Stockholm Från föregångsland till genomsnittsland

Transkript

1 Stockholm Från föregångsland till genomsnittsland

2 2 (22) Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på tre avgörande områden: jobben och skolan samt utvecklingen när det gäller den ekonomiska jämlikheten. Arbetslösheten är högre nu än när Alliansen tog över Ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i EU och långtidsarbetslösheten ökar. Matchningen mellan de lediga jobben och de arbetssökande blir allt sämre. Det tar längre tid för den som förlorar jobbet att hitta ett nytt och jämviktsarbetslösheten ökar. Arbetsförmedlingen beräknar att det 2010 fanns ca unga i åldern 16 till 29 som varken arbetat eller studerat tre år i rad. Det är en ökning med sedan Det blir fler som ska försörjas av allt färre. Sysselsättningsgraden har minskat från 66,8 procent i januari 2007 till 65,6 procent i maj Allt färre barn och unga klarar skolan. Läsåret 2011/2012 var andelen elever som inte når behörighet till gymnasieskolan 12,5 procent. Det är en ökning med ca 20 procent sedan I Sverige är andelen med högskoleutbildning längre än två år 34 procent, och det placerar Sverige på sextonde plats inom OECD. Samtidigt drar regeringen ner på antalet högskoleplatser. Sverige är idag det OECD-land där de ekonomiska klyftorna ökar mest. 8,5 procent av hushållen i Sverige har en disponibel inkomst under 50 procent av medelinkomsten. Det är en ökning med drygt 30 procent sedan 2006.

3 3 (22) Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Arbetslösheten biter sig fast... 5 Ungdomsarbetslöshet... 6 Långtidsarbetslöshet... 9 Försämrad matchning på arbetsmarknaden Fler försörjs av allt färre Kunskapsresultaten sjunker Sverige halkar efter vad gäller examensfrekvens Allt färre studieplatser på högskolor och universitet Antalet sökande till högskolor och universitet ökar och har aldrig varit högre Antalet studieplatser färre i förhållande till antalet unga Ökad fattigdom och ökade klyftor... 19

4 4 (22) Inledning Sverige är ett bra land att leva i. Vi svenskar är positiva till utveckling och förändring och öppna mot omvärlden. Framtidens utmaningar har vi under det senaste århundradet mött med kunskap och utveckling. En lång rad svenska företag har under 1900-talet växt och blivit stora multinationella företag som förknippas med Sverige. Det är innovativa kunskapsintensiva företag som sammankopplas med utveckling och kvalitet. Kunskap och utbildning är avgörande för vår framtida konkurrenskraft och tillväxt. Människor måste våga prova nytt och se på framtiden med tillförsikt. Strukturomvandlingen är inget hot mot jobben. Det är istället nödvändiga förändringar som vi har klarat förut genom samarbete mellan politik, näringsliv, fack och forskning. Regeringen har inte prioriterat vare sig att stödja tillväxten av fler nya arbetstillfällen, eller se till att de arbetslösa har rätt kompetens för att få de jobb som finns. Moderaterna lovade att skapa fler jobb och minska utanförskapet samt förbättra skolan och minska klyftorna i Sverige, men hur blev det i verkligheten? När Fredrik Reinfeldt säger att Sverige har klarat krisen bättre än andra länder jämför han Sverige med de sydeuropeiska länderna som drabbades hårdast av finanskrisen. Då framstår Sverige som ett lyckat exempel i EU. Det är visserligen helt korrekt. Men för att få en mer rättvis bild ska vi istället jämföra utvecklingen Sverige med likvärdiga länder i EU. Då träder en annan bild fram. Vi har all anledning att ifrågasätta Fredrik Reinfeldts skönmålande bild om att det skulle gå bättre för Sverige än andra länder.!!

5 5 (22) Arbetslösheten biter sig fast Arbetslösheten är högre än när den moderatledda regeringen tog över. Konjunkturinstitutet bedömer att arbetslösheten kommer att stanna på över 8 procent och minskar först Andel arbetslösa av arbetskraften år Procent 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5, Säsongrensat Trend Källa: SCB, AKU I maj uppgick antal arbetslösa till , vilket motsvarar en arbetslöshet på 8,2 procent. Det är en ökning med jämfört med samma period föregående år. 1 1 SCB

6 6 (22) Andel arbetslösa i arbetskraften EU år Procent 26,8 26,7 17,7 13,7 11,9 11 8,4 8,2 8,1 7,7 7 6,4 5,6 5,4 4,9 Greece Spain Portugal Ireland Italy France Sweden Belgium Finland United Kingdom Denmark Netherlands Luxembourg Germany Austria Källa: Eurostat I mars 2013 var arbetslösheten 8,4 procent i Sverige. Det är högre än jämförbara länder som Österrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Storbritannien, Finland och Belgien. Arbetslösheten i Sverige ligger idag på ett genomsnitt bland Europas länder. Ungdomsarbetslöshet Allt fler unga står utan arbete. En ny årskull studenter har just lämnat gymnasieskolan, och alltför många av dem riskerar att stängas ute från den möjlighet till egen försörjning, bostad, frihet och gemenskap som ett jobb innebär. Risken är att många fastnar i en passivitet som bryter ned såväl arbetsförmåga som självkänsla.

7 7 (22) Andel arbetslösa ungdomar av arbetskraften (15-24 år ) Källa: SCB, AKU Säsongsjusterad Trend (egen beräkning) Bland ungdomar i åldern år var arbetslösa i maj månad. Av de arbetslösa ungdomarna var heltidsstuderande. 2 Arbetsförmedlingen har undersökt unga i åldrarna år som varken arbetat eller studerat fanns det ca unga som varken arbetat eller studerat tre år i följd. Det motsvarar 4,5 procent av befolkningen. Det finns alltså ett stort antal unga som tidigt i livet befunnit sig mycket långa perioder utanför arbete och studier. 3 Det är hög sannolikhet att de unga som hamnar i den här gruppen blir kvar utanför arbete och studier under lång tid. 4 2 SCB 3 Arbetsförmedlingen 4 Arbetsförmedlingen

8 8 (22) Ungdomsarbetslöshet EU15 Procent 62,5 55,9 38,4 38,3 30,3 26,5 24,7 22,4 20,2 19,9 19,7 14,5 10,6 7,6 7,6 Grekland Spanien Italien Portugal Irland Frankrike Sverige Belgien Storbritannien Finland Luxemburg Danmark Nederländerna Österrike Tyskland Källa: Eurostat Tabellen visar att Sverige idag ligger ungefär i mitten vad gäller ungdomsarbetslöshet bland EU 25. Det är i stort sett endast de sydeuropeiska krisländerna som har en högre ungdomsarbetslöshet än Sverige.

9 9 (22) Långtidsarbetslöshet Antalet långtidsarbetslösa ökar i Sverige. Att låta långtidsarbetslösheten bita sig fast på en hög nivå innebär stora kostnader både för både samhället och individen. Längden på tiden då människor varken arbetar eller studerar påverkar möjligheten starkt att återkomma till sysselsättning. Antal arbetslösa >26 veckor år Tusental Källa: SCB, AKU Tabellen visar att antalet arbetslösa, mer än 27 veckor, har ökat från år 2007 till ca år Sedan 2007 har regeringen trappat ner satsningar på arbetsmarknadsutbildning och anställningsstöd till förmån för FAS3 en åtgärd som håller mycket låg kvalitet. Samtidigt används inte en stor del av de medel som avsätts för Arbetsförmedlingen på grund av en missriktad detaljstyrning av myndigheten. Behovet av reformer av Arbetsförmedlingen bedöms som stort.

10 10 (22) Långtidsarbetslösa, aktiva insatser och fas 3 Antal Arbetslösa >24 mån år FAS 3 Arbetsmarknadsubildning och anställningsstöd Källa: Arbetsförmedlingen Tabellen visar att vi idag har ungefär som varit arbetslösa längre än två. Det är nästan en tredubbling sedan Samtidigt har fas 3 svällt och arbetsmarknadsutbildningarna skurits ner kraftigt. Försämrad matchning på arbetsmarknaden De som blir arbetslösa blir det under allt längre tid. Det är en följd av en långdragen lågkonjunktur. Det blir allt svårare att matcha lediga tjänster med arbetssökande. Det är även ett tecken på att Sverige är dåligt förberedd för framtidens utmaningar av global konkurrens och strukturomvandlingen.

11 11 (22) Medelvärde för arbetslöshetstidens längd år Antal veckor Källa: SCB, AKU Månadsdata Trend (egen beräkning) Tabellen visar att det tar allt längre tid att få ett nytt jobb (eller insats) var den arbetssökande arbetslös i ca 25 veckor och 2013 uppemot 35 veckor. Det är en ökning i tid med hela 40 procent. Samtidigt som väldigt många är arbetslösa idag finns det ett stort antal lediga jobb på arbetsmarknaden. Enligt statistik från Riksbanken har antalet vakanser i den svenska ekonomin aldrig varit så högt som sedan mitten av Riksbanken bedömer att matchningen mellan jobben och de jobbsökande har försämrats i Sverige sedan Tre förklaringar till denna försämring i matchning är dels funktionen av arbetsförmedlande institutioner (främst arbetsförmedlingen), geografisk missmatchning samt fel kompetens hos de arbetssökande.

12 12 (22) Beveridgekurvan 0,50 0,45 Feb -08 Feb -12 0,40 Feb -11 0,35 0,30 Feb -02 Feb -01 Feb -07 Feb -03 Feb -06 0,25 Feb -04 Feb -05 Feb -10 0,20 0,15 Feb -09 0,10 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 Källa: Riksbanken Riksbankens bedömning är att nivån för den långsiktigt hållbara arbetslösheten idag är mellan 5 och 7,5 procent. I denna bedömning spelar matchningseffektiviteten en central roll. Flera olika indikationer kan användas för att visa matchningseffektivitet. Sambandet mellan arbetslösa och vakanser från 2001 till 2012 visas i den så kallade Beveridgekurvan ovan. En dåligt fungerande matchning innebär att det tar lång tid att para ihop vakanser och arbetslösa. Det visar därmed att arbetslösheten är högre, vid ett givet antal lediga jobb. Sedan 2009 förefaller den svenska Beveridge-kurvan ha skiftat utåt. Det kan visas som ett tecken på försämrad matchning. Riksdagens utredningstjänst (Rut) har analyserat matchningseffektiviteten på svensk arbetsmarknad. Av Rut-rapporten framgår att de lediga jobben i förhållande till arbetskraften år 2012 låg på ungefär samma nivå som 2007/2008. Samtidigt var arbetslösheten 1,5 procentenheter högre. Detta återspeglar att matchningen på

13 13 (22) svensk arbetsmarknad har försämrats dramatiskt. En överslagsberäkning visar att försämrade matchningen motsvarar 80!000 arbetstillfällen. Fler försörjs av allt färre Sysselsättningsgrad är kvoten mellan antalet sysselsatta och det totala antalet personer i arbetsför ålder. Sysselsättningsgraden är ett sätt att visa på försörjningskvoten. Det är naturligt att antalet sysselsatta ökar i antal när befolkningen ökar. För att behålla en försörjningssituation måste sysselsättningsgraden stå still och helst stiga mer än befolkningen. Det är så som vi blir rikare. Sysselsatta av befolkningen år Antal sysselsatta Sysselsättningsgrad 4 750,0 68, , , , , , ,0 67,0 66,0 65,0 64,0 63, , ,0 Antal sysselsatta Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad (Trend) Källa: SCB Tabellen visar att antalet sysselsatta var i maj i år personer. Det är en ökning med personer sedan januari Under samma period har befolkningen ökat med ca per år. Det sammantaget gör att sysselsättningsgraden minskat från 66,8 procent i januari 2007 till 65,6 procent i maj 2013.

14 14 (22) Kunskapsresultaten sjunker Regeringen gick 2006 till val på att förbättra den svenska skolan. Så har det inte blivit. Tvärtom har skolresultaten sjunkit betydligt sex år i rad. Allt fler elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och påbörjar vuxenlivet med arbetslöshet. För första gången i modern tid faller också läsförståelsen. Andelen elever som inte når behörighet till gymnasieskolan har ökat sex år i följd. Läsåret 2005/2006 var det 10,5 procent av eleverna som inte var behöriga att gå vidare till gymnasiet. Läsåret 2011/2012 hade det ökat till 12,5 procent som inte är behöriga att gå vidare till något av gymnasiets nationella program. Behörighetsreglerna till gymnasieskolan ändrades inför hösten Det är dock inte det som förklarar nedgången. Med de gamla behörighetsreglerna hade endast 0,2 procent färre elever inte varit behöriga till gymnasieskolan. 5 12,3 12,5 11,8 10,9 11,1 11,2 10, Andel elever som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet Procentenheter Källa: Skolverket 5 Fram till hösten 2010 krävdes godkända betyg i de tre ämnena matematik, engelska och svenska/svenska som andra språk för behörighet till nationella program på gymnasiet. Inför hösten 2011 skärptes behörighetskraven. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkänt i ytterligare fem ämnen nu, dvs. totalt åtta. För de högskoleförberedande programmen krävs godkända betyg i ytterligare nio ämnen jämfört med tidigare, dvs. sammanlagt tolv. För de estetiska programmen är det valfritt vilka ämnen det är, medan det för naturvetenskaps- och teknikprogrammen gäller att tre av ämnena ska vara biologi, fysik och kemi. För ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen gäller att fyra av de nio ämnena ska vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap.

15 15 (22) Skillnaderna mellan skolor ökar Skolverkets lägesbedömning från i maj för den svenska skolan är en mycket oroande läsning. Resultaten i skolan sjunker. Skillnaderna mellan elevers skolresultat har ökat och det finns ett starkt samband mellan social bakgrund och hur elever lyckas i skolan. Skillnaderna mellan skolors genomsnittliga resultat har ökat kraftigt. Dagens skola cementerar klasskillnader snarare än kompenserar för dessa. 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor som försämrat sina resultat sedan Samtidigt har andelen skolor där fler än 20 % av eleverna är obehöriga till nationella program nära fördubblats. Det visar en rapport från Riksdagens utredningstjänst. Riksdagens utredningstjänst (RUT) har undersökt andelen elever som går i skolor som har försämrade resultat under den borgerliga regeringen. Det visar sig att 59 % går i skolor som sänkt gymnasiebehörigheten under perioden Andel skolor med hög respektive låg andel behöriga elever

16 Redan för två och ett halvt år sedan visade PISA 2009 att Sverige tappat sin topposition. 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik har försämrats under 2000-talet. Från att ha varit ett toppland år 2000 har Sverige gått till att numera inte vara mer än ett genomsnittsland när det gäller likvärdighet. Här ovan ses en jämförelse av Sveriges resultat i PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) vad gäller läsförståelse och i TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) vad gäller matematik. 16 (22)

17 17 (22) Sverige halkar efter vad gäller examensfrekvens Sedan år 2000 har andelen i befolkningen med högskoleutbildning eller annan minst tvåårig eftergymnasial utbildning ökat med 3,7 procent årligen inom OECD. År 2010 hade 210 miljoner personer, 30 procent, inom OECD sådan utbildning. I Sverige är motsvarande andel 34 procent. Det placerar Sverige på sextonde plats inom OECD. 6 Högskoleverket visar att Sverige ligger på sista plats bland de nordiska länderna när det gäller ungas examensfrekvens från högre studier. Island ligger högst på 60 procent, följt av Danmark och Finland på 50 procent. Norge hade en examensfrekvens på 42 procent. I Sverige var motsvarande andel bara 37 procent. Allt färre studieplatser på högskolor och universitet Antalet studieplatser på högskolor och universitet blir allt färre. Från år 2011 till i år 2013 har regeringen minskat antalet studieplatser med drygt Det visar siffror från riksdagens utredningstjänst som utgår från samtliga lärosätens prognoser. Antalet studieplatser minskar med nuvarande politik även efter Fram till 2017 så minskar antalet studieplatser med drygt platser. År Helårsstudenter Förändring år : studieplatser Förändring år : studieplatser 6 Högskoleverket

18 18 (22) Antalet sökande till högskolor och universitet ökar och har aldrig varit högre Antalet sökande till höstterminen 2013 ökar för sjätte året i rad. Totalt tog Antagning.se emot anmälningar till höstens program och kurser. Jämfört med 2012 är det en ökning med anmälningar eller drygt 6 procent. 7 Ett högt söktryck tillsammans med allt färre utbildningsplatser innebär att unga som vill och är behöriga att studera inte ges möjligheten. Det leder till att fler unga tvingas gå arbetslösa. Antalet studieplatser färre i förhållande till antalet unga Antalet studieplatser på högskolor och universitet har sjunkit sedan 2006 i förhållande till hur många unga personer i åldern år som finns i befolkningen. Det finns färre studieplatser per ung person i Sverige idag än Unga i Sverige ges allt sämre möjligheter att gå vidare till högre studier. År# Helårsstudieplatser# (HST) 8 # Antal#198248åringar 9 # Antal#HST#per#198248åringar# 2006# 282#389# 655#895# 0, # 2012# 300#181# 793#829# 0, # Sverige kommer inte bara ligga att illa till jämfört med de andra nordiska länderna. Sverige kommer även att ligga under genomsnittet i OECD under de kommande åren och länder som Slovakien, Irland och Polen kommer att ha en mer välutbildad ung befolkning. Sverige kommer att gå ifrån att vara ett land som är känt för en hög utbildningsnivå till en kunskapens medelmåtta. 7 Universitets- och högskolerådet, UHR/Press/Pressmeddelanden/Rekordmanga-anmalningar-till-hogskolan-i-host/ 8 UK-ämbetet 9 Riksdagens utredningstjänst

19 19 (22) Ökad fattigdom och ökade klyftor I början av 80-talet var den svenska inkomstspridningen som lägst. Därefter har många industrialiserade länder sett en utveckling av ökande inkomstskillnader. Faktorer som haft betydelse är globaliseringen av produktion, teknisk utveckling, ökad arbetslöshet, försvagade fackliga organisationer eller högre grad av individualiserad lönebildning. Politiken kan antingen kompensera för dessa faktorer eller späda på utvecklingen. Här har den sittande regeringen valt det senare. OECD har granskat just den grupp är som har det sämst i OECDs 34 medlemsländer. Mellan 1995 och 2010 har andelen hushåll med en disponibel inkomst som är mindre än hälften så stor som genomsnittsinkomsten mer än fördubblats var Sverige det OECD-land med minst inkomstskillnader. Nu ligger Sverige på en fjortonde plats. Vi ligger alltså i mitten och är ett ordinärt OECD-land vad gäller gruppen relativt fattiga 10. Figur: Relativ fattigdom i Sverige enligt SCB (OECD:s standarddefinition) Procent av hushållen med disponibel inkomst under 50% av medianinkomsten 10 Den relativa fattigdomen definieras som den andel av befolkningen som har en inkomst (oftast efter skatt och transfereringar) under 50% eller 60% av medianinkomsten. OECD använder oftast 50% av medianinkomsten medan exempelvis FN oftast använder 60% av medianinkomsten. Med FNs definition ligger därför andelen fattiga något högre medan OECD:s defition.

20 20 (22) 9 8,2 8,3 8 7, , ,9 4,2 4 4,3 4,5 4,8 4,6 4,9 4,6 4,5 5,2 5, Källa: SCB Figuren visar den relativa fattigdomen per i Sverige enligt SCB, procent av hushållen med disponibel inkomst under 50 procent av medelinkomsten. Hur ser det egentligen ut under de olika regeringsperioderna Om man jämför likadana tidsperioder, och tar bort kapitalvinsterna, ser man att inkomstutvecklingen under den borgerliga regeringen varit klart mer skev än under den socialdemokratiska.

21 21 (22) Figur: Årlig utveckling av disponibelinkomst (exklusive kapitalinkomster) per inkomstdecil Procent 3,9 2,1 2,0 2,1 1,8 2,4 2,4 2,7 2,5 3,3 3,2 3,0 2,6 2,7 2,8 2,9 3,4 3,5 1,2-0, Källa: SCB Årlig ökning Årlig ökning Figuren visar den årliga utvecklingen av disponibelinkomster i Sverige per inkomstdecil. Som vi ser har de med de lägsta inkomster under den borgerliga regeringen sett sina inkomster falla med 0,5 % per år medan de under Socialdemokraterna steg med 2,1 % per år.

22