Analysstöd förskola Modersmål & flerspråkighetsutveckling

Transkript

1 Analysstöd förskola Modersmål & flerspråkighetsutveckling

2 Analysstöd förskola Modersmål och flerspråkighetsutveckling Detta är ett material som kan fungera som ett stöd för er i era diskussioner kring barns språkutveckling. Till materialet följer ett antal fallbeskrivningar att använda i era samtal. Använda gärna era egna exempel och erfarenheter från verksamheten. Hur förhåller vi oss till begreppet flerspråkighet? Hur tänker vi på vår avdelning/förskola kring flerspråkighet? Vad har vi för erfarenheter av flerspråkighet? Hur har vi lärt oss språk? Vilka olika sätt finns det att lära sig språk? Hur förhåller vi oss till att barn/personal/föräldrar talar ett annat språk än svenska med varandra på förskolan? Vad tänker vi om kodväxling dvs. när barnen blandar och växlar mellan olika språk? Hur använder vi icke verbala kommunikationssätt? Som t.ex. tecken samt olika estetiska uttycksätt (till exempel bild, drama och musik). Hur organiserar vi verksamheten kring språkutveckling? Hur vet vi vilka modersmål barnen på vår förskola talar och hur använder vi den kunskapen? På vilket sätt tar vi reda på det? Hur ofta inventerar vi vilka språk som finns i vår förskola? På vilket sätt tar vi tillvara och synliggör de språk som finns i vår barngrupp/förskola? Hur tas barn/föräldrar med annat modersmål än svenska emot vid t.ex. inskolningar? Hur vet vi vilka språk som barn med svenska som modersmål kan tala eller är intresserade av att lära sig? Hur använder vi personal med annat modersmål än svenska i verksamheten? Hur stimulerar vi modersmålet när det inte finns personal som talar samma språk som barnet? Hur samarbetar vi med närliggande förskolor i området?

3 Analysstöd förskola Modersmål och flerspråkighetsutveckling Hur ser föräldrasamarbetet ut på vår förskola? Hur kan vi tillvarata föräldrars språkliga resurser i förskolans verksamhet? Hur tar vi reda på vilka resurser som finns, använder vi oss av exempelvis språksamtal? Hur arbetar vi med att ge föräldrar med annat modersmål än svenska insyn och känna delaktighet i verksamheten? Hur arbetar vi för att ge tydlig information till föräldrar? Hur ger vi skriftlig information? Hur organiserar vi våra föräldramöten? Hur ser det språkutvecklande arbetet ut på vår förskola? Hur arbetar vi med modersmål, hur arbetar vi med det svenska språket? Hur arbetar vi för att stimulera flera språk även för barn med svenska som modersmål? Hur utnyttjar vi olika situationer för språkstimulans? T.ex. rutinsituationer. Hur gör vi för att ge alla barn talutrymme under en vanlig dag i förskolan? Hur kan vi bemöta ett tyst barn? Hur tar vi reda på vilka utmaningar våra barn behöver i sin språkutveckling? Hur vet vi att vi ger barnen språkliga utmaningar på rätt nivå? Hur stimuleras leken på olika språk i vår verksamhet? På vilket sätt främjar den pedagogiska miljön flerspråkighet och stöd i modersmålet? På vilket sätt speglar litteratur och material på avdelningen barns och föräldrars språk och kulturella bakgrund? Hur använder vi barnens språkkunskaper när vi organiserar olika aktiviteter? Vilka metoder och verktyg använder vi i det pedagogiska arbetet? Hur organiserar vi lässtunderna på vår förskola? Hur kan vi göra för att få in fler språk i lässtunderna? På vilket sätt används digitala verktyg för att stödja flerspråkighet och barns modersmål? Hur ser personalens kompetensutveckling ut? Vilken kompetensutveckling har personalen fått kring språkutvecklande arbetssätt? På vilket sätt tar vi reda på vilken kunskap och förståelse personalen har kring detta? Hur ofta uppdateras personalen i aktuell litteratur och forskning i ämnet flerspråkighet? Hur kan vi själv göra för att tillägna oss ett rikt språk?

4 Analysstöd förskola Modersmål och flerspråkighetsutveckling Litteratur: Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010) Barn utvecklar sitt språk. Bruce, Barbro & Riddersporre Bim (2012). Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Flera språk i förskolan- teori och praktik (2013). Skolverkets stödmaterial. Flerspråkighet i förskolan- ett referens- och stödmaterial (2008). Skolverkets stödmaterial. Gibbons, Pauline (2010). Stärk språket- stärk lärandet. Jederlund, Ulf (2012). Musik och språk. Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan - Villkor för deltagande och lärande. Lunneblad, Johannes (2012). Den mångkulturella förskolan. Pramling, Samuelsson Ingrid & Tallberg Broman Ingegerd (2013). Barndom, lärande och ämnesdidaktik. Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Länkar och tips: Skolverket Licentiatuppsatser/doktorsavhandlingar Anders Skans Anne Kultti Åsa Ljunggren Utbildningsradion Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Språkens hus- Centrum för språkstörning och flerspråkighet i Malmö Appar Puppets Pal HD- Kreativ app där du kan skapa egna sagor. Tapel Top- Översättningsapp. Soundtouch- Pekboksapp för de allra minsta med möjlighet att ställa in 32 olika språk. Happi Läser ordförståelse i enkel design. Möjlighet att ställa in i åtta olika språk. PenPal- Den talande pennan. Musik

5 Fallbeskrivningar kopplat till analysstöd modersmål och flerspråkighet Hur förhåller vi oss till begreppet flerspråkighet? FALLBESKRIVNING 1 Barn som talar ett annat språk än svenska med varandra i gruppen: Det är dags för mellanmål på avdelningen Molnet. Två barn, Ali och Rahna sätter sig vid matbodet och börjar genast prata arabiska, de skrattar högt och byter blickar med varandra. Två andra barn, Mona och Zoran som också sitter vid bordet förstår inte och berättar det för Kerstin som arbetar på avdelningen. Kerstin frågar Ali och Rahna intresserat vad dom pratar om och om dom inte kan dela med sig av sina hemligheter? Hur tycker du att Kerstin ska bemöta barnen i denna situation? Försök att belysa det utifrån olika synvinklar. FALLBESKRIVNING 2 Personal som talar ett annat språk än svenska med varandra: Dorota och Ella befinner sig i personalrummet, de pratar polska med varandra. In kommer Beata som genast slår sig ner och deltar i samtalet. I rummet finns också Ingrid, Kerstin, Patrik och Fatime som inte förstår polska. Vad är det för hemlisar ni har, ni får ju prata svenska så att alla förstår, säger Ingrid. Hur tänker du kring ovanstående situation? Hur fungerar det på er förskola? FALLBESKRIVNING 3 Föräldrar och personal som talar ett annat språk än svenska med varandra: Monas mamma kommer till förskolan för att hämta henne. Pedagog Patrik möter upp i hallen och hälsar glatt. Monas mamma frågar lite osäkert om hon får prata med pedagog Fatime. Patrik hämtar Fatime och en konversation mellan mamman och Fatime startar på arabiska. De pratar högt och gestikulerar. Patrik tycker att de verkar som om Monas mamma är arg för något. Han funderar på vad det kan handla om och varför Monas mamma inte ville prata med honom. Hur tänker du kring ovanstående situation och ur de olika personernas perspektiv? FALLBESKRIVNING 4 Kodväxling mellan språk: Vid frukostbordet sitter Zoran 2,5 år med kamraterna och pedagogerna Ingrid och Kerstin. Zoran är lite ledsen efter att hans pappa precis lämnat honom: Min tata! säger Zoran ledset. Du menar traktor? säger Ingrid. Nä, tata, tata! säger Zoran Menar du katt? säger Kerstin. Nä, tata! snyftar Zoran. Livija från den andra avdelningen passerar rummet och råkar höra i förbifarten vad Zoran säger. Hon stannar till och säger: Han menar pappa. Längtar du efter din pappa? Undrar Livija. Ja, längta min tata! säger Zoran lite gladare. Hur tänker du kring ovanstående situation? Varför blandar Zoran svenska med sitt modersmål?

6 FALLBESKRIVNING 5 Kodväxling mellan språk: På förskolan Planeten är det dags för utvecklingssamtal. Patrik ska ha samtal med Rahnas pappa. Rahna är 4,5 år och har arabiska som modersmål. Patrik har uppmärksammat att hon blandar svenska och arabiska ofta och detta tar han upp på utvecklingssamtalet. Rahnas pappa blir bekymrad och säger till Patrik att uppmuntra Rahna att inte blanda språken. Han säger att han också ska prata med henne hemma om det. Vad tror du är anledningen till att Patrik tar upp detta med vårdnadshavaren? Hur skulle du själv bemöta pappans argument i en liknande situation? Hur tänker du kring att barn blandar olika språk? FALLBESKRIVNING 6 Hur kan vi bemöta ett tyst barn? Zoheil är 5 år och har kurdiska och arabiska som modersmål. Zoheil pratar aldrig med de vuxna på förskolan. I leken däremot pratar han svenska och det händer då och då att han pratar arabiska med Ali som går på avdelningen bredvid. När Patrik frågar föräldrarna hur det fungerar hemma, berättar de att han pratar mycket med både sina syskon och med föräldrarna. Det är samling på avdelningen Solen och förskolläraren Livija leder samlingen. Barnen sitter och småpratar med varandra och Amanda 4 år berättar högt och ivrigt om när hon varit och hälsat på sina kusiner i Danmark. Genast berättar Adam att han också varit i Danmark och då avbryter Zakarias om när han åkte flygplan till Libanon. Ett samtal om resor och fordon tar fart i gruppen och alla barnen kommer med inlägg i diskussionen. Det är bara Zoheil som sitter alldeles tyst. Livija tänker att hon vill ha med Zoheil i samtalet, och känner sig lite stressad av att han inte sagt något. Hon tystar de andra barnen och frågar försiktigt: Har du också rest någonstans, Zoheil? Zoheil svarar inte och tittar blygt ner. Jag, vet att du var någonstans i somras, kommer du ihåg? Zoheil tittar på Livija, men säger fortfarande inget. Han kan inte prata, säger Amanda. Jodå, det kan han, men ni andra pratar så mycket, säger Livija. Vi kan fråga din pappa var ni var i somras så kan vi prata om det i morgon igen. Livja vill så gärna att Zoheil ska delta i samtalen på förskolan, hon känner sig ibland lite provocerad av att han inte vill prata. Hon vet ju att han pratar hemma. Hur ska Livja bemöta Zoheil, tycker du? Diskutera liknande situationer som kan inträffa då ett barn inte pratar. FALLBESKRIVNING 7 Hur vet vi att vi ger barnen språkliga utmaningar på rätt nivå? Det är lässtund på avdelningen Molnet. Hela barngruppen, 3-4 åringar sitter i en ring på golvet. Pedagog Kerstin tar upp boken för dagen Knacka på. Inte den igen, ropar några barn. Jo, nu blir det den idag. Den är jättebra! Den läser vi ju alltid! Ja, men det är bra att höra samma saga många gånger. Oh, tråkigt, pustar Ali. Kerstin börjar läsa i boken och ställer frågor kring bilderna till barnen av typen: Vilken färg är dörren? Hur många apor ser ni på bilden? Ett par barn är aktiva och svarar på Kerstins frågor men ganska snabbt tappar resten av gruppen koncentrationen och lässtunden blir succesivt stökigare och stökigare. Några barn springer därifrån och tillslut har hela lässtunden runnit ut i sanden. Hur skulle Kerstin kunna organisera lässtunden så att alla barn utmanas språkligt på bästa sätt?