Äldre program och manifest. program

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldre program och manifest. program"

Transkript

1 Äldre program och manifest HAndlings- program Från 1993

2 Innehåll 1. Det fria samhällets värden 3 Frihet 3 Gemenskap 4 Medborgarskap 5 2. Allsidighetens samhälle 7 3. Sverige i Europa 10 Europas enande 11 Det europeiska samarbetet skall utvecklas En demokratisk rättsstat 15 Så skall staten styras 16 Statens och kommunernas uppgifter 17 Renässans för kommunal demokrati En fri ekonomi 20 Den fria ekonomins förutsättningar 20 Ekonomi för hushållning 21 Förändringens ekonomi 22 Stärkt marknadsekonomi! Ekonomisk politik för tillväxt och välstånd 24 Lärdomarna från verkligheten 24 Stabilt penningvärde och låga skatter 25 Tillväxtens ekonomiska politik 25 Sänkta skatter Ett dynamiskt arbetsliv 29 Arbete för utveckling och trygghet 29 Kunskap och kompetens 30 Arbetsrätt för rörlighet 31 Lönebildningen 32 Arbetsmarknadspolitiken Företagandet i centrum 34 Fri företagsamhet 34 Svenskt jord- och skogsbruk 35 Riskkapital 35 Kommunikationsstruktur 36 Energi 37 Privatiseringar 37 Hela landet skall leva Frihet och trygghet 39 Välfärdsstaten vid vägs ände 39 Frihet ger förutsättningar 40 Den lilla världens trygghet 41 Den stora världens säkerhet En tryggad inkomst 43 Socialförsäkringarna 43 Pensioner Vård och stöd 47 Sjukvården 47 De handikappade 48 Äldreomsorg 49 Skyddsnätet 50 Alkohol och narkotika 50 Kunskaperna om livet Boende och familj 53 Bostäderna 53 Föräldrar och barn Rättstryggheten Kunskap och kultur 59 Kunskap, mognad och kompetens 59 Kultursamhället 62 Radio och TV 63 Religionen En bättre miljö Sverige i världen 69 Flyktingfrågan 71 Sveriges försvar och säkerhet 72 Bistånd för utveckling och säkerhet 74 2

3 1. Det fria samhällets värden Frihet Frihet för den enskilde, för människors gemenskaper och för vår nation är grunden för den politik som skall förnya och utveckla det svenska samhäl let. Friheten har värde i sig. Frihet förverkligas enbart när den är förenad med ansvar. Det är större frihet och personligt ansvarstagande som kan sätta mänskligt skapande i centrum för samhällsutvecklingen och göra Sverige till ett ledande välfärds- och företagarland. Moderata Samlingspar tiet vill med stöd i sitt idéprogram och i detta handlingsprogram gå i täten för en sådan samhällsutveckling som baserar sig både på politiska beslut och på värderingar som ger det civila samhället styrka. I Sverige har den enskildes frihet att forma sitt liv under lång tid fått stå tillbaka för föreställningen att välfärd, trygghet och lycka bäst säkras ge nom den politiska maktens försorg. Många av de problem som präglar dagens svenska samhälle - maktlöshet, främlingskap, svag framtidstro och bristande tilltro till den egna förmågan - bottnar i att den politiska makten tillåtits växa på bekostnad av den enskildes frihet och ansvar. Därigenom har vår samhällsekonomi under åtskilliga decennier urholkats genom allt för stora offentliga utgifter och lån som motverkar såväl företagande och sysselsättning som ekonomisk till växt. Det har lett till en arbetslöshet som inte hör hemma i det svenska samhället. Under 1990-talet måste denna utveckling vändas. Ökad frihet och ökat personligt ansvar är nödvändiga för att ge människor kraft, gemenskap och tillförsikt inför framtiden. Varje medborgare måste tillförsäkras rätten att själv styra och ta ansvar för sitt liv och sin tillvaro samt rätten att ensam och i frivillig samverkan med andra forma sitt liv. Friheten ger inga garantier men den ger alla möjlighet att söka förverkliga sina drömmar och förhoppningar. Utveckling och förändring sker bäst genom att många enskilda, var för sig och i olika gemenskaper, kan pröva nya lösningar. 3

4 Frihet är rätten att forma sitt liv efter egna värderingar och drömmar. Med denna frihet följer ett stort ansvar för den egna tillvaron och för den egna materiella tryggheten. Följaktligen är arbete, sparande och personlig förkovran grundläggande värden i ett fritt samhälle. Ekonomisk frihet är av central betydelse för människors möjlighet till självförverkligande. Det behövs politiska beslut i varje samhälle men all styrning med hjälp av offentlig makt bygger på begränsad kunskap och riskerar att leda fel. Att utforma övergripande planer för de enskilda medborgarna, för samhälls livet eller för ekonomin är varken önskvärt eller möjligt. Goda avsikter är ingen garanti för goda resultat. Politisk maktutövning skall inriktas på att lägga fast spelregler inom vars ramar den mänskliga friheten kan verka. Gemenskap Genom språk, kultur och samarbete utvecklar vi våra personligheter och blir delaktiga i större mänskliga sammanhang. Vi inlemmas i en tradition och en social situation. Vi får en historia och vi får möjligheter att förstå vår samtid. I de personliga kontakterna med dem som står oss nära - familjemedlemmar, släktingar, vänner, församlingsmedlemmar, arbetskam rater - upplever vi det som gör livet värt att leva. Där formas vi både till samhällsvarelser och till självständiga, reflekterande individer. Den enskil da människan får tillhörighet och identitet och får uppbära ansvar och förtroende. I den lilla världen är ingen utbytbar. Mitt i Sveriges materiella rikedom har det vuxit fram en fattigdom i form av mänsklig ensamhet och rotlöshet. Den offentliga sektorns expansion har varit snabb och har gradvis försvagat människors relationer till varandra och trängt undan medborgarnas egna ansvarstagande. Vi har blivit allt mindre beroende av varandra och allt mer beroende av stat och kommun. För varje individ är det av betydelse att höra hemma i vitala gemenskaper med allt vad det innebär av åtaganden och beroenden. När en människa inte längre behöver andra finner hon också snart att andra inte behöver henne. I frånvaron av konkret ansvar försvagas banden människor emellan. Generationerna glider ifrån varandra. Rotlösheten växer. En av 1990-talets viktigaste politiska uppgifter är att skapa goda förutsättningar för starka gemenskaper. De starka banden i den lilla världen, i mötet mellan människor, gör det möjligt och naturligt att ta hand om svåra situationer, där marknadslös ningar skulle kännas anonyma eller bli allt för dyra och det offentliga sak nar förmåga att göra en insats. Varken marknadens tjänster eller offentliga strukturer kan ersätta människors personliga insatser, kärlek, vänskap och omtanke. Närheten och styrkan i relationerna ger den lilla världen dess kraft men kan i vissa situationer också göra att den känns trång och fjättrande. Den enskildes frihet måste alltid värnas genom valfrihet, väl fungerande mark nader och ett rättssystem som slår vakt om individens fri- och rättigheter. Kombina- 4

5 tionen av frihet och gemenskap ger individen möjlighet att leva ett liv där rörlighet och förankring växelverkar. Den lilla världen behöver ekonomisk frihet, fri företagsamhet och låga skatter. Det är så den vinner sitt ekonomiska oberoende. En vital småföretagsamhet stärker den lilla världen. Småföretaget, inte minst familjeföretaget, verkar i gränslandet mellan den lilla världen och marknaden. Det bidrar med ekonomiska insikter, resurser och självständighet i ena riktning en; långsiktighet, medmänskligt engagemang och ansvarstagande i den andra. Friheten kräver en väl skyddad rätt till personligt ägande. Väl definierade, respekterade och konstitutionellt skyddade äganderätter är nödvändiga inte bara för marknadernas utan också för de frivilliga gemenskapernas stabilitet. Egendom ger förankring i såväl rum som tid. Ägandet binder människor samman kring gemensamma projekt, utgör det materiella ut trycket för gemensamt ansvar och är en nödvändig förutsättning för indi viders och gemenskapers oberoende. Medborgarskap Samhället behöver en stark övergripande kraft för att upprätthålla sin inre trygghet och skyddet mot yttre hot. Samhället behöver staten. Staten skall vara stark på de områden där människor enskilt eller i frivillig samverkan inte kan lösa de uppgifter som måste lösas. Men staten skall inte göra det som andra på frivillig väg kan göra lika bra eller bättre. Frihet är nära förknippad med gemenskap - men också med medborgarskap. I ett fritt samhälle är det naturligt för människor att ta aktiv del i besluten kring det genuint gemensamma, genom förtroendemannaskap eller genom att följa med i debatten, hålla sig informerade och ge sin mening till känna. Ett samhälle där den enskilde medborgarens engagemang har blivit överflödigt på grund av att allt mer hanteras av det offentliga löper stor risk att förlora det grundläggande samförstånd som håller samhället sam man. Det behövs ett ökat medborgarengagemang i den svenska demokratin. Demokrati sträcker sig utöver majoritetsbeslut. Demokrati förutsätter del aktighet och deltagande. Det går att göra stora insatser för det allmänna goda även som privatperson eller som medlem av en ideell organisation. Det är viktigt med goda möjligheter till nära och förtroendefulla kontakter mellan väljare och valda. Demokratin skall präglas av respekt för den enskildes fri- och rättigheter. Det behövs en kraftfull konstitution, som begränsar den offentliga maktutövningen till det som måste beslutas gemensamt och som klargör det civila samhällets rättigheter. I det fria samhällets konstitution skall sam vetets, åsikternas, opinionsbildningens och trons frihet, liksom näringsfri het och enskild äganderätt, garanteras. 5

6 En sådan begränsad men stark stat är nödvändig för utvecklingen av allsidighetens samhälle, ett samhälle där frihet råder och mänsklig verksam het har rätt och möjlighet att utvecklas och växa på sina egna villkor. En sådan stat är också aktiv i samarbetet med andra demokratier. Den nationella tillhörigheten är en av individens förankringar i tillvaron, men inte den enda. Vi hör som människor samman med grupper som är såväl mindre som större än den egna nationen. Slutenhet och misstänksamhet mot människor och länder utanför Sveriges gränser hör inte hemma i fria medborgares gemenskap. Sverige skall vara öppet för impulser utifrån. Gemensamma traditioner och gemensamma intressen gör ett aktivt svenskt engagemang i det europeiska samarbetet för frihet över gränserna angeläget och naturligt. Vår nation skall ta aktiv del i internationellt samarbete. 6

7 2. Allsidighetens samhälle I allsidighetens samhälle är den individuella friheten stor och den lilla världens gemenskaper oberoende och vitala. Politisk debatt och politiska be slut spelar en viktig roll men tillåts inte dominera hela samhället. Etik, ekonomi, konst, religion och vetenskap får utvecklas på sina egna villkor och enligt sina egna traditioner. Allsidighetens samhälle präglas av öppenhet, tolerans och frivillighet. Marknader och nätverk av gemenskaper borgar för mångfald och varia tion. Det finns en rad självständiga institutioner, medier och yrkesgrupper som skapar förutsättningar för bred och konstruktiv samhällsdebatt och en mångfald av lösningar och samarbetsformer. Idéer, människor och produk ter rör sig inom och över nationsgränserna. Efterkrigstidens politik har ofta syftat till att minska medborgarnas bero ende av varandra. I stället har deras beroende av det offentliga ökat. Insti tutioner som i andra länder är mer oberoende och därmed kan utgöra mer av en motkraft visavi politiken - universitet, kulturliv, kyrka, hjälporgani sationer - domineras och finansieras i Sverige oftast av det offentliga. Följ den har blivit likriktning, bristande vitalitet och att de mänskliga gemenskaperna gradvis urholkats. Staten har en viktig uppgift i det allsidiga samhället. Staten är den yttersta garanten för det nationella oberoendet, medborgarnas fri- och rättigheter och rättssäkerheten. Stat och kommun skall hantera det genuint gemensamma som ingen annan kan lösa lika bra eller bättre. Den politiska makten skall vara stark men ha begränsad räckvidd. Förståelsen av det vackra och det fula, det goda och det onda, religionens mys terier och vetenskapens gåtor, måste få utvecklas på sina egna villkor. Det samma gäller skapandet av välstånd och kultur. Allsidighetens samhälle förutsätter marknadsekonomi med fri prisbild ning, etableringsfrihet, fri företagsamhet, kontraktsfrihet och fri konkur rens. Det borgar för välstånd och möjligheter till personlig utveckling ge nom initiativ, företagande, fria yrkesval, medveten och övervägd konsum tion, sparande och investeringar. 7

8 Allsidighetens samhälle rymmer självständiga trossamfund, akademier, stiftelser och föreningar - men också vitala familjer, släktrelationer och vänskapsförhållanden. Allsidighetens samhälle låter sina medborgare pröva sig fram. En rad idéer och modeller och arbetsformer kan prövas parallellt utan krav på offentlig kontroll. Skatteuttaget måste vara lågt. Individer, gemenskaper och frivilliga institutioner skall ha kvar den största delen av de sammanlagda resurserna efter skatt för att kunna utvecklas efter egna villkor. I allsidighetens samhälle balanseras politikens hierarkiska maktutövning av de många områden som präglas av personliga nätverk och informella relationer. Det skapar större utrymme för att både mäns och kvinnors kompe tens bejakas och uppskattas. Den lilla världens solidaritet och den stora världens öppenhet formar ett samhälle där varken män eller kvinnor behöver göra avkall på sin identitet. De skilda erfarenheter, personligheter och kompetenser som präglar män och kvinnor tas tillvara så att jämställdhet dem emellan på vars och ens villkor kan förverkligas. Den kristna tron och kristendomens värden ger trygghet och förankring. Politik och religion har dock olika uppgifter och berör olika aspekter av det mänskliga livet. Trossamfund skall vara oberoende av staten. Forskningens och den högre utbildningens vitalitet gynnas bäst av akademisk frihet. Den främjar personlig utveckling och lägger grunden för ett kvalificerat offentligt samtal och en ökning av vårt välstånd. Universiteten och högskolorna bör bli mer självständiga i förhållande till staten. Ett brett utbud av tidningar, tidskrifter, radio och television skapar förutsättningar för en levande samhälls- och kulturdebatt. Radion och televisionen är ur principiell synvinkel inte annorlunda än till exempel tryckta medier och bör inte behandlas på annat sätt. Etableringsfrihet skall råda på både radio- och TV-området. Inga medier, vare sig en tidning, en radio station eller en TV-kanal skall genom den offentliga maktens försorg ges dominerande ställning. Såväl tidningar som etermedia skall stå fria från staten. Presstödet avvecklas. Folkrörelser, organisationer och föreningsliv bör liksom medierna stå fria och oberoende från den politiska makten. Föreningslivet bör i så liten utsträckning som möjligt vara beroende av det offentliga. Partistödet bör med detta som grund minskas och reformeras. I Sverige skall det finnas tolerans för olika seder, religioner och livsstilar. Invandrarpolitiken skall syfta till integration, inte till segregation. Sär skilda regelsystem för olika befolkningsgrupper kan inte accepteras. Ett samhälle som erbjuder frihet och mångfald ger goda möjligheter för olika samhällsgrupper att bevara och utveckla sin kultur och sitt språk. 8

9 Alla skall leva enligt samma lagar och respektera andra medborgares frioch rättigheter. För svenskt medborgarskap skall krävas nöjaktiga kunskaper i svenska språket. Sverige skall vara ett öppet samhälle. Möjligheterna till rörlighet över gränserna, både ut ur och in i landet, skall vara goda inte bara för kapital, varor och tjänster, utan också för människor. 9

10 3. Sverige i Europa Sverige är fast förankrat i den europeiska traditionen. Genom århundradena har våra kontakter med de stora europeiska kulturnationerna varit täta, såväl kulturellt som kommersiellt, såväl vetenskapligt som andligt. Växelspelet med det övriga Europa har mer än någonting annat format vår kultur, våra seder och vårt språk. Att bredda och fördjupa ett Europasamarbete som syftar till frihet, fred och välstånd är en av de viktigaste politiska utmaningarna under 1990-talet. Drömmen om det enade Europa är också drömmen om att de krig, det förtryck och den fattigdom som vår världsdel ända in i vår tid har lidit under, eller levt i oro för, inte skall behöva återupplevas av någon. Europasamarbetet för individer och nationer närmare varandra, knyter täta nätverk av personliga, politiska och kommersiella relationer och minskar på så sätt utrymmet för misstänksamhet, fientlighet och konflikter. Totali tarismen och den aggressiva nationalismen kan inte växa sig starka i ett Europa som bygger på mångfald, öppenhet och förtroendefullt samarbete. När Europarådet bildades efter andra världskriget var det självklart för Sverige att gå med i dess arbete. I lika hög grad som då hör vi hemma i det vidgade och fördjupade europeiska samarbete som tar sin utgångspunkt i den Europeiska Gemenskapens integrationsprocess, förverkligandet av den inre marknaden och i arbetet på ett närmare samarbete inom ramen för Europeiska unionen. Att vinna tillträde till den inre marknaden, som bygger på de fyra friheterna - fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital - är viktigt men inte tillräckligt. Först som medlemsnation kan Sverige med samma rätt som andra nationer delta i det demokratiska europeiska samarbetet. Först så får Sverige medborgare med fullvärdig rösträtt i det nya Europa. Det är ett gemensamt europeiskt intresse, och i allra högsta grad ett svenskt, att samarbetet fördjupas. Det fördjupade samarbetet öppnar möjligheter till vidareutveckling och vård av den europeiska traditionens styrka: kristendomens och humanis mens respekt för det unika hos varje individ, förnuftets rätt att fritt utfors ka världen, det politiska samtalet, pluralismen, toleransen och den eko nomiska friheten. 10

11 Europasamarbetet reducerar betydelsen av nationsgränser och gör ny växt och nya framsteg möjliga. Det skapar förutsättningar för beslutsfattande och handling på de områden som är alleuropeiska utmaningar: Central- och Östeuropas fredliga omvandling och integration med det övriga Europa, vården av den öppna ekonomin, miljö- och migrationspolitiken. Samtidigt förblir det naturligt för Sverige att ge ett särskilt försteg till det nordiska samarbetet. Norden är inte bara vårt geografiska närområde. Vi har också ett särskilt gemensamt kultur- och språkarv, som måste hållas levande och förnyas. Förankringen i den gemensamma nordiska identite ten är viktig i en internationell värld. Samarbetet med våra närmaste gran nar kan intensifieras när vi liksom de blir medlemmar i Europeiska unio nen. Behovet av gränsöverskridande europeiskt samarbete är så omfattande att de inte kan mötas genom mellanstatliga lösningar utformade för varje en skilt problem eller ny möjlighet. Frestelserna för den enskilda nationen att ställa sig vid sidan om och hoppas på att andra skall ta itu med problemen och stå för kostnaderna blir lätt övermäktiga. Resultatet blir handlingsför lamning. Endast genom en beslutsför samarbetsorganisation kan de euro peiska nationerna vinna suveränitet att hantera de problem som är gräns lösa och som måste hanteras över gränserna. Ett sådant europeiskt samarbete behövs också för att möta alla de stora problem som är resultatet av det sovjetiska imperiet och de svårigheter som blivit uppenbara för alla efter dess sammanbrott. Europas enande Kommunismens avveckling och Sovjetväldets fall var nödvändiga förutsättningar för frihet och en fredlig utveckling i Europa. Det tillhör nu vår tids största utmaningar att underlätta övergången från kommunism till fri het, demokrati och marknadsekonomi. En demokratisk kultur liksom ett fritt samhälles ekonomiska, juridiska, politiska och sociala institutioner måste byggas från grunden. Så länge de gamla strukturerna finns kvar och nya inte har hunnit växa sig starka kommer de sociala och ekonomiska påfrestningarna att vara enorma. Det är därför av central betydelse att det europeiska samarbetet omfattar även de från socialismens förtryck och fattigdom befriade länderna. Hoppet om och möjligheten till fullvärdigt medlemskap i det europeiska samarbete som i dag är under snabb utveckling kommer att vara ett av de viktigaste medlen för att förankra de stater som lämnat socialismens för tryck bakom sig i demokratins och rättsstatens idéer. Europas stater måste bygga upp ett samarbete som ger varor från dessa länder tillträde till Väst europas marknader, underlättar västliga investeringar i deras ekonomier och som på ett konstruktivt sätt hanterar trycket från en ny tids folkvand ringar med människor som söker sig från fattigdom och våld. 11

12 Tillsammans måste Europas stater vara beredda till aktiva insatser i fredsbevarande eller miljöförbättrande syfte. Misslyckas Europas stater med att ge det europe iska samarbetet en politisk vision som gör detta möjligt riskerar man att permanenta Europas delning med allt vad det skulle innebära av mänskligt lidande och risker för öppna konflikter. Tillträde till de västeuropeiska marknaderna måste snarast garanteras. I avvaktan på att det politiska systemet, ekonomin och de sociala förhållan dena kan möjliggöra medlemskap i Europeiska unionen måste associa tionsformer som kan leda dit utvecklas. Medlemskap i EU måste vara ett realistiskt mål för nationer i öst, som på ett ansvarsfullt sätt tar itu med sin politiska, ekonomiska och sociala utveckling. Frihandel skall råda i hela Europa. Kunskapsöverföring och gemensamma initiativ i infrastrukturfrågor är exempel på åtgärder som ger positiva resultat. Sverige bör axla ett särskilt ansvar för våra grannländers Estland, Lettland och Litauen återkomst till det demokratiska och marknads ekonomiska Europa. Det europeiska samarbetet skall utvecklas Europeiska unionens beslutsprocesser skall vara öppna och demokratiska. Maktdelningen mellan ministerråd, parlament, kommission och domstol är nödvändig i en organisation som EU. Europaparlamentet skall stå för en folkligt förankrad kontroll av gemenskapens institutioner men skall inte ersätta de nationella parlamenten som fora för den demokratiska maktutövningen över Europas folk. Gemenskapens institutioner måste balansera varandra och fylla olika funktioner för att på bästa sätt kanalisera och ta hänsyn till medborgarnas önskemål och nationella intressen. Den demokratiska kontrollen och den gemensamma maktutövningen skall vara effektiv men också ta hänsyn till att medborgarnas direkta kontrollmöjligheter får en annan karaktär än vid den nationella maktutövningen. Beslutsfattandet skall utformas så att EU förblir en gemenskap av stater. Det Europeiska rådet och ministerrådet bör förbli samarbetets viktigaste fora för beslutsfattande. Europeiska rådet och ministerrådets ledamöter är som företrädare för nationella demokratiskt valda regeringar ansvariga in för sina medborgare och parlament. I ett Europa med många tiotals språk områden finns det naturliga begränsningar för den alleuropeiska samhälls debatt som skulle krävas för en folklig kontroll av ett Europaparlament med vittgående lagstiftande befogenheter. Europaparlamentets makt skall därför utövas gentemot EU:s institutioner och inte överta de nationella parlamentens ställning i den demokratiska processen. Det europeiska samarbetet måste ha betydande beslutskraft i de frågor som är genuint gränsöverskridande och gemensamma. Förverkligandet av 12

13 den inre marknaden, liksom kampen för den europeiska miljön och arbetet för en fredlig utveckling i Europa, kräver gemensamma beslut och handlingskraft. Det är angeläget att det europeiska samarbetet fördjupas genom en ekonomisk och monetär union. Därigenom tryggas och underlättas en fortsatt ekonomisk och politisk integration samtidigt som de nationella ekonomierna - främst de små ländernas - får en ökad stabilitet och utvecklingskraft. Sverige skall aktivt medverka till att samarbetet kan fördjupas genom vida re ekonomiskt och monetärt samarbete. Den fortsatta utvecklingen mot en ekonomisk och monetär union måste bygga på en sund ekonomisk ut veckling samt på att de nationella parlamenten kan ge sitt stöd till de fort satta stegen. Det europeiska samarbetet omfattar även säkerhetspolitik och utrikespoli tik. Det kalla krigets miljö med två block, som stod mot varandra, kommer att ersättas med en struktur där flera organisationer ge mensamt försöker möta de nya säkerhetspolitiska utmaningarna i Europa och i Europas närhet. Sverige bör på ett konstruktivt och öppet sätt delta i utformningen av en ny europeisk säkerhetsordning. Sveriges förmåga att självständigt värna sina gränser är ett sådant bidrag. Sverige spelar redan en aktiv roll i Europarådet och Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) och bör fullt ut delta i EUs utrikes- och säkerhets politiska arbete. Under 1990-talet kommer Sverige även att få ta ställning till deltagande i ett fördjupat militärt samarbete inom ramen för den väst europeiska unionen. Sveriges deltagande i ett sådant samarbete skall av göras utifrån våra egna säkerhetsintressen och vår vilja att bidra till en europeisk säkerhetsstruktur. Det är emellertid av såväl svenskt som ge mensamt intresse att få till stånd en utveckling, baserad på enhällighet, av den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken. En sådan utveckling bi drar till stabilitet och en tryggad fred i Europa. Det är väsentligt att den gemensamma europeiska beslutskraften stärks inom de områden som kräver gemensam handling. Men alla viktiga poli tiska frågor behöver och bör inte avgöras på gemensam nivå - lika litet som alla viktiga frågor i ett enskilt medlemsland bör avgöras på nationell nivå. Vår idé om det framtida Europa tar stöd i samma grundläggande värden som i övrigt präglar vår politik: öppenhet, förtroende och gemenskap lik som frihet från hämmande regleringar, skatter och byråkrati. Långtgående detaljreglering blir inte mer acceptabel för att besluten fattats på europeisk nivå. Den europeiska konstitutionen skall inte bara reglera hur och på vilken nivå beslut skall fattas utan också vilka områden som över huvud taget skall vara föremål för beslut på europeisk nivå. Subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen att ett beslut skall fattas så nära dem det berör som möjligt, är av central betydelse. Subsidiaritetsprincipen stadfästes i och med avtalet om en europeisk union, men bör konkretiseras ytterligare. Den skall syfta till att inga beslut skall fattas på en högre nivå än vad som är nödvändigt för sakfrågan lika väl som att inga beslut skall tas politiskt om inte detta på grund av frågans natur är nöd- 13

14 vändigt. De sociala frågorna bör företrädesvis behandlas på nationell och lokal nivå. Undantag bör alltid särskilt motiveras. Tilllämpningen av subsidiaritetsprincipen bör vara sådan att en fortsatt integrationsprocess gynnas. Den stimuleras av att utrymmet för variation och mångfald är stort. Ett gemensamt europeiskt medborgarskap är av värde för medborgarnas suveränitet och frihet och stärker den gemensamma demokratiska processen. Det klargör också de europeiska medborgarnas rätt att deltaga i beslutsfattandet på olika nivåer. 14

15 4. En demokratisk rättsstat Sverige skall vara en demokratisk rättsstat och en konstitutionell monarki. Den enskildes frihet och rätt skall vara grunden för den offentliga maktens utövning. Makten skall utövas under lagarna. De medborgerliga fri- och rättig heterna skall vara grundlagsfästa. Grundlagarna skall garantera det svenska statsskicket samt tillförsäkra medborgarna frihet och oberoende gentemot den politiska makten. Rätten till fri opinionsbildning, fri trosutövning, fri näringsverksamhet, organisationsfrihet och enskild egendom skall skyddas i grundlag. Det svenska konstitutionella systemet har under lång tid präglats av otillräcklig maktdelning. Enskilda medborgares rättssäkerhet har ibland setts som ett andra rangens värde, underordnat det parlamentariska majoritetsbeslutets omedelbara genomslag. Det har brustit i viljan att staka ut en privatsfär dit det offentliga icke äger tillträde. Det som borde vara den enskildes rättigheter har i många avseenden överlåtits åt organisationer, som givits en offentlig legitimitet utan motsvarande demokratiska förankring. Den enskildes möjlighet att hävda sin rätt har försvårats genom detta. Det offentligas åtaganden har samtidigt expanderat kraftigt. Det har skett genom att allt fler områden har kommit att styras av politiska beslut och allt fler har blivit beroende av det offentliga för sin verksamhet eller sitt uppehälle. Samtidigt har grundläggande offentliga åtaganden eftersatts. De offentliga investeringarna har minskat. De rättsvårdande myndigheternas och för svarsmaktens förmåga att lösa sina uppgifter har urholkats. Offentliga miljöer har tillåtits förfalla. Offentlig makt skall utövas för att sköta samhällets gemensamma angelägenheter. Staten skall skydda medborgare och nation mot yttre fiender och mot dem som hotar demokratin och rättsstaten. 15

16 Den offentliga makten skall skydda den enskilde mot brott och maktmiss bruk och upprätthålla hans rättigheter gentemot såväl andra personer som det offentliga självt. Stat och kommun bär ett yttersta ansvar för finansieringen av infrastruk tur, grundläggande utbildning och grundforskning, att kulturarvet förs vidare till kommande generationer och den enskildes sociala trygghet när andra trygghetssystem inte räcker till. Den enskildes rätt gentemot stat och kommun skall vara stark. Hans eller hennes ställning gentemot mäktiga organisationer skall på motsvarande sätt vara stark. Rätten att stå utanför en organisation skall grundlagsfästas. Kollektivanslutning till politiska partier skall ej få förekomma. Rättskipningen skall fullgöras av självständiga domare och domstolar. Rättstillämpning skall ske utifrån generella, allmängiltiga normer. Specialdomstolarna skall avskaffas och deras uppgifter överföras till det allmänna domstolsväsendet. Möjligheten till prövning av lagars förenlighet med grundlagen skall vara ett naturligt och därmed betydelsefullt inslag i det svenska rättsväsendet. Offentlighetsprincipen är viktig för öppenhet och kontroll av den offent liga makten. Sveriges riksdag skall spela en central roll för svenska folkets delaktighet i den gemensamma demokratiska processen i Europa. Sveriges regering ansvarar i allt internationellt samarbete inför Sveriges riksdag. Svenska medborgare får genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samma rättigheter och friheter som övriga medborgare i EG, däribland rätten att delta i lokalpolitiken, oberoende av medborgarskap. Så skall staten styras Sveriges riksdag stiftar lag. Riksdagens ledamöter skall utses i fria, proportionella och hemliga val, där varje myndig svensk medborgare äger rätt att rösta. Riksdagen skall ha 249 ledamöter. Inslaget av personval skall vara stort. Väljarna skall ha reell möjlighet att påverka vem som skall företräda dem i riksdagen. Det skall vara fyra år mellan riksdagsval. Om mandatperioden av något skäl bryts, skall nyvalet inleda en ny period om fyra år. Val till Europaparlamentet skall vara proportionella med en fyraprocentsspärr som i riksdagsvalen. Hela landet skall utgöra en valkrets. Svenska EG-kommissionärer och domare i EGs domstol skall utses av regeringen. Riksdagen skall stifta lag, anta statsbudget, besluta om skatter samt utöva effektiv och fortlöpande kontroll av regeringens maktutövning. Lagstift ningen 16

17 skall vara precis och användningen av ramlagstiftning begränsas. Retroaktiv lagstiftning till den enskildes nackdel skall inte förekomma. Budgetprocessen utformas så att riksdagen kan ta ställning till klara och alternativa budgetförslag. Riksdagens Europaanknutna arbete skall bedrivas i respektive utskott och i en särskild rådgivande nämnd. Ett separat Europautskott riskerar att få en särskild position mellan riksdag och regering och urholka riksdagens roll och kontrollfunktion. Riksdagen skall själv fatta beslut om det som rör Sverige och som inte rör det gemensamma. Myndigheterna skall vara fristående och utöva sina arbetsuppgifter under lagarna. Myndigheternas styrelser skall tillsättas utifrån kompetens och oväld, inte utifrån parlamentarisk eller korporativ representativitet. Myndigheternas antal skall minskas och deras reglerande makt begränsas. Myndighetsbeslut skall alltid kunna överklagas. Den enskilde skall få skäligt skadestånd vid felaktig myndighetsutövning, inklusive skattemål. Den enskildes integritet skall åtnjuta gott skydd. Det skall finnas noggrant angivet i lag vilka uppgifter om den enskilde som det allmänna har rätt att samla in och bearbeta. Uppgifter som samlas in för ett ändamål skall ej användas i andra sammanhang. Större obligatoriska uppgiftsinsamlingar av allmän karaktär, som till exempel folk- och bostadsräkningar, skall ej förekomma. Statens och kommunernas uppgifter Staten och kommunerna skall vara de två politiska nivåerna i Sverige. Landstingen avskaffas i och med att en ny finansiering av sjukvården, baserad på en allmän sjukvårdsförsäkring, införs. Deras arbetsuppgifter övertas av stat, kommun och civilt samhälle. Någon ny regional nivå med direkta val och beskattningsrätt skall ej införas. Vid behov sker samverkan över kommungränser på frivillig väg. Staten skall hantera frågor som angår hela nationen. Staten ansvarar ensam för Sveriges relationer med andra stater och för Sveriges internationella samarbete. Kommunerna skall koncentrera sig på sina kärnuppgifter. De skall svara för det lokala samhällets utveckling genom fysisk planering, infrastruktur och myndighetsutövning vad gäller sociala frågor och frågor som rör na tur- och stadsmiljö. Kommunerna skall ansvara för att grundläggande ut bildning samt insatser för social trygghet, när andra trygghetssystem inte förslår, kommer alla till del. 17

18 Men kommunernas ansvar för vissa verksamheter leder inte till att de själva måste utöva dem. Det som andra kan göra bättre eller lika bra skall inte en kommun göra i egen regi. Staten har ansvar för tillgången till utbildning samt för att grundläggande försäkringssystem för sjukdom, sjukvård, arbetslöshet och arbetsskador omfattar alla. Den kommunala beslutskompetensen och det kommunala ansvaret skall vara väl definierade. Riksdagen skall inte därutöver ålägga kommunerna nya uppgifter. Ambitionsnivå och utformning av kommunens tjänster skall i huvudsak vara beroende av lokala överväganden och inte detaljregleras i lag. Kommunernas verksamhet finansieras med egna skattemedel utan andra statliga bidrag än sådana som syftar till att kompensera för stora avvikelser i skattekraft och strukturellt betingade kostnader. Statligt stöd till medborgarnas välfärd skall gå till den enskil de och ej till kommunerna. Renässans för kommunal demokrati Det är i kommunerna som medborgarna har störst förutsättningar att engagera sig i i politiskt arbete, både som medborgare och som förtroendevalda. En precisering av kommunernas uppgifter ger kommunerna större utrym me att bestämma över egna angelägenheter. Samtidigt stärks den enskildes möjligheter till ett aktivt inflytande över de gemensamma angelägen heterna. Det aktiva engagemanget blir mer naturligt om kommunerna är små och besluten relevanta för alla kommuninvånare. Kommundelsnämnder kan inte ersätta det som naturligt kan ske i mindre kommuner. Den kommunala demokratin skall fördjupas. Fyraåriga mandatperioder införs med möjlighet att utlysa kommunala nyval. Den gemensamma valdagen avskaffas. Personvalsinslaget skall öka. Principen för fördelningen av uppdrag skall vara sådan att majoriteten till sätter centrala poster. Kommunala folkomröstningar bör vara ett viktigt inslag i den kommunala demokratin. Kommunernas skatteuttag skall minska. Mycket av det som i dag finansi eras via kommunalskatten kommer i stället att erbjudas av kommun eller privata alternativ och då finansieras via avgifter. Höjda kommunala avgif ter skall följas av sänkta skatter. Progressiva kommunala avgifter skall ej förekomma. I de fall kommunen är ensam producent av tjänster är det viktigt att tillse att ett ökat avgiftsuttag inte blir ett sätt för kommunen att expandera sin budget. I en tid då privata alternativ till kommunal verksamhet växer fram är det nödvändigt med ett näringsförbud för de verksamheter i kommunal egen regi som kan överlåtas åt privata entre prenörer. Risken är annars uppenbar att kommunernas möjlighet att styra sin egen upphandling innebär ett ensidigt gynnande av egna verksamheter. 18

19 En utveckling mot att kommunerna i företagsliknande former etablerar sig på konkurrensutsatta marknader, eller fortsätter i egen regi-verksamheten på områden där, privata alternativ kan uppstå, måste bestämt avvisas. Kommunal verksamhet, som inte är myndighetsutövning, skall upphandlas i konkurrens. Kommunala verksamheter skall endast i undantagsfall bolagiseras och då främst som förberedelse till att de privatiseras. Bedrivs en verksamhet redan i kommunal bolagsform är detta i allmänhet ett tecken på att den kan privatiseras. Vid bolagisering är det viktigt att säkerställa fortsatt med borgerlig insyn i verksamheten. 19

20 5. En fri ekonomi Den fria ekonomins förutsättningar Sverige skall vara en marknadsekonomi med enskild äganderätt, etableringsfrihet, avtalsfrihet, fri konkurrens, fri prisbildning, frihandel och rättssäkerhet. Vårt välstånd förutsätter framgångsrika företag och fram gångsrika företagare. Ekonomisk frihet innebär mångfald och möjligheter för individen att ge nom egna insatser - arbete, företagande, sparande, investeringar, utbildning - skapa ett bättre liv för sig själv och de sina. De ekonomiska drivkrafterna skall tas tillvara. Rätten att fritt sluta avtal gör det möjligt för medborgarna att genom samverkan och utan att fråga om lov förbättra sin situation. Ekonomisk frihet skapar förutsättningar för individuell frigörelse och social rörlighet. Den ekonomiska friheten väger lika tungt som andra medborgerliga fri- och rättigheter. Marknadsekonomin förutsätter enskilt ägande. Äganderätten har betydelse för ekonomins funktionsförmåga och ett från staten oberoende samhällsliv. Utan enskild egendom hamnar såväl enskilda som den lilla världens gemenskaper i ett direkt och ständigt beroende till staten. Andra rättigheter riskerar att förlora sin betydelse om det civila samhället inte kan skaffa sig de resurser som är nödvändiga för att rättigheterna skall kunna ta konkret gestalt. Den enskilda äganderätten och näringsfriheten skall vara grundlagsfästa. Det är viktigt att det enskilda ägandet inte är koncentrerat till några få händer, utan att det finns förutsättningar för alla medborgare att förvärva, förvalta och förmera egendom. Den ekonomiska politiken skall skapa förutsättningar för spritt personligt ägande. Olika former av individuella vinstdelningssystem skall uppmuntras. Lagar och regler bör utformas så att de främjar en ökning av personligt ägande i stället för institutionellt. Vinster från företagande skall inte låsas in genom skatteregler i det företag där de har tjänats in utan kunna komma till ny och produktiv användning i 20

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Äldre program och manifest. Valmanifest Framtidens idéer det bästa för sverige

Äldre program och manifest. Valmanifest Framtidens idéer det bästa för sverige Äldre program och manifest Valmanifest Framtidens idéer det bästa för sverige Från 1994 Innehåll Framtidens idéer Det bästa för Sverige 3 En tid av förändringar och framtidstro 4 De två utmaningarna 5

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

ÄLDRE PROGRAM OCH MANIFEST VALMANIFEST FRAMTID I FRIHET

ÄLDRE PROGRAM OCH MANIFEST VALMANIFEST FRAMTID I FRIHET ÄLDRE PROGRAM OCH MANIFEST VALMANIFEST FRAMTID I FRIHET FRÅN 1985 FRAMTID I FRIHET Sveriges ekonomi förbättras genom skattesänkningar, besparingar och frihetsreformer. Den ekonomiska tillväxten stimuleras,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Värdegrund. etisk. och

Värdegrund. etisk. och Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program Internationelltoch säkerhetspolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM BORGENSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Uppdaterad senast februari 2012 Borgenspolicy 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups. Kompass till samhällskunskap 50 Maria Eliasson Gunilla Nolervik I din hand häller du ett läromedel frän Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet frän klassrummet. lärare och elever hjälper

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

FDP. Svensk. Rösta den 22 September.

FDP. Svensk. Rösta den 22 September. FDP Svensk Rösta den 22 September. Fyra goda år för Tyskland Tillsammans kan vi skapa något stort Den individuella friheten är grunden och kärnan i liberal politik. Vi, de liberala, skapar förutsättningar

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer