Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg"

Transkript

1 Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg En utvärdering efter ändringen av huvudmannaskap Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

2 Förord Många patienter har behov av sjukvård i hemmet och det är betydelsefullt att verksamheten fungerar bra. I Gävleborgs län tog kommunerna över ansvaret för hemsjukvården från landstinget den första februari Detta är en påtaglig förändring som behöver utvärderas för att se om eftersträvade mål är uppnådda. Utgångspunkten för utvärderingen har varit de mål som sattes inför kommunaliseringen av hemsjukvården, dessa är: tydligare ansvarsgränser, bättre kontinuitet och helhetssyn för patienten, högre patientsäkerhet samt effektivare resursanvändning. Data för utvärderingen har samlats in kontinuerligt och delrapporterades Det samordnade uppdraget för utvärderingen har utredare Katarina Lundin haft, som tillsammans med forskningsledare Karin Tillberg Mattsson är huvudförfattare av rapporten. Utöver dessa personer har utredare Ingrid Nilsson, utredare Lena Söderlund, utredare Mats Larsson, utredare Johanna Alfredsson, utredare Jofen Kihlström och utredare Emma Mårtensson varit delaktiga i datainsamling och bearbetning av data. Layoutredigering av förvaltningschefssekreterare Annika Kandén. Gävle, Katarina Wijk Chef Samhällsmedicin, Region Gävleborg Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1.1 Politiska beslut 1.2 Projektet att kommunalisera hemsjukvård 1.3 Mål med kommunaliserad hemsjukvård 1.4 Förstudie i Gävleborg 2. Inledning och uppdrag 2.1 Definition hemsjukvård 2.2 Definition av hembesök 3. Metod 3.1 Patientintervjuerna 3.2 Chefsintervjuerna 3.3 Webbenkäterna 3.4 Verksamhetsstatistik 3.5 Frågor till gränsdragningsgruppen 4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser 4.2 Bättre kontinuitet 4.3 Helhetssyn vård och omsorg 4.4 Högre patientsäkerhet 4.5 Effektivare resursanvändning 4.6 Trygghet inom hemsjukvården 4.7 Delaktighet inom hemsjukvården 4.8 Jämförelse mellan resultat 2013 och Jämförelse mellan kommunerna 4.10 Verksamhetsstatistik Från Socialstyrelsen Från kommunerna Från Senior alert 4.11 Gränsdragningsgruppen 4.12 Bieffekter av kommunaliseringen av hemsjukvården 5 Sammanfattning 6. Slutsatser 7. Referenser 8. Bilagor Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

4 1. Bakgrund 1.1 Politiska beslut Under 1990-talet fick kommunerna ett ökat ansvar för vården och omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning, genom ett flertal reformer. Däribland Ädelreformen, som genomfördes Ädelreformen innebar att kommunerna övertog det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården i de särskilda boendeformerna och dagverksamheterna med undantag för läkarinsatserna. Befogenhet gavs även till kommunerna att bedriva hemsjukvård och att efter överenskommelse med landstinget och medgivande av regeringen överta ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. Befogenheterna omfattande dock inte läkarinsatser. (SOU 2004:68) Den 26 november 2010 beslöt Regionfullmäktige Gävleborg att rekommendera medlemmarna att inför verksamhetsåret 2012 fatta beslut om att huvudmannaskapet för hemsjukvården i Gävleborgs län överförs från landstinget till kommunerna. För att stödja kommuner och landsting i genomförandet av kommunaliseringen bildades en gemensam projektorganisation. (Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012) Den 3 april 2003 togs regeringsbeslut om att göra en översyn av vård och omsorg för äldre drygt tio år efter Ädelreformens genomförande, utredningen fick namnet Äldrevårdsutredningen. Uppdraget redovisades i juni 2004 genom betänkandet Sammanhållen hemvård. Undersökningens fokus var samverkan mellan kommunernas vård och omsorg och landstingens hälso- och sjukvård. Målgruppen var främst äldre individer med sammansatta och/eller snabbt föränderliga behov. Ansvarsfördelning för vård och omsorg mellan kommuner och landsting, läkansvaret i hemsjukvård, samverkan om vård och omsorg samt forskning och utveckling var undersökningens fokusområden för förbättring. Det framkom att det var otydliga ansvarsgränser och brister i samverkan mellan olika verksamheter och yrkesgrupper. Vilket gör att det saknas en helhetssyn för vård- och omsorgsinsatserna som äldre och andra personer med sammansatta och/eller snabbt föränderliga vård- och omsorgsbehov får. (SOU 2004:68) Sammanhållen hemvård SOU 2004:68 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012 Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

5 1. Bakgrund 1.2 Projektet att kommunalisera hemsjukvård 1.3 Mål med kommunaliserad hemsjukvård Projektledningsorganisationen bemannades efter beslut av region-, landstings- och kommundirektörer/chefer. Arbetet i projektet fördelades på tre arbetsgrupper under en gemensam projektledning som i sin tur rapporterade till en projektledningsgrupp som under Regionstyrelsen ansvarade för arbetet. I direktiven för arbetet beskrevs motiven för förändring av hemsjukvårdens huvudmannaskap med nyckelbegreppen; sammanhållen, lokalt styrd och patientfokus. Sammanhållen gäller både på systemnivå och i den faktiska vården. Argumentationen bygger på att det måste vara fördelar med att hålla samman hemsjukvården gällande finansiering och styrning av utförande oavsett om driften sker i offentlig eller privat regi. Lokal styrning har lyfts fram som viktigt i samband med diskussionen som pågår om ny regionindelning av landet. Argumenten är då att det inte är rimligt att läkarinsatser, sjuksköterskeinsatser och omvårdnadsinsatser i hemsjukvård styrs och prioriteras på regional nivå. Istället bör den planeringen ske utifrån lokala förutsättningar och villkor på kommunnivå. (Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012) I verksamheten och närmast patienten förväntas en sammanhållen organisation för vård och omsorg i hemmet leda till ett mervärde för patienten i form av bättre kontinuitet med färre utförarkontakter och smidigare planering av vård- och omsorgsinsatser. Till följd av detta förväntas upplevelsen av god kvalitet öka. (Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012) I Gävleborgs län gick ansvaret för hemsjukvården den 1 januari 2013 över till respektive kommun i länet. Under januari hade landstinget kommunernas uppdrag att utföra hemsjukvården. Från och med den 1 februari 2013 utför kommunernas medarbetare hemsjukvården. Sammanhållen hemvård SOU 2004:68 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012 Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

6 1. Bakgrund 1.4 Förstudie i Gävleborg I maj 2010, det vill säga innan beslut togs om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län genomfördes en förstudie. I förstudien till projektet Sammanhållen hemvård i Gävleborg gjordes en kartläggning över volymerna av utförd vård och resursåtgång beskriven i kronor och arbetstid/bemanning. Kartläggningen skulle vara grunden för en preliminär beräkning av underlaget för en skatteväxling samt av de ekonomiska konsekvenserna av en skatteväxling för varje kommun. Ytterligare ett syfte var att belysa effekterna av olika definitioner av begreppet hemsjukvård för att kunna lämna förslag och rekommendationer. I datainsamlingen framkom svårigheter då varken hemsjukvård eller distriktssköterskevård förutom för enstaka undantag hade egna organisatoriska enheter och därav saknades separat redovisning för hemsjukvård. Redovisningen av vårdproduktion visade enbart antalet vårdkontakter utan information om tidsåtgång eller annat tyngdmått. Redovisningen av antalet besök i patienters hem inkluderade både de som var kategoriserade som hemsjukvård och hembesök i öppenvård. Bemanningen uttrycks i begreppet årsarbeten vilket är antalet faktiskt arbetade timmar under ett år dividerat med timmar. Med data från Hudiksvalls HC, Ljusdals HC och Söderhamns HC har andelen hembesök i sjuksköterskeverksamhet beräknats för hela Landstinget Gävleborgs primärvård. Resultatet blev ett approximativt mått där 40 procent av hälso- och sjukvård utförd av sjuksköterskor är att hänföra till hemsjukvård. Om detta kompletteras med effekten på bemanningen uttryckt som årsarbeten så skulle det innebära att cirka 160 årsarbeten sjuksköterska inom den landstingsdrivna hemsjukvården var aktuella för att överföras till kommunalt huvudmannaskap. I förstudien ifrågasattes även drivkrafterna bakom att föra samman huvudmannaskapet för hemsjukvård och hemtjänst då Lagen om valfrihetssystem infördes under tiden förstudien gjordes och landstinget infört obligatoriskt vårdval i primärvården. (Förstudie Sammanhållen hemvård i Gävleborg, 2010) Beräkningarna har gjorts på personalkategorin distriktssköterskor då de svarade för ca 80 procent av alla besök utanför mottagningar. Tre hälsocentraler, Hudiksvalls, Ljusdals och Söderhamns, redovisade sin distriktssköterskeverksamhet separat vilket gav en möjlighet att bättre separera hembesöksverksamheten från mottagningsverksamheten. Relationen mellan mottagningsbesök och hembesök hos dessa hälsocentraler har sedan använts för att göra de schabloniserade beräkningarna av hemsjukvårdsverksamhetens omfattning på länsnivå. Data samlades in under perioden oktober 2008 till och med september Förstudie sammanhållen hemvård i Gävleborg, 2010 Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

7 2. Inledning och uppdrag I december 2012 fick Samhällsmedicin i uppdrag av projektledningsgruppen för kommunaliseringen, som bland annat bestod av landstingsdirektör, regiondirektör och vissa kommunchefer, att tillsammans med FoU Välfärd utvärdera kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län. Samhällsmedicin fick det samordnande ansvaret och tillsammans med FoU Välfärd gjordes en utvärderingsplan. Utvärderingsplanen utformades utifrån det politiska beslut om från vilka perspektiv utvärderingen skulle ske; Utifrån målen har fem parametrar tagits fram, dessa visas i modellen nedan: Länets kommuner och landstinget rekommenderas att fatta följande beslut: att uppföljning och utvärdering sker utifrån två perspektiv; patientens och organisationernas upplevelser Samt utifrån målen med kommunaliseringen av hemsjukvården som är; 1. Ansvarsgränser blir enkla att beskriva, förstå och tillämpa både ur patient/brukarsynvinkel och ur organisatorisk synvinkel 2. Förutsättningarna för att åstadkomma bättre kontinuitet med färre utförare runt varje patient ökar 3. Förutsättningarna för smidigare planering av vård och omsorg utförd med helhetssyn ökar 4. Förutsättningarna för att kunna ge vård med högre patientsäkerhet ökar 5. På organisatorisk nivå ökar förutsättningarna för effektivare resursanvändning 6. På nationell nivå blir huvudmannaskapet för hemsjukvård i ordinärt boende mer enhetligt (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Parametrarna har använts som utgångspunkt vid skapande av enkät och intervjuguide. Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

8 2. Inledning och uppdrag 2.1 Definition hemsjukvård Hemsjukvård definieras enligt Socialstyrelsen som hälso-och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tid. Åtgärderna och insatser ska ha föregåtts av vård- och omsorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl ordinärt som i särskilt boende samt daglig verksamhet och dagverksamhet. Hemsjukvård ska skiljas från öppenvård. (Socialstyrelsens termbank) I Gävleborgs län är förutsättningarna för att få tillgång till hemsjukvård att patienten själv eller med assistans inte kan ta sig till hälsocentralen och/eller att bedömningen vid vårdplanering är att hemsjukvårdsbesök ger ett mervärde för vårdens resultat. Kommunerna ansvarar för hemsjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå, vilka ges av distriktssköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster dygnet runt. Hemsjukvårdsbesöken kan vara både planerade och oplanerade. För att kommunen ska ta över ansvaret för hälso-och sjukvårdsinsatser ska följande kriterier vara uppfyllda : 2.2 Definition av hembesök Landstinget ansvarar även fortsättningsvis för den medicinska bedömningen och läkarinsatser inom hemsjukvård. Landstinget ansvarar för all mottagningsverksamhet i primärvården och specialistsjukvården samt hembesök i öppenvård. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Hembesök i öppenvård definieras av Socialstyrelsen som Med hembesök menas ett öppenvårdsbesök inom hälso- och sjukvården i patientens bostad eller motsvarande (Socialstyrelsens termbank) Landstinget ansvarar för såväl planerade som oplanerade hembesök hos patient som inte är inskriven i hemsjukvård. (Avtal Hemsjukvård, 2013) Detta gäller när kriterierna för att vara hemsjukvårdspatient inte är uppfyllda. Insatserna ska räknas som hälso-och sjukvård Insatserna ska ges under minst två veckor Patienten kan inte ta sig till hälsocentralen Patienten är över 18 år Vård-och omsorgsplanering ska upprättas före insättande av insatser. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 Socialstyrelsens termbank Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

9 3. Metod Som tidigare beskrivits har utvärderingsplanen utformats utifrån det politiska beslut om ur vilka två perspektiv utvärderingen ska göras, samt att ytterligare ett perspektiv lagts till. De tre perspektiven är; patientens, medarbetarnas och organisationens/ledningens. De olika datainsamlingsverktygen; enkäter och intervjuer avser att ge underlag för att analysera i vilken utsträckning målen som sattes med kommunaliseringen har uppnåtts, se inledningen. Följande organisationers/verksamheters medarbetare och chefer deltar i datainsamlingarna: Ur målen har följande parametrar tagits fram: Inför datainsamlingarna har utredarna som genomfört utvärderingen haft träffar dels med kommunernas MAS:ar (medicinskt ansvariga sjuksköterskor) samt med den referensgrupp som sattes samman av socialcheferna i länet. Referensgruppen bestod av olika yrkeskategorier och både medarbetare och chefer (en hemsjukvårdschef, en hemtjänstchef, en MAS, en sjuksköterska och en arbetsterapeut). Sammanlagt deltog fem personer i referensgruppen. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

10 3. Metod 3.1 Patientintervjuerna Hösten 2013 genomfördes 14 intervjuer, och hösten 2014 ytterligare 30 intervjuer med patienter (se intervjuguide i Bilaga 6). Intervjuerna berörde patienternas upplevelse av hemsjukvården. Den första omgångens intervjuer omfattade sex män och åtta kvinnor i åldern år, boende i fyra av länets kommuner: Ljusdal, Bollnäs, Hofors och Gävle. Informanterna valdes ut med hjälp av hemsjukvårdens personal i respektive kommun. Inklusionskriterierna för deltagande var att informanterna skulle vara klara och rediga för att kunna redogöra för sin situation samt att de hade varit inskrivna i hemsjukvården under 2012, det vill säga då landstinget fortfarande ansvarade för verksamheten. På så vis kunde informanterna reflektera över om bytet av huvudman inneburit några förändringar för den vård och omsorg de får. Bland de av hemsjukvården föreslagna informanter som uppfyllde inklusionskriterierna gjordes ett urval, där en jämn könsfördelning eftersträvades och där hänsyn togs till att få informanter med olika behov av sjuksköterskeoch/eller rehab insatser, samt om möjligt med hemtjänst. Efter att de utvalda informanterna tillfrågats av hemsjukvårdens personal om att delta i studien och därefter lämnat muntligt samtycke, kontaktades varje enskild deltagare per telefon då tid för intervju bestämdes. Informanterna fick både muntlig och skriftlig information om att all data behandlas konfidentiellt och att resultatet presenteras så att inga individer kan identifieras. Intervjun genomfördes med hjälp av bandspelare i informantens bostad. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Tematiseringen av innehållet bygger på de mål, men även den viljeinriktning och värdegrund gällande trygghet och delaktighet som formulerats i avtalet för kommunaliseringen. Under hösten 2014 genomfördes ytterligare en intervjustudie som omfattade 30 patienter, varav 16 män och 14 kvinnor. Patienternas åldersspann sträckte sig mellan 52 och 100 år. I 27 av fallen intervjuades patienten själv. I 3 fall, där patienten hade någon form av kognitiv svikt, skedde intervjun istället med anhörig (samtliga anhöriga var döttrar). Två intervjuer per kommun gjordes i Hofors, Nordanstig, Ockelbo och Ovanåker, tre i intervjuer i Bollnäs, Ljusdal och Söderhamn, fyra i Sandviken och Hudiksvall och fem intervjuer i Gävle. Till skillnad från intervjustudien 2013 fanns inga krav på att patienten skulle ha haft hemsjukvård före kommunaliseringen, för att komma ifråga för intervju. Inte heller var kognitiv svikt ett hinder, såvida det fanns en anhörig som kunde intervjuas i patientens ställe. En hemsjukvårdsmedarbetare i varje kommun gjorde ett slumpmässigt urval om 10 personer som var inskrivna i hemsjukvården. Bland dessa valde FoU Välfärd ut personer som hemsjukvårdens personal tillfrågade om att delta i studien. I övrigt var metoden densamma som Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

11 3. Metod 3.2 Chefsintervjuerna Hösten 2013 genomfördes 22 telefonintervjuer med chefer, och hösten 2014 ytterligare 12 intervjuer. Syftet var att få kunskap om kommunaliseringen ur ett ledningsperspektiv. Den första omgångens chefsintervjuer omfattade chefer inom hemsjukvården, primärvården och hemtjänsten. Intervjuerna var semistrukturerade, där intervjuguider (se Bilaga 7) användes, men möjlighet gavs att växla mellan frågeområdena och ställa fördjupande följdfrågor. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Därefter har innehållet i intervjuerna tematiserats, med vägledning i de mål som formulerats för övertagandet av hemsjukvården i länet. 11 av de intervjuade var hemsjukvårdschefer, varav 2 i Gävle kommun och 1 i varje övrig kommun. För primärvården gjordes ett urval på 5 chefer, där strävan var en geografisk spridning och att få med såväl privata som landstingsdrivna hälsocentraler. Inom hemtjänsten intervjuades 6 chefer; även här var såväl offentligt som privat drivna verksamheter representerade i urvalet. Hösten 2014 genomfördes återigen telefonintervjuer, men nu enbart med chefer inom hemsjukvården, totalt 12 stycken. Intervjuguider med i stort sett samma innehåll som 2013 användes. Den semistrukturerade formen gav möjlighet att fånga spontana reflektioner kring hur hemsjukvården utvecklats sedan förra intervjutillfället. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

12 3. Metod 3.3 Webbenkäterna Hösten 2013 genomfördes en webbenkät i fyra olika utföranden där frågorna var anpassade efter vilken yrkesgrupp som skulle besvara den. Webbenkäten (se Bilaga 5) skickades som en länk till respektive respondents mailadress. Därav var en del av urvalet att respondenterna hade egen mailadress. Medarbetargrupper som deltog i webbenkäten 2013; 1. alla hemsjukvårdsmedarbetare (sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter) 2. alla medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna (MAS:arna besvarade samma enkät som hemsjukvårdsmedarbetarna) 3. ett slumpvis urval av hemtjänstmedarbetare i kommunalt driven hemtjänst med delegering för hemsjukvårdsuppgifter. 4. alla hälsocentralsläkare som har hemsjukvårdspatienter 5. alla sjuksköterskor/distriktssköterskor på hälsocentral. Den totala svarsfrekvensen för enkäten blev 44 procent. Uppdelat på de olika medarbetargrupperna blev svarsfrekvensen följande: Hemsjukvårdmedarbetare 66 % Hemtjänstmedarbetare 16 % Primärvårdsläkare 53 % Sjuksköterskor primärvården 68 % Hösten 2014 genomfördes ytterligare en webbenkät. Samma enkät som 2013 återanvändes, men frågorna som handlade om förändring jämfört med innan kommunaliseringen av hemsjukvården togs bort. Medarbetargrupperna som deltog i enkätstudien utvidgades samt inkluderade även de tre chefsgrupperna som tidigare intervjuats. Medarbetargrupper som deltog i webbenkäten 2014; 1. alla hemsjukvårdsmedarbetare (sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter) 2. alla hemsjukvårdschefer 3. alla medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna (MAS:arna besvarade samma enkät som hemsjukvårdsmedarbetarna) 4. ett slumpvis urval av hemtjänstmedarbetare i kommunalt driven hemtjänst med delegering för hemsjukvårdsuppgifter. 5. alla hemtjänstchefer i kommunalt driven hemtjänst 6. alla primärvårdsmedarbetare (sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och läkare på hälsocentral) 7. Primärvårdschefer (hälsocentralschef) 8. Specialistvårdsmedarbetare (sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietister i division medicin psykiatri och division operation) 9. Specialistvårdschefer (i division medicin psykiatri och division operation) Totalt var det 61 % av respondenterna som arbetat med hemsjukvård även innan kommunaliseringen. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

13 3. Metod 3.3 Webbenkäterna 3.4 Verksamhetsstatistik Den totala svarsfrekvensen för enkäten blev procent. Uppdelat på de olika medarbetargrupperna blev svarsfrekvensen följande: Hemsjukvårdsmedarbetare 69,2 % (198 av 286) Hemsjukvårdschefer 86,7 % (13 av 15) Hemtjänstmedarbetare 20,5 % (59 av 288) Hemtjänstchefer 44,2 % (19 av 43) Primärvårdsmedarbetare 61,1 % (151 av 247) Primärvårdsläkare 55,9 % (52 av 93) Primärvårdschefer 88,9 % (32 av 36) Specialistsjukvårdens medarbetare 43,9 % (65 av 148) Specialistsjukvårdens chefer 69,2 % (9 av 13) För de grupper som deltog i datainsamlingen även 2013 ökade svarsfrekvensen Svarsfrekvenserna är beräknade på de respondenter som besvarat hela enkäten, det finns även enkäter med internt bortfall. Dessa räknas med i de totala frekvenserna men inte i svarsfrekvensen. I frekvenserna räknas bortfallet på frågan bort, det vill säga frekvenserna fördelar sig enbart på faktiska svar. Svarsalternativen har dikotomiserats så att de två positiva svarsalternativen slagits ihop och samma sak med de två negativa svarsalternativen. I tabellerna i Bilagan redovisas enbart positiva och negativa svar. I 2014 års enkät finns även ett vet ejalternativ, på grund av detta går frekvenserna för positiva och negativa svarsalternativ inte alltid upp till 100 procent. Då enkäterna är anpassade efter den yrkesgrupp som skulle besvara den finns en variation i antal svar per fråga (se tabellerna i Bilaga 2, 3 och 4) Verksamhetsstatistiken från kommunerna har mätts den första varje månad under perioden 1 februari 2013 till och med 1 december Statistiken har samlats in med hjälp av en kontaktperson i varje kommun. Kontaktpersonen har antingen varje månad eller för flera månader skickat in statistik enligt en utskickad Excelmall (se Bilagorna 9 och 10). Vilken statistik som har samlats in har bestämts i samråd med MAS:arna och referensgruppen. Mellan 2013 och 2014 ändrades mallen delvis utifrån synpunkter från kontaktpersonerna i kommunerna. Verksamhetsstatistiken från Senior alert har skickats in av de fyra utvecklingsledarna i länet samt landstingets utvecklingsmotorer. 3.5 Frågor till gränsdragningsgruppen Gränsdragningsgruppen har till syfte att klargöra otydligheter i tolkning av avtalet och vägleda verksamheterna när det gäller ansvarsfördelning mellan kommunerna i länet och landstinget. Gruppen består av nio ledamöter. Till gränsdragningsgruppen ställdes i mars 2015 några frågor via e-post (se Bilaga 8). Syftet var att få kunskap om ledamöternas erfarenheter av organisationsförändringen. Fem av dessa: en socialchef, en primärvårdsläkare, två MAS:ar och en handläggare vid Region Gävleborg som är sammankallande i gruppen besvarade frågorna. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

14 4. Resultat Mål I följande avsnitt kommer resultaten från datainsamlingen 2014 presenteras utifrån de fem målområdena samt uppdelat på de fyra organisationer som samarbetar runt hemsjukvårdspatienten. För varje organisation har svaren från både chefer och medarbetare slagits ihop och analyserats tillsammans. Även data från intervjuerna med patienter/anhöriga presenteras utifrån målområdena, därtill tillkommer delar om upplevelse av trygghet och delaktighet. 1. Tydligare ansvarsområden 2. Bättre kontinuitet 3. Helhetssyn, vård och omsorg 4. Högre patientsäkerhet 5. Effektivare resursanvändning En jämförelse görs med resultatet från datainsamlingen Jämförelsen görs då för de grupper som fanns med både i datainsamlingen 2013 och 2014, det vill säga; hemsjukvårdsmedarbetare, hemtjänstmedarbetare, läkare HC och sjuksköterskor HC. Sedan följer en kort jämförelse mellan de tio kommunerna i länet, vilken baserar sig på en sammanslagning av 2013 och 2014 års resultat. Slutligen kommer en presentation av verksamhetsstatistik, både den som är insamlad av kommunerna och ifrån Senior alert. Därefter finns en sammanställning av svaren från Gränsdragningsgruppen. Resultaten från den första datainsamlingen har presenterats tidigare (Delrapport av utvärderingen av kommunaliseringen av Hemsjukvården i Gävleborgs län, 2014). I tabellerna i Bilaga 2, 3 och 4 redovisas antal enkätsvar på varje fråga som presenteras i följande kapitel. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

15 4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Hemsjukvård och specialistsjukvård Det första målet med kommunaliseringen av hemsjukvården var att ansvarsgränserna skulle bli tydligare genom att de skulle bli enkla att beskriva, förstå och tillämpa både ur patient/brukarsynvinkel och ur organisatorisk synvinkel. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och specialistsjukvården som anser att ansvarsgränserna dem emellan är tydliga eller mycket tydliga är 40 respektive 21 procent. När det gäller ansvarsgränserna mellan hemsjukvården och specialistsjukvården, framhåller båda organisationer i öppna enkätsvar och kommentarer framför allt två problemområden. Det första är att det finns oklarheter kring om det är hemsjukvården eller primärvården som ska ta över patienten efter utskrivning från sjukhus. Det andra handlar om oklarheter kring förskrivning- och betalningsansvar för hjälpmedel och förbrukningsartiklar. Fortfarande alldeles för otydliga ansvarsgränser. Stora kunskapsbrister hos berörda yrkeskategorier. Patienterna kommer i kläm då det ofta uppstår diskussion om vem som ska ansvara (hemsjukvårdsmedarbetare) Ansvar för utskrivning av hjälpmedel i patientens bostad är otydligt och måste tydliggöras för att effektivisera utskrivningen från sjukhuset!!!! (specialistsjukvårdsmedarbetare) Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

16 4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Hemsjukvård och primärvård Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och primärvården som anser att ansvarsgränserna dem emellan är tydliga eller mycket tydliga är 38 respektive 36 procent. Även om hemsjukvården respektive primärvården värderar ansvarsgränsernas (o)tydlighet likartat, finns skillnader i vilka aspekter man framhåller som mest problematiska. Hemsjukvårdens chefer och medarbetare lyfter fram kriteriet att inte kunna ta sig till hälsocentralen för att bli inskriven i hemsjukvården som särskilt svårtolkat. Även primärvårdens förväntan på att varje patient som behöver hjälp med att ta medicin automatiskt ska bli inskriven i hemsjukvården, tas upp som ett problem. Från primärvårdens sida är det däremot framför allt 14-dagars-regeln, alltså att behovet av vård ska vara minst två veckor, som upplevs problematisk. Många framhåller att den leder till tolkningskonflikter, frustration, resursslöseri och även förvirring för patienter och anhöriga, och att en tröskelväxling vore en bättre lösning. Det skulle innebära att även hembesök där behovet bedöms understiga två veckor växlas över till kommunerna. Hälften av de intervjuade hemsjukvårdscheferna uttrycker att gränsdragningarna visserligen ännu är svåra, men att problemen har minskat. Kommunens och primärvårdens tolkningar har blivit mer enhetliga. Ett par chefer säger att man blivit säkrare på i vilka situationer man ska ta en diskussion med primärvården kring om patienten verkligen är en hemsjukvårdspatient. Man skriver även oftare ut patienter från hemsjukvården till primärvården numera. Även några av hemsjukvårdscheferna tar upp möjligheten att tröskelprincipen införs. Här finns dock delade meningar, där ett par anser att det skulle förenkla, medan andra menar att nya gränsdragningssvårigheter troligen skulle uppstå och att problemen med att snabbt få tillgång till information i journaler vore ännu svårare att hantera för den målgruppen. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

17 4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Definition hemsjukvårdspatient Definitionen av en hemsjukvårdspatient är något som återkommit på sidorna innan som handlat om ansvarsgränser inom hemsjukvården. För att få en sammanfattande bild av hur de tre olika organisationerna hemsjukvård, primärvård och specialistsjukvård uppfattar definitionen av vem som är hemsjukvårdspatient visas här till höger andelen av de som arbetar inom dessa tre organisationer som anser att definitionen är tydlig eller mycket tydlig. Inom hemsjukvården är det 42 procent, inom primärvården 39 procent och inom specialistsjukvården 23 procent som anser att definitionen för när en patient ska bli hemsjukvårdspatient är tydlig eller mycket tydlig. Som beskrivits tidigare är det olika anledningar inom de olika organisationerna som lyfts fram som skäl till att det finns en otydlighet kring vem som ska definieras som hemsjukvårdspatient. Hemsjukvården anser att kriteriet att inte kunna ta sig till hälsocentral är svårtolkat och primärvården anser att 14-dagars-regeln är problemet. Inom specialistvården uppfattas det mest problematiska vara vem som ska kallas till vårdplanering då patienten skrivs ut från sjukhuset. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

18 4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Hemsjukvård och hemtjänst Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och hemtjänsten som anser att ansvarsgränserna dem emellan är tydliga eller mycket tydliga är 69 respektive 76 procent. Några av de intervjuade hemsjukvårdscheferna tar upp att utbildningar i delegering ytterligare bidragit till att tydliggöra vilka insatser som är hemtjänst, delegerade HSLinsatser respektive hemsjukvård utförd av legitimerad personal. Flera framhåller att ansvarsgränserna oftast är tydliga för personalen, men inte alltid kända bland patienter och anhöriga. Ur hemtjänstens perspektiv är bristen på kännedom om huruvida en viss brukare (för tillfället) är hemsjukvårds- eller primärvårdspatient ett problem. Man vet inte vilken organisation som ska kontaktas, ifall behov av att rådgöra med hälso- och sjukvårdspersonal uppstår. Vi i HSV vet vart gränserna går men patienter, anhöriga och slutenvården har väldigt svårt att skilja på vem som gör vad och vad som är skillnaden på hemsjukvård och hemtjänst. Vi har dessutom lika kläder och lika bilar som hemtjänst vilket gör det mera svårt för patienter och anhöriga (hemsjukvårdsmedarbetare) Det som är svårt är att veta om brukaren tillhör hemsjukvården eller HC. Mycket svårt när brukare tillhör ibland och ibland inte. Svår gråzon (hemtjänstmedarbetare) Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

19 4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Patienternas upplevelse Ingen av de intervjuade patienterna uttrycker att det funnits oklarheter kring om det är hemsjukvården eller primärvården som har ansvaret för denne. Flera är väl medvetna om hur och när förändringen från att ha varit patient vid hälsocentralen till att bli hemsjukvårdspatient skedde, men ingen tar upp någon ovisshet kring detta, eller att ansvaret flyttat fram och tillbaka mellan verksamheterna. Vi kan inte utesluta att vissa av de intervjuade patienterna har skrivits in och ut mellan primärvården och hemsjukvården och upplevt ansvarsgränserna som otydliga, men det är i så fall inget som har en central betydelse för deras upplevelse av hemsjukvården. En av de anhöriga som intervjuats istället för patienten själv, då hen har kognitiv svikt, skildrar dock hur hennes närstående blev drabbad av gränsdragningsproblematiken mellan primärvården och hemsjukvården. Hennes närstående blev för en begränsad tid ordinerad en medicin som måste tas regelbundet. Primärvården sade sig inte kunna delegera medicingivningen till hemtjänstpersonalen, samtidigt som den närstående inte kunde bli hemsjukvårdspatient direkt. Den anhöriga upplevde att hon själv förväntades se till att hennes närstående tog medicinen på rätt tider, något hon som förvärvsarbetande inte hade möjlighet till. Det var så stelbent att man [primärvården] inte tillfälligt gick in och skrev en delegation till hemtjänstpersonalen..//..då behöver man inte plocka in så många i hemsjukvården som kanske inte har riktigt så stort behov (anhörig) När det gäller ansvarsgränsen mellan hemsjukvården och hemtjänsten, är de flesta av de 26 informanter som även har hemtjänst medvetna om vilka insatser som utförs av legitimerad personal och vilka som görs av hemtjänsten. Men det finns också flera som inte gör någon skillnad på de båda verksamheterna, utan i sina svar på frågor om hemsjukvården relaterar till hemtjänstens insatser och vice versa. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

20 4. Resultat 4.2 Bättre kontinuitet - Hemsjukvården och hemtjänsten Det andra målet med kommunaliseringen av hemsjukvården var att förutsättningarna för att åstadkomma bättre kontinuitet med färre utförare runt varje patient skulle öka. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och hemtjänsten som anser att kontinuiteten för hemsjukvårdspatienten fungerar bra eller mycket bra är 77 respektive 93 procent. Färre utövare från ssk och rehab men hemtjänstens personal är fortfarande för många runt varje hemsjukvårdspatient (hemsjukvårdsmedarbetare) Av de som arbetar inom hemsjukvården anser 66 procent att den egna enheten arbetar aktivt eller mycket aktivt för att hemsjukvårdspatienten ska få träffa samma personal och inom hemtjänsten är motsvarande andel 31 procent. Flera förtydligar i kommentarer till enkätsvaren att det framför allt gäller vardagar dagtid. På kvällar, helger och nätter är oftast betydligt fler personer från hemsjukvården inblandade, då resurserna samordnas med särskilt boende och/eller de geografiska områdena är större. En annan omständighet som motverkar kontinuitet är när såväl primärvårdens som hemsjukvårdens personal är involverade samtidigt runt en enskild patient, och när patienten skrivs in och ut mellan primärvård och hemsjukvård. I svaren på de öppna frågorna om vilka förändringar kommunaliseringen inneburit, framhåller flera från såväl hemsjukvården som hemtjänsten just att kontinuiteten för patienten ökat. Även flera medarbetare från primärvården gör det, trots att ingen specifik enkätfråga kring kontinuitet ställdes till dem. Många relaterar i sina kommentarer om kontinuiteten i hemsjukvården även till hemtjänsten, och påpekar att där är kontinuiteten betydligt sämre. Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

21 4. Resultat 4.2 Bättre kontinuitet - Patienternas upplevelse Det mest förekommande är att informanterna har besök av en eller ett fåtal personer från hemsjukvården. Många namnger den eller de två ordinarie sköterskorna. Några uppger dock att de möter väldigt många olika ansikten, särskilt på helgerna. Kontinuitet gällande personalen ger flertalet av informanterna en känsla av förutsägbarhet och bidrar till trygghet i att personalen känner till dem och deras behov. För några av informanterna är det inte bara viktigt att känna till utan även att ha en personlig relation till personalen och om möjligt redan i förväg veta vem och när de ska komma. Många av dem som i regel får besök av en eller ett fåtal sköterskor betonar det positiva i detta. Patienten och sköterskorna har lärt känna varandra och en tillit har vuxit fram. Någon uttrycker att vården fungerar smärtfritt med de ordinarie sköterskorna, som vet hur informanten vill ha det. Endast en informant framhåller det positiva i att det kommer flera olika från hemsjukvården, då det upplevs stimulerande med variation och nya kontakter. Det är framför allt två sköterskor som kommer hem. Och vi har lärt känna varandra väldigt väl. Så att det blir en ganska stark personlighet över det hela (patient) Jag tycker inte att det är bra när det kommer en ny [från hemtjänsten] varje dag som inte vet någonting. Man ska tala om allting som de ska göra (patient) Informanterna möter betydligt fler olika ansikten bland hemtjänstpersonalen. Någon nämner att det handlar om ett femtiotal personer hittills. För ett par kan det upplevas stimulerande att träffa olika personer och för vissa är det ingen nackdel att det är många olika som kommer huvudsaken är att hemtjänstpersonalen gör det de ska. De flesta skulle dock föredra att det är färre personer från hemtjänsten som kommer. Det ger möjlighet att få en personlig relation och insatserna går smidigare. Informanten behöver inte berätta om och om igen hur hjälpen ska utföras. Flera betonar att det visserligen är många olika personer från hemtjänsten som kommer, men att alla har ett bra bemötande. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

22 4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Hemsjukvården och specialistsjukvården Det tredje målet med kommunaliseringen handlar om att öka förutsättningarna för smidigare planering av vård och omsorg utförd med helhetssyn. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) En aspekt av detta handlar om informationsöverföringen mellan hemsjukvården och specialistsjukvården. Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och specialistsjukvården som anser att informationsöverföringen dem emellan fungerar bra eller mycket bra är 35 respektive 45 procent. Många kommentarer från hemsjukvårdens medarbetare handlar om att de får alltför lite information om patienter som skrivs ut från sjukhuset. Felaktiga, icke uppdaterade läkemedelslistor framhålls som ett särskilt stort problem. Även från specialistsjukvårdens håll uttrycker några att de inte får tillräcklig information om patienten från hemsjukvården, när denna skrivs in i slutenvården. Flera tar även upp oklarheter kring vem inom primärvården respektive hemsjukvården som ska ha vilken information inför utskrivningen från sjukhuset, en problematik som hänger nära samman med att det ofta är oklart om patienten ska bli hemsjukvårds- eller primärvårdspatient. Från specialistsjukvårdens håll påpekar några att hemsjukvårdens sjuksköterskor sällan deltar i vårdplaneringar, vilket försvårar en smidig informationsöverföring. Flera av hemsjukvårdens sjuksköterskor tar i kommentarer upp att de upplever brist på tid för att åka till vårdplaneringar på sjukhus. Svårt att nå rätt person. Får rapportera till flera, både hemsjukvården och primärvården. Vill visa praktiskt, tex förflyttningar sedan kan det vara andra som går in och utför efter utskrivning (specialistsjukvårdschef) Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

23 4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Hemsjukvården och primärvården När det gäller informationsöverföringen mellan primärvården och hemsjukvården, är bilden något mer positiv. Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och primärvården som anser att informationsöverföringen dem emellan är bra eller mycket bra är drygt hälften, 55 respektive 56 procent. Nackdelen med att inte ha samma journalsystem över huvudmannagränserna det problem som lyfts fram allra mest i hemsjukvårdens svar på de öppna enkätfrågorna. Detta upplevs hota patientsäkerheten och innebära att alltför mycket tid behöver läggas på administrativa uppgifter. Även från primärvårdens håll framhåller många, särskilt bland läkarna, avsaknaden av ett gemensamt journalsystem som ett stort problem. När det gäller vårdplaneringar, uttrycker några av de intervjuade hemsjukvårdscheferna att de fungerar bättre nu än i början, särskilt när bara primärvård och hemsjukvård är involverade. Rutinerna har satt sig och fler vårdplaneringar görs i hemmet nu, vilket bedöms positivt inte minst för patienten. Primärvårdens chefer och medarbetare ger i sina kommentarer och öppna svar en mer negativ bild av vårdplaneringar. Alltför mycket av primärvårdssköterskans tid upplevs behöva läggas på vårdplaneringar och överrapporteringar, vilket går ut över tiden för patientkontakt. Den försämrade kontakten mellan läkare och hemsjukvårdens personal är en annan brist, som delvis hänger samman med de olika journalsystemen, men också med att mindre möjligheter ges till kontinuerliga, informella avstämningar när man inte längre delar arbetsplats. Idag vet vi som arbetar i hemsjukvården mycket mindre om patienterna än vad vi visste innan. Det stora bekymret är att allmänheten/patienterna tror att vi vet allt och att det är självklart att vi har tillgång till även dessa journaler (hemsjukvårdsmedarbetare) Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

24 4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Hemsjukvården, hemtjänsten och primärvården En annan aspekt av samverkan handlar om primärvårdsläkarnas delaktighet i hemsjukvården. Diagrammet till höger visar att 36 procent inom hemsjukvården, 16 procent inom hemtjänsten och 39 procent inom primärvården anser att delaktigheten från läkarnas sida för hemsjukvårdspatienterna är bra eller mycket bra. Notera att en relativt stor andel inom primärvården och att majoriteten inom hemtjänsten svarat "Vet ej". Andelen som svarat att delaktigheten fungerar dåligt är högst inom hemsjukvården. De flesta intervjuade chefer inom hemsjukvården tar upp att läkarnas delaktighet varierar mycket mellan olika hälsocentraler och läkare. Hur intresserad och engagerad den enskilda läkaren är, upplevs få stor betydelse för om patienterna får hembesök. Även flera av medarbetarna i hemsjukvården ger uttryck för den åsikten i kommentarer och öppna enkätsvar. Särskilt utsedda hemsjukvårdsläkare framhålls som en fördel. Dels gynnar det läkarnas engagemang, dels är det lättare och effektivare för hemsjukvårdens sköterskor och rehabiliteringspersonal att samarbeta med en läkare vid en hälsocentral istället för kanske åtta-nio olika. Läkarna fick inte ovanstående fråga utan har istället svarat på om de anser sig ha tillräckligt med tid för sina hemsjukvårdspatienter. 41 procent av dem anser att de ofta eller alltid har tillräckligt med tid för sina hemsjukvårdspatienter. Vissa av läkarna beklagar i öppna enkätsvar att de har mindre tid för hemsjukvårdspatienterna än för övriga patienter. Detta kan tolkas som att ur läkarnas perspektiv bottnar bristen på delaktighet snarare i ett slags systemfel, där de inte har möjlighet att prioritera de mest sjuka patienterna så högt som de borde. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

25 4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Patienternas upplevelse Knappt hälften (13) av intervjupersonerna uppger att de har fått hembesök av läkare. Några får regelbundna besök en gång per år, medan andra fått hembesök vid akuta behov eller när sjuksköterskan påkallat behovet av att exempelvis titta på ett bensår. Ett par har fått hembesök av läkare från palliativa teamet eller från slutenvården, men de flesta uppger att läkaren kommer från hälsocentralen. Hembesöken är i regel mycket uppskattade. Ett par informanter har dock mer negativa upplevelser av hemsjukvårdsläkaren. En säger sig vara nöjd med insatserna från sjuksköterskan, men tycker att kontakten med läkaren fungerar dåligt. Han var varit svår att nå och informanten har inte fått besked om resultat från undersökningar och prov som tagits. Hen har inte heller fått gehör för sin önskan om fler än ett hembesök. En annan informant uttrycker också stor uppskattning över distriktssköterskorna, men är besviken på läkaren. Hen hade förväntat sig att bli undersökt: men hon stod vid sängkanten och bara sa att jag inte hade något fel. (patient) 8 av informanterna har aldrig fått hembesök av läkare, men skulle vilja få det. För dem är läkarkontakten viktig för att känna sig helt trygg med hemsjukvården. En informant berättar t ex att sjuksköterskan brukar ta ett foto av hennes bensår och visa läkaren. Men hen skulle önska att doktorn någon gång kommer och tittar på såret personligen. Ungefär hälften av informanterna som inte har fått hembesök av läkare, har inte heller upplevt något behov av detta. De har kontakt med läkare i slutenvården och/eller kan ta sig till hälsocentralen för enstaka läkarbesök. Ja, det har ju varit en förmån att få honom [läkaren] hem i lägenheten. Sitta i lugn och ro och prata om dagsläget, förhoppningarna framåt... (patient) Känner du dig trygg med den sjukvård du får i hemmet? (intervjuare) Ja, alltså Det är klart att det vore bra att ha en läkare som kommer hem nån gång och undersöker en. För det är väl kanske vissa saker som man måste prata om (patient) Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

26 4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Hemsjukvården och hemtjänsten Såväl hemsjukvården som hemtjänsten ger en positiv bild av hur samarbetet dem emellan fungerar. Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården, respektive hemtjänsten som anser samarbetet dem emellan fungerar bra eller mycket bra är 80 respektive 91 procent. I många av de öppna svaren från chefer och medarbetare i båda organisationer lyfts det närmare samarbetet fram som den stora vinsten med kommunaliseringen. De förbättrade kontaktvägarna möjliggör att patienten får snabbare hjälp, och innebär ett viktigt stöd i arbetet för hemtjänstpersonalen. Delegeringarna av insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL-insatser) från legitimerad personal till hemtjänstpersonal har fortsatt att utvecklas i flera av kommunerna, berättar de intervjuade hemsjukvårdscheferna. I någon kommun har man infört möjligheten för såväl rehabiliteringspersonal som sköterskor att beställa HSL-uppdrag genom att boka in exempelvis tio minuter extra för en viss träning i rehabiliteringssyfte direkt i hemtjänstens datasystem. Även om samarbetet mellan hemsjukvården och hemtjänsten har förbättrats, finns faktorer som ur de intervjuade hemsjukvårdschefernas perspektiv gör det svårt att nå en helt sammanhållen, sömlös vård och omsorg. Flera av cheferna tar upp att perspektiven utifrån hälso- och sjukvårdslagen respektive socialtjänstlagen (SoL) skiljer sig åt. Framför allt, upplever de, är det förebyggande och rehabiliterande perspektivet starkare enligt HSL än enligt SoL. För att undvika att det blir stickspår mellan HSL och SoL, borde de olika planerna, som t ex rehabiliteringsplan och genomförandeplan ha gemensamma mål, påpekar ett par av cheferna. "Att ha sköterskor på arbetsplatsen som går att prata med om vårdtagarna fungerar jättebra, det känns tryggt för mej att veta att vårdtagarna får den hjälp dom behöver (hemtjänstmedarbetare) Överlag upplever vi att det har gynnat patienten, i och med kommunaliseringen, då samarbetet mellan professioner fungerar betydligt bättre (hemsjukvårdsmedarbetare) Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

27 4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Teamarbete och delegeringar Det är 59 procent av de som arbetar inom hemsjukvården, 36 procent av de som arbetar inom hemtjänsten, 24 procent av de som arbetar inom primärvården och 25 procent av de som arbetar inom specialistsjukvården som anser att man ofta eller alltid arbetar i team kring hemsjukvårdspatienten. Diagrammet längst till vänster visar att 82 procent inom hemsjukvården, 88 procent inom hemtjänsten, 68 procent inom primärvården och 71 procent inom specialistsjukvården anser att teamarbetet kring hemsjukvårdspatienten fungerar bra eller mycket bra. Flera av medarbetarna i hemsjukvården lyfter i sina öppna svar att samarbetet mellan de olika professionerna inom hemsjukvården, alltså mellan sköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter, förbättrats i och med kommunaliseringen. Man arbetar i högre grad i team nu än tidigare. Diagrammet i mitten visar att hälften av de som arbetar i hemsjukvården och 89 procent inom hemtjänsten anser att delegeringar generellt sett fungerar bra eller mycket bra. Notera att 20 procent inom hemsjukvården svarat "Vet ej". Diagrammet längst till höger visar att 44 procent inom hemsjukvården, 43 procent inom primärvården och 21 procent inom specialistsjukvården anser att arbetet med vårdplan fungerar bra eller mycket bra då hemsjukvårdspatienten skrivs in hemsjukvården. Notera att i både specialistsjukvården och i primärvården har en stor andel svarat "Vet ej", 53 respektive 27 procent. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg,

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Revisionsrapport Hemsjukvården Övertorneå kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Revisionsrapport Hemsjukvården Övertorneå kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

16: Motion (V) - Inför konkurrens på lika villkor inom hemtjänst/hemsjukvården (V) Delges:

16: Motion (V) - Inför konkurrens på lika villkor inom hemtjänst/hemsjukvården (V) Delges: Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2018-09-24 16: Motion (V) - Inför konkurrens på lika villkor inom hemtjänst/hemsjukvården (V) Delges: Omvårdnadsnämnden Dnr 17KS396 Beslut Kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

Revisionsrapport Hemsjukvården Kalix kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Revisionsrapport Hemsjukvården Kalix kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg FoU Välfärd Region Gävleborg

Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg FoU Välfärd Region Gävleborg Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg FoU Välfärd Region Gävleborg Politiskt beslut Länets kommuner och landstinget rekommenderas att fatta följande beslut: att uppföljning och utvärdering sker utifrån

Läs mer

Hemsjukvård 2015 inriktning

Hemsjukvård 2015 inriktning PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget

Läs mer

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg.

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg. Avtal hemsjukvård mellan Kommunerna och Landstinget i Gävleborg. INLEDNING Kommunerna ansvarar för hemsjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå för personer fyllda 18 år som ges av distriktssköterskor, sjuksköterskor,

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Hemsjukvård. Söderhamns kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, och Ockelbos kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Söderhamns kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, och Ockelbos kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Söderhamns kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, och Ockelbos kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Hemsjukvård. Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport. Margaretha Larsson Malou Olsson

Hemsjukvård. Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport. Margaretha Larsson Malou Olsson Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson November 2014 Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, Ockelbo och Söderhamns kommuner Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Mall för lokal överenskommelse gällande läkarstöd i hemsjukvård i ordinärt boende. 1 Parter Samverkansavtal mellan.och hemsjukvård i X kommun. 2 Övergripande

Läs mer

Hemsjukvård inriktning

Hemsjukvård inriktning SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-02 Handläggare: Ulla söderlind Telefon: 08 508 03 281 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden

Läs mer

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48% Övertagande av hemsjukvård Skellefteå : 170/351=48% 1. Bakgrundsinformation Besvarad av: 170 (97%) Ej besvarad av: 5 (3%) Ange inom vilket yrke du arbetar 1 Biståndshandläggare 20 (12%) 2 Hemtjänstchef

Läs mer

g51 OCKELBO l&j Hofors Kommun

g51 OCKELBO l&j Hofors Kommun Överenskommelse mellan Region Gävleborg och länets kommuner gällande personer med omfattande hälso - och sjukvårdsinsatser som vårdas i hemmet ~ Region ID Edsbyn&AijiJ,-jusdals n Kommun ~ Gävleborg s,0v,nlwskomrun

Läs mer

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m 2013-09-01 - Länsövergripande ramavtal för läkarmedverkan i ordinärt boende Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Avtalsparter...

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Hemsjukvård i Hjo kommun

Hemsjukvård i Hjo kommun Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd

Läs mer

Revisionsrapport Hemsjukvård Hudiksvalls kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Ljusdal, Ockelbo och Hudiksvalls kommuner

Revisionsrapport Hemsjukvård Hudiksvalls kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Ljusdal, Ockelbo och Hudiksvalls kommuner Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Hudiksvalls kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Ljusdal, Ockelbo och Hudiksvalls kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Anette Forsblom Socialchef Karin Jonsson Förvaltningschef För Söderhamns Kommun Datum: Margareta Högberg Kommunchef Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården i ordinärt

Läs mer

Hemsjukvård inriktning

Hemsjukvård inriktning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-12-06 p 05 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-11-05 HSN 1210-1305 Handläggare: Elisabeth Höglund Hemsjukvård 2015 - inriktning Ärendebeskrivning

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Rapport om Förkortad process

Rapport om Förkortad process 0.8 Utgåva (1)11 Rapport om Förkortad process Uppdrag till SAMSA från Styrgrupp SVPL 2 0.8 Utgåva (2)11 Arbetsutskottet inom SAMSA som arbetat fram förslaget till Förkortad process Maria Fredriksson GITS

Läs mer

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Dokumentet gäller för: Personal som arbetar med mobil närvård 1 Syfte Syftet med rutinen är att beskriva ett gemensamt arbetssätt

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14 2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Mål Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Nytt hemsjukvårdsavtal 1 april. Information

Nytt hemsjukvårdsavtal 1 april. Information Nytt hemsjukvårdsavtal 1 april Information 2017-02-03 Bakgrund Skatteväxling 1992 Ädelavtal i flera omgångar Ytterligare avtal i separat sakområden God samverkan mellan kommun och region Avtalen okända

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar Sjuksköterska Kerstin Jonskog- Bertilsson och Ann-Katrin Wilhelmson Informationsöverföringsgruppen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Remissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396

Remissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396 Sid 1 (5) 2017-12-04 Dnr 17ON320 Yttrande Handläggare Lisa Hartung, Lena Isokivelä Omvårdnadsnämnden Remissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396 Förslag

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

HEM SJUKVÅRD 2015 SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER

HEM SJUKVÅRD 2015 SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER ETT SAMARBETE MELLAN KSL OCH SLL FÖR ATT SKAPA EN GOD, TRYGG OCH SÄKER VÅRD MED EFFEKTIVT ANVÄNDA RESURSER Två aktörer Med en gemensam ambition 2013-04-25 3 Skapas en god, trygg och säker vård i hemmet

Läs mer

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde

Läs mer

Kommunalt forum Jönköpings län

Kommunalt forum Jönköpings län Kommunalt forum Jönköpings län 2018-06-01 Slutrapport och Avtalsförslag Fördjupad uppföljning av volym- och kostnadsutveckling inom hemsjukvården efter KomHem Thomas Tryggvesson Rapporten Resultat, beslutsförslag

Läs mer

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare Mobil närvård nulägesrapport maj 2019 Karin Fröjd Regional projektledare Varför Mobil närvård? Hemsjukvård har alltid ingått i vårdcentralernas kärnuppdrag, dvs hembesök av läkare ingår i vårdcentralernas

Läs mer

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status

Läs mer

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård

Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård 2017-04-18 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Anna Åberg Ansvarsfördelning Kommunernas hälso- och sjukvård Kommunen har sedan den 1 januari 1992, då kommunerna övertog huvuddelen av ansvaret

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Lägesredovisning- Kommunaliserad hemsjukvård 2020

Lägesredovisning- Kommunaliserad hemsjukvård 2020 Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS Annicka.Pantzar@ekero.se Socialnämnden Lägesredovisning- Kommunaliserad hemsjukvård 2020 Dnr SN17/69 Förslag till beslut 1. Socialnämnden noterar informationen.

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Läkarinsatser för personer boende i bostad med särskild service och för personer i daglig verksamhet

Läkarinsatser för personer boende i bostad med särskild service och för personer i daglig verksamhet 1 (5) Närsjukvård Enheten för allmänmedicin och geriatrik Handläggare Elisabeth Höglund Telefon 08-123 134 18 E-post elisabeth.hoglund@sll.se Läkarinsatser för personer boende i bostad med särskild service

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning

Trygg och effektiv utskrivning RIKTLINJER Trygg och effektiv utskrivning Fastställd av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Gäller 2018 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet 2014-10-27 Handläggare Daniel Nilsson Kansli- och utvecklingsavdelningen 14VOS/0055 Vård- och omsorgsstyrelsen Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag till beslut

Läs mer

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Uppföljning av HS-avtalet

Uppföljning av HS-avtalet Uppföljning av HS-avtalet Anna Häger Glenngård och Mattias Haraldsson KEFU, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Hotell Öresund, Landskrona, 6 december 2017 Ett uppföljningsuppdrag i tre delar Del A,

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Remiss av Betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55)

Remiss av Betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (10) 2011-09-21 Handläggare: Krister Eriksson Telefon: 08-50825567 Till Socialnämnden Remiss av Betänkandet

Läs mer

Överenskommelse avseende ansvar för den somatiska hemsjukvården mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län

Överenskommelse avseende ansvar för den somatiska hemsjukvården mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Hemsjukvård Sidan 1 av 5 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild arbetsgrupp

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Hemsjukvård... 2 Inskrivning hemsjukvård patient som vistas på sjukhus... 3 Inskrivning hemsjukvård patient

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län

Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län PROMEMORIA 2011-10-05 Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2011-10-13 Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län Avsiktförklaring Kommunerna i Stockholms

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Hemsjukvård... 2 Inskrivning hemsjukvård patient som vistas på sjukhus... 3 Inskrivning hemsjukvård patient

Läs mer

Remissvar betänkandet kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55)

Remissvar betänkandet kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) Socialdepartementet Registrator Remissvar betänkandet kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Ageing Research Center (ARC) har från Socialdepartementet erhållit

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Arbetssätt... 4 Effekter... 4 Inskrivning och vårdplanering... 4 Tillfälliga vistelser och

Läs mer

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland

Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland Bakgrund I Sörmland överfördes ansvaret för hemsjukvård, hembesök samt rehabilitering och habilitering

Läs mer

1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116

1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116 Innehållsförteckning 1 Parter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte med samverkan... 4 4 Målgrupp... 4 5 Gemensamma utgångspunkter... 4 6 Övergripande mål för överenskommelsen... 4 6.1 Hälsofrämjande förhållningssätt

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Läns-LAKO 2014-02-14 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

13:40 Processen för Trygg och effektiv utskrivning, SIP och IT-stödet Lifecare

13:40 Processen för Trygg och effektiv utskrivning, SIP och IT-stödet Lifecare Utbildningar november/december/ 2017 Program 13:30 Inledning 13:40 Processen för Trygg och effektiv utskrivning, SIP och IT-stödet Lifecare 14:30 Fika 14:45 Fortsättning utskrivningsprocessen. Processen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinformation till omsorgspersonal

Hälso- och sjukvårdsinformation till omsorgspersonal Hälso- och sjukvårdsinformation till omsorgspersonal 2017 1 Vård och omsorg styrs av lagar som bestäms av Sveriges riksdag HSL Hälso- och sjukvårdslagen SoL Socialtjänstlagen LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Samverkansmöte 27/9. Agenda

Samverkansmöte 27/9. Agenda Agenda Samverkansmöte 27/9 Nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård from 1/1-18. Kristina Jungmar, chef avdelningen för myndighetsutövning Information från Maria Kittel, verksamhetschef

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Tjänsteskrivelse Hemsjukvård 2015

Tjänsteskrivelse Hemsjukvård 2015 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-10-16 DNR SN 2012.168 HELENA ÅHMAN SID 1/2 TF SOCIALCHEF 08-58785000 HELENA.AHMAN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Hemsjukvård 2015

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Uppföljning av tidigare granskning Information och samverkan mellan vårdgivare inom kommuner och landsting i södra Hälsingland

REVISIONSRAPPORT. Uppföljning av tidigare granskning Information och samverkan mellan vårdgivare inom kommuner och landsting i södra Hälsingland REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Information och samverkan mellan vårdgivare inom kommuner och landsting i södra Hälsingland December 2003 Ove Lindholm www.pwcglobal.com/se www.komrev.se

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Hemsjukvård... 2 Inskrivning hemsjukvård patient som vistas på sjukhus... 3 Inskrivning hemsjukvård patient

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg Handläggare: Delregional arbetsgrupp SVPL Dokumenttyp: Rutin Sakkod: 1 Antal bilagor: 0 Reviderad av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2017-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11

Läs mer

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt

Läs mer

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg

Läs mer

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård 6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Kommunen som vårdgivare

Kommunen som vårdgivare Kommunen som vårdgivare Information till dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel Reviderad 2019-04-15 Lena Vilander Hamnert Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hälso-

Läs mer

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer