringen att agera för att motverka ett stigmatiserande och nedsättande tonfall gentemot invandrare i den danska politiska debatten. Den lutherska statskyrkans ställning garanteras av grundlagen. Kyrkans speciella ställning har kritiserats av andra religiösa samfund som menar att den danska staten inte garanterar en neutral behandling av olika trosuppfattningar. De senaste åren har frågan om möjligheten att bygga moskéer och tempel liksom icke-kristna begravningsplatser diskuterats. Enligt begravningslagen har den danska statskyrkan, Folkekirken, monopol på gravsättning i Danmark, men kyrkoministern har möjlighet att tillåta trossamfund utanför Folkekirken att

5 5 anlägga egna begravningsplatser. Den första muslimska gravplatsen togs september 2006 i bruk i Brøndby kommun utanför Köpenhamn. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Danmark är en parlamentarisk demokrati. Drottning Margrethe II är statschef. Statschefen är den som formellt utser och avskedar statsministern och övriga ledamöter i regeringen. Statschefens politiska befogenheter begränsas till att utfärda lagar som antagits av parlamentet.. Politisk pluralism med flerpartisystem råder. Parlamentet utgörs av Folketinget med 179 ledamöter. Statsministern leder regeringen som består av 19 ledamöter, 7 kvinnor och 12 män. Allmänna val måste hållas med högst fyra års intervall, men statsministern avgör tidpunkten med tre veckors varsel. Nästa val kommer hållas senast den 12 november Valdeltagandet var 86,6 procent vid valet i november 2007, två procent högre än vid det föregående valet i februari Den enskilde individen har stora möjligheter att delta i det offentliga livet. Utomlands bosatta danska medborgare har dock ingen rösträtt. Några betydande skillnader mellan kvinnors och mäns valdeltagande förekommer inte. En tredjedel av kandidater som ställde upp och blev invalda i Folketinget är kvinnor. Genomsnittsåldern bland de folkvalda är 45,8 år (kvinnor 42,7 år och män 48,4 år). EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Grundlagen anger att alla medborgare bör ges möjlighet till arbete på villkor som kan trygga försörjningen. Grundlagen anger vidare att alla medborgare ska ha fri och lika tillgång till alla yrken. Arbetslösheten är cirka 6 procent (augusti 2010). Danmark är känt för flexicurity, dvs. en relativt stor rörlighet på arbetsmarknaden och ett väl utvecklat trygghetssystem. Flertalet anställda är fackligt anslutna och omfattas av olika kollektivavtal. Landsorganisationen i Danmark (LO) har cirka 1,2 miljoner medlemmar, varav nära 49 procent är kvinnor. Akademikernas Centralorganisation har drygt medlemmar, varav cirka 42 procent kvinnor. En ännu högre andel av arbetsstyrkan, cirka 2,1 miljoner personer 2010 är medlemmar i 29 olika danska arbetslöshetskassor.

6 Arbetslösheten bland invandrare är väsentligt högre än bland infödda danskar. Den bristande integrationen på den danska arbetsmarknaden är av danska regeringen identifierad som ett centralt politiskt och ekonomiskt problem. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Danmark har ett väl utbyggt hälsovårdssystem och en allmän sjukförsäkring. Alla invånare har rätt till adekvat sjukvård. Merparten av läkar- och sjukhusbesöken är kostnadsfria. Sjukvården håller hög internationell standard. Utgifterna för hälsovård som andel av BNP var 2008 ca 7,7 procent och ligger kvar på oförändrad nivå. Sedan år 2000 har man i Danmark antagit flera handlingsplaner för att förebygga cancer. I november 2010 antogs den tredje handlingsplanen, enligt vilken alla mellan 50 och 74 år ska erbjudas undersökningar för att upptäcka tarmcancer. Danska regeringen har infört så kallat fritt sjukhusval i syfte att minska vårdköerna och som innebär att patienterna kan välja privat sjukvård om kötiden inom den allmänna vården överstiger en månad. 12. Rätten till utbildning Det danska utbildningssystemet är uppbyggt efter principen att alla invånare har rätt till offentligt finansierad utbildning. Utgifterna för utbildning utgör drygt 7 procent av BNP (2010). Den grundläggande utbildningen (Folkeskolen) inleds vid 5 års ålder men är obligatorisk först vid 7 års ålder. I december 2010 presenterade den danska regeringen ett förslag till ny folkeskolereform som innehåller ett antal initiativ för att uppnå målet att den danska grundskolan ska vara bland de fem bästa i världen år I reformpaketet ingår bland annat målsättningen att alla barn ska kunna läsa när de går ut andra klass. Utbildningar på gymnasie- och universitetsnivå är kostnadsfria. Ett utvecklat studiemedelssystem med möjlighet till studielån finns. Andelen studerande vid högre utbildning fördelar sig lika mellan könen, med en mindre övervikt åt de kvinnliga studerande. Antalet kvinnliga forskarstuderande ökar och är nu cirka 46 procent. Andelen kvinnliga professorer är dock fortfarande låg). 6

7 7 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Grundlagen anger att den som inte har möjlighet att försörja sig själv eller bli försörjd av sina närstående har rätt till offentlig hjälp; den väl utbyggda offentliga sektorn tillhandahåller ett offentligt trygghetssystem. Den ordinarie danska socialbidragsnormen gäller endast för personer som vistats i Danmark sju av de senaste åtta åren. Levnadsstandarden i Danmark är en av de högsta i världen. I FN:s välfärdsindex från 2010 återfinns Danmark på en 19:e plats (Sverige är på 9:e plats). VISSA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Danmark är ett av de mest jämställda länderna i världen och någon systematisk diskriminering av kvinnor anses inte förekomma. Statistiska undersökningar visar emellertid att kvinnors löner i Danmark, liksom i de flesta andra länder, genomsnittligt ligger under mäns löner. Skillnaden beräknas till mellan 12 och 19 procent. Färre kvinnor än män innehar chefspositioner, särskilt inom det privata näringslivet var 27,5 procent av de högsta cheferna inom statlig och privat industri kvinnor. År 2000 inrättades en jämställdhetsnämnd med uppdrag att, som komplement till domstolsväsendet, ta emot och behandla anmälningar om arbetsmarknadsrelaterad diskriminering på grund av kön. Nämnden har rättsligt mandat och kan tilldöma parterna skadestånd. Antalet förfrågningar till Jämställdhetsnämnden har successivt ökat. Kritik har framförts av både Amnesty och Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter för att utländska kvinnor, som utsätts för våld i hemmet av sin partner, riskerar att förlora sitt uppehållstillstånd om de lämnar förhållandet. Frågan har därför getts prioritet i regeringens årliga handlingsplan för jämställdhet. Fokus ligger på att hjälpa de utsatta och att bryta våldspiralen, behandla våldsutövarna och skapa en offentlig debatt kring problemen. Människohandel har identifierats av regeringen som ett växande problem. Sedan lagstiftningen gällande människohandel skärptes 2002 kan brott bestraffas med upp till åtta års fängelse. Den danska regeringens arbete för att bekämpa människohandel inriktas dels på att ge stöd till de utsatta kvinnorna, dels på ett antal förebyggande åtgärder som till exempel informationsspridning till både de personer som utsätts för människohandel och den danska allmänheten. Stor vikt läggs också vid etablering av kontakt med myndigheter och enskilda organisationer i de drabbades hemländer för att kunna garantera

8 ett säkert återvändande för de som utsatts för människohandel. Både FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor och kvinnoorganisationer har uttryckt oro över allt för snabba utvisningar. I en handlingsplan mot människohandel anges att kvinnor som varit offer ska få stanna i Danmark i upp till tre månader om de samarbetar med myndigheterna. 15. Barnets rättigheter Ett statligt råd, Børnerådet, finns sedan 1994 och har till uppgift att arbeta för och uppmärksamma barns rättigheter. Möjligheten till föräldraledighet är väl utbyggd i Danmark, vad gäller såväl ersättningsnivåer som omfattning i tid. Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har kritiserat att Danmark sänkt åldersgränsen från 18 år till 15 år för familjeåterförening av barn i invandrarfamiljer i Danmark. Förhållandena för de barn som vistas i asylcentra har också uppmärksammats på senare tid i den allmänna debatten då undersökningar visat att många barn far psykiskt illa av långa vistelser i centrumen. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Minoriteters rättigheter är skyddade i lag. Likaså finns lagstiftning mot diskriminering på grund av etnicitet. Den danska strafflagen innehåller vidare förbud mot rasistiska uttalanden. Rådet for Etniske Minoriteter har till uppgift att vara rådgivare åt regeringen och föra de etniska minoriteternas talan i Danmark. Även privata företag och organisationer har möjlighet att ta rådets kunskap i anspråk. Regeringen antog 2010 en ny handlingsplan för perioden för att främja likabehandling och mångfald samt för att bekämpa rasism. Handlingsplanen innehåller 21 initiativ, däribland ett forskningsprojekt som ska bidra till att utveckla metoderna för att mäta diskriminering. Det danska Institut for Menneskerettigheder har även mandat som klagoinstans för etnisk diskriminering, med undantag för vissa fall av diskriminering på arbetsmarknaden som ska behandlas i ordinarie arbetsrättsliga institutioner. Klagoinstansen har ett brett mandat och kan behandla klagomål gällande diskriminering inom all offentlig och privat verksamhet. Tonläget i den politiska debatten i Danmark gentemot invandrare, och framför allt muslimer, uppmärksammas och kritiserats från flera håll. Europarådets 8

9 kommission mot rasism och intolerans har rapporterat att det politiska klimatet i Danmark har förvärrats och att vissa politiker och delar av media frammanar en negativ bild av invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet, samt att den lagstiftning som finns mot diskriminering inte används i tillräckligt hög utsträckning. Liknande kritik kommer också från FN:s kommitté om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering. I en rapport från FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna om situationen för muslimer och araber runt om i världen, skriven med anledning av Muhammedkrisen, kritiseras den danska regeringen för att under krisen inte i tillräckligt hög grad ha markerat mot religiös intolerans. Enligt The Migrant Integration Policy Index 2007, ett EU-finansierat projekt som utvärderar integrationsbefrämjande åtgärder i EU:s medlemsländer, är Danmark ett av Europas sämsta länder på integration av invandrare. Speciellt låga betyg får Danmark när det gäller familjeåterföring, diskriminering av invandrare och tillgång till arbetsmarknaden och medborgarskap. Rapporten har lett fortsatt debatt om den danska integrationspolitiken. Grönland och Färöarna har en särskild status genom det så kallade hjemmestyret som etablerades 1979 respektive Genom en särskild lag har de båda riksdelarna även haft ett relativt omfattande självstyre. Det grönländska självstyret stärktes sommaren 2009 genom beslut av danska regeringen att grönlänningarna ska få självbestämmande till vad som döljer sig under den egna ytan och berggrunden. Det finns en opinion för full självständighet på både Grönland och Färöarna. Den danska regeringen motsätter sig inte principiellt denna process, utan har framhållit att det i första hand bör vara befolkningen själv på Färöarna respektive Grönland som ska besluta om de båda riksdelarnas framtid. Både Grönland och Färöarna har egna parlamentariska ombudsmän med mandat att behandla klagomål från medborgarna om att deras rättigheter kränkts. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Danmark införde som första land i världen 1989 möjligheten för homosexuella att ingå registrerat partnerskap. Det är också möjligt att få ett registrerat partnerskap välsignat av den danska statskyrkan ändrades reglerna för adoption så att par som ingått registrerat partnerskap får adoptera barn, enligt samma regler som gifta par. Angående adoption av barn från andra länder är det dock en förutsättning att givarlandet är införstått med att de förmedlar barnet till ett homosexuellt registrerat par. Den danska lagstiftningen tillåter klinisk insemination för lesbiska. Den danska diskrimineringslagen inbegriper även diskriminering av personer på grund av sexuell läggning. 9

10 Den danska strafflagen och dess stadgande om skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning gäller på Färöarna. Däremot gäller inte den danska lagen om registrerat partnerskap på Färöarna. 18. Flyktingars rättigheter Danmark har sedan 1990-talet tagit emot ett stort antal asylsökande. De administrativa rutinerna kring mottagningssystemet och asylproceduren är väl utvecklade. Danmark har sedan den nuvarande regeringens tillträde 2001 infört en rad åtstramningar i asyl- och invandringslagstiftningen. Ändringarna omfattar, utöver regelverket för asylsökande, även reglerna för invandring genom familjeanknytning. Åtstramningarna i asyl- och invandringspolitiken har lett till en kraftig minskning av antalet ansökningar om asyl och uppehållstillstånd genom familjeanknytning i Danmark. Det sociala skyddsnätet för flyktingar och invandrare skiljer sig från det som gäller för de flesta danska medborgare i så motto att den ordinarie danska socialbidragsnormen endast gäller för personer som vistats i Danmark sju av de senaste åtta åren. I början av november 2010 ingick danska regeringen och Dansk Folkeparti en överenskommelse som syftar till att skärpa asyl- och invandringslagstiftningen. Bland annat har kraven för invandring genom anknytning höjts genom en skärpning av poängsystemet. Den som kommer från ett land utanför Norden och EU och är gift med en dansk medborgare och är yngre än 24 år gammal, måste efter bedömning uppnå 120 poäng för att få bosätta sig i Danmark med permanent uppehållstillstånd (för personer äldre än 24 år krävs 60 poäng). Poäng ges för utbildning, arbetslivserfarenhet, språkkunskaper, frivilligarbete och förmåga att försörja sig själv. Reglerna, som syftar till att hindra uppgjorda äktenskap och underlätta integrationen av nyanlända invandrare, riskerar att begränsa främst unga vuxnas rätt till familjeliv och kan vid tillämpningen framstå som diskriminerande presenterade även den danska regeringen med stöd av Dansk Folkeparti en plan för att förbättra socialt belastade områden där det råder hög arbetslöshet, kriminalitet och hög andel invandrare. I den så kallade Ghettostrategin fastslogs även ett förbud att anvisa flyktingar och invandrare utanför EES-länderna till ghettoområdena. Vid bedömningen av om familjeåterförening är möjlig kommer det även att läggas vikt vid om man bor i ett listat ghettoområde. Efter undersökningar av situationen för asylsökande barn i Danmark väcktes debatten inför Folketingsvalet 2007 om de asylsökande som far illa av långvariga vistelser på asylcentra. Medel avsattes för förbättring av 10

11 förhållandena på landets asylcentrum med en särskild stärkt insats på barn och ungdomsområdet, vilket följts upp i en flerårig plan för I december 2010 antog danska regeringen en ny lag angående ensamkommande flyktingbarn som innebär att uppehållstillstånd endast kan ges för tiden fram till dess att barnen blir myndiga. Därefter görs en förnyad prövning. Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI), ett organ knutet till Europarådet, har uttryckt oro för ökad intolerans och främlingsfientlighet riktad mot flyktingar, asylsökande, minoriteter i allmänhet och mot muslimer i synnerhet. 19. Funktionshindrades rättigheter Funktionshindrades rätt till likabehandling är fastlagd i dansk lag sedan Då inrättades det ett särskilt statligt center för likabehandling av funktionshindrade, med uppgift att informera, ge råd och påverka i frågor relaterade till funktionshindrades situation. Det är också centrets uppgift att sätta fokus på de områden och situationer där det ännu inte råder likabehandling. Danmark har även ratificerat FN-konventionen om handikappades rättigheter som trädde i kraft augusti ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Inom det danska utrikesministeriets institut Dansk center for Internationale Studier og Menneskerettigheder ingår två självständiga enheter dels Dansk institut for Internationale Studier och dels Institut for Menneskerettigheder. Dansk institut for Internationale Studier samlar forskning och opinionsbildning i utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiska frågor under ett tak och Institut for Menneskerettigheder utgör ett danskt centrum för insamling av kunskap om mänskliga rättigheter i Danmark och internationellt. Institutets arbete omfattar även forskning, information, utbildning och dokumentation om danska och internationella förhållanden. Flera internationella och nationella frivilligorganisationer har verksamhet i Danmark, till exempel Amnesty International. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Inga internationella insatser för mänskliga rättigheter har genomförts i Danmark. 11

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Danmark 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Danmark 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Danmark 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Standarden avseende mänskliga rättigheter är internationellt sett hög i Danmark. Internationell

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Med undantag för den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, har konventionerna

Med undantag för den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, har konventionerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Danmark 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Standarden avseende mänskliga rättigheter är internationellt sett hög i Danmark. Internationell

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper: Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering CERD/C/64/CO/8 12 mars 2004 Original: engelska oredigerad version Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering 64:e mötet

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-26

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-26 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 28.11.2013 2013/2184(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-26 Rosa Estaràs Ferragut (PE522.800v01-00) Hantering av

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

BARNKONVENTIONEN. Kort version

BARNKONVENTIONEN. Kort version BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 20.4.2005 B6-0274/2005 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen från Vittorio Emanuele

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017. Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

10449/12 AKI/IR/cc/je DG D LIMITE SV

10449/12 AKI/IR/cc/je DG D LIMITE SV EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 juni 202 (OR. en) 0449/2 Interinstitutionellt ärende: 20/043 (APP) LIMITE FREMP 8 JAI 366 COSCE 7 COHOM 22 OC 292 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. 2006:78 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Jämlikhet. Alla är lika inför lagen.

Jämlikhet. Alla är lika inför lagen. 6 Jämlikhet Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter En introduktion Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FÖRSLAG TILL RAPPORT

FÖRSLAG TILL RAPPORT ACP-EU JOINT PARLIAMENTARY ASSEMBLY ASSEMBLÉE PARLEMENTAIRE PARITAIRE ACP-UE Utskottet för politiska frågor 5.3.2015 FÖRSLAG TILL RAPPORT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir. 2013:35 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 6.12.2013 2013/2183(INI) YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

För delegationerna bifogas ovannämnda dokument för vilket säkerhetsskyddsklassificeringen tagits bort.

För delegationerna bifogas ovannämnda dokument för vilket säkerhetsskyddsklassificeringen tagits bort. Europeiska unionens råd Bryssel den 10 juni 2015 (OR. en) 10817/10 DCL 1 FREMP 27 JAI 523 COHOM 153 COSCE 17 BORTTAGANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERING för dokument: 10817/10 av den: 8 juni 2010 Ny status:

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer