Innehållsförteckning Inledning... 3 Så använder du studiematerialet... 3 Gruppens storlek och sammansättning... 3 Regler i gruppen...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning Inledning... 3 Så använder du studiematerialet... 3 Gruppens storlek och sammansättning... 3 Regler i gruppen..."

Transkript

1 V I S Val I Sikte

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Så använder du studiematerialet... 3 Gruppens storlek och sammansättning... 3 Regler i gruppen... 4 Utvärdering - reflektion... 4 Del 1 Yttrandefrihet... 5 Vad är yttrandefrihet?... 5 Varför har vi yttrandefrihet?... 5 Lagen om yttrandefrihet... 5 Brott mot yttrandefrihet... 5 Att arbeta med värderingsövningar... 6 Fyra hörn... 6 Stolsövning... 7 Ja, nej eller kanske... 8 Del 2 Demokratiska processen... 9 Att arbeta med ordlistan... 9 Att spela demokratibingo... 9 Ordlista Del Del Del 3 Partipolitik Politiska partier Sveriges riksdagspartier Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet BILAGA 1. BILAGA 2. BILAGA 3. Hur styrs Sverige? (bild) Olika sätt att rösta på (bild) Förtidsröst (bild) 1

3 BILAGA 4. Rösta med bud (bild) BILAGA 5. Rösta i vallokal på valdagen (bild) BILAGA 6. Vad händer efter valet? (bild) BILAGA 7. Tipskuponger BILAGA 8. Tipspromenad nr. 1 BILAGA 9. Tipspromenad nr. 2 BILAGA 10. Frågesport 2

4 Inledning Dagens informationssamhälle ställer höga krav på tillgänglighet och på människors sätta att kommunicera. I och med detta ökar också kraven på vårt sätta att anpassa informationen så att den blir tillgänglig för alla i samhället. Detta studiematerial är till för dig som arbetar med målgruppen: människor som har psykiska-, intellektuella- och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet med detta studiematerial är att nå fram med information till målgruppen i frågor som rör yttrandefrihet, demokratiska processen och partipolitik med hopp om ökat valdeltagande för målgruppen. Studiematerialet kommer att bestå av tre delar: Del 1 Yttrandefrihet Del 2 Demokratiska processen Del 3 Partipolitik Så använder du studiematerialet Att leda dessa diskussionsgrupper bygger på flexibilitet och studiematerialet är ett verktyg för dig som ledare. Du som ledare har en betydande roll, att vara lyhörd och känna av stämningen i gruppen samt anpassa informationen efter deltagarnas behov, kunskapsnivå och förmåga. Det gäller även att möta deltagarnas frågor och förväntningar. Tanken är att man ska arbeta med de olika delarna i tur och ordning och att man arbetar med de olika delarna vid flera tillfällen. Stort ansvar ligger på dig som ledare att komma väl förberedd och påläst till varje tillfälle. Detta kan vara en svårighet i början när man inte vet vad gruppen har för förväntningar osv. I studiematerialetmaterialet kommer det att finnas rutor som stöd till dig som ledare. Rutorna kan innehålla: - länkar med mer information om ämnesområdet - var man hittar lättläst material om ämnesområdet - förslag på frågor eller påstående att diskutera - kortare filmer på internet som kan använda som diskussionsunderlag. Gruppens storlek och sammansättning Gruppdynamiken är viktig, att skapa en bra stämning ger förutsättningar för att förmedla information, möjlighet till frågor, diskussion och delaktighet. Vilket i sin tur kan leda till att man delar med sig av sina erfarenheter, ser möjligheter, finner lösningar och breddar sitt perspektiv. Det är viktigt att alla i gruppen känner sig delaktiga, blir sedda och får möjligheten att få uttrycka sin åsikt. För dig som ledare vore det kanske optimalt att arbeta med detta studiematerial med en grupp som befinner sig både intellektuellt och psykiskt på samma nivå men målgruppen har olika svårigheter. Detta kan upplevas som svårt för dig som ledare hur du ska anpassa informationen och övningarna men det finns också fördelar då målgruppen kan få ett större utbyte av varandra, vilket kan leda till större erfarenhetsutbyte. Lämplig storlek på gruppen är 3-10 deltagare men detta kan naturligtvis variera beroende på vilken arbetsplast du arbetar på. Även i detta avseende är det viktigt att vara flexibel. 3

5 Regler i gruppen Vid första tillfället kan det vara bra att komma överrens om vilka regler som gäller för gruppen, så att alla känner sig delaktiga. Till exempel: Att det som sägs där stannar där. Inget är rätt eller fel vid diskussionerna, fria åsikter. Tvinga ingen att svara, pass är också ett svar. Försök att uppmuntra alla att våga prata! Var beredd på att stoppa den som pratar mest. Att man inte kommenterar andras åsikter eller handlingar. Utvärdering - reflektion I slutet av varje tillfälle är det bra att genomföra någon enklare form av utvärdering muntligt, en form av reflektionsrunda. Till exempel kasta runt en boll och alla får säga vad de tycker om dagen. Du som ledare kan börja själv: - Hur var det? - Lärt sig något nytt? - Vill veta mer om något? - Blivit nyfiken på något? - Var det svårt? - osv. Detta är värdefull information för dig som ledare när ni ska fortsätta arbeta med materialet. Att tänka på: Var flexibel! Det är roligare om alla i gruppen är delaktig! Det är viktigt att alla får möjlighet att uttrycka sin åsikt! Om du inte kan svara på deras frågor, ta reda på det till nästa gång ni arbetar med studiematerialet. Ta paus, det bidrar till en social gemenskap i gruppen! Som ledare är det viktigt att se alla i gruppen, låt de bli sedda och hörda, då har du lyckats som ledare vilket visar sig i nöjda deltagare! Materialet har utarbetats och utvecklats av DIS (Delaktighet I Samhället)/Eskilstuna kommun/vuxenförvaltningen/arbete och Aktivitet under våren , VIS-Val I Sikte är ett steg för att pröva nya vägar för ökad delaktighet i samhället. 4

6 Del 1 Yttrandefrihet Första delen handlar om att träna sig i att uttrycka sin åsikt. Denna delen består av en kort introduktionstext som beskriver vad yttrandefrihet är för något och vad det innebär. Därefter följer flertalet värderingsövningar samt tips på läsvärda länkar och filmer som kan användas som diskussionsunderlag. Vad är yttrandefrihet? I Sverige har vi rätt att tycka och säga nästan vad vi vill. Vi har rätt att uttrycka oss i radio, i tv och på webben. I Sverige har vi något som heter Yttrandefrihetsgrundlagen och det är i den som det står om dessa rättigheter. I Yttrandefrihetsgrundlagen står det också om vad vi inte får göra till exempel får vi inte förtala eller kränka en annan människa 1. Varför har vi yttrandefrihet? Yttrandefriheten är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv eftersom det ger människor möjlighet att uttrycka sin åsikt och på så sätt förändra och påverka vårt samhälle. Lagen om yttrandefrihet I Sverige har vi fyra grundlagar: - Regeringsformen - Successionsordningen - Tryckfrihetsförordningen - Yttrandefrihetsgrundlagen 2. Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991 är Sveriges yngsta grundlag. Den har vuxit fram i takt med att nya medier har utvecklats. Yttrandefrihetsgrundlagen har stora likheter med tryckfrihetsförordningen 3. Ingen får censurera oss när vi genom debatt, i tal och/eller skrift vill vara med och förändra vårt samhälle. Myndigheter får inte granska och censurera det som sänds i radio, tv eller webben. Det finns dock undantag och det gäller film på bio, vilket är det enda massmedium som får förhandsganskas av staten 4. Brott mot yttrandefrihet Det finns alltså gränser när det gäller både tryck- och yttrandefrihetsbrott. Dessa gränser kan delas in i fyra olika kategorier: - Brott av beredskapslikande karaktär, till exempel landsförräderi. - Brott med hemliga uppgifter, till exempel spioneri. - Brott mot allmänna intressen, till exempel hets mot folkgrupp. - Brott mot enskilda, till exempel förtal 5. "Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser." Artikel 19 ur FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter 1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 Ibid 5 ( ) 5

7 Läs mer Att arbeta med värderingsövningar Att arbeta med värderingsövningar är både effektivt och roligt. Värderingsövningarna syftar till att klaragöra värderingar, stärka deltagarnas förmåga till kritiskt tänkande samt ge dem mod att våga handla och välja i enlighet med sin värdering. Deltagarna får möjlighet att: - tänka efter och ta ställning. - träna sig att uttrycka sin åsikt. - motivera sin ståndpunkt. - träna sig på att lyssna på andras tankar och argument. - reflektera och bearbeta sina värderingar och attityder. Det finns flera olika värderingsövningar som man kan använda sig av för att få människor att börja tänka och ta ställning till saker och ting, för att få igång en diskussion. I studiematerialet presenterar vi några övningar som man kan använda Fyra hörn, Stolsövning och Ja, nej, kanske. När ni gör värderingsövningarna och när deltagarna i gruppen tagit ställning till ett påstående så kan man som ledare fråga om någon vill motivera eller förklara varför de svarat som de gjort. Viktig är då att komma ihåg att det inte finns något rätt eller fel svar utan det handlar om att våga uttrycka sin åsikt och ta ställning. Fyra hörn Fyra hörn är en övning där deltagaren får välja ett hörn att ställa sig i som stämmer bäst överrens med sin egen åsikt. Ledaren presenterar tre olika åsikter, varje hörn representerar en åsikt, och det finns alltid ett öppet hörn där personen själv har möjlighet att komma med ett eget svar/åsikt. 1. Den godaste drycken för mig är: Kaffe The Saft Öppet hörn 2. Till eftermiddagsfikan väljer jag: Banan Kanelbulle Glass Öppet hörn 6

8 3. Jobbet för mig är: Något jag besöker varje dag Får Pengar från (lön) Tycker om Öppet hörn 4. På min fritid vill jag: Umgås med mina vänner Titta på tv Läsa en bok Öppet hörn 5. Jag tycker om: Musik Teater Lyssna på radio Öppet hörn 6. Jag tycker om: Häst Hund Katt Öppet hörn 7. Att uttrycka min åsikt är: Viktigt för mig Oviktigt för mig Spelar ingen roll Öppet hörn Stolsövning Man sätter stolar i en rund ring och så kommer ledaren med ett påstående, om någon/några deltagare tycker det stämmer in byter de stol. En stol skall alltid vara ledig. Alla som åker buss till jobbet... (BYTER STOL) Alla som äter frukt varje dag Alla som trivs på sitt arbete... Alla som tycker om djur Alla som tycker om att städa Alla som är nöjd med sina arbetskamrater på jobbet... Alla som känner till lagen om yttrandefrihet Alla som är nöjd med sin arbetshandledare på jobbet... Alla som trivs med sina arbetsuppgifter på jobbet... 7

9 Ja, nej eller kanske För att besvara frågorna gör man det med tecken. Ledaren visare tecknen som alla ska svara på frågorna med. Armarna rakt upp betyder JA, armarna i ner betyder NEJ, armarna i kors betyder KANSKE/VET EJ. Låt deltagrana testa alla tecknen så att de vet hur de ska gör. Ledaren läser upp påståenden och deltagrana besvara dem med tecknen. Jag ställer väckarklockan varje dag Jag tycker om när det regnar Våren är bättre än sommaren Yttrandefrihet är viktigt Jag trivs med mitt boende Alla behöver vänner Demokrati är viktigt Jag vågar uttrycka min åsikt på jobbet Jag tänker rösta i år, det är valår Film - korta filmsekvenser som kan användas som diskussionsunderlag 8

10 Del 2 Demokratiska processen Andra delen handlar om att få ökade kunskaper och en förståelse för den demokratiska processen. Denna delen består av en ordlista med ord som är viktiga att känna till när man pratar om den demokratiska processen. Förslag ges på hur man kan arbeta med ordlistan och hur ordlistan sedan blir en del i spelet demokratibingo. Efter ordlistan finns bilder, se bilaga 1-6,som kan användas som hjälp när en del ord eller situationer behöver förklaras och bli begripliga. Även i denna delen finns tips på läsvärda länkar och lättläst material. Att arbeta med ordlistan Ordlistan är indelad i två olika delar och varje del omfattar nio ord. Ni arbetar med en del av ordlistan åt gången. Gruppen går tillsammans igenom orden så att alla vet vad orden betyder efter genomgången. Förslagsvis skrivs de nio orden upp ostrukturerat på en whitebord eller på ett blädderblock och sedan går ledaren och deltagarna igenom ord efter ord. Kanske är det någon/några av deltagarna som vet vad orden betyder och kan förklara för de andra eller att flera deltagare tillsammans kan ge en beskrivning av vad orden betyder och ge exempel som tydliggör. Tanken med detta arbetsätt är att det ska leda till diskussion och delaktighet samt bidra till ökat ordförråd. När gruppen har arbetat sig igenom en av delarna i ordlistan är det dags att spela demokratibingo. Att spela demokratibingo Alla deltagare ritar upp en bingobricka på ett papper, tre gånger tre rutor. Efter detta skriver varje deltagare in de nio orden, från ordlistan som man precis gått igenom, på sin bingobricka (ett ord i varje ruta). Deltagarna skriver orden i den ordning de själva vill på bingobrickan. Därefter läser ledaren upp en kort text som innefattar alla de orden som gruppen precis har gått igenom. Tänk på att läsa texten sakta och tydligt. Genom texten sätts orden i ett sammanhang. När deltagrana hör orden så kryssar de på sin bingobricka och när någon får tre i rad ropar den BINGO. Ledaren fortsätter läsa hela texten och när spelet är slut har alla deltagare fyllt sin bingobricka. Läs mer Lättläst material (så här röstar du, bilder + text) (om regeringen och Regeringskansliet) 9

11 Ordlista Ordlistan är indelad i två delar och varje del består av nio ord som hör ihop med den demokratiska processen. Efter respektive del i ordlistan finns tillhörande text till demokratibingon. Del 1 Demokrati: Att det är folket som styr. Grundlag: Regler för landets statsskick som står över andra lagar. Ledamot: Medlem av en avgränsad grupp som ofta har beslutsrätt. Riksdagen har 349 ledamöter 6. Medborgare: Det är en person som innehar medborgarskap i ett visst land. Medborgarskap kallas också nationalitet. (Ett medborgarskap innebär att en människa hör hemma i ett visst land och har vissa rättigheter och skyldigheter gentemot det landet. Ofta innebär medborgarskapet att man har rösträtt i allmänna val men också skyldighet att exempelvis göra värnplikt. Rätt till skola och sjukvård kan man ha utan att vara medborgare i det land man bor i, men reglerna är olika i olika länder) 7. Parti: Definitionen av ett parti enligt regeringsformen är Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning. I praktiken är ett parti oftast en organisation med styrelse, medlemmar, partiprogram med mera. Ett parti räknas juridiskt som en ideell förening. Ett parti kan registrera sin partibeteckning (sitt partinamn) hos Valmyndigheten 8. Regeringen: Den myndighet som styr Sverige. Riksdagen: Sveriges högsta beslutande organ som valts av folket. Statschef: Den högste företrädaren för ett land. I Sverige är det kungen eller en regerande drottning som är statschef (statsöverhuvud). Statsminister: Leder regeringen och är chef för Regeringskansliet 9. Text till del 1 (att läsa när man spelar demokratibingo) Tänk på att läsa texten sakta och tydligt! Orden kan förekomma i texten i en annan böjningsform. Sverige har haft demokrati länge. Demokrati betyder framför allt att svenska medborgare väljer de ledamöter som de vill ha som representanter. Det betyder att de 349 ledamöterna beslutar i riksdagen åt medborgarna. En viktig del i demokratin är att det finns olika politiska partier att rösta på. Det parti som de flesta har röstat på kan bilda regering. Ofta bildar flera partier regering tillsammans. Ledamöterna röstar sedan om vem som ska bli Sveriges statsminister. Grundlagen regeringsformen säger att ingen regering kan styra Sverige om inte riksdagen vill det. Kungen är Sveriges statschef men har ingen makt ( ) 7 ( ) 8 ( ) 9 ( ) 10 Broschyr Sveriges riksdag på lättläst svenska. Stockholm. Riksdagens informationsenhet. 10

12 Del 2 Allmänna val: Val till bland annat riksdagen som hålls i hela landet. Debatter: Diskussioner mellan ledamöterna i riksdagens kammare. Mandat: Uppdraget att vara riksdagsledamot. Även plats i riksdagen. Mandatperiod: Annan benämning på valperiod. Valperioden är fyra år om den inte avbryts av ett extra val. Motion: Förslag till riksdagen från en eller flera ledamöter. Talman: Riksdagens främste företrädare, leder riksdagens arbete. Utskott: Är ett organ (kommitté eller avdelning) som förbereder ärenden som riksdagen ska besluta om. Valkrets: Geografiska områden som Sverige delas upp i vid val. Yttrandefrihet: Rätten att säga vad man vill 11. Text till del 2 (att läsa när man spelar demokratibingo) Tänk på att läsa texten sakta och tydligt. Orden kan förekomma i texten i en annan böjningsform. För att representativa demokratin ska fungera ska svenska medborgare välja representanter till riksdagen. Svenska medborgare väljer sina representanter vart fjärde år i allmänna val. Då väljer medborgarna också de personer som ska representera dem i kommuner, landsting och regioner. Yttrandefrihetsgrundlagen säger att alla människor får säga vad dem vill i radio, tv och på webben. Sverige är indelat i 29 valkretsar. En valkrets är ungefär lika stor som de län som valkretsen hör ihop med. Varje riksdagsledamot tillhör en valkrets. Efter valet när riksdagen samlas igen ska riksdagsledamöterna allra först välja en talman. Talmannen leder mötena i kammaren, där riksdagsledamöterna debatterar och beslutar. Talmannen ska inte vara med i debatterna och får inte rösta när ledamöterna ska fatta beslut. Ledamöterna får arbeta i riksdagen i fyra år och det kallas mandatperiod. Sedan blir det val igen. Ett mandat betyder samma sak som en plats i riksdagen. Man kan säga att utskott är som en liten riksdag eftersom alla partierna har platser i utskottet efter hur många platser de har i riksdagen. Alla ledamöter kan säga vad dem tycker om regeringens förslag genom att skriva motioner ( ) (gäller samtliga ord) 12 Broschyr Sveriges riksdag på lättläst svenska. Stockholm. Riksdagens informationsenhet. 11

13 Del 3 Partipolitik Tredje delen handlar om att skaffa sig kunskap kring partipolitik. Denna delen består av korta texter om de åtta partier som sitter i Sveriges riksdag. Vad står partierna för samt hur de ser på funktionshindrade. Även i denna delen finns det tips på läsvärda länkar och lättläst material samt filmer som kan användas som diskussionsunderlag och diskussionsfrågor. Som bilagor finns det även tipspromenader och frågesporter i ämnet, bilaga 7-10, de flesta svaren på frågorna finner man i texterna om partierna. Politiska partier Idag är det åtta partier i Sveriges riksdag och fyra av dem sitter med i regeringen som styr Sverige. Dessa fyra partierna är: Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna. Följande partier: Socialdemokraterna, Miljöpartier, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är inte med i Regeringen 13. Det finns flera andra partier också men för att komma in i riksdagen måste ett parti få minst fyra procent av rösterna. Det är svårt för ett nytt parti att få så många röster. Partibeteckningar som är registrerade till de olika valen riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige: Sveriges riksdagspartier Texterna som följer om de politiska partierna som representerar Sveriges riksdag står i bokstavordning efter partinamn och texterna är skrivna på lättläst. Läs mer Lättläst material ( ) 12

14 Centerpartiet Centerpartiet kallas också för Centern. Centerpartiet är med i regeringen. De styr landet tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Partiledare Annie Lööf Centerpartiet startade år Det var från början ett parti för människor som bodde på landet. Det var böndernas parti. Nu har Centern också blivit ett parti för folk i städerna. Partiet tycker att det är viktigt att människor får bestämma mycket själva. Partiet säger att det är företagen som ska ordna jobb åt människor, inte politiker. Därför är det viktigt att göra det lättare och billigare att ha företag i Sverige. Särskilt viktiga är de små företagen, tycker Centerpartiet. Hur ser Centerpartiet på funktionshindrade? Det ska vara enkelt att anställa en person med funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att ordna arbeten för dem som vill och kan jobba. De som har så svår funktionsnedsättning att de inte kan jobba ska ha rätt till lön från staten ( ) 13

15 Folkpartiet Folkpartiet är med i regeringen. De styr landet tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Folkpartiet startade år Det är ett liberalt parti. Partiledare Jan Björklund Det viktigaste för liberaler är människors frihet. De vill inte att staten ska bestämma så mycket. Skolan är en viktig fråga för Folkpartiet. Folkpartiet vill att det ska vara mer ordning i skolorna. Om föräldrarna vill ska eleverna få betyg från första klass. Folkpartiet vill att människor ska få välja mer. Gamla människor som bor på vårdhem ska få bestämma hur de vill leva. Hur ser Folkpartiet på funktionshindrade? Folkpartiet har nyss gjort ett förslag om en ny lag som säger att dålig tillgänglighet ska ses som diskriminering. Det är mycket viktigt. Vi försvarar lagen LSS. Vi vill göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att få jobb ( ) 14

16 Kristdemokraterna Kristdemokraterna är med i regeringen tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet. Kristdemokraterna startade De ville att religionen kristendom skulle vara viktig i samhället. Partiledare Göran Hägglund Man kan säga att Kristdemokraterna både är konservativa och liberala. Partiet vill behålla många traditioner. Människor ska vara fria att välja skolor och annat, tycker partiet. Kristdemokraterna säger ofta att familjen är mycket viktig. Men partiet tycker inte att homosexuella ska få gifta sig. Hur ser Kristdemokraterna på funktionshindrade? Alla människor är samma värde och alla människor är olika. Alla ska kunna vara med i samhället och ha ett bra liv. Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att jobba. Lönebidragen ska bli bättre. Staten ska ordna tio tusen jobb till personer med funktionsnedsättning ( ) 15

17 Miljöpartiet Miljöpartiet är inte med i regeringen. Partiet brukar samarbeta med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Miljöpartiet startade år Miljön är den viktigaste frågan för Miljöpartiet. De vill till exempel göra det lättare att resa med tåg och se till att det blir mer miljövänlig energi. Det måste bli billigare att leva på ett sätt som är bra för miljön, tycker Miljöpartiet. Språkrör Gustav Fridolin och Åsa Romson Miljöpartiet vill också att det ska bli lättare för människor att komma till Sverige för att arbeta. De invandrare som behöver stanna i Sverige ska få göra det. Hur ser Miljöpartiet på funktionshindrade? Alla människor har samma värde. Samhället är till för alla. Det ska märkas att det är så. Alla människor ska kunna leva ett bra liv. Det måste bli enklare att få information som alla kan förstå. Den som får problem ska veta var den kan få hjälp. Det kommer en ny lag som handlar om allt det här. Vi vill att den lagen ska bli så bra som möjligt ( ) 16

18 Moderaterna De senaste åren har partiet kallat sig Nya Moderaterna. Moderaterna är med i regeringen. Moderaterna har störst makt men de samarbetar med Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna i regeringen. Partiledare Fredrik Reinfeldt Moderaterna startade Från början var partiet konservativt. De ville inte att Sverige skulle förändras. Nu är partiet liberalt och talar ofta om hur viktigt det är att människor själva får bestämma. Den viktigaste frågan för Moderaterna är jobben. Moderaterna vill att alla som kan arbeta ska göra det. Den som jobbar ska betala mindre skatt än den som inte jobbar. Det ska vara billigt för företag att anställa människor, tycker partiet. Hur ser Moderaterna på funktionshindrade? Samhället måste hjälpa personer med funktionsnedsättning så att de kan välja hur de vill leva. Det behövs hjälp som är samma för många och hjälp som är olika för olika personer. Lagen om assistansersättning (LASS) är viktig. Lagen gör så att människor med svåra funktionshinder kan anställa sin egen assistent. Den gör det lättare för varje person att bestämma själv. 17

19 Lönebidrag hjälper många som inte kan ha ett vanligt jobb. Mer pengar har gått till det. Nu kan man också få lönebidrag om man har ett eget företag ( ) 18

20 Socialdemokraterna Socialdemokraterna har styrt Sverige längre än något annat parti. Men de senaste åtta åren har Socialdemokraterna inte varit med i regeringen. Partiet har tidigare samarbetat med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Partiledare Stefan Löfven Socialdemokraterna bildades år Det var ett parti som ville ha en demokratisk socialism. Staten skulle bestämma mer. Senare har partiet ändrat sig och låtit privata företag få mer makt. Jobben är Socialdemokraternas viktigaste fråga. Partiet vill satsa mycket pengar på att fler ska få jobb. Partiet lovar att unga inte ska behöva vara arbetslösa mer än 90 dagar. Socialdemokraterna vill ge mer pengar till skolorna. De vill bland annat göra klasserna mindre. Hur ser Socialdemokraterna på funktionshindrade? Personer med funktionsnedsättningar ska ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra. Vi vill göra det lättare för personer med funktionsnedsättningar att studera, arbeta och vara med i samhället. Dålig tillgänglighet ska ses som diskriminering. Diskriminering är olagligt. Lagen om stöd och service (LSS) är bra. Men det behövs en plan 19

21 för att ordna mer hjälpmedel som en del av vården ( ) 20

22 Sverigedemokraterna Partiet är inte med i regeringen. De andra partierna i riksdagen vill inte samarbeta med Sverigedemokraterna. Partiledare Jimmie Åkesson Sverigedemokraterna startade Många av dem som startade partiet hade tidigare varit med i rasistiska och nazistiska grupper. Nazister tycker inte att alla människor är lika mycket värda. Nu säger partiledaren Jimmie Åkesson att nazister inte längre är välkomna i partiet. Sverigedemokraterna tycker att Sverige tar emot för många invandrare. Partiet säger att många av problemen i Sverige beror på invandrarna. Hur ser Sverigedemokraterna på funktionshindrade? Vi föreslår att personer med funktionshinder ska få välja sina hjälpmedel. Vi vill satsa pengar på att göra tillgängligheten bättre. och att jobba mer med brukarorganisationer. Föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning ska ha rätt till hjälp av en särskild person, en koordinator ( ) 21

23 Vänsterpartiet Vänsterpartiet är inte med I regeringen. I förra valet samarbetade Vänsterpartiet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Partiledare Jonas Sjöstedt Vänsterpartiet startade år Det är ett socialistiskt parti. Partiet vill att skillnaderna mellan rika och fattiga ska minska. Det vill att kvinnor och män ska behandlas lika. Vänsterpartiet vill att fler flyktingar ska få komma till Sverige. Vänsterpartiet vill inte att företag ska tjäna pengar på vård och skolor. Miljön och jobben är andra viktiga frågor. Vänsterpartiet vill använda statens pengar till att ordna fler jobb. Partiet vill minska utsläppen så att miljön blir bättre. Hur ser Vänsterpartiet på funktionshindrade? Människor med funktionsnedsättning ska kunna vara med i samhället på samma sätt som andra. Fler behöver arbete och vi vill att fler ska kunna få jobb med lönebidrag. Dålig tillgänglighet ska ses som diskriminering. Det ska bli lättare att få hjälpmedel och personlig assistans så att människor med funktionsnedsättning kan leva ett liv som andra ( ) 22

24 Att diskutera: Varför ska man rösta? Har alla rätt att rösta? Är kvinnor mer demokratiska än män? Är demokrati bra för alla? Vad är demokrati? Får man säga/tycka vad man vill i Sverige? Vem styr värden? Vad är demokrati för dig? Finns det några brister med demokrati? Kan en person förändra världen? Finns åsikter som inte borde tolereras? Är alla människor lika mycket värda? Är demokrati det bästa sättet att styra ett land på? Män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp? Film - korta filmsekvenser som kan användas som diskussionsunderlag

25 HUR STYRS SVERIGE? BILAGA 1. STATEN Nationell nivå Riksdagen - Det finns 349 platser i Riksdagen. - Riksdagen representerar folket på nationell nivå. - Det parti som får flest röster får bilda regering. Ibland får flera partier bilda regering tillsammans. - Regeringen ska se till att det som Riksdagen beslutar om verkligen blir gjort. - Regeringens ledare är statsministern. Vad bestämmer Riksdagen över? Exempel: Riksdagen beslutar om statens pengar, stadsbudget. Om till exempel olika skatter. Riksdagen beslutar om nya lagar. LANDSTING Regional nivå Landstingsfullmäktige - I Sverige finns 20 landsting (inklusive regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland). - Landstinget styrs av politiker som folket har valt. - I varje landsting finns en Landstingsfullmäktige. - Landstingspolitiker fattar beslut i Landstingsfullmäktige. Vad bestämmer Landstingsfullmäktige över? Exempel: Landstingspolitikerna bestämmer över hälso- och sjukvården. KOMMUN Lokal nivå Kommunfullmäktige - I Sverige finns 290 kommuner. - Kommunerna styrs av politiker som folket har valt. - I varje kommun finns en Kommunfullmäktige. - Kommunpolitiker fattar beslut i Kommunfullmäktige. Vad bestämmer Kommunfullmäktige över? Exempel: Kommunalpolitikerna beslutar om kommunen ska bygga ett nytt badhus eller om man ska öppna en ny skola. Texten är tagen ifrån: ( ) 1

26 BILAGA 2. OLIKA SÄTT ATT RÖSTA PÅ Förtidsrösta Rösta i förtid innan valdagen. Rösta med bud Att en annan person tar med din röst till vallokalen eller till en lokal för förtidsröstning. Rösta i vallokal på valdagen Den 14 september går man till vallokalen som står på röstkortet för att rösta.

27 BILAGA 3. FÖRTIDSRÖSTA När kan jag förtidsrösta? Från den 27 augusti fram till valdagen, 14 september. Vad ska jag ta med? Ditt röstkort och id-handling. Var kan jag förtidsrösta i Eskilstuna? Du kan förtidsrösta på följande ställen i Eskilstuna: Stadshuset Årby bibliotek Stadsbiblioteket Lagerbergs bibliotek Medborgarkontoret Torshälla Oxen Torshälla finska förening Måsta Äng Mötesplats Nyfors Underhund Mälardalens Högskola Mötesplats Skiftinge Palatzet Mälarsjukhuset Mötesplats Fröslunda Fröet Coop Nära Arla Mötesplats Söder Skogsängen Ica Bron Kvicksund Mötesplats Alberga Mötesplats Kjula Tallgläntan Hällbybrunns IF Skogstorps IF Du kan förtidsrösta under deras ordinarie öppettider men avvikelser av öppettiderna för förtidsröstning kan förekomma.

28 BILAGA 4. RÖSTA MED BUD När kan jag rösta med bud? Du kan rösta med bud om till exempel du är sjuk eller har svårighet att komma iväg till vallokalen eller till lokal för förtidsröstning. Är det något jag behöver göra om jag ska rösta med ombud? Du behöver ett speciellt material för att rösta med bud. Detta material kan du hämta på ställen där man kan rösta, beställa på hos kommun eller partierna. I Eskilstuna kommun finns det kommunala ombud som kan rösta åt dig. Hur gör jag då? Du ringer

29 BILAGA 5. RÖSTA I VALLOKAL PÅ VALDAGEN Hur hittar jag till vallokalen? Om du har rätt att rösta kommer du att få ett röstkort med posten ungefär 3 veckor innan valdagen. På röstkortet står det vallokalens namn, adress och när det är öppet. Vad ska jag ta med? Id-handling.

30 BILAGA 6. VAD HÄNDER EFTER VALET? Klockan på valdagen öppnas valurnorna. Alla rösterna från valurnorna räknas en första gång. Resultatet från vallokalerna visas på: tidning radio tv Länsstyrelsen räknar rösterna igen. Först räknas rösterna till riksdagsvalet. Sedan räknas rösterna till kommunfullmäktige. Sist räknas rösterna till landstingsfullmäktige. Ungefär 10 dagar efter valdagen är alla resultat klara. Resultatet kan man se på Platserna i riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige delas ut. De personer som fått flest kryss på valsedlarna får de första platserna. Sedan får de andra personerna en plats i den ordning som deras namn står på valsedlarna. Texten är tagen ifrån: ( )

31 BILAGA 7: Tipskuponger

32 Fråga 1. BILAGA 8. Tipspromenad nr. 1 Vilket parti anser att personer med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra? 1. Moderaterna X. Socialdemokraterna 2. Miljöpartiet Plenisal är en sal där alla medlemmar av en politisk församling möts till förhandlingar. Ordet kommer från det latinska ordet plenar, det fulla. Riksdagen fattar sina beslut i plenisalen.

33 Fråga 2. Vilka partier anser att jobben är den viktigaste frågan? 1. Centerpartiet och Folkpartiet X. Socialdemokraterna och Moderaterna 2. Miljöpartiet och Vänsterpariet

34 Fråga 3. Vilket parti anser att familjen är viktig men tycker inte att homosexuella ska få gifta sig? 1. Centerpartiet X. Kristdemokraterna 2. Sverigedemokraterna

35 Fråga 4. Vilket parti vill att det ska vara lättare för människor att komma till Sverige för att arbeta? 1. Moderaterna X. Centerpartiet 2. Miljöpartiet

36 Fråga 5. Vilket parti försvarar Lagen om Stöd och Service (LSS)? 1. Folkpartiet X. Moderaterna 2. Socialdemokraterna

37 Fråga 6. Centerpartiet styr Sverige med.vilka partier? 1. Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet X. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpariet 2. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna Rosenbad Byggnaden har blivit något av en symbol för Sveriges regering. Här har statsministern sitt tjänsterum, regeringen sammanträder och presskonferenserna hålls i huset.

38 Fråga 7. Vilket parti tycker Sverige tar emot för många invandrare? 1. Miljöpartiet X. Sverigedemokraterna 2. Moderaterna Votering. Omröstning i kammaren då partierna är oense i en fråga.

39 Fråga 8. Vilket parti kallar sin partiledare för språkrör? 1. Vänsterpartiet X. Sverigedemokraterna 2. Miljöpartiet Voteringstavla, rösträknare.

40 Fråga 9. Vilket parti vill inte att företag ska tjäna pengar på vård och skolor? 1. Vänsterpartiet X. Moderaterna 2. Kristdemokraterna

41 Fråga 10. Vilket parti tycker att det ska vara enkelt att anställa en person med funktionsnedsättning? 1. Sverigedemokraterna X. Centerpartiet 2. Socialdemokraterna Rosenbads konferenscenter

42 Utslagsfråga: Hur många är dem politiska partierna i Riksdagen?

43 Rätt svar: Fråga 1. Vilket parti anser att personer med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra? 1. Moderaterna X. Socialdemokraterna 2. Miljöpartiet Fråga 2. Vilka partier anser att jobben är den viktigaste frågan? 1. Centerpartiet och Folkpartiet X. Socialdemokraterna och Moderaterna 2. Miljöpartiet och Vänsterpariet. Fråga 3. Vilket parti anser att familjen är viktig men tycker inte att homosexuella ska få gifta sig? 1. Centerpartiet X. Kristdemokraterna 2. Sverigedemokraterna Fråga 4. Vilket parti vill att det ska vara lättare för människor att komma till Sverige för att arbeta? 1. Moderaterna X. Centerpartiet 2. Miljöpartiet Fråga 5. Vilket parti försvarar lagen LSS- Lagen om stöd och service? 1. Folkpartiet X. Moderaterna 2. Socialdemokraterna Fråga 6. Centerpartiet styr Sverige med.vilka partier? 1. Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet X. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpariet 2. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Fråga 7. Vilket parti tycker Sverige tar emot för många invandrare? 1. Miljöpartiet X. Sverigedemokraterna 2. Moderaterna Fråga 8. Vilket parti kallar sin partiledare för språkrör? 1. Vänsterpartiet X. Sverigedemokraterna 2. Miljöpartiet Fråga 9. Vilket parti vill inte att företag ska tjäna pengar på vård och skolor? 1. Vänsterpartiet X. Moderaterna 2. Kristdemokraterna

44 Fråga 10. Vilket parti tycker att det ska vara enkelt att anställa en person med funktionsnedsättning? 1. Sverigedemokraterna X. Centerpartiet 2. Socialdemokraterna Utslagsfråga: Hur många är dem politiska partierna i Riksdagen? 8 partier (Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet)

45 Fråga 1. BILAGA 9. Tipspromenad nr. 2 Vem är Socialdemokraternas PARTILEDARE? 1. Stefan Löfven X. Stefan Löven 2. Stefan Löfkvist

46 Fråga 2. I vilket HUS sitter Jimmy Jansson ledare för Socialdemokraterna i Eskilstuna? 1. Värjan X. Företagens hus 2. Stadshuset

47 Fråga 3. I vilken STAD ligger Riksdagshuset? 1. Göteborg X. Stockholm 2. Malmö

48 Fråga 4. Hur många PARTIER finns det i Riksdagen? stycken X. 8 stycken 2. 9 stycken

49 Fråga 5. Vilken MÅNAD är det riksdagsval? 1. September X. Augusti 2. Oktober

50 Fråga 6. Hur många GRUNDLAGAR finns det i Sverige? 1. 5 stycken X. 4 stycken 2. 6 stycken

51 Fråga 7. Vad betyder ordet DEMOKRATI? 1. Att en diktator bestämmer X. Att det är folket som bestämmer 2. Att det är talmannen som bestämmer

52 Fråga 8. Vad heter Sveriges FINANSMINISTER? 1. Anders Berg X. Anders Lundh 2. Anders Borg

53 Fråga 9. Vem är Sveriges STATSCHEF? 1. Kronprinsessan Victoria X. Drottning Silvia 2. Kungen

54 Fråga 10. Fredrik Reinfeldt, för vilket PARTI är han ledare för och dessutom statsminister? 1. Moderaterna X. Folkpartiet 2. Centern

55 Utslagsfråga: Vilket ÅR blev Sverige medlem i den Europeiska Unionen, EU? 1 Januari Januari Januari 1996

56 Rätt svar: Fråga 1. Vem är Socialdemokraternas PARTILEDARE? 1. Stefan Löfven X. Stefan Löven 2. Stefan Löfkvist Fråga 2. I vilket HUS sitter Jimmy Jansson ledare för Socialdemokraterna i Eskilstuna? 1. Värjan X. Företagens hus 2. Stadshuset Fråga 3. I vilken STAD ligger Riksdagshuset? 1. Göteborg X. Stockholm 2. Malmö Fråga 4. Hur många PARTIER finns det i Riksdagen? stycken X. 8 stycken 2. 9 stycken Fråga 5. Vilken MÅNAD är det riksdagsval? 1. September X. Augusti 2. Oktober Fråga 6. Hur många GRUNDLAGAR finns det i Sverige? 1. 5 stycken X. 4 stycken 2. 6 stycken Fråga 7. Vad betyder ordet DEMOKRATI? 1. Att en diktator bestämmer X. Att det är folket som bestämmer 2. Att det är talmannen som bestämmer Fråga 8. Vad heter Sveriges FINANSMINISTER? 1. Anders Berg X. Anders Lundh 2. Anders Borg Fråga 9. Vem är Sveriges STATSCHEF? 1. Kronprinsessan Victoria X. Drottning Silvia 2. Kungen Fråga 10. Fredrik Reinfeldt, för vilket PARTI är han ledare för och dessutom statsminister? 1. Moderaterna X. Folkpartiet 2. Centern

57 Utslagsfråga: Vilket ÅR blev Sverige medlem i den Europeiska Unionen, EU? 1 Januari Januari Januari 1996

58 BILAGA 10: Frågesport Fråga 1. Vad heter denna byggnad?

59 Fråga 2. Vilket parti har denna symbol?

60 Fråga 3. Vad heter mannen på bilden?

61 Fråga 4. Vilket parti är Åsa Romson språkrör för?

62 Fråga 5. Vilket parti har denna blomma som symbol?

63 Fråga 6. Vad är detta för byggnad som ligger i Stockholm?

64 Fråga 7. Vilket parti har denna symbol?

65 Fråga 8. Vad heter han?

66 Fråga 9. Vad heter deras partiledare?

67 Fråga 10. Vilket parti har denna symbol?

68 Fråga 11. Vilket parti är han ledare för?

69 Fråga 12. Vad heter hon?

70 Fråga 13. Vad heter han?

71 Fråga 14. Vilket parti har denna symbol?

72 Fråga 15. Vad heter han?

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Val till Europaparlamentet 2009

Val till Europaparlamentet 2009 Lättläst information Val till Europaparlamentet 2009 Så här röstar du Innehåll Vad är EU?... 3 Valet i Sverige... 3 Vem får rösta?... 4 Vem röstar du på?... 5 Så här röstar du... 6 Du kan rösta före valet...

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012 Väljaropinion i samarbete med Metro April Löfven går hem, men inte Lööf Socialdemokraterna kan andas ut opinionen går åt deras håll igen. Dock ska man minnas att nu, så här i halvtid i en mandatperiod,

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011 Socialdemokraternas tullar på trogna Det är den lägsta noteringen någonsin för Socialdemokraterna. De har tappat var sjätte väljare på en månad maken till

Läs mer

Val till Europarlamentet

Val till Europarlamentet För mer demokrati Mitt val För mer demokrati Val till Europarlamentet Studiecirkeln»Mitt val«ger alla väljare möjlighet att bli delaktiga i den svenska demokratin! Mitt val Sida 3 Mitt val Det här är

Läs mer

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Miljöpartiet dubblat på ett år Det är tufft för Socialdemokraterna i hela landet och Skåne är inget undantag. Både riksdagsvalet och regionvalet sjunker

Läs mer

Lättläst om val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige 2014. Så här röstar du

Lättläst om val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige 2014. Så här röstar du Lättläst om val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige 2014 Så här röstar du Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valen år 2014. Du kan också läsa om vad du kan göra om du

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,

Läs mer

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009 Valet i fickformat Europaparlamentet 2009 Valet i fick format Europaparlamentet 2009 1 Val till Europaparlamentet 7 juni 4 Rösta på parti och person använd valsedeln rätt! 6 De som har rösträtt får röstkort

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever. Juli 2012

Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever. Juli 2012 ! Rödgrön röra eller glasklar opposition? - seminarium i Almedalen i samarbete med Retriever Juli 2012 Vad tycker väljarna? Varje månad frågar vi de som deltar i någon av YouGovs undersökningar vad de

Läs mer

Illustration: Peter Mattsson

Illustration: Peter Mattsson Illustration: Peter Mattsson 1. Omslag 2. Innehåll 3. Chefens sida 4. Vad är delaktighet 5. Hjälpmedel ett sätt att öka delaktighet 6. Delaktighet i arbetsgrupperna 7. Delaktighet i arbetsgrupperna 8.

Läs mer

Val 2010. Lättläst information. Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta.

Val 2010. Lättläst information. Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta. Lättläst information Val 2010 Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta. Du kan också läsa om hur du kan göra om du inte kan rösta på valdagen den 19 september.

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Resultat. Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna. Oktober 2014

Resultat. Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna. Oktober 2014 Resultat Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna Oktober Om undersökningen Undersökningens genomfördes i Demoskops slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa internetpanel, OnlinePanelen.

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

6. Att påverka i Sverige

6. Att påverka i Sverige Sveriges riksdag Foto: Melker Dahlstrand 6. Att påverka i Sverige Innehåll Demokratins bakgrund Demokratins utveckling i Sverige Det demokratiska systemet i Sverige EU Offentlig förvaltning Demokrati i

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Riksdag och Demokrati

Riksdag och Demokrati FACIT 1 Riksdag och Demokrati Instuderingsfrågor utifrån de tre serierna om Eva & Adam och foldern Riksdagen en kort vägledning. 1) Vad innebär det att demonstrera, och när kan det vara bra att användas?

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Bakgrund. Mattias Rådström Vice President Global Social Media & PR

Bakgrund. Mattias Rådström Vice President Global Social Media & PR #Matprat i Almedalen Electrolux sociala mediebarometer om matprat under Almedalsveckan Datum: 1 juli 2014 Mattias Rådström, VP Global Social Media & PR Bakgrund Vi är glada att presentera Electrolux barometer

Läs mer

VI I KARLSTAD KARIN JOBBAR MED VALET VAL- RÖSTA! VARJE DETALJ ÄR VIKTIG FRÅGOR OCH SVAR: SPECIAL HÄR KAN DU FÖRTIDSRÖSTA LOKALER OCH ÖPPETTIDER

VI I KARLSTAD KARIN JOBBAR MED VALET VAL- RÖSTA! VARJE DETALJ ÄR VIKTIG FRÅGOR OCH SVAR: SPECIAL HÄR KAN DU FÖRTIDSRÖSTA LOKALER OCH ÖPPETTIDER VI I KARLSTAD EN TIDNING FRÅN KARLSTADS KOMMUN TILL ALLA KARLSTADSBOR AUGUSTI 2014 VAL- SPECIAL HÄR KAN DU FÖRTIDSRÖSTA LOKALER OCH ÖPPETTIDER FRÅGOR OCH SVAR: ALLT DU BEHÖVER VETA OM VALET KARIN JOBBAR

Läs mer

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014 SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet Sveriges Televisions vallokalsundersökning bygger på enkätsvar från väljare vid vallokaler och förtida röstningslokaler. Resultaten är ovägda. Valu är SVT:s återkommande

Läs mer

Det digitala valet. juni 2014. Följ 2014 års digitala valrörelser med Notified och Springtime. Valrapport juni 2014

Det digitala valet. juni 2014. Följ 2014 års digitala valrörelser med Notified och Springtime. Valrapport juni 2014 Det digitala valet juni 2014 Följ 2014 års digitala valrörelser med Notified och Springtime. Valrapport juni 2014 Kungsgatan 37 PO Box 3295 SE-103 65 Stockholm +46 8 50 60 17 00 info@springtime.nu www.springtime.nu

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Bakgrund. Mattias Rådström Vice President Global Social Media & PR

Bakgrund. Mattias Rådström Vice President Global Social Media & PR #Matprat i Almedalen Electrolux sociala mediebarometer om matprat under Almedalsveckan Datum: 30 juni - 4 juli 2014 Mattias Rådström, VP Global Social Media & PR Bakgrund Vår matprats-baromenter ger dig

Läs mer

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet Demokrativerkstaden i klssrummet Lärarhandledning 3 Demokrativerkstaden i klassrummet Vad är Demokrativerkstaden i klassrummet? Demokrativerkstaden

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker

Läs mer

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Arbetet i kammare och utskott Bild 1. Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Den 14 september genomförs valen till kommun, landsting och riksdag. Samma dag har vi i Botkyrka en folkomröstning om frågan

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program

Läs mer

6. Att påverka i Sverige

6. Att påverka i Sverige Sveriges riksdag Foto: Melker Dahlstrand 6. Att påverka i Sverige Innehåll Vad är demokrati Demokratins utveckling Demokratins framväxt i Sverige Det demokratiska systemet i Sverige Sveriges fyra grundlagar

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Riksdagsval. Förhandsröstning 8 14.4.2015 Valdag söndagen den 19 april 2015. En lättläst broschyr

Riksdagsval. Förhandsröstning 8 14.4.2015 Valdag söndagen den 19 april 2015. En lättläst broschyr 2015 Förhandsröstning 8 14.4.2015 Valdag söndagen den 19 april 2015 En lättläst broschyr Riksdagens uppgifter Vi har riksdagsval vart fjärde år. är det folket som har makten i Finland. Enligt Finlands

Läs mer

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011.

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. NOMINERINGSREGLER AVSEENDE VALSEDLAR I ALLMÄNNA VAL Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. 1. FASTSTÄLLANDE AV NOMINERINGSREGLER 1.1 Förbundsstämma tre år före allmännaval

Läs mer

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen Riksdagen i samhället Studiematerial från riksdagen 2 3 Riksdagens uppgifter Vad är politik? Riksdagen är Sveriges folkvalda parlament. Här arbetar 349 politiker från åtta olika partier med ett spännande

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

NUTIDSTEST JANUARI 2012

NUTIDSTEST JANUARI 2012 NUTIDSTEST JANUARI 2012 Block 1 Fråga 1 Den 21 januari var det tio år sedan det mest uppmärksammade hedersmordet i Sverige begicks. Vad hette flickan som mördades? 1 Fadime Sahindal x Abbas Rezai 2 Pela

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 1( 6) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING 1 MAKTFAKTORN Inspirerande och lärorik webbplats om demokrati... 2 Så svarar Maktfaktorn mot kursplanen... 2 Begrepp i Maktfaktorn... 2 Innehåll och övningar... 3 1. Vem är

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets KF Ärende 9 Löpnummer i Politikerrummet: 22 Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets Tjänsteskrivelse 2013-09-30 KS 2012.0210 Handläggare: Karin Jirénius

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Förteckning över den politiska organisationen för Regionförbundet Örebro, 2013-02-22

Förteckning över den politiska organisationen för Regionförbundet Örebro, 2013-02-22 Förteckning över den politiska organisationen för Regionförbundet Örebro, 03-0- Antal uppdrag per parti regionstyrelsen (inkl KS-ordf med yttranderätt), regionfullmäktige (inkl KS-ordf med yttranderätt),

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning När hålls valet till Europaparlamentet? I Sverige hålls valet den 25 maj 2014. De övriga 27 medlemsländerna röstar alla inom

Läs mer

Minnesanteckningar från Rådet för funktionshinderfrågor

Minnesanteckningar från Rådet för funktionshinderfrågor Kommunstyrelsen Datum 1 (9) Kommunledningskontoret Rådet för funktionshinderfrågor Anna-Maarit Tirkkonen Tfn. 016-710 24 28 Mobil: 073-950 65 89 Minnesanteckningar från Rådet för funktionshinderfrågor

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

Tillgänglighet för alla

Tillgänglighet för alla Tillgänglighet för alla Handikapplan för Region Skåne Foto: Christiaan Dirksen Det här är Region Skånes handikapplan Den kallas också för handikappolitiskt program. Den talar om hur Region Skåne ska arbeta

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

HUMORRAPPORTEN 2011 PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN

HUMORRAPPORTEN 2011 PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN 2011 INNEHÅLL INTRODUKTION FÖR LITE HUMOR I SVENSK POLITIK HUMOR ÖKAR ENGAGEMANG INFÖR ROLIGARE DEBATTER ROLIGASTE PARTILEDAREN TRÅKIGASTE

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0.

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. A1 [KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. Ingen tid alls 1. Mindre än 1/2 timme 2. 1/2 timme, till 1 timme

Läs mer

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater Din röst spelar roll! Söndagen den 20 september 2009 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut i kyrkan de kommande fyra åren? Det handlar både om

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Svenskarnas syn på politiska frågor

Svenskarnas syn på politiska frågor Svenskarnas syn på politiska frågor I februari är väljarnas viktigaste politiska frågor Sysselsättning och jobb (3), Utbildning och skola (3) och Flyktingar & Invandring (2). Väljarna anser att moderaterna

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. (Redovisningen på sid 2-7 är skriven enligt Ungdomsstyrelsens mall)

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. (Redovisningen på sid 2-7 är skriven enligt Ungdomsstyrelsens mall) 2013-03-13 Dnr: 13-048/0 Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige Innehållsförteckning Återrapportering av 2010 års val...2 Riksdagen Landstingsfullmäktige Kommunfullmäktige

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

A L L M Ä N N A V A L. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Allmänna valen 2010

A L L M Ä N N A V A L. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Allmänna valen 2010 A L L M Ä N N A V A L Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Allmänna valen 2010 Del 2 sfullmäktige den 19 september 2010 a l l m ä n n a v a l Allmänna valen 2010 Del 2 sfullmäktige den 19 september

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Demokrati och medier

Demokrati och medier Demokrati och medier Demokratins grunder s. 8 12 1 Motsatsen till majoritet är minoritet. 2 Kompromissa innebär att personer eller partier som inte kommer överens försöker mötas på halva vägen. drar lott

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Proposition om inopererade mikrochip

Proposition om inopererade mikrochip Proposition om inopererade mikrochip Gemenskapspartiet Alla människor ska kunna leva ett bra liv. Vi vill ge människor de bästa förutsättningarna för en bra hälsa. Därför vill vi operera in mikrochip i

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 Kapitel 4 Det offentligas organisation 1. Vad menas med en parlamentarisk republik? Ge exempel på en sådan. 2. Vad menas med proportionella val? 3. Ge exempel på länder, förutom

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Antal intervjuer(1000) (457) (543) (101)(205)(176)(159)(358)(167)(347)(221) (195) (454) (541) (352) (214)

Antal intervjuer(1000) (457) (543) (101)(205)(176)(159)(358)(167)(347)(221) (195) (454) (541) (352) (214) Flyttskatten Stockholms län, Vill0020 3 ---Kön---- ---------Ålder--------- ----Inkomst Tkr----- ----Bostad---- -----Block---- Villa/ Alla 35-45- 55-25- 51- Bostads radhus/ M,Fp Mp,S % Man Kvinna -34 44

Läs mer

INSTRUKTIONER FÖR VALETS GENOMFÖRANDE

INSTRUKTIONER FÖR VALETS GENOMFÖRANDE INSTRUKTIONER FÖR VALETS GENOMFÖRANDE SKOLVAL 2014 Det är dags att arrangera skolval på er skola. I det här häftet hittar ni instruktioner och riktlinjer för hur ni arrangerar skolval inför Europaparlamentsvalet

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer