Tillsyn gällande Wimmerby Borgmästaregård

Transkript

1 1 (20) Wimmerby Borgmästaregård AB Storgatan Vimmerby Tillsyn gällande Wimmerby Borgmästaregård Bakgrund Insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården innebär ofta ett stort ingrepp i barn/ungdomars och deras familjers liv. Samhället påtar sig i detta sammanhang ett stort ansvar. Det måste därför ställas höga krav på insatsernas säkerhet och kvalitet liksom på rättssäkerheten i handläggning och dokumentation. Under åren skall det genomföras en nationell tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga (HVB). HVB som ingår i tillsynen är verksamheter som tar emot pojkar och flickor i ålder 0-18 år. Tillsynen omfattar även hem som tar emot barn och föräldrar tillsammans. Granskningen är en del i regeringens tillsynsuppdrag, Barnuppdraget. Tonvikten skall ligga på kvalitet och säkerhet utifrån barnens behov samt att brister skall åtgärdas. Underlaget kommer att sammanställas i en gemensam rapport för hela landet. Såväl internationell som svensk forskning har visat att barn som har varit placerade i samhällsvård varit överrepresenterade gällande hälsoproblem och är dessutom en lågpresterande grupp i skolan som riskerar att lämna vården med svag utbildning. (Nationell tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga, Socialstyrelsen och Länsstyrelserna, (2006)) Tillsynen genomförs inom följande sex ansvarsområden där barns behov i centrum (BBIC) är utgångspunkt för bedömningskriterierna. Hälsa Utbildning Känslomässiga och sociala behov Delaktighet Säkerhet Kvalitet Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Kalmar Malmbrogatan 6 Växel lansstyrelsen@h.lst.se

2 2 (20) Målet med tillsynen är främst att belysa och ytterst förbättra situationen för brukaren och att ge en bild på en nationell nivå. Metod Innan den operativa tillsynen genomfördes samlade Länsstyrelsen in diverse uppgifter från Borgmästaregården; uppgifter om de placerade barnen, uppgifter om personalen, föreståndarenkät samt de skriftliga rutiner som fanns upprättade. Intervju av föreståndare enligt intervjuguide. Intervju med de placerade ungdomarnas vårdnadshavare, enligt intervjuguide. Intervju med de intervjuade ungdomarnas socialsekreterare, enligt intervjuguide. Aktgranskning Kommunicering av utredningsmaterialet. Vid granskningstillfället var 3 stycken ungdomar inskrivna, enbart pojkar. Pojkarna var syskon respektive halvsyskon. På grund av de funktionshinder pojkarna hade gjordes bedömningen att ingen av de inskrivna kunde intervjuas enligt intervjuguiden. Länsstyrelsen träffade dock alla tre pojkarna som är födda 98, -91 och -94. Verksamheten har endast två anställda som är föreståndare respektive biträdande föreståndare, således fanns ingen personalgrupp att intervjua. Endast en av vårdnadshavarna var möjlig att intervjua, denna var också vårdnadshavare till alla tre barnen. De tre inskrivna hade samma handläggande socialsekreterare varför endast en intervju med socialsekreterare genomförts. Allmänt Borgmästaregården, Vimmerby kommun, har haft Länsstyrelsens tillstånd att driva enskilt hem för vård eller boende (HVB) sedan Borgmästaregården drivs av Lise- Lotte och Conny Gustafsson. Familjen var tidigare ett familjehem men då de hade sin huvudsakliga inkomst via familjehemmet uppmanades de att ansöka om tillstånd som HVB. HVB-verksamheten bedrevs först i en annan äldre fastighet i Vimmerby. För två år sedan bestämde sig makarna för att flytta och köpte den nu aktuella fastigheten. Verksamheten pågår nu i Borgmästaregården som är belägen mitt inne i Vimmerby. Paret har ett stort intresse av gamla saker och möbler och har på

3 3 (20) övervåningen sparat möblemang från tiden då den sista borgmästaren i Vimmerby bodde där. Övervåningen används bara för kontorsgöromål samt mera sporadiskt vid olika högtider och oftast på fredagarna som inledning till helgen. Den mesta verksamheten sker således på nedre botten där även föreståndarparet sover. Den vårdkategori som Borgmästaregårdens tillstånd omfattar är: Barn med psykosociala svårigheter, relationsproblem och/eller skolproblem. Vid inskrivningen är barnen i åldern 6-14 år. Högsta antal vårdtagare är 4 stycken. Metod/behandlingsinnehåll beskrivs i tillståndsbeviset enligt följande: Målsättningen är att barnen socialt och kunskapsmässigt ska utvecklas väl. Individuella mål sätts upp i behandlingsplanen. Relationerna till biologisk familj/släkt värnas så att lojalitetskonflikter undviks för barnen. Arbetsmetoderna utformas individuellt efter barnens behov och förmåga. Familjens sommarhus används som en resurs i verksamheten. På gården finns även en mindre stuga där parets biologiska dotter nu bor. Tanken är att denna skall använda som en utslusslägenhet. Utvärderingar görs årligen och presenteras för placerande kommuner och vårdnadshavarna. I samband med utvärderingen tydliggörs behoven av förändringar i vården och behandlingsplanerna revideras. Handledning ges av extern terapeut. Det finns vad länsstyrelsen erfar inga speciella rutiner vid inskrivningen. Vid intervjun framkom att de nu placerade pojkarna placerades hos makarna då de fortfarande var familjehem. De säger att de inte har för avsikt att ta emot ytterligare placeringar i sin verksamhet som HVB. Kommunicering Sammanställningen har kommunicerats med Wimmerby Borgmästaregård Vid ett telefonsamtal med biträdande föreståndare meddelar verksamheten att de ej har något att tillägga. Resultat Personal/organisation Verksamhetens föreståndare har inte en, enligt nuvarande krav, adekvat utbildning för uppdraget.( 2kap 1 SOSFS 2003:20, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, hem för vård eller boende.) Föreståndaren har däremot långvarig erfarenhet av att arbeta med barn både som dagmamma samt lång erfarenhet som familjehem. Verksamheten har endast två anställda dels föreståndaren och biträdande föreståndaren. Biträdande föreståndare har heller inte adekvat utbildning för uppdraget men har även han lång erfarenhet av

4 4 (20) familjhemsverksamhet. Det finns inga personliga kompetensplaner, de har möjlighet till kontinuerlig fortbildning men har enligt egen utsaga inget intresse av detta. Personalen består av en man och en kvinna. HVB:t säger i intervju att de inte håller sig speciellt informerade om nya forskningsresultat inom området utan anser att deras erfarenhet och förhållningssätt i arbetet med pojkarna hittills gett så bra resultat att de inte sett det som nödvändigt att förändra sina arbetsmetoder. I intervjun framkommer att det finns tillgänglig personal dygnet runt i de delar av verksamhetens lokaler där ungdomarna vistas. Verksamheten har inte haft behov av att anlita tolk men om behovet skulle uppstå kommer man att göra det. Skolgång/utbildning för de inskrivna Alla som är inskrivna i Borgmästaregårdens verksamhet har tillgång till undervisning vare sig de är skolpliktiga eller inte. De nu inskrivna deltar alla i undervisning på särskolenivå. Länsstyrelsen finner att i alla de tre granskade akterna finns skriftliga behandlingsplaner/genomförandeplaner där det framgår hur undervisning är planerad för den inskrivna ungdomen. Behandlingsplanerna är dock skrivna och uppgifterna är nu inte längre helt aktuella. Den intervjuade vårdnadshavaren var mycket positiv till Borgmästaregårdens arbete gällande de placerades undervisning. Den intervjuade socialsekreteraren ansåg att verksamheten gjorde ett bra arbete kring skolgången för de placerade pojkarna. Kvalitet Verksamhetens behandlingsmetoder finns beskrivna i Borgmästaregårdens ansökningshandlingar samt i tillståndsdokumentet. Skriftliga rutiner/processer finns inte dokumenterat. Verksamheten har ett eget kvalitetssäkringsdokument som är en utvärdering av vården. Denna ges till placerande kommun årsvis och på så vis följer verksamheten upp om målen är nådda. Det finns dock inga uppföljningsbara mål utan de säger sig har strävans mål. Borgmästaregården dokumenterar inte data om de inskrivna pojkarna. Sådana data skulle kunna användas för uppföljning av verksamhetens mål. Huruvida beskrivningen av de inskrivna ungdomarna och deras vårdbehov (i vårdplan/utredning) överensstämmer med den grupp som verksamheten är avsedd för och har tillstånd för är svårt att avgöra då vårdplaner och socialtjänstens utredningar saknades i verksamhetens dokumentation.

5 5 (20) Dokumentation om pojkarna Enligt 4 Kap 1 SOSFS(2003:20) står följande gällande journalföring: En journal skall föras för var och en som får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende. Journalen skall förutom anteckningar om beslut och åtgärder innehålla uppgifter om faktiska omständigheter och händelser som är av betydelse för att - tillgodose den enskildes rätt till en insats som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet - tillgodose den enskildes rätt till insyn i vården och behandlingen samt - möjliggöra uppföljning, utvärdering och tillsyn. Anteckningar i journalen skall enligt 4 Kap 3 SOSFS(2003:20) föras kontinuerligt, i kronologisk ordning samt vara daterade och signerade. I 5 kap 1 SOSFS(2003:20) står följande angående behandlingsplan: För var och en som får behandling i ett hem för vård eller boende skall det upprättas en behandlingsplan i samverkan med den enskilde och socialnämnden. Om planen avser ett barn, skall samverkan även omfatta barnets vårdnadshavare. Samverkan med barnets vårdnadshavare får endast underlåtas om vårdnadshavaren är förhindrad eller motsätter sig sådan samverkan. Behandlingsplanen skall vara ett separat dokument. Planen och hur samverkan fungerat skall följas upp och utvärderas. Behandlingsplanen skall vid behov revideras. Allmänna råd Behandlingsplanen bör med utgångspunkt i socialnämndens utredning, och i förekommande fall nämndens vårdplan, innehålla en beskrivning av den enskildes problem, behov och förutsättningar. Planen bör vidare ange - målet med behandlingen inklusive delmål, - tänkbara insatser i tidsföljd - vem som ansvarar för att insatserna genomförs, och - när och hur en uppföljning skall göras. De tre pojkarna som var inskrivna vid vårt besök hade egna mappar som förvarades inlåsta, ej tillgänglig för obehöriga. Av de tre akter/mappar som vi granskade var dokumentationen inte komplett i någon av dem. Socialtjänstens utredning, vårdplan samt placeringsbeslut saknades i samtliga akter. Journalföring och behandlingsplaner fanns för alla. Behandlingsplanerna var dock skrivna av socialtjänsten och verksamheten verkade endast ha delgivits innehållet i övriga handlingar muntligt enligt vad som kunde utläsas av behandlingsplanerna. I intervju med socialsekreteraren uppgav denne att försök gjorts av tidigare handläggare att få verksamheten att skriva en egen behandlingsplan för varje barn.

6 6 (20) Verksamheten hade ingen egen behandlingsplan/genomförandeplan som beskrev hur vården skulle utformas för varje enskilt barn. Behandlingsplanerna skrevs enligt notering Det fanns inga medicinska journaler för pojkarna, trots att de alla dagligen använde receptbelagd medicin. Ungdomarnas hälsotillstånd fysiskt samt eventuella särskilda behov inom dessa områden, framgick i de av socialtjänsten utformade behandlingsplanerna. Den psykiska hälsan framgick i ett fall i den ena behandlingsplanen. Ungdomarnas sömn, kost och tandhälsa fanns ej nämnda i de individuella behandlingsplanerna. I behandlingsplanerna var det svårt att utläsa vilka som deltagit i planeringen, när den fastställts och när den skulle följas upp. Det var även svårt att utläsa huruvida pojkarna, vårdnadshavare eller verksamheten själv hade varit med och aktivt deltagit i behandlingsplanernas utformande. Underskrift av pojkarna och vårdnadshavare saknades på alla de granskade behandlingsplanerna. Behandlingsplanerna är undertecknade av socialsekreteraren medan vårdnadshavare, den ene pojken samt verksamheten står som delgivna. Vårdnadshavaren uppger att denne inte varit delaktig i några möten, men känner heller inget behov av att delta. Han anser att verksamheten gör ett bra jobb och litar på den. Journalanteckningarna var skrivna för hand och sammanfattade månadsvis. I journalanteckningar saknades anteckningar kring de möten som genomförts med socialtjänsten. Det framgick inte av akterna huruvida pojkarna kontinuerligt tagit del av den dokumentation som fanns kring dem. Det var även svårt att i journalanteckningarna följa vad som hänt i vården. I journalanteckningarna fanns anteckningar om läkarbesöken och de kontakter med BuP som förevarit. Där fanns även allmänna knapphändiga beskrivningar om vad som skett under månaden. Föreståndaren berättade att barnen är delaktiga i möten och olika beslut som fattas i den mån det går även om det inte skriftligt framgår av akterna. Det finns idag inga rutiner för hur och när pojkarna ska ta del av dokumentationen. Verksamheten anser att detta inte har varit ett problem eftersom pojkarna lever som en familj med makarna. Pojkarna förstår inte heller fullt ut och frågar inte efter det som skrivs om dem. Samverkan med andra utifrån ungdomarnas behov Borgmästaregården samverkar, enligt dem själva, med socialtjänsten i placerande kommun, med vårdnadshavarna, i den mån de är tillgängliga, samt med andra för barnet viktiga personer. Samverkan med andra aktörer runt barnet/ungdomen såsom skola, BuP, skolhälsovård, praktikplatser osv. sker efter varje placerad ungdoms individuella behov. Verksamheten har tillgång till läkare och sjuksköterska inom den vanliga hälsooch sjukvården. I kontakten med habiliteringen förekommer inget samarbete med

7 7 (20) HVB- ansvariga om hur ev. träning eller annat skall genomföras i vården. Verksamheten har inga fasta rutiner för placeringens avslut. Detta är individuellt för alla barn och man löser frågorna i den takt de blir aktuella. Den intervjuade socialsekreteraren anser att Borgmästaregården har varit väldigt mån om samverkan. Medvetenhet om god etik och respektfullt bemötande Verksamheten uppger att det finns etiska riktlinjer, dock inga skriftliga men man menar att man tar hänsyn till pojkarnas särskilda förutsättningar och behov. Det finns även, anser verksamheten, en medvetenhet om och ett hänsynstagande till barnens sexuella identitet och barnens rättigheter. Den vårdnadshavare som intervjuades trodde att det fanns etiska riktlinjer även om denne inte visste säkert. Rutiner finns för att hantera synpunkter och klagomål inom verksamheten Enligt föreståndarintervjun som genomfördes tillsammans med biträdande föreståndaren, så finns rutiner för att hantera synpunkter och klagomål men ej skriftligt. När verksamheten tar emot klagomål och synpunkter så tar de detta till sig. Oftast brukar detta gå genom socialtjänsten. Att pojkarna skulle känna sig kränkta eller ha klagomål har inte hänt och de tror därför heller inte att pojkarna förstår att det finns rutiner kring detta. Detta är enligt intervjun, heller inget problem då verksamheten som tidigare nämnts, är som en familj. Vårdnadshavaren hade aldrig haft några klagomål på verksamheten men om detta skulle uppkomma skulle han säga detta direkt till föreståndarparet. Socialsekreteraren kände inte till några rutiner kring detta. Säkerhet Inom området Säkerhet berörs om medvetenhet finns om den förhöjda risken för våld, kränkningar och övergrepp mellan barn som vårdas tillsammans. Det kan gälla för barn med särskilda problem, samt beträffande kön, ålder och mognad. Området Säkerhet tar omfångsmässigt huvudsakligen upp huruvida rutiner finns för dels att förebygga och förhindra, dels att agera vid inträffade missförhållanden avseende följande. Sexuella övergrepp då barnen är placerade på HVB-hemmet

8 8 (20) Skador som barnen orsakar sig själva, exempelvis att någon skär sig själv Psykisk misshandel (mobbning, utfrysning, verbala tillmälen mm) Fysisk misshandel Då barn rymmer Konflikter och missförhållanden inom verksamheten. I vissa fall avses enbart situationer då missförhållande inträffat, alltså inte förebyggande. Skrivna rutiner finns överhuvudtaget inte på Borgmästaregården. Det finns heller inga speciella rutiner för hur personalen ska agera vid rymning, sexuella övergrepp, självskadebeteende eller psykisk/fysisk misshandel under placeringstiden. Verksamheten anser att detta inte behövs då de som vuxna alltid är så nära barnen att det ej kan uppstå några typer av övergrepp. Kring sexuella övergrepp pratar man med pojkarna om att det är pojkarna själva som bestämmer över sin egen kropp. Barnen vet att de ska prata med de vuxna om det är något som har hänt. Det finns inga rutiner om vad som skall göras då personal anmäls för fysiskt, psykiskt eller sexuellt övergrepp. Om det skulle uppstå en konflikt eller missförhållanden inom verksamheten tas detta upp med handledaren eller socialsekreterare och de vuxna får på så vis stöd i situationen. Enligt socialsekreteraren fanns inga rutiner vare sig muntliga eller skriftliga annat än en vardagsstruktur. Socialsekreteraren menade att verksamheten i praktiken är ett familjhem. Vårdnadshavaren ansåg att det fanns rutiner och tog som exempel att då barnen inte mått bra av att träffa sin mamma under en period behövde de inte göra det. Pojkarna hade aldrig rymt enligt vårdnadshavaren. Ordningsregler Muntliga ordningsregler finns enligt verksamheten. Dessa tillämpas på ett enhetligt sätt av de båda som driver och ansvarar för verksamheten. Stöd till barnen att upprätthålla kontakt med sin familj och övriga nätverket och dess delaktighet i behandlingen, med hänsyn tagen till barnens säkerhet. Verksamheten anser att barnen får stöd i att upprätthålla kontakten med viktiga personer och nätverk. Detta finns inte dokumenterat annat än att det i alla behandlingsplaner står, att umgänge ska äga rum. I viss omfattning finns familjens och nätverkets delaktighet mer beskrivet i det kvalitetssäkringsdokument som

9 9 (20) verksamheten skrivit. Vårdnadshavare tyckte att barnet fick vara delaktig i frågor, han hade fullt förtroende för verksamheten. Kontroll i Rikspolisstyrelsens register vid anställning samt då personal anlitas för andra uppdrag Socialtjänsten har inhämtat registerutdrag för verksamhetens två anställda då dessa genomförde utredning för att bli familjehem. När verksamheten hade en anställd person tog de ett registerutdrag på denne innan han anställdes. Det finns ingen rutin inom verksamheten för hur personal visar upp uppgifter från belastnings- och misstankeregistret under anställningstidens gång. Lokaler, brandskydd, säkerhet vid aktiviteter Verksamheten ansåg att såväl lokaler som utrustning var av god kvalitet. Enligt föreståndaren och personalen hade verksamheten ett systematiskt brandskyddsarbete i enlighet med SRVFS 2004:3. Vid länsstyrelsens granskning visade det sig att ett av rummen i huset var ett så kallat genomgångsrum, en av de inskrivna sov i detta rum. En av de andra inskrivna fick passera igenom detta rum för att komma ut i resten av huset. Delaktighet Att barnen är delaktiga i beslut i samband med behandling är en viktig grund för en god behandling. Delaktighet för ett enskilt barn kan innebära att vara närvarande vid ett möte. För ett annat barn kan det innebära att vara inblandad i beslutsprocessen. I samband med möten är det även viktigt för barnen att få information om syftet med ett möte och att de vuxna försäkrar sig om att barnen förstår orsak till och innebörden i det som beslutats. Bedömningsvariablerna inom bedömningskriterierna är uppbyggda utifrån en delaktighetsmodell utvecklad av H Shier, Barnens möjligheter till delaktighet är av Shier indelad i fem olika nivåer: 1. Vuxna lyssnar på barnen 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter 3. Hänsyn tas till barnens åsikter (utifrån sina individuella förutsättningar) 4. Barn är inblandade i beslutsprocesser 5. Barn delar makt och ansvar när beslut ska fattas Begreppen används enligt Shier för att analysera organisationens sätt att erkänna sig till principerna om barns delaktighet och medbestämmande.

10 10 (20) Nivå 1-3 bedöms som ett minimum för att följa FN:s konvention om barnens rättigheter. Vårdnadshavaren hade inte kännedom om att det genomfördes behandlingskonferenser och planeringsmöten men hade trots detta fullt förtroende för verksamheten. Socialsekreteraren beskrev att han besökt verksamheten 3 gånger under det senaste året. De har då haft samtal kring alla tre barnen samtidigt även om socialsekreteraren själv försökt att strukturera upp samtalen till att bli fokuserade på en pojke i taget. Det finns inget dokumenterat i de olika pojkarnas akter om huruvida de varit delaktiga i hur behandlingen planerats. Det finns heller inga anteckningar om att pojkarna deltagit vid utformandet av behandlingsplanen. Det finns inga anteckningar i journal eller andra dokument som visar att pojkarna haft andra åsikter än verksamheten. Hälsa Stöd till de inskrivna gällande den fysiska hälsan Verksamheten har inget avtal med barnhälsovård, primärvård, skolhälsovård eller habiliteringsverksamhet. Däremot anser de att kontakterna de har med sjukvården fungerar bra. Kontakten med habiliteringen är enbart till för pojkarna själva. Det betyder att de placerade pojkarna har egna kontakter med habiliteringen. I dessa kontakter förekommer inget samarbete med HVB- ansvariga om hur ev. träning eller annat skall genomföras i vården. I alla behandlingsplaner finns en punkt där barnets fysiska hälsa berörs. Det framgår inte av dokumentationen om pojkarnas fysiska hälsa följs upp under behandlingskonferenserna. Socialsekreteraren ansåg att verksamheten var väldigt duktiga på att stötta pojkarna att sköta sin fysiska hälsa och se till att pojkarna vid behov fick tid hos exempelvis sjukvården. Stöd till barnen att sköta sin tandhälsa Verksamheten anser att de placerade ungdomarna får stöd och hjälp att sköta sin tandhälsa. En av pojkarna har en egen tandmapp där det ligger papper som rör behandlingen av hans tänder, i övrigt finns ingen annan dokumentation om tandvården. Det framgår inte av dokumentationen om pojkarnas tandhälsa följs upp under behandlingskonferenserna Socialsekreteraren har ingen kännedom kring tandhälsan men säger att det skulle vara förvånande om verksamheten inte hade koll på det. Socialsekreteraren menade att tandhälsan ej tas upp med regelbundenhet vid de möten som hålls. Barnen får bra kost och lär sig en god kosthållning Länsstyrelsens frågor om kost besvarades positivt jakande av verksamheten. I en av de tre behandlingsplanerna fanns det skrivet om kosten. Behandlingsplanen var dock ej aktuell. Verksamheten ansåg att det ej funnits problem kring kosten och

11 11 (20) därför har detta inte tagits upp under behandlingskonferenser. Vid en eventuell utslussning kommer pojkarna att mer få ta del av och lära sig planera, handla och laga mat utifrån sin mognad och förmåga. Det framgår inte av dokumentationen om pojkarnas kosthållning följs upp under behandlingskonferenserna. Enligt intervjun med verksamheten finns rutiner kring regelbundna mattider, dock ej skriftliga. Barnen ges förutsättningar för god sömn Särskilda rutiner finns kring sovtider dessa är muntliga. Verksamheten anser att pojkarna har ostörda sovplatser. De tre pojkarna medicinerar för sömnbesvär. Det framgår inte av dokumentationen om pojkarnas sömnbehov följs upp under behandlingskonferenserna. En av pojkarna har sin sovplats i det tidigare beskrivna genomgångsrummet. Barnets behov när det gäller den psykiska hälsan Verksamheten anser att de placerade barnen får sina behov tillgodosedda då det gäller den psykiska hälsan under placeringstiden. Av de tre granskade akterna framgick den psykiska hälsan och psykiska behov inte tydligt i behandlingsplanerna. Det stod skrivet om fortsatta besök på BuP men inget utöver detta. Behandlingsplanen var ej aktuell varför den psykiska hälsan i dagsläget i dokumentationen är okänd. Det framgår inte av dokumentationen om pojkarnas psykiska hälsa följs upp under behandlingskonferenserna. Hälsorisker när det gäller sex och samlevnad Pojkarna som är inskrivna på Borgmästaregården får enligt verksamheten ta del av relationskunskap och sex- och samlevnadskunskap i förhållande till mognad. Kontakt med ungdomsmottagningen sker inte utan verksamheten hänvisar till att de placerade får besöka ungdomsmottagningen med sina respektive skolor. Verksamheten anser inte att det är aktuellt med att pojkarna får tillgång till och stöd i att använda preventivmedel. I akterna finns inga noteringar om ämnet, det framgår inte att verksamheten lägger någon större vikt vid detta eller att det kontinuerligt ingår i behandlingsplanerna eller behandlingskonferenserna. Medvetenhet om beroendeproblematik och kontroll över att barnen inte har tillgång till beroendeframkallande medel I akterna finns inga anteckningar som rör droger. Verksamheten anser att detta inte är ett problem för de inskrivna. Föreståndarparet anser sig dock ha kunskap om beroendeproblematik och att de arbetar med barnens attityder till beroendeframkallande medel. Verksamheten uppger att det finns rutiner för att ha kontroll över att barnen inte har tillgång till någon form av beroendeframkallande medel. Verksamheten anser att pojkarna känner till rutinerna kring beroendeframkallande medel medan de inte tror att varken vårdnadshavare eller socialtjänsten har vetskap om rutinen. Dessa båda parter vet enligt verksamheten vilken ståndpunkt och vilket förhållningssätt verksamheten har angående detta ämne.

12 12 (20) Socialsekreteraren kände inte till någon rutin angående detta. Socialsekreteraren trodde inte att verksamheten hade någon djupare kunskap om beroendeproblematik men ansåg heller inte att detta var nödvändigt med tanke på de placerade pojkarna och deras problematik. Socialsekreteraren menade att om det skulle uppstå problem rörande detta så skulle verksamheten ta tag i det. Känslomässiga behov Respekteras barnens personliga integritet och ges barnen möjlighet att ha en tydlig privat sfär under placeringen Verksamheten anser att pojkarna har tillgång till såväl personlig integritet som privat sfär under placeringstiden. Alla har egna rum och tillgång till låsbara toaletter och dusch. En av pojkarna bor dock i ett genomgångsrum där en annan av de inskrivna måste passera för att nå resten av huset. Alla kan vid behov få tala ostört i telefon. Pojkarna har rätt att disponera över egna pengar. Pojkarna har enligt verksamheten rätt att välja sina kläder och attribut så länge detta inte skadar barnet eller andra. Pojkarnas tvätt tvättas var för sig. Har barnen någon egen vuxen att tala med i personalgruppen och sker samtal med respekt för barnens självbestämmande och integritet Pojkarna har enligt verksamheten själv och den intervjuade vårdnadshavaren förtroende för de båda som arbetar inom verksamheten. Då verksamheten mer liknar en familj finns inga kontaktpersoner som har uppdelat ansvar för pojkarna. När barnen ger en vuxen förtroende behandlas det respektfullt och händelser som upplevs som integritetskränkande av barnen följs upp enskilt med dem. Påverkas barnens känslomässiga och beteendemässiga utveckling i positiv riktning och får barnet stöd i sin identitetsutveckling Verksamheten anser att pojkarna får stöd i att träna förmågan att hantera konflikter, träna förmågan att klara förändringar, förmågan att uttrycka känslor samt stöd i att träna empatisk förmåga. Pojkarna får stöd i sin identitetsutveckling och får möjlighet att träffa både gamla och unga förebilder i olika sammanhang. Pojkarna får stöd i att söka kunskap om sitt ursprung genom exempelvis släktforskning och kartläggning av syskon. Av de granskade akterna finns det inga journalanteckningar som tydligt rör detta ämne. Verksamheten menar även att pojkarna får möjlighet att träna sitt sociala beteende exempelvis genom att anordna och vara ansvariga för loppmarknad. Enligt verksamheten är förmågan att hantera risksituationer en del som man arbetar med dock utifrån pojkarnas nivå. Har barnen möjlighet att utveckla sociala relationer och relationer till sina familjer Borgmästaregården har haft en låg personalomsättning vilket har gett pojkarna möjlighet till stabila personalkontakter. Verksamheten uppmuntrar de placerade att ha egna kamratrelationer och man arbetar aktivt för att barnen skall ha en

13 13 (20) fungerande kontakt med sin familj. Vårdnadshavaren anser att pojkarna får stöd i att hålla kontakten med sin familj. Fritidsaktiviteter Alla ungdomar som vill, har tillgång till fritidsaktiviteter, utifrån vad som finns att tillgå på orten samt utifrån barnets behov. Detta anser både verksamheten och vårdnadshavaren. Vid intervjutillfället framkom att ingen av de inskrivna hade någon organiserad fritidsaktivitet. I de granskade akterna finns inga tydliga anteckningar om behov av eller pågående fritidsaktiviteter. Bedömning Borgmästargården har haft tillstånd att driva enskilt hem för vård eller boende sedan Verksamhetens föreståndare har inte enligt nuvarande krav, adekvat högskoleutbildning för uppdraget. Föreståndaren har långvarig erfarenhet av att arbeta med barn både som dagmamma och lång erfarenhet som familjehem. Den andra anställda i Borgmästaregårdens verksamhet som är biträdande föreståndare har heller inte adekvat utbildning. Denne har lång erfarenhet som familjehem. De två säger sig ha möjlighet till kompetensutveckling men har enligt egen utsaga inget intresse av detta. Handledning finns. Målgrupp Den vårdkategori som Borgmästaregårdens tillstånd omfattar är: Barn med psykosociala svårigheter, relationsproblem och/eller skolproblem. Vid inskrivningen är barnen i åldern 6-14 år. Högsta antal vårdtagare är 4 stycken. Alla de nu inskrivna barnen går i särskola. Länsstyrelsen anser att nuvarande inskriva möjligen kan inbegripas i den målgruppen som verksamheten enligt tillståndet får ta emot. Skolgång/utbildning Alla som är inskrivna i Borgmästaregårdens verksamhet har tillgång till undervisning vare sig de är skolpliktiga eller inte. De nu inskrivna deltar alla i undervisning. Länsstyrelsen finner att i alla de tre granskade akterna finns skriftliga behandlingsplaner/genomförandeplaner där det framgår hur undervisning är planerad för den inskrivna ungdomen. Behandlingsplanerna är dock skrivna och uppgifterna är nu inte längre helt aktuella Kvalitet

14 14 (20) Under rubriken kvalitet ryms områdena: kvalitetssäkring, dokumentation om barnet, planering av barnets vård, samverkan, medvetenheten om god etik och respektfullt bemötande, rutiner för att hantera synpunkter och klagomål inom verksamheten. System för att utvärdera verksamhetens effekter saknas. Verksamheten har inte uppföljningsbara mål och dokumenterar inte data om de inskrivna barnen. Detta område måste bearbetas. Dokumentation om de inskrivna Länsstyrelsens aktgranskning visar att det finns viss egen dokumentation om de inskrivna pojkarna. Akt finns. Verksamheten hade ingen egen behandlingsplan/genomförandeplan som beskrev hur vården skulle utformas för varje enskilt barn. Behandlingsplaner finns, skrivna av socialtjänsten dessa var dock skrivna Där framgår inte vilka som deltagit i planeringen och när den skulle följas upp. Enligt den intervjuade socialsekreteraren har tidigare handläggare gjort försök till att verksamheten skall skriva behandlingsplaner - detta har ej lyckats. I behandlingsplanerna berörs inte vissa viktiga behovsområden. Vidare saknades i akterna vissa viktiga dokument. Journalföringen var för hand och sammanfattad månadsvis, det saknades anteckningar om möten som genomförts. Det fanns allmänna mycket kortfattade och knapphändiga beskrivningar om vad som skett under månaden. Det är tydligt att det finns stora brister i dokumentationen. Medvetenhet om god etik och respektfullt bemötande Verksamheten uppger att det finns etiska riktlinjer, dock inga skriftliga men man menar att man tar hänsyn till pojkarnas särskilda förutsättningar och behov. Det finns även, anser verksamheten, en medvetenhet om och ett hänsynstagande till barnens sexuella identitet och barnens rättigheter. Den vårdnadshavare som intervjuades trodde att det fanns etiska riktlinjer även om denne inte visste säkert. Säkerhet Den enskilde skall tillförsäkras boende, vård och behandling av god kvalitet och kraven på säkerhet skall vara uppfyllda enligt 6 Kap 1 SoL och 2 Kap 1 SOSFS 2003:20. Riskfaktorer i vården är bland annat att sammanföra en grupp ungdomar med allvarliga beteendeproblem på grund av smitteffekt. En annan riskfaktor är att blanda ungdomar med olika grad av beteendeproblem(andreasson T, 2003 institutionsbehandlingar av ungdomar, Vad säger forskningen?).

15 15 (20) Inom området Säkerhet berörs om medvetenhet finns om den förhöjda risken för våld, kränkningar och övergrepp mellan barn som vårdas tillsammans. Granskningen visar att det är tveksamt huruvida medvetenhet om den förhöjda risken finns i verksamheten. Enligt verksamheten finns rutiner för att hantera synpunkter och klagomål men ej skriftligt. När verksamheten tar emot klagomål och synpunkter så tar de detta till sig. Oftast brukar detta gå genom socialtjänsten. Att pojkarna skulle känna sig kränkta eller ha klagomål har inte hänt och de tror därför heller inte att pojkarna förstår att det finns rutiner kring detta. Detta är, enligt intervjun, heller inget problem då verksamheten som tidigare nämnts, är som en familj. Socialsekreteraren kände inte till några rutiner kring detta. Skrivna rutiner finns överhuvudtaget inte på Borgmästaregården. Det finns heller inga speciella rutiner gällande hur personalen ska agera vid rymning, sexuella övergrepp, självskadebeteende eller psykisk/fysisk misshandel under placeringstiden. Verksamheten anser att detta inte behövs då de som vuxna alltid är så nära barnen att det ej kan uppstå några typer av övergrepp. Det finns inga rutiner om vad som skall göras då personal anmäls för fysiskt, psykiskt eller sexuellt övergrepp. Enligt socialsekreteraren fanns inga rutiner vare sig muntliga eller skriftliga annat än en vardagsstruktur. Socialsekreteraren menade att verksamheten i praktiken är ett familjehem. Vårdnadshavaren ansåg att det fanns rutiner och tog som exempel att då barnen inte mått bra av att träffa sin mamma under en period behövde de inte göra det. Det är huvudmannens ansvar att ha genomtänkt arbetssätt i krissituationer och för att förebygga att incidenter i vården uppstår utifrån barnets bästa. Att skapa rutiner är ett genomtänkt arbetssätt. Begreppet rutin tas upp i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 2006:11 om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Rutiner kan vara skriftliga eller muntliga. Länsstyrelsen gör bedömningen att Borgmästargården vare sig har skriftliga eller muntliga rutiner gällande förebyggande åtgärder eller vid inträffande av händelser kopplade till de inskrivnas säkerhet. Detta måste upparbetas. Muntliga ordningsregler finns. Alla inskrivna kan enligt verksamheten prata ostört i telefon om de vill. Vid Länsstyrelsens granskning framkommer att verksamheten anser att barnen får stöd i att upprätthålla kontakten med viktiga personer och nätverk. Detta finns inte dokumenterat annat än att det i alla behandlingsplaner står, att umgänge ska äga rum. I viss omfattning finns familjens och nätverkets delaktighet mer beskrivet i det kvalitetssäkringsdokument som verksamheten skrivit. Vårdnadshavare tyckte att barnet fick vara delaktig i frågor, han hade fullt förtroende för verksamheten.

16 16 (20) Kontroll av personal i samband med anställning görs vid en eventuell anställning av personal. Socialtjänsten har inhämtat registerutdrag för verksamhetens två anställda då dessa genomförde utredning för att bli familjehem. Registerutdrag görs ej löpande under anställningen. Lokalerna är av god kvalité anser verksamheten. Vid länsstyrelsens granskning visade det sig att ett av rummen i huset var ett så kallat genomgångsrum där en av de inskrivna sov. En av de inskrivna fick passera igenom detta rum för att komma ut i resten av huset. Det är inte acceptabelt att en inskriven bor, stadigvarande, i ett genomgångsrum. Delaktighet Att barnen är delaktiga i beslut i samband med behandling är en viktig grund för en god behandling. Delaktighet för ett enskilt barn kan innebära att vara närvarande vid ett möte. För ett annat barn kan det innebära att vara inblandad i beslutsprocessen. I samband med möten är det även viktigt för barnen att få information om syftet med ett möte och att de vuxna försäkrar sig om att barnen förstår orsak till och innebörden i det som beslutats. Bedömningsvariablerna inom bedömningskriterierna är uppbyggda utifrån en delaktighetsmodell utvecklad av H Shier, Barnens möjligheter till delaktighet är av Shier indelad i fem olika nivåer: 1. Vuxna lyssnar på barnen 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter 3. Hänsyn tas till barnens åsikter (utifrån sina individuella förutsättningar) 4. Barn är inblandade i beslutsprocesser 5. Barn delar makt och ansvar när beslut ska fattas Begreppen används enligt Shier för att analysera organisationens sätt att erkänna sig till principerna om barns delaktighet och medbestämmande. Nivå 1-3 bedöms som ett minimum för att följa FN:s konvention om barnens rättigheter. Vårdnadshavaren hade inte kännedom om att det genomfördes behandlingskonferenser och planeringsmöten men hade trots detta förtroende för verksamheten. Socialsekreteraren beskrev att han besökt verksamheten tre gånger under det senaste året. De har då haft samtal kring alla tre barnen samtidigt även om socialsekreteraren själv försökt att strukturera upp samtalen till att bli

17 17 (20) fokuserade på en pojke i taget. Det finns inget dokumenterat i de olika pojkarnas akter om huruvida de varit delaktiga i hur behandlingen planerats. Det finns heller inga anteckningar om att pojkarna deltagit vid utformandet av behandlingsplanen. Det finns inga anteckningar i journal eller andra dokument som visar att pojkarna haft andra åsikter än verksamheten. Länsstyrelsen kan ej se huruvida eller på vilket sätt de inskrivna är delaktiga i behandlingen. Det är grundläggande att barnen tydligt och enskilt bereds tid att vara delaktiga utifrån sin egen nivå samt att detta dokumenteras. Det är viktigt att varje barn under möten behandlas var och en för sig så att varje barns enskilda behov tydligt kommer upp. Hälsa Verksamheten har inget avtal med barnhälsovård, primärvård, skolhälsovård eller habiliteringsverksamhet. Däremot anser de att kontakterna de har med sjukvården fungerar bra. Kontakten med habiliteringen är enbart till för pojkarna själva. I dessa kontakter förekommer inget samarbete med HVB- ansvariga om hur ev. träning eller annat skall genomföras i vården. I behandlingsplaner skrivna av socialtjänsten, finns en punkt där barnets fysiska hälsa berörs. Det framgår inte av dokumentationen om pojkarnas fysiska hälsa följs upp under behandlingskonferenserna. En av pojkarna har en egen tandmapp där det ligger papper som rör behandlingen av hans tänder, i övrigt finns ingen annan dokumentation om tandvården. Det framgår inte av dokumentationen om pojkarnas tandhälsa följs upp under behandlingskonferenserna Av de tre granskade akterna framgick den psykiska hälsan och psykiska behov inte tydligt i behandlingsplanerna. Det stod skrivet om fortsatta besök på BuP men inget utöver detta. Behandlingsplanen var ej aktuell varför den psykiska hälsan i dagsläget i dokumentationen är okänd. Det framgår inte av dokumentationen om pojkarnas psykiska hälsa följs upp under behandlingskonferenserna. I en av de tre behandlingsplanerna fanns det skrivet om kosten. Behandlingsplanen var dock ej aktuell. Det framgår inte av dokumentationen om pojkarnas kosthållning följs upp under behandlingskonferenserna. Enligt intervjun med verksamheten finns rutiner kring regelbundna mattider, dock ej skriftliga. Det framgår inte av dokumentationen om pojkarnas sömnbehov följs upp under behandlingskonferenserna. Det är viktigt att även frågorna om den fysiska och psykiska hälsan, tandvården, kosten och sömnen berörs vid behandlingskonferenserna. Även om förhållandena vid socialtjänstens utredning eller vid inskrivningen inte är anmärkningsvärda kan ändring inträffa. Punkterna bör lyftas till behandlingskonferens och behandlingsplan. Verksamheten anser inte att det är aktuellt med att pojkarna får tillgång till och stöd i att använda preventivmedel. I akterna finns inga noteringar om ämnet, det framgår inte att verksamheten lägger någon större vikt vid detta eller att det

18 18 (20) kontinuerligt diskuteras med de inskrivna. I akterna finns inga anteckningar som rör droger. Verksamheten anser att detta inte är ett problem för de inskrivna. Föreståndarparet anser sig dock ha kunskap om beroendeproblematik och att de arbetar med barnens attityder till beroendeframkallande medel. Verksamheten uppger att det finns rutiner för att ha kontroll över att barnen inte har tillgång till någon form av beroendeframkallande medel. Det finns ingen dokumentation som visar att verksamheten arbetar med dessa frågor eller att ämnet tas upp på behandlingskonferenser. Även frågor om preventivmedelsanvändning och drogproblematik bör tas upp på behandlingskonferens. Känslomässiga behov De inskrivnas personliga integritet respekteras och de ges, delvis, möjlighet att ha en privat sfär. Alla inskrivna har eget rum(en ett genomgångsrum) och tillgång till låsbar toalett och dusch. Alla kan enligt verksamheten tala i telefon utan att bli störda. Pojkarna har enligt verksamheten och den intervjuade vårdnadshavaren förtroende för de båda som arbetar. Då verksamheten själv ser sig som en familj finns inga kontaktpersoner som har uppdelat ansvar. Verksamheten anser att de arbetar dagligen med träning av ungdomarna i konflikthantering, förmåga att klara förändringar, uttrycka känslor och att träna empatisk förmåga. Av de granskade akterna finns det inga anteckningar i akterna som rör detta ämne. Förmågan att hantera risksituationer är enligt verksamheten något de arbetar med. Borgmästaregården har haft en låg personalomsättning vilket har gett pojkarna möjlighet till stabila personalkontakter. Verksamheten uppmuntrar enligt egen utsaga de placerade att ha egna kamratrelationer och man arbetar aktivt för att barnen skall ha en fungerande kontakt med sin familj. Vårdnadshavaren anser att pojkarna får stöd i att hålla kontakten med sin familj. Alla ungdomar som vill, har tillgång till fritidsaktiviteter, utifrån vad som finns att tillgå på orten samt utifrån barnets behov detta anser både verksamheten och vårdnadshavaren. Ingen av de inskrivna hade någon organiserad fritidsaktivitet utanför verksamheten. I de granskade akterna finns inga tydliga anteckningar om behov av eller pågående fritidsaktiviteter. Boendet i genomgångsrummet har i tidigare stycke nämnts som något som bör upphöra. Vidare är det viktigt att de inskrivna efter förmåga och egen vilja, erbjuds och har externa fritidsaktiviteter.

19 19 (20) Beslut Länsstyrelsens allmänna bedömning är att Wimmerby Borgmästaregård fungerar mer som ett familjehem än som ett HVB. Borgmästaregården uppfyller inte de krav som ställs på ett HVB idag. Länsstyrelsen finner att det finns brister inom flera tillsynsområden. Länsstyrelsen uttalar allvarlig kritik mot Wimmerby Borgmästaregård i relation till följande: personakterna saknar vissa viktiga dokument behandlingsplaner saknar uppgifter som: datum när de skrevs, när de ska följas upp och vilka som var närvarande vid behandlingskonferenserna, tydliga mål och hur dessa skall genomföras följande viktiga områden saknas helt eller delvis i behandlingsplanerna: tandhälsa, sömn och kost behandlingsplanerna/genomförandeplanerna måste revideras och uppdateras kontinuerligt och individuellt för de inskrivna journalföringen måste tydliggöras dokumentation saknas angående inskrivningsmöte rutiner saknas för att dokumentera och kommunicera behandlingskonferenser med barnet, vårdnadshavaren och socialtjänsten boendet i genomgångsrum för en inskriven är ej acceptabelt Länsstyrelsen påtalar följande fortlöpande kompetensutveckling är viktig för att hemmet ska kunna möta de inskrivnas behov och för att kunna säkra kvalitén i vården. att verksamheten utvecklar ett kvalitetssystem för uppföljning och utvärdering och att Borgmästaregården i sitt kvalitetsutvecklingsarbete utarbetar skriftliga rutiner för hur synpunkter och klagomål skall hanteras inom verksamheten att Borgmästaregården i sitt kvalitetsutvecklingsarbete arbetar fram tydliga, helst skriftliga rutiner för olika risksituationer

20 20 (20) de inskrivnas delaktighet i behandlingen måste tydliggöras både i det dagliga arbetet och i dokumentationen Länsstyrelsen begär redovisning senast 9 maj 2008 över vidtagna åtgärder som följd av detta tillsynsbeslut. Ärendet avslutas. I detta beslut har deltagit socialdirektör Stig Lindahl, beslutande och socialkonsulent Elisabeth Edberg- Karlsson och socialkonsulent Alexandra Engelholm. Stig Lindahl