Äldre program och manifest. program

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldre program och manifest. program"

Transkript

1 Äldre program och manifest HAndlings- program Från 1993

2 Innehåll 1. Det fria samhällets värden 3 Frihet 3 Gemenskap 4 Medborgarskap 5 2. Allsidighetens samhälle 7 3. Sverige i Europa 10 Europas enande 11 Det europeiska samarbetet skall utvecklas En demokratisk rättsstat 15 Så skall staten styras 16 Statens och kommunernas uppgifter 17 Renässans för kommunal demokrati En fri ekonomi 20 Den fria ekonomins förutsättningar 20 Ekonomi för hushållning 21 Förändringens ekonomi 22 Stärkt marknadsekonomi! Ekonomisk politik för tillväxt och välstånd 24 Lärdomarna från verkligheten 24 Stabilt penningvärde och låga skatter 25 Tillväxtens ekonomiska politik 25 Sänkta skatter Ett dynamiskt arbetsliv 29 Arbete för utveckling och trygghet 29 Kunskap och kompetens 30 Arbetsrätt för rörlighet 31 Lönebildningen 32 Arbetsmarknadspolitiken Företagandet i centrum 34 Fri företagsamhet 34 Svenskt jord- och skogsbruk 35 Riskkapital 35 Kommunikationsstruktur 36 Energi 37 Privatiseringar 37 Hela landet skall leva Frihet och trygghet 39 Välfärdsstaten vid vägs ände 39 Frihet ger förutsättningar 40 Den lilla världens trygghet 41 Den stora världens säkerhet En tryggad inkomst 43 Socialförsäkringarna 43 Pensioner Vård och stöd 47 Sjukvården 47 De handikappade 48 Äldreomsorg 49 Skyddsnätet 50 Alkohol och narkotika 50 Kunskaperna om livet Boende och familj 53 Bostäderna 53 Föräldrar och barn Rättstryggheten Kunskap och kultur 59 Kunskap, mognad och kompetens 59 Kultursamhället 62 Radio och TV 63 Religionen En bättre miljö Sverige i världen 69 Flyktingfrågan 71 Sveriges försvar och säkerhet 72 Bistånd för utveckling och säkerhet 74 2

3 1. Det fria samhällets värden Frihet Frihet för den enskilde, för människors gemenskaper och för vår nation är grunden för den politik som skall förnya och utveckla det svenska samhäl let. Friheten har värde i sig. Frihet förverkligas enbart när den är förenad med ansvar. Det är större frihet och personligt ansvarstagande som kan sätta mänskligt skapande i centrum för samhällsutvecklingen och göra Sverige till ett ledande välfärds- och företagarland. Moderata Samlingspar tiet vill med stöd i sitt idéprogram och i detta handlingsprogram gå i täten för en sådan samhällsutveckling som baserar sig både på politiska beslut och på värderingar som ger det civila samhället styrka. I Sverige har den enskildes frihet att forma sitt liv under lång tid fått stå tillbaka för föreställningen att välfärd, trygghet och lycka bäst säkras ge nom den politiska maktens försorg. Många av de problem som präglar dagens svenska samhälle - maktlöshet, främlingskap, svag framtidstro och bristande tilltro till den egna förmågan - bottnar i att den politiska makten tillåtits växa på bekostnad av den enskildes frihet och ansvar. Därigenom har vår samhällsekonomi under åtskilliga decennier urholkats genom allt för stora offentliga utgifter och lån som motverkar såväl företagande och sysselsättning som ekonomisk till växt. Det har lett till en arbetslöshet som inte hör hemma i det svenska samhället. Under 1990-talet måste denna utveckling vändas. Ökad frihet och ökat personligt ansvar är nödvändiga för att ge människor kraft, gemenskap och tillförsikt inför framtiden. Varje medborgare måste tillförsäkras rätten att själv styra och ta ansvar för sitt liv och sin tillvaro samt rätten att ensam och i frivillig samverkan med andra forma sitt liv. Friheten ger inga garantier men den ger alla möjlighet att söka förverkliga sina drömmar och förhoppningar. Utveckling och förändring sker bäst genom att många enskilda, var för sig och i olika gemenskaper, kan pröva nya lösningar. 3

4 Frihet är rätten att forma sitt liv efter egna värderingar och drömmar. Med denna frihet följer ett stort ansvar för den egna tillvaron och för den egna materiella tryggheten. Följaktligen är arbete, sparande och personlig förkovran grundläggande värden i ett fritt samhälle. Ekonomisk frihet är av central betydelse för människors möjlighet till självförverkligande. Det behövs politiska beslut i varje samhälle men all styrning med hjälp av offentlig makt bygger på begränsad kunskap och riskerar att leda fel. Att utforma övergripande planer för de enskilda medborgarna, för samhälls livet eller för ekonomin är varken önskvärt eller möjligt. Goda avsikter är ingen garanti för goda resultat. Politisk maktutövning skall inriktas på att lägga fast spelregler inom vars ramar den mänskliga friheten kan verka. Gemenskap Genom språk, kultur och samarbete utvecklar vi våra personligheter och blir delaktiga i större mänskliga sammanhang. Vi inlemmas i en tradition och en social situation. Vi får en historia och vi får möjligheter att förstå vår samtid. I de personliga kontakterna med dem som står oss nära - familjemedlemmar, släktingar, vänner, församlingsmedlemmar, arbetskam rater - upplever vi det som gör livet värt att leva. Där formas vi både till samhällsvarelser och till självständiga, reflekterande individer. Den enskil da människan får tillhörighet och identitet och får uppbära ansvar och förtroende. I den lilla världen är ingen utbytbar. Mitt i Sveriges materiella rikedom har det vuxit fram en fattigdom i form av mänsklig ensamhet och rotlöshet. Den offentliga sektorns expansion har varit snabb och har gradvis försvagat människors relationer till varandra och trängt undan medborgarnas egna ansvarstagande. Vi har blivit allt mindre beroende av varandra och allt mer beroende av stat och kommun. För varje individ är det av betydelse att höra hemma i vitala gemenskaper med allt vad det innebär av åtaganden och beroenden. När en människa inte längre behöver andra finner hon också snart att andra inte behöver henne. I frånvaron av konkret ansvar försvagas banden människor emellan. Generationerna glider ifrån varandra. Rotlösheten växer. En av 1990-talets viktigaste politiska uppgifter är att skapa goda förutsättningar för starka gemenskaper. De starka banden i den lilla världen, i mötet mellan människor, gör det möjligt och naturligt att ta hand om svåra situationer, där marknadslös ningar skulle kännas anonyma eller bli allt för dyra och det offentliga sak nar förmåga att göra en insats. Varken marknadens tjänster eller offentliga strukturer kan ersätta människors personliga insatser, kärlek, vänskap och omtanke. Närheten och styrkan i relationerna ger den lilla världen dess kraft men kan i vissa situationer också göra att den känns trång och fjättrande. Den enskildes frihet måste alltid värnas genom valfrihet, väl fungerande mark nader och ett rättssystem som slår vakt om individens fri- och rättigheter. Kombina- 4

5 tionen av frihet och gemenskap ger individen möjlighet att leva ett liv där rörlighet och förankring växelverkar. Den lilla världen behöver ekonomisk frihet, fri företagsamhet och låga skatter. Det är så den vinner sitt ekonomiska oberoende. En vital småföretagsamhet stärker den lilla världen. Småföretaget, inte minst familjeföretaget, verkar i gränslandet mellan den lilla världen och marknaden. Det bidrar med ekonomiska insikter, resurser och självständighet i ena riktning en; långsiktighet, medmänskligt engagemang och ansvarstagande i den andra. Friheten kräver en väl skyddad rätt till personligt ägande. Väl definierade, respekterade och konstitutionellt skyddade äganderätter är nödvändiga inte bara för marknadernas utan också för de frivilliga gemenskapernas stabilitet. Egendom ger förankring i såväl rum som tid. Ägandet binder människor samman kring gemensamma projekt, utgör det materiella ut trycket för gemensamt ansvar och är en nödvändig förutsättning för indi viders och gemenskapers oberoende. Medborgarskap Samhället behöver en stark övergripande kraft för att upprätthålla sin inre trygghet och skyddet mot yttre hot. Samhället behöver staten. Staten skall vara stark på de områden där människor enskilt eller i frivillig samverkan inte kan lösa de uppgifter som måste lösas. Men staten skall inte göra det som andra på frivillig väg kan göra lika bra eller bättre. Frihet är nära förknippad med gemenskap - men också med medborgarskap. I ett fritt samhälle är det naturligt för människor att ta aktiv del i besluten kring det genuint gemensamma, genom förtroendemannaskap eller genom att följa med i debatten, hålla sig informerade och ge sin mening till känna. Ett samhälle där den enskilde medborgarens engagemang har blivit överflödigt på grund av att allt mer hanteras av det offentliga löper stor risk att förlora det grundläggande samförstånd som håller samhället sam man. Det behövs ett ökat medborgarengagemang i den svenska demokratin. Demokrati sträcker sig utöver majoritetsbeslut. Demokrati förutsätter del aktighet och deltagande. Det går att göra stora insatser för det allmänna goda även som privatperson eller som medlem av en ideell organisation. Det är viktigt med goda möjligheter till nära och förtroendefulla kontakter mellan väljare och valda. Demokratin skall präglas av respekt för den enskildes fri- och rättigheter. Det behövs en kraftfull konstitution, som begränsar den offentliga maktutövningen till det som måste beslutas gemensamt och som klargör det civila samhällets rättigheter. I det fria samhällets konstitution skall sam vetets, åsikternas, opinionsbildningens och trons frihet, liksom näringsfri het och enskild äganderätt, garanteras. 5

6 En sådan begränsad men stark stat är nödvändig för utvecklingen av allsidighetens samhälle, ett samhälle där frihet råder och mänsklig verksam het har rätt och möjlighet att utvecklas och växa på sina egna villkor. En sådan stat är också aktiv i samarbetet med andra demokratier. Den nationella tillhörigheten är en av individens förankringar i tillvaron, men inte den enda. Vi hör som människor samman med grupper som är såväl mindre som större än den egna nationen. Slutenhet och misstänksamhet mot människor och länder utanför Sveriges gränser hör inte hemma i fria medborgares gemenskap. Sverige skall vara öppet för impulser utifrån. Gemensamma traditioner och gemensamma intressen gör ett aktivt svenskt engagemang i det europeiska samarbetet för frihet över gränserna angeläget och naturligt. Vår nation skall ta aktiv del i internationellt samarbete. 6

7 2. Allsidighetens samhälle I allsidighetens samhälle är den individuella friheten stor och den lilla världens gemenskaper oberoende och vitala. Politisk debatt och politiska be slut spelar en viktig roll men tillåts inte dominera hela samhället. Etik, ekonomi, konst, religion och vetenskap får utvecklas på sina egna villkor och enligt sina egna traditioner. Allsidighetens samhälle präglas av öppenhet, tolerans och frivillighet. Marknader och nätverk av gemenskaper borgar för mångfald och varia tion. Det finns en rad självständiga institutioner, medier och yrkesgrupper som skapar förutsättningar för bred och konstruktiv samhällsdebatt och en mångfald av lösningar och samarbetsformer. Idéer, människor och produk ter rör sig inom och över nationsgränserna. Efterkrigstidens politik har ofta syftat till att minska medborgarnas bero ende av varandra. I stället har deras beroende av det offentliga ökat. Insti tutioner som i andra länder är mer oberoende och därmed kan utgöra mer av en motkraft visavi politiken - universitet, kulturliv, kyrka, hjälporgani sationer - domineras och finansieras i Sverige oftast av det offentliga. Följ den har blivit likriktning, bristande vitalitet och att de mänskliga gemenskaperna gradvis urholkats. Staten har en viktig uppgift i det allsidiga samhället. Staten är den yttersta garanten för det nationella oberoendet, medborgarnas fri- och rättigheter och rättssäkerheten. Stat och kommun skall hantera det genuint gemensamma som ingen annan kan lösa lika bra eller bättre. Den politiska makten skall vara stark men ha begränsad räckvidd. Förståelsen av det vackra och det fula, det goda och det onda, religionens mys terier och vetenskapens gåtor, måste få utvecklas på sina egna villkor. Det samma gäller skapandet av välstånd och kultur. Allsidighetens samhälle förutsätter marknadsekonomi med fri prisbild ning, etableringsfrihet, fri företagsamhet, kontraktsfrihet och fri konkur rens. Det borgar för välstånd och möjligheter till personlig utveckling ge nom initiativ, företagande, fria yrkesval, medveten och övervägd konsum tion, sparande och investeringar. 7

8 Allsidighetens samhälle rymmer självständiga trossamfund, akademier, stiftelser och föreningar - men också vitala familjer, släktrelationer och vänskapsförhållanden. Allsidighetens samhälle låter sina medborgare pröva sig fram. En rad idéer och modeller och arbetsformer kan prövas parallellt utan krav på offentlig kontroll. Skatteuttaget måste vara lågt. Individer, gemenskaper och frivilliga institutioner skall ha kvar den största delen av de sammanlagda resurserna efter skatt för att kunna utvecklas efter egna villkor. I allsidighetens samhälle balanseras politikens hierarkiska maktutövning av de många områden som präglas av personliga nätverk och informella relationer. Det skapar större utrymme för att både mäns och kvinnors kompe tens bejakas och uppskattas. Den lilla världens solidaritet och den stora världens öppenhet formar ett samhälle där varken män eller kvinnor behöver göra avkall på sin identitet. De skilda erfarenheter, personligheter och kompetenser som präglar män och kvinnor tas tillvara så att jämställdhet dem emellan på vars och ens villkor kan förverkligas. Den kristna tron och kristendomens värden ger trygghet och förankring. Politik och religion har dock olika uppgifter och berör olika aspekter av det mänskliga livet. Trossamfund skall vara oberoende av staten. Forskningens och den högre utbildningens vitalitet gynnas bäst av akademisk frihet. Den främjar personlig utveckling och lägger grunden för ett kvalificerat offentligt samtal och en ökning av vårt välstånd. Universiteten och högskolorna bör bli mer självständiga i förhållande till staten. Ett brett utbud av tidningar, tidskrifter, radio och television skapar förutsättningar för en levande samhälls- och kulturdebatt. Radion och televisionen är ur principiell synvinkel inte annorlunda än till exempel tryckta medier och bör inte behandlas på annat sätt. Etableringsfrihet skall råda på både radio- och TV-området. Inga medier, vare sig en tidning, en radio station eller en TV-kanal skall genom den offentliga maktens försorg ges dominerande ställning. Såväl tidningar som etermedia skall stå fria från staten. Presstödet avvecklas. Folkrörelser, organisationer och föreningsliv bör liksom medierna stå fria och oberoende från den politiska makten. Föreningslivet bör i så liten utsträckning som möjligt vara beroende av det offentliga. Partistödet bör med detta som grund minskas och reformeras. I Sverige skall det finnas tolerans för olika seder, religioner och livsstilar. Invandrarpolitiken skall syfta till integration, inte till segregation. Sär skilda regelsystem för olika befolkningsgrupper kan inte accepteras. Ett samhälle som erbjuder frihet och mångfald ger goda möjligheter för olika samhällsgrupper att bevara och utveckla sin kultur och sitt språk. 8

9 Alla skall leva enligt samma lagar och respektera andra medborgares frioch rättigheter. För svenskt medborgarskap skall krävas nöjaktiga kunskaper i svenska språket. Sverige skall vara ett öppet samhälle. Möjligheterna till rörlighet över gränserna, både ut ur och in i landet, skall vara goda inte bara för kapital, varor och tjänster, utan också för människor. 9

10 3. Sverige i Europa Sverige är fast förankrat i den europeiska traditionen. Genom århundradena har våra kontakter med de stora europeiska kulturnationerna varit täta, såväl kulturellt som kommersiellt, såväl vetenskapligt som andligt. Växelspelet med det övriga Europa har mer än någonting annat format vår kultur, våra seder och vårt språk. Att bredda och fördjupa ett Europasamarbete som syftar till frihet, fred och välstånd är en av de viktigaste politiska utmaningarna under 1990-talet. Drömmen om det enade Europa är också drömmen om att de krig, det förtryck och den fattigdom som vår världsdel ända in i vår tid har lidit under, eller levt i oro för, inte skall behöva återupplevas av någon. Europasamarbetet för individer och nationer närmare varandra, knyter täta nätverk av personliga, politiska och kommersiella relationer och minskar på så sätt utrymmet för misstänksamhet, fientlighet och konflikter. Totali tarismen och den aggressiva nationalismen kan inte växa sig starka i ett Europa som bygger på mångfald, öppenhet och förtroendefullt samarbete. När Europarådet bildades efter andra världskriget var det självklart för Sverige att gå med i dess arbete. I lika hög grad som då hör vi hemma i det vidgade och fördjupade europeiska samarbete som tar sin utgångspunkt i den Europeiska Gemenskapens integrationsprocess, förverkligandet av den inre marknaden och i arbetet på ett närmare samarbete inom ramen för Europeiska unionen. Att vinna tillträde till den inre marknaden, som bygger på de fyra friheterna - fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital - är viktigt men inte tillräckligt. Först som medlemsnation kan Sverige med samma rätt som andra nationer delta i det demokratiska europeiska samarbetet. Först så får Sverige medborgare med fullvärdig rösträtt i det nya Europa. Det är ett gemensamt europeiskt intresse, och i allra högsta grad ett svenskt, att samarbetet fördjupas. Det fördjupade samarbetet öppnar möjligheter till vidareutveckling och vård av den europeiska traditionens styrka: kristendomens och humanis mens respekt för det unika hos varje individ, förnuftets rätt att fritt utfors ka världen, det politiska samtalet, pluralismen, toleransen och den eko nomiska friheten. 10

11 Europasamarbetet reducerar betydelsen av nationsgränser och gör ny växt och nya framsteg möjliga. Det skapar förutsättningar för beslutsfattande och handling på de områden som är alleuropeiska utmaningar: Central- och Östeuropas fredliga omvandling och integration med det övriga Europa, vården av den öppna ekonomin, miljö- och migrationspolitiken. Samtidigt förblir det naturligt för Sverige att ge ett särskilt försteg till det nordiska samarbetet. Norden är inte bara vårt geografiska närområde. Vi har också ett särskilt gemensamt kultur- och språkarv, som måste hållas levande och förnyas. Förankringen i den gemensamma nordiska identite ten är viktig i en internationell värld. Samarbetet med våra närmaste gran nar kan intensifieras när vi liksom de blir medlemmar i Europeiska unio nen. Behovet av gränsöverskridande europeiskt samarbete är så omfattande att de inte kan mötas genom mellanstatliga lösningar utformade för varje en skilt problem eller ny möjlighet. Frestelserna för den enskilda nationen att ställa sig vid sidan om och hoppas på att andra skall ta itu med problemen och stå för kostnaderna blir lätt övermäktiga. Resultatet blir handlingsför lamning. Endast genom en beslutsför samarbetsorganisation kan de euro peiska nationerna vinna suveränitet att hantera de problem som är gräns lösa och som måste hanteras över gränserna. Ett sådant europeiskt samarbete behövs också för att möta alla de stora problem som är resultatet av det sovjetiska imperiet och de svårigheter som blivit uppenbara för alla efter dess sammanbrott. Europas enande Kommunismens avveckling och Sovjetväldets fall var nödvändiga förutsättningar för frihet och en fredlig utveckling i Europa. Det tillhör nu vår tids största utmaningar att underlätta övergången från kommunism till fri het, demokrati och marknadsekonomi. En demokratisk kultur liksom ett fritt samhälles ekonomiska, juridiska, politiska och sociala institutioner måste byggas från grunden. Så länge de gamla strukturerna finns kvar och nya inte har hunnit växa sig starka kommer de sociala och ekonomiska påfrestningarna att vara enorma. Det är därför av central betydelse att det europeiska samarbetet omfattar även de från socialismens förtryck och fattigdom befriade länderna. Hoppet om och möjligheten till fullvärdigt medlemskap i det europeiska samarbete som i dag är under snabb utveckling kommer att vara ett av de viktigaste medlen för att förankra de stater som lämnat socialismens för tryck bakom sig i demokratins och rättsstatens idéer. Europas stater måste bygga upp ett samarbete som ger varor från dessa länder tillträde till Väst europas marknader, underlättar västliga investeringar i deras ekonomier och som på ett konstruktivt sätt hanterar trycket från en ny tids folkvand ringar med människor som söker sig från fattigdom och våld. 11

12 Tillsammans måste Europas stater vara beredda till aktiva insatser i fredsbevarande eller miljöförbättrande syfte. Misslyckas Europas stater med att ge det europe iska samarbetet en politisk vision som gör detta möjligt riskerar man att permanenta Europas delning med allt vad det skulle innebära av mänskligt lidande och risker för öppna konflikter. Tillträde till de västeuropeiska marknaderna måste snarast garanteras. I avvaktan på att det politiska systemet, ekonomin och de sociala förhållan dena kan möjliggöra medlemskap i Europeiska unionen måste associa tionsformer som kan leda dit utvecklas. Medlemskap i EU måste vara ett realistiskt mål för nationer i öst, som på ett ansvarsfullt sätt tar itu med sin politiska, ekonomiska och sociala utveckling. Frihandel skall råda i hela Europa. Kunskapsöverföring och gemensamma initiativ i infrastrukturfrågor är exempel på åtgärder som ger positiva resultat. Sverige bör axla ett särskilt ansvar för våra grannländers Estland, Lettland och Litauen återkomst till det demokratiska och marknads ekonomiska Europa. Det europeiska samarbetet skall utvecklas Europeiska unionens beslutsprocesser skall vara öppna och demokratiska. Maktdelningen mellan ministerråd, parlament, kommission och domstol är nödvändig i en organisation som EU. Europaparlamentet skall stå för en folkligt förankrad kontroll av gemenskapens institutioner men skall inte ersätta de nationella parlamenten som fora för den demokratiska maktutövningen över Europas folk. Gemenskapens institutioner måste balansera varandra och fylla olika funktioner för att på bästa sätt kanalisera och ta hänsyn till medborgarnas önskemål och nationella intressen. Den demokratiska kontrollen och den gemensamma maktutövningen skall vara effektiv men också ta hänsyn till att medborgarnas direkta kontrollmöjligheter får en annan karaktär än vid den nationella maktutövningen. Beslutsfattandet skall utformas så att EU förblir en gemenskap av stater. Det Europeiska rådet och ministerrådet bör förbli samarbetets viktigaste fora för beslutsfattande. Europeiska rådet och ministerrådets ledamöter är som företrädare för nationella demokratiskt valda regeringar ansvariga in för sina medborgare och parlament. I ett Europa med många tiotals språk områden finns det naturliga begränsningar för den alleuropeiska samhälls debatt som skulle krävas för en folklig kontroll av ett Europaparlament med vittgående lagstiftande befogenheter. Europaparlamentets makt skall därför utövas gentemot EU:s institutioner och inte överta de nationella parlamentens ställning i den demokratiska processen. Det europeiska samarbetet måste ha betydande beslutskraft i de frågor som är genuint gränsöverskridande och gemensamma. Förverkligandet av 12

13 den inre marknaden, liksom kampen för den europeiska miljön och arbetet för en fredlig utveckling i Europa, kräver gemensamma beslut och handlingskraft. Det är angeläget att det europeiska samarbetet fördjupas genom en ekonomisk och monetär union. Därigenom tryggas och underlättas en fortsatt ekonomisk och politisk integration samtidigt som de nationella ekonomierna - främst de små ländernas - får en ökad stabilitet och utvecklingskraft. Sverige skall aktivt medverka till att samarbetet kan fördjupas genom vida re ekonomiskt och monetärt samarbete. Den fortsatta utvecklingen mot en ekonomisk och monetär union måste bygga på en sund ekonomisk ut veckling samt på att de nationella parlamenten kan ge sitt stöd till de fort satta stegen. Det europeiska samarbetet omfattar även säkerhetspolitik och utrikespoli tik. Det kalla krigets miljö med två block, som stod mot varandra, kommer att ersättas med en struktur där flera organisationer ge mensamt försöker möta de nya säkerhetspolitiska utmaningarna i Europa och i Europas närhet. Sverige bör på ett konstruktivt och öppet sätt delta i utformningen av en ny europeisk säkerhetsordning. Sveriges förmåga att självständigt värna sina gränser är ett sådant bidrag. Sverige spelar redan en aktiv roll i Europarådet och Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) och bör fullt ut delta i EUs utrikes- och säkerhets politiska arbete. Under 1990-talet kommer Sverige även att få ta ställning till deltagande i ett fördjupat militärt samarbete inom ramen för den väst europeiska unionen. Sveriges deltagande i ett sådant samarbete skall av göras utifrån våra egna säkerhetsintressen och vår vilja att bidra till en europeisk säkerhetsstruktur. Det är emellertid av såväl svenskt som ge mensamt intresse att få till stånd en utveckling, baserad på enhällighet, av den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken. En sådan utveckling bi drar till stabilitet och en tryggad fred i Europa. Det är väsentligt att den gemensamma europeiska beslutskraften stärks inom de områden som kräver gemensam handling. Men alla viktiga poli tiska frågor behöver och bör inte avgöras på gemensam nivå - lika litet som alla viktiga frågor i ett enskilt medlemsland bör avgöras på nationell nivå. Vår idé om det framtida Europa tar stöd i samma grundläggande värden som i övrigt präglar vår politik: öppenhet, förtroende och gemenskap lik som frihet från hämmande regleringar, skatter och byråkrati. Långtgående detaljreglering blir inte mer acceptabel för att besluten fattats på europeisk nivå. Den europeiska konstitutionen skall inte bara reglera hur och på vilken nivå beslut skall fattas utan också vilka områden som över huvud taget skall vara föremål för beslut på europeisk nivå. Subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen att ett beslut skall fattas så nära dem det berör som möjligt, är av central betydelse. Subsidiaritetsprincipen stadfästes i och med avtalet om en europeisk union, men bör konkretiseras ytterligare. Den skall syfta till att inga beslut skall fattas på en högre nivå än vad som är nödvändigt för sakfrågan lika väl som att inga beslut skall tas politiskt om inte detta på grund av frågans natur är nöd- 13

14 vändigt. De sociala frågorna bör företrädesvis behandlas på nationell och lokal nivå. Undantag bör alltid särskilt motiveras. Tilllämpningen av subsidiaritetsprincipen bör vara sådan att en fortsatt integrationsprocess gynnas. Den stimuleras av att utrymmet för variation och mångfald är stort. Ett gemensamt europeiskt medborgarskap är av värde för medborgarnas suveränitet och frihet och stärker den gemensamma demokratiska processen. Det klargör också de europeiska medborgarnas rätt att deltaga i beslutsfattandet på olika nivåer. 14

15 4. En demokratisk rättsstat Sverige skall vara en demokratisk rättsstat och en konstitutionell monarki. Den enskildes frihet och rätt skall vara grunden för den offentliga maktens utövning. Makten skall utövas under lagarna. De medborgerliga fri- och rättig heterna skall vara grundlagsfästa. Grundlagarna skall garantera det svenska statsskicket samt tillförsäkra medborgarna frihet och oberoende gentemot den politiska makten. Rätten till fri opinionsbildning, fri trosutövning, fri näringsverksamhet, organisationsfrihet och enskild egendom skall skyddas i grundlag. Det svenska konstitutionella systemet har under lång tid präglats av otillräcklig maktdelning. Enskilda medborgares rättssäkerhet har ibland setts som ett andra rangens värde, underordnat det parlamentariska majoritetsbeslutets omedelbara genomslag. Det har brustit i viljan att staka ut en privatsfär dit det offentliga icke äger tillträde. Det som borde vara den enskildes rättigheter har i många avseenden överlåtits åt organisationer, som givits en offentlig legitimitet utan motsvarande demokratiska förankring. Den enskildes möjlighet att hävda sin rätt har försvårats genom detta. Det offentligas åtaganden har samtidigt expanderat kraftigt. Det har skett genom att allt fler områden har kommit att styras av politiska beslut och allt fler har blivit beroende av det offentliga för sin verksamhet eller sitt uppehälle. Samtidigt har grundläggande offentliga åtaganden eftersatts. De offentliga investeringarna har minskat. De rättsvårdande myndigheternas och för svarsmaktens förmåga att lösa sina uppgifter har urholkats. Offentliga miljöer har tillåtits förfalla. Offentlig makt skall utövas för att sköta samhällets gemensamma angelägenheter. Staten skall skydda medborgare och nation mot yttre fiender och mot dem som hotar demokratin och rättsstaten. 15

16 Den offentliga makten skall skydda den enskilde mot brott och maktmiss bruk och upprätthålla hans rättigheter gentemot såväl andra personer som det offentliga självt. Stat och kommun bär ett yttersta ansvar för finansieringen av infrastruk tur, grundläggande utbildning och grundforskning, att kulturarvet förs vidare till kommande generationer och den enskildes sociala trygghet när andra trygghetssystem inte räcker till. Den enskildes rätt gentemot stat och kommun skall vara stark. Hans eller hennes ställning gentemot mäktiga organisationer skall på motsvarande sätt vara stark. Rätten att stå utanför en organisation skall grundlagsfästas. Kollektivanslutning till politiska partier skall ej få förekomma. Rättskipningen skall fullgöras av självständiga domare och domstolar. Rättstillämpning skall ske utifrån generella, allmängiltiga normer. Specialdomstolarna skall avskaffas och deras uppgifter överföras till det allmänna domstolsväsendet. Möjligheten till prövning av lagars förenlighet med grundlagen skall vara ett naturligt och därmed betydelsefullt inslag i det svenska rättsväsendet. Offentlighetsprincipen är viktig för öppenhet och kontroll av den offent liga makten. Sveriges riksdag skall spela en central roll för svenska folkets delaktighet i den gemensamma demokratiska processen i Europa. Sveriges regering ansvarar i allt internationellt samarbete inför Sveriges riksdag. Svenska medborgare får genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samma rättigheter och friheter som övriga medborgare i EG, däribland rätten att delta i lokalpolitiken, oberoende av medborgarskap. Så skall staten styras Sveriges riksdag stiftar lag. Riksdagens ledamöter skall utses i fria, proportionella och hemliga val, där varje myndig svensk medborgare äger rätt att rösta. Riksdagen skall ha 249 ledamöter. Inslaget av personval skall vara stort. Väljarna skall ha reell möjlighet att påverka vem som skall företräda dem i riksdagen. Det skall vara fyra år mellan riksdagsval. Om mandatperioden av något skäl bryts, skall nyvalet inleda en ny period om fyra år. Val till Europaparlamentet skall vara proportionella med en fyraprocentsspärr som i riksdagsvalen. Hela landet skall utgöra en valkrets. Svenska EG-kommissionärer och domare i EGs domstol skall utses av regeringen. Riksdagen skall stifta lag, anta statsbudget, besluta om skatter samt utöva effektiv och fortlöpande kontroll av regeringens maktutövning. Lagstift ningen 16

17 skall vara precis och användningen av ramlagstiftning begränsas. Retroaktiv lagstiftning till den enskildes nackdel skall inte förekomma. Budgetprocessen utformas så att riksdagen kan ta ställning till klara och alternativa budgetförslag. Riksdagens Europaanknutna arbete skall bedrivas i respektive utskott och i en särskild rådgivande nämnd. Ett separat Europautskott riskerar att få en särskild position mellan riksdag och regering och urholka riksdagens roll och kontrollfunktion. Riksdagen skall själv fatta beslut om det som rör Sverige och som inte rör det gemensamma. Myndigheterna skall vara fristående och utöva sina arbetsuppgifter under lagarna. Myndigheternas styrelser skall tillsättas utifrån kompetens och oväld, inte utifrån parlamentarisk eller korporativ representativitet. Myndigheternas antal skall minskas och deras reglerande makt begränsas. Myndighetsbeslut skall alltid kunna överklagas. Den enskilde skall få skäligt skadestånd vid felaktig myndighetsutövning, inklusive skattemål. Den enskildes integritet skall åtnjuta gott skydd. Det skall finnas noggrant angivet i lag vilka uppgifter om den enskilde som det allmänna har rätt att samla in och bearbeta. Uppgifter som samlas in för ett ändamål skall ej användas i andra sammanhang. Större obligatoriska uppgiftsinsamlingar av allmän karaktär, som till exempel folk- och bostadsräkningar, skall ej förekomma. Statens och kommunernas uppgifter Staten och kommunerna skall vara de två politiska nivåerna i Sverige. Landstingen avskaffas i och med att en ny finansiering av sjukvården, baserad på en allmän sjukvårdsförsäkring, införs. Deras arbetsuppgifter övertas av stat, kommun och civilt samhälle. Någon ny regional nivå med direkta val och beskattningsrätt skall ej införas. Vid behov sker samverkan över kommungränser på frivillig väg. Staten skall hantera frågor som angår hela nationen. Staten ansvarar ensam för Sveriges relationer med andra stater och för Sveriges internationella samarbete. Kommunerna skall koncentrera sig på sina kärnuppgifter. De skall svara för det lokala samhällets utveckling genom fysisk planering, infrastruktur och myndighetsutövning vad gäller sociala frågor och frågor som rör na tur- och stadsmiljö. Kommunerna skall ansvara för att grundläggande ut bildning samt insatser för social trygghet, när andra trygghetssystem inte förslår, kommer alla till del. 17

18 Men kommunernas ansvar för vissa verksamheter leder inte till att de själva måste utöva dem. Det som andra kan göra bättre eller lika bra skall inte en kommun göra i egen regi. Staten har ansvar för tillgången till utbildning samt för att grundläggande försäkringssystem för sjukdom, sjukvård, arbetslöshet och arbetsskador omfattar alla. Den kommunala beslutskompetensen och det kommunala ansvaret skall vara väl definierade. Riksdagen skall inte därutöver ålägga kommunerna nya uppgifter. Ambitionsnivå och utformning av kommunens tjänster skall i huvudsak vara beroende av lokala överväganden och inte detaljregleras i lag. Kommunernas verksamhet finansieras med egna skattemedel utan andra statliga bidrag än sådana som syftar till att kompensera för stora avvikelser i skattekraft och strukturellt betingade kostnader. Statligt stöd till medborgarnas välfärd skall gå till den enskil de och ej till kommunerna. Renässans för kommunal demokrati Det är i kommunerna som medborgarna har störst förutsättningar att engagera sig i i politiskt arbete, både som medborgare och som förtroendevalda. En precisering av kommunernas uppgifter ger kommunerna större utrym me att bestämma över egna angelägenheter. Samtidigt stärks den enskildes möjligheter till ett aktivt inflytande över de gemensamma angelägen heterna. Det aktiva engagemanget blir mer naturligt om kommunerna är små och besluten relevanta för alla kommuninvånare. Kommundelsnämnder kan inte ersätta det som naturligt kan ske i mindre kommuner. Den kommunala demokratin skall fördjupas. Fyraåriga mandatperioder införs med möjlighet att utlysa kommunala nyval. Den gemensamma valdagen avskaffas. Personvalsinslaget skall öka. Principen för fördelningen av uppdrag skall vara sådan att majoriteten till sätter centrala poster. Kommunala folkomröstningar bör vara ett viktigt inslag i den kommunala demokratin. Kommunernas skatteuttag skall minska. Mycket av det som i dag finansi eras via kommunalskatten kommer i stället att erbjudas av kommun eller privata alternativ och då finansieras via avgifter. Höjda kommunala avgif ter skall följas av sänkta skatter. Progressiva kommunala avgifter skall ej förekomma. I de fall kommunen är ensam producent av tjänster är det viktigt att tillse att ett ökat avgiftsuttag inte blir ett sätt för kommunen att expandera sin budget. I en tid då privata alternativ till kommunal verksamhet växer fram är det nödvändigt med ett näringsförbud för de verksamheter i kommunal egen regi som kan överlåtas åt privata entre prenörer. Risken är annars uppenbar att kommunernas möjlighet att styra sin egen upphandling innebär ett ensidigt gynnande av egna verksamheter. 18

19 En utveckling mot att kommunerna i företagsliknande former etablerar sig på konkurrensutsatta marknader, eller fortsätter i egen regi-verksamheten på områden där, privata alternativ kan uppstå, måste bestämt avvisas. Kommunal verksamhet, som inte är myndighetsutövning, skall upphandlas i konkurrens. Kommunala verksamheter skall endast i undantagsfall bolagiseras och då främst som förberedelse till att de privatiseras. Bedrivs en verksamhet redan i kommunal bolagsform är detta i allmänhet ett tecken på att den kan privatiseras. Vid bolagisering är det viktigt att säkerställa fortsatt med borgerlig insyn i verksamheten. 19

20 5. En fri ekonomi Den fria ekonomins förutsättningar Sverige skall vara en marknadsekonomi med enskild äganderätt, etableringsfrihet, avtalsfrihet, fri konkurrens, fri prisbildning, frihandel och rättssäkerhet. Vårt välstånd förutsätter framgångsrika företag och fram gångsrika företagare. Ekonomisk frihet innebär mångfald och möjligheter för individen att ge nom egna insatser - arbete, företagande, sparande, investeringar, utbildning - skapa ett bättre liv för sig själv och de sina. De ekonomiska drivkrafterna skall tas tillvara. Rätten att fritt sluta avtal gör det möjligt för medborgarna att genom samverkan och utan att fråga om lov förbättra sin situation. Ekonomisk frihet skapar förutsättningar för individuell frigörelse och social rörlighet. Den ekonomiska friheten väger lika tungt som andra medborgerliga fri- och rättigheter. Marknadsekonomin förutsätter enskilt ägande. Äganderätten har betydelse för ekonomins funktionsförmåga och ett från staten oberoende samhällsliv. Utan enskild egendom hamnar såväl enskilda som den lilla världens gemenskaper i ett direkt och ständigt beroende till staten. Andra rättigheter riskerar att förlora sin betydelse om det civila samhället inte kan skaffa sig de resurser som är nödvändiga för att rättigheterna skall kunna ta konkret gestalt. Den enskilda äganderätten och näringsfriheten skall vara grundlagsfästa. Det är viktigt att det enskilda ägandet inte är koncentrerat till några få händer, utan att det finns förutsättningar för alla medborgare att förvärva, förvalta och förmera egendom. Den ekonomiska politiken skall skapa förutsättningar för spritt personligt ägande. Olika former av individuella vinstdelningssystem skall uppmuntras. Lagar och regler bör utformas så att de främjar en ökning av personligt ägande i stället för institutionellt. Vinster från företagande skall inte låsas in genom skatteregler i det företag där de har tjänats in utan kunna komma till ny och produktiv användning i 20

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

ÄLDRE PROGRAM OCH MANIFEST VALMANIFEST FRAMTID I FRIHET

ÄLDRE PROGRAM OCH MANIFEST VALMANIFEST FRAMTID I FRIHET ÄLDRE PROGRAM OCH MANIFEST VALMANIFEST FRAMTID I FRIHET FRÅN 1982 FRAMTID I FRIHET Moderata Samlingspartiets viktigaste uppgift är att säkra en framtid i frihet för Sverige och dess medborgare. Frihet

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed.

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed. 1(3) DNR: SLU ua 2013.1.1.1-2727 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Arbetsmiljö Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Ledningskansliet Handläggare: Per Andersson Beslutsdatum: 2013-06-20

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Värdegrund. etisk. och

Värdegrund. etisk. och Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

2. Demokratins grunder.

2. Demokratins grunder. 2. Demokratins grunder. I en demokrati röstar medborgarna genom allmänna val som innebär instruktioner till de folkvalda oavsett partitillhörighet om hur landet ska styras. Detta är fastställt i grundlagen.

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN 6 STYRANDE PRINCIPER 1 I MEDBORGARENS TJÄNST 4VIKTIGA VÄRDEN Ansvar Respekt Demokrati Balans Engagemang Legalitet Objektivitet, saklighet och likabehandling Respekt Effektivitet och service Fri åsiktsbildning

Läs mer

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD 1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling För en hållbar utveckling Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm hållbar utveckling innebär att vi som lever nu ska kunna

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

RAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel

RAPPORT Ordföranden för diskussionscirkeln om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 8 maj 2003 (3.5) (OR. fr) CONV 730/03 CERCLE III 7 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel Konventsledamöterna Slutrapport

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

ÄLDRE PROGRAM OCH MANIFEST VALMANIFEST FRAMTID I FRIHET

ÄLDRE PROGRAM OCH MANIFEST VALMANIFEST FRAMTID I FRIHET ÄLDRE PROGRAM OCH MANIFEST VALMANIFEST FRAMTID I FRIHET FRÅN 1985 FRAMTID I FRIHET Sveriges ekonomi förbättras genom skattesänkningar, besparingar och frihetsreformer. Den ekonomiska tillväxten stimuleras,

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Äldre program och manifest. Valmanifest Framtidens idéer det bästa för sverige

Äldre program och manifest. Valmanifest Framtidens idéer det bästa för sverige Äldre program och manifest Valmanifest Framtidens idéer det bästa för sverige Från 1994 Innehåll Framtidens idéer Det bästa för Sverige 3 En tid av förändringar och framtidstro 4 De två utmaningarna 5

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer