HÄLSOPROGRAM FÖR FYSISK AKTIVITET. Hur gjorde vi och hur gick det?

Transkript

1 HÄLSOPROGRAM FÖR FYSISK AKTIVITET Hur gjorde vi och hur gick det? Rapport om införandet av FaR på vårdcentralerna i Nacka FOLKHÄLSOENHETEN I NACKA Maria Sandberg, hälsopedagog Riitta Ekbom, hälsoplanerare Ingrid Eckerman, folkhälsoläkare

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 4 1 INLEDNING BAKGRUND Fysisk aktivitet och hälsa Fysisk aktivitet i Sverige idag Målområde 6 och 9 samt hälso- och sjukvårdslagen Hälsoekonomi Att arbeta med levnadsvanor FYSS och FaR Pilotprojektet SBU-rapporten Riktlinjer för FaR i SLL Nacka kommun Folkhälsoenheten i Nacka PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL Syfte Mål GENOMFÖRANDE Finansiering Samarbete med vårdcentralerna Samarbete med friskvården Material Samarbete med övriga projekt i Stockholm Styrgrupp UTVÄRDERING Hälsoprogrammen FaR-ordinationer Personalenkäten Metod Resultat av personalenkäterna Personalens kommentarer Sammanfattning av personalenkäten Intervjuerna med verksamhetschefer och FYSS-ombud Sammanfattning av intervjuerna Patienterna Sammanfattning av patientenkäten Friskvården Intervju med projektledaren

3 6 DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER.. 34 BILAGOR 1. Mall för hälsoprogram Enkät Enkät Patientenkät Enkät friskvården Rapporten är publicerad av Folkhälsoenheten i Nacka september Kontaktuppgifter: Folkhälsoenheten i Nacka Boo vårdcentral Edövägen Saltsjö-Boo Tel Ingrid Eckerman ingrid.eckerman@sll.se Riitta Ekbom riitta.ekbom@sll.se 3

4 HÄLSOPROGRAM FÖR FYSISK AKTIVITET Vad gjorde vi och hur gick det? Rapport om införandet av FaR på vårdcentralerna i Nacka Författare: Maria Sandberg, Ingrid Eckerman, Riitta Ekbom Folkhälsoenheten i Nacka Bakgrund Under senare år har den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan uppmärksammats. Studier visar att fysisk aktivitet som behandling eller förebyggande är kostnadseffektivt. Enligt SBU finns vetenskapligt stöd för att rådgivning till patienter i klinisk vardagsmiljö leder till att de ökar sin fysiska aktivitet långsiktigt. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR ) är en arbetsmetod för främja fysisk aktivitet, vars användning ökat i Sverige de senaste åren. Folkhälsoenheten i Nacka har sedan 1997 stött primärvården i Nacka att utveckla sitt hälsofrämjande arbete utifrån livsstilsfaktorerna mat, fysisk aktivitet, alkohol, tobak och stress. För att ytterligare utveckla detta söktes medel från folkhälsoanslaget i Stockholms läns landsting. Syfte och mål Syfte: Att finna metoder för att utveckla det systematiska arbetet med fysisk aktivitet inom det ordinära arbetet på vårdcentralerna. Mål: På varje vårdcentral i Nacka ska finnas ett hälsoprogram för fysisk aktivitet, dvs ett systematiskt arbete där externa organisationer involveras. Detta hälsoprogram skall kunna fungera inom den ordinära verksamheten. Genomförande Folkhälsoenheten förstärktes med en projektledare på 50 % under två år. På varje vårdcentral samt RehabCentrum utsågs två FYSS-ombud som var bollplank och kontaktpersoner för projektledaren. Alla steg utvecklades i samarbete med dessa. Regelbundna besök på vårdcentralerna gjordes. Ett inspirationsseminarium anordnades för all personal. Befintligt material (foldrar, journaldokumentation, mall för hälsoprogram mm) uppdaterades och kompletterades. Kontakter togs med friskvårdsorganisationer i Nacka. Under perioden maj-november 2006 kom alla enheterna igång att skriva recept. Resultat Vid projekttidens slut hade fem av åtta enheter ett skriftligt hälsoprogram för fysisk aktivitet. Sammanlagt hade 404 recept skrivits (7-84 st per enhet). FYSS-ombud och verksamhetschefer verifierar att förändringsarbete tar tid och att en stödenhet som Folkhälsoenheten är viktig eller avgörande. Personalen tycks diskutera fysisk aktivitet med patienterna lika ofta som tidigare, men de dokumenterar sina råd bättre. Den skriftliga ordinationen av fysisk aktivitet har ökat under projekttiden. Majoriteten tycker FaR är en bra arbetsmetod. Patienterna som fått recept uppfattade detta som något positivt. Hälften har ökat sin aktivitet och/eller upplevt symtomlindring. Friskvårdsorganisationerna tycker att FaR är en bra arbetsmetod, men de har mottagit få eller inga recept på fysisk aktivitet. Alla organisationer vill dock fortsätta ta emot personer med FaR. Projektledaren själv betonar stödet från Folkhälsoenheten och sina egna nätverk samt personalens engagemang som framgångsfaktorer. Diskussion och slutsats Det är viktigt att inte se arbetet med FaR som ett av många projekt, utan som en möjlighet att utveckla verksamheten. En viktig utgångspunkt har varit det ska fungera inom den ordinära verksamheten efter projekttidens slut. Vårdcentralerna har kommit igång med att förskriva fysisk aktivitet på recept, arbetsmetoden måste dock fortsätta att utvecklas som helhet på alla enheter. Framförallt när det gäller uppföljningen samt samverkan med friskvården. FYSS-ombuden och Folkhälsoenhetens stöd har varit framgångsfaktorer i projektet. Utvärderingen har gett en bra bild av nuläget och en bra utgångspunkt att arbeta vidare utifrån. 4

5 HÄLSOPROGRAM FÖR FYSISK AKTIVITET Vad gjorde vi och hur gick det? Rapport om införandet av FaR på vårdcentralerna i Nacka INLEDNING Samhällsutvecklingen är positiv ur många perspektiv. Den har lett till att vi är friskare och att vår medellivslängd har ökat. Men det nya moderna samhället har i vissa avseenden en negativ effekt på folkhälsan. Livsstilsrelaterade åkommor står för en allt större del av sjukligheten i västvärlden. Preliminära resultat från en WHO-studie visar att en fysiskt inaktiv livsstil är en av de tio största orsakerna till död och invaliditet och att ungefär 2 miljoner människor dör varje år till följd av fysisk inaktivitet (1). Ett område där många viktiga insatser för fysisk aktivitet kan göras är hälso- och sjukvården. Med tanke på dagens utveckling finns det ett behov av att här finna nya arbetssätt som inte bara behandlar sjukdom utan också förebygger sjukdomsutveckling. Ett arbetssätt, som under de senaste åren såväl nationellt som internationellt vunnit allt större uppmärksamhet, är receptförskriven fysisk aktivitet (2). 2 BAKGRUND 2.1 Fysisk aktivitet och hälsa Vår samhällsstruktur skapar stillasittande och vi har aldrig tidigare haft så låga krav på fysisk aktivitet som nu. Det fysiologiska behovet av fysisk aktivitet för att upprätthålla en god hälsa och välbefinnande har dock inte minskat. I stort sett allt som våra förfäder företog sig krävde fysisk ansträngning, såsom att skaffa mat, värma bostaden och förflytta sig. Denna omständighet har format våra gener och kroppar som fungerar bäst när vi är regelbundet fysiskt aktiva. Att under en längre tid undvika fysisk ansträngning får till följd att den fysiska funktionsförmågan samt kapaciteten i muskler, leder och skelett försämras (3). Det finns ett starkt samband mellan omfattningen av fysisk aktivitet och hälsotillstånd, vilket har visats i flera vetenskapliga studier och konsensusrapporter. Fysisk inaktivitet är en mycket stor medicinsk riskfaktor (4). Det är numera väletablerat att regelbunden fysisk aktivitet har starka 5

6 gynnsamma effekter på fysisk och psykisk hälsa, bland annat genom att minska risken för förtida död samt hjärt-kärlsjukdom, slaganfall, vissa cancerformer, typ 2-diabetes, benskörhet, högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och fetma. När det gäller hjärt- och kärlsjukdom tyder forskningen på att fysisk inaktivitet är en lika stor riskfaktor som förhöjda blodfetter, rökning, högt blodtryck mm. Fysisk aktivitet har vidare stor betydelse vid kroniska sjukdomstillstånd såsom artros, kronisk obstruktiv lungsjukdom, kärlkramp och hjärtsvikt. Livskvalitet och funktionsförmåga påverkas positivt av fysisk aktivitet, patienten upplever mindre symtom i dagliga livet och även minskad smärta (5, 6). Fysisk aktivitet har också en förebyggande effekt när det gäller fallolyckor hos äldre (7). Fysisk aktivitet kan främja hälsa genom att bland annat höja konditionen, balans och koordination, förbättra styrka i muskler och bindväv, motverka psykisk ohälsa såsom depression, oro och ångest samt främja självkänsla och positiv kroppsuppfattning (3). Den rekommendation för fysisk aktivitet som finns i Sverige har arbetats fram av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) med utgångspunkt från i Surgeon Generals rapport Physical Activity and Health från 1996 (4). Den svenska rekommendationen lyder: Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst trettio minuter. Intensiteten bör vara minst måttlig, exempelvis rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten (6). Ju mer man rör på sig desto större blir effekterna, men redan låg intensitet ger påtagliga hälsoeffekter. Samhället har därför mest att tjäna på att de som är mest fysiskt inaktiva blir lite mer fysiskt aktiva. SOLLJUSET stärker humöret och ger D- vitamin som stärker skelettet STRESS- HORMONERNA minskar och må brahormonet ökar SINNESINTRYCK ger stimulans till hjärnan MÖTEN med andra människor ger stimulans och glädje FÖRBRÄNNINGEN ÖKAR och det blir lättare att hålla vikten, blodsockret och blodfetterna på lagom nivå STARKARE HJÄRTA ger bättre kondition och sänker blodtrycket Folkhälsoenheten i Nacka 2005 SKELETT, MUSKLER och LEDER blir starkare, balansen blir bättre och värken minskar Det är aldrig för sent att börja! IMMUN- FÖRSVARET stärks och vi klarar förkylningar bättre Bild 1. Folkhälsoenheten i Nacka

7 2.2 Fysisk aktivitet i Sverige idag I LIV 90-studien undersöktes motionsvanor, prestationsförmåga och hälsotillstånd bland svenska män och kvinnor i åldrarna 20 till 65 år. I detta representativa urval av personer från åtta län i Sverige redovisade kvinnor och män i ett intervjuformulär bl.a. sina motionsvanor % av medelålders män och % av medelålderskvinnor var helt fysiskt inaktiva d v s ingen frivillig motion, låg daglig vardagsaktivitet utan fysiska inslag i hobbyverksamheter, ingen fysisk aktivitet vid resa till och från arbetsplatsen eller i samband med yrkesarbetet. Till denna andel av befolkningen kom de som har viss men icke tillräcklig fysisk aktivitet. Om man ser till åldersgruppen 30 år och äldre är det troligt att högst 20 % av Sveriges befolkning är tillräckligt fysiskt aktiva ur hälsosynpunkt och vad det gäller kondition d v s uppåt 80 % av vuxna befolkningen är inte tillräckligt fysiskt aktiv eller är helt inaktiva. Dessa personer bedöms befinna sig i en hälsomässig riskzon (8). 2.3 Målområde 6 och 9 samt hälso- och sjukvårdslagen Folkhälsomålen som fastställdes av riksdagen 2003 involverar ett stort antal politikområden i folkhälsoarbetet (9). Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utöver det övergripande målet finns 11 målområden varav målområde 6 och 9 stödjer arbetet med fysisk aktivitet i sjukdomspreventivt syfte och som sjukdomsbehandling. Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, auktoritet, breda kunskap och sin stora kontaktyta gentemot befolkningen. Därför bör ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Primärvården anses ha en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet inom hälso- och sjukvården. Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Målet är att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till 1. mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet, 2. mer fysisk aktivitet under fritiden, 3. att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor. Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Paragrafens understryker vikten av de förebyggande insatserna inom hälso- och sjukvården. Genom denna särskilda paragraf markeras hälso- och sjukvårdens dubbla roll dels att behandla sjukdomar och skador som redan uppkommit, dels att förebygga att sjukdom eller skada uppkommer eller förvärras (10). 2.4 Hälsoekonomi En finsk forskargrupp har kommit fram till att upprepad rådgivning om ökad fysisk aktivitet och förbättrade matvanor samt möjlighet att delta i motionsprogram för riskindivider kan 7

8 minska risken för insjuknande i diabetes med 58 %. Forskare från Karolinska Institutet och Handelshögskolan har nu tillsammans med den finska forskargruppen gjort hälsoekonomiska beräkningar för att uppskatta kostnader och hälsovinster med liknande åtgärder riktade mot riskindivider i Stockholms län. Kostnaden för programmet beräknades till kr per patient över fem år. Om hänsyn tas till minskning av kostnader för diabetes och dess följdsjukdomar skulle ett liknande program innebära att besparingen skulle kunna bli så mycket som kr per patient för sjukvården. Även för samhället i stort skulle sådana åtgärder vara kostnadseffektiva (11). En studie av Björn Lindgren och Kristian Bolin visar att de direkta kostnaderna för sjukvård på grund av fysisk inaktivitet uppgår till 750 miljoner kronor och att kostnaden för produktionsbortfall uppgår till 5,3 miljarder, tillsammans 6 miljarder kronor om året (12). Siffran kan jämföras med motsvarande beräkning för cigarettrökning år 2001 som var 8,3 miljarder. Lars Hagbergs avhandling visar att främjandet av fysisk träning är en kostnadseffektiv behandlingsmetod för vissa patientgrupper. Från ett 20-tal utvärderingar av försöka att främja fysisk aktivitet bland inaktiva patienter, kan slutsatsen dras att främjandet av fysisk aktivitet bör vara en standardmetod i den svenska sjukvården för följande grupper: Patienter med förhöjd risk eller försämrad hälsa till följd av fysisk inaktivitet. Äldre personer med dålig hälsa, speciellt de med hög risk för fallolyckor. Personer med behov av rehabilitering efter hjärtinfarkt. Fortfarande behövs dock fler utvärderingar för att helt säkra slutsatser ska kunna dras. Andra patientgrupper kan också vara aktuella, men för dessa finns för få utvärderingar gjorda (13). 2.5 Att arbeta med levnadsvanor Att levnadsvanor har stor betydelse för utvecklande av sjukdom har stått klar länge. Sedan 1980-talet har gjorts olika försök att arbeta mer förebyggande, både med befolkningen i stort och med patienterna. Hälsokurvan är en modell för hälsosamtal som tagits fram i Habo, Skaraborg. Hälsoremisser av olika slag har prövats, bl.a. i Upplands Väsby (14). Utvärderingar visar att såväl enkel (upprepad) rådgivning som mer genomtänkta modeller har en effektivitet som kan jämföras med läkemedel. Tillgänglig kunskap talar för att livsstilsinterventioner bör användas inte bara som prevention på befolkningsnivå utan också som behandling av patienter med sjukdomssymtom. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbetet då den når grupper i samhället som är mest stillasittande. De handlar bland annat om socioekonomiskt svaga grupper, äldre människor och sjukskrivna människor som sällan eller svårligen nås genom andra arenor, exempelvis skolan, arbetsplatsen eller fritiden. 8

9 ATT FÖREBYGGA OHÄLSA OCH BEHANDLA SJUKDOMAR Läkemedel måste ibland användas som ett komplement Icke-medikamentella behandlingar är nästa steg Levnadsvanorna och arvet är basen Folkhälsoenheten i Nacka 2005 Bild 2. Folkhälsoenheten i Nacka FYSS och FaR FYSS är förkortning för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling och är en manual om hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. FYSS innehåller förslag på olika motionsaktiviteter, liksom råd om hur man kan ordinera fysisk aktivitet på recept med hänsyn tagen till respektive diagnos. Speciella risker med fysisk aktivitet för olika patientkategorier belyses. Den är skriven av svenska experter inom olika medicinska specialiteter och omfattar de flesta sjukdomstillstånd där fysisk aktivitet har dokumenterad effekt. Syftet med FYSS är att ge hälso- och sjukvårdens personal en bred kunskap om förebyggande effekter av fysisk aktivitet och tillämpa denna kunskap i preventivt och behandlande syfte. FYSS ska ses som ett hjälpmedel för den som ordinerar fysisk aktivitet på recept (6). Fysisk Aktivitet på Recept - FaR är en arbetsmetod för främja fysisk aktivitet vars användning ökat i Sverige de senaste åren. Denna modell innefattar en helhetslösning med stödjande samhällsstruktur. En del i FaR-arbetet är den samverkan som sker mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer i samhället som har erfarenhet av att arbeta med fysisk aktivitet, motion och träning. FaR innebär en för individen anpassad ordination på motsvarande sätt som en konventionell behandling. FaR används till såväl friska som till sjuka, för att både förebygga och behandla. En annan viktig komponent i FaR är hur man samtalar, för att höja patientens motivation att följa ordinationen. Förskrivning av FaR inom hälso- och sjukvården representerar ett förändrat förhållningssätt där både personal och organisation på ett tydligare sätt integrerar förebyggande insatser i det dagliga arbetet. Fysisk aktivitet på recept är ett konkret verktyg för hur hälso- och sjukvården 9

10 tillsammans med externa aktörer kan främja fysisk aktivitet i befolkningen och representerar en arbetsmetod som bidrar till att uppfylla målet om att hälso- och sjukvården ska bedriva ett mer sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete. 2.7 Pilotprojektet För att utveckla och beskriva arbetsmetoder och struktur för att i preventivt och behandlande syfte förskriva fysisk aktivitet på recept gjordes en pilotstudie i Sverige med start I denna pilotstudie kring FaR har ett antal faktorer identifieras som kan underlätta respektive försvåra när man startar arbete med förskrivning av FaR. Det finns idag ingen exakt arbetsmetod som kan kopieras och användas generellt, utan FaR verksamheten måste anpassas efter de lokala förutsättningarna. Man har dock kommit fram till några vägledande råd för implementering av fysisk aktivitet på recept (2): Förankra arbetsformen väl på enheten innan arbetet påbörjas. Gemensamma utbildningar är bra både för att höja kunskapen avseende betydelsen av fysisk aktivitet och för att ge arbetet en bra start. Anpassa FaR efter lokala förutsättningar, hitta samverkan i närområdet bilda lokala nätverk. Utse en samordnare som ansvarar för både internt och externt arbete. Skapa en tydlig och lätt kommunicerbar struktur gärna i form av flödesschema eller organisationsbild. Se till att kontaktpersoner finns, samt att aktuella telefonnummer, adresser, arbetsmaterial, broschyrer, prislistor med mera, finns framtagna när ni startar. Förskriv fysisk aktivitet utifrån de råd som finns i FYSS. Sätt FaR i sitt sammanhang, det vill säga försök att få in det i den ordinarie verksamheten. Stimulera personalen att själva vara fysiskt aktiva. Börja i liten skala och utveckla sedan verksamheten. Ha tålamod förändringsarbete tar tid. 2.8 SBU-rapporten I den nyligen utgivna SBU-rapporten Metoder för att främja fysisk aktivitet en systematisk litteraturöversikt dras slutsatsen att det finns starka vetenskapliga underlag för att rådgivning till patienter i klinisk vardagsmiljö leder till att de ökar sin fysiska aktivitet med procent under minst sex månader efter rådgivningstillfället (15). Dessutom finns det vetenskapliga underlag, om än begränsade, för att en ökad frekvens och intensitet av rådgivning genom upprepad kontakt under flera månader medför ytterligare ökad fysisk aktivitetsnivå. Rådgivning kompletterad med t ex recept på fysisk aktivitet, dagbok, stegräknare eller informationsbroschyr leder till ytterligare procents ökning av den fysiska aktivitetsnivån. 2.9 Riktlinjer för FaR i SLL I maj 2006 antogs följande riktlinjer för FaR i Stockholms Läns Landsting: Fysisk aktivitet på recept (FaR) ska användas som behandlingsalternativ av vårdgivare inom SLL för att förebygga och behandla sjukdom. Målgruppen för FaR är de patienter som är i kontakt med hälso- och sjukvården. FaR ska förskrivas i enlighet med Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention & sjukdomsbehandling (FYSS). 10

11 Alla vårdgivare kan med fördel informera om fysisk aktivitet men själva ordinationen ska samordnas och utföras av legitimerad vårdpersonal. Den som förskriver FaR ska ha kunskap om motivationssamtalets betydelse och om hur fysisk aktivitet kan användas i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Den som remitterar en patient till en friskvårdsaktör ska ha god kännedom om dennas verksamhet. Varje verksamhet väljer själv hur den vill samverka med friskvården. Samverkan mellan sjukvårdens verksamheter och friskvården ska utvecklas utifrån lokala förutsättningar. Förskrivning av FaR och rådgivning om fysisk aktivitet ska dokumenteras i patientjournal. Vårdgivare ska tydliggöra rutiner/program för arbetet med FaR (Fysisk aktivitet på recept) och vid arbete med patientuppföljning kring FaR. Vårdcentralen ska utse ansvarig person för att bevaka frågan. Vårdgivare ska tillhandahålla information om FaR och fysisk aktivitet och kunna rådgiva och hänvisa patienter till friskvårdsaktörer och hälsoinformation. Medicinskt ansvarig/verksamhetschef vid varje verksamhet ansvarar för att arbete med FaR utförs i enlighet med ovan gällande riktlinjer. I början av 2007 anställdes två personer som är ansvariga för implementeringen av FaR i Stocholms Läns Landsting. Projektet är planerat på 3 år Nacka kommun Nacka kommun är beläget sydost om Stockholm och gränsar direkt till huvudstaden. Här bor ca människor. Kommunen har inget egentligt gemensamt centrum, utan består av fem kommundelar med egen karaktär och egna närcentra: Sicklaön, Boo, Fisksätra, Saltsjöbaden och Älta. Befolkningen tillhör idag huvudsakligen socialgrupperna 1 och 2. Fisksätra, ett av de områden som byggdes under miljonprogrammets dagar, utgör ett undantag. Här samsas infödda svenskar med invandrare från cirka 40 länder. Primärvården är organiserad i sju betjäningsområden med vardera en vårdcentral. Fem vårdcentraler är landstingsägda: Ektorp, Forum, Boo, Fisksätra och Saltsjöbaden, och två är privata: Sickla hälsocenter och ÄltaPraktiken. Listning gäller sedan mitten av 90-talet. De flesta invånarna har valt den vårdcentral som ligger i samma betjäningsområde som bostaden. Alla vårdcentraler har tillgång till kurator eller psykolog. RehabCentrum (landstingsägt) på Nacka Närsjukhus är den största producenten i Nacka när det gäller öppen rehabilitering. Lokala folkhälsorapporter för Nacka har sammanställts år 2002 och I rapporten från 2002 visar resultaten att av kvinnorna i Nacka uppger drygt 10 % och av männen ca 15 % att de motionerar regelbundet (16). I andra änden av skalan finns ca 15 % som har en stillasittande fritid (figur 1). Resultaten visar samma tendens som i de nationella studierna. 11

12 Figur Folkhälsoenheten i Nacka Folkhälsoenheten i Nacka bildades 1997 och finansieras med anslag från landstingets beställarorganisation samt olika projektanslag. Uppdraget är att stödja utvecklingen av det förebyggande arbetet i primärvården i hela Nacka samt folkhälsoarbete i samarbete med kommunen och andra instanser. Grundbemanningen är en distriktssköterska/hälsoplanerare på heltid samt en distriktsläkare/folkhälsoläkare på 25%. Tack vare projektmedel har den senare kunnat arbeta ca 50% under många år. År 2005 anställdes ytterligare en person på 50 % under två år som projektledare för projektet Hälsoprogram för fysisk aktivitet på vårdcentralerna i Nacka. Grundstenarna i samarbetet med primärvården har varit en tankemodell: samtal dokumentation hälsoprogram uppföljning, ett diagnosobundet basprogram: tobak, alkohol, kost, motion, stress, läkemedel samt kvalitetsförhöjning: att dokumentera och förbättra det som görs. Ett system för dokumentation av levnadsvanor i journalen (ProfDoc) med möjlighet till utdata (Rave) har tagits fram. Som stöd för detta finns foldern 5 frågor om Din hälsa med instruktioner för dokumentationen. Även annat material har tagits fram, t.ex. utställnings- och informationsmaterial, förslag till hälsoprogram samt foldrar om levnadsvanor och livsstilsförändringar. Utbildningar i samtalskompetens (motiverande samtal, kognitivt förhållningssätt) och kompetenshöjning inom alkohol, fysisk aktivitet och övervikt har ordnats. Metod- och projektstöd har erbjudits personalen. En hemsida har utvecklats mot tre målgrupper: invånarna, de som arbetar i primärvården samt hälsoplanerare/motsvarande. Allt material, liksom alla rapporter, återfinns här ( En viktig framgångsfaktor i Folkhälsoenhetens arbete är de kontaktombud som finns på varje vårdcentral samt RehabCentrum. De har inbjudits till nätverksmöten ett par gånger per termin. Information, material mm har spridits till vårdcentralerna via kontaktombuden. Folkhälsoenhetens arbete är också förankrat hos verksamhetscheferna. En gång per år inbjuds de tillsammans med kontaktombuden till möten där riktlinjer för kommande års arbete fastslås. 12

13 Utvärdering av Folkhälsoenheten har skett i flera omgångar. År 2003 gjordes en extern utvärdering av samarbetet mellan Folkhälsoenheten och primärvården i form av intervjuer med verksamhetschefer och kontaktombud (17). Man ansåg att Folkhälsoenheten inspirerade och fungerade som bollplank för verksamheternas egna idéer samt stöttade med utbildning och metoder. År 2005 gjordes dels fokusgruppsintervjuer med personalen, dels enkätundersökning av patienterna (18). Personalen var enig om vad som behövs för att det förebyggande arbetet ska utvecklas: Strukturerat arbetssätt, god samtalsteknik, lättillgängliga erbjudanden till patienterna och vetenskaplig kunskap. Enligt patienterna hade livsstilsfrågor varit uppe på dagordningen i cirka hälften av kontakterna. De patienter som hade samtalat om levnadsvanor var i hög grad nöjda med samtalet och det stöd de fick. 3 PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL 3.1 Syfte Att finna metoder för att utveckla det systematiska arbetet med fysisk aktivitet inom det ordinära arbetet på vårdcentralerna. 3.2 Mål På varje vårdcentral i Nacka ska finnas ett hälsoprogram för fysisk aktivitet, dvs ett systematiskt arbete där externa organisationer involveras. Detta hälsoprogram skall kunna fungera inom den ordinära verksamheten. 4 GENOMFÖRANDE 4.1 Finansiering Från Folkhälsoanslaget i Stockholms läns landsting söktes och beviljades medel för förstärkning av folkhälsoenheten med projektledare på 50 % under två års tid samt för vissa andra utgifter, sammanlagt kr. Under det sista halvåret av själva projekttiden arbetade projektledaren 100 %. Projektet genomfördes under perioden april 2005 till maj Samarbete med vårdcentralerna Under hela projekttiden har projektledaren haft två stycken FYSS-ombud på varje vårdcentral i Nacka, en läkare och en sjuksköterska, samt två stycken sjukgymnaster från RehabCentrum. Dessa personer har varit projektledarens kontaktpersoner och länkar till respektive vårdcentral. Under projekttiden har vi haft regelbundna möten med alla FYSSombuden. Allt arbete som genomförts samt beslut kring projektets utveckling har skett i samråd med FYSS-ombuden. Projektledaren besökte hösten 2005 samtliga vårdcentraler samt RehabCentrum för att informera personalen på respektive enhet om projektet. I samband med dessa möten delades även en kortfattad enkät ut till de anställda. Våren 2006 anordnades ett halvdagsseminarium på temat fysisk aktivitet för all personal på vårdcentralerna i Nacka. Externa föreläsare bjöds in för att prata om fysisk aktivitet och hälsa. 13

14 Samma seminarium program genomfördes under två eftermiddagar så att all personal fick en chans att delta. Dagen var uppskattad av deltagarna. Under våren och hösten 2006 besökte vi alla vårdcentraler för att ge personalen en 1,5 timmars utbildning i förskrivning av fysisk aktivitet. Vi gick då igenom det material som tagits fram för arbetet med FaR i Nackas primärvård. Efter denna utbildning bedömdes vårdcentralerna ha fått den kunskap, information och det material som behövs för att kunna sätta igång och förskriva fysisk aktivitet på recept. Under våren 2007 var det några vårdcentraler som bad oss komma ut ytterligare en gång före projekttidens slut. Under projektets gång kom man i FYSS-ombudsgruppen fram till att rådgivning och motiverande hjälp till patienten som regel ska kunna ges på vårdcentralen. Om den möjligheten ej finns kan patienten ta kontakt med sjukgymnasterna på RehabCentrum för rådgivning och stöd ( FYSS-rådgivning ). Sjukgymnasterna som arbetar med FYSSrådgivningen har ansvar för patienten upp till tre månader. Därefter görs en återkoppling till förskrivaren på vårdcentralen. En mall för hälsoprogram togs fram i början av 2007 och presenterades för verksamhetscheferna och FYSS-ombuden. Under april-maj 2007 ombads vårdcentralerna att redogöra för sina hälsoprogram. 4.3 Samarbete med friskvården Under hösten 2005 skickades en intresseanmälan ut till organisationer och aktörer i Nacka med en förfrågan om intresse fanns att samverka med vården och ta emot personer som fått ett recept på fysisk aktivitet. Ett möte arrangerades för de 12 organisationer som var intresserade av ett samarbete och en kontaktperson utsågs inom varje organisation. Ledarna i dessa organisationer har blivit erbjudna att delta i Stockholms FaR-ledarnätverks utbildningar. Ytterligare ett möte med friskvården anordnades ett år senare. Landstinget har inte skjutit till några pengar för subventioner. Det är upp till varje organisation att själv bestämma om eventuell rabatt. Friskis & Svettis gav redan tidigare rabatt till sin Primärgympa för receptinnehavare. Vi har under projektet träffat avtal med kommunen att alla personer som visar recept på fysisk aktivitet får 50 % rabatt i kommunens två simhallar. Samtliga organisationerna finns sammanställda i en Aktivitetsguide där varje organisation presenterar sin verksamhet. Denna guide är ett verktyg till vårdpersonalen för att se vart de kan hänvisa en person som bör bli mer fysisk aktiv. Här finns även förslag på egna aktiviteter i icke organiserad form. Första upplagan av Aktivitetsguiden var klar i maj 2006, och den uppdateras termins- eller årsvis. I slutet av projektet uppmuntrades även friskvårdorganisationerna att ta kontakt med vårdcentralerna och boka en tid för att presentera sin verksamhet för personalen. 4.4 Material Av befintligt material har foldern 5 frågor om Din hälsa och instruktionerna för dokumentation i journalen uppdaterats. För dokumentation av patienternas aktivitetsgrad används en skala mellan 0 7 som tagits fram av SFAM.Q (kvalitetsgruppen i Svensk 14

15 Förening för Alllmänmedicin). Nytt material är en Aktivitetsguide för förskrivare med detaljerade uppgifter om deltagande friskvårdsorganisationer. En checklista, ett flödesschema och en mall för hälsoprogram har tagits fram. Syftet med mallen är att underlätta för vårdcentralerna att skapa sitt eget hälsoprogram utifrån enhetens egna rutiner och arbetssätt (bilaga 1). För patienterna finns informationsfoldern Ta steget!, en förkortad version av Aktivitetsguiden samt en Aktivitetsdagbok. Allt detta material har lagts ut på hemsidan Dessutom har ett par roll-ups med tillhörande material tagits fram för väntrummen. 4.5 Samarbete med övriga projekt i Stockholm Projektet har samverkat med övriga projekt i Stockholm (Södermalm, Lidingö samt Stockholms FaR ledarnätverk) som har beviljats pengar från folkhälsoanslaget för att utveckla arbetet med fysisk aktivitet på recept. Bl.a. har alla projekten tillsammans med Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) samverkat kring en regional konferens om fysisk aktivitet, FYSS och FaR den 12 januari Styrgrupp Projektet har haft en styrgrupp med representanter från Folkhälsoenheten, en person från Beställare Vård, en politiker, två verksamhetschefer från Nacka primärvård samt Lena Kallings, doktorand vid CeFAM. Gruppen har haft fyra stycken möten under projekttiden och bidragit med värdefulla synpunkter. 5 UTVÄRDERING Utvärderingen bestod av flera olika delar: 1. Hälsoprogram för fysisk aktivitet 2. Journalförda recept på fysisk aktivitet 3. Enkät till personalen vid projektets början och slut 4. Intervjuer med FYSS-ombud och verksamhetschefer 5. Enkät till ett slumpmässigt urval av patienter från fyra vårdcentraler 6. Enkät till de friskvårdsorganisationer som varit mottagare av recept 7. Intervju med projektledaren 5.1 Hälsoprogrammen Det övergripande projektmålet var att varje vårdcentral skulle ha tagit fram ett aktuellt dokument, ett hälsoprogram för fysisk aktivitet (jämför vårdprogram för vissa sjukdomar). För att enheterna skulle påbörja framtagandet av ett hälsoprogram tog projektledningen i början av 2007 fram en utförlig mall (bilaga 1). Utifrån den mallen har fem enheter tagit fram ett eget hälsoprogram. Projektledningen önskade att hälsoprogrammet skulle presenteras för hela personalgruppen före projektets avslutande. Vårdcentralsledningarna ville dock först gå igenom programmen med projektledaren, vilket också skedde, men först i projektets slutskede. Enheterna har själv ansvar för hur hälsoprogrammet används och hur det presenteras för såväl befintlig som ny personal. 15

16 5.2 FaR-ordinationer Under våren och hösten 2006 fick varje enhet information och utbildning i hur man rent praktiskt skriver ett recept på fysisk aktivitet. Efter detta utbildningstillfälle ansågs enheten fått den information som krävdes för att kunna börja förskriva fysisk aktivitet. Statistik från fram till projektets slut visar att det har skrivits 404 st recept på fysisk aktivitet i journalsystemet ProfDoc, vilket resulterar i ett snitt på 50,5 recept per enhet (med spridning 7-84 stycken). 5.3 Personalenkäten Metod För att få en allmän bild över hur stort användandet av och inställningen till fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling var inom primärvården i Nacka gjordes en enkätundersökning bland personalen. Syftet var även att se på eventuell skillnad före och efter projektet. Den första enkäten togs fram och delades ut hösten 2005 (bilaga 2) och uppföljningsenkäten togs fram och delades ut under våren 2007 (bilaga 3). I fortsättningen kallas den första enkäten enkät 2005 och den andra enkäten för enkät Vid första tillfället som enkäterna delades ut gav vi den till all personal, men vid uppföljningen valde vi att ge enkäten endast till personal som förskriver FaR då vi ville ställa lite mer specifika frågor. Enkäterna har delats ut vid tillfällen då all berörd personal varit samlad. Projektledaren har vid de flesta tillfällena varit där personligen och delat ut och samlat in enkäten. Vid några tillfällen har projektledaren lämnat enkäten och någon på vårdcentralen har varit ansvarig för att samla ihop de ifyllda enkäterna. Vid ett enstaka tillfälle ombads verksamhetschefen dela ut och samla ihop enkäterna. Enkät 2007 utvecklades genom att de frågor som tidigare bara hade två svarsalternativ, ja eller nej, gavs fler svarsalternativ. Enkäten utökades även med tre nya frågor om arbetsmetoden FaR samt tre öppna frågor för reflektioner över projektet. En fråga om personalens egen fysiska aktivitet lades till. En stor majoritet av respondenterna var kvinnor. Totalt omfattade andelen anställda, våren 2007, 132 stycken. Hur många som arbetade på vårdcentralerna hösten 2005 finns det inga uppgifter på, eftersom de inte kontrollerades vid utdelningstillfället, men antalet bör ha varit ungefär detsamma. Det är inte heller exakt samma personer som svarat på enkäterna vid de två tillfällena, eftersom det på ett och ett halvt år skett en viss naturlig personalomsättning. Enkät 2005 besvarades av totalt 84 anställda, varav läkare 33, sjuksköterskor 35 och sjukgymnaster 16. Enkät 2007 besvarades av 93 anställda, varav läkare 43, sjuksköterskor 31 och sjukgymnaster 18, vilket gav en svarsfrekvens på 70 %. I följande stycke presenteras resultaten från de enkäter som delades ut till personalen inom primärvården i Nacka hösten 2005 och våren

17 5.3.2 Resultat av personalenkäterna Hur ofta diskuterar du fysisk aktivitet med dina patienter? I enkät 2005 svarar drygt hälften av alla svarande, 46 av 82 (56 %), att de diskuterar fysisk aktivitet med sina patienter varje dag. 30 personer gör det några gånger i veckan, 6 personer gör det några gånger i månaden och en person gör det några gånger per år. I enkät 2007 är tendensen densamma; drygt hälften av alla svarande, 50 av 90 (56 %), anger att de diskuterar fysisk aktivitet med sina patienter varje dag. 33 personer gör det några gånger i veckan, 7 personer gör det några gånger i månaden och 2 personer gör det aldrig. Procent Varje dag Några ggr i v Några ggr i mån Figur 2. Hur ofta diskuterar du fysisk aktivitet med dina patienter? Dokumenterar du patientens nuvarande grad av fysisk aktivitet i journalen? I enkät 2005 uppgav 63 anställda av 80 (79 %) att de dokumenterar patienternas nuvarande grad av fysisk aktivitet i journalen. I enkät 2007 var det 75 av 89 (84 %) som uppgav att de dokumenterar patienternas grad av fysisk aktivitet i journalen. Fördelningen mellan yrkeskategorierna kan ses i stapeldiagrammet i figur 3. År 2007 utökades även enkäten med en följdfråga om hur ofta man dokumenterar i journalen, se figur 4. Procent Läkare Dsk Sjukgymn Yrkeskategori Ja 2005 Ja 2007 Procent Ja Alltid el ofta Då och då 8 Sällan Läkare Dsk Sjukgym Figur 3. Dokumenterar du patientens nuvarande grad av fysisk aktivitet? Figur 4. Hur ofta dokumentar du i journalen? 17

18 Ger du muntliga ordinationer om fysisk aktivitet? I enkät 2005 svarar 75 av 84 (89 %) att de ger muntliga ordinationer på fysisk aktivitet, 7 personer (varav 3 läkare och 4 sjuksköterskor) svarar att de inte gör det. I enkät 2007 svarar 88 av 93 (95 %) att de ger muntliga ordinationer, medan fyra inte gör det (2 läkare och 2 sjuksköterskor). Av dem som svarat ja anger 16 alltid, 51 ofta, 20 då och då och ingen svarade sällan. Procent Läkare Dsk Sjukgymn Yrkeskategori Ja 2005 Ja 2007 Figur 5. Ger du muntliga ordinationer? Ger du skriftliga ordination på fysisk aktivitet? I enkät 2005 svarar 14 av 84 (17 %) att de ger skriftliga ordinationer på fysisk aktivitet medan 69 personer anger att de inte gör det. Av dessa 14 personer är 11 svarande sjukgymnaster. I enkät 2007 svarar 60 av 93 (65 %) att de ger skriftliga ordinationer (drygt hälften av läkarna, 70 % av sjuksköterskorna och 70 % av sjukgymnasterna). Procent Ja 2005 Ja Läkare Dsk Sjukgymn Yrkeskategori Figur 6. Ger du skriftliga ordinationer? Dokumenterar du ditt råd till patienten om ökad fysisk aktivitet i journalen? I enkät 2005 var det 57 av 83 (69 %) som uppgav att de dokumenterade sitt råd till patienten om ökad aktivitet i journalen. År 2007 var det 78 av 88 (89 %) som uppgav att de dokumenterar sitt råd i journalen. Procent Läkare Dsk Sjukgymn Yrkeskategori Ja 2005 Ja 2007 Figur 7. Dokumenterar du ditt råd? 18

19 Upplever du att det finns en efterfrågan på råd om fysisk aktivitet från patienterna? I enkät 2005 svarade nästan hälften, 40 av 82 stycken (49 %), att de upplevde en efterfrågan bland patienterna. Alla tillfrågade sjukgymnaster uppgav att de upplevde en efterfrågan om fysisk aktivitet från patienterna. I enkät 2007 var det 52 av 85 (61 %) som upplevde en efterfrågan. Fördelningen mellan yrkeskategorierna kan ses i figur 8. Procent Läkare Dsk Sjukgymn Ykeskategori Ja 2005 Ja 2007 Figur 8. Finns efterfrågan på råd om fysisk aktivitet? Vet du vart du kan hänvisa en patient som bör bli mer fysiskt aktiv? I enkät 2005 var det 52 av 81 (64 %) som visste vart de kan hänvisa en patient som bör bli mer fysiskt aktiv. I enkät 2007 var det 81 av 88 (92 %) som visste vart de kan hänvisa patienten. Bland sjuksköterskorna visste alla år 2007 vart de kunde hänvisa en patient. 17 av 33 läkare (52 %) visste 2005 vart de kan hänvisa en patient och 2007 var siffran 39 av 44 läkare (87 %). Bland sjukgymnasterna syntes ingen större skillnad mellan de två enkäterna. Procent Läkare Dsk Sjukgymn Yrkeskategori Ja 2005 Ja 2007 Figur 9. Vet du vart du kan hänvisa en patient? FRÅGOR 2007 Använder du Aktivitetsguiden som ett stöd i arbetet med FaR? 14 av 43 läkare (33 %) använder sig av Aktivitetsguiden, 22 av 26 sjuksköterskor (85 %) och 8 av 14 sjukgymnaster (57 %). Sjuksköterskorna är den yrkesgrupp bland förskrivarna som använder Aktivitetsguiden mest. Tycker du att FaR är en bra arbetsmetod? 61 av 88 (69 %) tycker att FaR är en bra arbetsmetod. Nästan hälften av läkarna tycker att det är en bra arbetsmetod. 7 av 43 (16 %) läkare tycker att FaR inte är en bra arbetsmetod. Ingen av sjuksköterskorna eller sjukgymnasterna tycker att det är en dålig arbetsmetod, men det är några som inte vet. 19

20 Procent Läkare Ssk Gymn Yrkeskategori Ja Vet ej Nej Figur 10. Tycker du FaR är en bra arbetsmetod? Tycker du att du har tillräcklig kunskap för att förskriva fysisk aktivitet på recept? 56 av 85 (66 %) tycker att man har tillräcklig kunskap för att förskriva FaR. Drygt hälften av läkarna 25 av 42 (60 %) tycker att man har tillräcklig kunskap, i sjuksköterskegruppen tyckte 18 av 26 (69 %) att man hade tillräcklig kunskap och bland sjukgymnasterna var siffran 13 av 17 (76 %). Hur många gånger per vecka rör du dig så att du känner dig varm, sammanlagt minst 30 min? I genomsnitt svarar personalen att de rör på sig 4,5 dagar i veckan. För de svarande läkarna är genomsnittet och medianvärdet fyra dagar i veckan med spridning 0-7. För sjuksköterskorna och sjukgymnasterna är genomsnittet och medianvärdet fem dagar i veckan, med spridning 2-7 respektive 1-7. KORSTESTER Skriver personal som själva rör på sig regelbundet mer skriftliga ordinationer på fysisk aktivitet? Av de svarande som anger att de är regelbundet fysiskt aktiva (4-7 dagar i veckan) svarar 38 stycken (76 %) att de även ger skriftliga ordinationer på fysisk aktivitet, medan 12 stycken (24 %) anger att de inte gör det. Av dem som anger att de inte är regelbundet fysiskt aktiva (0-3 dagar) anger nio stycken (33 %) att de ger skriftliga ordinationer på fysisk aktivitet, medan 18 stycken (67 %) anger att de inte gör det. Med hjälp av Chi 2 -testet kan vi se att personal som rör på sig fyra dagar i veckan eller mer också uppger sig ge fler skriftliga ordinationer på fysisk aktivitet. Är personal som själva rör på sig regelbundet mer positivt inställda till arbetsmetoden FaR? Av dem som är regelbundet fysiskt aktiva (4-7 dagar) är 36 personer (72 %) även positivt inställda till arbetsmetoden FaR, medan 14 personer (28 %) inte är det eller svarat vet ej. Av dem som inte är regelbundet fysiskt aktiva (0-3 dagar) är 16 personer (62 %) positiva, medan tio personer (39 %) inte är det eller vet ej. Chi 2 -testet kan inte påvisa att personal som rör på sig fyra dagar i veckan eller mer också är mer positivt inställda till arbetsmetoden FaR. 20

21 5.3.3 Personalens kommentarer Reflektioner från projekttiden Läkare Svårt att komma igång. Tror att mycket kan ske på distriktssköterskans initiativ (eller uppgift lagd till distriktssköterskan) eftersom mötet hos doktorn rör många saker. Tidsbrist. Vet inte så mycket. Bättre återkoppling, remissvar. Trots att det är en bra idé märker jag att jag för sällan tänker på det som ett alternativ. Patienterna ibland lite frågande, tycker att de kan motionera ändå. Bra, med all fokusering på detta område! Bra att koppla läkare o sjuksköterskor till detta då vi sannolikt är positiva auktoriteter på området. Väldigt bra! Ofta för lite tid att ta upp vid läkarbesöket. Finns en tröghet innan det blir etablerat. Det känns ibland beskäftigt att ge FYSS (om egen aktivitet som promenad t.ex.) i stället för muntlig diskussion. Preventiv sjukvård nedprioriteras av mig, pga det stora behovet av de som redan är sjuka. Sjuksköterskor Bra att även Stockholms län börjar komma igång med detta. Vi ligger många år efter många landsting. Det har varit en hjälp och ett stöd på många sätt. Aktivitetsguiden är utmärkt redskap och samtalsunderlag. Vetat om att det varit på gång men ej tagit till mig riktigt budskapet för att själv börja förskriva FaR. Bra med Aktivitetsguiden, veta vart man ska hänvisa pat. Blivit påmind att fråga om fysisk aktivitet. Bra med recept. Tycker att projektet är mycket lyckat och kommit långt i sitt arbete att föra ut det på vårdcentralerna. Sjukgymnaster Mycket bra att kunna förskriva. För många patienter är det en kostnadsfråga att kunna komma igång. Även om det är gratis med promenader krävs det mer motivation att göra något själv än i organiserad form. Bra sätt att slussa vidare patienten efter den är färdigbehandlad. Bra sätt för personer som ej är att pröva att komma vidare i sin träning. Som receptförskrivare tycker jag att det finns mycket bra information att söka/läsa och vidarebefordra till patienter i Nacka. FaR alldeles utmärkt! Tror att även andra yrkeskategorier fått upp ögonen och riktar blicken mer aktivt åt detta håll. Har få patienter som jag tar upp detta med. Ej använt. Men vet var jag hittar information den dag det behövs. Bra med frågor i journalen, aktivitetsguiden, strukturering av allt. Mycket bra stöd från Maria och Folkhälsoenheten. Mycket bra material på hemsidan. Roliga inspirationsdagar. 21

22 Tankar kring det fortsatta arbetet med fysisk aktivitet Läkare Har skrivit FaR några gånger. De som är motiverade ändrar sitt beteende ändå. Har ej sett någon utvärdering. Det enda positiva att det blir billigare för pat. Välkommen att se hur JAG jobbar..! Fortsätt kontinuerligt med information och uppdatering Jag tror att man behöver inrikta sig på en patientgrupp i taget, där det krävs något mer än allmäna råd! Fortsätt att påminna. Bör beaktas i större utsträckning Sjuksköterskor Vi har kommit igång med förskrivningen och det ingår nu som en naturlig del i arbetet med t.ex. överviktiga patienter eller patienter med diabetes. Skulle vilja komma igång, har tyvärr hittills känt av tidsbrist. Hoppas på bättring, tycker det är viktiga frågor. Receptet måste göras om. Ta bort uthållighet, kondition, styrka etc. Viktigt med uppföljning när man skrivit recept. Bra med rabatter och få prova fysisk aktivitet på olika ställen. Viktigt med dokumentation. Ny arbetsmetod, kommer att ingå i det dagliga arbetet så småningom. Vikten av att ständigt implementera metoden hos alla nya och gamla medarbetare. Att någon centralt förmedlar och håller i friskvårdsaktiviteter. Sjukgymnaster Fortsätt!!! Önskar att det fanns fler anläggningar att skriva FaR till och att det då blir billigare för patienten. Behöves informera mycket mer. Mer aggressiv marknadsföring mot vårdcentralen, allmänhet, annonser osv osv. Att det behöver utvecklas och förankras. Behöver påminnas, repeteras, uppmuntras till detta. Saker som man inte pratar om faller ofta i glömska. Viktigt att fortsätta jobba aktivt med fysisk aktivitet. Viktigt att få med läkarna i tänket. Övriga kommentarer Läkare Påverka kommun att skapa förutsättningar för 55+ för fysisk aktivitet. Varför får bara ungdomar aktivitetsbidrag? Påverka RI till ökad satsning på breddidrott. Antingen vill pat röra på sig, eller så vill de inte, oavsett om jag skriver ett recept på det eller ej. Sjuksköterskor Många av patienterna motionerar på egen hand alldeles tillräckligt, utan att de fått något recept och då blir det i de fallen onödigt Sammanfattning av personalenkäten Projektet har inte nämnvärt påverkat personalen när det gäller hur ofta de diskuterar eller ger muntliga ordinationer på fysisk aktivitet. Projektet har medfört en ökning av skriftlig ordination av fysisk aktivitet. 22

23 Det går inte att se någon ökning när det gäller personalens dokumentation av patientens nuvarande grad av fysisk aktivitet. Implementeringen av arbetsmetoden FaR har inneburit att fler dokumenterar sitt råd till patienten om fysisk aktivitet i journalen. Projektet har medfört att fler vet vart de kan hänvisa en patient som bör bli mer fysiskt aktiv. En majoritet av de tillfrågade i personalgrupperna tycker att FaR är en bra arbetsmetod och man tycker att man har tillräckligt med kunskap för att förskriva fysisk aktivitet på recept. Personal som själva är fysiskt aktiva är mer benägna att ge skriftliga ordinationer på fysisk aktivitet. På de öppna frågorna är många av kommentarerna positiva och man tycker att det är en bra arbetsmetod. Dock upplever man en viss tidsbrist, att det är trögt att komma igång och att man måste bli bättre på uppföljningen. Man tycker det är viktigt att kontinuerligt få information, påminnelser och uppmuntran. 5.4 Intervjuerna med verksamhetschefer och FYSS-ombud Verksamhetscheferna blev tillfrågade om en intervju tillsammans med FYSS-ombuden. Vid en intervju var bara verksamhetschefen med och vid två tillfällen var endast FYSS-ombuden närvarande. En frågemall hade tagits fram i förväg. Deltagarna gavs ganska fria tyglar under diskussionen. Detta ledde till att frågemallen inte följdes fullt ut. Några av frågorna kom inte upp alls vid vissa tillfällen. Arbetsmetoden Hur upplever ni att inställningen bland personalen har varit till att arbeta med fysisk aktivitet på recept? Blandad, varierande och skiftande var återkommande ord som användes som svar på denna fråga. Man poängterade dock att det flesta är positivt inställda och tycker det är viktigt, men att man upplever tidsbrist och att det kommer långt ner på listan när man måste prioritera. o Alla känner att det är viktigt, men man prioriterar. o Alla har varit positiva, men mer eller mindre engagerade. o Man är så mycket inne i det medicinska. Har ni kommit igång med att förskriva fysisk aktivitet på recept på er vårdcentral? Man har kommit igång på alla vårdcentraler med att förskriva fysisk aktivitet, men i olika omfattningar. o Några har kommit igång, inte så många som vi hoppats. Alla sjuksköterskor har nog skrivit ett recept och några av läkarna. Har ni ett nedskrivet hälsoprogram för fysisk aktivitet, dvs ett strukturerat arbetssätt kring fysisk aktivitet? 5 av 8 enheter har ett nedskrivet hälsoprogram för fysisk aktivitet. Två stycken enheter tycker dock att det är viktigt med ett hälsoprogram trots att de inte har hunnit skriva något. 23