Utvecklingspsykologi. Vad är utvecklingspsykologi? Varför studera utvecklingspsykologi? Viktiga frågor inom utvecklingspsykologin

Transkript

1 Utvecklingspsykologi Vad är utvecklingspsykologi? Täcker alla psykologins områden Från befruktningen till döden Med perspektiv på hur utveckling sker Avseende både normal och avvikande utveckling Varför studera utvecklingspsykologi? Kunskap om människan, såsom medfödda egenskaper och hur tidig och sen utveckling hänger ihop Kunskap om uppfostran/bemötande för föräldrar/lärare Kunskap för samhällsplanering Kunskap om evidensbaserade behandlingsmetoder, t ex vid ADHD Viktiga frågor inom utvecklingspsykologin Kontinuerlig utveckling eller stadier? Arv eller miljö (nature vs nurture)? Stabilitet eller förändring?

2 Kontinuerlig utveckling eller stadier? Kontinuerlig utveckling eller ej? Ålder Ålder Arv eller miljö (nature vs nurture) Hjärnan utvecklas i enlighet med genetiska program Erfarenheter är nödvändiga för en fortsatt hjärnutveckling - plasticitet Miljön påverkar också arvsmassan genom s k epigenetiska processer Inte alltid så lätt att skilja mellan ärftliga faktorer och miljöpåverkan. Om man t ex finner ett samband mellan ADHD och kaotisk hemmiljö ska detta betraktas som en arvsfaktor eller en miljöfaktor?

3 Studier om arv och miljö Genetik Beteende Tvillingstudier Epidemiologiska studier Enäggstvillingar jmf med tvåäggstvillingar Gemensam/unik miljö Ingen hänsyn till samspel genetik/miljö Adoptionsstudier jmf med biologiska och adoptions-släktingar Familjestudier Mixed family designs Helsyskon som bor tillsammans - delar 50% av gener, 100% av gemensam miljö Halvsyskon som bor tillsammans - delar 25% av gener, 100% av gemensam miljö Halvsyskon som bor åtskilda - delar 25% av gener, 0% av gemensam miljö Genetiskt orelaterade syskon som bor tillsammans - delar 0% av gener, 100% av gemensam miljö (Plomin et al (1994), The genetic basis of complex human behaviors, Science, Vol no. 5166, pp ) Genetik Beteende Miljö Hjärna Miljöfaktorer Genetisk variation Cell- och molekylärförändringar Påverkar hjärnrespons Beteende Rosenzweig MR, Bennett EL, Hebert M, Morimoto H. Brain Res Sep 29;153(3):563-76

4 Miljö Hjärna Barn både formar och formas av sin miljö Meaney, et al, Nature Neuroscience 2004;7(8): Epigenetiska mekanismer - Genuttrycket ökar/minskar slås av eller på d v s huruvida proteinet som genen kodar för produceras eller inte Vanligtvis bestående, men inte opåverkbara förändringar Barnet påverkas av sin miljö Barnet påverkar sin miljö På grund av barnets medfödda egenskaper så reagerar omgivningen olika på olika barn (blyga barn får t ex mindre respons från sin omgivning jämfört med ett aktivt och socialt barn) Barn söker aktivt efter en miljö som stöder deras genetiska förutsättningar ( niche-picking ) Kritiska utvecklingsperioder Arv och miljö Hjärnan mer mottaglig för stimulans under specifika perioder inlärningsfönster Bristande stimulans under kritisk period underutvecklad funktion Ex: Kattungar som växte upp utan att exponeras för horisontella linjer hade senare svårigheter att uppfatta horisontella linjer Människor födda med ögonfel som senare opererats har svårt att tolka sina synintryck ( dimsyn ) Biologiska influenser -Delad genetisk varians -Unik genetisk varians -Prenatal utveckling -Könsrelaterade gener, hormoner, fysiologi Individens utveckling Sociala/kulturella influenser -Föräldrar -Grupperingar -Normer -Kulturell individualism/kollektivism Psykologiska influenser -Gen-miljö interaktioner -Tidiga erfarenheter -Bemötande utifrån temperament, kön etc -Förväntningar, bedömningar etc Blakemore & Cooper (1970) Development of the brain depends on the visual environment, Nature, 228,

5 Stabilitet eller förändring Utvecklingspsykologiska teorier Oerhört viktigt att känna till hur stabilt något är när man funderar på att sätta in åtgärder Många gånger är det som har en stark genetisk/biologisk grund mer stabilt än det som till största delen beror på miljön. Dock viktigt att tänka på att en stark biologisk grund inte nödvändigtvis innebär att något inte går att förändra, vilket många förskolelärare och föräldrar tyvärr tror vad gäller barns beteendeproblem. Hur man ser på stabilitet och förändring är också ofta kopplat till hur man ser på gränsdragningen mellan friskt och sjukt. Kognitiva utvecklingsteorier Piaget, Informationsbearbetningsteorier Kontextuella utvecklingsteorier Vygotsky Behavioristiska teorier Watson, Skinner Sociala inlärningsteorier Bandura Neurovetenskapliga teorier Neurokonstruktivism Connectionism Psykodynamiska teorier Freud, Erikson Anknytningsteorier Harlow, Bowlby, Ainsworth Nativistiska teorier Chomsky Jean Piagets ( ) kognitiva utvecklingsstadier Sensomotoriska stadiet (0-2 år) Stadier: -Universella och sker i bestämd ordning -Kräver biologisk mognad -Barn går igenom stadierna olika snabbt egna aktiviteten är drivkraften (konstruktivist) Scheman - kunskapsstrukturer Metoder: -Observationer, intervjuer, experiment Reflexer som utvecklas till viljestyrda handlingar Repetitiva handlingar som ger kunskap om kropp och omvärld Koordination av rörelser för att uppnå ett mål Hypotestestande varierande beteende Intentionellt beteende förståelse för samband Imitation Objektkonstans/objektpermanens Kategorisering Perceptuell/Konceptuell Tidig problemlösning

6 Preoperationella stadiet (2-7 år) Konkret operationella stadiet (7-11 år) Låtsaslekar successivt alltmer avancerade symboler, lek med andra Egocentrism Problem att skilja egen synvinkel från andras Animism Tror att föremål fungerar som levande varelser Problem med konservering Att förstå att vissa egenskaper är desamma även om de till det yttre kan förändras Problem med hierarkisk klassificering att kunna dela in objekt i kategorier och underkategorier Inga problem med konservering kan ta flera aspekter i beaktande Förstår klassificering ( samlaråldern ) Förstår kvantitativa dimensioner t ex storleksordning Spatiala operationer: avstånd kan ge vägbeskrivningar kognitiva kartor Brister i abstrakt tänkande Formellt operationella stadiet (11- ca15 år) Piagets bidrag till utbildning Abstrakt tänkande Hypotetiskt-deduktivt tänkande - utgår från en teori och testar systematiskt specifika hypoteser Formellt operationell egocentrism - förstår ej det abstrakta perspektivet hos andra Imaginary audience (jag är i centrum för allas uppmärksamhet) Personal fable (jag är speciell) Discovery learning Barn uppmuntras att lära sig saker själva genom att interagera med omgivningen Fokus på barns mottaglighet för att lära sig saker Acceptans av individuella skillnader Alla barn går igenom stadierna i samma ordning men i olika takt. Framsteg ska utvärderas utifrån vad barnet kunde tidigare, inte vad barn generellt kan vid en viss ålder. Inspirerat till fortsatt forskning om mekanismer för kognitiv utveckling

7 Kritik mot Piagets teori Lev Vygotskys ( ) sociokulturella teori Stadieteorin håller inte fullt ut Utvecklingen sker oftast gradvis - ej stadier Utvecklingen är mer specifik än generell När viss utveckling sker är delvis kulturellt betingade Barn utvecklas kognitivt genom att titta och lyssna och inte bara genom att agera (d.v.s. kritik mot konstruktivismen) Spädbarnet och det preoperationella barnet mer kompetent än vad Piaget ansåg Redan på BB kan nyfödda imitera enklare ansiktsuttryck Kategorisering, objektspermanens betydligt tidigare om man använder sig av mätmetoder anpassade för det lilla barnet Även små barn pratar olika beroende på vem de talar med (d.v.s. ej egocentrism) Metoderna Ingen strikt procedur Mycket bygger på språket Alltför krångliga, minneskrävande och orealistiska uppgifter Kognitiv utveckling baseras på Social interaktion med omgivningen inlärning före utveckling Språk Viktiga begrepp Den proximala utvecklingszonen Intersubjektivitet Scaffolding stödstrukturer för lärande Privat tal inre tal / resonerande Vygotskys bidrag till utbildning Kritik mot Vygotsky Fokus på barns möjligheter att lära och utvecklas Samarbete i små grupper Reciprok inlärning där lärare och elev turas om att leda en diskussion Ensidighet Fokus på hur miljön påverkar barnet i den sociala interaktionen, men inte tvärtom Språkets framträdande betydelse Modellinlärning Aktivitet Alltför vag teori Specificerar inte hur kognition utvecklas i samspel med omgivningen Ingen hänsyn tagen till biologisk utveckling

8 John B Watsons ( ) och B F Skinners ( ) behavioristiska teorier Neurovetenskapliga teorier - Ärftliga reflexer - I övrigt miljöstyrd: Klassisk betingning stimulus respons belöning/bestraffning -Inlärningsprinciper -Operant inlärning positiv/negativ förstärkning konsekvenser - Medfödda olikheter Neurokonstruktivism Hjärnans (och därmed människans) utveckling beroende av Gener, cellulära mekanismer, förbindelser och interaktioner mellan hjärnans olika delar, informationsbearbetningsprocesser, fysisk och social miljö samt interaktioner mellan alla dessa nivåer Gemensamt skapas interaktiva nätverk av neurala struktur som bildar basen för våra mentala representationer en progressiv specialisering Inlärningsfokus formbar hjärna Konnektionism Datormodeller av kognition aktivitetsmönster över flertal enheter Distribuerade parallella och samtidiga processer aktiveringsmönster över många neuron Förståelse för uppmärksamhetsprocesser, top/down bottom/up Förklarar t ex kritiska perioder som ett misstags-drivet, mer responsivt och plastiskt inlärningssystem Westerman et al (2007) Neuroconstructivism, Dev Science, 10(1), Elman (2005) Connectionist models of cognitive development: where next? TICS, 9(3), Socioemotionell utveckling Tidiga anknytningsteorier Neuroaffektiv utvecklingsteori Teoribildning grundad på integration av hjärnforskning och utvecklingspsykologisk teori Medfödda biologiska förutsättningar för samspel Människans nervsystem beroende av yttre påverkan interaktion - för att mogna Meltzoff, A.N & Moore, M.K. (1977) Imitation of Facial and Manual Gestures by Human Neonates, Science, Vol no. 4312, pp Meltzoff, A.N & Borton, R.W. (1979) Intermodal matching by human neonates, Nature, 282, pp Drive reduction model mammans förmåga att stilla barnets hunger är basen för anknytning (Harlows experiment med apor visade att kroppskontakt är viktigare) Operant betingning - barnet söker närhet till mamman eftersom hon förstärker barnets samspelsbeteende

9 John Bowlbys ( ) anknytningsteori Vad är en anknytningsperson? Utgick från däggdjurs anknytningsbeteende - överlevnadsbeteenden Barnet utrustat med medfödda signalbeteenden (t.ex. gråt) för att hålla föräldern nära och föräldern har medfödda tendenser att svara på dessa (t.ex. trösta, krama) Påpekade vikten av omvårdnad och trygghet för psykisk utveckling Föräldern ska fungera som en secure base när barnet utforskar sin miljö och en safe haven när barnet behöver tröst Inre arbetsmodeller - En inre representation av relationen, vilken innehåller förväntningar på andra vad gäller t.ex. tillgänglighet och stöd Förespråkade integration med biologi och neurovetenskap Oftast använder man ordet anknytning när man talar om relationen mellan förälder barn Enligt John Bowlby ska vissa kriterier vara uppfyllda för att någon ska kunna betraktas som en anknytningsperson: Äldre och visare Kunna erbjuda fysisk närhet Tillgänglig i svåra situationer när personen är i behov av tröst Separationsångest upplevs när anknytningspersonen försvinner Anknytningsrelationen Olika användningsområden för anknytningsteori Påverkas av barnets temperament matchning Påverkas av föräldrars känslighet att svara på barnets signalbeteenden Föräldrar reglerar fysiologi och emotioner genom att erbjuda skydd, tröst, problemlösningsstrategier lär sig självreglering, t ex välja annan leksak om kompisen tog favoriten Eftersom man numera studerar anknytning även i vuxen ålder har man vidgat begreppet till att inkludera flera andra relationer: Vänskapsförhållanden Kärleksrelationer Gudsrelationen

10 Hur studerar man anknytning? Strange situation Används för små barn i åldern mån Består av en serie separationer och återföreningar där man studerar hur barnet reagerar när mamman lämnar rummet, att bli tröstad av en främling o s v Doll stories Används för barn i åldern 4-12 år Försöksledaren börjar berätta en historia (t ex barnet trillar och slår sig) och barnet ska hitta på slutet med hjälp av ett dockhus Adult Attachment Interview Intervju som mäter anknytningserfarenheter (främst från barndomen) hos vuxna Anknytningskategorier enligt Mary Ainsworth ( ) Trygg anknytning (B) Föräldern trygg bas, barnet ledsen vid separation, tar aktivt kontakt vid återförening, snabbt tröstad. Ca 60-65%. Otrygg/Undvikande (A) Skiljer inte på mamman och främlingen, tar inte kontakt vid återförening; utforskande på bekostnad av anknytning (uppvisar dock fysiologiska stressreaktioner). Ca 25%. Otrygg/Ambivalent (C) Klänger på mamman, arg vid återförening, men blir inte tröstad. Ca 10-15%. Samtliga kategorier kan vara adaptiva utifrån barnets uppväxtmiljö otrygg anknytning (A/C) anses ej patologisk (motstridiga resultat gällande koppling till beteendeproblem) Desorganiserad anknytning Anknytning och senare utveckling Otrygg/Desorganiserad (D) Barnet reagerar med ett flertal, motsägelsefulla tecken på otrygghet som t.ex. en blandning av ambivalent och undvikande, visar rädsla för föräldern eller går runt i cirklar; icke-fungerande beteendestrategi till följd av rädsla Framförallt kliniska urval, barn som utsatts för omssorgssvikt eller misshandel Stora problem med självreglering Anknytning i kombination med andra faktorer Trygg anknytning bör ses som en skyddsfaktor som kan mildra problemen hos det barn som har t ex stark biologisk sårbarhet för att utveckla problem senare i livet. Otrygg anknytning kan bidra till andra sekundära problem såsom dålig regleringsförmåga inom ett flertal olika områden (emotionellt, kognitivt och socialt) då en icke lyhörd förälder inte stöttar sitt barn på ett optimalt sätt.

11 Desorganiserad anknytning och senare utveckling Traumaeffekter på hjärnan under utveckling Allmän riskfaktor för psykopatologi, fr a maladaptiv socioemotionell utveckling Kopplats till t.ex. självskadande beteenden ända upp i sena tonåren, samt till brister gällande diverse sociala förmågor, regleringsförmåga, och självkänsla Ofta andra problem i familjen (t ex psykopatologi hos föräldern), vilket bidrar till ytterligare negativ påverkan Djurstudier: Minskad cellmigration, myelinisering och dendritförgrening Prepubertala barn: Mindre hjärnvolym (fr a hjärnbalken), sämre funktion hippocampus Vuxna: Mindre volym av hippocampus (och amygdala), ökad aktivitet amygdala, minskad aktivitet frontalt Gen/miljö-interaktioner Utvecklingspsykologins forskningsmetoder Lesch (2007) EMBO reports 8, S1, S24 S29 Tvärsnittsstudier Jämför individer i olika åldrar vid samma tidpunkt Longitudinella studier Undersöker samma individer vid upprepade tillfällen över tid Sekventiella studier Kombinerar tvärsnitts- och longitudinell metodik Jämför flera olika åldersgrupper (kohorter) vid en och samma tidpunkt och följer dessa över tid Experiment Naturens experiment Interventionsstudier

12 Hur blir människor så olika? Genetiska förutsättningar Andras bemötande Egna reaktioner på andras bemötande Egna val av miljöer