DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER"

Transkript

1 DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER Johan Arvidsson, Karin Gustafsson och Thomas Keller Institutionen för markvetenskap, SLU, Box 714, 75 7 Uppsala E-post: johan.arvidsson@mv.slu.se Sammanfattning Under höstarna 21 och 22 gjordes mätning av specifikt dragkraftsbehov (energiåtgång per bearbetad jordvolym) för plog, kultivator och tallriksredskap på en lätt och en styv jord på Ultuna under olika fuktighetsförhållanden. Specifika dragkraftsbehovet var lägst för plogen och högst för kultivatorn, speciellt under torra förhållanden. Det verkliga bearbetningsdupet var betydligt lägre än det inställda för kultivatorn. sredskapet var effektivast för att sönderdela jord. Mätningarna visade att för det totala dragkraftsbehovet är det verkliga bearbetningsdjupet mest avgörande. Grund plöjning är en mycket konkurrenskraftig form av reducerad bearbetning, speciellt eftersom plöjningsfri odling ofta kräver flera överfarter. Introduktion Reducerad bearbetning är ständigt aktuellt inom jordbruket för att sänka kostnader, energiåtgång och arbetsbehov i växtodlingen. Ofta menas plöjningsfri odling, d.v.s. plöjning med vändskiveplog ersätts med en grundare bearbetning med kultivator eller tallriksredskap. Det finns dock få undersökningar där man faktiskt jämfört dragkraftsbehov och energiåtgång för olika redskap. För att rätt kunna bedöma skillnader mellan olika redskap måste dragkraftsbehovet sättas i relation till hur stor jordmängd som bearbetas. Detta benämns specifikt dragkraftsbehov (kraft per bearbetad tvärsnittsarea, N/m 2 ). Bl.a. för att beräkna specifika dragkraftsbehovet startades hösten 21 ett projekt, finansierat av SLF, där plog, kultivator och tallriksredskap kördes på olika jordar och under olika fuktighetsförhållanden. Jordens uppbrytning vid bearbetning Jordens deformation vid bearbetning brukar delas upp i tre olika typer: skjuvningsbrott, sprickbildning och plastisk deformation (Figur 1). Vid skjuvningsbrott byggs kompressiva krafter upp framför t.ex. en kultivatorpinne till dess att jorden skjuvas i ett plan snett framför pinnen. Vid sprickbildning spricker jorden upp längs naturliga svaghetszoner framför pinnen. Vid plastisk deformation sker mycket liten uppbrytning av jorden som istället deformeras plastiskt runt pinnen. Liten angreppsvinkel (pinnspetsen pekar starkt framåt, fig. 1b) gynnar sprickbildning och ger lägst dragkraftbehov. Plastisk deformation är mycket energikrävande i förhållande till det arbete som uträttas. a) Körriktning b) Figur 1. Jordens deformation vid bearbetning. a)skjuvningsbrott, b)sprickbildning och c)plastisk deformation. c) 23A:1

2 kritiskt djup plastisk deformation Figur 2. Uppbrytning kring en kultivatorpinne, sett framifrån. Under ett visst djup, det kritiska arbetsdjupet, sker endast en plastisk deformation kring pinnen. Sett framifrån sker uppbrytningen kring en kultivatorpinne normalt i ett slags v-form (figur 2). Under ett visst djup, kallat det kritiska arbetsdjupet, sker ingen uppbrytning utan endast en plastisk deformation kring pinnen. Bearbetning under det kritiska djupet (ofta ca cm för en kultivator) gör mycket liten nytta utan kan ses som ett slöseri med energi. Jordens bearbetbarhet och dragkraftsbehov vid olika vattenhalter Jordbearbetning innebär att jorden bryts sönder i mindre jordstycken, aggregat. Oftast eftersträvas en stor andel små aggregat, optimal storlek för att förhindra avdunstning är t.ex. en diameter av 1-2 mm. Optimal vattenhalt för bearbetning kan därmed definieras som den vattenhalt då bearbetning resulterar i störst andel små aggregat, olika undersökningar tyder på att den är kring 9 % av plasticitetsgränsen enligt Atterberg (Dexter och Bird, 2). Plasticitetsgränsen är den vattenhalt då jorden, om den rullas, spricker vid en diameter på 3 mm. Markens vattenhalt och struktur har också mycket stor betydelse för dragkraftsbehovet vid bearbetning. T.ex. visade Watts och Dexter (1994) att dragkraftsbehovet var ca dubbelt så högt i torr jämfört med fuktig jord, och 2-1 % högre i packad jämfört med opackad jord. Mätmetodik Mätningar gjordes höstarna 21 och 22 med en Valmet 66 på 1 hk med utrustning för att mäta bränsleförbrukning med mycket hög upplösning, hjulhastighet och verklig hastighet. Genom att motoreffekten kalibrerats via kraftuttaget i bromsbänk kunde den nyttiga effekten (effekt tillgänglig via drivhjulen) beräknas för en given bränsleförbrukning vid ett visst varvtal. Från denna effekt subtraherades effektförluster från slirning och rullmotstånd för att få den effekt som verkligen användes till dragkraftuttag. Mätningar gjordes med plog, kultivator och tallriksredskap på en lättare och en styvare jord på Ultuna. Körning gjordes vid olika tidpunkter på hösten för att få tre olika vattenhalter: "torrt", "fuktigt" och "blött". Körning med plog och kultivator gjordes med tre inställda arbetsdjup: 13, 17 och 21 cm (för kultivatorn motsvarar detta höjdskillnaden mellan spetsen på kultivatorpinnen och bärhjulet). Vid mätningarna bestämdes det verkliga arbetsdjupet genom att ta bort all jord som lösgjorts inom en stålram, och sedan väga denna. Dessutom sållades jorden efter bearbetning för att få fram olika aggregatstorlekar. 23A:2

3 Resultat När den lösa jorden tagits bort, erhölls ofta en mycket ojämn bearbetningsbotten i kultiverade led (figur 3). Detta gjorde att det verkliga bearbetningsdjupet var betydligt lägre än det inställda för kultivatorn, men inte för plogen, vilket visas i figur 4. Figur 3. Bearbetningsbotten efter kultivator på lätt jord, blöta förhållanden Verkligt arbetsdjup (cm) Inställt arbetsdjup (cm) Figur 4. Inställt och verkligt (uppmätt) arbetsdjup för de olika redskapen. Specifikt dragkraftsbehov Det specifika dragkraftsbehovet (kraft per bearbetad tvärsnittsarea, d.v.s. energibehovet i förhållande till bearbetad jordvolym) för de olika redskapen på den styva leran visas i figur 5. Det var lägst för plog och störst för kultivator, speciellt under torra förhållanden. Dragkraftsbehovet ökade när jorden blev torrare. Resultaten följde samma mönster på den lätta jorden men värdena var betydligt lägre. I figur 6 visas hur specifika dragkraftsbehovet ändrades med bearbetningsdjupet. För plogen var det oberoende av djupet (vilket innebär att totala dragkraftsbehovet var direkt proportionell mot bearbetningsdjupet). För kultivatorn ökade specifika dragkraftbehovet med djupet, vilket innebär att det är mycket energikrävande att bearbeta djupt med en kultivator. 23A:3

4 Spec. dragkraftsbehov (knm -2 ) Blöt Fuktig Torr Blöt Fuktig Torr Blöt Fuktig Torr Figur 5. Specifikt dragkraftsbehov på den styva leran, inställt djup 17 cm för kultivator och plog. Specifikt dragkraftbehov (kn m -2 ) Inställt arbetsdjup (cm) Figur 6. Specifikt dragkraftsbehov som funktion av inställt arbetsdjup. Resultat från den styva leran under torra förhållanden. Aggregatstorleksfördelning efter bearbetning Aggregatstorleksfördelning efter bearbetning på den styva jorden visas i figur 7. Det blev genomgående större aggregat ("kokor") för plogen än för tallriksredskapet och kultivatorn. Störst andel små aggregat blev det vid bearbetning av den fuktiga jorden. Om man räknar ut aggregatens sammanlagda yta kan man också beräkna energibehovet för sönderdelning, d.v.s. hur mycket jorden sönderdelas per insatt energimängd, figur 8. Det visade sig då att körning med tallriksredskap gav den största sönderdelningen per insatt mängd energi (J/m 2 ). Aggregat > 32 mm (%) Figur 7. Andel stora aggregat för de olika redskapen vid olika vattenhalter på den styva leran. Vattenhalt [g/g] 23A:4

5 Energi (J m -2 ) Blöt Fuktig Torr Blöt Fuktig Torr Blöt Fuktig Torr Figur 8. Energibehov för sönderdelning på den styva leran. Slutsatser Mätningarna visade att dragkraftsbehovet framförallt bestäms av bearbetningsdjup. Plöjning hade lägre dragkraftsbehov än kultivator per bearbetad jordvolym. Eventuell energibesparing vid plöjningsfri odling beror alltså helt på att man bearbetar grundare, inte på att man använder andra redskap än plog. Djup bearbetning med kultivator är ofta slöseri med energi. Grund bearbetning med kultivator och tallriksredskap ger oftast en större sönderdelning av jorden än en konventionell plöjning. Detta är effektivt framförallt vid sådd av höstvete, då det oftast är viktigare att få en god sönderdelning än att luckra stora jordmängder. Dragkraftsbehovet sjönk med ökande vattenhalt medan sönderdelningen blev bäst vid den mellersta vattenhalten på leran. "Lagom är bäst", en vattenhalt strax under plasticitetsgränsen verkar vara den bästa kompromissen med tanke på både dragkraftsbehov och bearbetningsresultat. Grund plöjning kan vara en utmärkt form av reducerad bearbetning! Referenser Dexter, A.R., Bird, N.R.A., 2. Methods for predicting the optimum and the range of soil water contents for tillage based on the water retention curve. Soil Tillage Res., 57, Watts, C.W. and Dexter, A.R Traffic and seasonal influences on the energy required for cultivation and on the subsequent tilth. Soil Tillage Res. 31, A:5

Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem

Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem Johan Arvidsson, Olov Hillerström, Thomas Keller, Marcus Magnusson, Daniel Eriksson I. Bakgrund Denna rapport innehåller en slutredovisning

Läs mer

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences

Läs mer

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra

Läs mer

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat.

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Institutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins from the Division

Läs mer

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil and Environment

Läs mer

Effekter av packning på avkastning

Effekter av packning på avkastning Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.

Läs mer

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Packningens påverkan på infiltration

Packningens påverkan på infiltration Packningens påverkan på infiltration En mark anses ha hög infiltration om den släpper igenom 1-4 mm/h och låg infiltration om genomsläppligheten är under 4 mm/ha. 7 6 5 4 3 Infiltration mm/h Opackat Packat

Läs mer

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Program Teori Rapsetablering i Östergötland Direktsådd i Östergötland Stödet för minskat

Läs mer

DBE N S ELA ELNI EN F BETNIN ME J. Institutionen tör Markvetenskap Uppsala. Projektarbeten i kursen jordbearbetning och hydroteknik, maj 2003

DBE N S ELA ELNI EN F BETNIN ME J. Institutionen tör Markvetenskap Uppsala. Projektarbeten i kursen jordbearbetning och hydroteknik, maj 2003 Institutionen tör Markvetenskap Uppsala ME J ELA DBE EN F BETNIN N S ELNI EN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S~150 01 Uppsala Department of Soll Sciences, Bulletins from the Division of Sol!

Läs mer

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,

Läs mer

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning

Läs mer

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-75 7 Uppsala Department of Soil Sciences

Läs mer

RAPPORTER FRAN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

RAPPORTER FRAN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP RAPPORTER FRAN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S.750 07 Uppsala Department of Soil Sciences

Läs mer

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det? 62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge

Läs mer

Säkrare maskinkalkyler ger en konkurrenskraftig växtodling

Säkrare maskinkalkyler ger en konkurrenskraftig växtodling Slutrapport för projekt V0533151 Säkrare maskinkalkyler ger en konkurrenskraftig växtodling 2 Bakgrund För att skapa en uthållig spannmålsproduktion i Sverige måste den vara konkurrenskraftig. Maskinkostnaderna

Läs mer

Effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling Effects of tillage depth in ploughless tillage

Effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling Effects of tillage depth in ploughless tillage Effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling Effects of tillage depth in ploughless tillage Fredrik Sörensson Magisteruppsats i markvetenskap Agronomprogrammet inriktning mark/växt Examensarbeten,

Läs mer

Kverneland Packomat. Färdig såbädd samtidigt som du plöjer

Kverneland Packomat. Färdig såbädd samtidigt som du plöjer Kverneland Packomat Färdig såbädd samtidigt som du plöjer Färdig såbädd efter bara en körning Plöjning med Packomat är den mest miljövänliga metoden för ogräsbekämpning. Det uppmuntrar till en väl genomförd

Läs mer

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.

Läs mer

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, 15-16 januari 2015 Åsa Myrbeck Syfte Att öka kunskapen om olika jordbearbetningsåtgärders påverkan på mineralkvävedynamiken

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1 Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14:1 Foto: Peter Wellander Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen. Använd gärna fasta körspår. Underhåll

Läs mer

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn Nr 14:1 Praktiska råd från Greppa Näringen Text Marie Lundberg och Johan Wellander, HS Konsult AB Undvik markpackning Sammanfattning Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen.

Läs mer

Slutrapport mätplattform projekt H

Slutrapport mätplattform projekt H Slutrapport mätplattform projekt H1160236 Johan Arvidsson, Bo Stenberg, inst. för mark och miljö, SLU, Anders Larsolle, inst. för energi och teknik, SLU, Mikael Gilbertsson, JTI. BAKGRUND Bestämningar

Läs mer

Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker

Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker Ekologisk odling av grönsaker på friland Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker Foto: Göran Jonsson Jordbearbetning och sådd av grönsaker Text: Sven-Erik Svensson och David Hansson, Institutionen

Läs mer

Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne

Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne Reducerad jordbearbetning, L2-4048 Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne L2-4048 Försök med reducerad jordbearbetning Start: 2004 Försöksplatser: Sandby

Läs mer

Terrano och Partner. Kultivering utan kompromisser

Terrano och Partner. Kultivering utan kompromisser Terrano och Partner Kultivering utan kompromisser HORSCH milstolpar Lantbruk utan plog Under HORSCH 30-åriga historia som tillverkare av lantbruksmaskiner, har de likt ingen annan tillverkare, gjort genombrott

Läs mer

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt

Läs mer

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder

Läs mer

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland.

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland. Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland. Slutrapport för projekt V733243. Johan Arvidsson, institutionen för mark och miljö, Box 714, 75 7 Uppsala. Inledning Intresset för reducerad bearbetning

Läs mer

Delta Flex och Vibro Flex 7400

Delta Flex och Vibro Flex 7400 Delta Flex och Vibro Flex 7400 Stubbkultivatorer med styva eller vibrerande pinnar Moving agriculture ahead Stubbearbetning Vad uppnås med en korrekt stubbearbetning? Inblandning av halm och växtrester.

Läs mer

SLITDELSUNDERSÖKNING FÖR JORDBEARBETNING OCH SÅDD

SLITDELSUNDERSÖKNING FÖR JORDBEARBETNING OCH SÅDD Examensarbete inom Lantmästarprogrammet SLITDELSUNDERSÖKNING FÖR JORDBEARBETNING OCH SÅDD WEAR PARTS INVESTIGATION FOR SOIL MANAGEMENT AND SEEDING Av: Niklas Staaf & Claes Rehn Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov. Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU E-post: johan.arvidsson@slu.se Sammanfattning I försök under 2007 till 2010

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Institutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins from the Division

Läs mer

OPTIMER 103-, 103R- och 1003-serien

OPTIMER 103-, 103R- och 1003-serien Tallrikskultivatorer med individuellt upphängda tallrikar för stubbearbetning + OPTIMER 103-, 103R- och 1003-serien www.kuhn.com be strong, be KUHN 2 OPTIMER+ 1000 103-, 103R- OCH 1003-SERIEN EFFEKTIV

Läs mer

Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare

Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare Projektredovisning 2011-01-11. Sammanställning: Gunnar Lundin & Hugo Westlin, JTI Under 2009-2010 genomfördes en tävling mellan

Läs mer

Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling

Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,

Läs mer

On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? jordbearbetning On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg, Skara, SLU, Institutionen för mark och miljö, Skara Mats Söderström, SLU, Institutionen

Läs mer

På spåret med fasta körspår

På spåret med fasta körspår På spåret med fasta körspår Controlled Traffic Farming, CTF Per-Anders Algerbo Jordbrukaredag 2011 Vad är fasta körspår? CTF Controlled Traffic Farming Vad är Fasta körspår CTF (Controlled Traffic Farming)

Läs mer

MEDDELANDE FR J BE BETNINGS VDELNIN EN

MEDDELANDE FR J BE BETNINGS VDELNIN EN Institutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDE FR J BE BETNINGS VDELNIN EN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S~750 07 Uppsala Department of Soll Sciences, Bulletins from the Devision of

Läs mer

ÄR PLÖJNINGSFRI JORDBEARBETNING BÄTTRE

ÄR PLÖJNINGSFRI JORDBEARBETNING BÄTTRE Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 02/04:56 ÄR PLÖJNINGSFRI JORDBEARBETNING BÄTTRE ÄN KONVENTIONELL PLÖJNING? Karl-Johan Jönsson Carl-Anders Lillås Handledare: Sven-Erik Svensson Examinator: Jan-Eric

Läs mer

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem JORDBEARBETNING ssystem Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland sfrågor har redan från starten av de regionala försöken rönt ett stort intresse i försökskommittén och bland lantbrukarna.

Läs mer

CULTIMER. Serie 100 och 1000 kultivator med utjämningstallrikar

CULTIMER. Serie 100 och 1000 kultivator med utjämningstallrikar CULTIMER Serie 100 och 1000 kultivator med utjämningstallrikar K R A F T F U L L J O R D B E A R B E T N I N G M E D V Ä L B E P R Ö V A D E M A S K I N E R CULTIMER.. KULTIVATOR MED UTJAMNINGSTALLRIKAR

Läs mer

VATTEN I BALANS. Fältarbete under våta förhållande Per-Anders Algerbo, RISE Jordbruk & Trädgård Research Institutes of Sweden

VATTEN I BALANS. Fältarbete under våta förhållande Per-Anders Algerbo, RISE Jordbruk & Trädgård Research Institutes of Sweden VATTEN I BALANS Fältarbete under våta förhållande Per-Anders Algerbo, RISE Jordbruk & Trädgård Research Institutes of Sweden RISE Jordbruk och Livsmedel Produktdesign och perception Process- och miljöteknik

Läs mer

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster. Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,

Läs mer

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank

Läs mer

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet Åsa Myrbeck 2017-10-30 Institutionen för mark och miljö Sveriges lantbruksuniversitet 750 07 Uppsala Slutrapport för projektet Säkrare etablering av våroljeväxter med grund bearbetning på våren (Proj Nr

Läs mer

HANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING

HANDLEDNING TILL KALKYLARK TONKM.XLS FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING HANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING Vid avdelningen för jordbearbetning, SLU, har utarbetats en modell för att beräkna skördesänkningar

Läs mer

JORDBEARBETNINGSAVDELNINGENS ÅRSRAPPORT 2000

JORDBEARBETNINGSAVDELNINGENS ÅRSRAPPORT 2000 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för markvetenskap Avdelningen för jordbearbetning Rapporter från j ordbearbetningsavdelningen. Nr 101,2001 ISSN 0348-0976 ISRN SLU-JB-R--lOI--SE Johan Arvidsson,

Läs mer

Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd

Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur fungerar CombCut? CombCuts princip är att skära, skada och kväva ogräset Skär ogräset för att öka grödans konkurrenskraft Maskinen kammar genom grödan, skär

Läs mer

Tiger. Robust kultivatorteknologi för intensiv jordbearbetning

Tiger. Robust kultivatorteknologi för intensiv jordbearbetning Tiger Robust kultivatorteknologi för intensiv jordbearbetning Tiger AS Det smarta alternativet till plöjning Tiger LT Kompakt med litet dragkraftsbehov Tiger En klass för sig själv! Kapacitetsstyrkor för

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?! Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se

Läs mer

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningsstrategier, L Jordbearbetning. Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningsstrategier, L Jordbearbetning. Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder JORDBEARBETNING sstrategier, L2-4049 Lennart Johanson, Hushållningssällskapet Östergötland Bengt Liljedahl, Väderstadverken Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder har diskuterats under

Läs mer

Final i Wallenbergs Fysikpris

Final i Wallenbergs Fysikpris Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens

Läs mer

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur

Läs mer

Marken, Däcken och Diesel

Marken, Däcken och Diesel Marken, Däcken och Diesel Martin Terning, Michelin Målsättning är att kursdeltagarna förstår: Att olika däck har olika egenskaper och prestandad Att man kan minska markpackningen med rätt däck Att bra

Läs mer

Integrerad växtodling på Logården

Integrerad växtodling på Logården Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas

Läs mer

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil and Environment Nr 126 2013 Johan Arvidsson och Fredrik Sörensson Bearbetningsdjup i plöjningsfri

Läs mer

AVSNITT 5 BANBYGGNATION FRÅN GRUNDEN

AVSNITT 5 BANBYGGNATION FRÅN GRUNDEN AVSNITT 5 BANBYGGNATION FRÅN GRUNDEN Bana: Hangtown, Californien USA 1 MATERIALVAL Materialval är mycket viktigt för att skapa en bra, utmanande och säker bana. Olika material uppför sig mycket olika och

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN ----~--_.. _--- I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JRDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins

Läs mer

Etablering och snigelförsök

Etablering och snigelförsök Oskar Gustafsson, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps SAMMANFATTNING Årets etableringsförsök visar att valet av teknik

Läs mer

- info nr Välkommen till det första numret av rj-info!

- info nr Välkommen till det första numret av rj-info! - info nr 1 2009 Välkommen till det första numret av rj-info! Rj-info kommer att skickas i första hand till de som är medlemmar eller har anmält intresse för att bli medlemmar i intressentgruppen för reducerad

Läs mer

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/

Läs mer

Produktivitet. Utveckling. Produktivitet. Hur arbetar lantbrukssverige med produktiviteten Maskin. Per-Anders Algerbo

Produktivitet. Utveckling. Produktivitet. Hur arbetar lantbrukssverige med produktiviteten Maskin. Per-Anders Algerbo Produktivitet Per-Anders Algerbo Hur arbetar lantbrukssverige med produktiviteten Maskin Basenheter är i stort sett lika förr som nu Bearbetning kn/dm² Urtröskning kw/ton och timme Hackning kw/ton och

Läs mer

Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter

Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter Johan Arvidsson, Marcus Pedersen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Oljeväxtfröet måste sås grunt pga dess låga innehåll av reservnäring.

Läs mer

Sockerbetans etablering som funktion av markens såbäddsegenskaper, H

Sockerbetans etablering som funktion av markens såbäddsegenskaper, H Sockerbetans etablering som funktion av markens såbäddsegenskaper, H1144183 Johan Arvidsson, Olof Gröndahl, Martin Holmberg, inst. för mark och miljö, SLU, Robert Olsson, NBR. Bakgrund Etableringen är

Läs mer

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning

Läs mer

RAPPORTER FRÄN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

RAPPORTER FRÄN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN La ntbru ksögskol a n UPPSALA RAPPORTER FRÄN JORDBEARBETNNGSAVDELNNGEN Agricuiturai College of Sweden 75007 Uppsala 7 Reports from te Division of SoU- Management NR 5 FEBRUAR 1968 Lennart Henriksson: ORENTERANDE

Läs mer

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet.

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Här är a)-delens mångvalsfrågor. I inträdesprovet ingår antingen samma frågor eller liknande frågor. Bekanta

Läs mer

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY Magnus Koinberg HGU 2008 2010-07-16 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Om masken Metoder Försöksrutor Tillvägagångssätt Resultat Bilder Utvärdering Sammantattning

Läs mer

Stödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras

Stödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras Stödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras Energibesparingar är bra både för miljön och plånboken. Genom att göra en energikartläggning är det lättare att identifiera

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Vibro Flex. Stubbkultivator med vibrerande pinnar

Vibro Flex. Stubbkultivator med vibrerande pinnar Vibro Flex Stubbkultivator med vibrerande pinnar Kongskilde Vibro Flex är en kraftig kultivator som används till stubbearbetning och till såbäddsberedning. Kultivatorn finns i arbetsbredder från 1,90 5,65

Läs mer

Reducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön!

Reducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön! Reducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön! Ett lyckat resultat av reducerad jordbearbetning kräver kunskap och intresse hos lantbrukaren. För att nå en hög miljönytta bör skörden inte

Läs mer

Markstrukturindex utvärdering av markpackningsfaktorn Elise Nilsson

Markstrukturindex utvärdering av markpackningsfaktorn Elise Nilsson Markstrukturindex utvärdering av markpackningsfaktorn Elise Nilsson Examensarbete Handledare: Kerstin Berglund Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala. Inst. f. markvetenskap, Avd. f. lantbrukets hydroteknik

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Institutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins from the Division

Läs mer

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences

Läs mer

Tillskottsbevattning till höstvete

Tillskottsbevattning till höstvete Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning

Läs mer

Optimering av reducerad bearbetning högre skörd till lägre kostnad Optimizing reduced tillage higher yields at lower costs

Optimering av reducerad bearbetning högre skörd till lägre kostnad Optimizing reduced tillage higher yields at lower costs Optimering av reducerad bearbetning högre skörd till lägre kostnad Optimizing reduced tillage higher yields at lower costs Nils Wiklund Kandidatuppsats i biologi Agronomprogrammet inriktning mark/växt

Läs mer

DRAGKRAFT OCH VIBRATION FÖR TVÅ OLIKA HJULUPPHÄNGNINGAR PÅ VÄDERSTAD RAPID SÅMASKINER

DRAGKRAFT OCH VIBRATION FÖR TVÅ OLIKA HJULUPPHÄNGNINGAR PÅ VÄDERSTAD RAPID SÅMASKINER Examensarbete inom Lantmästarprogrammet DRAGKRAFT OCH VIBRATION FÖR TVÅ OLIKA HJULUPPHÄNGNINGAR PÅ VÄDERSTAD RAPID SÅMASKINER TRACTIONPOWER AND VIBRATION FOR TWO DIFFERENT WHEEL SUSPENSIONS ON VÄDERSTAD

Läs mer

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning

Läs mer

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse OSKAR GUSTAFSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps Årets etableringsförsök visar att teknikvalet har betydelse för rapsbeståndet

Läs mer

ETABLERING AV HÖSTVETE MED REDUCERAD JORDBEARBETNING

ETABLERING AV HÖSTVETE MED REDUCERAD JORDBEARBETNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet ETABLERING AV HÖSTVETE MED REDUCERAD JORDBEARBETNING ESTABLISHMENT OF WINTER WHEAT WITH MINIMUM TILLAGE SYSTEM Elias Åkesson Handledare: Allan Andersson (Institutionen

Läs mer

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par. 3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård

Läs mer

Produktivitet och besparingar

Produktivitet och besparingar Produktivitet och besparingar vieskanmetalli.com DS-modellserie Noggrann sådjupsreglering med ett sidohjul Effektivare avskäring av halmen Noggrann reglering av utmatningsmängden Stora däck Litet drageffektsbehov

Läs mer