Fakta om turismen. Jämtland Härjedalen

Transkript

1 Fakta om turismen Jämtland Härjedalen 214

2 Snabba fakta om turismen i Jämtland Härjedalen Ingredienser Turismen i Jämtland Härjedalen omsatte 4,45 miljarder kr 214. Jämfört med 213 en ökning med 23 miljoner kr. Liftkortsförsäljningen (433 miljoner kr) står för en knapp tiondel av den totala omsättningen. Antalet skiddagar vintern 213/14 var 2,1 miljoner. En liten minskning (-3%) jämfört med föregående säsong. Totalt ca 1 miljoner gästnätter (+4%), varav 2,6 miljoner i kommersiellt boende (+7%). Totalt ca 1,1 miljoner dagsturister. Norge är den i särklass viktigaste utlandsmarknaden, 315 av totalt 543 utländska kommersiella gästnätter. Totalt genereras motsvarande cirka 6 6 årsarbeten av turismen. Turismen genererar skatteintäkter (kommun och landsting) på ca 6 miljoner kr. Foto: Sandra Lee Pettersson 2 Snabba fakta om turismen i Jämtland Härjedalen 3 Vi uppfann turismen Fakta och definitioner 4 Turismen i Jämtland Härjedalen en basnäring 5 Ekonomisk betydelse i relation till boende Genomsnittligt dygnsutlägg 6 1 miljoner gästnätter/år 7 Kommersiella gästnätter 8 Resa hit 9 Utlandsmarknaden har stor betydelse 1 Vad attraherar utländska gäster? 12 Svenska Turistföreningen gör fjällvärlden tillgänglig 13 Turismen skapar många arbetstillfällen 14 Många arbetstillfällen ger stora skatteintäkter 14 Hur hittar besökaren till Jämtland Härjedalen? 15 Ett gott värdskap ger fler gäster 16 Gästundersökningar 2 Drygt 2,1 miljoner skiddagar på regionens skidanläggningar 21 Den svenska marknaden 22 Bilden av Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen - ett starkt potentiellt resemål 23 Mer vinter än sommar 24 Utmärkande för Jämtland Härjedalen 25 Skidåkning på vintern och vandring på sommaren 26 Evenemang och sevärdheter 28 Fiske, vandring och cykling 29 Gastronomy Jämtland Härjedalen 3 Film i Jämtland Härjedalen Fakta produceras av Jämtland Härjedalen Turism, jamtland.se Utgivning juli 215 Statistisk information Nordanalys AB, nordanalys.se Utformning Giverton grafisk form, 2

3 Vi uppfann turismen Fakta och definitioner Turism är en basnäring i Jämtland Härjedalen och har varit så i långa tider. De första besökarna var jägare som besökte regionen för ca 8 a r sedan. De följdes av pilgrimer, forbönder, blomsterherrar, luftoch brunnsgäster, jaktlorder och nationalromantiker m fl. I Jämtland Härjedalen finns oändliga möjligheter till naturbaserade aktiviteter både på sommaren och vintern, boende i allt från slott till koja, smidiga kommunikationer med resten av Sverige och världen och lokalproducerad mat när hungern sätter in. Besöksnäringen är idag en basnäring i Jämtland Härjedalen! Vi vill fortsätta att utveckla besöksnäringen och vår vision är att Jämtland Härjedalen år 22 ska vara en ledande region för naturbaserade upplevelser. Våra mål är att öka den årliga omsättningen inom besöksnäringen från 4,45 (214) till 6, mkr år 22 (TEM). Antal årsarbeten ska öka från dagens 4 3 till 5 6 och antalet utländska gäster i kommersiella bäddar ska öka från dagens 543 till 85, år 22. Jämtland Härjedalen Turism, JHT, är en samverkansplattform som företräder regionens besöksnäring i nationella och internationella sammanhang samt verkar som projektorganisation. Tillsammans med besöksnäringen i Jämtland Härjedalen har ett strategidokument tagits fram som JHT arbetar mot, t ex vid formulering av projektinriktningar (se jamtland.se/strategi). Naturligtvis finns ett samband mellan besöksnäringens strategidokument och den Regionala utvecklingsstrategin (RUS). JHTs projekt och projektmedverkan 214: Green Movie & Event making region (avslutat 214) Utveckling av Jakt- och Viltskådningsturism (avslutat 214) Export 2. ökat sälj för besöksnäringen i Jämtland Härjedalen (avslutas 215) Hållbar besöksnäring utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem (avslutat 214) Destination Storsjöbygden del II (avslutat 214) Förstudie Turism 23 (avslutat 214) Statistik och analys av turism Ekonomiska spridningseffekter Förstudie (avslutat 214) Informationskampanj och marknadsföring av filmen Sune i Fjällen (avslutat 214) Deltagande i: KMJ Kreativ matregion Jämtland (avslutat 214) Deltagande i: Länsstyrelsens fiskeprojekt (avslutat 214) Se mer om JHT och pågående projekt 215: jamtland.se under fliken JHT. Mats Forslund Turismchef, Jämtland Härjedalen Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år, för fritid, affärer eller andra syften. Observera att dagsbesöken f o m 213 även omfattar kortare resor än 1 mil. Uppgifter om övernattningar är hämtade dels från Tillväxtverket/SCB inkvarteringsstatistik (redovisar hotell, vandrarhem, camping och stugbyar samt förmedlat privatägt boende), och dels från TDB (Turistdatabasen) som är en rikstäckande resvaneundersökning bland Sveriges befolkning. De turistiska utläggen är hämtade från TDB. Att beräkna ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turism är förknippat med metodologiska problem. Här används den s k Turistekonomiska modellen (TEM), vilket är en allmänt vedertagen modell som används av ett stort antal regioner och kommuner. Som vid alla undersökningar som baseras på stickprovsurval uppstår statistiska felmarginaler, vilket innebär att resultaten inte kan Visste du att... Det finns många olika definitioner av ordet turism men den som Tillväxtverket använder sig av är FN:s definition: Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år, för fritid, affärer eller andra syften. tas för absoluta sanningar utan är att betrakta som ungefärliga resultat. I den andra delen av foldern (från sidan 13) redovisas några smakprov ur några olika undersökningar och databaser som handlar om Jämtland Härjedalens turism samt teman för produktutveckling. Undersökningar och fakta pekar mot ett högre intresse för kortare resor mätt i tid vilket ställer högre krav på rikare innehåll, högre tillgänglighet och kortare restid. Turism är en mycket komplex företeelse. Det är den som konsumerar som bestämmer vad som är turism, inte den som producerar. Foto: Niclas Vestefjell 3

4 Turismen en basnäring i Jämtland Härjedalen Turistkronans fördelning av 4,45 miljarder kr Omsättning 4,45 miljarder kronor Den inresande turismen till Jämtland Härjedalen omsatte under år 214 nästan 4,5 miljarder kronor. En marginell ökning med 23 miljoner kr jämfört med 213. Turistkronans fördelning är stabil Turistkronans fördelning är mycket stabil sett till de senaste 5 åren, med endast små förändringar. Jämfört med föregående år handlar det om försumbara förändringar. Logi, handel, restaurang och aktiviteter Den samlade handeln: shopping och livsmedel står för 26% av omsättningen, logi 29% och restaurangerna 17%. Transport 11% och aktiviteter 17%, vilket är en förhållandevis hög andel jämfört med många andra områden (riksgenomsnitt 7%). Den främsta anledningen är stora intäkter från liftkortsförsäljning, som säsongen 213/14 uppgick till 433 miljoner kr, vilket är en ökning med 1 miljoner kr (+) jämfört med föregående säsong. Stadig omsättningsökning Sett i ett 1-årsperspektiv uppvisar Jämtland Härjedalen totalt sett en stadig omsättningsökning. Mellan 24 och 214 är ökningen 47%, vilket kan jämföras med +45% för riket som helhet, under samma period. Jämtland Härjedalens andel av den samlade svenska turismen är 3,8% 214, en minskning med,1% jämfört med 213. Som jämförelse så bor 1,3% av Sveriges befolkning i Jämtland Härjedalen. Detta understryker ytterligare turismens betydelse för regionen. Shopping 11% Transport 11% 17% Omsättningsutveckling för perioden Omsättning miljoner kronor Aktiviteter 17% Restaurang Logi 29% Livsmedel 15% Index (Basår 24=1) Foto: Fotograftina.se, Storhogna Högfjällshotell

5 Ekonomisk betydelse i relation till boende Genomsnittligt dygnsutlägg efter boendeform % av de totala turistintäkterna kommer från besökare som bor kommersiellt, vilket är en minskning jämfört med 213 (6%). Det beror främst på att antalet övernattningar har ökat mest för det icke kommersiella boendet, samtidigt som snittutläggen minskar något för kommersiellt boende i stuga, lägenhet och vandrarhem. Hyrd stuga/lägenhet/stugby är fortsatt den ekonomiskt viktigaste boendeformen och står totalt sett för knappt av omsättningen. Vinterturismen är en viktig förklaring. Den Utläggen fördelade efter boendekategorier 45% 4% 35% 25% 15% 5% % 28% Stuga/ lägenhet/rum 25% Fritidshus 17% Hotel 9% Släkt/vänner andra stora kommersiella boendeformen är hotellen med en andel på 17%, en liten ökning jämfört med 213. Hyrd stuga/lägenhet har minskat i ekonomisk betydelse jämfört med 213 då andelen av de totala utläggen låg på 35%, medan fritidshus har ökat från 18% till 25%. Både ett ökat antal övernattningar och ökade utlägg per dygn är förklaringen. Förändringarna för såväl fritidshus som privathyrda stuga/ lägenhet (ingår i stuga/lägenhet/stugby) mäts med stickprovsundersökningar där felmarginalerna är betydande, vilket medför tämligen kraftiga svängningar för dessa siffror. Det icke kommersiella boendet svarar sammantaget för ca 35% av de totala utläggen. Jämfört med riket som helhet så är fritidshusen en betydligt viktigare boendeform ekonomiskt sett i Jämtland Härjedalen, medan motsatsen gäller för boende hos släkt/vänner. Dagsbesök står för 8% av de totala utläggen, vilket är en något minskad andel jämfört med 213. OBS att dagsbesöken fr.o.m. 213 också omfattar kortare resor än 1 mil. Det genomsnittliga dygnsutlägget minskar, 4% Camping 3% Stugbyar Vandrarhem Övrig övernattning 8% Dagsbesök Hotell 635 Vandrarhem Visste du att Stugbyar 569 Stuga/rum från 46 kr (213) till 446 kr per person och dygn. Främsta orsaken är att antalet gästnätter ökar mest för de boendeformer där snittutläggen är låga, framförallt fritidshus, men även i viss mån släkt och vänner. Samtidigt minskar snittutlägget för stuga/rum/lägenhet. Hotellgästerna spenderar mest, 1 51 kr per person och dygn, en ökning med drygt 5 kr jämfört med 213, 4,5 gånger så mycket som de som bor hos släkt och vänner och nästan 4 gånger så mycket jämfört med fritidshusboende. Snittutläggen ökar mest för fritidshus, +15% och släkt/vänner, +14% jämfört med 213. Bland de kommersiella boendeformerna så Totalt finns ca 6 kommersiella bäddar i Jämtland Härjedalen. Det fanns taxerade småhuseheter i Jämtland Härjedalen 214. Av dessa var 41,3% fritidshus. Andelen fritidshus av småhus i riket var. Genomsnitt 446 kr per person och dygn 346 Camping 329 Övrig övernattning 277 Fritidshus 235 Släkt/vänner 1. Härjedalen 66,3% (oförändrat) 2. Åre 64,5% (oförändrat) 3. Berg 6,1% (oförändrat) (SCB 214) 344 Dagsbesök ökar hotellens snittutlägg med +5%, medan campingen landar på +. Dagsbesökaren spenderar 344 kr per person och dag, shopping är en viktig förklaring. Snittutlägget minskar dock med 9% jämfört med 213. Utläggen varierar stort beroende på besöksmål och årstid. Generellt sett spenderar vintergästen betydligt mer än sommargästen. Samtidigt skedde den största volymtillväxten (gästnätter/besökare) under barmarksperioden

6 1 miljoner gästnätter/år Sammantaget visar olika källor/ undersökningar att det totalt förläggs ca 1 miljoner övernattningar i regionen. Det är en ökning med knappt,4 miljoner (+4%) jämfört med 213. För de kommersiella boendeformerna som mäts via producentstatistik ökar samtliga boendeformer. Procentuellt ökade campingen och stugbyarna mest, båda +, tätt följt av kommersiellt förmedlat boende (+9%), vandrarhemmen (+7%), medan hotellen redovisar en mer blygsam ökning med +1%. 4% 35% 25% 15% 5% % Totalt 1 miljoner gästnätter - 1,1 miljoner dagturister 41% Fritidshus 18% Släkt/ vänner Stuga/lägenhet (hyrd privat) 1 Stuga/lägenhet (kommersiellt förmedlad) Sammantaget ökade de kommersiella övernattningarna med 7%. Fritidshus, boende hos släkt/vänner och privat uthyrning mäts med stickprovsundersökningar, med i vissa fall betydande felmarginaler. Här kan man notera mycket stora svängningar de senaste åren, framförallt när det gäller fritidshus och privathyrd stuga/lägenhet. 214 innebär en fortsatt stark utveckling för fritidshusen med +, motsvarande nästan +7 gästnätter. Privathyrd stuga/ lägenhet minskar å andra sidan med knappt 3 gästnätter, motsvarande -19%. Boende hos släkt/vänner ökade med +3%. Nettoeffekten för dessa volymmässigt omfattande boendeformer blir en ökning med nästan,5 miljoner gästnätter, motsvarande +7%. Boendeformen övrig övernattning (camping utanför campingplats, andelsboende och annat tillfälligt boende, som mäts med stickprovsundersökning) minskade med hela 45%. 7% Hotell 5% Camping 3% Övrig övernattning Stugbyar Vandrarhem 6 Under vintersäsongen sjunker andelen av det icke kommersiella boendet medan i första hand stuga/rum och hotell ökar sin andel. Sommartid ökar campingen. Antalet dagsturister uppgår med den nya mätmetoden, som även omfattar kortare dagsresor än 1 mil, till 1,1 miljoner, en ökning med 6% jämfört med 213, men även dagsturismen mäts med osäkra metoder, vilket ger upphov till stora felmarginaler och därmed svängningar i siffrorna. Trenden när det gäller gästnätter är sedan 27 tydligt positiv efter en nedgång under Gästnätter 1 -tal första hälften av 2-talet. En del av förklaringen till att siffrorna fluktuerar en hel del är att siffrorna för de icke kommersiella boendeformer, som också står för merparten av gästnätterna, beräknas utifrån stickprovsbaserad konsumentundersökning. Men trenden de senaste 7 åren är otvetydigt positiv. Sammantaget, sett över den senaste 1-årsperioden, innebär det att den totala omsättningsökningen är en effekt av både ökat antal gästnätter och att snittutläggen per gästnatt har ökat. Not. Fr.o.m. 28 mäts campingstatistiken och kommersiellt förmedlade stugor/lägenheter med en ny och mer tillförlitlig metod. Det innebär att uppgifter från 28 och framåt inte är fullt jämförbara med tidigare år

7 Kommersiella gästnätter Det totala antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugby, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade stugor/lägenheter) uppgick 214 till 2,6 miljoner. Jämfört med 213 så är det en tydlig ökning med +7%. Den svenska marknaden ökade med +9%, medan övriga Norden redovisade -5%. Övriga utlandet ökade med +11%. Foto: fotograftina.se, Ramundberget Den svenska marknaden stod för knappt 2,1 miljoner, Norden för 385, medan övriga utlandet genererade 16 gästnätter. Antal kommersiella gästnätter 214 Hotell, stugby, vandrarhem, camping samt kommersiellt förmedlat boende samt procentuell förändring jämfört med % % % % Totalt Sverige Övriga Norden Övriga utlandet 7

8 Resa hit Tillgänglighet, att kunna resa till Jämtland Härjedalen är en förutsättning för att kunna attrahera sa väl svenska som utländska turister. Den stora möjligheten att öka volymen resande till Jämtland Härjedalen är genom produktutveckling och export, det vill säga att locka fler besökare från utlandet. JHT har ambitionen att vara en samlande kraft för att underlätta för regionens destinationer att öka sin export bl a genom det pågående Export 2.-projektet Jämtland Härjedalen kan nås via flyg, tåg, buss och bil. Flyg Det finns två flygplatser i Jämtland Härjedalen Åre Östersund Airport och Sveg Airport. Åre Östersund Airport ligger 1 minuter från Östersund, en timme från Åre samt ca 1,5 timmar från Vemdalen. Sveg Airport ligger ca 45 min från Vemdalen, 5 min från Lofsdalen och 1,4 timmar från Funäsdalen. Totalt reste ca 461 passagerare till/från Åre Östersund Airport 214 varav 26 utrikes. Totalt gjordes 3 8 landningar vid flygplatsen varav 149 med utländsk avreseort. (Swedavia) personer reste till/från Sveg Airport 213. (Transportstyrelsen). I tillägg till Åre Östersund och Sveg flygplatser kan resenärer till regionen nyttja Röros och Trondheim/Vaernes flygplatser i Norge. Trondheim/Vaernes flygplats är Norges tredje största flygplats och ligger 13 km från Åre (ca 2 tim transfer). Direktflyg till Vaernes finns från ca 47 destinationer beroende på säsong varav 24 inrikes och 23 utrikes destinationer och i tillägg 17 charterdestinationer. 213 uppgick antalet passagerare till drygt 4 3. Röros ligger endast 7 km från Funäsdalen och det finns transfermöjligheter från både flygplatsen och järnvägsstationen (tåg från Oslo) till destination Funäsfjällen. Chartertrafik till Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen har haft charterturism i viss mån sedan 199-talet, men det är under 2-talet som de större satsningarna gjorts. Åre är den destination som har störst erfarenhet av charterturism vintertid. 21 startade charter till Åre från Ryssland och Finland, 22 från England, 25 från Danmark och 21 från Holland. Jämtland Härjedalen som helhet deltog i satsningar på att få igång charter från Schweiz och Tyskland sommartid Östersund har satsat på att få gäster vintertid från Holland sedan 25 via reguljärflyg och samarbetade med Åre kring Hollandschartern som pågick vintern 21 och startade chartersatsningar till Lofsdalen från Köpenhamn via Svegs flygplats och till Funäsfjällen från Stockholm via Röros flygplats i Norge. Sammantaget har chartersatsningarna medverkat till att många utländska gäster idag hittar egna resvägar till Jämtland Härjedalen via reguljärflyg eller som många av våra ryska gäster, i egen bil, via bilfärja till Stockholm. Tåg Mittnabotåget trafikerar sträckan Sundsvall- Östersund-Trondheim (Norge) dagligen och det finns ett flertal avgångar från Stockholm, Göteborg och Malmö via stambanan. Inlandsbanan går genom Jämtland Härjedalen i nord-sydlig riktning. Inlandsbanan 214 Inlandsbanan hade avstigande i Östersund. Av dessa bodde de allra flesta över minst en natt. I hela Östersunds kommun steg personer av, Bergs kommun 265, Härjedalens kommun 371 och i Strömsunds kommun steg 163 personer av under sommaren 214 för att besöka sevärdheter och delta i aktiviteter. Totalt hade Inlandsbanan avstigningar längs banan. Strax innan jul 212 startade en ny satsning tillsammans med destination Vemdalen, Snötåget. Nattåg en gång i veckan från Malmö/ Halmstad/Göteborg/Skövde mot Östersund t o r (med stopp i Röjan) samt dagligt tåg mellan Östersund - Röjan - Mora tur och retur Visste du att... Turismen i Sverige växer fortsatt. Totalt omsatte turismen 268,5 miljarder kronor under 214 och ökade därmed 5, jämfört med tidigare år. Mest ökade turismens exportvärde, det vill säga med anslutning från/till Stockholmståget i Mora. I Röjan möter transferbussar upp för att ta resenärer till de olika skidorterna i destination Vemdalen. Snötåget hade 214 totalt 8 15 passagerare. Lokaltrafiken inom Vemdalen har utökats för att resenärer utan bil ska kunna ta sig mellan olika delar av destinationen. (Inlandsbanan). Buss och bil Vägarna E14 mellan Sundsvall och Trondheim, Norge, tillsammans med E45 mellan Italien (Göteborg) och Karesuando är de största vägarna som leder till och genom Jämtland Härjedalen. Från de stora genomfartsvägarna finns ett nät av mindre vägar. Bussbolaget Härjedalingen tar resenärer från Mälardalen till Lofsdalen, Funäsfjällen, Vemdalen och Östersund. Fjällexpressen går från Göteborg och Stockholm till Lofsdalen och Funäsfjällen. Årebussen hämtar resenärer från Stockholm, Uppsala, Gävle och Sundsvall till Åre. de utländska besökarnas konsumtion i Sverige, som ökade med 1,7 miljarder eller hela 12,5%. (Tillväxtverket) 8

9 Utlandsmarknaden har stor betydelse Förändring jämfört med % 4% Utlandet totalt -1% 35% 25% 26% 2 21% 24% De utländska gästnätterna (543 ) utgör 21% av det totala antalet kommersiella gästnätter (2,6 miljoner) som redovisas i SCB:s statistik. Det är lägre jämfört med 213, då andelen var knappt 23%. Den norska marknaden med 315 gästnätter, står för 54% av de kommersiella utländska gästnätterna, tydligt lägre jämfört med 213, men med marginal fortsatt den i särklass viktigaste utlandsmarknaden. Den näst största enskilda marknaden är Tyskland med drygt 45 gästnätter, en ökning med +26% jämfört med 213. Därefter följer Danmark med drygt 37 gästnätter, en ökning med +9%. Den finska marknaden (totalt knappt 34 gästnätter) redovisar en minskning med -4%, vilket också gäller för Ryssland (-), liksom för Holland (-). Estland återhämtar sig efter en minskning och ökar med +7%. GBR (+21%) liksom Schweiz (+13%) var tydligt positiva utropstecken, vilket också gäller för övriga Europa (+2) och marknaden utanför Europa (+24%) Ryssland och Estland, men också Danmark, Finland och Storbritannien är starkt kopplade till vintersäsongen, medan Holland, Tyskland och Norge är väsentligt viktigare under sommarhalvåret, även om den norska marknaden också genererar betydande gästnattsvolymer under vintern. 45% av det totala antalet utländska gästnätter är förlagda till vintern, vilket är marginellt högre jämfört med 213. På den svenska marknaden minskar andelen något, från 68% till 66%. En viktig förklaring till utlandets lägre andel är att nästan två tredjedelar av de norska gästnätterna är förlagda till barmarksperioden. Mot bakgrund av den norska marknadens volymmässiga dominans, påverkar detta den totala fördelningen av utländska gästnätter sett över året. Den tyska och holländska marknaden har en ännu starkare koppling till barmarksperioden, särskilt den tyska där 85% av gästnätterna är förlagda till barmarksperioden % % - -15% - -25% - -35% -4% -45% Marknadsandel utländska gäster % Norge -7% Tyskland 26% 9% Danmark 9% -4% Finland -4% Övriga Europa 2 - Ryssland - - Holland - Totalt 543 utländska gästnätter -45% Storbritannien 21% 7% Estland 7% Utom Europa 24% 13% Schweiz 13% Visste du att De utländska besökarna står för den största ökningen inom svensk turism. För Sverige som helhet kommer de flesta besökarna från våra närmaste grannländer, men Asien momsintäkter. En ökning med nästan 126% sedan år 2. Det totala exportvärdet uppgick 214 till 96,5 miljarder kronor. Turismens bidrag till sysselsättning och ekonomi i är på framväxt. Under 214 bidrog våra utländska gäster med 12,4 miljarder kronor i Sverige växer i betydelse jämfört med andra sektorer i näringslivet. (Tillväxtverket) 9 Norge 54% Tyskland 8% Danmark 6% Finland 6% Övriga Europa 5% Ryssland 5% Holland 4% Storbritannien Estland Utom Europa Schweiz 1%

10 Vad attraherar utländska gäster? Vad man efterfrågar och vill göra på sin semester varierar en del beroende på nationalitet, men också utifrån säsong och resma l. Man kan konstatera att Jämtland Härjedalens viktigaste utländska marknad, den norska, skiljer sig en hel del åt, både jämfört med svenska gäster och andra nationaliteter. Till viss del beror det på att det norska ressällskapet oftast består av barnfamiljer, men det är samtidigt uppenbart att de också söker andra typer upplevelser. Om man t ex utgår från sommarbesökare i Östersund, så är den norska gästen generellt sett mer intresserad av stadslivet i centrum, med restauranger och shopping. Populära besöksmål är främst Storsjöbadet och Frösö zoo, medan man är mindre intresserade av exempelvis Jamtli, Sommarhagen, och Moose Garden, vilka i sin tur är klart mer intressanta för andra utländska besökare. Foto: Sandra Lee Pettersson, Grändens Deli Foto: Niclas Vestefjell Aktiviteter Åre sommaren 214 Vandring Shopping Bad inomhus Tur med kabinbanan Cykling (downhill) Bad utomhus Fiske Cykling (cross country) Zipline Forsränning och kanot Sverige Norge Övriga utlandet Golf Cykling landsväg Ridning Skärmflygning Annat % 4% 5% 6% 7% 1

11 Generellt kan man säga att aktiviteter och besöksmål kopplade till naturen är mindre intressanta för den norska gästen, medan andra nationaliteter ser detta som det mest intressanta. Samma mönster märks också tydligt i Åre under sommaren, där norska gäster är tydligt underrepresenterade när det t ex handlar om vandring, fiske, cykling, samt när det gäller att besöka olika typer av sevärdheter, t ex Tännforsen, Fröå gruva eller Njarka sameläger. Övriga nationaliteter är däremot tydligt överrepresenterade när det gäller ovan nämnda exempel, även jämfört med svenska gäster. Också i Åre håller sig den norska gästen i första hand bynära där shopping, restaurangbesök och bad på Holiday Club är centrala inslag. Även på vintern går lite av detta mönster igen, om än inte lika tydligt, men det är uppenbart att utländska gäster totalt sett, Norge undantaget, tar del av fler olika typer av aktiviteter vid sidan av utförsåkning. Foto: Sandra Lee Pettersson, Jamtli Besöksmål Åre sommaren 214 Lokal matproducent Tännforsen Fröå gruva Besöksmål Östersund sommaren 213 Ristafallet Jamtli Åre gamla kyrka Storsjöbadet Utflykt till Östersund Frösö Zoo Karolinermonumentet Frösö kyrka Åre glashytta Åre hembygdsga rd Utflykt till Trondheim Millest Moose Farm Njarka sameläger Åre museum Annat Sverige Norge Övriga utlandet Frösötornet Storsjöyran/Krogstra ket Sommarhagen Djungelhuset Multichallenge Moose Garden Storsjöcupen Sverige Norge Tyskland Övriga utlandet Ej besökt något av dessa Teknikland % 4% 5% 6% 7% % 4% 5% 6% 7% 11

12 STF gör fjällvärlden tillgänglig Svenska Turistföreningen (STF) har en lång tradition i Jämtland Härjedalen och har haft stor betydelse för utvecklingen av regionens fjällturism. Första boendet i omra det var Sylhyddan som stod klar 189. STF driver sin verksamhet både genom eget ägda och drivna anläggningar och genom franchiseavtal med olika typer av boendeanläggningar, både hotell och vandrarhem. I fjällområdet från Funäsfjällen i söder till Storlien i norr, Höglekardalen i öster och norska gränsen i väster finns över 5 mil skidoch vandringsleder i till stora delar väglöst land. I området finns idag fyra fjällstationer och sju fjällstugor som ägs och drivs av STF. Fjällstationerna och stugorna är öppna under vintern från mitten av februari till månadsskiftet april/maj och under sommaren från midsommar till slutet av september. Ett säkerhetsrum finns öppet på varje plats för fjällbesökare utanför ordinarie säsonger. STF driver även ett vandrarhem i centrala Åre i egen regi. STF har franchiseavtal med Edsåsdalen, Vålådalen, Ramundberget, Tänndalen/ Skarvruet, Tännäs, Ljungdalen, Storliens fjällgård, samt Wikners i Persåsen. Alla dessa anläggningar ligger i fjällvärlden och utgör bra startpunkter för vidare färder på fjället. Jämtlandstriangeln Jämtlandstriangeln är en klassisk fjälltur som går mellan tre fjällstationer, Storulvån, Sylarna och Blåhammaren. Storulvån Fjällstation nås med bil på nyasfalterad väg och utgör en av de större inkörsportarna till den jämtländska fjällvärlden. Sylarna är det mest högalpina området i den södra fjällkedjan och erbjuder bl a spännande toppturer och bra offpistskidåkning. Det var Sylarna som lockade de första turisterna till området. Blåhammaren är STFs högst belägna fjällstation på 1 86 meter över havet. Det är STFs minsta, men med den mest omtalade middagen. Helags Vid Helags Fjällstation finns Sveriges sydligaste glaciär och den högsta toppen söder om polcirkeln. Området runt Helags hyser en av Sveriges största fjällrävspopulationer och tillsammans med en guide från stationen kan man få möjlighet att se dessa sällsynta djur. STF-gästnätter Totalt genererar STFs egna anläggningar i fjällområdet ca gästnätter, vilket är en ökning från föregående år med 3,7% (1787 gästnätter 214). Förutom tidigare nämnda franchiseanläggningar finns det STF-anläggningar i Östersund (två st), Kolåsen, Åkersjön, Björkvattnet, Hammarstrand, Åsarna, Sveg och Vemdalen. Dessa drivs samtliga på franchisebasis. Franchiseanläggningarna totalt i Jämtland Härjedalen hade gästnätter 214. STF Gästnätter: STF gästnätter via franchisetagare: Härjedalen (6%) Jämtland (+3,8%) STF totalt i Jämtland Härjedalen hade ca 18 5 gästnätter under 214 vilket är en ökning om 6% jämfört med året innan. STF:s egna anläggningar Fjällstationer och vandrarhem i JH (+3%) Fjällstugor i JH (+7%) Foto: Sandra Lee Pettersson 12

13 Turismen skapar flera arbetstillfällen Direkt årssysselsatta fördelat per bransch. Totalt årssysselsättningar. Antal a rssysselsatta 3 Totalt genereras motsvarande knappt 4 3 direkta helårsarbeten av turismen i Jämtland Härjedalen. Login skapar i särklass mest sysselsättning i förha llande till omsättning. 1 3 miljoner i omsättning skapar 1,5 helårsarbeten per omsatt miljon, vilket kan jämföras med,3 inom livsmedel och transport. För shopping är sysselsättningstalet knappt,5 för att i restaurangbranschen och aktiviteter stiga till ca 1,2 för båda kategorierna. Utöver detta skapas också ett stort antal arbetstillfällen indirekt, exempelvis bagerier som förser butiker och restauranger med bröd och revisionsbyråer som hjälper turismföretagen med redovisning och bokslut. Detta ger totalt knappt 6 6 helårsarbeten baserat på regionens inkomster från turismen. Med hänsyn till säsongsvariationer och deltidsarbete är det betydligt fler som arbetar med turismen. Under högsäsong står uppskattningsvis direkt sysselsättning i turismbranschen för minst av regionens samlade sysselsättning. Kurvan över sysselsättningsutveckling följer i stort den som gäller för omsättningsökningen. Nedgången under 212 beror främst på vissa förändringar i turistkronans fördelning, där omsättningen i personalintensiva branscher som logi har minskat något till förmån för transport, där sysselsättningseffekten är lägre. Sett till den senaste 1-årsperioden är ökningen 35%, något lägre jämfört med omsättningsökningen, men i omsättningsförändringen är inte hänsyn taget till inflation/ prisökningar. Det finns även andra sätt att belysa och analysera turismens betydelse ur ett sysselsättningsperspektiv. En analys av registerdata för Åre kommun visar att 35% av alla företag/ arbetsplatser helt eller i hög är grad kopplade till turismen. 36% av den totala lönesumman för samtliga arbetsplatser i Åre kommun är relaterat till turismen. Det är mer än för såväl offentlig sektor (3) som övrigt privat näringsliv (3). Foto: SkySport Antal a rssysselsatta Logi Restaurang 916 Aktivitet 88 Index (Basår 24=1) Shopping Livsmedel Transport

14 Många arbetstillfällen ger stora skatteintäkter Hur hittar nya besökare till regionen? Direkta skatter kommer fra n sysselsättningen i de företag som direkt pa verkas av besökarnas utlägg. Indirekta skatter avser de företag som fungerar som underleverantörer till de företag som berörs direkt. Nya beräkningsmodeller f o m 213 medför att jämförelser med tidigare års siffror inte kan göras Skatteintäkternas fördelning i MSEK Kommunerna Visste du att... Sysselsättningen inom många traditionella basnäringar ökar inte i samma takt som inom turismen. Sedan år 2 har 2 fler hittat sysselsättning inom turismen medan 94 Sysselsättningen som genereras av turismen ger löneskatter till Jämtland Härjedalen på totalt 599 miljoner kr per år. Knappt 68% tillfaller kommunerna medan landstinget får drygt 3. Skatteintäkterna följer i stort sysselsättning, men kan på grund av ändrade beräkningsgrunder inte rakt av jämföras med tidigare årsserier. Direkta Indirekta Totala Landstinget Totalt 599 Sveriges totala sysselsättning under motsvarande period ökat med. Totalt var medeltalet sysselsatta med turism under 214. (Tillväxtverket) Det finns 4 dominerande informationskällor när det gäller att aktivt söka information bland förstaga ngsbesökarna. Internet Rekommendationer Broschyrer Turistbyrå Informationssökning är förmodligen den parameter som uppvisar störst förändring över tid. Internets framväxt under den senaste 1-15-årsperioden har i stora avseenden förändrat informations- och bokningsbeteendet. Betydelsen av Internet forsätter att kontinuerligt öka och spänner idag över i stort sett hela marknaden, även om det fortfarande finns skillnader mellan generationer. Störst är betydelsen vintertid, då även bokningarna numera i hög grad sker via Internet. Som exempel kan nämnas att av Skistars bokning i Åre och Funäsfjällens dito sker idag ca 75% direkt på nätet. År 2 var motsvarande andel cirka i Åre och än mindre i Funäsfjällen. Genomförda och pågående undersökningar inom regionens vinterdestinationer (Bydalsfjällen, Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) understryker betydelsen av kombinationen rekommendationer och Internet. På frågan till förstagångsbesökarna om hur man först fick kännedom om/idén att besöka destinationen visar undersökningar från vintern att rekommendationer från tidigare besökare är viktigast på samtliga 5 destinationer, med en svarsandel mellan 44% och 55%. På frågan om hur man sedan aktivt sökte mer information om destinationen, visar det sig att Internet är den absolut viktigaste informationskällan. Detta gäller för samtliga undersökta destinationer. Andelen som anger Internet ligger runt 95%. Under sommaren har såväl turistbyråer som broschyrer en större betydelse, även om en gradvis förskjutning sker mot Internet. I Östersund (sommaren 213) sökte 53% av förstagångsbesökarna information via Internet, medan 24% angav broschyr/reseguide. Jämfört med den senaste undersökningen från 21 har Internet ökat i betydelse, medan broschyr/reseguide ligger kvar på en i princip oförändrad nivå. Samma mönster gäller för regionen som helhet, baserat på den gästundersökning som genomfördes sommaren 211 på fyra destinationer i regionen, men med ytterligare något större betydelse för Internet och något mindre betydelse för broschyr/reseguide. Den senaste gästundersökningen från Åre sommaren 214 visar att drygt 7% av förstagångsbesökarna sökte information via Internet. Pilotprojekt - InfoPoint Under sommaren 214 har en försöksverksamhet med sk. InfoPoints bedrivits i området runt Storsjön och i Vemdalen. Som ett komplement till traditionella turistbyråer placerades läsplattor med tusitinformation på 14

15 Ett gott värdskap ger fler gäster ett 15-tal platser i området, allt från boendeanläggningar till besöksmål och livsmedelsbutiker. Tanken är att öka tillgängligheten till turistinformation för gästerna som besökare området. En mindre utvärderingen gjordes av projektet. Den visade att när gästerna väl hittade läsplattan/infopointen så upplevdes tjänsten och innehållet tydligt positivt. Lätt att använda och med en hel del intressant information. 2 av 1 angav att de ändrade sina planer tack vare den nya informationen och nästan hälften av dessa (totalt knappt 1 av 1) svarade att de förlängde besöket i området. Samtidigt kan man konstatera att många anser att en personlig kontakt är fortsatt mycket viktig, vilket också fanns på dessa Infopoints genom ordinarie personal. I de fall man haft kontakt med dessa så var betygen mycket höga för service och bemötande. Den stora utmaningen ligger utan tvekan i att på ett mycket tydligare och bättre sätt synliggöra att dessa InfoPoints finns. En absolut merpart var omedvetna om InfoPointens existens och upptäckte den mer eller mindre av en slump. Något som kommer att bli enklare f o m 215 när InfoPoints blir ett nationellt begrepp för enklare turistinformation, som del av annan verksamhet. InfoPoints knyts via avtal till befintliga auktoriserade turistbyråer (auktoriserade av VISITA) i Sverige. Foto: Sandra Lee Pettersson InfoPoint Foto: Sandra Lee Pettersson Att ett gott värdskap ger fler gäster är ingen nyhet, men med den ständigt ökande konkurrensen är det kanske än mer angeläget i dag att erbjuda våra gäster en högkvalitativ upplevelse. Under de senaste åren har det runt om i Jämtland Härjedalen genomförts utbildningar i värdskap för att ytterligare öka konkurrenskraften när det gäller personalens bemötande, service och kunskap. Detta avspeglar sig inte minst i resultat från den genomförda undersökningen bland regionens större vinterdestinationer där gästerna överlag ger goda betyg samt uppvisar en hög återvändarfrekvens och vilja att rekommendera vänner och bekanta. Man kan konstatera att resultatet ligger mer samlat vid en jämförelse mellan destinationerna jämfört med hur det såg ut för 5-1 år sedan, även om gapet har ökat något den senaste vintersäsongen. På en 6-gradig betygsskala ger gästerna medelbetyg på mellan 5, och 5,3 och 67-8% svarar att de säkert eller troligen återkommer nästa vinter % svarar att de säkert kommer att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Det är dessa samband som är mycket viktiga för att skapa en långsiktigt hållbar och positiv utveckling när det gäller att locka gäster att besöka Jämtland Härjedalen. 15

16 Personalens bemötande får överlag höga betyg, medan det finns lite mer att önska när det gäller initiativkraft/proaktivitet. En tendens är att skillnaderna minskar något tack vare en förbättrad lägsta nivå mellan destinationerna och ett totalt sett positiv trend syns på de destinationer som har genomfört årligen återkommande undersökningar de senaste säsongerna. För att understryka betydelsen av att tillfredsställa gästerna fullt ut, visar resultat från undersökningar från regionens vinterdestinationer att sannolikheten är 2,5 gånger större att den mycket nöjda gästen (betyg 6) jämfört med en gäst som är ganska nöjd (betyg 4) återvänder. När det gäller viljan att säkert ge rekommendationer är viljan drygt 3 gånger så hög bland de mycket nöjda gästerna (betyg 6) jämfört med de ganska nöjda gästerna (betyg 4). Från sommarundersökningen i Östersund 213 framgår att besökarna ger helhetsbetyget 4,9. Drygt 8% svarar att de säkert eller troligen kommer att återvända inom 3 år och 6 av 1 kommer säkert att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Helhetsbetyget och viljan att rekommendera försämras något jämfört med den senaste undersökningen från 21. Från sommarundersökningen 211 på 4 fjälldestinationer ligger helhetsbetyget inom spannet 5,2-5,4, medan återvändarbenägenheten (3 års sikt) ligger inom intervallet 71-8% % svarar att de säkert kommer att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Från sommarundersökningen i Åre 214 framgår att besökarna ger helhetsbetyget 5,1. 7 av 1 svarar att de säkert eller troligen kommer att återvända nästa sommar och 6 av 1 kommer säkert att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Foto: Sandra Lee Pettersson Gästundersökningar Både vintern och sommaren 211 samt vintern har det genomförts gästundersökningar på olika destinationer runt om i Jämtland Härjedalen. Vinterundersökningarna har genomförts på fem olika destinationer; Bydalsfjällen, Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre. De fyra sistnämnda ingick i en gemensam sommarundersökning 211, vilket tillsammans med en separat undersökning som genomfördes i Östersund sommaren 213 och Åre 214, ger en bra bild av Jämtland Härjedalens sommarturism. Från sommaren 212 finns dessutom en mindre undersökning som genomfördes i området runt Storsjön. Vinterundersökningarna omfattar totalt nästan 4 (211) respektive 6 svar (212), knappt 5 svar 213 (3 destinationer) samt 5 7 svar 214 (3 destinationer), medan sommarundersökningen 211 handlar om knappt 15 svar (+ 1 7 svar för Östersund 213 och drygt 1 3 svar för Åre 214). Sommarturismen i Jämtland Härjedalen skiljer sig en hel del åt jämfört med vinterturismen. Vintertid utgörs en absolut merpart av destinationsspecifikt resande, men även fjälldestinationerna har under sommaren en tämligen hög andel destinationsspecifika besök. Från Östersunds undersökning framgår att 66% har haft Östersund som resans huvudmål, även om det i den gruppen är en relativt stor andel som också besöker andra platser/områden under resan. Sommar Reseanledningarna under sommaren skiljer sig en hel del åt mellan de olika destinationerna, men man kan konstatera att olika typer av aktiviteter är ett bärande tema, där vandring har en dominerande ställning på samtliga Foto: Marcus Möller 16

17 fjälldestinationer. Fisket är också ett viktigt inslag, framförallt i Vemdalen och Lofsdalen. I Åre och Funäsfjällen är inslagen av mer äventyrliga aktiviteter tydliga, särskilt i Åre genom bl a cykling, forsaktiviteter, klättring och zipline. Men även olika typer av besöksmål, allt från Sonfjällets nationalpark, till Fjällmuseet i Funäsdalen och Tännforsen. I Östersund är det bl a Jamtli och Frösö Zoo som är starka dragare bland besöksmålen. Betydelsen av bad märks främst i Åre och Östersund. Andelen barnfamiljonerer är 61% i Östersund och 4% i Åre (se diagram), medan andelen barnfamiljonerer är lägre i övriga destinationer i sommarundersökningen. Shopping är framförallt viktigt för de norska gästerna och märks främst i Åre och Östersund, men också i Funäsdalen. Olika typer av evenemang är också starka reseanledningar, allra tydligast i Östersund med Storsjöcupen och Storsjöyran, men det finns även gott om exempel på andra evenemang som lockar betydande besöksvolymer, t ex Marknaden i Funäsdalen, St Olavsloppet, Fäviken Game Fair, Countryfestivalen i Vemdalen och Körveckan i Lofsdalen. Bland besökarna i området runt Storsjön spelar sevärdheter/besöksmål en stor roll, medan aktiviteter har en förhållandevis mindre betydelse. Även besök av släkt/ vänner och vistelse i eget fritidshus är förhållandevis viktiga besöksanledningar. Totalt ca har aldrig tidigare besökt den aktuella destinationen tidigare på sommaren. I Östersund är andelen förstagångsbesökare lägre, knappt 17%, medan motsatsen gäller för Lofsdalen och Vemdalen, där andelen förstagångsbesökare ligger runt 4%. Åre redovisar 34% förstångsbesökare i den senaste sommarundersökningen. Drygt 9 av 1 reser med bil, medan tåget spelar en viss roll för Åre och Östersund liksom buss för Lofsdalen. Ca 8% av besökarna (Östersund undantaget) gjorde någon form av förbokning, där en absolut merpart handlar om boende. Man ska dock vara medveten om att urvalsramen för undersökningen har bestått av kundregister från kommersiella boendeanläggningar (Östersund undantaget). Gästerna är totalt sett nöjda, särskilt utmärkande är faktorer kopplat till värdskap. En viktig utmaning ligger i attraktionskraften för barn och ungdomar där betygen är låga (Östersund och Åre undantaget). Detta förklarar också att andelen barnfamiljer totalt sett är lägre på sommaren jämfört med vintern. Ett annat viktigt område handlar om öppethållande/servicenivå, där det finns brister under framförallt senare delen av sommaren. För de flesta områden ligger dock betygen på en bra nivå och totalbetyget för besöket hamnar på medelvärdet 5,3 på en 6-gradig skala. De senaste undersökningarna i Åre och Östersund visar dock lite lägre resultat, kanske en effekt av lite mer krävande gäster. Ungefär 6 av 1 svarar att de säkert kommer att rekommendera resmålet till vänner och bekanta. Utfallet från undersökningen runt Storsjön (212) är totalt sett något bättre, såväl Huvudsakligt ressyfte sommarundersökningen 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen, Åre) Göra/delta i aktiviteter Besöka/titta på sevärdheter Besöka släkt/ vänner Delta i evenemang/tävling Shopping Vistelse i eget fritidshus Genomfart 1% 3% 8% 8% 4% 6% 3% 6% 6% 6% 8% 19% 26% 31% 4 54% Övriga utlandet Norge Sverige 67% 67% Andel barnfamiljer av de svarande i sommarundersökningen 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) samt Östersund % 7% 6% 5% 4% 61% 19% 29% 33% 61% Se på tävling/evenemang 4% 3% Annat 8% % 4% 5% 6% 7% 17 Östersund Funäsfjällen Lofsdalen Vemdalen Åre

18 när det gäller totalbetyg, som viljan att återvända och att rekommendera. Utmaningen för det här området handlar framförallt om nyrekrytering av gäster. I genomsnitt spenderar varje besökare 597 kr per person och dygn på destinationen (211). Detta avser de fyra fjälldestinationerna, där urvalsramen består av kommersiellt boende gäster. I Östersund, där samtliga typer av besökare ingår ligger nivån på drygt 6 kr per person och dygn. För Åre sommaren 214 hamnade nivån på knappt 1 1 kr per person och dygn. Åreundersökningen jämfört med Östersund, baseras dock bara på kommersiellt boende gäster, vilket gör att utläggen för logi driver upp nivån i Åre, i kombination med en lägre andel barnfamiljer, för vilka snittutlägget per person i regel är lägre. I undersökningen runt Storsjön ingick inte denna fråga. Vinter Under vintern ökar barnfamiljernas betydelse och ligger totalt strax under 6% med en särskilt tydlig dominans i Lofsdalen och i Bydalsfjällen. Skidåkning och då framförallt utförsåkning är inte oväntat den dominerande besöksanledningen och man kan konstatera att det i ungefär 9 av 1 ressällskap är en eller flera personer som åker liftburen skidåkning, inklusive snowboard. Samtidigt kan man notera att längdåkningen under de senaste 5-6 åren påtagligt har ökat i betydelse och nu ligger på en andel mellan 16%-58%, högst i Funäsfjällen, lägst i Åre. Andelen förstagångsbesökare ligger tämligen jämnt fördelad runt drygt, (något lägre i Åre) medan drygt hälften kan betecknas som troget återkommande besökare. Även vintertid är bilen det dominerande färdsättet, det är egentligen bara Åre som kan räkna in högre andelar via kollektiva färdsätt, i första hand tåg, följt av flyg. Vintergästerna ger generellt sett lite lägre betyg jämfört med sommargästerna, men man ska vara medveten om att det till stora delar Andel barnfamiljer vinterundersökningen 212 8% 7% 6% 5% 4% 74% 69% 63% 56% Kvalitetsutvärdering sommarundersökning 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) Medelbetyg på en 6-gradig skala Intryck/upplevelser av aktiviteter Intryck/upplevelser av besöksma l 5,3 5,3 Helhetsintryck av personalens bemötande Intryck/upplevelse av evenemang Bemötande från lokalbefolkningen Helhetsintryck av personalens serviceförma ga Boendestandard Tillgång/kvalitet på information på plats i området Attraktionskraft för barn/ungdomar 8-15 år Helhetsintryck av personalens initiativkraft/aktivitet Livsmedelaffärer Skyltning, vägvisning etc. i omra det Mat/restaurangupplevelser Övrig shopping/uthyrning Attraktionskraft för barn -7 år 5, 5, 4,9 4,8 4,7 4,7 4,9 5,2 5,2 5,2 5,2 5,1 5,1 handlar om andra gästkategorier på vintern jämfört med sommaren, där vintergästerna generellt sett kan karaktäriseras som mer krävande med höga förväntningar. Tendensen för de 4 destinationer (Funäsfjällen, Vemdalen, Åre, Lofsdalen) som har genomfört undersökningar under perioden är stabil till positiv när det gäller gästupplevd kvalitet. Kärnupplevelserna får goda betyg där skidåkningen, värdskapet, boendet och barnvänligheten hamnar högt upp på listan. Totalbetyget för besöket hamnar på ett medelvärde inom intervallet 5,-5,3 på en 6-gradig skala. Andelen troliga/säkra återvändare ligger inom intervallet 67-8% och 6-74% anger att de säkert kommer att rekommendera vänner och bekanta. I genomsnitt spenderar varje besökare ca 76 kr per person och dygn på destinationen (säsongen 211), det vill säga drygt 15 kr mer jämfört med sommaren 211. Skillnaderna mellan de olika 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, 5,5 Lofsdalen Bydalsfjällen Vemdalen Åre 53% Funäsfjällen 18

19 destinationerna är större på vintern jämfört med sommaren. Åres gäster hamnar i topp på 1 27 kr per person och dygn (214), vilket är mer än det dubbla jämfört med Lofsdalen, där nivån ligger på 543 kr (214). Utläggen ligger på en generellt sett högre nivå, men särskilt tydligt för restaurang/nöje, och i faktiska kronor också när det gäller logi och shopping. Foto: Sandra Lee Pettersson Kvalitetsutvärdering vinterundersökningen 212/13 (Funäsfjällen, Åre och Vemdalen) jämfört med 211/12. Medelbetyg pa en 6-gradig skala. 211/ /213 Personalens bemötande Personalens serviceförmåga Skidsystemet som helhet Information före resan Boendestandard 5,1/5, 5,/4,9 5,/4,9 4,9/4,9 4,9/5, Pistning/underlag i backar/skidsystem 4,9/4,7 Märkning/skyltning i backar/skidsystem 4,8/4,7 Personalens initiativkraft/aktivitet 4,8/4,7 Upplevelsen av längdåkning 4,8/4,6 Information i området 4,8/4,7 Områdets totala barnvänlighet 4,7/4,7 Skyltning, vägvisning et.c i omra det 4,7/4,6 Kvällsrestauranger 4,6/4,6 Övrig shopping/uthyrning 4,6/4,5 Tillga ng till värmstugor etc. 4,5/4,4 Livsmedelsaffärer 4,5/4,5 Prisvärdhet 4,5/4,3 Lunch/backrestauranger 4,4/4,3 Utbud/kvalitet på aktiviteter för barn 4,3/4,3 Övrigt aktivitetsutbud 4,2/4,1 AfterSki/kvällsliv/nöje 4,/4, HELHETSBETYG 5,1/5, 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, 5,5 19

20 2,1 miljoner skiddagar på regionens skidanläggningar Skidåkning är den aktivitet som lockar besökare allra mest till Jämtland Härjedalen vintertid. Även längdåkning lockar, liksom andra äventyrsrelaterade aktiviteter som skoteråkning. Åre är Jämtland Härjedalens största alpina skidort, medan Funäsfjällen dominerar inom längdåkning. Samtliga skiddestinationer erbjuder även andra vinteraktiviteter. Det totala antalet skiddagar (1 person som åkt skidor under 1 dag) i regionens skidanläggningar uppgick vintersäsongen 213/214 till drygt 2,1 miljoner, vilket är en liten minskning med 72 skiddagar, motsvarande -3% jämfört med föregående säsong. Säsongen 212/213 innebar ett positivt trendbrott efter flera år av Åre 546 Vemdalen Klövsjö 138 Antal åkdagar (tusental) på skidanläggningar i Jämtland Härjedalen vintern 213/214. Källa: SLAO 137 Tänndalen 124 Lofsdalen 16 5 Ramundberget Bydalsfjällen Funäsdalsberget minskningar och frågan är nu om den senaste säsongens minskning är en tillfällig nedgång eller inte. Åre svarar för 45% (956 åkdagar) av dessa, följt av Vemdalen-Klövsjö med 546 skiddagar. På tredje plats hamnar Funäsfjällen med ca 33 skiddagar. Den totala liftkortsförsäljningen uppgick till 433 miljoner kr, en ökning med + jämfört med säsongen 212/213. Under de senaste 1 åren var trenden positiv fram t o m säsongen 28/9, för att sedan visa en svagt nedåtgående trend, med undantag för 212/213, då kurvan bröts i positiv riktning, men för att återigen falla tillbaka något den senaste säsongen. 31 Trillevallen 2 Östersund 15 Storlien Antal skiddagar (tusental) på skidanläggningar i Jämtland Härjedalen - utveckling perioden 3/4-13/14 Källa: SLAO / / /6 Visste du att / /8 Inför 214 invigdes en ny lift i Vemdalen, Väst Express. Förutom liften har åkytorna fördubblats och det har investerats i ny belysning och ett nytt snötillverkningssystem. Totalt investerades 63 miljoner kronor. (SkiStar) På Funäsberget invigdes en ny gondolbana 214 med kapacitet om 75 personer/ timme och möjligheter till stor nyttjandegrad även sommartid. Investeringen uppgick till ca 45 miljoner kronor. (Funäsfjällen) I Åre har Duveds skidsystem breddats betydligt och utrustats med en ny kraftfull belysning samt ett nytt snötillverkningssystem 214. Investeringen har bl a gjorts för att TV ska kunna sända från kvaltävlingarna som kommer att hållas här inför VM 219. (SkiStar) I Åre har dessutom tunneln under Störtloppet och Gästrappet förlängts för att / /1 * Baserat på Jämtland Härjedalens SLAO-anslutna anläggningar (topp 5-listan för Sverige) / / /13 underlätta för gäster som önskar åka ned till liften, VM8:an, under tävlingar. (SkiStar) Skidanläggningarna i Dalarna och Jämtland Härjedalen står för 8% av samtliga skidanläggningar i Sverige. (SLAO) Ett av världens längsta skidsystem finns i Funäsfjällen. Nordic Ski Center för längd- och turåkning har 3 km pistade och välskyltade spår, 45 km rösade turleder. Spårkort är obligatoriskt. (Funäsfjällen) Östersund har snögaranti för en del längdspår från 1 november. För att klara snögarantin sparas varje år ett stort antal kubikmeter snö. Konstsnöspåret är avgiftsbelagt under viss del av året. Östersunds kommun sköter totalt om 15 km preparerade skidspår. Av dessa är 4 km elbelysta. Dessutom finns 25 km skidspår som sköts av ideella föreningar. Via en app kan intresserade se vilka spår som just preparerats. (Östersunds kommun) /14 2